JK 6112-08-28

Inspektion av Länsrätten i Dalarnas län

Justitiekanslerns granskning pågick under två dagar och omfattade en del av verksamheten vid Länsrätten i Dalarnas län. Det allmänna intrycket var att länsrätten är en synnerligen välskött domstol. Några påtagliga brister konstaterades inte. Justitiekanslern uttalar dock viss kritik mot länsrätten för långsam handläggning av de äldsta balanserade skattemålen samt tre socialförsäkringsmål rörande livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring.

Bakgrund

Justitiekanslern har enligt lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn och förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Justitiekanslerns tillsyn omfattar bl.a. domstolarna.

Som ett led i sin tillsynsverksamhet beslutade Justitiekanslern att under hösten 2008 inspektera Länsrätten i Dalarnas län.

Justitiekanslern skrev till länsrätten den 22 september 2008, varvid akter i vissa ännu ej avslutade mål och akter i mål som hade avgjorts under vissa tider beställdes fram i förväg. Inspektionen genomfördes den 1 och 2 oktober 2008.

Inspektionens syfte och inriktning

Det övergripande syftet med inspektionen var att kontrollera att kraven på rättssäkerhet, rimliga handläggningstider och medborgarperspektiv iakttas i länsrättens verksamhet. Utgångspunkten var vidare att slutsatserna av inspektionen ska kunna fungera som vägledning för framtiden.

Inspektionens genomförande

Granskningen genomfördes under två dagar och begränsades till akterna i dels de äldsta icke avslutade målen rörande skatt, socialförsäkring, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och offentlig upphandling, dels samtliga mål som hade avgjorts under tiden den 15 – 30 november 2007 och den 15 – 31 maj 2008. Vidare granskades ett antal slumpvis utvalda akter från åren 1999 – 2008.

Vid tidpunkten för inspektionen befann sig lagmannen JM och flertalet av de anställda på en studieresa i Luxemburg.

Inspektionen inleddes med ett möte med t.f. lagmannen IA, rådmännen PK och EKH, kammarrättsassessorn ML samt registratorn LEA. De närvarande berättade om verksamheten vid domstolen. Därefter granskades de i förväg beställda liksom de slumpvis utvalda akterna. Granskningen av akterna fortsatte under den andra inspektionsdagen.

Justitiekansler GL samtalade med EKH och IA under den andra inspektionsdagen.

Avslutningsvis hölls ett möte med samtliga vid inspektionen närvarande anställda på länsrätten, varvid de iakttagelser som Justitiekanslerns granskning hade lett fram till redovisades.

Allmänt om länsrättens verksamhet

Organisation

Länsrätten är samlokaliserad med Falu tingsrätt i moderna lokaler. På länsrätten finns förutom lagmannen fem domare och en fiskal samt en t.f. fiskal. Länsrätten har viss domarförstärkning av en kammarrättsassessor som i nuläget tjänstgör på fiskalsroteln. På länsrätten tjänstgör också sex notarier och sju föredragande. Härutöver finns två notarier och en föredragande som för närvarande är föräldralediga. Några föredragande arbetar särskilt med socialförsäkringsmål och andra är specialiserade på skattemål, i syfte att effektivisera arbetet med dessa målkategorier. Det finns även fem rotelsekreterare, en registrator och en administratör på länsrätten. En del av de anställda har arbetat på domstolen alltsedan den inrättades år 1979.

Länsrätten har sex rotlar. Inkommande mål lottas på de olika rotlarna enligt ett särskilt lottningsschema, varvid vissa rotlar tilldelas särskilda måltyper i större eller mindre utsträckning, i syfte att uppnå viss specialisering. Varje rotelinnehavare styr ärendefördelningen inom sin rotel.

Arbetsklimat

Personaltätheten liksom stämningen bland personalen uppges vara mycket god och arbetsklimatet bedöms allmänt sett vara gott. De anställda upplever dock att de många måltyper som länsrätterna numera handlägger har gjort arbetet svårare. Vidare har den s.k. Länsrättsutredningens förslag om en eventuell omorganisation med förestående uppdelning och flytt av länsrätten till olika orter påverkat verksamheten på ett mycket negativt sätt. Den ovisshet som råder om länsrättens framtid har föranlett att man har avstått ifrån att vidta vissa organisatoriska förändringar (s.k. storrotlar) som möjligtvis hade kunnat nedbringa målbalanserna, och de anställda har börjat söka sig till andra anställningar.

