JO dnr 1096-2015

I samband med Opcat-enhetens inspektion av Kriminalvården, anstalten Färingsö, den 3–4 februari 2015 begärde enheten in en sammanställning över anstaltens beslut om placering av intagna i avskildhet under bl.a. 2014.

Efter att inspektionen hade avslutats granskades sammanställningen av avskildhetsbesluten. Det uppmärksammades då att anstalten den 4 november 2014 kl. 17.10, med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) , hade placerat tolv intagna på anstaltens mottagningsavdelning i avskildhet. Avskildhetsplaceringarna hävdes den 6 november 2014 kl. 15.30, och pågick alltså i nästan två dygn. Som skäl för avskildhetsplaceringarna hade anstalten angett ”otillåtet föremål”.

Anstaltens avskildhetsbeslut m.m.

Med anledning av vad som framkom av sammanställningen begärde JO in aktuella avskildhetsbeslut. Samtliga beslut hade samma utformning enligt följande:

BAKGRUND Anstalten Färingsö bedömer att otillåtna föremål kan vara i omlopp på mottagningsavdelningen.

SKÄL FÖR BESLUTET Av 6 kap. 5 § FäL framgår att intagna tillfälligt får hållas avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

Anstalten Färingsö gör följande bedömning

Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen finner anstalten att det är nödvändigt att [den intagna] hålls tillfälligt avskild för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

Den 6 november 2014 fattade anstalten beslut om att häva avskildheten. Besluten var utformade enligt följande:

Avskildhet jml 6 kap 5 § FäL upphävs 2014-11-06 kl 15.30 och [den intagna] återgår till mottagningsavdelningen. Det föreligger inga skäl till fortsatt avskildhet.

Begäran om kompletterande uppgifter

JO begärde även in vissa muntliga uppgifter från kriminalvårdsinspektören AA. I samtalet med henne framkom att det ”otillåtna föremål” som omnämns i besluten är en OC-sprejburk ¹ . När de intagna placerades i avskildhet var det oklart om en i personalen hade kvitterat ut burken eller inte. Personen var bortrest i Peru, och det tog två dagar att få tag på honom och få beskedet att han inte hade kvitterat ut burken. I samband med avskildhetsplaceringarna genomsöktes de intagnas bostadsrum, men de informerades inte om vad som eftersöktes. När avskildhetsbesluten hävdes fick de intagna reda på att det inte längre fanns någon misstanke om att det skulle finnas ett otillåtet föremål på avdelningen.

Anstaltens instruktion för pepparsprej

I samband med inspektionen begärde Opcat-enheten även in anstaltens instruktion för OC-sprej. I denna anges bl.a. följande:

Förteckning av OC-burkar

Samtliga OC-burkar skall förtecknas. Av förteckningen skall framgå OCnummer samt om den är personbunden eller finns i lagret. Ansvarig för förteckningen är kriminalvårdsinspektör för säkerhet.

Ansvarig för utkvittering samt återkvittering vid avslutad tjänstgöring av personlig OC-burk är vakthavande befäl Färingsö. OC-kvittens förvaras i där för avsedd pärm på vakthavandekontoret. Vakthavande befäl ansvarar för kassation av utgångna och använda OC-burkar. Kassationsprotokoll skall upprättas och undertecknas av två tjänstemän. Vakthavande befäl ansvarar för att skriftligen

¹ Förkortning av Oleoresin Capsicum och benämns i det följande även som pepparsprej.

Inventering

Inventering av OC-burkar sker dagligen. Inventering ska utföras av larmchefen i direkt anslutning till att inlåsningen är klar och innan kvällspersonalen har gått hem. Inventeringslistan skall undertecknas av den tjänsteman som utfört inventeringen. Om en OC-burk saknas ska den eftersökas. Om OC-burken inte går att spåra ska Vakthavande befäl underrättas (icke kontorstid: Vakthavande Hall) och ISAP upprättas. – – –

Med anledning av vad som hade framkommit beslutade jag den 25 februari 2015 att – inom ramen för ett särskilt initiativärende – granska anstalten Färingsös beslut om avskildhetsplacering.

