AFS 2020:1
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsplatsens utformning
AFS 2020:1
Arbetsplatsens utformning
Arbetsmiljöverkets författningssamling
ISBN 978-91-7930-677-9
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKET
112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00
E-post: arbetsmiljoverket@av.se
www.av.se
BESTÄLLNINGSADRESS
Arbetsmiljöverket
112 79 Stockholm
Telefon 010-730 90 00 www.av.se
I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter
och allmänna råd.
Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än
föreskrifter. Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om
tillämpningen av föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst
hänseende. De kan till exempel upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa
på praktiska lösningar.
Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga
nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.
När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljö-
verkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.
Utgivare: Anna Varg
AFS 2020:1
4
Innehåll
Arbetsplatsens utformning
Syfte .......................................................................................................................... 7
Tillämpningsområde .............................................................................................. 7
Till vem riktar sig föreskrifterna ........................................................................... 9
Definitioner .............................................................................................................. 9
Systematiskt arbetsmiljöarbete ........................................................................... 13
Projekteringsansvar .............................................................................................. 13
Byggherren
........................................................................................................ 13
Bas-P
................................................................................................................... 14
Projektörer
......................................................................................................... 15
Projektera för en god arbetsmiljö ................................................................... 15
Hur en arbetsplats ska vara utformad ............................................................... 17
Lokalutformning
.............................................................................................. 19
Förbindelseleder
.......................................................................................... 19
Golv ................................................................................................................ 20
Fönster, glaspartier, dörrar och portar ...................................................... 20
Trappor och stegar ....................................................................................... 21
Inredning och utrustning ........................................................................... 22
Varumottag
................................................................................................... 23
Dricksvatten
................................................................................................. 23
Kompletterande krav för personalutrymmen .............................................. 23
Allmänt
......................................................................................................... 23
Förvaringsutrymmen
.................................................................................. 24
Omklädningsrum
........................................................................................ 25
Tvättplatser
................................................................................................... 26
Toaletter
......................................................................................................... 26
Matutrymme ................................................................................................. 27
Pausutrymme
............................................................................................... 28
Vilutrymme
.................................................................................................. 28
Jourrum
......................................................................................................... 28
Kompletterande krav för arbete utomhus .................................................... 28
Underhåll och städning .................................................................................... 29
Utrymning, larm och brandskydd ...................................................................... 29
Utrymning
......................................................................................................... 29
Belysning och vägledande markering för utrymning ................................. 31
Utrymningslarm ................................................................................................ 32
Särskilda åtgärder för brandskydd ................................................................. 33
AFS 2020:1
5
Utrymningsplan
............................................................................................... 34
Klimat och installationer ...................................................................................... 35
Luftkvalitet
........................................................................................................ 35
Ventilation
......................................................................................................... 35
Uteluft och tilluft ......................................................................................... 36
Kontroll och underhåll ................................................................................ 37
Återluft
.......................................................................................................... 37
Processventilation
........................................................................................ 38
Temperatur och klimat .................................................................................... 39
Arbete i stark värme .................................................................................... 40
Arbete i kylda livsmedelslokaler ............................................................... 41
Dagsljus och annan belysning ........................................................................ 41
Vatten och avlopp ............................................................................................. 43
Buller
.................................................................................................................. 43
El ......................................................................................................................... 44
Säkerhet .................................................................................................................. 44
Skydd mot våld och hot .................................................................................. 44
Skydd mot fall ................................................................................................... 45
Skyddsräcken
............................................................................................... 45
Skydd mot ras ................................................................................................... 46
Skydd mot sammanstötning med glasytor .................................................. 46
Skydd mot skärskador ..................................................................................... 46
Skydd mot köldskador och brännskador ..................................................... 46
Skydd mot instängning ................................................................................... 47
Nöddusch och ögonspolning ......................................................................... 47
Skyltar och signaler ............................................................................................... 48
Bilaga 1. Tidsvägt värmeindex ............................................................................ 50
Bilaga 2. Allmänna krav för skyltar, märkning och signaler .......................... 53
Bilaga 3. Skyltar ..................................................................................................... 57
Bilaga 4. Märkning av brandbekämpningsutrustning .................................... 63
Bilaga 5. Märkning av hinder, farliga områden, gång- och transportleder ... 64
Bilaga 6. Ljussignaler och genomlysta skyltar .................................................. 65
Bilaga 7. Ljudsignaler ........................................................................................... 66
Bilaga 8. Talade meddelanden ............................................................................. 67
Bilaga 9. Handsignaler ......................................................................................... 68
6
AFS 2020:1
7
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna
råd om arbetsplatsens utformning;
AFS 2020:1
Utkom från trycket
den 7 juli 2020
beslutade den 30 juni 2020.
Arbetsmiljöverket föreskriver1 följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.
Syfte
1 § Syftet med föreskrifterna är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att
ge förutsättningar för en god arbetsmiljö.
Tillämpningsområde
2 § Dessa föreskrifter gäller utformning, projektering samt drift och underhåll
av arbetsplatser, i och i anslutning till byggnadsverk, samt skyltar, märkning och
signaler. Vid nybyggnad och ändring gäller inte 23 och 77 §§ och 91 § första stycket.
1Jämför följande direktiv:
– Rådets direktiv 89/654/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet
och hälsa på arbetsplatser (första särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG),
i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG.
– Rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärk-
ning och signaler för hälsa och säkerhet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv
89/391/EEG), i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/27/EG.
AFS 2020:1
8
3 § Dessa föreskrifter gäller med nedanstående undantag.
1. Arbetsplatser i transportmedel omfattas inte.
2. Föreskrifterna ska inte tillämpas om det skulle strida mot ett av
Europeiska unionens produktdirektiv eller produktförordningar.
3. För arbetsplatser
a. i sådana anläggningar av hemlig natur för totalförsvaret som avses i
9 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
b. under fältmässiga övningar inom totalförsvaret,
gäller endast krav på skyltar och signaler, 164–166 §§.
4. Föreskrifterna gäller inte för skyltar och signaler som används vid trans-
port på vägar, järnvägar eller vattenvägar, till sjöss eller i luften utanför
fasta arbetsplatser.
5. Märkning av, och skyltning för, farliga kemiska ämnen eller blandningar
omfattas inte. Bestämmelser om märkning på behållare, gasflaskor och
rörledningar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbets-
miljörisker.
6. Om risken för skadlig värme till helt övervägande del beror på sol-
strålning gäller inte 127–130 §§ om arbete i stark värme.
7. Vid arbete i räddningstjänst gäller inte 127–130 §§ om arbete i stark värme.
8. 131–134 §§ om arbete i kylda livsmedelslokaler gäller enbart då arbete sker
i lokaler som av livsmedelshygieniska skäl kyls till en lufttemperatur lägre
än +16 °C.
9. Vid arbete som enbart avser in- och uttransport av varor i till exempel
kylrum gäller inte 131–133 §§ om arbete i kylda livsmedelslokaler.
För arbetsplatser inom byggnads- och anläggningsindustri och utvin-
ningsindustri gäller föreskrifterna endast i färdigställda utrymmen och
i bodar. Bestämmelserna om personalutrymmen, 57–84 §§, belysning,
135 och 136 §§, och skyltar och signaler, 164–166 §§, gäller även i icke färdig-
ställda utrymmen.
Allmänna råd: Även om föreskrifterna inte gäller för en arbetsplats ska
arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) vidta alla åtgärder
som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt samverka med
arbetstagarna för att skapa en god arbetsmiljö.
AFS 2020:1
9
Till vem riktar sig föreskrifterna
4 § Föreskrifterna riktar sig till följande.
1. Arbetsgivaren ansvarar för att 6 och 22–166 §§ följs. Den arbetsgivare som
inte råder över en arbetsplats behöver dock endast följa 6 §, 126 § andra
meningen, 127–131 och 134 §§.
2. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter.
3. Den som är byggherre ska följa 7–11 och 18–21 §§.
4. Den som är byggarbetsmiljösamordnare ska följa 12–14 och 18–21 §§.
5. Den som är projektör enligt 5 § ska följa 15 och 17–21 §§.
6. Den som projekterar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska
följa 16 och 18–21 §§.
Av 1 och 3 kap.arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att dessa föreskrifter under
vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.
Det som sägs i dessa föreskrifter gäller då även dem.
Allmänna råd: Arbetsgivaren råder inte över arbetsplatsen, om denna
varken äger eller har hyresavtal för arbetsplatsen, eller av annan anled-
ning inte har möjlighet att påverka utformningen av arbetsplatsen. Exem-
pel på arbetsplatser som arbetsgivaren inte råder över är när arbetet sker i
någon annans enskilda hem. För alla arbetsgivare, även de som omfattas
av undantaget i denna paragraf, finns regler om ansvar för arbetstagares
hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljö-
verkets övriga föreskrifter. I arbetsmiljölagen finns till exempel krav på
personalutrymmen.
Definitioner
5 § I dessa föreskrifter har följande begrepp dessa betydelser.
Arbetsplats
En plats för arbete, inklusive förbindelseleder och
personalutrymmen, till vilken en arbetstagare
har tillträde under sitt arbete. Arbetsplatser kan
finnas både inomhus och utomhus och vara både
stadigvarande och tillfälliga.
Bas-P
Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för
planering och projektering av ett byggnads- eller
AFS 2020:1
10
anläggningsarbete, enligt 3 kap. 6 § 2 arbetsmiljö-
lagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap.
Bas-U
Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för
utförande av ett byggnads- eller anläggnings-
arbete, enligt 3 kap. 6 § 3 arbetsmiljölagen, att
utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 b §
Brandredskapsskylt
Skylt som anger placering av brandskyddsanord-
ning eller brandskyddsutrustning.
Bruksskede
Den tidsperiod en färdigställd byggnad eller
anläggning används.
Buller
Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt
och störande ljud. Begreppet störande ljud om-
fattar både psykologiska och fysiologiska effekter
av buller.
Byggherre
Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggnings-
arbete enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen, det vill
säga varje fysisk eller juridisk person för vars
räkning ett byggprojekt utförs.
Av 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen följer att det som
står om byggherren i dessa föreskrifter istället
ska gälla en av byggherren anlitad självständig
uppdragstagare om en sådan finns.
Den fysiska person som bygger själv för
egen räkning, utan att inträda i ett arbetstagar-
arbetsgivarförhållande eller anlita entreprenör,
omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen.
Byggnadsverk
En byggnad eller annan anläggning.
Förbindelseled
Väg, utrymme eller annat som förbinder
två platser, inomhus eller utomhus, till exempel
passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan
vara avsedd för personer eller fordon.
AFS 2020:1
11
Förbudsskylt
Skylt som förbjuder ett beteende som kan inne-
bära fara.
Handsignal
Ett fastställt rörelsemönster med armar och händer
för att leda personal som utför manövrer som kan
innebära risk eller fara.
Lastkaj
Plattform för att underlätta lastning och lossning.
Ljudsignal
Fastställd signal som avges från ett särskilt
don utan att någon mänsklig eller syntetisk röst
används.
Ljussignal och
Signal eller skylt, med ljus som sänds ut genom en
genomlyst skylt
anordning som är gjord av transparent eller
genomlyst material. Den ska vara upplyst från
in- eller baksidan så att den ger intryck av en
lysande yta.
Normalt
Med uttrycket normalt i föreskriftstexterna avses
att kraven i paragraftexten ska uppfyllas utom
vid de enstaka fall då speciella omständigheter
gör att undantag behöver göras. Ett sådant fall kan
vara att arbetsplatsen endast används tillfälligt
och att säkerheten kan upprätthållas genom andra
åtgärder.
Nödskylt
Skylt som ger information om utrymningsväg,
väg till utrymningsväg, utrustning för första
hjälpen eller räddningsutrustning.
Personalutrymme
Klädutrymme, omklädningsrum, torkutrymme,
tvättutrymme, duschutrymme, toalettrum, matut-
rymme, pausutrymme, vilutrymme eller jourrum
som arbetstagare kan använda i anslutning till
sitt arbete.
Processventilation
Uppfångning av luftföroreningar så nära källan
som möjligt och bortförande av dessa.
Projektörer
Arkitekter, konstruktörer och andra som med-
verkar i planeringen eller projekteringen av ett
AFS 2020:1
12
byggnads- eller anläggningsarbete i enlighet
med 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Det omfattar
alla som på något sätt medverkar eller fattar
beslut om utformning eller funktion, till exempel
inköpare, konsulter inom el, VVS och kommu-
nikation, specialister inom mekaniska tjänster,
inredning och tillfälliga stödkonstruktioner.
Även byggherrar och entreprenörer räknas som
projektörer när de planerar eller projekterar.
Påbudsskylt
Skylt som påbjuder ett visst beteende.