Måltillströmning och balanser

Under år 2007 inkom 3 408 mål och 3 906 mål avgjordes. Motsvarande siffror år 2006 var 3 512 inkomna mål och 3 297 avgjorda.

Vid utgången av augusti månad 2008 hade länsrätten enligt uppgift 1 061 mål i balans, vilket ansågs godtagbart. Länsrätten har tidvis försökt att komma tillrätta med problemet med målbalanserna bl.a. genom att låta en rådman handlägga enbart skattemål under en längre tid. För närvarande vidtas inga särskilda åtgärder i detta hänseende.

Några av domarna uppger att det är svårt att hinna med att avgöra mål i den omfattning som Domstolsverket kräver och de upplever att arbetsläget på länsrätten tidvis är ansträngt. Det framhålls att kravet på att domarna snabbt ska avgöra mål och arbeta ner balanser ofrånkomligen leder till att det uppstår en konflikt med rättssäkerheten. Domarnas ambition uppges emellertid vara att upprätthålla en hög kvalitet i den dömande verksamheten.

Det uppges att det har skett en markant ökning av antalet inkomna socialförsäkringsmål avseende sjukpenning till länsrätten i och med att Försäkringskassan på senare tid har intagit en mer restriktiv inställning vid den rättsliga bedömningen. Det är också särskilt vissa typer av just socialförsäkrings- och skattemål som tenderar att få längre handläggningstider. Många övriga måltyper är s.k. förtursmål som kräver omedelbara åtgärder.

De s.k. psykiatrimålen, som är många, tar mycket tid. En dag i veckan håller en rådman, biträdd av en protokollförare, muntliga förhandlingar i sådana mål på Säters sjukhus. Är många mål utsatta till förhandling förekommer det att två rådmän och två protokollförare delar på arbetsbördan. Psykiatrimålen kräver också en hel del för- och efterarbete, varför det i stort sett saknas tid att parallellt handlägga övriga mål. Domarna tillämpar ett rullande schema och turas därigenom om att hålla förhandlingarna.

Samarbetet med allmänheten och andra myndigheter

Samarbetet med allmänheten och andra myndigheter uppges i huvudsak vara gott. Länsrätten, som eftersträvar stor öppenhet mot allmänheten, tar emot besök av allmänheten på särskilda expeditionstider, som är väl tilltagna.

Domarna uppger att vissa problem numera förekommer avseende samarbetet med Försäkringskassan. Det är svårt att få tillgång till Försäkringskassans akter och handlingar beroende på strukturella förändringar till följd av kassans omorganisation. Kassan begär också ofta anstånd med att komma med yttrande i målen vilket har lett till fördröjningar i länsrättens handläggning av socialförsäkringsmålen.

Sekretessfrågor

Sekretessprövningar görs av den rotelinnehavare på vars rotel målet i fråga handläggs. Om rotelinnehavaren finner att en handling inte ska lämnas ut på grund av sekretess lämnas ett muntligt besked härom till den som har begärt att få ta del av handlingen. I regel räcker det med ett dylikt muntligt besked. Endast vid något enstaka tillfälle har en begäran om att få ett skriftligt uppsatt beslut i frågan framställts (jfr 15 kap. 6 § sekretesslagen).

På särskild fråga uppges att sekretessbelagda handlingar normalt inte lämnas ut till tolkar före en muntlig förhandling. Det förutsätts nämligen från länsrättens sida att tolkning ska ske under förhandlingens gång varför tolken inte anses ha ett intresse av att före förhandlingen få tillgång till materialet. Justitiekanslern handlägger för närvarande ett tillsynsärende där frågan kommer att belysas (Justitiekanslerns dnr 4970-08-21).

Nämndemän

Samarbetet med nämndemännen uppges vara gott. Det har emellertid förekommit vissa problem med att nämndemän har befunnits vara obehöriga efter en viss tids tjänstgöring i länsrätten. En nämndeman har visat sig vara ledamot i en skattenämnd samtidigt som han har tjänstgjort som nämndeman i domstolen, vilket inte är tillåtet. Avgöranden i vilka obehöriga nämndemän har deltagit har undanröjts efter överklagande och återförvisats av kammarrätten till länsrätten för ny prövning. I icke överklagade mål, där länsrättens avgörande inte har vunnit laga kraft, har länsrätten i förekommande fall informerat berörda parter och kammarrätten om den berörde nämndemannens bristande behörighet. Länsrätten vidtar inte någon åtgärd beträffande sådana lagakraftvunna avgöranden i vilka en obehörig nämndeman har deltagit.

