Vederlag

Beskrivning saknas!

Rättsfall13

NJA 1986 s. 721: Gåvoskattemål. Villkor om vederlag har ansetts utgöra sådant förbehåll till förmån för givaren som enligt 43 § 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt utesluter tillämpning av de s k lättnadsreglerna. (I) En jordbruksfastighet överläts genom gåva till givarens son och dotter. Sonen fick ett par veckor senare den fastigheten bedrivna jordbruksrörelsen. Gåvorna till sonen har ansetts som led i en enda rättshandling. Eftersom sonen inte erhöll hela förvärvskällan eller en kvotdel därav, har lättnadsreglerna inte tillämpats. (II)
NJA 1982 s. 417: Gåvoskattemål. Vid gåva av fast egendom gjordes förbehåll om nyttjanderätt till egendomen för givaren och hans hustru. Dessa utfäste sig att utge ett årligt vederlag om 2 740 kr för nyttjanderätten. Det årliga värdet av nyttjanderätten uppskattades i målet till 6 850 kr. Då vederlaget inte var av sådan storlek att det kunde anses motsvara nyttjanderättens årliga värde, befanns skattskyldighet för gåvan inträda först när den förbehållna nyttjanderätten upphör. 36 § 2 st arvsskattelagen.
NJA 1987 s. 840: Gåvoskattemål. I samband med gåva av fast egendom utfärdade gåvotagaren till uppfyllande av gåvovillkoren en räntefri revers. Fråga om reversen vid bestämmande av gåvoskatt likväl skall värderas som om den var räntebärande med hänsyn till att givaren utfäst sig att i ersättning för samtidigt upplåten nyttjanderätt till fastigheten utge årligt vederlag som understeg nyttjanderättens värde.
NJA 1982 s. 182: Gåvoskattemål. Fader skänkte år 1975 vartdera av sina två barn hälften av den villafastighet där familjen bor. I gåvobrevet föreskrevs att barnen skulle överta det personliga betalningsansvaret för i fastigheten intecknad gäld om och när fadern så påfordrade samt att varje barn skulle till fadern som vederlag för gåvan utfärda en revers, som ej skulle löpa med ränta och som skulle vara uppsägbar tidigast när utfärdarens andel i fastigheten såldes. Följande år, då barnen ännu ej hade övertagit gäldsansvaret, betalade fadern ränta och amortering på den intecknade gälden. Fråga vid bestämmande av fastighetsgåvornas värde i vilken mån reverserna kunde beaktas. Fråga tillika om skattepliktiga gåvor till barnen uppkommit genom faderns betalning av ränta och amortering.
NJA 1988 s. 583: Handelsbolag som arrenderat visst markområde har, i samband med att handelsbolagets rörelse övertagits av ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag, till detta upplåtit nyttjanderätt till området utan jordägarens samtycke. Upplåtelsen har ansetts stå i strid med förbudet i 8 kap 19 § JB; att upplåtelsen varit vederlagsfri har inte inverkat på bedömningen av upplåtelsens tillåtlighet. Vad som lagts handelsbolaget till last har inte ansetts vara av ringa betydelse enligt 8 kap 23 § 2 st JB.
NJA 1988 s. 52: Fråga om stämpelskatt vid förvärv av fast egendom. Även om förvärvet betecknats som köp har det ansetts stå den skattskyldige fritt att hos inskrivningsmyndigheten eller genom överklagande av dess beslut påkalla prövning av frågan om rättshandlingen skall i stämpelskattehänseende behandlas som gåva eller köp. Frågan om skatteplikt för förvärvet har ansetts böra avgöras med hänsyn till samtliga omständigheter som anger rättshandlingens huvudsakliga karaktär. Särskild vikt har lagts vid frågan, om värdet av vederlaget uppgår till mindre än 85 procent av fastighetens värde i stämpelskattehänseende.
NJA 1982 s. 500: Stämpelskattemål. Vid kommuns försäljning av fast egendom har i överlåtelsehandlingen intagits föreskrift om att köparen hade att erlägga viss avgift för anslutning till allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Föreskriften har inte ansetts utgöra ett villkor om vederlag för fastighetsförvärvet.
NJA 1991 s. 425: Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).
NJA 1988 s. 712: Gåvoskattemål. En moder överlät år 1957 en fastighet, taxeringsvärderad till 27 600 kr, till sin dotter mot ett vederlag av 5 000 kr samt förbehöll sig därvid nyttjanderätten till fastigheten. Skattskyldighet för den del av förvärvet som utgjorde gåva inträdde år 1982, då modern avstod från nyttjanderätten. Taxeringsvärdet för fastigheten år 1981 var 260 000 kr. Med hänsyn till penningvärdets förändring har vid beskattningen gåvodelens värde beräknats till den andel av 1981 års taxeringsvärde som svarar mot förhållandet mellan gåvodelen och taxeringsvärdet vid förvärvstillfället.
NJA 1981 s. 1132: Vid bodelning i anledning av makes död tillskiftades efterlevande maken, utöver sin giftorättsandel, viss egendom mot vederlag till den avlidnes arvinge av en revers vars kapitalbelopp inte översteg den ifrågavarande egendomens värde. Reversen skulle inte löpa med ränta, och betalning av kapitalbeloppet kunde inte påfordras under den efterlevande makens livstid. Bodelningen har ansetts innefatta eftergift, utgörande skattepliktig gåva till belopp motsvarande fem procent årlig ränta på reversens kapitalbelopp under dennes per gåvotillfället beräknade återstående livstid.
NJA 2005 s. 833: Osant intygande enligt 15 kap. 11 § brottsbalken som skett mot vederlag har ansetts kunna utgöra förbrott till penninghäleri.
NJA 1984 s. 673: En fader överlät enligt köpekontrakt sin fastighet till två söner mot ett vederlag som något översteg taxeringsvärdet men inte oväsentligt understeg marknadsvärdet. Kontraktet innehöll vissa bestämmelser om förköpsrätt. Fråga om dessa bestämmelser var gällande och därmed utgjorde hinder mot försäljning av fastigheten enligt 6 § lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt.
NJA 1984 s. 205: Stämpelskattemål. Ett som gåva betecknat fastighetsförvärv har skett mot vederlag uppgående till knappt 83 % av fastighetens värde i stämpelskattehänseende. Den omständigheten att överlåtelsen var förenad med vissa rådighetsinskränkningar för mottagaren har inte ansetts föranleda att fånget vid tillämpning av 3 § stämpelskattelagen skulle bedömas som annat än gåva.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator