JO dnr 427-2013

31 § djurskyddslagen

Beslutet i korthet : Länsstyrelsen beslutade att omhänderta ett antal katter. Djurägarna underrättades om beslutet genom delgivning i samband med att beslutet verkställdes tre veckor senare. Länsstyrelsen skriver i sitt remissvar till JO att det fanns risk för att djurägarna skulle undanhålla djuren om de blev delgivna beslutet innan polisen hann verkställa. JO konstaterar att det inte finns någon möjlighet att vänta med att underrätta en part om ett beslut av det här slaget. Länsstyrelsen skulle ha sett till att djurägarna omedelbart underrättades om beslutet och får kritik för att så inte skedde.

AA framförde i en anmälan klagomål mot Länsstyrelsen i Västra Götalands län med anledning av handläggningen i fyra djurskyddsärenden. Klagomålen gällde bl.a. att länsstyrelsen inte omgående hade underrättat honom och hans familj om ett beslut att omhänderta familjens katter.

Handlingar i Länsstyrelsens i Västra Götalands län ärenden 282-38018-2012, 282-38020-2012, 282-38024-2012 och 282-38025-2012 begärdes in och granskades. Bl.a. följande framgick. Den 18 december 2012 beslutade länsstyrelsen, med stöd av 31 § 2 djurskyddslagen (1988:534) , att omhänderta samtliga katter som fanns hos AA och hans familj. Beslutet delgavs genom polisen den 8 januari 2013 i samband med att det verkställdes.

Från länsstyrelsens handläggare inhämtades bl.a. följande. Anledningen till att beslutet inte skickades ut innan det verkställdes var att länsstyrelsen inte ville riskera att de berörda skulle förhindra verkställigheten.

Ärendet remitterades till länsstyrelsen för upplysningar och yttrande om handläggningen såvitt avsåg underrättelse om beslutet som hade fattats den 18 december 2012. Av yttrandet skulle framgå hur handläggningen förhöll sig till reglerna i 21 och 7 §§ förvaltningslagen (1986:223) , FL.

Länsstyrelsen kom in med ett remissvar enligt i huvudsak följande.

Inför beslutet den 18 december 2012 om omhändertagande av samtliga katter underrättades AA, BB, CC och BB. Underrättelsen expedierades från Länsstyrelsen den 23 november 2012 och yttrandetiden sträckte sig till den 12 december 2012. Yttrande inkom till Länsstyrelsen den 10 december och den 12 december. Den 18 december 2012 beslutade Länsstyrelsen att omhänderta samtliga katter och begärde att polismyndigheten skulle verkställa och samtidigt delge omhändertagandebeslutet.

Polismyndigheten ska snarast verkställa omhändertagandet men då det var både jul och nyårshelger, som orsakade hög arbetsbelastning för polisen, ringde polisen Länsstyrelsen den 3 januari 2013 och sa att de ännu inte verkställt omhändertagandet. Polisen hade varit i kontakt med katthem som skulle kunna ta emot katterna och polisen hoppades på att katterna skulle omhändertas i början av kommande vecka.

Den 8 januari 2013 verkställde polismyndigheten omhändertagandet och samtliga katter omhändertogs. Delgivningen ägde rum i samband med omhändertagandet.

Länsstyrelsens övervägande ─ ─ ─

Enligt 21 § förvaltningslagen ska myndigheten underrätta om innehållet i beslutet, myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligen, genom brev eller genom delgivning. Av 74 § djurskyddsförordningen (1988:539) framgår att beslutet om omhändertagande gäller omedelbart även om det överklagas.

Länsstyrelsen underrättar innehållet i besluten genom delgivning. När Länsstyrelsen beslutar om delgivningsform görs det utifrån en helhetsbedömning. Länsstyrelsen har i ovanstående ärende bedömt det lämpligt att delge med stämningsman i samband med verkställigheten för att säkerställa att familjen AA, BB och CC fick ta del av beslutet i samband med omhändertagandet. I detta fall är det olyckligt att så lång tid passerat från beslutsdatum till verkställighetsdatum. Att det kan ta tid från beslut till verkställighet är ett skäl till att Länsstyrelsen väljer att delge omhändertagandebeslut med stämningsman, för att undvika att djurhållaren undanhåller djuren. Risken fanns att familjen skulle undanhålla djuren om de blev delgivna beslutet innan polisen hann verkställa.

Att polisen delger i samband med verkställandet är något som Länsstyrelsen använder sig av, när det bedöms nödvändigt, och det är inte unikt för just detta ärende.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Enligt 21 § första stycket FL ska en sökande, klagande eller annan part underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om det avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt ( 21 § tredje stycket FL ).

Bestämmelsen i 21 § FL anger inte när underrättelseskyldigheten ska fullgöras. Det följer emellertid av 7 § samma lag att parterna ska underrättas så snart som möjligt (jfr 7 § första stycket förordningen ( 2003:234 ) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut m.m.). Om beslutet är verkställbart från beslutets dag, bör parterna underrättas om beslutet genast (Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 31 maj 2010, Zeteo, kommentaren till 21 §).

Av 74 § djurskyddsförordningen (1988:539) framgår att ett beslut om omhändertagande enligt 31 § djurskyddslagen gäller omedelbart även om det överklagas.

Av utredningen framgår att AA och hans familj underrättades om beslutet genom delgivning den 8 januari 2013, 21 dagar efter det att beslutet hade meddelats. Dröjsmålet berodde på att det bedömdes lämpligt att delge beslutet i samband med verkställigheten. Jag har inte någon synpunkt på att länsstyrelsen valde att underrätta parterna genom delgivning. Det finns emellertid inte någon möjlighet att vänta med att underrätta en part om ett beslut av det här slaget. Då beslutet var omedelbart verkställbart skulle länsstyrelsen således ha sett till att AA och hans familj omedelbart underrättades om beslutet, genom delgivning eller på annat sätt. Länsstyrelsen förtjänar kritik för att så inte skedde.

Vad AA i övrigt anfört föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.