Ställage
Lagerställ på vilket material lagras.
Symbol
Bild som beskriver en situation eller föreskriver
ett visst uppträdande.
Talat meddelande
I förväg fastställt talat (verbalt) meddelande som
avges med mänsklig eller syntetisk röst.
Termiskt klimat
Den inverkan på människans upplevelse som
lufttemperatur, omgivande ytors temperatur,
luftfuktighet och lufthastighet har vid en given
aktivitet och klädsel.
Tillfällig utrymningsplats
Plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan
utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan
invänta hjälp.
Tillgänglig
Både tillgänglig och användbar så att så många
som möjligt kan använda arbetsplatsen på lika
villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga och personer med allergier.
Tilläggsskylt
Skylt som används tillsammans med en annan
skylt och lämnar kompletterande information.
Tvättplats
En sammanfattande beteckning för dusch, tvätt-
ställ eller tvättränna med rinnande varmt och
kallt vatten.
Utblick
Visuell kontakt med omgivningen, genom en
öppning mot utsidan eller mot till exempel ett
AFS 2020:1
13
inomhustorg, som ger information om omgiv-
ningen och möjlighet att följa vädrets, dygnets och
årstidernas variationer.
Utrymningsväg
En utgång som leder till en säker plats, det vill
säga en plats i det fria, där brand och brandgaser
inte kan påverka utrymmande personer.
Varningsskylt
Skylt som varnar för en risk eller fara.
Varumottag
En anläggning eller avgränsad yta för lastning
och lossning av gods.
Vistelsezon
Vistelsezonen är den del av ett rum där krav ställs
på luftkvalitet och termisk komfort. Vistelsezonen
begränsas i rummet av två horisontella plan,
ett på 0,1 meter över golv och ett annat på 2,0
meter över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från
yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid
fönster och dörr 1,0 meter.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
6 § I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns
grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genom-
föra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och
olycksfall i arbetet, samt skapa en tillfredsställande arbetsmiljö.
Arbetsgivaren ska, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, beakta och hantera
de arbetsmiljöförhållanden som regleras i 22–166 §§ i dessa föreskrifter.
Projekteringsansvar
Byggherren
7 § Byggherren ska se till att kraven i 18–21 §§ uppfylls.
8 § Byggherren ska se till att de projektörer som väljs har tillräcklig utbildning,
kompetens och erfarenhet. Med tillräcklig kompetens avses både kunskap om
arbetsmiljöregler och färdigheter att tillämpa dessa vid projekteringen.
Kompetensen ska motsvara projektets storlek och komplexitet, samt de
risker som kan antas förekomma vid arbete i, och i anslutning till, det färdiga
byggnadsverket.
AFS 2020:1
14
Allmänna råd: Förutom kunskap om dessa föreskrifter kan kunskap
om andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket behövas, beroende på den
framtida verksamhetens art.
9 § Byggherren ska utse lämplig Bas-P så snart planering eller projektering
påbörjas.
Regler om Bas-P:s kvalifikationer, samt att byggherren ska kunna styrka
kvalifikationerna, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och
anläggningsarbete.
Storleken och komplexiteten på det byggprojekt vars arbetsmiljöfrågor ska
samordnas avgör vilken utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs.
10 § Byggherren ska följa upp Bas-P:s arbetsmiljöarbete och se till att Bas-P
har de förutsättningar som behövs så att Bas-P kan utföra sina uppgifter enligt
12–14 §§.
11 § Byggherren ska se till att uppgifter om arbetsmiljöarbetet lämnas över från
Bas-P till Bas-U, för att förebygga att ändringar görs som påverkar arbetsmiljön
negativt i bruksskedet. Om Bas-P byts ut under projektet ska byggherren se till
att uppgifterna lämnas till den nya Bas-P.
Allmänna råd: Vid överlämningen kan till exempel följande punkter
tas upp:
• Föregående byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöarbete.
• Kvarstående arbetsmiljörisker och åtgärdsförslag samt överlämning
av skriftliga underlag, där det finns arbetsmiljörisker som inte är
uppenbara.
• Lösningar som valts bort av hänsyn till arbetsmiljön.
• Hur tillkommande projekteringsunderlag och arbetsmiljöinformation
överlämnas till Bas-U, om projekteringen fortsätter.
• Avstämning av tidplanen och en eventuell justering av den.
Bas-P
12 § För att förebygga arbetsmiljörisker och möjliggöra en god arbetsmiljö
under bruksskedet ska Bas-P
1. samordna projekteringen i frågor som har betydelse för arbetsmiljön
i bruksskedet,
2. delta i ledningen av projekteringen,
3. se till att inga arbetsmiljöfrågor förbises på grund av tveksamhet om
AFS 2020:1
15
vilken projektör som ska hantera dem,
4. uppmärksamma projektörerna på deras skyldigheter enligt dessa
föreskrifter, och
5. verka för att varje projektör tar hänsyn till övrig projektering, i den mån
det har betydelse för den egna projekteringen.
13 § Bas-P ska informera byggherren om projektörerna inte följer Bas-P:s
anvisningar i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet.
14 § Bas-P ska meddela byggherren om de förutsättningar som givits av bygg-
herren kan medföra allvarliga arbetsmiljörisker i bruksskedet som varken kan
projekteras bort eller åtgärdas.
Projektörer
15 § Projektörerna ska, inom ramen för sina uppdrag, projektera så att kraven
i 18–21 §§ uppfylls.
16 § De som projekterar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska
projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls.
17 § Projektörerna ska se till att deras lösningar fungerar med andra projek-
törers lösningar, om det har betydelse för arbetsmiljön under bruksskedet.
Allmänna råd: Projektörerna kan behöva informera Bas-P om relevanta
arbetsmiljöfrågor.
Projektera för en god arbetsmiljö
18 § Projekteringen ska genomföras så att det blir möjligt att skapa en god
arbetsmiljö för alla arbetstagare som kan förutses komma att arbeta i, eller i
anslutning till, det färdiga byggnadsverket.
Allmänna råd: Exempel på personer som kan förutses komma att arbeta i,
eller i anslutning till, det färdiga byggnadsverket är både de som kommer
att arbeta stadigvarande i den verksamhet som kommer att bedrivas och
de som kommer att utföra städning, varuleveranser, sophämtning och
annat arbete med drift och underhåll.
19 § Under projekteringen ska förslag till utformningen av det färdiga
byggnadsverket granskas, för att bedöma om kraven i arbetsmiljölagen och
AFS 2020:1
16
Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan uppfyllas. För att förebygga arbetsmiljöris-
ker i bruksskedet ska man arbeta enligt dessa grundprinciper under planeringen
och projekteringen:
1. Identifiera och undvika risker.
2. Bedöma risker som inte kan undvikas.
3. Hantera risker enligt a–e.
a. Åtgärda riskerna vid källan.
b. Ersätta farliga ämnen med ämnen som är ofarliga, eller mindre
farliga, så långt det är möjligt.
c. Prioritera gemensamma skyddsåtgärder framför individuella.
d. Ta hänsyn till den tekniska utvecklingen.
e. Ta hänsyn till människors olika förutsättningar.
20 § När
1. ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller
2. en ombyggnad av arbetsplatser,
projekteras, ska arbetsplatserna utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgäng-
liga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor, även personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier.
Om arbetets art kräver en viss funktionsförmåga, undantas den aktuella
arbetsplatsen från kravet i första stycket vad gäller tillgänglighet för just denna
funktionsförmåga. Undantaget gäller enbart den del av lokalen där den aktuella
funktionsförmågan behövs för att arbete ska kunna utföras.
Allmänna råd: Exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig
för så många som möjligt är:
• Enkla och tydliga samband mellan lokaler.
• Sammanhängande taktila ledstråk.
• Kontrasterande färgsättning.
• Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användnings-
område.
• God taluppfattbarhet.
• Tillräckliga areor och passagemått.
• Inga nivåskillnader.
• Automatiska dörröppnare.
• Lättstädad inredning.
• Lågemitterande material.
• Kontinuerlig ventilation.
AFS 2020:1
17
Med ombyggnad avses förändringar som är så stora att Boverkets krav
på tillgänglighet vid ombyggnad gäller.
21 § När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska
projekteras för ny- eller ombyggnad, ska
1. det dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol,
alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning,
2. sambanden mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen underlätta för
arbetstagarna att hitta och få en överblick,
3. det finnas tillfälliga utrymningsplatser, om inte utrymningsvägarna är
tillgängliga hela vägen till en säker plats,
4. utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller
till tillfälliga utrymningsplatser,
5. tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem, och
6. minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig.
Allmänna råd: Dimensionerande vändmått för en mindre utomhusrullstol
är en cirkel med diametern 1,50 meter. Det fria passagemåttet i dörrar för en
sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90º.
Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets
byggregler (BBR).
I allmänna råd till 77 § finns information om hur en tillgänglig toalett
bör utformas.
Hur en arbetsplats ska vara utformad
Lokalutformning
22 § Arbetsplatser ska ha de lokaler och andra utrymmen som behövs med
hänsyn till verksamheten, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas.
Allmänna råd: Exempel på utrymmen som kan behövas är tysta rum,
utrymmen för fastighetsskötsel och service, samt till exempel sköljrum
inom vården.
23 § En befintlig arbetsplats ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver
använda den. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för
att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i sam-
råd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all
personal ska mötas, ska det vara tillgängligt.
AFS 2020:1
18
24 § Arbetsplatser ska ha en med hänsyn till verksamheten tillräcklig area och
fri höjd, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. De ska vara lämpligt
placerade, utformade och inredda. Placeringen av arbetsplatsens olika delar
ska vara sådan att sambanden blir tydliga och funktionella.
Allmänna råd: Rumshöjden bör vara minst 2,40 meter. I begränsade
delar av arbetslokalen kan denna rumshöjd underskridas. I sådana delar
av arbetslokalen där ståhöjd behövs, bör rumshöjden inte vara lägre än
2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak.
Rumshöjden i undervisningslokaler, eller andra lokaler avsedda för ett
större antal personer, bör vara lägst 2,70 meter.
Om täta förflyttningar eller transporter kan förutses mellan olika
lokaler, bör lokalerna samlas för att ge en enkel invändig förbindelse.
25 § Arbetsplatser ska vara utformade för att medge tillräcklig rörelsefrihet
för arbetet. Om detta inte är möjligt, på grund av särskilda förhållanden på
arbetsplatsen, ska arbetstagarna ha tillräcklig rörelsefrihet nära den plats där
arbetet utförs.
Vid arbete där arbetstagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraft-
utövning eller arbete där arbetstagare behöver vrida, huka eller böja sig ned,
ska det normalt finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter.
Då hjälpmedel och arbetsutrustning, eller annan teknisk utrustning, används
behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera dessa.
Allmänna råd: För att uppfylla första stycket kan det ibland behövas
ett större arbetsutrymme än det minimimått som anges i andra stycket.
Särskilda förhållanden kan vara tillfälliga eller kortare arbetsuppgifter,
till exempel servicearbeten i trånga utrymmen.
Exempel på arbeten där arbetsutrymme enligt andra stycket kan behövas
är vård och omsorg, städning, fastighetsservice, leveranser och handel.
26 § Arbeten eller processer som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall
ska normalt utföras i särskild lokal, avskild från övriga lokaler.
Allmänna råd: Sådana arbeten eller processer är till exempel de som ger
hög ljudnivå, utsläpp av luftföroreningar eller som kan medföra särskild
risk för brand eller explosion. Fläktaggregat, batterier under laddning,
diskmaskiner och kopieringsmaskiner kan behöva placeras i en särskild
lokal. Även vård av smittade bör ske i särskild lokal.
AFS 2020:1
19
27 § Arbetsplatser ska vara placerade och utformade så att inredning, installa-
tioner, utrustning och ytskikt kan underhållas och förnyas i tillräcklig omfattning
under byggnadsverkets brukstid.
Förbindelseleder
28 § Förbindelseleder ska vara utformade och dimensionerade så att arbets-
tagarna kan förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa. Om det finns risk för
sammanstötning, eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till förbindelse-
led för fordons- och trucktrafik, ska det finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd
eller en avskiljande barriär.
Allmänna råd: Att kunna förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa
innebär både att kunna förflytta sig utan risk för skador, och att kunna
orientera sig på ett enkelt sätt. Vad som krävs för att kunna orientera
sig på ett enkelt sätt kan variera beroende på arbetstagarnas kognitiva
funktionsförmåga.
Vid dörrar, portar eller andra öppningar kan en avskiljande barriär
vara räcken eller annan form av avvisare.
29 § Trösklar och enstaka trappsteg i förbindelseleder ska undvikas.
