Prop. 1984/85:180

om förenklad självdeklaration

Prop. 1984/85: 180 Regeringens proposition

1984/85: 180

om förenklad självdeklaration;

beslutad den Zl mars I985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreläs att ett starkt förenklat deklarations- och taxe- ringsförfarande införs för huvuddelen av landets löntagare och pensionä- FCI".

Först och främst föreslås att skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögenhetsförhällanden skall få lämna en förenklad självdeklaration. Den skattskyldige behöver i normalfallet inte redovisa inkomsterna i de- klarationen. Han får i stället bekräfta att de uppgifter som skattemyndighe- terna får kännedom om genom kontrolluppgifter eller kan inhämta genom befintliga register är riktiga. Uppgifter som skattemyndigheterna inte har kännedom om. t.ex. avdragsyrkanden. måste dock redovisas i deklaratio- nen. Dct förenklade deklarationsförfarandet skall enligt förslaget i princip omfatta skattskyldiga som har inkomst av tjänst. kapital eller schablonbe- skattad annan fastighet. smärre aktievinster och som har endast vissa allmänna avdrag. En ytterligare begränsning i rätten att lämna förenklad självdeklaration är beträffande inkomst av tjänst att den skattskyldige inte yrkar avdrag utöver schablonavdraget.

För att underlätta genomförandet av det förenklade deklarationssyste- met föreläs ändringar av vissa materiella beskattningsregler. Det nuvaran- de sehablonavdraget om 1000 kr. under inkomst av tjänst höjs till 3 000 kr. men omfattar då även avdrag för resekostnader till och från arbetet. Samtidigt avskaffas den begränsning i avdragsrätten för sådana resekost- nader, som innebär att den skattskyldige själv får stå för de första l000 kronorna. Avdraget på 100 kr. ttnder inkomst av tjänst för den som har andra inkomster än arbetsinkomster slopas också.

Sparavdraget under inkomst av kapital pä 800 kr. för ensamstående och l600 kr. för sambeskattade gemensamt individualiseras och höjs till tatto ] Riksdagen 1984/85. I ..tuml. Nr 180

Prop. 1984/85: 180

I—J

kr. Samtidigt med denna höjning görs i förenklingssyfte den ändringen ttnder inkomst av kapital att avdrag för förvaltningskostnader medng endast till den del de överstiger [000 kr. Vidare görs också i förenklings- syfte räntan pä överskjutande skatt skattefri samtidigt som räntesatsen halveras.

Ett nytt avdrag på 1000 kr. under inkomst av tillfällig förvärvsverksam- het införs. vilket får utnyttjas mot vinster vid försäljning av aktier som innehafts mindre än två är. Det nuvarande avdraget vid försäljning av äldre aktier som är på 3000 kr. för såväl ensamstående som makar gemensamt omvandlas till ett individuellt avdrag på 2000 kr.

Det förenklade förfarandet bygger på förutsi'tttningen att den skattskyldi- ge oeh skattemyndigheternz't i stor utsträckning har tillgång till samma information. 1 det nya systemet måste därför skyldigheten att lämna kon- trolluppgifter utökas. Bl.a. föreslås att banker och andra kreditinstitut skall lämna kontrolluppgifter i fråga om räntor.

"Det nya förfarandet föreläs bli tillämpat första gången vid 1987 års taxering.

I propositionen föreslås vidare att skattetillägg normalt inte skall tas ut vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital. När det gäller inkomst av tjänst avses detta gälla redan fr.o.m. 1985 års taxe- ring.

Till sist föreslås att den automatiska indexregleringen i statsskatteskalan avskaffas.

Prop. 1084/85: 180

b.»

