JK 3591-07-28

Justitiekanslern har enligt lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Justitiekanslerns tillsyn omfattar bl.a. domstolarna.

Som ett led i sin tillsynsverksamhet beslutade Justitiekanslern under våren 2007 att inspektera Länsrätten i Västernorrlands län.

Justitiekanslern skrev till länsrätten den 11 maj 2007, varvid akter i vissa ännu ej avslutade mål och akter i mål som hade avgjorts under vissa tider beställdes fram i förväg. Inspektionen genomfördes den 21 och 22 maj 2007.

Inspektionens syfte och inriktning

Det övergripande syftet med inspektionen var att kontrollera att kraven på rättssäkerhet, rimliga handläggningstider och medborgarperspektiv iakttas i länsrättens verksamhet. En utgångspunkt var vidare att slutsatserna av inspektionen skall kunna fungera som vägledning för framtiden.

Inspektionens genomförande

Granskningen genomfördes under två dagar och begränsades till akterna i dels de äldsta icke avslutade målen rörande skatt, bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och socialförsäkring, dels samtliga mål som hade avgjorts under tiden den 1 – 15 mars 2006 resp. den 15 – 30 november samma år.

Inspektionen inleddes med ett möte med rådmännen BW, KW och IB samt chefsadministratören AE. Rådmännen och chefsadministratören berättade om verksamheten vid domstolen. Därefter granskades de i förväg beställda akterna.

Under den andra inspektionsdagen, då lagmannen YJ hade återkommit från en resa, hölls inledningsvis ett möte med henne där hon lämnade kompletterande upplysningar om verksamheten vid domstolen. Därefter fortsatte granskningen av de beställda akterna.

Avslutningsvis hölls ett möte med länsrättens hela personal, varvid de iakttagelser som Justitiekanslerns granskning hade lett fram till redovisades.

Justitiekansler GL samtalade med delar av personalen båda dagarna.

Justitiekanslern tog med sig en akt från länsrätten för ytterligare granskning (mål nr 2672-04), och tre akter skickades i efterhand till Justitiekanslern från en förstärkningsdomare i Göteborg (mål nr 108-06, 131-06 och 216-06).

Iakttagelser och överväganden

Allmänt om länsrättens verksamhet

Länsrätten är samlokaliserad med Ångermanlands tingsrätt. Länsrätten och tingsrätten har gemensam lagman och chefsadministratör. På länsrätten finns förutom lagmannen fem domare, varav en rådman är tjänstledig och en fiskal är föräldraledig. Länsrätten har viss domarförstärkning av en assessor från Kammarrätten i Göteborg som tjänstgör som tf. rådman från den 14 maj 2007 på länsrätten samt en pensionerad lagman. En fiskalsplats är för närvarande vakant. På länsrätten finns också sex notarier och sju föredragande. Tre av föredragandena arbetar i en särskild socialförsäkringsgrupp för att därigenom effektivisera arbetet med denna målkategori. Länsrätten planerar nu att låta flera av föredragandena arbeta på samma sätt i en särskild skattegrupp. Det finns sex sekreterare på länsrätten. Dessa är inte indelade i rotlar utan arbetar i ett s.k. all-kansli där alla kansligöromål sköts gemensamt. Vidare finns två administratörer och en expeditionsvakt som tjänstgör både på länsrätten och på tingsrätten.

Ett av problemen på domstolen uppges vara bristen på personal. Kammarrätten i Sundsvall har brist på fiskaler och det finns därför inte några att skicka till Härnösand. Det uppstår då vakanser på de två fiskalsplatserna. Ett annat problem uppges vara att det är svårt att få skickliga beredningsjurister som är beredda att stanna kvar i Härnösand och arbeta en längre tid på domstolen. Länsrättens storlek gör att den är sårbar när vakanser uppstår. Beredningsorganisationen uppges dock allmänt sett vara god men domarna har svårt att hinna med och upplever att arbetsläget på domstolen är ansträngt.

Samarbetet med andra myndigheter fungerar i huvudsak bra. Något problem finns dock vad avser samarbetet med Psykiatriska kliniken på Sundsvalls sjukhus. Det har bl.a. varit svårt att få tillgång till en tillräckligt väl fungerande förhandlingslokal vid muntliga förhandlingar i psykiatrimål. För närvarande förs en dialog med kliniken angående problemet.

