Kapitalbeskattning
Skatteutskottets betänkande 1988/89 :SkU22
Kapitalbeskattning
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner rörande beskattningen av aktievinster, förmögenhet, arv och gåva.
Utskottet avstyrker flertalet motioner med hänvisning till de överväganden som pågår rörande en förestående skattereform. Med anledning av en motion begär utskottet förslag från regeringen rörande en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för gravskötsel.
Reservationer har avlämnats från företrädare för samtliga oppositionspartier.
Motionerna
1988/89:Sk343 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade värderingsregler för egendomslivränta i enlighet med vad som anförts i motionen.
1988/89:Sk344 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om värderingsregler för börsnoterade aktier vid erläggande av arvsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1988/89:Sk351 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen anförts om ett avskaffande av förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag.
1988/89:Sk352 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avsevärt lägre arvs- och gåvoskattesatser i samband med generationsskiften i familjeföretag,
2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra ett generationsskifte i familjeföretag befrias från förmögenhetsskatt.
1988/89:Sk353 av Sten Svensson och Siw Persson (m,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om kapitalbeskattning av otc-aktier innebärande att dessa skall värderas till 30 % av substansvärdet vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.
1988/89
SkU22
1 Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 22
1988/89:Sk361 av Anna Wohlin-Andersson och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om att företagsförmögenhet skall värderas till 30 % skall gälla även för successiva överlåtelser vid gåvobeskattning, yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av generationsskiftesproblematiken i övrigt för att underlätta generationsskiften i familjeföretag.
1988/89:Sk367 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om möjligheterna att belasta dödsbo för kostnader av normal vård och skötsel av gravplats.
1988/89:Sk371 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om en rimligare aktiebeskattning.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi411.
1988/89:Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster fr.o.m. den 1 januari 1990 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1988/89:Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
9. att riksdagen beslutar att skatteskalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt fr.o.m. taxeringen 1990 återfår det utseende den hade 1 januari 1982,
10. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,
11. att riksdagen beslutar att OTC-aktier och icke registrerade börsaktier vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till 30 % av sitt substansvärde,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattning av arbetande kapital i mindre och medelstora företag enligt vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande den s.k. begränsningsregeln,
16. att riksdagen beslutar om skatteskalor och grundavdrag vid arvs- och gåvobeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1990 enligt vad som anges i motionen,
17. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid arvs- och gåvobeskattning tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,
18. att riksdagen beslutar att OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattning tas upp till 30 % av sitt substansvärde,
19. att riksdagen beslutar sänka omsättningsskatten på aktiehandel från den 1 april 1989 enligt vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad omsättningsskatt på värdepapper vad avser valutautlänningar,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande slopande av omsättningsskatten på värdepapper i samband med att valutaregleringen slopas.
1988/89: SkU22
1988/89:Sk413 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att beskattningen av arbetande kapital i små och medelstora företag slopas så länge kapitalet är bundet i företaget,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att tidigare gällande regler för beskattning av s.k. egendomslivräntor återinförs,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att generationsskiften underlättas genom ytterligare sänkning av arvs- och gåvobeskattningen.
1988/89:Sk434 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ränteinkomster det år då de uppkommer ej skall föranleda uttag av förmögenhetsskatt.
1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen beslutar att höja omsättningsskatten på aktier fr.o.m. den 1 april 1989 till 6 % i enlighet med motionen,
7. att riksdagen beslutar om skärpning av förmögenhetsskatten på aktier fr.o.m. 1989 i enlighet med motionen,
9. att riksdagen beslutar om skärpning av omsättningsskatten på handel med andra värdepapper än aktier fr.o.m. 1 april 1989 i enlighet med motionen,
10. att riksdagen beslutar om en engångsskatt på större förmögenheter för 1989 i enlighet med motionen,
11. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på förmögenheter för tiden efter 1989 i enlighet med motionen,
12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som sägs i motionen om en översyn av värderingsgrunderna för förmögenheter vid beskattningen och åtgärder mot manipulering med lån,
13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som sägs i motionen om särskild innehavsskatt för förmögenhet i värdepapper.
1988/89:Sk445 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital enligt vad som anförs i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om höjt grundbelopp vid förmögenhetsbeskattning,
4. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvobeloppet till 10 000 kr.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om arvsbeskattningen.
1988/89:Sk450 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för aktieutdelning i icke marknadsnoterade aktiebolag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om 30 % reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för successiva överlåtelser vid gåvobeskattning,
1988/89:SkU22
1* Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr22
3. att riksdagen beslutar att skattereglerna för egendomslivränta återställs till vad som gällde före 1984,
4. att riksdagen beslutar att anskaffningskostnaden för längre innehav av aktier i icke marknadsnoterade aktiebolag får beräknas enligt den schablonregel som gäller för börsnoterade aktier.
1988/89:Sk453 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om avskaffande av omsättningsskatterna på värdepapper.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N364.
1988/89:Sk463 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande skatt på värdepapper för utländska placerare. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi226.
1988/89:Sk467 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om evig beskattning av vinster från försäljning av frimärken för filatelistiskt bruk. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T927.
1988/89:Sk633 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att omedelbart slopa omsättningsskatten på utlänningars aktiehandel.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N255.
1988/89:Sk690 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs om undantag från omsättningsskatten för utlänningar som handlar med svenska värdepapper. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi220.
Frågornas tidigare behandling m.m.
Dubbelbeskattningen av utdelad vinst, skattereduktion
Vinster i aktiebolag blir i princip dubbelbeskattade, först hos bolaget när vinsten uppkommer och sedan hos aktieägarna när vinsten delas ut. Denna dubbelbeskattning har dock mjukats upp, bl.a. genom den s.k. Annelllagstiftningen. Denna lagstiftning innebär med den huvudsakliga utformning reglerna fick 1978 (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79:19) att bolagen under en 20-årsperiod får avdrag för utdelning på aktier med sammanlagt lika stort belopp som har betalats in för aktierna. Härefter har dubbelbeskattningen lindrats ytterligare för aktiebolag som inte är börsnoterade (prop. 1981/82:191, SkU 1981/82:65). Sådana bolag är fr.o.m. 1984 års taxering berättigade till avdrag för utdelning med 70 % av det utbetalade beloppet. Avdragsrätten är begränsad till 15 % av aktiekapitalet, och avdraget får ej heller överstiga 700 000 kr.
Vid 1982 och 1983 års taxeringar lindrades dubbelbeskattningen av utdelning på börsnoterade aktier även genom att aktieägarnas skatt reducerades med 30 % av erhållen utdelning, dock med högst 2 250 kr. eller för makar gemensamt 4 500 kr. Reglerna, som genomfördes 1980 (prop.
1988/89:SkU22
1980/81:39, SkU 1980/81:15), var avsedda som en provisorisk lindring av dubbelbeskattningen av bolagsvinster i avvaktan på mer definitiva regler och som en stimulans för aktiesparandet. Beslutet att avskaffa denna skattereduktion motiverades bl.a. med fördelningspolitiska skäl och med att ansträngningarna att få till stånd ett ökat hushållssparande och att tillgodose näringslivets behov av riskvilligt kapital borde få en annan form.
Motionsyrkanden om dubbelbeskattningen av utdelad vinst avstyrktes av utskottet senast i betänkandet SkU 1987/88:26 i samband med behandlingen av olika värderingsfrågor m.m., se nedan.
Realisationsvinstbeskattningen och omsättningsskatten
Vid beräkningen av realisationsvinst på aktier som innehafts mindre än två år beskattas hela vinsten efter avdrag för den faktiska anskaffningskostnaden för aktierna. Härutöver medges i förenklingssyfte numera också ett avdrag på 1 000 kr. Vid försäljning av aktier som ägts två år eller mer - s.k. äldre aktier - är endast 40 % av vinsten skattepliktig. Från det skattepliktiga beloppet medges fr.o.m. 1987 års taxering avdrag med 2 000 kr. Avdraget bestämdes till detta belopp våren 1985 i samband med reformen om en förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180, SkU 60) och var tidigare 3 000 kr. för såväl ensamstående som för makar gemensamt. Vid beräkningen av vinst på äldre aktier skall anskaffningskostnaderna i princip bestämmas till ett genomsnitt för samtliga äldre aktier av samma slag. Vid sidan av denna huvudregel gäller en schablon som t.o.m. den 24 oktober 1983 innebar att anskaffningskostnaden för börsnoterade aktier och aktier som är föremål för liknande notering fick bestämmas till 50 % av försäljningspriset efter avdrag för kostnader för försäljningen. Schablonregeln ändrades hösten 1983 (prop. 1983/84:48, SkU 11) så att anskaffningskostnaden numera får tas upp till endast 25 % av försäljningspriset, efter avdrag för försäljningskostnader.
Samtidigt med skärpningen av schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen 1983 genomfördes en omsättningsskatt på aktier, konvertibla skuldebrev och liknande värdepapper. Skatten fastställdes till 0,5 % av köpesumman för såväl säljare som köpare, dvs. till sammanlagt 1 %. Vid affärer som sker utan medverkan av fondkommissionär begränsas skattskyldigheten till handel med en omslutning av minst 500 000 kr. per halvår. Skattesatserna höjdes till sammanlagt 2 % fr.o.m. den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:140, SkU 38) och utvidgades också till vissa köp- och säljoptioner m.m. som inte tidigare omfattades av reglerna. År 1987 utvidgades reglerna till vissa nytillkomna typer av optioner (prop. 1986/87:150, SkU 50) och år 1988 till värdepapper på den s.k. penning- och obligationsmarknaden (prop. 1987/ 88:156, SkU 50). Skattesatsen för värdepapper på denna marknad utgör 0,03-0,3 %, sammantaget för köpare och säljare. - Samtidigt slopades det undantag som dittills gällt för fondkommissionärers egen handel med värdepapper. I detta sammanhang avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om undantag från beskattningen för valutautlänningar, med hänvisning till att denna fråga kommer att prövas av regeringen.