30 § Förbindelseleder för tyngre eller otympliga transporter ska vara utfor-
made så att tung manuell hantering kan undvikas. Det ska vara möjligt att vid
behov tillfälligt ställa upp dörrar i förbindelseleder vid leveranser. Möjligheten
får inte medföra risk för spridning av brand.
Allmänna råd: Rullande hantering kan vara ett sätt att undvika tung
manuell hantering. Både lutning och underlag påverkar vad som är lämplig
utformning för rullande hantering. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
belastningsergonomi finns en bedömningsmodell som kan användas
som vägledning.
31 § Ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter använd-
ningsområdet. En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetsta-
gare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12.
Allmänna råd: En ramp för en arbetstagare som använder rullstol bör
inte luta brantare än 1:20. Höjdskillnaden mellan vilplan bör vara högst
0,5 meter.
AFS 2020:1
20
Vid användning av truck i lutning är det viktigt att följa trucktillver-
karens anvisningar.
För bedömning av lämplig utformning av ramper för rullande hante-
ring av gods finns en bedömningsmodell i Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om belastningsergonomi.
Att rampens utformning är anpassad efter användningsområdet kan
innebära att den har avåkningsskydd.
32 § Förbindelselederna ska, där det behövs, vara tydligt markerade.
33 § I omedelbar närhet av varje port, som är avsedd för fordonstrafik, ska det
finnas en dörr för gående, om det inte är riskfritt för gående att passera genom
porten. Sådana dörrar ska vara tydligt markerade och får inte blockeras.
34 § Transporter av gods mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller
annan passande lyftanordning, om transporterna är så tunga eller förekommer
så ofta att
1. manuella lyft,
2. bärande, eller
3. annan manuell hantering
medför risk för ohälsa eller olycksfall, genom hälsofarliga eller onödigt
tröttande belastningar.
Golv
35 § Golv ska
1. vara fasta och stabila,
2. ha en för verksamheten lämplig svikt,
3. utformas så att halkrisken är liten, och
4. inte ha upphöjningar, hål eller lutningar som medför risk för ohälsa eller
olycksfall.
36 § På arbetsplatser där statisk elektricitet kan innebära en risk ska golv-
material, inredning och utrustning väljas så att elektrisk uppladdning motverkas,
om inte andra åtgärder vidtas för att motverka detta.
Allmänna råd: Andra åtgärder kan vara förhöjd luftfuktighet eller
val av kläder/skor som inte genererar statisk elektricitet.
AFS 2020:1
21
Fönster, glaspartier, dörrar och portar
37 § Öppningsbara fönster ska kunna manövreras på ett säkert sätt. De får inte
medföra särskild risk för olycksfall i uppställt läge.
38 § Fönster och glaspartier ska vara utformade så att de inte brister vid den
belastning de kan förväntas utsättas för.
Allmänna råd: Exempel på sådan belastning är skolbarn som sitter i
fönsternischer och taklanterniner som kan komma att beträdas.
39 § Fönster, takfönster och genomsynliga innerväggar ska vid behov ha
anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning.
40 § Det ska finnas dörrar och portar
1. i det antal,
2. med den placering,
3. med de mått, och
4. med det utförande
som arbetstagarnas förutsättningar och verksamheten kräver.
41 § Pendeldörrar och pendelportar ska vara utformade så att det är enkelt att
se igenom dem, för att minska risken för sammanstötningar.
42 § Dörrar och portar, som öppnas genom att höjas, ska vara säkrade mot
oavsiktlig stängning. Skjutdörrar, skjutportar och vikväggar ska vara säkrade
mot att spåra ur och välta.
43 § Dörrar och portar ska vara placerade och utformade så att risken för
sammanstötning och klämning minimeras.
Trappor och stegar
44 § Antalet trappor och deras utformning ska anpassas efter antal användare
och arbetets art. Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha led-
stänger och vara utförda så att halkrisken minimeras.
Allmänna råd: För att en trappa ska vara säker att använda
• bör minsta stegdjup normalt vara 0,25 meter och största steghöjd
normalt vara 0,18 meter,
AFS 2020:1
22
• bör den ha kontrastmarkeringar, och
• bör den ha ledstänger på en höjd av 0,9 meter, mätt vid stegnosen.
45 § Mellan en dörr och en nedåtgående trappa, eller ett enstaka trappsteg,
ska det finnas ett trapplan, som är tillräckligt stort med hänsyn till risken för fall.
46 § För tillträde till plattformar, serviceutrymmen och liknande utrym-
men som används vid mer än enstaka tillfällen, ska det finnas en trappa.
För utrymmen som endast används vid enstaka tillfällen, och när båda
händerna är fria att använda för förflyttningen, ska det antingen finnas en trappa
eller en stege säkrad mot fall.
Inredning och utrustning
47 § Inredning och utrustning ska väljas, utformas och placeras med hänsyn
till arbetstagarnas olika förutsättningar och de krav som arbetsuppgifterna
ställer. Den ska kunna användas utan risk för ohälsa och olycksfall. Den som i
huvudsak arbetar stående eller gående ska ha möjlighet att sätta sig.
Allmänna råd: Exempel på inredning utformad med hänsyn till arbets-
tagarnas olika förutsättningar är inredning och utrustning anpassade för
både barn och vuxna i skolor, förskoleklasser och liknande.
48 § Ett ställage, som är avsett för varierande laster, ska vara beständigt märkt
med maxlast per sektion och maxlast per bärplan. Märkningen ska sitta på väl
synlig plats.
49 § Ett ställage ska vara förankrat, om det finns risk för instabilitet. Där det
finns risk att köra på ställaget ska det finnas påkörningsskydd.
Allmänna råd: Exempel på när det finns risk för instabilitet är om
ställagets totalhöjd är fyra gånger högre än ställagets djup, eller om det
har utdragsenheter eller inte är ordentligt förankrat.
50 § Passage för gående och trucktrafik under ställage ska skyddas mot ras.
Ett pallställ ska vara försett med skydd, som förhindrar att pallar skjuts genom
stället, om det inte är uppenbart onödigt.
AFS 2020:1
23
Varumottag
51 § Till arbetsplatser ska det, när det behövs, finnas ett eller flera varumottag.
Varumottagen ska vara utformade för verksamhetens krav, arbetets art, omfattning
och den utrustning som används.
En verksamhet med lastning och lossning av en stor mängd gods ska normalt
ha ett varumottag med lastkaj.
52 § Om varumottaget har angöringsplatser för fordon, ska angöringsplatserna
vara placerade och utformade så att sammanstötningar, mellan fordon och mellan
fordon och gående, förhindras.
Allmänna råd: Utformningen av angöringsplatser bör vara sådan att det
fria utrymmet för gående mellan fordon är minst 0,7 meter, räknat från
fordonets mest utstickande del. För att minska risken för att överhäng
går in på angränsande område bör det finnas tillräckligt stort manöver-
utrymme framför angöringsplatserna. Om det inte går att ordna tillräckligt
stora utrymmen, kan sammanstötningar förebyggas med organisatoriska
åtgärder.
53 § Lastkajer ska ha minst en tillträdesled från marken, normalt en trappa.
Allmänna råd: Vid längre lastkajer kan det av säkerhetsskäl behövas
flera trappor.
54 § Varumottag utomhus, som används mer än tillfälligt, ska normalt ha tak
som skyddar mot nederbörd och snöras.
Dricksvatten
55 § Det ska finnas tillgång till dricksvatten i nära anslutning till den plats där
arbete utförs och till matutrymmen.
Allmänna råd: Tillgång till dricksvatten kan även ordnas med dunkar
eller flaskor.
Kompletterande krav för personalutrymmen
Allmänt
56 § För personalutrymmen preciserar och kompletterar 57–84 §§ de krav som
i övrigt gäller för arbetsplatser enligt dessa föreskrifter.
AFS 2020:1
24
57 § Antalet personalutrymmen, samt deras placering, storlek och inredning,
ska vara anpassat till
1. arbetets art och varaktighet,
2. det antal arbetstagare som normalt kan beräknas använda utrymmena
samtidigt, och
3. arbetstagarnas funktionsförmåga.
Personalutrymmen ska vara lättåtkomliga.
Allmänna råd: Personalutrymmen kan också finnas utomhus, detta
gäller speciellt skolelever. Allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och
utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet ges
ut av Boverket.
58 § Ett personalutrymme får inte användas för verksamhet eller förvaring
som försämrar användbarheten som personalutrymme.
Förvaringsutrymmen
59 § Det ska finnas utrymmen för förvaring av privata kläder. Kläderna ska
kunna förvaras så att de inte smutsas ned eller skadas, och så att risken för
stöld motverkas. Utrymmena ska räcka till för alla arbetstagare som samtidigt
behöver använda dem. Om privata kläder förvaras i omklädningsrum ska de
gå att låsa in.
Allmänna råd: Risken för stöld kan motverkas genom att förvarings-
utrymmen har eller kan förses med lås.
60 § Det ska finnas utrymmen för personliga värdesaker. De ska ha eller kunna
förses med lås.
61 § I de fall som omklädning mellan privata kläder och arbetskläder måste
ske på arbetsplatsen, ska utrymmen enligt 59 § finnas i anslutning till den plats
där omklädning sker.
62 § Om
1. arbetet är smutsande eller svettdrivande, eller
2. det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne
eller stark lukt överförs från arbetskläder eller skyddskläder,
AFS 2020:1
25
ska de privata kläderna kunna förvaras så att smuts inte överförs från arbets-
kläder eller skyddskläder till privata kläder.
Allmänna råd: Nedsmutsning kan motverkas genom att kläderna förvaras
separat. Exempel på arbeten där privata kläder kan behöva förvaras
skilda från arbetskläder eller skyddskläder är djurhållning och arbete
vid avloppsreningsverk.
63 § Vid arbete där skyddskläder används ska det finnas lämpligt utrymme
för förvaring av dessa.
64 § Det ska finnas möjlighet att torka arbetskläder, skyddskläder och skodon
som blir våta under arbetet eller som rengjorts på grund av nedsmutsning i arbetet.
Omklädningsrum
65 § Arbetstagare som
1. utför smutsande eller svettdrivande arbete, eller
2. måste bära särskilda arbetskläder,
ska ha tillgång till omklädningsrum, eller annat lämpligt utrymme för omkläd-
ning på arbetsplatsen.
Allmänna råd: Exempel på annat lämpligt utrymme för omklädning kan
vara en rymlig toalett eller annat avskiljbart utrymme.
66 § I omklädningsrum ska det finnas tillräcklig plats för ombyte för de
arbetstagare som hänvisas dit samtidigt. Det ska finnas sittplatser för så många
personer som normalt behöver sitta samtidigt.
67 § Omklädningsrum ska normalt vara skilda för män och kvinnor om de
behöver använda dem samtidigt.
68 § Om det behövs ska det finnas olika omklädningsrum för byte till och från
privata kläder, respektive till och från arbetskläder eller skyddskläder.
Allmänna råd: Exempel på när det kan behövas olika omklädningsrum
är när det finns risk för ohälsa eller besvär, genom att smitta, hälso-
farligt ämne eller stark lukt överförs vid byte av kläder. Ibland kan dusch
mellan rummen behövas.
AFS 2020:1
26
Tvättplatser
69 § I personalutrymmen ska det finnas tillräckligt många och lämpligt
utformade tvättplatser.
70 § Om arbetet är svettdrivande, eller smutsande, ska det normalt finnas dusch.
Allmänna råd: Om arbetet endast smutsar ned en begränsad del av
kroppen, kan det ibland räcka med annan tvättplats.
71 § Om arbetet
1. medför risk för smitta, eller
2. utförs med starkt luktande ämnen, allergena ämnen eller andra hälsofarliga
ämnen,
ska det alltid finnas tillgång till dusch. Duschen ska ligga i ett särskilt tvättrum
i anslutning till omklädningsrummen.
Allmänna råd: Exempel på ett sådant arbete är arbete med mjöl,
försöksdjur eller vissa bekämpningsmedel och arbeten i återvinnings-
anläggningar.
72 § Duschar ska vara skilda för män och kvinnor, om de behöver använda
duscharna samtidigt. Tvättplatser ska vara åtskilda för män och kvinnor, om
det behövs av anständighetsskäl.
Allmänna råd: När det finns flera duschar bör behovet av avskilda dusch-
platser ses över. En avskärmad duschplats bör vara försedd med eget
omklädningsutrymme.
73 § Dusch- och tvättutrymmen ska normalt ligga i anslutning till om-
klädningsrum.
74 § När det behövs ska det finnas utrustning för att spola av kläder eller
skodon som blivit smutsiga i arbetet.
Toaletter
75 § Det ska finnas tillräckligt många toaletter och tvättställ. De ska normalt
ligga i närheten av
1. platsen där arbete utförs,
2. pausutrymmen,
AFS 2020:1
27
3. omklädningsrum, samt
4. duschutrymmen och tvättutrymmen.
