JK 5555-10-31

Till Justitiekanslern har inkommit ett flertal anmälningar mot Sverigedemokraternas valfilm 2010 såsom den har gjorts tillgänglig för allmänheten via internet på hemsidorna www.sverigedemokraterna.se, www.sdkuriren.se, www.youtube.com, www.medievarlden.se, www.resume.se och www.dagensmedia.se. Anmälarna har ifrågasatt om filmens innehåll är sådant att tillhandahållandet av filmen på sidorna utgör yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp.

Justitiekanslern har tagit del av filmen.

Det har vid kontakt med Myndigheten för radio och tv framkommit att det finns databasanmälningar gjorda för hemsidorna www.sdkuriren.info, www.resume.se samt www.medievarlden.se. För övriga hemsidor saknas någon databasanmälan. Utgivningsbevis saknas för alla de nu aktuella hemsidorna. Från Patent och registreringsverkets (PRV) hemsida har inhämtats uppgift att det för papperstidningarna Dagens Media, SD-kuriren, Medievärlden och Resumé finns utgivningsbevis. Besked har erhållits från webbtidningen Medievärlden att någon tidning med namnet Medievärlden för närvarande inte ges ut i tryckt skrift.  

Vilka av de aktuella hemsidorna omfattas av grundlagsskydd?

Innehållet på en hemsida på Internet faller i princip utanför både tryckfrihetsförordningens (TF) och yttrandefrihetsgrundlagens (YGL) tillämpningsområden. Enligt den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är emellertid grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpliga också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar, eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur en databas. Det gäller under förutsättning att mottagaren inte kan ändra innehållet i databasen. Regeln tillämpas även på andra databaser än de nämnda om de har utgivningsbevis från Myndigheten för radio och tv (tidigare Radio och TV-verket).

Grundlagsskyddet innebär bl.a. att Justitiekanslern är ensam åklagare i mål som avser yttrandefrihetsbrott. Om yttrandefrihetsgrundlagen inte är tillämplig på en webbsida är det i stället en uppgift för allmän åklagare att pröva frågan om förundersökning ska inledas med anledning av det material som har lagts ut på hemsidan.

www.sverigedemokraterna.se och www.youtube.com

Justitiekanslern har i tidigare ärenden bedömt att hemsidorna www.sverigedemokraterna.se och www.youtube.com inte faller under YGL:s tillämpningsområde (se t.ex JK:s beslut 2005-12-22 i ärende med dnr 5942-05-31 och 2004-10-22 i ärende med dnr 3589-04-31 respektive beslut 2010-03-03 i ärendet med dnr 1093-10-31 och 2010-01-11 i ärende med dnr 8165-09-31). Det saknas skäl att nu göra en annan bedömning. Justitiekanslern är således inte behörig att pröva anmälan mot innehållet på dessa hemsidor och vidtar därför ingen åtgärd beträffande dessa anmälningar.

www.medievarlden.se

När det gäller www.medievarlden.se visar utredningen i ärendet att en databasanmälan är gjord. Vidare har framkommit att det tidigare har utgivits en papperstidning med namnet Medievärlden för vilken utgivningsbevis alltjämt finns. Det har dock upplysts att det för närvarande inte utges någon papperstidning. Webbtidningen www.medievarlden.se tillhandahålls av branschorganisationen TU (Tidningsutgivarna) Service AB. Därmed kan hemsidan inte anses tillhandahållen av ett massmedieföretag eller nyhetsbyrå eller företag som yrkesmässigt framställer tryckta eller därmed jämställda skrifter. Databasregeln bedöms därför inte vara tillämplig. Justitiekanslern är således inte behörig att pröva anmälan mot innehållet på hemsidan och vidtar därför ingen åtgärd beträffande denna anmälan.

www.dagensmedia.se

När det gäller www.dagensmedia.se har som ovan anförts framkommit att det finns utgivningsbevis beviljat av PRV för en papperstidning med samma namn, Dagens Media. Någon databasanmälan för hemsidan har emellertid inte gjorts. Det finns dock skäl att anta att det är samma redaktion eller samma företag som tillhandahåller uppgifterna på hemsidan som utger papperstidningen. Hemsidan ska därför anses omfattad av YGL enligt databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Det åligger därmed Justitiekanslern att ta ställning till anmälan såvitt avser hemsidan www.dagensmedia.se.

www.resume.se

När det gäller www.resume.se har som ovan anförts framkommit att det finns utgivningsbevis beviljat från PRV för en papperstidning med samma namn, Resumé. En databasanmälan har också gjorts för hemsidan. Det finns skäl att anta att det är redaktionen för den tryckta periodiska skriften Resumé som publicerar artiklar också via hemsidan. Det åligger därför Justitiekanslern att ta ställning till anmälan såvitt avser denna hemsida.  