Kriminalvården förelades att yttra sig över vad som hade framkommit i utredningen. I yttrandet skulle myndigheten  ge en redogörelse för den situation som gav upphov till avskildhetsplaceringarna och därmed vad som gjorde att anstalten bedömde att det kunde finnas ett otillåtet föremål på den aktuella avdelningen (av redogörelsen skulle det framgå bl.a. vid vilken tidpunkt anstalten uppmärksammade att en OC-sprej kunde vara på avvägar, och om det vidtogs några åtgärder innan de intagna placerades i avskildhet)  redovisa vilka överväganden som anstalten gjorde i samband med avskildhetsplaceringarna och vilka åtgärder som enligt anstalten var nödvändiga att vidta innan avskildheten kunde hävas  ange vilka möjligheter som de intagna gavs till utomhusvistelse i samband med avskildhetsplaceringen.

Vidare skulle myndigheten ge sin syn på  om anstaltens beslut om avskildhetsplacering var förenliga med innehållet i 1 kap. 6 § andra stycket och 6 kap. 5 § fängelselagen  utformningen av anstaltens beslut, och det förhållandet att de intagna inte informerades om omständigheterna kring eftersökandet  om anstalten har brustit i sina rutiner och om det, med beaktande av innehållet i 1 kap. 6 § andra stycket, varit proportionerligt att i den aktuella situationen placera de intagna i avskildhet.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom enhetschefen BB, bl.a. följande:

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från anstalten Färingsö. Information har vidare inhämtats från Kriminalvårdens klientadministrativa system KLAS och KVR. Genom utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.

Den aktuella situationen På försommaren 2014 köpte anstalten Färingsö in ett nytt skåp för förvaring av OC-spray. När det nya skåpet var på plats mailade samordnare CC samtlig berörd personal och uppmanade dem att låsa in sin OC-spray i det nya skåpet, bekräfta per mail när det var klart, och lägga sina nycklar till det gamla skåpet i ett signerat kuvert på hennes skrivbord.

Det skåp som tidigare hade använts för förvaring av OC-spray (ett stort plåtskåp som inrymde flera mindre plåtskåp för OC-spray), monterades ned någon gång i slutet av sommaren. Det stora skåpet hade serviceteknikern DD för avsikt att bygga om, så han flyttade det till ett rum med tillgång till verktyg. De små plåtskåpen lämnade han dock på en bänk i en tvättstuga som är belägen precis utanför hans arbetsrum. De intagna på anstaltens mottagningsavdelning har tillgång till denna tvättstuga.

Ca kl. 12.30 tisdagen den 4 november 2014 upptäckte DD en OC-spray i ett av de små olåsta plåtskåpen som var placerade på en bänk i tvättstugan. Anstalten började genast utreda hur många OC-spray som var utkvitterade totalt och vilken enskild personal som kvitterat ut den burk som hittats. Det gick i det läget inte att fastställa vem som kvitterat ut den OC-spray som påträffats och gällande viss personal var man osäker på huruvida en OC-spray hade kvitterats ut eller inte. Med anledning av detta befarades att en eller flera OC-spray kunde vara i omlopp på anstalten. Anstaltsledningen bedömde då att det var nödvändigt att placera de 12 intagna som var placerade på avdelningen i avskildhet, och de intagna avskildes kl. 17.10.

En större visitationsinsats genomfördes på berörda delar av anstalten i syfte att säkerställa att inte någon ytterligare OC-spray var i omlopp. Anstalten försökte samtidigt få bekräftat huruvida en person i personalgruppen hade kvitterat ut en OC-spray eller inte. Först två dagar efter det initiala avskiljandet, dvs. torsdagen den 6 november, lyckades anstalten komma i kontakt med den i personalgruppen på vars OC-kvittens man fortfarande varit osäker. Den berörda tjänstemannen hade inte kvitterat ut någon OC-spray och anstalten kunde därmed konstatera att det inte saknades någon ytterligare OC-spray. Avskildhetsbesluten hävdes under eftermiddagen den 6 november.

För att kunna genomföra de omfattande visitationsinsatserna som krävdes och kunna tillse att de intagna erhöll bl.a. daglig utomhusvistelse tog anstalten Färingsö hjälp av personal från anstalten Svartsjö. Det fanns vidare möjlighet att genomföra promenad på två ställen samtidigt, vilket medförde att alla de intagna under tiden i avskildhet dagligen gavs möjlighet till en timmes utomhusvistelse.

Författningsbestämmelser m.m.

Av 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) , FäL, framgår följande. Verkställigheten får inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Av 6 kap. 5 § FäL framgår följande. Intagna får tillfälligt hållas avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

Av 2 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2009:7) om användning av pepparspray (OC-spray) i Kriminalvården, FARK OC, i lydelsen gällande fram till den 12 januari 2015, framgick följande.