Nya nämndemän erhåller viss information från lagmannen om vilka regler som gäller för nämndemannauppdraget. Numera sänds också skriftlig information till nya nämndemän, och nämndemännen får också underteckna en försäkran att han eller hon inte innehar något uppdrag som är oförenligt med sysslan som nämndeman.

Här bör påpekas att Justitiekanslern för närvarande handlägger ett skadeståndsärende med anledning av en nämndemans bristande behörighet där ansvarsfrågorna kommer att belysas (Justitiekanslerns dnr 5322-08-40).

De äldsta målen

Justitiekanslern granskade de äldsta, icke avslutade målen rörande skatt, socialförsäkring, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och offentlig upphandling.

De äldsta skattemålen

Justitiekanslern hade begärt att få granska de fem äldsta inte avgjorda skattemålen. Dessa utgjordes dels av en serie mål (574 -- 580-05) avseende inkomsttaxeringar m.m. för en privatperson och flera av dennes bolag, dels av en serie mål avseende inkomsttaxering m.m. för två privatpersoner och ett till dem knutet bolag. Vid granskningen framkom följande.

Överklagandena i den första målserien inkom den 3 mars 2005 och har kommunicerats med Skatteverket. Klaganden har sökt rätthjälp och akterna har varit utlånade till kammarrätt och Regeringsrätten för handläggning av den frågan och en anståndsfråga. Från november 2005 till början av december 2007 förekom ingen aktivitet i målen. Den 3 december 2007 meddelade klaganden att han hade förlorat sitt ombud och den 31 januari 2008 inkom uppgift om att han hade skaffat sig ett nytt ombud. Länsrätten hade därefter upprepade kontakter med det nya ombudet som uppgav att han inte hade fått ut handlingarna i målet från det tidigare ombudet. Länsrätten erbjöd ombudet att komma upp på länsrätten och gå igenom akterna och ta kopior på aktuella handlingar men detta ägde inte rum. I början av september 2008 kontaktade ombudet länsrätten och uppgav att klaganden drabbats av allvarlig sjukdom och inte kunde kommunicera. Det bestämdes att ombudet ska kontakta länsrätten när klagandens hälsotillstånd har förbättrats.

Enligt Justitiekanslerns uppfattning förefaller de aktuella målen inte vara komplicerade till sitt sakliga innehåll. Skälet till den utdragna handläggningen synes mer vara inaktivitet från länsrättens sida och sedermera klagandens problem med att få ett nytt ombud som kunde sätta sig in i målen.

Överklagandena i den andra målserien kom in den 30 juni 2006. Muntlig förhandling är begärd. Målen var färdigberedda i september 2006. Därefter har inget hänt förrän målen skulle sättas ut och kontakt söktes med ombudet sommaren 2008. Det visade sig då att ombudet hade slutat på den revisionsbyrå där han hade arbetat och att ingen efterträdare var utsedd. Den 18 september 2008 meddelande klagandena att de hade anlitat ett nytt ombud. Målet är nu utsatt till muntlig förhandling som ska äga rum den 19 november 2008.

Inte heller dessa mål synes vara särskilt komplicerade. Den utdragna handläggningen beror mer på inaktivitet från länsrättens sida.

Justitiekanslern gör följande bedömning.

När det gäller de äldsta skattemålen vill Justitiekanslern allmänt erinra om och understryka vikten av att det sker en aktiv processledning från domstolens sida för att påskynda måls handläggning och avgörande. Även om den utdragna handläggningen av de äldsta skattemålen har rimliga förklaringar kan länsrätten inte undgå viss kritik härför.

Justitiekanslern har i övrigt inga anmärkningar beträffande handläggningen av dessa mål.

De äldsta socialförsäkringsmålen

Justitiekanslern granskade de fem äldsta balanserade socialförsäkringsmålen. Vid granskningen framkom följande.