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 19.5. 33% 1 och 2 mom.. 35 a' 3 mom.. 3915 1 och 3 mom.. 46% 2 mom.. punkt 4 av anvisningarna till 33.5 samt punkt 2 av anvisningarna till 50ä kommunalskattelagen (19282370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 195'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv. testamente. fördel av oskift bo eller gåva:

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35% 3—4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på häri riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer. som uppgår till högst 100 kronor:

ersättning. som på grund av försäkring jämlikt lagen (196":381'1 om allmän försäkring. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke er- sättningen grundas pä förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för är eller utgör föräldrapenning, sa ock sädan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgätt annorledes än på grund av sjukförsäk- ring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring elleri fall som avses i lagen ( 1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjö- män om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för är. ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycks- fall tillfallit nägon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32.5 1 eller 2 mom.. sä ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk- ring eller. med nedan angivet undantag, annan ansvarighctsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatte- pliktig natur: -

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag:

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått pågrund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad pä

' Senaste lydelse I984:498.

Prop. 1984/85: 180 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse jordbruksfastighet. byggnad på fastighet som avses i 24.5 I mom.. byggnad sotn är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av tnarkanläggning som får dras av genom ärliga värdeminskningsavdrag. dels i den mån köpeskilling. som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se.

vinstandel. återbäring eller premieåtcrbett'tlning. som utgått pågrund av annan personförsi-ikring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst. samt vinstandel. som utgått pågrund av Skadeförsäkring. och premieåterbctalning på grund av skadeförsäkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat:

ersättningjämlikt lagen (1956: 293") om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be— lopp för år:

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom. i den mån givaren enligt 20ä eller punkt 5 av anvisningarna till 465 icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp:

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning:

studiestöd enligt 2. 3 eller 4 kap. studiestödslagen(1973: 349). internatbi- drag. äterbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regering- en eller statlig myndighet meddelade bestämmelscr utgär till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag lik- ställda. och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som aVsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag:

allmänt barnbidrag: lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt;

kontanttmderstöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel:

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 ää lagen om allmän försäkring. sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4ä samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande:

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension:

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i för- ordningen (l976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer. för- ordningen (1976: 262) om statskom- munala bostadsbidrag eller _/i'irurd- ningen (l977:392)' um sluts/com- munalu besmdsbidrag till vissa jbl/(pensionärer m ._fl.;

bostadsbidrag som avses i för- ordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (l976:262) om stats- kommunala bostadsbidrag:

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

slidan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit fran personalstiftelsc ur medel. för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:

gottgörelse som :.trbetsgivare uppburit frän pensionsstiftclse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sädana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen:

karnpensalimt at' sla/('n för ben— sinskmt på bensin som _fi'irhrtlkms t'itl _t'rlt't'snzfissig (utt'änrlnt'ng av nm- m rs äg ."

intäkter av försäljning av vilt väsande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt— ningsär inte överstiger 50th kro- nor. såvida intäkterna inte kan hän- föras till rörelse som den skattskyl— dige driver eller utgör lön eller lik- nande förmän.

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt— ningsär inte överstiger 5000 kro- nor. sävida intäkterna inte kan hän— föras till rörelse som den skattskyl- dige driver eller utgör lön eller lik— nande förmän:

ränta _enligt 69.6 [ mom. upp— ln'irdslagen ( [953 :272 ).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare. yrkesfis— kare m.ll. gäller särskilda bestämmelser i pttnkt 16 av anvisningarna till 21 s" och i punkt 11 av anvisningarna till 28 s.

("Se vidare anvisningarna.)

33 å

] mom.: Frän intäkt av tjänst mä arc/rag göras för samtliga utgifter. vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten. sävitt icke för samma kostnader anvisats sarskilt anslag. som. på sätt i 325 3 mom. är sagt. ej skall upptagas säsom intäkt. Avdrag får i enlighet härmed ske för. bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller olycksfallsförsäk- ring. som tagits i samband med tjänst. så och avgifter som den skattskyldi- ge i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring:

hyra eller annan kostnad för tjänstc- eller arbetslokal. för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde. som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och sotn han själv avlönat:

förlust ä medel. för vilka den skattskyldige varit pä grund av sin tjänst redovisningsskyldig:

kostnad för resor i tjänsten. där ej. vad angär statstjänst. särskild ersätt- ning varit därför anvisad:

kostnad för facklitteratur. instrument och dylikt. som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

1

Senaste lydelse 1975: 1347.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

Har den skattskyldige för sin ut- bildning eller eljest i och för tjäns— ten ådragit sig gäld. må ock ränta ä sådan gäld avdragas.