Allmänna råd: Det är i allmänhet nödvändigt med en toalett per påbörjat
15-tal arbetstagare. Exempel på när tvättställ behöver ligga i anslutning till
arbetsplatser är vid arbete där smittrisk förekommer, kemiska processer,
laddning av batterier och arbete inom förskola och annan omsorgsverk-
samhet. Om arbetet medför smittrisk, bör det finnas desinfektionsmedel
för huden.
76 § Toalettrum ska
1. vara tillräckligt stora,
2. vara avskilda,
3. ha låsbar dörr, och
4. inte ha direkt förbindelse med matutrymme.
I toalettrummet, eller i anslutning till detta, ska det finnas ett tvättställ eller en
tvättränna.
77 § På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för
alla som behöver använda dem.
Allmänna råd: För att vara tillgänglig bör en toalett
• vara minst 2,2 x 2,2 meter, större area kan behövas för assisterande
arbetstagare och eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan
teknisk utrustning,
• ha inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad,
• ha kontrastmarkeringar, och
• ha ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas.
78 § Om det finns larm från toaletter, ska arbetsgivaren se till att larmet
kontrolleras regelbundet.
Matutrymme
79 § Arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det
gäller även de som äter medhavd mat. Det ska ske i lämpliga utrymmen med
bord och stolar med ryggstöd.
AFS 2020:1
28
Allmänna råd: Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller
ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen.
80 § Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas
1. kylskåp,
2. möjlighet att värma maten, och
3. möjlighet att diska.
Pausutrymme
81 § Arbetstagare ska kunna tillbringa pauser, och eventuella väntetider i
arbetet, på en plats där de har möjlighet till kortare återhämtning. Det ska finnas
tillräckligt många sittplatser med ryggstöd.
Vilutrymme
82 § På arbetsplatser ska det finnas, eller gå snabbt att ställa i ordning, ett
vilutrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila.
Allmänna råd: Exempel på när vilutrymmet kan behöva vara utfört som
ett särskilt vilrum är då fler än 50 personer samtidigt sysselsätts inom
samma område. I närheten av vilutrymmet bör det finnas toalett.
Jourrum
83 § För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum
med storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila. Rummet ska
ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som det är praktiskt möjligt.
Det ska vara utformat som ett enkelrum.
Allmänna råd: Jourrum ska finnas då jour i arbetstidslagens (1982:673)
mening förekommer. Regler om att det ska finnas utrymmen för vila, även
där arbetsgivaren inte råder över arbetsplatsen, finns i arbetsmiljölagen.
84 § I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat.
Toalett och dusch ska finnas nära rummet.
Kompletterande krav för arbete utomhus
85 § Den mark som omger en verksamhets byggnader ska, så långt det är möjligt,
vara utformad så att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan
utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall.
AFS 2020:1
29
Allmänna råd: Fönsterputsning och avfallshantering är exempel på
verksamheter för vilka hänsyn behöver tas, vid utformning av mark i
anslutning till byggnader.
86 § Fasta arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att arbetstagarna
skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser ska, så långt som möjligt,
vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind.
Allmänna råd: Exempel på skydd mot väder och vind är solavskärmning.
På skolgårdar, och i liknande miljöer, bör det finnas tillräckligt stora
områden med skugga.
87 § Arbetsplatser utomhus ska vara utförda så att halkrisken är liten och, där
det behövs, så att ytskikten motverkar att man halkar. De ska, när det behövs,
ha lutning så att vatten kan rinna av.
Underhåll och städning
88 § Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser underhålls och rengörs, enligt
rutiner som är anpassade efter
1. verksamheten på arbetsplatsen,
2. arbetstagarnas förutsättningar, och
3. arbetsplatsens utformning.
Utrymning, larm och brandskydd
Utrymning
89 § Alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utrymma
arbetsplatsen, på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara.
Om egenutrymning inte är möjlig för alla, ska arbetsgivaren se till att alla
arbetstagare ändå kan ta sig till en säker plats innan kritiska förhållanden uppstår.
Allmänna råd: Arbetstagarnas förutsättningar att utrymma kan påverkas
av andra personer som befinner sig på platsen.
90 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att alla arbetstagare ska
kunna utrymma arbetsplatsen. Utrymningsövningar ska normalt genomföras
så att arbetstagarna har aktuell kunskap om hur utrymningen ska ske.
Allmänna råd: Exempel på när utrymningsövningar behöver genom-
föras regelbundet är i verksamheter där kritiska förhållanden kan uppstå
AFS 2020:1
30
snabbt eller där personal har särskilda uppgifter i samband med utrym-
ning. Exempel på sådana verksamheter är vissa industrier, vårdanlägg-
ningar och skolor. Exempel på när utrymningsövningar kan ersättas med
genomgångar, om det ger likvärdiga kunskaper, är om verksamheten sker
i små och överblickbara lokaler och alla arbetstagare har förutsättningar
att utrymma på egen hand.
För att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med
fastighetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena.
Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska
brandskyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
91 § Om en utrymningsväg på en befintlig arbetsplats är utformad så att
arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga inte kan utrymma hela vägen till en
säker plats på egen hand, ska det normalt finnas en tillfällig utrymningsplats i
eller i anslutning till utrymningsvägen. Utrymningsplatsen och vägen till denna
ska vara tillgänglig.
Arbetsgivaren ska se till att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats.
Allmänna råd: Tillfällig utrymningsplats kan ibland ordnas i trapphuset
om det inte hindrar övriga som utrymmer. Exempel på sätt att säkerställa
att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats är att det finns
kommunikationssystem eller rutiner för att meddela räddningstjänsten
att någon behöver assistans. Exempel på hur utrymningsplatser kan
utformas finns i Boverkets byggregler (BBR).
92 § Antalet utrymningsvägar, samt deras fördelning och kapacitet, ska vara
avpassade efter
1. arbetsplatsens användning,
2. arbetsplatsens storlek,
3. den inredning och utrustning som förekommer på arbetsplatsen,
4. det största antal människor arbetsplatsen är avsedd för, och
5. arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.
Det ska normalt finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.
Allmänna råd: Ibland kan fönster i markplan utgöra en utrymningsväg,
beroende på arbetstagarnas förmåga att använda utrymningsvägen. Ibland
kan fönster med balkong och hjälp av räddningstjänsten godtas som den
ena av de två av varandra oberoende utrymningsvägarna, beroende på
räddningstjänstens insatstid och kapacitet.
AFS 2020:1
31
Exempel på när det kan vara tillräckligt med en utrymningsväg är små
lokaler i markplan, och lokaler där man endast vistas tillfälligt.
För bedömning av enskilda fall kan Boverkets byggregler (BBR) användas
som vägledning.
93 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska hållas
fria från hinder så att de när som helst är fullt användbara. De ska, så direkt som
möjligt, leda ut i det fria eller till annan säker plats.
Inredning får inte bidra till rökutveckling eller brandspridning inom utrym-
ningsvägarna. Lättantändligt material får inte förvaras i utrymningsvägarna.
94 § Dörrar och grindar för utrymning ska normalt vara utåtgående i
utrymningsriktningen. Skjutdörrar och roterdörrar som enbart är avsedda för
utrymning är inte tillåtna.
Allmänna råd: Om endast ett fåtal personer vistas i lokalen kan inåtgå-
ende dörrar eller grindar accepteras.
95 § Dörrar som behöver passeras vid utrymning ska vara lätta att öppna för
dem som behöver använda dem. De får inte vara låsta eller reglade på sådant
sätt att utrymning försvåras.
Allmänna råd: För att underlätta utrymningen kan tunga dörrar och dörrar
med dörrstängare förses med automatisk dörröppnare.
Belysning och vägledande markering för utrymning
96 § Utrymningsvägar ska ha belysning som fungerar med tillfredsställande
säkerhet.
En utrymningsväg där det krävs belysning för att utrymningen ska vara säker
ska ha tillräcklig nödbelysning för utrymning, om det är fel på den ordinarie
belysningen.
Allmänna råd: Exempel på när nödbelysning för utrymning kan behövas
är i trapphus eller på arbetsplatser där nödbelysning krävs enligt 138 §. På
golvet i gångstråket bör belysningsstyrkan vara minst 1 lux på det sämst
belysta stället. Exempel på ljusbehov, för att dimensionera belysningen
av utrymningsvägar, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning –
Nödbelysning. Utgåva 2.
97 § Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska
AFS 2020:1
32
normalt vara skyltade eller ha andra vägledande markeringar.
Allmänna råd: Ett exempel på annan vägledande markering är fluores-
cerande ljus i golvet eller taktila ledstråk.
98 § Skyltar och andra vägledande markeringar ska vara placerade på väl
synliga ställen och ha ett varaktigt utförande. När det behövs ska de vara belysta
eller genomlysta. Skyltarna ska vara utförda enligt bilagorna 2 och 3.
Allmänna råd: Exempel på lämplig storlek på skyltar, i förhållande till
läsavstånd, finns i standarden SS-EN 1838:2013. Belysning – Nödbelysning.
Utgåva 2.
Utrymningslarm
99 § För att förebygga olycksfall och akut ohälsa på grund av brand, gas-
utströmning, syrebrist eller liknande ska det finnas detektorer och larmanord-
ningar i den omfattning som är nödvändig. Vid bedömningen av vad som är
nödvändig omfattning ska hänsyn tas till
1. arbetsplatsens storlek, läge och användning,
2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och
produkter samt den utrustning som förekommer, och
3. det antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras förutsätt-
ningar.
100 § Larm ska kunna utlösas manuellt vid fara. Om det behövs ska det finnas en
anordning som automatiskt utlöser larmet vid brand, gasutströmning, syrebrist
eller liknande.
Allmänna råd: Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskydds-
föreningens skrifter SBF 110 och SBF 502. Krav på larm vid våld och hot
finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön.
101 § Larmanordningar ska avge signaler som kan uppfattas av alla arbetstagare
som berörs av faran. Signalerna ska inte kunna förväxlas med processignaler eller
andra signaler som förekommer på arbetsplatsen.
Allmänna råd: Bestämmelser om hur larmanordningar ska utformas finns
även i bilagorna 2 och 6–8.
Exempel på hur larm kan utformas finns i Brandskyddsföreningens
skrifter SBF 110 och SBF 502.
AFS 2020:1
33
102 § Arbetsgivaren ska se till att installationer för utrymning underhålls och
kontrolleras regelbundet. Kontrollen ska dokumenteras och arbetsgivaren ska
ha tillgång till dokumentationen.
Allmänna råd: Utrymningslarm, detektorer för brand eller gas, nöd-
belysning och automatiska dörröppnare i utrymningsvägar är exempel
på installationer för utrymning.
Att skyltar ska underhållas framgår av bilaga 2.
Exempel på hur kontroll och dokumentation av utrymningslarm
kan göras finns beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 110 och
SBF 502.
För att kunna se till att installationer för utrymning underhålls och
kontrolleras regelbundet kan arbetsgivaren behöva samverka med fastig-
hetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena.
Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brand-
skyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Särskilda åtgärder för brandskydd
103 § Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga uppkomst
och spridning av brand.
Allmänna råd: Hur omfattande rutinerna behöver vara beror bland annat
på verksamhetens art, lokalernas utformning och antalet arbetstagare. För
att följa bestämmelsen kan arbetsgivaren behöva samverka med fastig-
hetsägaren eller andra aktörer som påverkar utrymningsförhållandena.
Krav på fastighetsägares och verksamhetsutövares systematiska brand-
skyddsarbete finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
104 § Arbetsplatser ska vara utrustade med de brandredskap som behövs.
Vid val av brandredskap ska hänsyn tas till
1. arbetsplatsens storlek, läge och användning,
2. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och
produkter samt den utrustning som förekommer, och
3. det största antal människor som arbetsplatsen är avsedd för, och deras
förutsättningar.
105 § Särskilda åtgärder ska vidtas för att underlätta utrymning i byggnader
och andra anläggningar, där en brand kan
1. få en så snabb spridning, eller
AFS 2020:1
34
2. medföra en sådan snabb rökutveckling, att utrymning väsentligt för-
svåras.
Om det behövs ska det finnas automatiskt släcksystem.
Allmänna råd: Särskilda åtgärder kan vara både tekniska och organisa-
toriska. Exempel på tekniska åtgärder är automatiska släckanläggningar,
automatiskt styrd brand- och rökgasevakuering och extra utrymningsvägar.
Exempel på organisatoriska åtgärder är extra utbildning av personal
och att arbetstagare som utför tillfälliga arbeten i serviceutrymmen står
i kontakt med någon utanför rummet.
