JK 2821-01-30

Polismyndigheten i Värmland beslagtog den 8 september 2001 jämlikt 27 kap. 4 § rättegångsbalken en svart långärmad tröja med text för utredning rörande misstanke om hets mot folkgrupp. Polismyndigheten har överlämnat ärendet hit för utredning av om den text som finns på tröjan är tryckt. Den beslagtagna tröjan har bifogats handlingarna. Texten på tröjans framsida har följande lydelse: "DEATH TO ZOG, WHATEVER IT TAKES!". På tröjans baksida finns en text bestående av siffrorna "88".

Justitiekanslern har från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) inhämtat ett yttrande över huruvida den text som finns på tröjan är framställd i tryckpress.

I ett sakkunnigutlåtande den 7 november 2001 har SKL anfört bl.a. följande:

"Undersökning

Eftersom laboratoriet inte har så stor erfarenhet av textiltryck har hjälp tagits från ett företag som arbetar med att påföra motiv på klädesplagg m.m. och jämförelsematerial har införskaffats. Tröjan har även undersökts i mikroskop vid laboratoriet. Med ledning av inhämtad information är såvitt kan bedömas samtliga motiv påförda med en metod som kallas "värmetransfer" och således inte tryckta på tröjan. Vid värmetransferförfarandet sitter motivet på en bärare och värms fast på plagget. Siffrorna "88" på tröjans baksida synes dock ha framställts med screentryck i ett första skede för att senare ha värmts fast på tröjan.

Slutsats

På grundval av erhållen information och gjorda iakttagelser kan utsägas; 

att samtliga motiv såvitt kan bedömas påförts med hjälp av "värmetransfer" och således inte tryckts på tröjan men

att siffrorna 88 synes ha framställts i screentryck (vilket är en konventionell tryckmetod) och därefter påförts tröjan med hjälp av värmetransfer."

Justitiekanslerns prövning i ärendet går alltså ut på att ta ställning till frågan om det rör sig om tryckt skrift eller inte.

Tryckfrihetsförordningen (TF) är tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress och, under vissa ytterligare förutsättningar, på skrifter som har mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering m.m. (1 kap. 5 § TF). Till skrifter hänförs kartor, ritningar eller bilder, även om de inte åtföljs av text. Enligt TF är alltså framställningssättet som sådant och inte metodens resultat avgörande. Som tryck är enligt praxis att betrakta såväl stentryck och koppartryck som tryck framställda genom offsetpress.

Mediegrundlagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 2001:28) Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet diskuterat vilka tekniker som kan anses leda till att en skrift skall anses vara framställd i "tryckpress". I betänkandet (s. 367) redovisas att SKL ansett att det är tveksamt om screentryck kan bedömas som tryck i TF:s mening. Mediegrundlagsutredningen anser (a.a. s. 368) att uttrycket tryckpress i TF får anses avse alla metoder för mångfaldigande som innebär att färgen överförs från tryckmediet till tryckbäraren genom en direktkontakt och ett fysiskt tryck mellan dem. Detta innebär, anför utredningen, att en framställning får anses som en framställning i tryckpress i TF:s mening om färgen överförs genom en direktkontakt och ett fysiskt tryck mellan tryckmediet (t.ex. en tryckplåt) och tryckbäraren (t.ex. papper) oavsett på vilket sätt tryckmediet framställts, t.ex. genom exponering från en dator som i en hybridpress, t.ex. indigopressen. Av detta följer enligt utredningen att de tekniker som kommer att falla utanför begreppet tryckpress är de där det moment där färgen överförts till papperet inte sker genom en direktkontakt och en fysisk press mellan tryckmediet och tryckbäraren.

Justitiekanslern är ensam åklagare vad gäller tryckfrihetsbrott (9 kap. 2 § TF). Endast Justitiekanslern får inleda förundersökning eller besluta om tvångsmedel med anledning av misstanke om sådant brott. Med tryckfrihetsbrott avses vissa i TF angivna brott, bl.a. hets mot folkgrupp, när de begås genom sådana skrifter som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på.

Frågan i detta ärende är huruvida den aktuella tröjan kan anses utgöra eller innehålla en tryckt skrift i tryckfrihetsförordningens mening. Om texten anbringats på tröjan genom tryckpress är detta fallet. Endast Justitiekanslern får i så fall inleda förundersökning rörande ett eventuellt tryckfrihetsbrott. Är texten däremot inte framställd i tryckpress ankommer det på allmän åklagare att bedöma huruvida ett brott enligt vanlig lag har begåtts.

Genom SKL:s utlåtande är klarlagt att texten på tröjan inte tryckts på tröjan utan i stället värmts fast på plagget. Det framgår av utlåtandet att texten på baksidan av tröjan inledningsvis framställts genom screentryck, som är en konventionell tryckmetod. Den metod som använts innebär att siffran åtta framställts genom ett screentryck med plastfärg på en bärare av okänt slag. Färgen har sedan genom värme överförts från bäraren till tröjan varefter bäraren, som inte kan användas mer än en gång, tagits bort.

Mot bakgrund av den bedömning av uttrycket "framställd i tryckpress" som Mediegrundlagsutredningen förespråkat har jag dragit slutsatsen att tröjan inte kan anses utgöra en tryckt skrift i tryckfrihetsförordningens bemärkelse. Inte heller kan texten i övrigt anses utgöra en tryckt skrift, vilket kunde ha varit möjligt om även bäraren fästs vid tröjan. Innehållet i texten på tröjan kan därför inte bli föremål för prövning från min sida enligt tryckfrihetsförordningen. Det ankommer i stället på allmän åklagare att ta ställning till om innehållet i texten innefattar brott.

Handlingarna inklusive den beslagtagna tröjan överlämnas därför till Åklagarkammaren i Karlstad.

Ärendet avslutas här.