Mål nr 1032-07 avsåg livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Överklagandet kom in till länsrätten den 29 mars 2007. Beredningen av målet var färdig den 31 juli 2007. Målet överlämnades den 16 september 2008 till en tillförordnad länsrättsfiskal för handläggning och avgörande. Målet har alltså legat under lång tid (över ett år) utan att bli avgjort. För handläggningen av detta mål kan länsrätten inte undgå kritik.

Mål nr 2174-06, som avsåg livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, har samband med mål nr 450-07, som avsåg livränta. Överklagandet i det första målet inkom till Länsrätten den 2 augusti 2006. Beredningen i målet var färdig den 7 maj 2008. Sambandsmålet kom in till Länsrätten den 15 februari 2007. Beredningen i målet var färdig den 22 februari 2007. Även dessa båda mål överlämnades till nämnda länsrättsfiskal den 16 september 2008 för avgörande. I det andra målet har det således rått en inaktivitet under drygt ett och ett halvt år. Med hänsyn till målsambandet föranleder handläggningen inte någon erinran från Justitiekanslerns sida.

Mål nr 718-07, som avsåg sjukersättning, har samband med mål nr 1985-07, som samma avsåg sak. Överklagandet i det första målet inkom till Länsrätten den 12 mars 2007 och överklagandet i det andra målet inkom den 6 juli 2007. Beredningen i båda målen var färdig den 30 november 2007. Av den sista aktbilagan framgår att klagandens ombud troligen avser att begära muntlig förhandling i båda målen. Som det påtalades vid inspektionen bör målen snarast sättas ut till förhandling.

Justitiekanslern har i övrigt inga anmärkningar beträffande handläggningen av dessa mål.

De äldsta målen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Justitiekanslern granskade de fem äldsta balanserade målen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vid granskningen framkom följande.

Inget av målen var äldre än ett år. I målen hade handlingar kommunicerats med parterna, vilket delvis förklarade varför de ännu ej var avgjorda. Justitiekanslern har inte funnit något att anmärka på beträffande handläggningen av dessa mål.

De äldsta målen om offentlig upphandling

Justitiekanslern avsåg att granska de fem äldsta balanserade målen om offentlig upphandling. Vid granskningen framkom följande.

Endast fyra mål var ännu ej avgjorda. Inget av målen var äldre än två månader. Justitiekanslern har inte funnit något att anmärka på beträffande handläggningen av dessa mål.

Övriga mål

Justitiekanslern granskade samtliga mål som hade avgjorts under tiden den 15 – 30 november 2007 resp. den 15 – 31 maj 2008. Vidare granskades ett antal slumpvis utvalda akter från åren 1999 – 2007. Granskningen beträffande dessa gällde främst om handlingarna i akterna hade diarieförts på ett riktigt sätt, om handlingarna hade kommunicerats i enlighet med uppställda krav, om domskälen hade angetts i enlighet med bestämmelserna i 30 § förvaltningsprocesslagen och om korrekt fullföljdshänvisning hade angetts.

Det allmänna intrycket är att de granskade akterna håller mycket god ordning och att handlingarna är diarieförda på ett korrekt sätt. Inget anmärkningsvärt har kunnat konstateras när det gäller kommunicering, redovisning av domskäl eller angivande av fullföljdshänvisning. Beträffande vissa mål och ärenden gjordes emellertid följande iakttagelser.

Kommunikation av handlingar samt utformningen av förelägganden och underrättelser

Av 10 § första stycket förvaltningsprocesslagen framgår att en ansöknings- eller besvärshandling eller en annan handling varigenom ett mål anhängiggörs, och det som hör till den, ska tillställas motparten eller annan mot vilken en åtgärd ifrågasätts. Mottagaren ska föreläggas att svara inom viss tid vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras. Av andra stycket i nämnda bestämmelse framgår under vilka omständigheter domstolen kan underlåta att kommunicera handlingar.

Förvaltningsprocesslagens föreskrifter bygger på förutsättningen att det är domstolens uppgift att se till att en motpart eller annan mot vilken en åtgärd ifrågasätts får del av handlingarna och ges tillfälle att yttra sig.

I ett antal mål i länsrätten (exempelvis mål nr 295-08, 631-08, 718-08, 947-08, 1267-06, 1271-06, 1419-08 och 1424-08) har Justitiekanslern observerat att länsrätten har skickat underrättelser och förelägganden varvid en part har beretts tillfälle alternativt förelagts att yttra sig över ”vissa handlingar”. Det har emellertid inte framgått, vare sig av underrättelserna, föreläggandena eller dagboksbladet, vilka handlingar som hade skickats till parten.