1988/89:SkU22
5 Värderingsfrågor
Beträffande kapital i familjeföretag gäller sedan länge särskilda lättnader vid förmögenhets- och arvs- och gåvobeskattningen. Dessa regler innebär i princip att värdet på kapitalet får tas upp till 30 % av substansvärdet, ett värde som regelmässigt är avsevärt lägre än marknadsvärdet. Reglerna gäller i princip även för familjeföretag som drivs i aktiebolagsform men omfattade fram till år 1982 inte marknadsmässigt omsatta aktier. Detta år utvidgades tillämpningsområdet även till förmögenhetsbeskattningen av aktier som omsätts vid sidan av börsen, t.ex. på OTC-marknaden. Innebörden av reglerna var att OTC-aktier och liknande skulle tas upp till marknadsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen, dvs. enligt motsvarande principer som för börsaktier. I övrigt värderades olika slags aktier till 30 % av substansvärdet, en 30-procentsregel som ansetts gälla även i fråga om sådana aktier i börsbolag och OTC-bolag som inte är föremål för notering, t.ex. ej omsatta A-aktier.
Aktier i familjeföretag som är förvaltningsföretag värderas inte enligt dessa regler utan tas upp till substansvärdet.
År 1986 genomfördes - med verkan fr.o.m. 1987, dvs. 1988 års taxering - nya regler för aktievärderingen (prop. 1986/87:54, SkU 12). Mot bakgrund av att arvsbeskattningens nivå ansetts kunna medföra alltför kännbara effekter, särskilt i fråga om större förmögenheter i form av börsnoterade aktier, och den kritik som i övrigt riktats mot värderingsreglerna för aktier av olika slag sänktes de högsta skattesatserna vid arvs- och gåvobeskattningen, och värderingsreglerna ändrades också.
Numera skall börsnoterade aktier tas upp till 75 % av marknadsvärdet. OTC-aktier och liknande skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet. Ej noterade aktier i OTC-bolag och börsbolag skall värderas enligt samma grunder som de noterade aktierna i bolaget. Aktier i bolag som ej är börsnoterade eller föremål för liknande notering värderas på samma sätt som tidigare. Samma värderingsprinciper för ett och samma aktieslag skall nu tillämpas såväl vid arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen.
Ett aktuellt förslag från regeringen att begränsa avdragsrätten för realisationsförlust på aktier tillstyrktes nyligen av utskottet i betänkandet SkU 1988/89:28. Utskottets betänkande - där utskottet avstyrkt olika motioner som väckts i denna och näraliggande frågor - kommer inom kort att behandlas av riksdagen.
Vid sin behandling förra året av olika motionsyrkanden rörande värderingen av aktier, realisationsvinstbeskattningen m.m. (SkU 1987/88:26) avstyrkte utskottet motionerna och anförde:
De aktuella kraven på skattelättnader grundar sig bl.a. på uppfattningen att aktier utsätts för en hård beskattning jämfört med andra sparformer. Utskottet har vid sin återkommande behandling av likartade yrkanden för sin del framhållit att skattereglerna för aktier i allmänhet erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande. Reglerna innebär också att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Värderingsreglerna för aktier innebär inte endast att
1988/89:SkU22
sådana tillgångar skall tas upp till lägre belopp än vad som gäller för annat likvärdigt sparande. Som anförs i motion Sk334 medför reglerna exempelvis den egenartade effekten att aktier i börsbolag, som avförts från börsen på grund av brott mot börsens etiska regler, efter denna bestraffning skall tas upp till avsevärt lägre värden än tidigare. Enligt utskottets mening kan det inte anses tillfredsställande att olika beslut på marknaden rörande registrering eller notering på officiella eller inofficiella listor, som inte i och för sig påverkar aktiernas reella värden, kan medföra så avsevärda förändringar i beskattningen som nu är fallet.
Utskottet har vid sin prövning av likartade motionsyrkanden tidigare år framhållit att de förslag som kapitalvinstkommittén har lagt fram rörande beskattningen av aktievinster m.m. (SOU 1986:37) skall tas upp i samband med de överväganden som pågår rörande en genomgripande skattereform. De frågor som nu åter tas upp i motionerna är av den arten att de bör prövas i detta sammanhang i samband med ställningstagandena till kommande förslag från utredningen om en reformerad företagsbeskattning (Fi 1985:06) och 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13). Några nya omständigheter som bör föranleda annan bedömning har inte förekommit.
Med hänvisning till det anförda och till sina ställningstaganden i likartade frågor tidigare år avstyrker utskottet motionerna.
Förmögenhetsskatt
Skattesatsen för förmögenhetsskatt är 1,5-3,0 % till den del förmögenheten överstiger 400 000 kr. Den högsta procentsatsen tillämpas till den del förmögenheten överstiger 1 800 000 kr.
För makar och hemmavarande barn under 18 år beräknas skatten på familjens gemensamma förmögenhet.
Förra året avstyrkte utskottet olika motionsyrkanden bl.a. rörande förmögenhetsskattens höjd med hänvisning till den översyn av förmögenhetsbeskattningen som pågår inom finansdepartementet, parallellt med utredningen om en reformerad inkomstbeskattning (RINK). Utskottet ansåg att resultatet av detta arbete borde avvaktas innan ställning togs till de frågor som tagits upp i motionerna (SkU 1987/88:25).
Arvs- och gåvoskatt
Arvsskatten är progressiv och tas ut enligt skalor som är olika för var och en av tre grupper av mottagare. För make, sambo, barn, barns avkomling och barns make eller sambo gäller en skala som börjar med 10 % och stiger till 60 % i skiktet över 8 milj. kr. (klass I). För övriga skattskyldiga, med undantag av allmännyttiga institutioner och liknande, gäller en skala som börjar med 15 % och stiger till 65 % i skiktet över 2 milj. kr. (klass II).
Allmännyttiga institutioner och liknande betalar skatt efter en skala som börjar med 10 % och stiger till 30 % i skiktet över 60 000 kr. (klass III).
Vid beskattningen medges ett skattefritt grundavdrag. För make eller sambo är avdraget 200 000 kr. och för övriga i klass I 50 000 kr. För skattskyldiga i klass II och III är grundavdraget 15 000 kr.
Gåvoskatten kompletterar arvsbeskattningen och utgår efter samma
1988/89:
skalor som arvsskatten. Grundavdrag medges emellertid inte. I stället är gåvor skattefria upp till vissa belopp. Gåva av lösöre för personligt bruk är skattefri om värdet av det mottagna inte överstiger 10 000 kr. per kalenderår. Överskrids denna gräns är gåvan skattepliktig i dess helhet. Andra gåvor är skattefria i den mån värdet av vad som mottagits av samme givare under ett kalenderår inte överstiger 2 000 kr.
Skatteskalorna för arvs- och gåvoskatten fick sin nuvarande utformning 1986. Samtidigt höjdes grundavdragen. Grundavdraget för efterlevande make uppräknades till nuvarande nivå 1986 i samband med en anpassning av reglerna till en reform på familjerättens område (prop. 1987/88:61, SkU 14).
Vid sin behandling förra året av motioner rörande skatteskalorna och grundavdragen såg inte utskottet någon anledning att tillstyrka ytterligare genomgripande ändringar (SkU 1987/88:24). Beträffande frågan om en höjning av det gåvoskattefria beloppet anförde utskottet att denna borde bedömas i samband med ett slutligt ställningstagande till arvs- och gåvoskattekommitténs förslag om en höjning till 5 000 kr. (SOU 1987:62).
Utskottet
De motioner som utskottet tar upp i detta betänkande angår olika frågor rörande beskattningen av aktier och annat kapital i skilda situationer. I motionerna behandlas bl.a. dubbelbeskattningen av utdelad vinst, omsättningsskatten och realisationsvinstbeskattningen i samband med aktieförsäljning samt värderingsreglerna och skatteuttaget vid förmögenhets- och arvsoch gåvobeskattningen. I detta sammanhang behandlar utskottet också vissa speciella yrkanden rörande frimärken, livräntor vid försäljningar, räntor och vissa kostnader i samband med dödsfall.
En av motionerna- Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) - gäller en skattereform för 1990-talet. Det nu aktuella yrkandet i denna motion, yrkande 7, går ut på att reformera beskattningen av kapitalvinster, kapitalinkomster och inkomster av villor fr.o.m. 1990. Sådana inkomster bör enligt motionärerna hänföras till en och samma förvärvskälla och beskattas med en enhetlig skattesats. I ett första steg sänks skattesatsen till ca 35 % inklusive kommunalskatt. Yrkandet innebär också att avdragsbegränsningen för underskott slopas och att kapitalvinster skall beräknas med hänsyn till inflationen.
Utskottet har i sitt nyligen avgivna betänkande rörande inkomstbeskattningen avstyrkt ett likartat yrkande med hänvisning till de pågående övervägandena rörande en förestående skattereform. Utskottet saknar anledning till någon annan bedömning i fråga om det nu aktuella yrkandet och avstyrker alltså detsamma.
När det gäller beskattning av utdelning på aktier och aktievinstbeskattningen yrkas i motion Sk450 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk371 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar lindras eller avskaffas. Det sistnämda yrkandet innebär dessutom att omplaceringar inom en aktieportfölj skall undantas från realisationsvinstbeskattning. Yrkande 4 i motion Sk450 av Bo Lundgren m.fl. (m) innebär att den schablon som gäller för beräkning av anskaffnings -
1988/89:SkU22
kostnaden för börsnoterade aktier också skall tillämpas på andra marknadsnoterade aktier.