www.sdkuriren.se

Justitiekanslern har i tidigare beslut konstaterat att det finns en sådan koppling mellan den periodiska skriften SD-kuriren och hemsidan www.sd-kuriren.se, att den senare har grundlagsskydd (se t.ex. Justitiekanslerns beslut den 30 oktober 2009 i ärendet med dnr 6732-09-31). Det finns inte anledning att nu göra en annan bedömning i denna fråga. Det åligger därför Justitiekanslern att ta ställning till anmälan såvitt avser denna hemsida.

Ska förundersökning inledas på grund av misstanke om hets mot folkgrupp?

Justitiekanslern är således inte behörig att pröva anmälningarna mot hemsidorna www.youtube.com, www.sverigedemokraterna.se och www.medievarlden.se. Dessa anmälningar ska därför lämnas utan åtgärd. Justitiekanslern har däremot att pröva anmälningarna mot www.dagensmedia.se, www.resume.se och www.sdkuriren.se.

Det kan konstateras att filmen på de tre hemsidor som omfattas av Justitiekanslerns prövning synes härstamma från YouTube. Eftersom filmerna kan spelas upp direkt på de aktuella hemsidorna är det Justitiekanslerns bedömning att de därmed omfattas av dessa sidors grundlagsskydd (jfr. JKs beslut 2009-10-30 i ärende med dnr 6732-09-31).

Det yttrandefrihetsbrott som skulle kunna komma ifråga är hets mot folkgrupp. Enligt 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen jämförd med 7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen och 16 kap. 8 § brottsbalken ska det anses som ett yttrandefrihetsbrott – hets mot folkgrupp – när någon i ett grundlagsskyddat medium hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Den genom YGL grundlagsfästa principen om yttrandefrihet utgör en viktig grundval för fri debatt och åsiktsbildning. Syftet med lagstiftningen om hets mot folkgrupp har inte varit att motverka debatt eller kritik av skilda företeelser. Av förarbetena framgår att begreppet missaktning måste tolkas med viss försiktighet och att inte alla förnedrande eller nedsättande uttalanden ska innefattas. Även för sådana yttranden som av en bred allmänhet uppfattas som stötande eller direkt missvisande måste det finnas ett vidsträckt utrymme. I detta ligger också att sådana påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs i en fri och öppen debatt inte ska omfattas av kriminaliseringen (jfr Holmqvist m.fl., Brottsbalken – En kommentar, s. 16:36 f., och Axberger, Tryckfrihetens gränser, s. 209 f.)

Bedömningen av om ett yttrande eller något annat meddelande utgör straffbart hets mot folkgrupp ska göras med tillämpning av de principer och bedömningar som Europa­dom­stolen har utvecklat i sin praxis (jfr NJA 2007 s. 805 I och II). Det innebär bl.a. att ett yttrande inte kan anses brottsligt om detta skulle innebära ett oproportionerligt intrång i yttrandefriheten.

Utöver meddelandets innehåll ska särskilt beaktas vem det riktar sig till, dess syfte samt i vilket sammanhang det sprids. Yttrandefriheten är i princip starkare när ett med­delande har spritts i ett grundlagsskyddat medium än annars. Och yttrandefriheten är särskilt stark när det gäller politiska yttranden och debatt i frågor av allmänt intresse.

I 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen finns dessutom den s.k. instruktionen. Instruktionen har följande lydelse: ”Den som skall döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör betänka att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick. Han bör alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet. Om han är tveksam, bör han hellre fria än fälla.”

Som vissa anmälare gett uttryck för kan den anmälda filmen uppfattas ge uttryck för missaktning – i vanlig språklig bemärkelse – mot gruppen invandrare och i synnerhet invandrare med muslimsk trosuppfattning. Som ovan anförts är emellertid inte alla nedsättande uttalanden straffbara och också stötande och direkt missvisande yttranden kan ofta bäst bemötas och tillrättaläggas i en fri och öppen debatt. Vid en samlad bedömning och särskilt med beaktande av instruktionen i YGL anser jag att den aktuella filmen inte utgör yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Tillgängliggörandet av filmen kan inte heller anses innefatta något annat yttrandefrihetsbrott.

Någon förundersökning ska därför inte inledas.

Justitiekanslern kommer att i ett särskilt ärende behandla den omständigheten att skyldigheten att göra en databasanmälan inte synes ha iakttagits beträffande hemsidan www.dagensmedia.se.