JO dnr 1372-2003

I 16 § LRV stadgas följande.

Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken med särskild utskrivningsprövning skall vården upphöra när 1. det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag och 2. det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.

En fråga enligt första stycket prövas av länsrätten efter anmälan av chefsöverläkaren eller efter ansökan av patienten. Anmälan skall ske genast när chefsöverläkaren finner att den rättspsykiatriska vården kan upphöra. I annat fall skall anmälan göras senast inom fyra månader, räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart eller, om patienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag, från den dagen. Därefter skall anmälan göras inom var sjätte månad från den dag då rätten senast meddelade beslut i frågan.

AA dömdes den 2 november 2001 till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Domen vann laga kraft den 23 november 2001. Inom fyra månader från det att domen vann laga kraft anmälde chefsöverläkaren behov av fortsatt rättspsykiatrisk vård. I dom den 27 mars 2002 beslutade Länsrätten i Södermanlands län om fortsatt sådan vård. AA överklagade domen men Kammarrätten i Stockholm avslog överklagandet den 7 juni 2002. Den 3 december 2002 anmälde chefsöverläkaren behov av fortsatt vård vilket prövades av länsrätten den 11 december 2002.

I anledning av en förfrågan från AA anförde Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro i ett beslut den 14 februari 2003 bl.a. följande.

/– – –/ I en skrivelse till Socialstyrelsen har du lämnat en redogörelse för att länsrätten den 27 mars 2002 meddelat dig fortsatt vård enligt lag ( 1991:1129 ) om rättspsykiatrisk vård (LRV). Domen överklagades till Kammarrätten, som den 7 juni i dom inte gjorde någon annan bedömning än länsrätten. Du uppger vidare att

Socialstyrelsen har inhämtat din journal från Karsudden och yttrande har lämnats av BB. Han har bl.a. anfört att efter att ha rådfrågat chefen för Länsrätten i Södermanlands län, har rådmannen CC lämnat besked att Kammarrättens dom gäller som utgångspunkt för en ny sexmånadersperiod innan ny vårdbehovsprövning blir aktuell, d.v.s. från den 7 juni och sex månader fram till den 7 december 2002.

Socialstyrelsens bedömning

Av journalen framgår att du dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Angående frågan om beräkningstid för fortsatt vård – i de fall vården skall fortgå efter fyra månader – gäller för dessa patienter bestämmelsen i § 16, andra stycket, sista meningen, LRV: ”Därefter skall anmälan göras inom var sjätte månad från den dag då rätten senast meddelade beslut i frågan.”

Enligt Socialstyrelsens uppfattning är det länsrättens beslut som avses. Vid ett överklagande kan Kammarrätten endera bifalla överklagandet – och då upphör vården – eller fastställa länsrättens beslut. Genom fastställandet kommer således länsrättens beslut – förutsatt att Kammarrättens dom vinner laga kraft som i detta fall – att få rättsverkan. Om man tänker sig en annan tidpunkt för beräkning av den fortsatta vårdtiden, t.ex. från det datum då Kammarrätten meddelar dom, blir följden att man får längre vårdförlopp än inom var sjätte månad innan ny rättslig prövning kan ske genom skyldigheten för chefsöverläkaren att göra en anmälan.

I en anmälan, som kom in till JO den 3 april 2003, begärde AA att JO skulle pröva hur vårdtiden skulle beräknas i hans ärende och hur hans vårdtid påverkades när chefsöverläkaren vid Karsuddens sjukhus, enligt hans mening, missat att ge in anmälan om fortsatt vård både den 27 september 2002 och den 27 mars 2003. Han begärde vidare JO:s prövning av om Karsuddens sjukhus borde ha rättat sig efter Socialstyrelsens bedömning i beslutet den 14 februari 2003.

Föredraganden inhämtade inledningsvis upplysningar per telefon från chefsöverläkaren DD, Karsuddens sjukhus. Han uppgav följande.