Under 2006 inkom 2 860 mål och ungefär lika många mål avgjordes. Vid utgången av 2006 hade länsrätten 980 mål i balans. Motsvarande siffror för år 2005 var 3331 inkomna ärenden, 3122 avgjorda och 909 i balans. Av de balanserade målen består ca en femtedel av skattemål och en femtedel av socialförsäkringsmål. I april månad 2007 var 13 av de balanserade målen äldre än tre år. Antalet inkomna skattemål har ökat med 24 procent sedan år 2004 och antalet inkomna socialförsäkringsmål med 84 procent de senaste fem åren. Antalet inkomna studiestödsmål har minskat kraftigt med anledning av att forumreglerna för dessa mål ändrades under 2006.

Det ökade antalet inkomna socialförsäkringsmål vållar enligt länsrätten problem. Bifallsfrekvensen i dessa mål uppges också ha ökat i och med att Försäkringskassan under senare tid har intagit en mer restriktiv inställning till olika förmåner vid den rättsliga bedömningen. Besluten är ibland dåligt underbyggda och kräver omfattande utredningsåtgärder från domstolens sida.

De äldsta målen

Justitiekanslern granskade de äldsta icke avslutade målen rörande skatt, bistånd enligt socialtjänstlagen och socialförsäkring.

De äldsta skattemålen

Justitiekanslern hade begärt att få granska de fem äldsta inte avgjorda skattemålen. Länsrätten hade tagit fram sex mål som alla var från 2003 (mål nr 1846-03, 1847-03, 1848-03, 2470-03, 2471-03 och 2472-03) vilket innebär att de har handlagts av länsrätten i mer än 3,5 år. Det är fråga om två serier varav den första avser eftertaxering m.m. och den andra fastighetstaxering av elproduktionsenheter. I serien med mål om eftertaxering finns det dessutom tio mål från 2004 som har överlämnats från länsrätten i Gävleborgs län. Till serien med mål om fastighetstaxering finns det en parallell serie med tre mål från 2005 som gäller samma fråga och där bolagen företräds av samma ombud som i de äldre målen.

Lagmannen har förklarat att den rotel där målen om fastighetstaxering har handlagts har varit vakant sedan den 1 december 2005. Lagmannen har sedan dess själv haft ansvaret för målen på den roteln. En före detta domare i länsrätten bistår nu med att avgöra målen.

Beträffande målen om eftertaxering har länsrätten fått hjälp av två kammarrättsassessorer. Efter Justitiekanslerns besök vid länsrätten har det framkommit att dessa mål avgjordes genom dom den 16 maj 2007. Vid granskningen framgick dock inte detta av t.ex. dagboken eller akterna i målen.

Gemensamt för de granskade målen är att de hade kommunicerats ett flertal gånger med såväl klaganden som den myndighet som hade meddelat det överklagade beslutet. Detta tycktes vara en av orsakerna till att de inte hade blivit avgjorda. Vidare hade parterna i flera av målen beviljats anstånd vid upprepade tillfällen med att inkomma med synpunkter m.m.

Justitiekanslern anser att det kan finnas anledning att erinra om att kommunikation kan underlåtas om den är uppenbart onödig. Den bedömningen kan givetvis vara svår. Hänsyn måste tas till materialets natur, tidigare kommunicerat material och hur stort inflytande som materialet kan utöva vid avgörandet av målet. Justitiekanslern vill understryka vikten av aktiv processledning för att motverka sådan kommunicering som i det enskilda fallet inte har någon uppgift att fylla. Vidare bör upprepade anstånd med att inkomma med synpunkter inte medges utan en närmare prövning av förutsättningarna härför.

Som framgått har ansträngningar gjorts från länsrättens sida för att få de gamla skattemålen avgjorda. Med hänsyn till målens omfattning och rättsfrågornas komplexitet saknas det anledning för Justitiekanslern att uttala kritik mot länsrättens handläggning av de granskade målen.