Exempel på när särskilda åtgärder kan behöva vidtas är när stora
mängder plast, färg eller papper hanteras i verksamheten och när arbete
utförs i utrymmen som är svåra att utrymma som till exempel höglager,
traversförarrum, maskinrum, cisterner, kulvertar och transformatorrum
eller när det endast finns en utrymningsväg.
Riktlinjer för vattensprinklersystem finns i Brandskyddsföreningens
skrift SBF 120:8.
106 § Släckutrustning och släcksystem som inte är automatiska ska vara lätta
att komma åt och använda, samt markeras med skyltar på väl synliga ställen.
Allmänna råd: Bestämmelser om utformning av skyltar finns även i
bilagorna 2–3.
107 § I utrymmen där utlöst släckmedel från automatiskt släcksystem innebär
risk för kvävning eller ohälsa för arbetstagarna ska särskilda åtgärder vidtas
för att skydda mot sådana risker. Utlösningen ska då ske med viss fördröjning
efter larmet, så att utrymning kan ske innan akut risk för skador uppstår.
Allmänna råd: Exempel på utformning av sådana släcksystem finns
beskrivet i Brandskyddsföreningens skrifter SBF 500 och SBF 115.
Utrymningsplan
108 § På arbetsplatser ska det, i den omfattning som behövs och på platser
som är väl synliga och lätta att upptäcka, finnas anslag med utrymningsplan.
Utrymningsplaner behövs dock inte för arbetsplatser vars storlek, läge och över-
skådlighet är sådan att en utrymningsplan saknar betydelse för arbetstagarnas
säkerhet vid en utrymning.
AFS 2020:1
35
Allmänna råd: Små lokaler där samtliga utrymningsvägar är synliga från
hela lokalen är exempel på när utrymningsplanen kan sakna betydelse
för arbetstagarnas säkerhet.
109 § Utrymningsplanen ska
1. visa alla utrymningsvägar, inklusive tillfälliga utrymningsplatser,
2. visa plats för återsamling,
3. ange hur räddningstjänst och annan nödvändig hjälpinsats larmas, och
4. när detta är aktuellt, visa placering av handbrandsläckare, manuella
larmutlösningsdon och larmtelefon.
Om alla utrymningsvägar inte är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse-
eller orienteringsförmåga ska det framgå av utrymningsplanen vilka utrym-
ningsvägar de kan använda.
Utrymningsplanen får också innehålla annan information, om det inte
försvårar läsningen.
Allmänna råd: Exempel på hur en utrymningsplan kan vara utformad
finns i svensk standard SS 2875:2019. Brand och räddning – Utrymningsplan
– symboler. Utgåva 3.
Bestämmelser om anslag med uppgifter för första hjälpen finns i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om krisstöd och första hjälpen.
Klimat och installationer
Luftkvalitet
110 § Under den tid som arbete pågår ska arbetsplatser inomhus ha en till-
fredsställande luftkvalitet i vistelsezonen. Luften ska, så långt som möjligt, vara
fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt.
Allmänna råd: Exempel på vad som påverkar hur luftkvaliteten upp-
levs är lufttemperatur, relativ fuktighet och luftföroreningar (partiklar).
Kravet på luftkvalitet är normalt lägre i lokaler som används tillfälligt,
till exempel förråd.
Ventilation
111 § Arbetsplatser inomhus ska ha ventilationssystem som bidrar till att
skapa ett bra inomhusklimat. De ska på ett effektivt sätt kunna
AFS 2020:1
36
1. tillföra tillräcklig mängd uteluft, och
2. bortföra de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt.
Luftföringen ska ordnas så att föroreningar inte sprids mellan olika lokaler.
Allmänna råd: Det kan vara nödvändigt med fläktstyrd till- och frånluft
för att få tillfredsställande luftkvalitet, temperatur, lufthastighet, renhet
och fuktighet i alla utrymmen.
Föroreningar kan också tas om hand genom filtrering av partiklar
eller gaser. Det ger möjlighet till en högre luftkvalitet än vad enbart
ventilation ger.
Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 procent. Kontroll av luft-
utbyteseffektiviteten kan ske med hjälp av spårgas.
Användningen av överluft hör till de faktorer som behöver tas hänsyn
till vid bedömningen av föroreningsspridningen. Normalt ordnas överluft
från rum med högre krav på luftkvalitet till sådana med lägre krav.
Det är lämpligt att ta fram en enklare information som beskriver för
arbetstagarna hur ventilationen på arbetsplatsen fungerar.
Uteluft och tilluft
112 § Arbetsplatser inomhus ska, under den tid som arbete pågår, normalt
kunna förses med
1. minst 7 liter uteluft per sekund och person, och
2. med ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och m² golvyta.
Allmänna råd: Det minsta flödet 7 liter per sekund och person gäller personer
vid stillasittande arbete. Vid högre aktivitet kan flödet behöva ökas. Till-
lägget 0,35 liter per sekund och m² förutsätter att byggnadsmaterial och
inredning är valda för att minimera avgivningen av luftföroreningar. Är
detta inte fallet kan luftflödet behöva ökas.
113 § Tilluft till arbetsplatser inomhus ska vara så fri från luftföroreningar att
hälsorisk inte uppkommer. Uteluftsintag ska placeras där uteluftens föroreningshalt
och temperatur är lämplig, samt med hänsyn till föroreningskällors placering.
Allmänna råd: För de ämnen som omfattas av luftkvalitetsförordningen
(2010:477) bör luftföroreningshalten i tilluften till arbetsplatser inte vara
högre än de miljökvalitetsnormer som anges där. I vissa färdigställda
utrymmen i gruvor är detta inte möjligt. För färdigställda utrymmen i
gruvor bör istället halten av kväveoxid och kvävedioxid i tilluften inte
AFS 2020:1
37
överstiga 1/5 av nivågränsvärdet.
Exempel på föroreningskällor som man behöver ta hänsyn till är trafi-
kerade vägar, avluftsöppningar, kyltorn och spillvattenledningars luft-
ningsledningar.
114 § Luften ska tillföras på ett sådant sätt att drag inte uppstår.
Allmänna råd: Vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen
vara lägre än 0,15 m/s. Högre lufthastigheter kan accepteras vid rörligt
arbete eller vid högre lufttemperaturer.
Kontroll och underhåll
115 § Arbetsgivaren ska se till att
1. nyinstallerade ventilationssystem kontrolleras så att de fungerar på
avsett sätt innan de tas i bruk och att kontrollen dokumenteras,
2. ventilationssystem, och tillhörande kontrollsystem, kontrolleras
och underhålls regelbundet, och att kontrollen och underhållet
dokumenteras, och
3. dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, med tillhörande
kontrollsystem, kontrolleras minst en gång per år, och att kontrollen
dokumenteras.
Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.
Allmänna råd: Om byggnaden omfattas av krav på obligatorisk ventila-
tionskontroll enligt plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen,
OVK, uppfylls kraven på kontroll, och dokumentation av denna, i 115 §
1 och 115 § 2, om arbetsgivaren försäkrat sig om att obligatorisk ventila-
tionskontroll utförts inom avsedd tid och har tillgång till den dokumen-
terade kontrollen.
Återluft
116 § Frånluft får endast återföras som återluft om luftkvaliteten i vistelsezonen
kan hållas tillfredsställande. Återluftsföring ska normalt kunna stängas av helt.
Allmänna råd: Vid projektering bör det undersökas om återluftsföring
är lämplig med tanke på luftkvaliteten. Oavsiktlig återluftsföring, exem-
pelvis den som kan ske i roterande värmeväxlare, bör minimeras genom
att utforma ventilationssystemet med tryckförhållanden som motverkar
att luftkvaliteten i vistelsezonen försämras.
AFS 2020:1
38
Processventilation
117 § Där föroreningskällan så kräver ska det finnas processventilation. Den
ska vara
1. effektiv,
2. utformad efter hur farlig luftföroreningen är, och
3. fast installerad vid arbetsplatser där processventilation behövs mer
än tillfälligt, och där arbetet så medger. I annat fall ska mobilt utsug
användas.
Allmänna råd: Processventilation kan innebära olika slag av inkapsling,
till exempel dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, men också
olika typer av punktutsug. Även vattenånga från till exempel diskmaski-
ner är en luftförorening som kan kräva processventilation. Mobila utsug
kan till exempel behöva användas vid svetsning av större objekt.
118 § Om ett dragskåp, eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk, används för
effektiv processventilation, ska det eller den ha
1. en lufthastighet in genom lucköppningen, som är tillräckligt hög för att
ge tillräcklig skyddseffekt, under den tid då arbetet eller processen som
avger luftföroreningar pågår, och
2. ett grundflöde, som ger en stabil strömningsbild in i skåpet eller bänken,
under övrig tid.
Allmänna råd: Exempel på hur ett dragskåps skyddseffekt kan bedömas
finns i standarden SS-EN 14175-3:2004. Dragskåp – Del 3: Typprovning.
Utgåva 1. I ett traditionellt dragskåp bör luftflödet genom lucköppningen
vara minst 0,5 m/s. Motsvarande exempel för säkerhetsbänkar finns
i standarden SS-EN 12469. Bioteknik – Prestandakriterier för mikrobio-
logiska säkerhetsbänkar. Utgåva 1.
119 § Ett fel i processventilationen, som medför att det uppstår ohälsosamma
halter av luftföroreningar i vistelsezonen, ska kunna visas av ett kontrollsystem.
Om föroreningarna kan orsaka livsfara eller allvarlig skada, ska kontrollsystemet
även bestå av ett larm som är
1. akustiskt eller visuellt, och
2. utformat så att alla som använder lokalen kan uppfatta det.
120 § Arbetsgivaren ska se till att larm från processventilation kontrolleras
regelbundet.
AFS 2020:1
39
121 § Frånluft från en luftförorenande process, hantering eller dylikt, får inte
återföras som återluft eller cirkulationsluft, om den inte renas så att dess halt av
luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena som anges i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden.
Allmänna råd: Kravet att frånluft som återförs ska renas, så att dess halt
av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena,
kan innebära att de krav på tillförd uteluft som finns i 113 § uppfylls,
och att halten för andra ämnen, förutom för kolmonoxid (CO), koldioxid
(CO
2
) och kvävedioxid (NO
2
), bör vara lägre än 1/20 av nivågränsvärdet,
där sådant finns. För kolmonoxid (CO) bör halten vara lägre än 1/2 av
nivågränsvärdet, för koldioxid (CO
2
) bör halten vara lägre än 1/5 av nivå-
gränsvärdet och för kvävedioxid (NO
2
) lägre än 1/10 av nivågränsvärdet.
122 § Även om frånluften renas enligt 121 §, får den inte återföras via återluft
eller cirkulationsluft om den innehåller
1. ämnen i grupp A eller B i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
kemiska arbetsmiljörisker,
2. smittämnen i riskklass 4 och luftburna smittämnen i riskklass 3 i bilaga
1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker, eller
3. svetsrök från fast installerat utsug.
123 § Om ett fel i reningens funktion kan medföra att skadliga halter av
luftföroreningar uppstår i vistelsezonen, ska eventuellt genomsläpp av luftföro-
reningar snabbt kunna konstateras, och arbetstagarna göras uppmärksamma
på detta. Frånluften ska då föras till en annan reningsanordning eller direkt till
det fria, eller så ska processen eller hanteringen stoppas.
Temperatur och klimat
124 § Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperatur
och lufthastighet ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt
eller om det är rörligt eller utförs stillasittande. Omgivande ytor ska ha sådana
temperaturer att strålningsasymmetri, det vill säga skillnad i värmestrålning
till olika ytor, undviks. Om olika arbetsuppgifter sker i olika delar av en lokal,
kan de behöva ha olika termiskt klimat.
Allmänna råd: Bedömning av lämpligt termiskt klimat kan göras i
enlighet med Folkhälsomyndighetens vägledning om temperatur
AFS 2020:1
40
inomhus, (FoHMFS 2014:17). Exempel på hur lämpligt klimat kan beräknas
finns i standarden SS-EN 7730:2006. Ergonomi för den termiska miljön –
Analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp
av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort.
Utgåva 2. Om lufttemperaturen, vid lätt och stillasittande arbete, varaktigt
avviker från 20-24 °C vintertid, och 20-26 °C sommartid, bör det termiska
klimatet undersökas närmare.
125 § En permanent arbetsplats ska ha skydd mot besvärande drag, om den
är placerad nära en dörr eller en port till
1. det fria, eller
2. en lokal med väsentligt högre eller lägre temperatur.
Allmänna råd: Lämpligt skydd kan vara vindfång, sluss, vädertätning
eller luftridå.
126 § Om det av produktionstekniska skäl inte är möjligt att skapa ett lämp-
ligt termiskt klimat i hela lokalen, ska ett lämpligt klimat eftersträvas i de delar
av lokalen där arbete huvudsakligen bedrivs. Om detta inte kan ordnas, ska
arbetsgivaren vidta andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall.
