JK 2731-98-30
Sekretessbelagd handling från möte med Exportkontrollrådet hade publicerats; ifrågasatt brott mot tystnadsplikten
Ärendet
I en artikel i Dagens Nyheter den 8 september 1998 publicerades protokollsanteckningar från ett möte den 28 oktober 1997 med det till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) knutna Exportkontrollrådet. Efter det att Staffan S, krigsmaterielinspektör vid ISP, med hänvisning till att uppgifterna omfattades av sekretess anmält förhållandet hit beslutade jag den 29 september 1998 att inleda förundersökning eftersom det fanns anledning att anta att brott mot 7 kap. 3 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen (TF) hade begåtts. I beslutet uppdrog jag åt överåklagaren vid Åklagarmyndigheten i Stockholm att ombesörja att förundersökning verkställdes. Förundersökningen har sedermera redovisats hit.
Under förundersökningen har ett antal förhör hållits. I samband därmed har framkommit att den del av protokollet som innehåller de uppgifter som publicerats i artikeln i Dagens Nyheter av misstag kommit att lämnas ut till artikelförfattaren. Omständigheterna ger inte stöd för antagande att utlämnandet skett inom ramen för meddelarfriheten enligt 1 kap. 1 § TF. Mot bakgrund härav finns det enligt min mening inte längre någon anledning att misstänka att angivet brott mot TF har begåtts. Förundersökningen skall därför läggas ned.
Eftersom TF inte synes vara tillämplig på utlämnandet har jag övervägt om det finns anledning anta att brott mot tystnadsplikt har begåtts och - i sådant fall - om förundersökning avseende det brottet skall inledas.
Den som röjer uppgift som är sekretessbelagd enligt sekretesslagen (1980:100) kan enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet är påföljden böter. I ringa fall skall det inte dömas till ansvar.
Enligt min mening får det anses stå klart att de uppgifter som har lämnats ut omfattas av sekretess. Det finns därför anledning anta att ett brott mot tystnadsplikten har begåtts. Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna kan det emellertid antas att brottet vid ett eventuellt åtal inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Med hänsyn härtill anser jag med stöd av bestämmelserna i 20 kap. 7 § samt 23 kap.1 och 4 a §§rättegångsbalken att förundersökning inte behöver inledas i saken.
Ärendet är därmed avslutat.