Vidare framställs i motion Sk411 (yrkandena 19-21) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkanden av innebörd att omsättningsskatten på aktier slopas successivt och halveras fr.o.m. den 1 april 1989, att skatten slopas för valutautlänningar och att omsättningsskatten på värdepapper på penning- och obligationsmarknaden slopas i samband med att valutaregleringen avskaffas. Även i motionerna Sk463 (yrkande 1) av Olof Johansson m.fl. (c), Sk633 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Andersson (c) samt Sk690 Gunnar Björk m.fl. (c) framställs yrkanden om undantag för utlänningar. Beträffande omsättningsskatten på penningmarknaden innehåller motion Sk453 av Hadar Cars m.fl. (fp) ett likartat yrkande som i motion Sk411. Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar däremot i motion Sk444 (yrkandena 6 och 9) att omsättningsskatten tredubblas fr.o.m. den 1 april 1989.
Flera motioner rör värderingsfrågor m.m. Så yrkas i motion Sk371 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk411 (yrkandena 10och 17) av Bo Lundgren m.fl. (m) att börsnoterade aktier skall tas upp till 65 % av börsvärdet mot nuvarande 75 %. Yrkandena 11 och 18 i den sistnämnda motionen och yrkandet i motion Sk353 av Sten Svensson (m) och Siw Persson (fp) gäller OTC-aktier som enligt motionärernas mening bör tas upp till 30 % av substansvärdet i stället för till 30 % av marknadsvärdet. Beträffande arbetande kapital i företag yrkas i motion Sk351 av Filip Fridolfsson m.fl. (m, fp, c), Sk411 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk413 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) att detta undantas från förmögenhetsskatt. - Ett problem, som kan uppkomma för ett dödsbo i samband med försäljning av aktier, behandlas i motion Sk344 av Knut Wachtmeister (m) och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Arvsskatten och inkomstskatten på realisationsvinsten vid försäljningen kan enligt motionärerna i sådana fall under speciella omständigheter sammanlagt överstiga köpeskillingen vid försäljningen. För att motverka sådana effekter yrkar motionärerna att aktier som sålts genom Stockholms fondbörs vid arvsbeskattningen valfritt skall få tas upp till värdet vid tidpunkten för dödsfallet, bouppteckningen eller försäljningen. - Yrkande 12 i motion Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) går i en annan riktning. Den översyn som motionärerna begär går ut på att egnahem och liknande av normalstandard bör tas upp enligt förmånligare grunder än förmögenhetsinnehav som grundas på olika former av spekulation och att förhindra att den verkliga förmögenheten nedbringas genom manipulationer med lån etc.
För att underlätta generationsskiften i företag yrkas i motionerna Sk361 (yrkande 1) av Anna Wohlin-Andersson (c) och Kersti Johansson (c) och Sk450 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) att 30-procentsregeln skall gälla även vid successiva överlåtelser genom gåva. I samma syfte yrkas i motionerna Sk352 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c), Sk413 (yrkande 3) av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutsson (m) och Sk445 (yrkande 1) av Kjell Johansson m.fl. (fp) en sänkning av arvs- och gåvoskatten vid generationsskiften i företag. Motionen Sk352 innehåller dessutom ett yrkande (yrkande 2) om att kapitalförsäkringar som syfter till att underlätta generationsskifte i företag skall befrias från förmögenhets -
1988/89:
skatt. Den förstnämnda motionen (Sk361 yrkande 2) innehåller vidare ett yrkande om en snabb översyn av reglerna för att underlätta generationsskiften.
När det gäller skatteuttaget yrkas beträffande förmögenhetsskatten i motion Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) att skatteskalan mildras fr.o.m. 1990 års taxering i överensstämmelse med 1982 års skala (yrkande 9). Motionärerna begär också ett uttalande om att spärregeln skall justeras i takt med kommande marginalskattesänkningar (yrkande 15). Kjell Johansson m.fl. (fp) begär i motion Sk445 (yrkande 2) ett tillkännagivande om att det skattefria grundbeloppet bör höjas kraftigt. I motion (Sk444) av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas däremot kraftiga skärpningar av beskattningen av förmögenhetsinnehav (yrkandena 7,10, lloch 13).-Yrkandena 16 i motion Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) och yrkande 5 i motion Sk445 av Kjell Johansson m.fl. (fp) innebär att arvs- och gåvoskatten skall sänkas genom mildare skalor och högre grundavdrag. Vidare innehåller yrkande 4 i den sistnämnda motionen krav på en höjning av det skattefria gåvobeloppet till 10 000 kr.
Utskottet har vid sin återkommande behandling av likartade yrkanden om skattelättnader bl.a. framhållit att skattereglerna för aktier i allmänhet erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande, att reglerna innebär att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Detta är ett av de stora problem som ingår i de pågående övervägandena rörande en omfattande skattereform som syftar till att nedbringa marginalskatterna och samtidigt upprätthålla de fördelningspolitiska ambitionerna i skattelagstiftningen. Som utskottet framhållit vid sin tidigare behandling av motionsyrkanden på dessa områden är samtliga de frågor som åter tas upp i motionerna av den arten att de bör prövas i detta sammanhang. Några nya omständigheter som bör föranleda en annan bedömning har inte förekommit. Utskottet avstyrker alltså motionerna i nu angivna delar.
Utskottet finner inte heller anledning att nu gå in på den fråga om realisationsvinstbeskattningen av frimärken som tas upp i motion Sk467 av Alf Wennerfors (m) och som enligt motionären övervägs i det nyss angivna utredningsarbetet. Utskottet avstyrker således denna motion.
Yrkandet i motion Sk434 av Wiggo Komstedt (m) om att ränteinkomster det år de uppkommer inte skall föranleda uttag av förmögenhetsskatt har sin bakgrund i att den inkomstskatt som kommer att debiteras efter beskattningsårets utgång inte beaktas vid förmögenhetsbeskattningen. Denna avdragsfråga har diskuterats ingående i samband med andra frågor rörande latenta skatteskulder, och den lösning som innefattas av gällande regler är att sådana beräknade skulder beaktas endast när det gäller vissa speciella kontoavsättningar. Enligt utskottets uppfattning saknas det skäl att med anledning av den nu aktuella motionen ompröva dessa frågor. Utskottet avstyrker alltså denna motion.
I tre motioner behandlas en viss typ av livräntor som grundar sig på en överenskommelse mellan säljare och köpare i samband med överlåtelse av viss egendom. Sådana livräntor utnyttjades tidigare i viss utsträckning t.ex.
1988/89:SkU22
för pensioneringsändamål för säljaren i samband med överlåtelse av en rörelse. Den del av vederlaget vid avyttringen som bestod av livränta undgick omedelbar beskattning. I stället beskattades livräntan i takt med att den inflöt, och köparen fick avdrag med utgivna belopp.
Efter den 1 juli 1984 gäller andra regler som innebär att livräntan behandlas enligt samma principer som annan köpeskilling och tas upp till ett kapitaliserat värde. Tidigare regler gäller fortfarande i fråga om livräntor som utgör periodiskt vederlag på grund av avyttring av egendom före den 1 juli 1984.
I motionerna Sk413 (yrkande 2) av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) och Sk450 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att tidigare regler för egendomslivräntor återinförs.
Att reglerna beträffande ifrågavarande livräntor ändrats beror på att den tidigare utformningen utnyttjats för ej avsedda skattelättnader. Vid sin återkommande prövning av denna fråga har utskottet, senast i sitt betänkande 1987/88:30, funnit att de skäl som talar mot att behandla egendomslivräntor annorlunda i beskattningshänseende än vanlig köpeskilling fortfarande är vägande och anfört att den som säljer en jordbruksfastighet eller rörelse torde ha goda möjligheter att sörja för sitt pensionsskydd utan ett system med egendomslivräntor. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna.
Vidare yrkas i motion Sk343 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) att latent skatteskuld bör beaktas vid värderingen av äldre egendomslivräntor som utgår enligt avtal träffade för den 1 juli 1984.
Som utskottet redan anfört skall den nuvarande utformningen av reglerna ses mot bakgrund av att livräntor av detta slag utnyttjats för att uppnå fördelar vid beskattningen. Det bör kunna antas att avtal av så speciell karaktär som det här är fråga om i regel har föregåtts av ingående överväganden rörande samtliga ekonomiska konsekvenser härav, däribland framtida effekter vid beskattningen. Att under sådana förhållanden nu ompröva de regler som gäller för denna beskattning och medge ytterligare skattelättnader bör enligt utskottets mening inte komma i fråga. Utskottet avstyrker således motionen.
Slutligen har utskottet att ta ställning till ett yrkande i motion Sk367 av Björn Samuelson (vpk) om att ett dödsbo bör kunna belastas med kostnader för vård av gravplats. I motionen anförs bl.a. att kostnader för vård och skötsel av gravplats inte får dras av från dödsboets tillgångar och att många som lämnat sin hembygd skulle känna en trygghet om gravplatsen fick en normal skötsel av kyrkogårdsförvaltningen.
Som anförs i motionen är det i och för sig möjligt att träffa avtal med kyrkogårdsförvaltningen om den framtida skötseln av en grav. En förutsättning för att den ersättning som utgår i sådan fall skall kunna belasta dödsboet och därmed också samtliga dödsbodelägare är att de kan enas om en sådan åtgärd. Kostnaderna är inte avdragsgilla vid arvsbeskattningen.