Sjukhuset har fått motstridiga besked om beräkning av tid för anmälan om vårdens upphörande från Socialstyrelsen och Länsrätten i Södermanlands län. Även om Socialstyrelsen är tillsynsenhet så är länsrätten den juridiska instans som de arbetar mot varje vecka. De har därför valt att gå på länsrättens uppfattning. Socialstyrelsens beslut har inte ändrat detta.

Ärendet remitterades därefter till Länsrätten i Södermanlands län för utredning och yttrande. Lagmannen CC anförde bl.a. följande.

/– – –/

Chefsöverläkarens anmälningsplikt tar som länsrätten ser det sikte på att frågan om vårdens bestånd återkommande skall bli föremål för domstolsprövning. Utgångspunkten för anmälningsintervallet är inte att chefsöverläkaren var sjätte månad skall inkomma med anmälan utan att sådan anmälan skall ske inom var sjätte månad från den dag beslut i frågan om vårdens upphörande senast meddelades. Detta innebär att om patienten hos länsrätten har yrkat att vården skall upphöra utgör

Bestämmelsen i 16 § 2 st sista meningen reglerar chefsöverläkarens anmälningsplikt och rör primärt inte länsrättens handläggning. Länsrätten har att pröva de anmälningar som underställs länsrättens prövning. Det förekommer självfallet inte att länsrätten avvisar en anmälan som ”för tidigt väckt”. Även om chefsöverläkaren inom var sjätte månad från det beslut i vårdfrågan senast meddelades har att inkomma till länsrätten med anmälan om vårdbehovet, upphör inte vården som en följd av en försent inkommen anmälan. Länsrättens prövning i anledning av anmälan utmynnar antingen i ett konstaterande att vården skall upphöra eller att den inte skall upphöra. Något medgivande till en ny vårdperiod lämnas inte vid rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Vad gäller informationen till Karsuddens sjukhus har länsrättens tolkning av chefsöverläkarens anmälningsplikt uppenbarligen varit bekant för chefsöverläkaren. Någon information i formell mening med instruktion om hur chefsöverläkaren har att förhålla sig har inte lämnats från länsrättens sida. Länsrätten har klargjort att domstolen inte har någon tillsynsfunktion över sjukhusen utan att denna åvilar Socialstyrelsen. Däremot har, under tid som lagstiftningen varit i kraft, länsrätten återkommande haft överläggningar med företrädare för sjukhusen i länet rörande olika handläggningsfrågor. Frågor rörande anmälningar enligt 16 § LRV har varit föremål för diskussion vid sådana tillfällen. Länsrättens domare har därvid deklarerat hur man ser på frågan om anmälan enligt 16 § LRV .

Därefter inhämtades yttrande från Landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland. Landstingsstyrelsen överlämnade som sitt remissvar ett yttrande som hade undertecknats av överläkaren BB vid Karsuddens sjukhus. Han anförde bl.a. att tillämpningen av ovannämnt lagrum har gjorts efter diskussion med Länsrätten i Södermanlands län och att han inte har haft någon anledning att ifrågasätta länsrättens bedömning.

Därefter anmodades Socialstyrelsen att yttra sig över tillämpningen av 16 § andra stycket sista meningen LRV mot bakgrund av vad som hade anförts i anmälan och remissvaren. I yttrande som hade beslutats av generaldirektören EE anfördes bl.a. följande.

/– – –/

Den fråga som har aktualiserats i ärendet hos JO gäller vid vilken tidpunkt som frågan om utskrivningsprövning ånyo ska underställas länsrätten när länsrättens senaste beslut i den frågan överklagats till kammarrätten. Av motiven ( prop. 1990/91:58 s. 206 – 211 och s. 315–316) framgår inte om anmälan ska göras senast inom sex månader från den dag då länsrätten meddelade beslut i frågan eller om tiden ska räknas från kammarrättens beslut. Det görs från Karsuddens sjukhus gällande att anmälan ska göras senast inom sex månader från den dag då kammarrätten meddelade sitt beslut.