Allmänna råd: Produktionstekniska skäl kan till exempel vara
hantering av livsmedel och metallsmältor. Exempel på åtgärder kan vara
arbetsrotation till arbete i lämpligt klimat eller användning av skydds-
kläder. Exempel på hur erforderlig skyddsklädsel, samt lämplig längd på
arbetspass, kan beräknas vid arbete i kylda lokaler, finns i standarden
SS-EN ISO 11079:2007. Ergonomi för den termiska miljön – Bestämning och
bedömning av termisk belastning i kyla med hjälp av rekommenderad
beklädnadsisolation (IREQ) samt lokala avkylningseffekter. Utgåva 1.
Arbete i stark värme
127 § Arbetsgivare ska planera, bedriva och följa upp arbete som kan med-
föra risk för skadlig inverkan av värme, så att högsta tillåtna värde för tidsvägt
värmeindex i bilaga 1 till dessa föreskrifter inte överskrids.
128 § Arbetsgivare ska se till att arbete inte utförs som ensamarbete om det
1. leder till en hög värmebelastning, som är ofrånkomlig på grund av
arbetets art, och
2. medför en risk att överskrida det högsta tillåtna värdet för tidsvägt
värmeindex.
AFS 2020:1
41
129 § Arbetsgivaren ska se till att inget arbete, som medför risk för att högsta
tillåtna värde för tidsvägt värmeindex överskrids, utförs innan arbetstagare
har värmetränat. Värmeträning ska ske genom stegvis ökning av den dagliga
arbetstiden i värme.
130 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning i form av speciella
värmeskyddskläder används, då överskridande av tidsvägt värmeindex eller
brännskada inte kan hindras med andra åtgärder.
Arbete i kylda livsmedelslokaler
131 § Arbetsgivare ska ordna arbetet i kylda livsmedelslokaler så att nedkylning
av händerna, genom kontakt med frysta eller kylda varor eller förpackningar,
förebyggs.
132 § Vid styckning av kött ska arbetsgivaren se till att temperaturen i snitt-
stället hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter.
Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien.
133 § Vid arbete i kylda livsmedelslokaler ska arbetsgivaren se till att luft-
temperaturen hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter.
Allmänna råd: Livsmedelsverket har föreskrifter om livsmedelshygien.
134 § Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning, till skydd mot
avkylning under arbetet, används.
Kläder och handskar som används till skydd mot kyla ska bäras under
sådana skyddskläder, handskar och annan utrustning som används av livs-
medelshygieniska skäl.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder personlig skyddsutrust-
ning, till skydd mot skär- och stickskador, vid styckningsarbete.
Om det behövs ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna även använder
annan personlig skyddsutrustning.
Dagsljus och annan belysning
135 § Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och
de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och
övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert
inom arbetsplatsen.
AFS 2020:1
42
Allmänna råd: Belysningsstyrkorna i angränsande utrymmen bör balan-
seras så att ljus-/mörkerseendet bibehålls.
136 § Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att man tagit
hänsyn till
1. belysningsstyrka,
2. färgåtergivning anpassad till verksamheten,
3. besvärande flimmer,
4. bländfrihet,
5. ljusfördelning, och
6. kontraster.
Allmänna råd: Exempel på riktvärden för belysningsstyrkor och
för begränsning av bländning finns beskrivna för olika typer av
arbetsplatser i standarderna SS-EN 12464-1:2011. Ljus och belysning –
Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus. Utgåva 2 och
SS-EN 12464-2:2014. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser –
Del 2: Arbetsplatser utomhus. Utgåva 2.
137 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande
dagsljus och utblick under arbetsdagen.
Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att
1. varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är
rimlig, eller
2. verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick,
ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dags-
ljus och utblick.
Allmänna råd: Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och ut-
blick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1.
Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick.
138 § Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser där
de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie
belysningen.
Allmänna råd: Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas
är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, kyl- och frysrum
samt arbetsplatser med rörliga maskindelar.
AFS 2020:1
43
Vatten och avlopp
139 § Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade
enligt bilaga 3, så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten.
140 § Vid duschar, och andra aerosolskapande installationer, ska varmvatten-
systemet vara utformat och tempererat så att risken för tillväxt och spridning
av legionellabakterier förhindras.
Allmänna råd: Andra aerosolskapande installationer kan till exempel
vara befuktningsanläggningar.
Regler för utformning av varmvattensystem vid duschar, i syfte att
undvika legionellatillväxt, finns i Boverkets byggregler (BBR).
141 § Golv, som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning, ska
normalt ha golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas
golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning.
142 § Över golvgropar, och större golvrännor där gångtrafik förekommer, ska
det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov
av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger
återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga.
Allmänna råd: Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut
stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier.
Buller
143 § Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till
1. den verksamhet som bedrivs, och
2. arbetstagarnas förutsättningar.
Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till
lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn
ska tas till alla förekommande bullerkällor.
Allmänna råd: Ytterligare regler om buller finns i Arbetsmiljöverkets
föreskrifter om buller. Regler om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets
byggregler (BBR). Exempel på metod för bestämning av bullerexponering
finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av
bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1.
AFS 2020:1
44
144 § Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så
låg som praktiskt möjligt, med avseende på bulleralstring och bulleröverföring.
Allmänna råd: Regler om ljud från installationer för vissa lokaltyper finns
i Boverkets byggregler (BBR).
El
145 § Elinstallationer ska vara utförda så att risk för brand, explosion eller
elektrisk fara undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så
att användningen medger god arbetsmiljö.
Allmänna råd: Elektrisk fara innebär risk för strömgenomgång (ström
genom kroppen). Ytterligare bestämmelser om utförande, skötsel och
underhåll av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning finns i
Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Arbetsplatser där exponering för elektro-
magnetiska fält förekommer behandlas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om elektromagnetiska fält.
Säkerhet
Skydd mot våld och hot
146 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt
som det är möjligt förebyggs.
Allmänna råd: Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av
utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbets-
miljön innehåller regler om larm för att tillkalla hjälp.
Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att
• det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen,
• det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen,
• det är möjligt att överblicka lokalerna,
• lokalen inte innehåller gömda skrymslen, och
• det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man
öppnar ytterdörren.
Skydd mot fall
147 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för fall
1. till lägre nivå,
AFS 2020:1
45
2. från samma nivå genom att man halkar eller snubblar, och
3. till bassänger, kar och liknande anordningar, vars innehåll innebär
särskild fara,
minimeras.
Allmänna råd: Exempel på hur risken för fall kan minimeras är skyddsräcken
och skyddstäckning samt att öppningar i golv så långt som möjligt undviks,
framförallt i närheten av platser där arbetstagare passerar eller utför arbete.
I vissa fall kan avspärrning vara tillräckligt. Skydd mot fall från samma
nivå berörs bland annat i paragrafer om golv, förbindelseleder och underhåll.
148 § Plattformar, avsatser, trappor, balkonger, förbindelsebryggor, ramper,
öppna bassänger eller kar, större nivåskillnader och liknande, samt öppningar
i golv och väggar, ska normalt ha skyddsräcke, om de inte avgränsas av väggar.
Det ska finnas skydd som hindrar att man oavsiktligt beträder ytor med låg
bärighet, såsom glas- och plastytor.
149 § En fast stege som är högre än 6 meter ska ha skydd som hindrar fall.
150 § Om det är möjligt från godshanteringssynpunkt ska det finnas avkör-
ningsskydd vid kanter där det finns risk för att fordon störtar ned. Avkörnings-
skydden ska vara
1. minst 0,3 meter höga,
2. varningsmarkerade, och
3. utförda så att de hindrar att fordon störtar ned om de körs eller glider
mot skydden oavsiktligt.
Skyddsräcken
151 § Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det begränsar risken att falla
över, genom eller under räcket och, när det behövs, inte går att klättra på.
Allmänna råd: För att ett skyddsräcke ska begränsa fallrisken bör det
vara minst 1,1 meter högt. I trappor räcker det normalt med 0,9 meter
högt räcke, om det inte finns risk att falla mer än 3,0 meter.
Utomhus behöver hänsyn tas till snöförhållandena, så att räckeshöjden
är tillräcklig även då underlaget är snö.
Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska räcken i utrymmen där barn
kan vistas utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar
eller kryper.
AFS 2020:1
46
152 § Ett skyddsräcke ska vara dimensionerat så att det håller för den belast-
ning som det kan bli utsatt för. Räcket ska normalt vara fast. Om man kan ta loss,
fälla eller vrida räcket, ska det lätt kunna återföras till skyddsläget och säkras.
Skydd mot ras
153 § Arbetsplatser ska vara utformade så att föremål inte kan falla ned och
skada arbetstagare.
154 § Ytterdörrar och portar ska normalt ha skydd mot snöras och fallande
istappar.
Allmänna råd: Exempel på skydd är skyddstak och snörasskydd.
Skydd mot sammanstötning med glasytor
155 § Genomsynliga dörrar, portar och väggpartier ska, där det behövs, vara
tydligt markerade så att de är lätta att upptäcka.
Allmänna råd: Regler om glas finns även i Boverkets byggregler (BBR).
Skydd mot skärskador
156 § Om det finns risk för att arbetstagarna kommer i kontakt med glasytor
på ett sådant sätt att de kan splittras, ska glasytorna antingen förses med skydd
eller vara så utförda att skärskador undviks.
Allmänna råd: Glasytor i dörrar och väggpartier i skolor bör vara gjorda
av härdat eller laminerat glas, om avståndet från glasytans underkant till
golvet eller marken är mindre än 1,5 meter. Regler om glas i byggnader
finns även i Boverkets byggregler (BBR).
Skydd mot köldskador och brännskador
157 § Kalla eller heta ytor och installationer ska vara placerade och utformade
så att köldskador eller brännskador undviks. De ska vara isolerade eller ha
skydd mot oavsiktlig beröring, om det behövs för att förhindra skada.
Allmänna råd: Exempel på hur risken för brännskador och köldskador kan
bedömas finns i standarderna SS-EN ISO 13732-1:2008. Metoder för bedöm-
ning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 1: Varma ytor.
Utgåva 2 respektive SS-EN ISO 13732-3:2008. Metoder för bedömning av
reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 2: Kalla ytor. Utgåva 2.
AFS 2020:1
47
158 § Vid arbetsplatser, där det finns särskilt stor risk för brännskador, ska
det i anslutning till arbetsplatsen finnas tillgång till tempererat vatten i
tillräcklig omfattning.
Skydd mot instängning
159 § Skydd mot instängning ska finnas i lokaler där de som arbetar är speciellt
utsatta för risker vid instängning. När instängning innebär en allvarlig hälsorisk,
ska det finnas en ljus- och ljudsignalanordning som är
1. tillförlitlig,
2. inifrån lätt åtkomlig, och
3. synlig.
Den ska vara placerad cirka 0,5 meter över golv. Signalerna ska nå en plats
där de säkert kan uppmärksammas. Signalanordningen ska vara märkt
”Nödsignal”.
Dörrar till kyl- och frysrum ska enkelt kunna öppnas inifrån.
Allmänna råd: Exempel på lokaler som innebär en allvarlig hälsorisk,
för den som blir instängd, är kyl- och frysrum där temperaturen är under
-5 °C och ouppvärmda bodar. I bilaga 2.9 finns krav på säker reserv-
tillförsel av energi till signaler vid strömavbrott.
160 § Arbetsgivaren ska se till att larm från kyl- och frysrum kontrolleras
regelbundet.
Nöddusch och ögonspolning
161 § En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter
där det finns risk för
1. översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom
denna,
2. brand i kläderna,
3. brand i hår eller skägg, eller
4. brännskada.
Vägen till nödduschen får inte vara blockerad. Nödduschen ska vara lätt att
utlösa både av stående och krypande person, och den ska ge tillräckligt med
vatten för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska normalt
vara tempererat.
AFS 2020:1
48
162 § Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt
komma in i ögonen och ge ögonskador, ska det finnas en lättåtkomlig ögon-
spolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad.
Vid behov ska det finnas kompletterande utrustning med ögonspolnings-
vätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs. Spolvätskan ska vara
tempererad, och finnas i den mängd som risken kräver.
Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad.
163 § Arbetsgivaren ska se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar
kontrolleras minst en gång per halvår, och att kontrollen dokumenteras.
Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.
Skyltar och signaler
164 § Arbetsgivaren ska se till att det på arbetsplatser, i tillräcklig omfattning,
finns skyltar, märkning och signaler, enligt kraven i dessa föreskrifter med
bilagorna 2–9. Skyltar, märkning och signaler ska användas då riskerna inte kan
undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder.