Enligt utskottets mening finns det flera skäl som talar för att en avdragsrätt införs vid arvsbeskattningen för kostnader av detta slag. Samtidigt kan det inte uteslutas att en avdragsrätt också är förenad med vissa problem. Enligt
1988/89:SkU22
1** Riksdagen 1988/89.6sami. Nr22
utskottets uppfattning bör reglerna övervägas närmare. Regeringen bör i lämpligt sammanhang ta upp denna fråga och lägga fram ett förslag till riksdagen.
Vad utskottet nu har anfört bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m. att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk374 yrkande 7,
2. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m.
a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del,
b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 1,
3. beträffande aktievinstbeskattningen
a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del,
b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 4,
4. beträffande omsättningsskatten på aktier
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 19 och 1988/89:Sk444 yrkande 6,
5. beträffande omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 21, 1988/ 89:Sk444 yrkande 9 och 1988/89:Sk453,
6. beträffande undantag för valutautlänningar
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 20, 1988/ 89:Sk463 yrkande 1, 1988/89:Sk633 och 1988/89:Sk690,
7. beträffande börsnoterade aktier
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk411 yrkandena 10 och 17,
8. beträffande OTC-aktier m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkandena 11 och 18 och 1988/89:Sk353,
9. beträffande förmögenhet i företag
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk351,1988/89:Sk411 yrkande 12, 1988/89:Sk413 och 1988/89:Sk445 yrkande 1,
10. beträffande tidpunkten för värderingen i dödsbo att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk344,
11. beträffande en omläggning av värderingsprinciperna att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk444 yrkande 12,
12. beträffande successiva gåvor av företag
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk361 yrkande 1 och 1988/ 89:Sk450 yrkande 2,
13. beträffande generationsskiften i företag
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk352,1988/89:Sk361 yrkande 2 och 1988/89:Sk413 yrkande 3,
14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 9, 1988/ 89:Sk445 yrkande 2 och 1988/89:Sk444 yrkandena 7, 10, 11 och 13,
15. beträffande spärregeln
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk411 yrkande 15,
1988/89:SkU22
16. beträffande uttaget av arvsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna del och 1988/89:Sk445 yrkande 5,
17. beträffande det skattefria gåvobeloppet
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sk411 yrkande 16 i denna del och 1988/89:Sk445 yrkande 4,
18. beträffande frimärken
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk467,
19. beträffande ränteinkomster
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk434,
20. beträffande avdrag för egendomslivräntor
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk413 yrkande 2 och 1988/ 89:Sk450 yrkande 3,
21. beträffande värderingen av egendomslivräntor att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk343,
22. beträffande vård av gravplats
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk367 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående kostnader för vård av gravplats.
Stockholm den 14 mars 1989 På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), KarlGösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Sven-Erik Alkemark (s), Lisbeth Staaf-Igelströin (s), Maggi Mikaelsson (vpk) och Birger Schlaug (mp).
Reservationer
1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
(mom. 1)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Den höga beskattningen av inkomster i Sverige drabbar särskilt hårt avkastningen av sparande. Vid en inflationstakt på 5 % måste en inkomsttagare med 50 % marginalskatt ha en avkastning på sitt sparande som uppgår till 10 % om det sparade beloppet inte skall urholkas. Skulle marginalskatten
1988/89:SkU22
uppgå till 75 % blir avkastningskravet hela 20 %. Det är uppenbart att redan sådana verkningar motverkar ett ökat hushållssparande. Till dessa effekter bör man lägga verkningarna av förmögenhets- och arvs- och gåvoskatten.
En genomgripande skattereform måste innefatta en lägre beskattning av sparandeavkastningen. I debatten jämställs ofta kapitalinkomster och kapitalvinster som om de vore utbytbara storheter. Så är inte fallet. Medan en kapitalinkomst avser ett beskattningsår uppkommer en kapitalvinst under (oftast) en längre innehavsperiod och beskattas först vid försäljningen. Det är således orimligt att införa lika regler för beskattnng av kapitalinkomster och kapitalvinster. De senare bör beskattas efter avräkning av rena inflationsvinster. Det är dessutom nödvändigt att ta stor hänsyn till de regler som gäller i vår omvärld, eftersom kapital har hög rörlighet.
Som anförs i motion Sk374 bör kapitalvinster - efter avräkning av inflationen under innehavstiden - och kapitalinkomster i framtiden beskattas med en enhetlig skattesats på 30 %. Ett uppkommet underskott får utnyttjas mot överskott av förvärvsarbete och näringsverksamhet i form av en skattereduktion som är 30 % av underskottet. Realisationsförluster skall liksom i dag endast få dras av mot realisationsvinster.
Inkomst av schablontaxerad annan fastighet samt inkomstslagen kapital och tillfällig förvärvsverksamhet slås samman till ett inkomstslag. Till den del ett underskott uppkommer av räntor för egen bostad skall det emellertid vara fullt avdragsgillt vid den statliga inkomsttaxeringen. Reaförluster får endast kvittas mot reavinster.
Vi instämmer i motionärernas förslag att man redan 1990 bör ta ett första steg vad beträffar beskattningen av kapitalinkomster och kapitalvinster. De bör beskattas separat med en statlig skattesats på 4 % och gällande kommunala utdebitering. Kapitalvinster beräknas med hänsyn till inflationen. Därigenom underlättas övergången till det nya system som motionärerna föreslår samtidigt som hushållssparandet stimuleras.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande en reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m. att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk374 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster fr.o.m. den 1 januari 1990 i enlighet med vad som här har anförts.
2. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 a)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
Som framhålls bl.a. i motionerna Sk371 och Sk450 har de enskilda aktieägarnas andel av aktiemarknaden minskat radikalt. Småsparandet i aktier har i stor utsträckning ersatts av korsvis ägda företag, investmentbolag, penningfonder, försäkringsbolag och löntagarfonder. Detta är från flera synpunkter olyckligt. Ett ökat hushållssparande i aktier är nödvändigt för
1988/89 :SkU22
näringslivets kapitalförsörjning och för att stärka de enskilda människornas intresse och inflytande.
En viktig förklaring till den negativa utvecklingen av aktiesparandet är skattereglernas utformning. Beskattningen av enskilt ägda aktier är väsentligt högre än för institutioner, och produktivt sparande i aktier missgynnas i förhållande till annat sparande. Enligt vår uppfattning bör skattereglerna skyndsamt ses över i syfte att stimulera hushållssparande! och att skapa förutsättningar för en väl fungerande aktiemarknad. Vi instämmer i de olika krav i denna riktning som framställs i motionerna.
Ett av dessa krav är att dubbelbeskattningen av utdelningar avskaffas. Denna dubbelbeskattning har sedan länge kritiserats från olika utgångspunkter. En av de negativa effekter som denna beskattning medför är att det krävs mycket hög bruttoavkastning på insatt kapital för att aktieägarna skall kunna få en tillfredsställande nettoavkastning. Särskilda regler har införts för att i viss mån lindra effekten av dubbelbeskattningen, men dessa regler är otillräckliga. Eftersom dubbelbeskattningen minskar företagens möjligheter till en god kapitalförsörjning via aktiemarknaden och motverkar strävandena att sprida ägandet i samhället bör den avskaffas. Regeringen bör lägga fram förslag till åtgärder som successivt leder fram till detta mål.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk371 yrkande 2 i denna del.
dels vid mom. 2 a hemställt
2. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m.
a) att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som här anförts om ett successivt avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar.
3. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 b)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
I avvaktan på ett fullständigt avskaffande av dubbelbeskattningen av aktiebolag bör - som anförs i motion Sk450 - de nuvarande lättnaderna för icke börsnoterade aktiebolag förbättras. I sådana bolag får man göra avdrag med 70 % av det utdelade beloppet, dock ej med mer än sammanlagt 15 % av aktiekapitalet och 700 000 kr. Regeln ger en alltför liten lättnad, särskilt som flertalet småföretag har lågt aktiekapital. För att förbättra för dessa företag bör de kunna få avdrag med sammanlagt högst 25 % av aktiekapitalet och högst 1 milj. kr.
dels vid mom. 2 b hemställt
2. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m.
b) att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk450 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för aktieutdelning i icke börsnoterade aktiebolag i enlighet med vad som här har anförts.
1988/89:SkU22
4. Aktievinstbeskattningen (mom. 3)
1988/89:SkU22
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
Även vid realisationsvinstbeskattningen missgynnas sparande i aktier jämfört med annat sparande. Aktievinstreglerna medför - liksom värderingsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen - snedvridande effekter till förmån för improduktiva investeringar av olika slag, t.ex. i diamanter, konst och andra samlarobjekt, som efter en viss tids innehav går helt fria från vinstbeskattning. Därtill kommer att realisationsvinstbeskattningen med rätta har kritiserats för att den inträder redan vid omplaceringar och andra naturliga förvaltningsåtgärder beträffande en aktieportfölj. I fråga om aktievinster saknar man också en sådan indexering som gäller beträffande realisationsvinster på fastigheter. Reglerna går långt utöver vad som gäller i andra jämförbara länder och är så invecklade att man ofta torde undvika att investera i aktier redan på grund av det krångel detta kan medföra.
Trots de invändningar som sedan länge har riktats mot den alltför hårda och krångliga realisationsvinstbeskattningen för aktier, har denna beskattning skärpts väsentligt under den socialdemokratiska regeringsperioden. I dagarna behandlar riksdagen ytterligare ett regeringsförslag om skärpningar genom begränsning av möjligheterna till avdrag för förluster (prop. 1988/ 89:71, SkU28).
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reavinstreglerna för aktier skyndsamt bör ses över i syfte att förenkla reglerna och bringa dem i bättre överensstämmelse med reglerna i vår omvärld. Motionärernas förslag till förbättringar bör tas upp i denna översyn.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed är syftet med motionerna i allt väsentligt tillgodosett.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande aktievinstbeskattningen att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk450 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande lättnader i aktievinstbeskattningen.
5. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Den 1 januari 1984 infördes en omsättningsskatt på 1 % på handeln med aktier i Sverige. Den 1 juli 1986 fördubblades skatten, trots försäkringar från bl.a. finansministern i valrörelsen 1985 om att inga nya skatter skulle läggas på aktiesparandet. Omsättningsskatten gäller även utländska placerares handel på den svenska aktiemarknaden. Fr.o.m. 1989 gäller skatten även affärer till mäklarnas egna lager. Parallellt har också omsättningsskatt införts på penningmarknaden.
Under den tidsperiod då omsättningsskatten i Sverige införts, höjts och utvidgats har utländska aktiemarknader vidtagit flera åtgärder för att sänka sina transaktionskostnader. Transaktionskostnaderna i Sverige är nu tre gånger så höga som i exempelvis London och New York.
I motion Sk411 framhålls att omsättningen på Stockholms fondbörs har minskat från 141 miljarder kronor 1986 till ca 115 miljarder kronor 1988, medan handeln med svenska aktier i utlandet ökat från drygt 20 miljarder kronor 1986 till uppemot 70 miljarder kronor 1988. Av den totala omsättningen av svenska aktier äger nästan 40 % rum utomlands. Den svenska penningmarknaden har i stort sett punkterats genom den införda skatten.
Skatten medför också ett minskat intresse för att äga aktier, vilket leder till lägre aktiekurser. Minskad omsättning och högre transaktionskostnader innebär vidare att marknaden blir mindre likvid och mindre effektiv. Detta avspeglar sig i högre kapitalkostnader för företagen och i sänkta skatteintäkter från förmögenhets- och arvsskatterna för staten.
Omsättningsskatten på penningmarknaden, som infördes 1988 med verkan fr.o.m. 1989, har bidragit till en dramatisk minskning av omsättningen. Detta förutsågs redan när utskottet behandlade frågan våren 1988. Vid en offentlig utfrågning redovisade företrädare för såväl riksbanken som riksgäldskontoret att skatten skulle försämra marknadens effektivitet. Till detta kommer ett högre ränteläge än vad som annars skulle bli fallet, högre kostnader för upplåning och lägre avkastning vid utlåning. Riksbanken får sämre möjligheter att bedriva penningpolitik.
Våren 1988 beslöt riksdagen att Sverige så långt möjligt skulle anpassas till EG:s inre marknad. Omsättningsskatterna strider dock mot denna anpassning, samtidigt som de leder till försämrade konkurrensvillkor för de svenska marknaderna gentemot de utländska. Detta kommer att accentueras då den svenska valutaregleringen slopas.
Omsättningsskatten på aktiehandeln bör därför successivt slopas. Ett första steg är att skatten halveras fr.o.m. den 1 maj 1989. Omsättningsskatten på aktiehandel slopas från samma tidpunkt för valutautlänningar. Omsättningsskatten på penningmarknaden slopas.
De statsfinansiella konsekvenserna av detta förslag blir marginella. Som framgår av den studie som tidigare refererats skulle en halvering av omsättningsskatten på aktiehandeln leda till en kraftig omsättningshöjning. Redan detta innebär att skattebortfallet inte blir av den omfattning som kan beräknas vid oförändrad volym. Till detta kommer ökade intäkter av bl.a. förmögenhets- och arvsbeskattning och löpande reavinstbeskattning.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande omsättningsskatten pä aktier att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk411 yrkande 19 och med avslag på 1988/89:Sk444 yrkande 6 antar följande
1988/89 :SkU22
17 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs i fråga om 8 § första och andra styckena lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper att orden "en procent” i första stycket skall bytas ut mot "en halv procent” och att orden ”två procent” i andra stycket skall bytas ut mot ”en procent”.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.
6. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)
Maggi Mikaelsson (vpk) har
dels anfört följande:
Som anförs i vpk-motionen Sk444 utgör spekulation i och profitering på de arbetandes produktionsresultat en grundsten i det kapitalistiska systemet. Handel och spekulation i aktier och andra typer av värdepapper är ett uttryck för detta. De vanliga hushållen har i ökande grad letts in i denna spekulationskarusell. För storkapitalet ger detta ytterligare förutsättningar för koncentration av makten.
Under den senaste tioårsperioden har denna form av spekulation varit särskilt gynnsam. Ökningen av börsvärdena har sedan slutet av 1970-talet till slutet av 1987 utvecklats rekordartat. Efter en nedgång i börsvärdena de sista månaderna 1987 har nu värdena återhämtats med råge.
Aktiespekulation är ytterst lönsam. Trots detta är beskattningen av aktier låg. Värdestegringar beskattas endast om aktierna säljs. Därtill kommer att vinsten vid en försäljning till största delen är skattefri. Efter två års innehav skall inte mer än 40 % av vinsten tas upp till beskattning. Därtill kommer att vinstberäkningen sker enligt en fördelaktig schablon. Även andra skatteregler innehåller stora fördelar för aktieägarna, t.ex. värderingsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen och vid arvs- och gåvobeskattningen.
I motion Sk444 föreslås en rad fördelningspolitiskt motiverade åtgärder vid beskattningen för att dra in en del av vinsterna på aktiespekulationen. Därigenom skapas ökade statsinkomster som kan användas till reformer för att förhindra förmögenhetsförskjutningarna och den sociala nedrustningen.
I motionen krävs bl.a. en skärpning av reavinstbeskattningen på aktier efter två års innehav till 75 % av vinsten, en enligt vpk:s uppfattning måttlig höjning i avvaktan på en mer genomgripande reform av aktiebeskattningen, och en översyn av lagstiftningen för att motverka den alltmer tilltagande skatteplaneringen i form av organiserade kringgåenden av skattelagstiftningen. Dessa krav har redan behandlats av utskottet och kommer inom kort att prövas av riksdagen.
De nu aktuella förslagen innebär att omsättningsskatten på aktier tredubblas från 2 % till sammanlagt 6 %. Denna åtgärd medför ca 5 miljarder kronor i ökade statsinkomster som kan användas till fördelningspolitiskt motiverade reformer för att motverka förmögenhetsförskjutningarna och den sociala
1988/89:SkU22
nedrustningen. Vpk föreslår motsvarande höjning av den gällande omsättningsskatten för optioner, terminskontrakt och den övriga delen av penningmarknaden. Dessa förslag tillstyrks och bör träda i kraft snarast möjligt, dvs. den 1 maj 1989.
Även beträffande förmögenhetsbeskattningen behövs väsentliga skärpningar.
Som framhålls i vpk-motionen Sk444 är förmögenhetsfördelningen i Sverige ojämn. Stora förändringar i förmögenhetsfördelningen har ägt rum framför allt under det senaste decenniet. Enbart under några år i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet har mer än 100 miljarder kronor bytt ägare enbart på grund av inflationen. Det är främst kapitalägare med stora förmögenheter som berikat sig på lönearbetets bekostnad. Dessa förmögenhetsägare har även genom olika aktiva handlingar ökat sina förmögenheter med flera hundra miljarder under ungefär samma period. Detta har kommit till uttryck bl.a. i reala lönesänkningar för lönearbetet.
En ojämn förmögenhetsfördelning är i och för sig ett naturligt förhållande i länder med kapitalistisk marknadsekonomi. Sverige har dock betecknats som en välfärdsstat med s.k. blandekonomi. Innebörden skulle vara att väsentliga skillnader utjämnats. Trots detta kan det konstateras att skillnaderna i förmögenhet är enorma. Detta återspeglas också i klasskillnaderna i samhället. Makten är koncentrerad till de ”stora” i förmögenhetsligan. Den främsta orsaken till detta är givetvis det ekonomiska systemet. Men även inom kapitalismen är det möjligt att väsentligt minska skillnaderna.
Vpk ser en skärpning av skatten på bl.a. förmögenheter som ett fördelningspolitiskt krav för att finansiera reformer och motverka av regeringen föreslagna nedskärningar inom sociala, kulturella och utbildningspolitiska områden. Ett sådant förslag är en engångsskatt på större förmögenheter. Som föreslås i motionen bör denna tas ut 1989 med 2 % i lägsta skiktet och öka successivt till 12 % för förmögenheter över 1 800 milj. kr. En engångsskatt av detta slag skulle inbringa omkring 6 miljarder kronor.
För tiden efter 1989 bör förmögenhetsskatten på sätt som anges i motionen i stort sett fördubblas mot nu gällande beskattning.
Värderingsgrunderna för förmögenheter bör dessutom bli föremål för översyn. Förmögenheter, framför allt större, är ofta sammansatta av olika slag av tillgångar. Översynen bör ta fasta på dessa olikheter där exempelvis egnahem och liknande av normal standard bör ges en lägre värderingsgrund än sådana förmögenheter som grundas på olika former av spekulation m.m. Åtgärder måste också vidtas mot manipulerande med lån etc. för att nedbringa den verkliga förmögenheten vid taxeringstillfället.
Vidare bör själva innehavet av värdepapper läggas till grund för förmögenhetsbeskattning. Skälet härtill är att förmögenhetsbeskattningen av aktier och andra typer av värdepapper har otillräcklig genomslagskraft. Förmögenhetsvärdet reduceras inte sällan genom lånetransaktioner etc. för att undgå beskattning, och spekulation i värdepapper i större omfattning utgår oftast även från upplånat kapital. Förslaget om en utredning av en sådan modell för beskattningen tillstyrks.
1988/89:SkU22
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande omsättningsskatten på aktier
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 6 och med avslag på motion 1988/89: Sk411 yrkande 19 antar följande
Förslag till Lagom ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs i fråga om 8 § första och andra styckena lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper att orden ”en procent” i första stycket skall bytas ut mot ”tre procent” och att orden ”sex procent” i andra stycket skall bytas ut mot ”en procent”.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.
7. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m. (mom. 5)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
I motion N364, som innehåller motiveringen till motion Sk453, och motion Sk411 riktas allvarlig kritik mot den omsättningsskatt på penning- och obligationsmarknaden som infördes förra året med verkan fr.o.m. 1989. Alla de farhågor som uttrycktes innan omsättningsskatten på värdepapper utvidgades till denna marknad har besannats.
Omsättningsskatten på värdepapper medför generellt sett så stora problem för landets ekonomi att den bör slopas i sin helhet så snart det statsfinansiella läget medger det. När det gäller penning- och obligationsmarknaden tycks alla farhågor som uttrycktes innan skatten utvidgades till detta område ha besannats. Denna skatt har redan medfört så stora skadeverkningar på kapitalmarknaden att den i själva verket är i färd med att avskaffa sig själv. Transaktionskostnaderna har blivit så höga i Sverige att affärerna i värdepapper redan nu har flyttat utomlands i stor utsträckning. I och med att man nu skapar friare kapitalrörelser och står i begrepp att slopa valutaregleringen får det antas att denna utveckling kommer att förstärkas, om inte omsättningsskatten på denna marknad slopas.
Med det anförda tillstyrker vi yrkandet i motion Sk411 om att slopa omsättningsskatten på penning- och obligationsmarknaden. Förslaget bör genomföras snarast möjligt, dvs. med verkan fr.o.m. den 1 maj 1989. Det anförda innebär att syftet med motion Sk453 är tillgodosett.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 21 och 1988/89:Sk453 och med avslag på motion 1988/89:Sk444 yrkande 9 antar följande
1988/89:SkU22
20 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper att 1 § första stycket c)-e), 2 § och 8 § tredje-femte styckena skall utgå.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.
8. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m. (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (vpk) har - med åberopande av innehållet i reservation 6 - vid mom. 5 hemställt
5. beträffande omsättningsskatten på andra värdepapper m.m. att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk444 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 21 och 1988/89:453 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom cöreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper dels att orden ”0,15 procent” i 8 § femte stycket skall bytas ut mot ”0,45 procent”, dels att tabellen i 8 § tredje stycket skall ha följande lydelse
Föreslagen lydelse Skatten är för värdepapper med en löptid som går ut under tidigast
det 5:e
det 4:e det 3:e det 2:a det l:a
det 4:e
det 3:e det 2:a det l:a
kalenderåret
efter det kalenderår när omsättning sker
kalenderkvartalet efter det kalenderkvartal när omsättning sker
0,045 % av vederlaget
0,0375 %
0,03 %
0,0225 %
0,015 %
0,015 % av vederlaget
0,012 % 0,009 % 0,006 %
1988/89:SkU22
samma kalenderkvartal som det 0,003 % av vederlaget
kalenderkvartal när omsättning sker
en period efter det att omsättning 0,0015 % av vederlaget
om 45 dagar sker
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1989.
9. Undantag för valutautlänningar (morn. 6)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
De negativa effekterna av omsättningsskatten på aktier visar sig inte minst när det gäller utlänningars handel med svenska aktier. Som anförs i flera motioner medför omsättningsskatten på aktier att företagens möjligheter att anskaffa riskkapital försvåras och att aktiehandeln tenderar att flytta utomlands. Samtidigt leder reglerna till att intresset utomlands för den svenska marknaden minskar. Den svenska börsens konkurrensförmåga gentemot utlandet försämras allvarligt också på grund av att skatten medför alltför höga transaktionskostnader här i landet.
Finansministern har vid en utfrågning hos utskottet anfört att regeringen är beredd att ta upp frågan om undantag för utländska placerare, om det visar sig att skatten bidrar till en icke önskvärd överströmning av aktieaffärer till utlandet och det går att få ett någorlunda lätthanterligt och kontrollerbart system för ett sådant undantag.
Det har nu konstaterats att handeln med svenska aktier i allt större utsträckning förläggs till marknader utanför Sverige. Närmare 40 % av den totala omsättningen av svenska aktier äger numera rum utomlands. Flera faktorer kan ha bidragit härtill, men det kan inte råda någon tvekan om att omsättningsskatten här i landet är den främsta orsaken. Den angivna utvecklingen är till skada för näringslivet och medför svåra negativa effekter för hela vår samhällsekonomi. Ändå har regeringen inte lagt fram något förslag för att motverka denna utveckling.
Som anförs i motionerna är det angeläget att omsättningsskatten slopas på utländska placerares handel med svenska aktier. Regeringen bör skyndsamt lägga fram ett förslag i detta hänseende.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande undantag för valutautlänningar att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 20 och 1988/89:Sk463 yrkande 1 och med anledning av motion 1988/89:Sk633 och 1988/89:Sk690 hos regeringen begär förslag om avskaffande av valutautlänningars skyldighet att erlägga omsättningsskatt vid handel med svenska aktier.
1988/89:SkU22
10. Börsnoterade aktier (mom. 7)
1988/89 :SkU22
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
Hösten 1987 genomfördes vissa lättnader i värderingsreglerna för börsnoterade aktier, medan värderingen av vissa andra typer av aktier skärptes.
I fråga om börsnoterade aktier blev nedsättningen av värdenivån otillräcklig för att man i tillfredsställande utsträckning skall kunna undvika problemen med den latenta skatteskulden. Omkring varje årsskifte inträffar dessutom regelmässigt en temporär uppgång av aktiekurserna, och det föreligger en betydande risk för att årsskifteskurserna även av andra skäl är för höga. En nivå på 65 % av marknadsvärdet för dessa aktier återspeglar bättre den faktiska förmögenhetssituationen.
Vi tillstyrker således de yrkanden i denna riktning som framställts i motionerna.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande börsnoterade aktier
att riksdagen med med anledning av motionerna 1988/89:Sk411 yrkandena 10 och 17 och 1988/89:Sk371 yrkande 2 i denna del hos regeringen begär förslag till ändring av värderingsreglerna för börsnoterade aktier i enlighet med vad som här har anförts.
11. OTC-aktier m.m. (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
De ändringar som genomfördes beträffande aktievärderingen hösten 1986 innebär bl.a. att innehav av OTC-aktier och av ej noterade aktier i börsbolag och OTC-bolag drabbats av en kraftig höjning av skatteuttaget. För att inte motverka en önskvärd ökning av det enskilda aktieägandet bör OTC-aktier och andra aktier som inte är börsnoterade eller som inte är föremål för liknande noteringar värderas enligt samma principer. En värdering till 30 % av substansvärdet bör således godtas även i de nu aktuella fallen.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande OTC-aktier m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk411 yrkandena 11 och 18 och 1988/89:Sk353 hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna för värderingen av OTC-aktier m.m. i enlighet med vad som här har anförts.
12. Förmögenhet i företag (mom. 9)
1988/89: SkU22
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och Birger Schlaug (mp) har
dels anfört följande:
Frågan om förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i små och medelstora företag behandlades utförligt av företagsskattekommittén i ett betänkande 1982 (Ds B 1981:13). Kommittén, som undersökte olika beskattningsmetoder för att bryta kapitalbeskattningens negativa effekter för näringslivet, ansåg att den bästa lösningen var att helt undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. En majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över utredningsförslaget delade kommitténs uppfattning.
Vi tillstyrker motionärernas förslag att det arbetande kapitalet i mindre och medelstora företag undantas från förmögenhetsbeskattning på sätt som föreslagits av företagsskattekommittén.
dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande förmögenhet i företag att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk351,1988/89:Sk411 yrkande 12,1988/89:Sk413och 1988/89:Sk445 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattning av arbetande kapital i mindre och medelstora företag enligt vad som här har anförts.
13. Tidpunkten för värderingen i dödsbo (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
I motion Sk344 behandlas vissa ”Pomperipossaeffekter” som i speciella fall kan uppstå i dödsbon med tillgångar i aktier. Som exempel nämns ett känt fall där ett dödsbo med tillgångar på ca 300 milj. kr. såg hela behållningen försvinna i arvsskatt, reavinstskatt och omsättningsskatt. Orsaken var givetvis en alltför hög beskattning. Till detta bidrog att lägre aktiekurser rådde vid försäljningstillfället i jämförelse med kursnivån vid bouppteckningen. Fallet blev mycket uppmärksammat och ledde i sig till att många stora kapitalägare lämnade Sverige. Dessa effekter var varken förutsedda eller avsedda. Det var till avsevärd skada för Sveriges ekonomi och rykte att stora kapitaltillgångar flyttade utomlands.
För att komma till rätta med de värsta avarterna i skattesystemet har numera arvsskatteuttaget sänkts med tio %enheter i högsta inkomstskiktet varjämte justeringar gjorts i grundbelopp och skiktgränser. Vidare skall fr.o.m. 1988 års taxering börsnoterade aktier tas upp till 75 % av det noterade värdet. Dessa åtgärder har naturligtvis varit positiva, men samtidigt skall noteras att reavinstskatten vid aktieförsäljningar föreslås skärpt. Bl.a. mot bakgrund av de kraftiga aktiekursfluktuationer som ägde rum 1987 kan
det inte uteslutas att det, trots sänkt förmögenhetsskatt och ändrade värderingsnormer för aktier, även i framtiden kan uppstå ”Pomperipossaeffekter”.