De äldsta biståndsmålen

Justitiekanslern granskade de åtta äldsta målen rörande bistånd enligt socialtjänstlagen. Av dessa hade fem mål (nr 2721-06 och 2722-06 respektive 2728-06, 2729-06 och 2730-06) samband med varandra. I de flesta av målen var beredningen avslutad. Det äldsta målet (nr 2243-06), som rörde bistånd i form av hjälp i hemmet, hade registrerats den 11 oktober 2006 och var färdigberett den 10 november 2006. Några av akterna innehöll ett förslag till dom.

Av biståndsmålens karaktär följer att de bör avgöras med viss skyndsamhet. De granskade målen avsåg emellertid inte någon fråga som gav anledning att till extra snabb handläggning. Justitiekanslern har därför inga anmärkningar beträffande handläggningen av dessa mål.

De äldsta socialförsäkringsmålen

Justitiekanslern hade för avsikt att granska de fem äldsta balanserade socialförsäkringsmålen. Akten i ett av dessa mål (nr 3282-05) var emellertid utlånad till en sakkunnig läkare för yttrande. Justitiekanslern granskade därför i stället ytterligare några av de äldsta icke avgjorda socialförsäkringsmålen. Vid granskningen framkom följande.

Det äldsta målet (nr 2059-04) gällde ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Målet innehåller en principiellt viktigt rättsfråga rörande samordning mellan livränta och sjukersättning där ett avgörande från Regeringsrätten har avvaktats.

Det näst äldsta målet (nr 2596-05) rörde sjukersättning. Skälet till att målet inte har avgjorts är att ett sakkunnigutlåtande i ett annat mål rörande personen skall avvaktas. Utlåtandet har betydelse även i det aktuella målet.

I två av målen (nr 3114-05 och 3246-05) är förslag till dom uppsatt. Lagmannen har förklarat att målen har legat på en rotel som har varit vakant sedan den 1 december 2005. Lagmannen har sedan dess själv haft ansvaret för målen på den roteln men uppgav vid samtal med Justitiekanslern att målen borde ha lottats om till en annan handläggare.

Mål nr 108-06 gällde ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Beredningen av målet avslutades i april 2006.

Mål nr 131-06 avsåg också livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Överklagandet kom in till länsrätten den 19 januari 2006. I en skrift till länsrätten den 2 maj 2006 begärdes att Länsrätten skulle förordna en sakkunnig läkare att yttra sig i målet. Beslut i den frågan fattades av länsrätten först den 8 mars 2007.

Mål nr 218-06 rörde ersättning för närståendevård enligt lagen därom (SFS 1988:1465). Överklagandet inkom till länsrätten den 31 januari 2006. Beredningen av målet var färdig den 16 februari 2006.

Samtliga nu sist redovisade mål överlämnades den 22 maj 2007 till den tillförordnade rådmannen för handläggning.

Som Justitiekanslern har konstaterat under avsnittet om de äldsta icke avgjorda skattemålen har den balansen uppkommit på grund av domstolens brist på domare och dess interna prioriteringar. Lagmannen har dock vidgått att två av de balanserade äldsta socialförsäkringsmålen på den vakanta roteln borde ha lottats om till annan rotel för att kunna avgöras. Justitiekanslern är av samma uppfattning.

Rörande de tre sist redovisade målen (nr 108-06, 131-06 och 218-06), som inte låg på den vakanta roteln, kan konstateras att dessa legat under lång tid (över ett år) utan att bli avgjorda. Vidare har det i ett av målen dröjt åtta månader innan länsrätten avgjorde en begäran om inhämtande av ett sakkunnigutlåtande. För handläggningen av dessa mål kan länsrätten inte undgå viss kritik.

Övriga mål

Justitiekanslern granskade samtliga mål som hade avgjorts under tiden den

1 – 15 mars 2006 resp. den 15 – 30 november samma år. Granskningen beträffande dessa gällde främst om handlingarna i målen hade kommunicerats i enlighet med uppställda krav, om domskälen hade angetts i enlighet med bestämmelserna i 30 § förvaltningsprocesslagen, vilka åtgärder som hade vidtagits beträffande delgivning av det slutliga avgörandet i målet och om korrekt fullföljdshänvisning hade angetts.