Pepparsprayburkar ska förvaras var för sig på något av följande sätt: – I ett låst skåp i en lokal som är bemannad dygnet runt. Skåpet ska stå under ständig uppsyn av personalen som bemannar lokalen. – I ett kameraövervakat låst skåp i en annan säker lokal. Bilderna från kameraövervakningen ska stå under ständig uppsyn av personal, och bildmaterialet ska sparas i enlighet med vad som är särskilt föreskrivet. – I ett låst innerfack i ett låst säkerhetsskåp eller ett lika säkert förvaringsutrymme som är placerat i en annan säker lokal. Förutom chefen för verksamhetsstället eller en tjänsteman som denne har utsett, får enbart den tjänsteman som förvarar sin pepparspray där ha tillgång till det skåp eller innerfack som avses i första stycket.

Pepparspray får inte förvaras utanför verksamhetsstället om inte annat följer av 5 §.

Av 2 § FARK OC, i lydelsen gällande från och med den 12 januari 2015, framgår följande. Pepparsprayburkar ska förvaras var för sig på något av följande sätt: – I ett låst skåp i en lokal som är bemannad dygnet runt. Skåpet ska stå under ständig uppsyn av personalen som bemannar lokalen. – I ett kameraövervakat låst skåp i en annan säker lokal. Bilderna från kameraövervakningen ska stå under ständig uppsyn av personal, och bildmaterialet ska sparas i enlighet med vad som är särskilt föreskrivet. – I ett låst innerfack i ett låst säkerhetsskåp eller ett lika säkert förvaringsutrymme som är placerat i en annan säker lokal.

Förutom chefen för verksamhetsstället eller en tjänsteman som denne har utsett, får enbart den tjänsteman som förvarar sin pepparspray där ha tillgång till det skåp eller innerfack som avses i första stycket. Det ska ske en daglig inventering av de pepparsprayburkar som tilldelats tjänstemän. Resultatet av genomförd inventering ska dokumenteras.

Av anstalten Färingsös lokala instruktion för OC (pepparspray), upprättad 2013-06-25, som var gällande vid det aktuella tillfället (versionsnr 2013-1) framgick bl.a. följande.

Sprayen förvaras utanför tjänstgöringstid i personliga säkerhetsskåp i vapenskåp hos vakthavande befäl. Nycklar till personligt skåp utkvitteras hos vakthavande befäl för vilken bärare själv ansvarar. Nyckel till vapenskåp förvaras i nyckelskåpet./…/Vakthavande befäl eller kriminalvårdsinspektören för säkerhet skall förteckna de tjänstemän som har godkänts för användande av OC och som har tilldelats OC samt när sprayen skall bytas ut och när den kasserats.

Kriminalvårdens bedömning

Vid den nu aktuella händelsen hittades en burk OC-spray i ett utrymme intagna hade tillgång till och de initiala utredningsinsatserna kunde inte fastställa vem i personalen som hade kvitterat ut den. Vid en genomgång uppstod också osäkerhet kring huruvida viss personal hade kvitterat ut en OC-spray eller inte. Det befarades därför att en eller flera OC-spray kunde finnas i omlopp på anstalten. OC-spray omfattas av vapenlagen och om intagna fick tillgång till OC-spray skulle det givetvis kunna skapa allvarliga ordnings- och säkerhetsstörningar.

När det gäller avskildhetssituationer kan ibland flera bestämmelser vara möjliga att tillämpa. I det nu aktuella fallet avskildes de intagna med stöd av 6 kap. 5 § FäL. ² Det kan diskuteras om 6 kap. 8 § FäL hade varit tillämplig. ³ Ett otillåtet innehav av OC-spray är självklart något som skulle leda till en varning enl. 12 kap. 1 § FäL och visitationsinsatser (utredning) planerades och genomfördes.