En enkel och snabb lösning av problemet är att - som föreslås i motionen - låta ett dödsbo, som sålt aktier genom Stockholms fondbörs för att betala arvsskatten, få välja mellan att ta upp aktierna till värdet vid dödsfallet, bouppteckningen eller försäljningen.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande tidpunkten för värderingen i dödsbo
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk344 hos regeringen begär förslag om värderingsregler för börsnoterade aktier vid erläggande av arvsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
14. En omläggning av värderingsprinciperna (mom. 11)
Maggi Mikaelsson (vpk) har - under åberopande av innehållet i reservation 6 - vid mom. 11 hemställt
11. beträffande en omläggning av värderingsprinciperna
att riksdagen med bifall till motion 1988/'89:Sk444 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i motionen om en översyn av värderingsgrunderna för förmögenheter vid beskattningen och åtgärder mot manipulering med lån.
15. Successiva gåvor av företag (mom. 12)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och Birger Schlaug (mp) har
dels anfört följande:
De regler som i dag finns för värdering av kapital i företag är olämpligt utformade i vissa hänseenden. Som anförs i motionerna Sk361 och Sk450 innebär de bl.a. att planerade generationsskiften hindras genom att successiva överlåtelser inte kan genomföras. Den s.k. trettioprocentsregeln får nämligen inte användas i sådana fall. Att kunna väl planera generationsskifte eller annat ägarbyte i företaget är av vikt inte endast för företagaren utan också för de anställda. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna bör ändras så att trettioprocentsregeln kan tillämpas även vid successiva överlåtelser genom gåva.
dels vid mom. 12 hemställt
12. beträffande successiva gåvor av företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk361 yrkande 1 och 1988/89:Sk450 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om att regeln om 30 % reduktion för företagsförmögenhet skall gälla vid gåvobeskattningen även för successiva överlåtelser.
1988/89: SkU22
16. Generationsskiften i företag (mom. 13)
1988/89: SkU22
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och Birger Schlaug (mp) har
dels anfört följande:
Arvs- och gåvoskatterna förvärrar de svåra problem som ofta föreligger vid generationsskiften i familjeföretag. Situationen är att ett framgångsrikt småföretag inte utan orimliga effekter kan överföras till nästa generation genom arv eller gåva. Företagets substans finns i fastigheter, maskiner m.m. vilket innebär att företagets tillgångar inte kan realiseras utan att företaget raseras. Vid ett arvsskifte händer det inte sällan att hela företaget måste säljas.
I tre av de aktuella motionerna läggs fram förslag som syftar till att begränsa problemen. Anledning saknas att nu gå in närmare på dessa detaljlösningar. Vi vill här endast konstatera att snabba åtgärder erfordras för att i möjligaste mån underlätta den mycket besvärliga situation som ofta uppkommer i samband med generationsskiften. Riksdagen bör med anledning av motionerna begära en snabb översyn i detta syfte.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande generationsskiften i företag
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk352, 1988/ 89:Sk361 yrkande 2,1988/89:Sk413 yrkande 3 hos regeringen begär en snabb översyn av generationsväxlingsproblematiken genom att underlätta generationsskiften i företag.
17. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut hösten 1982 om höjda kapitalskatter innebar betydande skärpningar. Skatten har blivit kännbar för ett stort antal skattebetalare. Särskilt hårt drabbas ägare till och anställda i mindre och medelstora företag. För dessa innebar förmögenhets- samt arvs- och gåvoskatterna redan före den 1 januari 1983 allvarliga problem. Kapitalskatterna påverkar sparandet negativt och får svåra effekter för företagen och deras vilja och förmåga till produktiva investeringar.
Det kan inte anses rimligt att nu ta ut högre skatter än som gällde före 1982 års skatteskärpningar. Redan det dåvarande skatteuttaget ledde till farhågor i fråga om näringslivets funktionsduglighet och hela vårt lands ekonomi.
Riksdagen bör således i enlighet med förslaget i motion Sk411 återställa förmögenhetsskatten till sin tidigare nivå.
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 9, med anledning av motion 1988/89:Sk445 yrkande 2 och med avslag på motion 1988/89:Sk444 yrkandena 7, 10, 11 och 13 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
11 §
1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 a § tredje stycket 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra: när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600 000 men inte 800 000 kr.: 2 000 kr. för 600 000 kr. och 1,5 % av återstoden;
800 000 men inte 1 800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2 % av återstoden;
1 800 000 kr.: 25 000 kr. för 1 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.
18. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
Förmögenhetsskatten har genom 1982 års skärpningar och den allmänna utvecklingen därefter blivit kännbar för många utanför den krets som bör träffas av en beskattning av detta slag. De olägenheter som detta medför bör lämpligen avhjälpas med en kraftig höjning av det skattefria bottenbeloppet. Vi instämmer således i det krav i detta hänseende som framställs i motion Sk445.
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 2, med anledning av motion 1988/89:Sk411 yrkande 9 och med avslag på motion 1988/89:Sk444 yrkandena 7, 10,11 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om höjt grundbelopp vid förmögenhetsbeskattningen.
19. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)
Maggi Mikaelsson (vpk) har - under åberopande av innehållet i reservation 6 - vid mom. 14 hemställt
14. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkandena 7,10,11
1988/89:SkU22
och 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk411 yrkande 9 och 1988/89:Sk445 yrkande 2
dels hos regeringen lägger fram förslag i enlighet med motion 1988/ 89:Sk444 till
a) en skärpning av förmögenhetsskatten på aktier fr.o.m. 1989,
b) en engångsskatt på större förmögenheter för år 1989,
c) en höjning av skatten på förmögenheter för tiden efter 1989, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1988/89:Sk444 anförts om en särskild innehavsskatt på värdepapper.
20. Spärregeln (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Den regel som begränsar det totala uttaget av förmögenhets- och inkomstskatt för en skattskyldig måste justeras i takt med att marginalskatterna sänks. Denna uppfattning bör riksdagen - så som yrkas i motion Sk411 - som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 15 hemställt
15. beträffande spärregeln
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk411 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande den s.k. begränsningsregeln.
21. Uttaget av arvsskatt (mom. 16)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Den internationellt sett höga svenska arvs- och gåvoskatten är orimlig och skapar många problem, bl.a. i samband med generationsskiften i jordbruk och rörelser. Arvsskatten bör på sikt anpassas till den nivå som gäller i de övriga nordiska länderna. De skatteskalor och de värdesäkrade grundavdrag m.m. som föreslagits i motion Sk411 syftar till en sådan anpassning. Vi tillstyrker motionen i denna del.
dels vid mom. 16 hemställt
16. beträffande uttaget av arvsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk411 yrkande 16 i denna del och med anledning av motion 1988/89:Sk445 yrkande 5 antar följande
1988/89:SkU22
28 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs dels att i 28 § andra stycket lagen om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt orden ”200 000 kronor” skall bytas ut mot orden ”tolv basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring”, orden ”50 000 kronor” skall bytas ut mot ”fern basbelopp” och orden ”15 000 kronor” skall bytas ut mot orden ”två basbelopp”,
dets att skalorna i 28 § sista stycket skall ha följande lydelse:
Klass I
Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.
—
100 000
5 % inom skiktet;
100 000 -
200 000
5 000 + 10 % inom skiktet;
200 000 -
300 000
15 000 + 20 % inom skiktet;
300 000 -
500 000
35 000 + 30 7c inom skiktet;
500 000 -
1 000 000
95 000 + 40 % inom skiktet;
1 000 000-
10 000 000
295 000 + 50 % inom skiktet;
10 000 000 -
4 795 000 + 60 % inom skiktet;
Klass II
Skattepliktig lott. kr.
Arvsskatt, kr.
-
25 000
10 % inom skiktet;
25 000-
50 000
2 500 + 20 % inom skiktet;
50 000 -
100 000
7 500 + 30 % inom skiktet;
100 000 -
200 (XX)
22 500 + 40 % inom skiktet;
200 (HK) -
1 (XX) 000
62 500 + 50 c/c inom skiktet;
1 000 000 -
2 000 000
462 500 + 55 % inom skiktet;
2 000 000-
1 012 500 + 65 % inom skiktet;
Klass III
Skattepliktig lott, kr.
Arvsskatt, kr.
30 000
10 % inom skiktet;
30 000 -
60 (XX)
3 (XX) + 20 c/c inom skiktet;
60 000-
9 000 + 30 % inom skiktet;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas om skattskyldighet inträder efter utgången av år 1989.
22. Uttaget av arvsskatt (morn. 16)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
Motionärerna i motion Sk445 anser att arvsskatten är alltför kraftig. Vi instämmer i denna uppfattning. Som anförs i motionen bör grundavdragen i arvsbeskattningen höjas och arvsskatteskalan sänkas till maximalt 50 %. Dessutom måste skalan inflationsskyddas. Vad som här har anförts bör ges regeringen till känna. Motionen i denna del tillstyrks alltså.
dels vid mom. 16 hemställt
16. beträffande uttaget av arvsskatt att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 5 och med
1988/89:SkU22
anledning av motion 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna del som sin 1988/89:SkU22 mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om lättnader av arvsbeskattningen.
23. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
De skattefria gåvobeloppen har varit oförändrade en längre tid och bör nu höjas och värdesäkras genom anknytning till basbeloppet. I motion Sk411 föreslås att såväl det skattefria beloppet vid gåva av lösöre för privat bruk som det skattefria beloppet vid annan gåva höjs till ett halvt basbelopp. Vi tillstyrker motionen i denna del.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande det skattefria gåvobeloppet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna del antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom förekrivs att i 39 § första stycket orden ”10 000 kronor” och orden ”2 000 kronor” skall bytas ut mot ”ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas om skattskyldighet inträder efter utgången av år 1989.
24. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)
Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
Det skattefria gåvobeloppet om 2 000 kr. har varit oförändrat sedan 1958. Beloppet bör i vart fall höjas till 10 000 kr. Det yrkande som framställs i motion Sk445 tillstyrks alltså.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande det skattefria gåvobeloppet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 4 och med anledning av motion 1988/89:Sk411 yrkande 16 i denna del antar följande
30 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att i 39 § första stycket vid d) orden ”2 000 kronor” skall bytas ut mot orden ”10 000 kronor”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas om skattskyldighet inträder efter utgången av år 1989.