Det allmänna intrycket är att de granskade akterna håller god ordning och att handlingarna är diarieförda på ett korrekt sätt. Inget anmärkningsvärt har kunnat konstateras när det gäller kommunicering, redovisning av domskäl eller angivande av fullföljdshänvisning. Rörande vissa övriga frågor gjordes följande iakttagelser.

Delgivning av avgörandet i målen

Granskningen visade att länsrätten i enstaka fall hade dröjt för länge med att påminna klaganden om delgivningen eller att annars vidta åtgärder för att få klaganden delgiven (se bl.a. mål nr 2262-05 och 330-06). Delgivningsuppgiften hade i övrigt skötts tillfredsställande. Granskningen ger således ingen anledning till kritik.

Utformningen av domar och andra beslut

Uppgift om överklagat avgörande

Uppgift om överklagat avgörande

Justitiekanslern noterade vid sin genomgång att domarna i de granskade målen i ett antal fall var otydliga när det gällde uppgiften om det överklagade avgörandet. I ett fall saknades uppgift om underinstansens ärendenummer (mål nr 3154-05). I ett annat fall angavs som överklagat beslut endast ”Skatteverkets beslut” (mål nr 751-05). Av beskrivningen av saken framgick däremot att det rörde sig om ”Inkomsttaxering 2004 i Kramfors”. I ett annat fall hade länsrätten i ett särskilt uppsatt beslut som gällde tre mål i domen angett att det rörde sig om ”Skatteverkets tre beslut den 22 december 2005” rörande ”Taxering av inkomst 2002-2004” (mål nr 463-465-06).

Regler om vad en dom eller ett särskilt uppsatt beslut skall innehålla finns dels i 30 och 31 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291), dels i 32 § förordningen (1979:575) om protokollföring m.m. vid allmän förvaltningsdomstol. Någon uttrycklig skyldighet att ange det överklagade avgörandet tycks emellertid inte finnas (jfr 23 § andra stycket förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol). Detta görs normalt ändå av förvaltningsdomstolarna. Enligt Justitiekanslerns mening framstår det som lämpligt i de fall där målet har initierats genom överklagande att domstolen i doms- eller beslutshuvudet anger vilket det överklagade avgörandet är. Domstolen bör i ett sådant fall ange vilken underinstans som har meddelat det överklagade avgörandet, tidpunkten för detsamma samt ärendenumret i den mån det finns en beteckning på ärendet. Fördelen med en sådan upplysning är att det inte kommer att råda någon oklarhet om vilket beslut domstolen har överprövat, vilket i sin tur kan få betydelse i rättskraftshänseende och för underinstansens omprövningsrätt.

Partsställningen

Partsställningen

Vid granskningen framkom i ett fall att länsrätten inte på ett korrekt sätt hade angett partsställningen. I målet som hade väckts genom ansökan av en patient om permission enligt 10 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) hade Chefsöverläkaren vid Rättspsykiatriska kliniken angetts som motpart (se mål 459-06).

Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut (se 18 § andra stycket LRV) och är i det aktuella fallet inte patientens motpart i processen (se prop. 1999/2000:44 s. 105 f.). Chefsöverläkaren bör därför inte betecknas som motpart i domarna. Om länsrätten i domshuvudet vill lämna uppgifter om den i målet aktuelle chefsöverläkaren, vilket i och för sig kan vara lämpligt, bör detta enligt Justitiekanslerns mening ske under en särskild rubrik ”Chefsöverläkare”.

Lagmannen har förklarat att länsrätten har en rutin när det gäller angivande av parter i domar, men att den inte följdes i det aktuella fallet på grund av ett förbiseende. Granskningen ger således ingen anledning till kritik.

Övrigt

Justitiekanslerns allmänna intryck är att länsrätten är välskött och att ordningen är god trots att domstolen synes ha en ansträngd personalsituation.

Avslutningsvis vill Justitiekanslern tacka länsrätten för en väl fungerande dialog och ett trevligt mottagande.

I inspektionen deltog justitiekanslern GL (delar av dagarna), byråchefen GLC, kammarrättsassessorn AR, hovrättsassessorerna FM och AE, beredningsjuristen TC samt byråassistenten EL.