Områden där särskild risk finns, ska alltid vara tydligt markerade.
165 § Arbetsgivare ska, där det behövs för säkerheten, även se till att märk-
ning, skyltar och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik används inom
fabriksområden eller motsvarande.
166 § Arbetsgivare ska se till att arbetstagarna får information och instruktion
om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen, och
som har betydelse för hälsa och säkerhet. Informationen och instruktionen ska
1. förklara vad skyltar, märkning och signalering betyder,
2. instruera hur man ska uppträda med anledning av dem, och
3. informera om vilka särskilda åtgärder de ska leda till.
Informationen och instruktionen ska vara utformad så att den kan tillgodogöras
av alla berörda, och ges så ofta att arbetstagarna har aktuell kunskap.
AFS 2020:1
49
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2021
2. Genom denna författning upphävs Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
(AFS 1997:2) om arbete i stark värme.
3. Genom denna författning upphävs Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
(AFS 1998:2) om arbete i kylda livsmedelslokaler.
4. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter
(AFS 2008:13) om skyltar och signaler.
5. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter
(AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning.
ERNA ZELMIN-EKENHEM
Christina Jonsson
Anna Varg
AFS 2020:1
50
Bilaga 1. Tidsvägt värmeindex 2
1.1 Beräkning av värmeindex
Värmeindexet WBGT (Wet Bulb Globe Temperature) ska beräknas enligt formel
1 eller 2.
Beräkning av värmeindex för arbete utan direkt solljusbestrålning:
WBGT = 0,7 · T
V
+ 0,3 · T
G
formel 1
Beräkning av värmeindex för arbete i direkt solljusbestrålning:
WBGT = 0,7 · T
V
+ 0,2 · T
G
+ 0,1 · T
L
formel 2
WBGT uttrycks i °C
T
V
är den naturliga våttemperaturen
T
G
är globtemperaturen
T
L
är lufttemperaturen utomhus
T
V
mäts med en termometer vars cylindriska, långa sensordel är omsluten
av en ständigt vattenfuktad väv.
T
G
mäts med en termometer placerad i centrum av en sfär med tunna väggar,
starkt värmeabsorberande yta och 150 mm diameter.
T
L
mäts med en konventionell termometer som skyddas från direkt solbe-
lysning, eller annan värmestrålning, samt är placerad så att luftrörelser runt
termometern inte hindras.
2 Materialet i bilaga 1 kommer från standarden SS-EN ISO 7243:2017. Det termiska klima-
tets ergonomi – Bedömning av värmestress genom användning av WBGT. Utgåva 1.
Upphovsrätten till standarden tillhör SIS, Svenska Institutet för Standarder, Stockholm,
Sverige. Texten är tryckt med upphovsrättsinnehavarens tillstånd.
Bilaga 1
AFS 2020:1
51
Bilaga 1
Om klimatfaktorerna är olika på olika höjd över golvet, ska WBGT bestäm-
mas som ett medelvärde för mätpunkter i fotleds-, midje- och huvudhöjd;
0,1 meter, 1,1 meter och 1,7 meter över golv.
Värmeindex för det aktuella arbetet ska bestämmas som ett tidsvägt medelvärde
(WBGT
vägt
) för en timmes representativt arbete.
Om de yttre förhållandena på arbetsplatsen inte ändras, och arbetet fortgår
under minst en timme, räcker det med en mätning av WBGT. Det tidsvägda
medelvärdet (WBGT
vägt
) för en timmes representativt arbete blir då lika med detta
värde.
Om förhållandena under arbetspasset ändras, så att WBGT påverkas till
exempel genom att den arbetande växlar mellan olika arbetsuppgifter, krävs
en mätning av WBGT för var och en av de olika situationerna för att bestämma
WBGT
vägt
. WBGT
vägt
beräknas sedan enligt formeln nedan.
WBGT
vägt
=
(WBGT
1
· t
1
+ WBGT
2
· t
2
+ ..... +〖 WBGT
N
· t〖
N
)
(t〖
1
+ t
2
+〖..... + t
N
)
formel 3
där
N = antal olika ”arbetssituationer”
WBGT
N
är uppmätt WBGT i 〖°C för den N:te ”arbetssituationen”
t
N
är vistelsetiden i minuter i den N:te ”arbetssituationen” och
(t
1
+ t
2
+.....+ t
N
) = 60 min
1.2 Mätningarnas genomförande
Värmeindex ska bestämmas med den berörda arbetstagaren närvarande och
sysselsatt i sitt vanliga arbete. Om inte detta är möjligt av mättekniska skäl,
ska bestämningen göras på den plats där arbetet vanligen utförs och under så
likartade förhållanden som möjligt.
1.3 Högsta tillåtna värden för tidsvägt värmeindex
När högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex (WBGT
vägt
) ska bestämmas,
bestäms först någon av aktivitetsklasserna 0–4 (kolumn 1) i Tabell 1. Det görs
med hjälp av antingen arbetstyngd eller effektutveckling i det aktuella arbetet
AFS 2020:1
52
Bilaga 1
(kolumnerna 2 eller 3) och därefter utifrån om personen genomgått värme-
träning eller ej (kolumnerna 5 eller 6).
Om arbetets intensitet ändras under arbetspasset, ska ett tidsvägt medelvärde
för arbetsintensiteten bestämmas och användas som ingångsvärde i tabellen.
Om arbetsintensiteten är lika under hela arbetspasset, blir den tidsvägda arbets-
intensiteten lika med detta värde.
Det tidsvägda medelvärdet för arbetsintensiteten bestäms på samma sätt
som WBGT
vägt
ovan. Om arbetsintensiteten bestämts med hjälp av arbetstyngd
(aktivitetsklass) ska medelvärdet av effektutvecklingen för respektive aktivi-
tetsklass (kolumn 4) användas för att beräkna det tidsvägda medelvärdet. Vid
svårigheter med valet mellan två kategorier av arbete, ska den högre aktivitets-
klassen väljas eller, om ingen bedömning överhuvudtaget är möjlig, den högsta
aktivitetsklassen.
Tabell 1. Aktivitetsklasser med högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex
(WBGT
vägt
) i °C, med och utan värmeträning.
Aktivitets-
klass
Arbets-
tyngd
Effekt-
utveckling
i watt per
enhet
kroppsyta
(W/m²)
Medelvärde
av effektut-
veckling för
aktivitets-
klassen i
watt per
enhet
kroppsyta
(W/m²)
Högsta till-
låtna värde
med värme-
träning
(°C)
Högsta till-
låtna värde
utan värme-
träning
(°C)
0
Vila
<65
65
33
32
1
Låg
65-129
97
30
29
2
Måttlig
130-199
165
28
26
3
Hög
200-259
230
26
23
4
Mycket hög
≥260
260
25
20
AFS 2020:1
53
Bilaga 2
Bilaga 2. Allmänna krav för skyltar, märkning och signaler
2.1 Allmänt
I de situationer och för den information som anges i bilagorna 2–9 till dessa
föreskrifter får endast sådana skyltar, sådan märkning och sådana signaler som
anges i bilagorna användas.
Skyltar, märkning och signaler för hälsa och säkerhet får endast användas
för de ändamål som anges i dessa föreskrifter.
Allmänna råd: Även skyltar utformade enligt SS-EN ISO 7010:2012
Graphical symbols – Safety colours and safety signs – Registered safety signs.
Utgåva 1, uppfyller normalt kraven. I de fall skyltar för ett visst ändamål
inte finns i bilagor till dessa föreskrifter, bör i första hand skyltar enligt
standard SS-EN ISO 7010:2012, inklusive tillägg, användas.
2.2 Permanenta skyltar och signaler
Permanenta skyltar ska användas för förbud, varning och påbud samt för att
märka ut väg till utrymningsväg, utrymningsvägar samt utrustning för första
hjälpen. Permanent märkning med skyltar, tejp eller färg ska användas för att
visa placering och typ av brandredskap.
Varaktig märkning med färg eller skyltar ska användas för att märka ut
platser där det finns risk för fall eller kollision med föremål eller hinder.
Varaktig märkning med färg eller tejp ska användas för att märka ut gång-
och transportleder.
2.3 Tillfälliga skyltar och signaler
Ljus- eller ljudsignalering eller talat meddelande ska användas för att signalera
fara, uppmana till särskilt beteende eller utrymning. Möjligheter att alternera
eller kombinera märkning och signaler anges i punkt 2.4.
Handsignaler eller talat meddelande ska användas när det behövs för att
vägleda personer som utför farliga eller riskfyllda arbetsmoment.
2.4 Kombination av märkning och signalering
Om effekten är lika kan följande alternativ fritt väljas:
• En färg eller skylt vid markering av platser med hinder eller nivåskillnader.
• Ljud- eller ljussignalering eller talat meddelande.
• Handsignalering eller talat meddelande.
AFS 2020:1
54
Bilaga 2
Följande signalering kan användas samtidigt:
• Ljus- och ljudsignalering.
• Ljussignalering och talat meddelande.
• Handsignalering och talat meddelande.
2.5 Färganvisningar avseende skyltar och ljussignaler för hälsa och säkerhet
Färg
Betydelse
Användning/information
Röd
Förbud
Farligt beteende
Larm vid fara
Stopp, stäng,
nödstoppsdon*)
Brandlarm/Utrymningslarm
Brandbekämpnings-
utrustning
Utmärkning och
placering
Gul
(Orangegul)
Varning
Se upp, vidtag åtgärd,
kontrollera
Blå
Påbud
Krav på åtgärd eller
beteende
Använd personlig skyddsut-
rustning
Grön
Utrymning,
utrymningsväg
Dörrar, utgångar, vägar,
utrustning, lokaler
Förstahjälpenutrustning
Ingen fara
Återgå till det normala
*) Skylt till nödstoppsdon ska vara grön. Om skylten är en del av en nödstoppslina
ska den vara röd.
AFS 2020:1
55
2.6 Uppfattbarhet
Skyltar, märkning eller signalering får inte störas genom något av följande:
1. Närvaro av annan signalkälla av samma slag som kan påverka
synligheten eller hörbarheten.
2. Alltför många skyltar och signaler placerade för nära varandra.
3. Samtidig användning av två ljussignaler som kan förväxlas.
4. Användning av en ljussignal i närheten av en liknande ljuskälla.
5. Användning av två ljudsignaler samtidigt.
6. Användning av ljudsignal, där starkt bakgrundsbuller förekommer.
7. Dålig utformning, otillräckligt antal, felaktig placering, eftersatta
reparationer eller felaktiga funktionssätt på skyltning, märkning
och signaler.
2.7 Underhåll
Skyltar och signalanordningar ska underhållas, kontrolleras, repareras
och rengöras så att de behåller sin funktion och kvalitet.
2.8 Antal och placering
Antalet skyltar och signalanordningar och deras placering ska anpassas till
omfattningen av faran eller risken inom området.
2.9 Skyltar med energitillförsel
Skyltar och signaler som kräver någon form av energitillförsel ska vara
utrustade med säker reservtillförsel som fungerar under tillräcklig tid vid
strömavbrott om inte faran bortfaller då strömtillförseln bryts.
2.10 Start av signalering
När en ljus- och ljudsignal sätts igång ska detta ange att en aktivitet startar.
Signalerna ska fungera så länge aktiviteten pågår.
Ljus- och ljudsignaler ska åter kunna fungera omedelbart efter användning.
2.11 Kontroll
Ljus- och ljudsignalerna ska kontrolleras innan de tas i bruk och därefter regel-
bundet, så att de fungerar på avsett sätt och fyller sitt syfte.
Bilaga 2
AFS 2020:1
56
Bilaga 2
2.12 Hörsel- och synskadade
Om arbetstagarnas hörsel eller syn är nedsatt, till exempel beroende på att
de använder personlig skyddsutrustning, ska varselsystemen kompletteras
eller bytas.
2.13 Lagring av farliga ämnen
Regler för hur områden, lokaler eller inhägnader som används för lagring av
betydande mängder farliga ämnen eller blandningar ska skyltas finns i Arbets-
miljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.
AFS 2020:1
57
Bilaga 3. Skyltar
3.1 Utförande
Förbuds-, varnings- och påbudsskyltar, vägledande markeringar, brandred-
skapsskyltar och skyltar för utrustning för första hjälpen ska ha den form och
färg som anges i punkt 3.3.
Symbolerna ska vara så enkla som möjligt och endast innehålla nödvändiga
detaljer. De använda symbolerna får avvika något i förhållande till vad som
anges i punkt 3.3, förutsatt att de återger samma innehåll och inte förvillar
budskapet.
Skyltar ska vara utförda av slagtåligt material med god beständighet med
tanke på omgivande miljö.
Skyltars dimensioner samt färg- och ljustekniska egenskaper ska väljas så att
skyltarna blir lätta att upptäcka och förstå.