Av förarbetena till 6 kap. 5 § FäL framgår bl.a. att bestämmelsen kan tillämpas exempelvis om otillåtna föremål hamnar i omlopp och att det inte finns något krav på att en intagen som hålls avskild ska kunna knytas till de omständigheter som ligger till grund för beslutet att avskilja de intagna från varandra. Det framgår vidare att avskildheten aldrig får bestå längre än vad som är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna hantera situationen, normalt inte mer än några timmar eller något dygn. ⁴

Av förarbetena till 6 kap. 8 § FäL framgår bl.a. att bestämmelsen är tänkt att tillämpas under en utredning av allvarlig misskötsamhet och att det normalt avses en situation där det finns en risk för att den intagne undanröjer bevis eller på annat sätt förvårar sakens utredning om han eller hon inte hålls avskild. ⁵

Det fanns i det aktuella fallet ingen konkret misstanke om att någon intagen skulle ha tillskansat sig OC-spray, utan det kunde lika gärna ha handlat om att OC-spray förlagts i utrymmen som de intagna har tillgång till. Några rapporter om misstänkt misskötsamhet hade inte upprättats och anstalten gjorde bedömningen att det inte fanns tillräckliga starka misstankar om att någon eller flera intagna hade kommit över OC-spray för ett avskiljande enligt 6 kap. 8 § FäL. Anstalten beslöt att hålla de intagna avskilda enligt 6 kap. 5 § FäL då det, som nämnts ovan, givetvis skulle kunna skapa allvarliga ordnings- och säkerhetsstörningar om intagna fick tillgång till OC-spray. Skälen för avskildhet bedömdes bestå så länge det inte var säkerställt att intagna inte hade tillgång till någon OC-spray.

Det står klart att anstalten brustit i sin faktiska hantering av OC-spray. I den incidentutredning som gjordes med anledning av händelsen bedömdes den ha allvarlighetsgrad 2, vilket innebär en händelse som allvarligt påverkar Kriminalvårdens verksamhet, personalens och klienternas säkerhet och trygghet samt allmänhetens förtroende för verksamheten. Att detta kunde inträffa är givetvis inte acceptabelt.

Gällande bedömningen av huruvida det var proportionerligt att placera de intagna i avskildhet kan följande sägas. Placering i avskildhet är en mycket ingripande åtgärd men anstalten bedömde att den stod i rimlig proportion till syftet med åt-

² Nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.

³ Under utredning av frågor enl. 12 kap. 1 § FäL om det är absolut nödvändigt för att

syftet med utredningen inte ska äventyras.

⁴ Prop. 2009/10:135 s. 138 .

⁵ Prop. 2009/10:135 s. 141 .

Kriminalvården är av uppfattningen att det var förenligt med kravet på proportionalitet att placera de intagna i avskildhet under tiden visitationerna genomfördes. Det kan emellertid ifrågasättas om det var proportionerligt att de intagna, efter att visitationerna var genomförda, var placerade i avskildhet medan anstalten fortsatte sitt arbete med att försöka bekräfta om en personal kvitterat ut OCspray eller inte. Det här är dock inga enkla bedömningar, och mot bakgrund av att visitationer inte är en garanti för att alla otillåtna föremål hittas och de allvarliga konsekvenser som kunnat uppstå i det aktuella fallet har Kriminalvården förståelse för anstaltens bedömning.

Såvitt avser avskildhetsbeslutens utformning kan konstateras att formuleringen möjligen inte är helt tydlig på så vis att det inte framgår att det var ett farligt föremål som kunde vara i omlopp på avdelningen och att det därför var nödvändigt med en placering i avskildhet för att upprätthålla ordningen och säkerheten. Kriminalvården ser inget att invända mot gällande anstaltens bedömning att i det aktuella skedet inte informera de intagna om exakt vilket otillåtet föremål som eftersöktes.

Avslutningsvis kan sägas att Kriminalvården, som nämnts ovan, sedan denna händelse inträffade har föreskrivit om daglig inventering av OC-spray och att resultatet av inventeringen ska dokumenteras. ⁶ Anstalten Färingsö har också efter händelsen reviderat sin lokala instruktion för OC-spray, och bl.a. kompletterat den med instruktion kring den dagliga inventeringen av dessa, vilken genomförs med hjälp av en inventerings-mall för att säkerställa att alla OC-sprayer finns redovisade.

I ärendet aktualiseras bl.a. frågan om anstaltens hantering av pepparsprejer. Jag finner skäl att inledningsvis ge min syn på vad som framkommit i utredningen i denna fråga, för att därefter övergå till frågan om placeringen av ett antal intagna i avskildhet.

⁶ Se 2 § FARK OC.