2 nio/71.5 Skattskyldig. som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt ll kap. 25 lagen (l962: 38l) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- ning. skall utöver kostnader som avses i punkterna 3 00/14 av anvis- ningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga fem procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Skatts'kyldig. .mm haft intäkt av tjänst. i annatfall än mm avses i första stycket. skall anses ha haft utgifter mm avses" i 1 mom. till ett belopp av minst 100 kronor.

Vad i första ()(/1 andra styckena sägs skall inte gälla. am summan av utgifterna uppgår till eller Över- s'tiger summan av intäkterna. ()(/1 inte heller [ dm mån avdraget ge- nom tillämpning av nämnda styc- ken skulle komma att c'it'c'rs'tiga summan av intäkterna.

F ärvs/agan lydelse

Ifråga om rätt till avdrag för ränta på skuld som den skattskyldi- ge ädragit sig för sin utbildning eller (mnarx i och för tjänsten gäller 39.5 ] nu'mz.

2 mom. Skattskyldig. som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sadan annan ersättning. som enligt ll kap. lå lagen (19621381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- ning. skall utöver kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3 ()()0 kronor. Avdraget fär dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor. ovh ej llt'llt'l' vn- xamt eller tillsammans med kostna- der som avses ipunkt 3 av anvis- ningarna ("iverstiga intäkten.

35%

3 mom.4 Rcalisationsvinst på grund av avyttring av ak t i o, a n- del i aktiefond. delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo— lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig. om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två är. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

3 Senaste lydelse l9821421. "' Senaste lydelse I9R4: man.

3 m i) m. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie. an- del i aktiefond. delbevis eller tcckningsrätt till ak— tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie äri sin helhet skatteplik- tig. om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Från sammanlagda beloppet av skatte- pliktig rea/isatimtxvinst enligt detta stycke under att beskattningsär. minxkat med avdramgillförlust vid

Prop. 1984/85: [80

Nuvarande lydelse

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är el— ler mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa- tionsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åt- njuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under beskar/- ningsäret varit gift och levt tillsam- mans med sin make. får sådant av- drag åttu'utasjör dem båda gemen- samt med 3 000 kronor. I intetfull fär doek skattskyldig åtnjuta av- drag nted högre belopp än som sva— rar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdrags- gill del av förlust som nyss nämnts.

["i'ireslagen lydelse

avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke. får den skattskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget fär doek inte ('it'c-'/'.s'tig(1 vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skatte- pliktig rea/isatiansvinst enligt detta stycke. minskat med avdragsgill _lo'rlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be— stämmelserna i 3a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är el- ler mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa— tionsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. får den skattskyldige göra avdrag med 2000 kronor. Av- draget fär doek inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda bc- loppet av skattepliktig realisations— vinst enligt detta stycke. minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt. kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringcn sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i lä första stycket 1) lagen (I978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. är oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Har fastighet överlåtits pä aktiebolag. handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång pä vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon sotn har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen. beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att

Prop. 1984/85: 180 3 Nuvarande lydelse f:(')-l'('.$'f(l_£.'('ll lydelse

skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa— tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel— serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38.5. om avyttringcn avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenhcter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler. som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe- skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien. direkt eller genom förmedling av annan. överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag. handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för rea-tlisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsär. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket fär medge undantag från detta styc- ke. om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas direkt eller genom förmedling av juridisk person av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer tfåmansbolagl. till ett annat fämansbolag. vari aktie direkt eller genom förmedling av annan ägs eller inom två är efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när- stående person. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag. som förvärvat aktien. anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fämans- bolag. som inom två är efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång- arna i något av l'ämansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag. som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fämansbolagen. ägt rum efter utgången av det beskattningsär då skattskyl- dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom. får realisations- vinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxcring för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teekningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl

Prop. 1984/85: 180

Navara/ida lyda/st" I-"r'irc'slagc'n lyda/su

eller föreligger andra synnerliga skäl. kan regeringen eller myndighet. som regeringen bestämmer. för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar. far— eller mor- föräldrar. make. z.:vkomling eller avkomlings make. syskon eller s_vskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

39;;

I ”Him.: Fran bruttointäkt som avses i 38å ! mom. får avdrag göras för förl'(l/[llflllL'X/u).x'llllll/ samt för ,uiiIdn'i/ira. som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22. 25. 29. 33 (”'/I %s'ä samt i 2 mom. av

denna paragraf.