Enligt Justitiekanslerns mening är det angeläget, särskilt ur ett rättssäkerhetsperspektiv, att det av domstolens underrättelser och förelägganden klart framgår vilka handlingar som tillställs en part. Detta kan ske exempelvis genom ett uttryckligt angivande av de bifogade handlingarnas aktbilagenummer. I annat fall går det inte att med säkerhet fastställa huruvida en part har fått del av handlingar i målet i enlighet med vad som föreskrivs i 10 § förvaltningsprocesslagen. Justitiekanslern har i övrigt inga anmärkningar mot handläggningen av nu nämnda mål.

Förvaltningsprocesslagens regler om kommunikation av handlingar till en part innehåller inga tidsfrister. Det torde ligga i domstolens allmänna skyldighet att driva mål framåt för ett snabbt avgörande att kommunicera handlingar som inkommer i ett ärende med viss skyndsamhet. I två avgjorda mål om livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (mål nr 336-06 och 604-07) tog det emellertid drygt nio månader innan länsrätten kommunicerade en handling med en motpart. Skälet till denna tidsutdräkt framgår inte av akterna. Justitiekanslern konstaterar att en så pass lång handläggningstid som nio månader för kommunikation av handlingar inte är tillfredsställande.

Fullföljdshänvisning

Justitiekanslern har observerat att det i två mål enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt (mål nr 793-07 och 1107-07) har lämnats fullföljdshänvisningar enligt vilka det fordras att prövningstillstånd meddelas för att överklaganden ska kunna tas upp i kammarrätten. Det kan konstateras att hänvisningarna är felaktiga då lagen om alkoholskatt inte uppställer något krav på prövningstillstånd i kammarrätten; se 34 och 35 §§ lagen om alkoholskatt.

Förordnande av offentliga biträden

Enligt 38 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ska i mål hos allmän förvaltningsdomstol om bl.a. medgivande till fortsatt tvångsvård offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. En motsvarande bestämmelse finns i 22 a § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård angående bl.a. medgivande till fortsatt vård enligt 13 § och upphörande av sådan vård enligt 16 §.

Huvudregeln är således att offentliga biträden ska förordnas i dessa mål. Justitiekanslern har emellertid i ett antal mål i länsrätten observerat att offentliga biträden inte har förordnats. På särskild fråga härom uppges att benägenheten att förordna offentliga biträden har varierat över tiden. När den aktuella lagstiftningen var ny förordnades i princip alltid offentliga biträden i dessa mål. Antalet förordnanden minskade emellertid efter några år sedan flera biträden hade uppgett att de ofta upplevde att de inte kunde tillföra något i målen. Under senare år har andelen mål där offentliga biträden inte förordnas minskat. Länsrättens uppfattning är därför att man numera tillämpar lagstiftningen på ett bättre sätt.

Justitiekanslern vill framhålla att det från rättssäkerhetssynpunkt är viktigt att det sker en noggrann prövning i varje mål av om behov av biträde finns. I övrigt har Justitiekanslern inga anmärkningar beträffande handläggningen av dessa mål.

Brister i granskning av en besvärshandling; långsam handläggning

I mål nr 2498-05 avseende livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeersättning var besvärshandlingen, som inkom till länsrätten den 22 september 2005, undertecknad av klagandens ombud. En fullmakt var bifogad. Av fullmakten framgick dock att den inte avsåg det aktuella målet utan ett ärende avseende trafikskadeersättning vid Dalarnas försäkringsbolag. Länsrättens kansli uppmärksammade inte att fullmakten inte gällde det aktuella målet och skickade överklagandet till Försäkringskassan för yttrande.

Målet blev klart för avgörande den 10 mars 2006. Först den 22 januari 2007 uppmärksammades att fullmakten inte avsåg det aktuella målet. Klagandens ombud förelades att inkomma med en giltig fullmakt, vilket han gjorde den 31 januari 2007. Domen i målet meddelades först den 1 mars 2007.

Det är förstås angeläget att fel som detta i möjligaste mån undviks.

Övrigt

Justitiekanslerns allmänna intryck är att länsrätten är mycket välskött och att ordningen är väldigt god.

Avslutningsvis vill Justitiekanslern tacka länsrätten för en väl fungerande dialog och ett trevligt mottagande.