Kriminalvårdens användning och förvaring av pepparsprejer är noggrant reglerad ⁷ , och skälet till det är att sådana sprejer utgör ett skjutvapen i vapenlag- ens mening. ⁸ Om Kriminalvården anser att det finns så tungt vägande säkerhetsskäl som motiverar att hela eller delar av personalstyrkan på en anstalt ska vara utrustad med pepparsprej, måste myndigheten samtidigt säkerställa att det finns rutiner och kunskap som gör att anstalten har kontroll över sprejburkarna. Det innebär bl.a. att det ska vara möjligt att utan svårigheter vid varje tidpunkt fastställa hur många pepparsprejer som ett visst verksamhetsställe har ansvar för, och vem i personalen som är utrustad med en sådan.

Utredningen visar att anstalten under sommaren 2014 installerade ett nytt förvaringsskåp för pepparsprejer. Personalen fick på eget ansvar se till att sprejerna flyttades över till det nya skåpet, och skulle därefter meddela anstaltens samordnare. Först ett halvår senare uppmärksammades att det fortfarande fanns en sprejburk kvar i en förvaringsbox från det gamla skåpet. Förvaringsboxen hade då varit placerad olåst i flera månader i en lokal som de intagna på anstaltens mottagningsavdelning hade tillgång till. Det hela är – precis som Kriminalvården har konstaterat – oacceptabelt.

Situationen hade kunnat undvikas om den samordnare som ansvarade för flytten kontrollerat att det gamla skåpet var tomt innan det flyttades. Med hänsyn till att det var fråga om hantering av vapen framstår detta som en högst rimlig åtgärd. Någon sådan kontroll utfördes inte. Till detta kommer att anstalten hade sådana brister i sin dokumentation av kvitteringen av sprejerna att det inte var möjligt att fastställa om ytterligare enheter saknades.

Av remissvaret framgår inte på vilket sätt dokumentationen brast, och därmed vad det var som skapade denna osäkerhet. Som jag nämnde inledningsvis är en grundläggande förutsättning för att en anstalt ska kunna hantera pepparsprejer på ett säkert sätt att anstalten har kunskap om hur många enheter som den ansvarar för. Vidare måste det finnas en tydlig förteckning över hur många pepparsprejer som är utkvitterade vid varje tidpunkt. Om anstalten haft kontroll över dessa båda faktorer, hade det varit tämligen enkelt att genom en kontrollräkning ta reda på om ytterligare sprejburkar saknades.

⁷ Se Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om användning av pepparspray

(OC-spray) i Kriminalvården och Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

(RPSFS 2005:9) om Polisens och andra statliga myndigheters förvaring och transport av

skjutvapen och ammunition.

⁸ Se 1 kap. 3 § e vapenlagen (1996:67) .

Beslutet att placera intagna i avskildhet

Som stöd för beslutet att placera de intagna på mottagningsavdelningen i avskildhet åberopade anstalten 6 kap. 5 § fängelselagen . Som Kriminalvården har framhållit krävs det inte att varje intagen som placeras i avskildhet med stöd av lagrummet kan knytas till de omständigheter som ligger till grund för beslutet. Det ska jämföras med 6 kap. 8 § fängelselagen enligt vilken en anstalt kan placera en intagen i avskildhet för att utreda en misstänkt misskötsamhet. Jag har tidigare uttalat att för att den bestämmelsen ska vara tillämplig krävs bl.a. att den intagne som placeras i avskildhet kan knytas till den eller de omständigheter som anstalten avser att utreda. ⁹

Den bestämmelse som anstalten åberopade ger alltså möjlighet för en anstalt att placera intagna i avskildhet utan att de har gjort sig skyldiga till någon oegentlighet. Bestämmelsens relativt fria ramar ställer stora krav på den som väljer att tillämpa den, och detta förhållande har vidare bl.a. stor betydelse för bedömningen av hur länge åtgärden kan anses som proportionerlig. Det säger sig självt att tiden under vilken en avskildhetsplacering kan anses proportionerlig är betydligt mer begränsad i en situation där den avskilde inte är misstänkt för någon misskötsamhet, jämfört med en situation där det finns sådana misstankar. I motiven till bestämmelsen har det understrukits genom uttalandet att en avskildhet enligt 6 kap. 5 § fängelselagen aldrig får pågå längre än vad som är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna hantera situationen, normalt inte mer än några timmar eller något dygn. ¹⁰

I motiven har det vidare angetts att bestämmelsen kan komma till användning i situationer där t.ex. ett larm har utlösts, elektriciteten är ur funktion, otillåtna föremål hamnat i omlopp eller intagna deltar i kollektiv arbetsvägran. ¹¹ Som Kriminalvården har framhållit kunde anstalten inte utesluta att det fanns ytterligare pepparsprejer på avdelningen. Eftersom det är fråga om ett farligt föremål har jag förståelse för att anstalten ansåg det nödvändigt att genomföra en visitation på avdelningen, och jag har ingen invändning mot att de intagna placerades i avskildhet i samband med det.