3 mom.” Fysisk person. som haft intäkt varom i 38.5 1 mom.]?v'r- males, (igar. där bruttointäktcn överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom. avsedda kostna— derna, atöi'c'r avdrag för dessa Å'os'tnadc'r åra/uta extra avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldiga imder has/(aIlningsårut varit gift och lav! tillsammans med andra makan. må nu avsatt avdrag för dem båda gemensamt ämjutas med [600 kranar. I inte! fall må clor'k skallskvldig ätit/"uta extra avdrag mud luigi-a hala/;p än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäk- ten och summan av de i 1 mom. avsedda kostnaderna.

förvallningski)snuldar

I inom. Fran bruttointäkt som avses i 31% 1 mom. får avdrag göras förji'iri'almingskastnadw'._lör riinta sum ai'sus ii? _a” I mum. ami- ra styv/(al samt för annan ränta. som inte skall dras av enligt he- stämmelserna i 22. 25. 29 eller 36.5 alla!" i 2 mom. av denna paragraf.

Envis/x' parsnnjår göra avdrag/ör andas! till den del dessa överstiger I ()()(I kro- nur under lzcskallningsårct.

3 m 0 m. Fysisk person. som haft intäkt som anges i 38.5 1 mom.. har rätt till extra avdrag med /6()() kro— nor wn bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de enligt 1 mom. avdragsgilla kostnaderna. Avdraget får duck inte (överstiga vad som svarar mot skillnaden mel- lan bruttointäkten och summan av de enligt 1 mom. (ii-'drag.s;.'illa kost- naderna.

46%;

2 mom.7 1 hemortskommunen får skattskyldig. som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret. dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning. som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla. i den ut- sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna:

'( Senaste lydelse 1979:612. " Senaste lydelse 1975: 312. ? Senaste lydelse 1981—121.

Prop. 1984/85: 180

t'Vtti'ara/ula lydelse

10

Föraslagwt lyda/.se

2) för päförda egenavgifter enligt lagen ( 1981 : 691 ) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

4) för belopp sotn den skattskyl— dige ('n/igt vid sjiilt'daklat'ationen jagat intyg eller annat skriftligt he'- vis under beskattningsäret har beta- lat för eller tillgodoräknats som un- derhäll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 är eller intill dess det fyllt 21 är om det ge- nomgär grundskola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbild—

4) för belopp som den skattskyl— dige under beskattningsåret har be- talat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 är eller intill dess det fyllt 21 är om det genomgar grundskola. gymnasie- skola eller därmed jämförlig grund- utbildning. dock högst med 3000 kronor för varje barn:

ning. dock högst med 3000 kronor för varje barn;

61 för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsz'ikring. som ägs av arbets- givare. om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsäret varit skyldig att betala sjö- mansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd. avgift för pensionsför- säkring och underhällsbidrag. som anges i första stycket 4) och 6). endast i den man hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidra- get vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt- ningsåret. medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper pä nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. l fräga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sadant bestämmande inflytande som avses i punkt Ze fetnte stycket av anvisningarna till 29.5. fär avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1961381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsäret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. ] fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A—in- komst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gänger nämnda bas- belopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke fär avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angi- vet basbeloppjämte 30 procent av inkomst som hänför sig tilljordbruksfas— tighct eller rörelse intill en sammanlagd A—inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen pä inkomst som skall tas tipp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst äret närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 95 3 mom. andra stycket lagen (IF)-17576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt 1 s 2 mom. nämnda lag skatteplik- tig dagpenning.