Allmänna råd: Efterlysande skyltar bör vara utformade så att de behåller
sin färg, även då de inte är belysta.
3.2 Användning
Skyltar ska så långt möjligt installeras på lämplig höjd och i ett läge som passar
siktlinjen och tar hänsyn till eventuella hinder. Skyltarna ska placeras antingen
vid ingången till ett riskområde eller i omedelbar närhet av en särskild fara
eller särskilt föremål. De ska också placeras på en plats med bra ljusförhållanden
och som är lätt att se och nå.
Efterlysande färger, reflekterande material eller artificiell belysning ska
användas där dagsljuset är otillräckligt.
Skyltar ska avlägsnas när de inte längre behövs.
Bilaga 3
AFS 2020:1
58
Bilaga 3
3.3 Utseende
3.3.1 Förbudsskyltar
• Rund form.
• Svart symbol på vit bakgrund med röd bård och rött snedstreck.
• Den röda delen ska vara minst 35 procent av skyltens yta.
Rökning förbjuden
Rökning och
öppen eld förbjuden
Tillträde förbjudet
för gående
Förbjudet att använda
vatten för släckning
Ej dricksvatten
Obehöriga
äga ej tillträde
Förbjudet
för arbetsfordon
Får ej vidröras
AFS 2020:1
59
3.3.2 Varningsskyltar
• Triangelform.
• Svart symbol på gul bakgrund med svart bård.
• Den gula delen ska vara minst 50 procent av skyltens yta.
Radioaktiva ämnen
Hängande last
Godstrafik
Farlig elektrisk
spänning
Fara (med tilläggsskylt
som anger farans art)
Laserstrålning
Icke-joniserande
strålning
Kraftigt magnetfält
Hinder/Snubbelrisk
Fallrisk
Biologisk fara
Låg temperatur
Bilaga 3
AFS 2020:1
60
Bilaga 3
3.3.3 Påbudsskyltar
• Rund form.
• Vit symbol på blå bakgrund.
• Den blå delen ska vara minst 50 procent av skyltens yta.
Ögonskydd
måste användas
Skyddshjälm
måste användas
Hörselskydd
måste användas
Andningsskydd
måste användas
Skyddsskor
måste användas
Skyddshandskar
måste användas
Skyddskläder
måste användas
Ansiktsskydd
måste användas
Säkerhetssele
måste användas
Fotgängare ska
använda denna väg
Allmänt påbud (Eventuellt
med tilläggsskylt)
AFS 2020:1
61
Bilaga 3
3.3.4 Nödskyltar
• Rektangulär eller kvadratisk form.
• Vit symbol på grön bakgrund. Skyltar med pil kan vara spegelvända.
• Den gröna delen ska vara minst 50 procent av skyltens yta.
Utrymningsväg
Utrymningsväg
för personer med
funktionsnedsättning
Utrymningsväg
via säker hiss
Tillfällig
utrymningsplats3
Första hjälpen
Bår
Nöddusch
Ögondusch
Riktningspil
Nödtelefon för första
hjälpen och utrymning
3 Skyltens utformning kommer från standarden SS-EN ISO 7010:2012/A4:2015
Graphical symbols – Safety colours and safety signs – Registered safety signs. Utgåva 1.
Upphovsrätten till standarden tillhör SIS, Svenska Institutet för Standarder, Stockholm,
Sverige. Symbolen är tryckt med upphovsrättsinnehavarens tillstånd.
AFS 2020:1
62
Bilaga 3
3.3.5 Brandredskapsskyltar
• Rektangulär eller kvadratisk form.
• Vit symbol på röd bakgrund. Skyltar med pil kan vara spegelvända.
• Den röda delen ska vara minst 50 procent av skyltens yta.
Inomhusbrandpost
Brandsläckare
Stege
Nödtelefon
Riktningspil
Andra brandskydds-
anordningar eller brand-
skyddsutrustningar
Allmänna råd: Tilläggsskylt för skylten ”Andra brandskyddsanordningar
eller brandskyddsutrustningar” kan till exempel vara brandventilation,
branddörr, röklucka och brandfilt. Skylten är främst avsedd för räddnings-
tjänsten.
AFS 2020:1
63
Bilaga 4
Bilaga 4. Märkning av brandbekämpningsutrustning
Brandbekämpningsutrustning ska märkas med röd färg och dess placering ska
anges med särskild skylt eller genom att förvaringsplatserna eller ingångarna
till dem ges röd färg.
Färgen ska täcka så stor yta att utrustningen lätt kan observeras.
AFS 2020:1
64
Bilaga 5
Bilaga 5. Märkning av hinder,
farliga områden, gång- och transportleder
5.1 Märkning av hinder och farliga områden
Arbetsområden dit anställda har tillträde under sitt arbete och där det finns risk
för kollision med hinder, fallrisk eller risk för fallande föremål ska markeras
med gul/svart eller röd/vit randiga fält.
Märkningen ska anpassas till riskområdets storlek.
Den gul/svarta eller röd/vita markeringen ska vara snedstreckad i cirka
45 grader med ungefär lika breda fält.
Exempel:
5.2 Märkning av gång- och transportleder
Där det behövs ska leder för fordonstrafik inomhus vara tydligt markerade
med obrutna linjer i väl synlig färg, helst vit eller gul, som valts med hänsyn
till underlagets färg.
Linjerna ska placeras så att de visar det nödvändiga säkerhetsavståndet
mellan fordon och hinder eller gående.
Permanenta gång- och transportleder utomhus ska om det behövs markeras på
samma sätt om inte trottoarer eller avskärmningar finns.
AFS 2020:1
65
Bilaga 6
Bilaga 6. Ljussignaler och genomlysta skyltar
6.1 Utförande
En ljussignal eller en genomlyst skylt ska ha en kontrast som är anpassad till
omgivningen och till de aktuella arbetsförhållandena. Den får varken blända
eller vara svår att upptäcka.
Ljussignalen eller den genomlysta skylten ska vara enfärgad eller visa en
kombination av en symbol och en bakgrund.
Färgen ska överensstämma med tabellen i bilaga 2, punkt 5.
Om signalen eller skylten innehåller en symbol ska den uppfylla kraven
i bilaga 3.
6.2 Särskilda regler för användning av ljussignaler
Om en ljussignal eller en genomlyst skylt kan avge såväl fast som blinkande
sken ska blinkande sken ange en högre risk eller ett mer akut behov av åtgärd
än ett fast sken.
Blinkningarnas längd och frekvens ska vara sådana att
• budskapet uppfattas på avsett sätt, och
• varje risk för förväxling med andra signaler eller skyltar med blinkande eller
fast sken undviks.
Om en ljussignal eller en blinkande skylt används i stället för eller tillsammans
med en ljudsignal ska dessa synkroniseras.
Anordningar för blinkande signaler eller skyltar som används vid allvarlig
fara, ska ägnas särskild tillsyn eller utrustas med reservlampa.
AFS 2020:1
66
Bilaga 7
Bilaga 7. Ljudsignaler
7.1 Utförande
Ljudsignaler ska
• ha en ljudnivå som klart överstiger bakgrundsbullret, så att de hörs väl utan
att vara onödigt höga eller smärtsamma,
• vara lätta att känna igen, särskilt ifråga om impulslängd och tidsintervall
mellan impulserna eller grupperna av impulser, samt skilja sig klart från
andra ljudsignaler och bakgrundsbuller.
Om en signalanordning kan avge såväl fast som växlande ton ska växlande
ton användas för att ange en högre risk eller ett mer akut behov av åtgärd än
en fast ton.
7.2 Fastställda signaler
En utrymningssignal ska vara kontinuerlig utan avbrott.
AFS 2020:1
67
Bilaga 8
Bilaga 8. Talade meddelanden
8.1 Utförande
Talade meddelanden ska lämnas i form av korta satser, fraser, ordgrupper eller
enstaka ord, ibland i fastställd form.
Talade meddelanden ska vara så korta, enkla och tydliga som möjligt. Talaren
ska ha sådan förmåga att uttrycka sig och lyssnaren sådan förmåga att höra att
den talade anvisningen kan uppfattas.
Talade meddelanden får framföras direkt eller indirekt, genom mänsklig eller
syntetisk röst.
8.2 Särskilda regler vid talade meddelanden
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna behärskar det använda språket så
att de kan uttala och förstå den talade anvisningen och därmed uppträda på
avsett sätt.
Om ett talat meddelande används i stället för eller tillsammans med hand-
signalering ska fastställda former för sådan signalering användas.
AFS 2020:1
68
Bilaga 9
Bilaga 9. Handsignaler
9.1 Utförande
Handsignaler ska vara exakta och enkla samt bestå av stora rörelser som är lätta
att utföra och förstå och som klart skiljer sig från andra signaler. Om båda armarna
används samtidigt ska de röras symmetriskt och avse ett enda tecken. Om tecknen
uppfyller dessa krav, får de avvika något från de tecken som avbildas i punkt 9.4 eller
göras mer detaljerade. Betydelsen och uppfattbarheten ska dock vara likvärdiga.
Signalschemat som anges nedan kan kompletteras vid behov, till exempel
för speciella arbetsmoment.
Även signalscheman för arbete med tornkranar, mobilkranar och hamnkranar
i svensk standard får användas.
Allmänna råd: I Sverige är praxis vid teckengivning i byggbranschen
och vid hamnarbete att använda tecknen för ”stopp” och ”hastigt stopp”
enligt signalscheman i standarden SS-ISO 16715:2016. Lyftkranar –
Handsignaler vid användande av lyftkranar. Utgåva 1.
9.2 Särskilda regler för handsignaler
Arbetsgivaren ska se till att den som utför tecknen, nedan kallad signalman,
använder rörelserna för att ge manövreringsanvisningar till teckenmottagaren,
nedan kallad operatören.
Arbetsgivaren ska se till att signalmannen
• kan se och kontrollera alla manövrer utan att utsätta sig för fara, och
• uteslutande ägnar sig åt att dirigera manövrer och upprätthålla säkerheten
för de arbetstagare som berörs.
Om signalmannen inte kan se och kontrollera alla manövrer ska ytterligare
signalmän anlitas.
Arbetsgivaren ska se till att operatören avbryter den pågående manövern och
ber om ytterligare instruktioner om operatören inte på ett säkert sätt kan genomföra
manövern.
AFS 2020:1
69
Bilaga 9
9.3 Utrustning
Arbetsgivaren ska se till att
1. operatören kan känna igen signalmannen utan svårighet, och
2. signalmannen bär ett eller flera igenkänningstecken, till exempel jacka,
hjälm, manschetter eller använder signalspade.
Igenkänningstecknen ska ha samma klara färger och uteslutande användas av
signalmän.
AFS 2020:1
70
Bilaga 9
9.4 Signalschema
A. Allmänna tecken
START
Uppmärksamhet.
Signalgivningen påbörjas.
Båda armarna utsträckta vågrätt med
handflatorna framåt.
STOPP
Avbrott.
Slut på rörelse.
Höger arm sträcks uppåt
med handflatan framåt.
SLUT
Avslutning
av manövern.
Båda händerna samman-
hållna i brösthöjd.
AFS 2020:1
71
Bilaga 9
B. Lodräta rörelser
Höger arm sträcks
uppåt med handflatan
framåt och gör en
långsam cirkelrörelse.
Höger arm sänks
med handflatan mot
kroppen och gör en
långsam cirkelrörelse.
Avståndet anges med
händerna.
UPP
NED
LODRÄTT AVSTÅND
AFS 2020:1
72
Bilaga 9
C. Vågräta rörelser
FRAMÅT
BAKÅT
VÅGRÄTT AVSTÅND
Båda armarna böjs med
handflatorna uppåt och
underarmarna rörs
långsamt mot kroppen.
Båda armarna böjs med
handflatorna nedåt och
underarmarna rörs lång-
samt från kroppen.
Avståndet anges med
händerna.
ÅT VÄNSTER
Signalmannens
vänstra sida.
ÅT HÖGER
Signalmannens
högra sida.
Vänster arm sträcks ut
närmast vågrätt med
handflatan nedåt och
gör långsamma rörelser
åt vänster.
Höger arm sträcks ut
närmast vågrätt med
handflatan nedåt och
gör långsamma rörelser
åt höger.
AFS 2020:1
73
D. Övrigt
Bilaga 9
SNABBT
FARA
Nödstopp.
LÅNGSAMT
Båda armarna sträcks
uppåt med handflatorna
framåt.
Samtliga rörelser
utförs snabbare.
Samtliga rörelser
utförs långsammare.
Arbetsmiljöverket · 112 79 Stockholm · Tel 010-730 90 00 · www.av.se
Utgivare: Anna Varg
ISBN 978-91-7930-677-9 · ISSN 1650-3163