⁹ Se JO 2014/15 s. 281, dnr 4379-2013 och 5176-2013 .

¹⁰ Se prop. 2009/10:135 s. 138 .

¹¹ Se prop. 2009/10:135 s. 138 .

En viktig faktor vid bedömningen av om en fortsatt avskildhetsplacering var proportionerlig var det förhållandet att anstalten eftersökte ett farligt föremål. Samtidigt fanns det bara misstankar om att ett sådant föremål kunde finnas på avdelningen, och dessa bekräftades inte vid den grundliga visitation som anstalten genomförde. Till detta kommer förhållandet att den sprejburk som hade påträffats på avdelningen hade legat där under en längre tid, och det saknades anledning att befara att det var något annat än slarv i samband med bytet av förvaringsskåpet som hade gett upphov till situationen.

Mot den bakgrunden framstår det, enligt min mening, inte som proportionerligt att låta avskildheten bestå i avvaktan på att anstalten sökte kontakt med den kriminalvårdare som befann sig på semester. Av betydelse är att det inte fanns någon säker prognos för när anstalten förväntades få kontakt med vårdaren. Under de angivna förhållandena kunde avskildheten lika gärna ha pågått ytterligare ett antal dagar.

Utformningen av avskildhetsbesluten

Jag har vid flera tillfällen under senare tid påtalat vikten av att Kriminalvården utformar sina beslut på ett sådant sätt att det blir begripligt för den intagne varför myndigheten vidtar den ena eller andra åtgärden. ¹² Skyldigheten att motivera ett beslut innebär att myndigheten måste göra det begripligt för parten vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat på de punkter där meningarna kan gå isär. ¹³

Anstalten har i de egentliga skälen för beslutet (under rubriken Anstalten Färingsö gör följande bedömning) endast upprepat innehållet i det åberopade

¹² Se 20 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) i vilket det anges att ett beslut

genom vilket en myndighet avgör ett ärende enligt huvudregeln ska innehålla de skäl

som har bestämt utgången.

¹³ Se Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer , tredje uppl., 2010,

s. 237.

Möjligheten till utevistelse

Enligt 4 kap. 1 § fängelselagen ska en intagen ges möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det. Jag har i ett antal beslut uttalat att bestämmelsen endast ger Kriminalvården rätt att neka intagna utomhusvistelse på grund av förhållanden som ligger utom myndighetens kontroll. ¹⁴ Skälet till det är att daglig utomhusvistelse är en grundläggande rättighet som bara bör kunna begränsas i absoluta undantagsfall. Av den anledningen är det viktigt att en anstalt i samband med avskildhetsplaceringar aktivt vidtar åtgärder – exempelvis genom att kalla in extrapersonal – för att kunna erbjuda de intagna den utomhusvistelse de har rätt till så snart som möjligt efter att de har placerats i avskildhet. Jag noterar att anstalten har hanterat denna fråga på ett bra sätt, och genom att kalla in personal från anstalten Svartsjö har de intagna som placerats i avskildhet kunnat erbjudas daglig utomhusvistelse.

Sammanfattning

Utredningen visar att anstalten Färingsö på ett allvarligt sätt har brustit i hanteringen av pepparsprejerna. Bristerna har inneburit bl.a. att en pepparsprej under lång tid inte har förvarats på ett korrekt sätt. Genom att den funnits i ett utrymme som de intagna haft tillgång till har det funnits en risk för att den skulle kunna hamna i orätta händer. Såväl personal som intagna har utsatts för fara, och Kriminalvården, anstalten Färingsö, förtjänar allvarlig kritik för detta.

Kriminalvården har efter händelsen justerat sina föreskrifter om pepparsprejer. Även anstalten har ändrat i den lokala instruktionen. Dessa justeringar är enligt min mening ändamålsenliga, och rätt tillämpade säkerställer de att anstalten har den kontroll på pepparsprejerna som kan krävas.

Ärendet avslutas.

¹⁴ Se exempel JO 2014/15 s. 281, dnr 4379-2013 och 5176-2013 och beslut den 22 april

2015 i dnr 1924-2014.