Tvångspsykiatrikommittén behandlade i sitt slutbetänkande ( SOU 1998:32 s. 398 ) i visst avseende hur denna tidsfrist ska räknas. Kommittén konstaterade för sin del att

Av 25 § LRV framgår att beslut som meddelas enligt lagen gäller omedelbart, om inte annat har förordnats eller om åklagaren enligt samma lagrum har anmält att ett beslut kan komma att överklagas. En länsrätts beslut i fråga om vårdens upphörande är således enligt huvudregeln genast verkställbart. Överklagar patienten länsrättens beslut får fortsatt vård ges i avvaktan på kammarrättens beslut i frågan om överklagandet ska bifallas eller inte. Om kammarrätten vid en materiell prövning inte bifaller överklagandet utan fastställer länsrättens beslut innebär det att beslutet får fortsatt rättslig verkan.

Följaktligen bör tidsfristen för chefsöverläkarens skyldighet att anmäla frågan om utskrivningsprövning räknas från den dag då länsrätten senast meddelade beslut i frågan och som Tvångspsykiatrikommittén konstaterade, oberoende av om beslutet fattas efter anmälan av chefsöverläkaren eller efter ansökan av patienten.

AA kommenterade yttrandena.

I beslut den 30 mars 2005 anförde JO André följande.

Den som undergår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning kan skrivas ut från vården endast efter prövning av domstol. Frågan i det förevarande ärendet är vad som skall vara utgångspunkten för beräkning av den tid inom vilken chefsöverläkaren skall göra en anmälan till länsrätten för prövning av behovet av fortsatt vård, dvs. om sexmånadersperioden alltid skall räknas från länsrättens dom eller om ett överklagande till kammarrätt eller Regeringsrätten förskjuter denna tidpunkt.

Det anges inte uttryckligen i lagtexten vilken tidpunkt som avses och ordalydelsen kan ge visst utrymme för olika tolkningar. Några uttalanden i lagens förarbeten som direkt behandlar denna fråga finns inte heller. För egen del delar jag Socialstyrelsens uppfattning, dvs. att tidsfristen för chefsöverläkarens skyldighet att anmäla frågan om utskrivningsprövning bör räknas från den dag då länsrätten senast meddelade beslut i frågan oavsett om frågan om utskrivningsprövning därefter har överklagats. Ett sådant ställningstagande är enligt min mening ägnat att säkerställa att patienten får sin sak prövad var sjätte månad. Till grund för min uppfattning lägger jag bl.a. ordalydelsen av 16 § LRV . I paragrafens andra stycke anges inledningsvis att frågan om upphörande av vård prövas av länsrätten. Det finns därför anledning att tro att rätten i samma styckes sista mening syftar tillbaka på länsrätten. Även motivuttalandena till bestämmelsen talar snarast för att det är på detta sätt, se prop. 1990/91:58 s. 210 – 211 . Jag finner det inte heller förenligt med rättssäkerheten att en prövning riskerar att skjutas upp på grund av att handläggningen i kammarrätt eller Regeringsrätten av patientens överklagande av någon anledning drar ut på tiden.

Mot bakgrund av att ordalydelsen i lagtexten inte är helt klar och har gett upphov till olika tolkningar, vill jag inte uttala någon kritik mot Karsuddens sjukhus. Jag finner inte heller skäl att göra något uttalande avseende Länsrättens i Södermanlands län agerande. Jag har i denna del samrått med justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren till vars tillsynsområde de allmänna förvaltningsdomstolarna hör.

Jag finner anledning att för kännedom överlämna en kopia av beslutet till Regeringskansliet (Socialdepartementet) och till den nationella psykiatrisamordnaren.

Ärendet avslutas.