25. Avdrag för egendomslivräntor (mom. 20)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Britta Bjelle (fp) har
dels anfört följande:
När ett enigt skatteutskott våren 1981, med anledning av en motion med begäran om lagstiftning i syfte att förhindra icke avsedda skattelättnader i samband med överlåtelser mot vederlag i livränta, tillstyrkte en utredning i ämnet, skedde detta med ett uttryckligt förbehåll. Syftet borde - framhöll utskottet - uteslutande vara att söka komma till rätta med missbruksfallen, inte att hindra eller försvåra överlåtelseformer som var avsedda att underlätta generationsväxlingar eller att bereda en tidigare innehavare av ett företag en rättmätig pension.
Det förslag till lagändring som våren 1984 lades på riksdagens bord och antogs av en majoritet bestående av s och vpk var så utformat att det i praktiken innebar att egendomslivräntor som finansieringsform i samband med företagsöverlåtelser kom att helt upphöra. Det huvudsakliga motivet för regeringsförslaget var att det från principiella utgångspunkter var motiverat att livräntor får samma skattemässiga behandling som andra slag av vederlag vid egendomsöverlåtelser. Någon hänsyn till att näringslivets representanter vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som propositionen byggde på så gott som samfällt uppgivit att egendomslivräntorna haft och hade betydelse som pensioneringsform för den som sålde och som finansieringskälla för den som förvärvade ett företag togs över huvud taget inte.
Förslaget i propositionen framstod som märkligt även mot den bakgrunden att finansministern i propositionen anförde att det huvudsakliga missbruket av livränta som överlåtelsevederlag var det som förekom i samband med utflyttning från Sverige. En naturlig lösning för att stävja ett sådant missbruk hade varit att tillgripa särskilda regler häremot i stället för att genomföra vad som i praktiken blivit en generell förbudslagstiftning.
I samband med generationsskiften uppstår i dag allvarliga finansieringsproblem, inte minst till följd av de mycket kraftiga höjningar av kapitalskatterna som skedde i början av 1980-talet.
Mot den här tecknade bakgrunden bör de regler i fråga om egendomslivräntors skattemässiga behandling som gällde före den 1 juli 1984 återinföras, med det avsteg som eventuellt kan vara motiverat för att stävja missbruk.
1988/89 :SkU22
dels vid mom. 20 hemställt
20. beträffande avdrag för egendomslivräntor
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk413 yrkande 2 och med anledning av motion 1988/89:Sk450 yrkande 3 hos regeringen begär förslag som innebär att tidigare gällande regler för beskattning av s.k. egendomslivräntor återinförs.
26. Värderingen av egendomslivräntor (mom. 21)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Att en tillgång kan vara belastad med en latent skatteskuld kan enligt gällande regler i vissa fall beaktas vid värderingen. Så t.ex. skall börsnoterade aktier numera tas upp till 75 % av det noterade värdet mot tidigare 100 %. Denna princip har emellertid inte genomförts endast beträffande vissa särskilda typer av tillgångar. Som exempel på tillgångar som värderas utan hänsyn till skatteskulden nämns i motion Sk343 de s.k. egendomslivräntor som fortfarande utgår enligt vissa äldre försäljningsavtal.
På de utfallande livräntebeloppen utgår i dessa fall statlig och kommunal inkomstskatt. Beloppen är i sin helhet skattepliktiga trots att en del kan sägas utgöra amortering på ett köp av en fastighet eller rörelse.
Vid förmögenhetsbeskattningen uppskattas värdet av livräntan enligt vanliga regler, utan hänsyn till att den till största delen går åt till skatt.
Som anförs i motionen är reglerna orimliga. Även om egendomslivräntor numera är omöjliga vid fastighetsaffärer måste de kvarvarande innehavarna få en rättvis och rimlig behandling. Enligt vår uppfattning bör frågan om latent skatteskuld få en mer generell lösning än för närvarande. I avvaktan härpå bör en särskild regel införas som undanröjer de särskilt kännbara skatteeffekterna som uppkommer beträffande de nu ifrågavarande livräntorna.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande värderingen av egendomslivräntor
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk343 hos regeringen begär förslag om ändrade värderingsregler för egendomslivränta i enlighet med vad som här har anförts.
Särskilda yttranden
1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
(mom. 1)
Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:
De allmänna riktlinjer för skattepolitiken som har lagts fram i olika motioner behandlas av utskottet i betänkandet 1988/89:SkU20.1 reservation 2 till det betänkandet har vi lämnat en sammanfattning av det program som enligt
1988/89:SkU22
folkpartiets partimotion Sk431 bör ligga till grund för en kommande skattereform med kraftigt sänkta marginalskatter.
Vi har där konstaterat att det nuvarande skattesystemet missgynnar sparande och gynnar skuldsättning. Bl.a. för att komma till rätta med detta bör de nuvarande inkomstslagen kapital, schablontaxerad fastighet (egnahem) och tillfällig förvärvsverksamhet slås samman till ett inkomstslag. För detta bör skattesatsen vara densamma som marginalskattesatsen för flertalet heltidsarbetande. Härigenom uppnås att sparande stimuleras och att underskottsavdragen begränsas.
Beträffande dessa frågor hänvisar vi till innehållet i vår reservation till utskottets nyss angivna betänkande SkU20, som inom kort behandlas av riksdagen. Vi har inte nu något särskilt yrkande med anledning av det förslag i moderatmotionen Sk374 som utskottet har tagit upp i mom. 1 i det nu aktuella ärendet.
I vår nyssnämnda reservation tar vi bl.a. upp vissa frågor rörande förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen. Beträffande förmögenhetsbeskattningen vill vi bl.a. avskaffa sambeskattningen, höja det skattefria grundbeloppet, inflationsskydda skatteskalan och undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från beskattningen. En del av dessa frågor tar vi upp även i reservationer i det nu aktuella betänkandet.
2. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m. (mom. 1)
Birger Schlaug (mp) anför:
De gröna anser att det finns synnerliga skäl för att beskattning av kapitalinkomster skall vara minst lika hög som beskattning av arbete.
I likhet med intresseorganisationer som driver frågan om ”hälften kvar” och som numera också räknar in de s.k. arbetsgivaravgifterna i ”hälftenkvar-kravet” anser jag att det finns skäl att se över hur en skatt motsvarande dessa avgifter på inkomst av arbete också kan läggas på inkomst av kapital.
3. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)
Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:
På sikt bör omsättningsskatten på aktier avvecklas. Vi kan dock inte för närvarande biträda de yrkanden om omedelbara åtgärder i denna riktning som framställts i motion Sk411 yrkande 19.
4. Ränteinkomster (morn. 21)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
I motion Sk343 yrkas att ränteinkomster det år de uppkommer inte skall föranleda förmögenhetsskatt. Yrkandet har sin bakgrund i att den inkomstskatt som påföljande år kommer att debiteras på grund av ränteinkomsten inte beaktas vid förmögenhetsbeskattningen för beskattningsåret.
1988/89:SkU22
33 Den fråga som tas upp i motionen ingår som en del i det generella problemet rörande behandlingen av latenta skatteskulder. Enligt vår uppfattning finns det inte tillräckliga skäl för en särbehandling i vad avser ränteinkomster.
Vi har alltså inte något särskilt yrkande beträffande denna motion.
1988/89:SkU22
34 Innehållsförteckning 1988/89:SkU22
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Frågornas tidigare behandling 4
Dubbelbeskattning av utdelad vinst, skattereduktion 4
Realisationsvinstbeskattningen och omsättningsskatten 5
Värderingsfrågor 6
Förmögenhetsskatt 7
Arvs- och gåvoskatt 7
Utskottet 8
Reservationer 13
1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
(mom. l)-m 13
2. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 a)-
m,fp 14
3. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst m.m. (mom. 2 b)-
m 15
4. Aktievinstbeskattningen (mom. 3)-m, fp 16
5. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)-m 16
6. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)-vpk 18
7. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.
(mom. 5)-m, fp 20
8. Omsättningsskatten på andra värdepapper m.m.
(mom. 5)-vpk 21
9. Undantag för valutautlänningar (mom. 6)-m,fp,c 22
10. Börsnoterade aktier (mom. 7)-m,fp 23
11. OTC-aktierm.m. (mom. 8)-m,fp 23
12. Förmögenhet i företag (mom. 9)-m,fp,c,mp 24
13. Tidpunkten för värderingen i dödsbo (mom. 10)-m 24
14. En omläggning av värderingsprinciperna (mom. ll)-vpk 25
15. Successiva gåvor av företag (mom. 12)-m, fp, c, mp .... 25
16. Generationsskiften i företag (mom. 13)-m,fp,c,mp. . .. 26
17. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)-m 26
18. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)-fp 27
19. Uttaget av förmögenhetsskatt (mom. 14)-vpk 27
20. Spärregeln (mom. 15)-m 28
21. Uttaget av arvsskatt (mom. 16)-m 28
22. Uttaget av arvsskatt (mom. 16)-fp 29
23. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)-m 30
24. Det skattefria gåvobeloppet (mom. 17)-fp 30
25. Avdrag för egendomslivräntor (mom. 20)-m,fp 31
26. Värderingen av egendomslivräntor (mom. 21)-m 32
Särskilda yttranden 32
1. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
(mom. 1) — fp 32
2. En reformerad beskattning av kapitalinkomster m.m.
(mom. l)-mp 33
3. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)-fp 33 35
4. Ränteinkomster (mom. 21)-m 33