Prop. 1984/85: 180 11 Nuvarande I_V(IUI.W' Ft'ireslung lyda/.vc

(.)m särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för anift för pensionsförsäkrittg får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får avdrag medges högst med belopp. beräknat som för in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. l-lar sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryg- gande pensionsskydd. får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sädant bestämmande inflytande sotn avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29.5. Har skattskyldig. som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse. upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksam- hetstiden cj skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9.5 3 mom. andra stycket lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivitjordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pcnsionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskäl- lan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlå- telse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 & medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkring— en får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvs- källa. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmel- serna i tjärde stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommuncn inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomsterfrån förvärvskt'illor. som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt denna para- graf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommuncn. medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten. i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kom- munen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid

Prop. 1984/85: 180 12

Nln'm't'tnrlt' lyda/.te [i't'irt's/uycn lyda/sc

taxeringen för det bcskattningsär dä avgiften betalades. fär utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsaret efter betalningsäret. inte heller i sistnämnda fall fär avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga av- drag enligt denna paragraf gjorts.

Anvisningar

till 33.5

4.” Även för det fall. att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader. äger han dock rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen. där denna varit belägen pä sadant avstånd frän hans bostad. att han behövt anlita och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på minst två timmar ijämförelse med allmänt kommunikationsmcdel medges avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för är räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar för är räknat medges avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Använd- ning i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för är räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av genom- snittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader. som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsär föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder. sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket. Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till och från rtrbe[sp/utsett medges bara för den de] av kostnaderna som överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

till 50.5

2.9 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obe- tydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vård— bidrag. I)cn mnständigheten utt jbl/(pension under ett beskattnings- år utgått med att ringa belopp. t.v.r.

Senaste lydelse l983: l051. ** Senaste lydelse 1983: 970.

2. Vid bedömningen av om skatt- skyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakt- tages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vård— bidrag. Folkpwrsion skall anses ut— göra (fn [t'/w obetydlig de! av den slutttskyldiges inkomst. om den

Prop. 1984/85: 180 Nuvarande lydelse

till ji'iljd uv (Ill _lolkjtn'nsionen it'ke (itn/tltlts under hela året. utg/ir icke hinder mot att met/giva den skat/- skyldige avdrag. ;"lt'_t:t'it'utideför lle- dömningen i dettafall är huruvida _lolkpensionen, om den utgått f_fidl utsträckning. utg/ort en icke obe- tydlig del av inkomsten. Som folk— pension behandlas även tilläggs- pension i den man den enligt lagen om pensionstillskott föranlett av— räkning av pensionstillskott.

l 3 Föreslagen lycl'else

uppgått till minst 6000 kronor eller minst en jenttedel (I!" den summan- räknade inkomsten. Som folkpen— sion behandlas även tilläggspension i den män den enligt lagen ”969.205; om pensionstillskott för- anlett avräkning av pensionstill— skott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma- re föreskriftcr för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grtinder.

Avdraget skall i första hand bc— stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges laserade in- komst enligt lagcn (19471576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt— skyldige inte skall päföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsta inkomst— belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskatt- ningsäret inte haft annan inkomst än älderspension enligt 6 kap. 2.5 första stycket lagen (l962: 38l) om allmän försäkring och pensionstill— skott enligt lå lagen om pensions- tillskott suttit tltnjutit (utdrag en— dast med 100 kronor enligt 335 3 mom. andra stycket. För gift skatt- skyldig. som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. be- räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78.5 procent av basbe- loppet. För övriga skattskyldiga be- räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk— ningsgrund gäller ocksä om gift skattskyldig under viss del av be- skattningsåret uppburit folkpension med beIOpp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. och

Avdraget skall i första hand be- stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in- komst enligt lagen (It)-17576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt- skyldige inte skall päföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsta inkomst- belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskatt— ningsäret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2.5 första stycket lagen (l962:38l') om allmän försäkring och pensionstill- skott enligt lä lagen om pensions- tillskott. För gift skattskyldig. som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make tipp- bär folkpension. beräknas det högs- ta inkomstbeloppet med utgångs— punkt frän en pension utgörande 78.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgi'ingspunkt frän en pension utgörande % procent av basbelop— pet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig Linder viss del av beskattningsäret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make tipp- bär folkpension och under ätersto- den av äret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift

Prop. ]984/85: 180 M Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under återstoden av året uppburit vars make saknar folkpension. folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk-

pension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta in— komstbeloppet enligt föregående stycke. reduceras avdraget med belopp motsvarande 66 213 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större. med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt av 1.5 basenheters bredd och med 33 IB procent av taxerad inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor. skall avdrag inte medges. Fastighet. som avses i ms 2 mom.. samt sadan bostadsbygg- nad med tillhörande tomt päjordbruksfastighct. som används som bostad av den skattskyldige. skall inräknas i förtnögcnhetsvärdet med belopp som motsvarar 1110 av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbygg- nadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsäret och lånat kapi— tal. som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden stön'e beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som över- stiger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten. skall på dessa anses bclöpa så stor del av' läneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxe- ringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskäl- lan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter. som avses här, gäller bestämmelserna en- dast för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigva- rande bostad för dcn skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen fär frängås. när sär- skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52s ] mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986 och tillämpas första gängen vid 1987 ars taxering.

Prop. 1984/85: 180 15

2. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen ( 1956: 6231' dels att Zä 2 mom.. 25 och 36.55. 37% 1. 2 och 5 mom.. $% 1 mom.. 4334 2 mom.. tons. lllls' 1 mom. samt 1161”. 116g och lZOäå skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser. 24. 25d och 28 Så 37.5 8 mom. samt ()Ö'd. bob och 70%. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F'tfil'eslagen lydelse 2111

2 mom.: Beteckningarna ta_t'erin_esär. beskattningsär och hemortskom— mnn hava i denna lag samma innebörd som i kommanalskattelagen (19281370).

Vidare skola vid taxering enligt denna lag bestämmelserna i 4? andra stycket kommunalskattelagen äga motsvarande tillämpning.

Huruvida någon är att anse sasom bosatt här i riket. skall avgöras efter de i anvisningarna till 535 kommunalskattelagen stadgade grunderna.

Vad i denna lag stadgas om person. som varit här i riket besatt. skall aga tillämpning jämväl å person. som i Sverige stadig 'arande vistats utan att vara härstädes bosatt.

Vad i denna lag sägs om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i (>Så sista stycket kommunalskattela- gen.

Med att skattskyldig sannare/'tis förstås i denna lag att den ska!!- skjvldige lateras med tillämpning av 535 I mom. kommana/skattelä- gen ()("ll [lå ] inom. lagen (IQ-17.576) om statlig inkmnstskatt.

34 53

l m 0 m. .Siiälvdeklaration är all- män självdeklaration eller _li'irenk- lad själtdeklaration. Förenklad siälvdeklaratitm får avlämnas av fysisk person under de ji'irutsätt- ningar som anges [2 ()(-lt 3 mom.

2 m 0 nl. Fysisk person får. om inte annat föl/er av 3 ”tunn.. av- lämna jiirenklad självdeklaratian. om vad som skall redovisas ifråga om intäkter och avdrag avser en- dast

' Lagen omtryckt 197|:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: ':'73. 3 Senaste lydelse 19741773. * Förutvarande 2-1 '=' upphävd genom 1984: 1081.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

16. Ft'it'eslagen lydelse

]. inkomst av attttattjastighet be- träffande högst två fastigheter vilka den skattskyldige inneha/t ltela beskattningsåret ot'hför vilka dels intäkten skall beräknas enligt 24.$ .? mom. ktttnmunalskattelagen (l928:37l)). dels taxeringsvärde har bestatttts .lör beskattnin_esåret,

2. inkomst av tjänst samt intäk- ten uteätt i pengar och annat av- drag än som avses i 33.5 2 mom. kttmmuttalskattelagen inte yrkas för kostnader för _litllgörande av

tjänsten.

3. inkomst av kapital satttt av— drag/'är kostnader yrkas endastjör ränta oeh intäkten utgörs av

al ränta.

b) utdelning på svenska aktier oeh andelar i svenska aktie/itnder eller ekonomiskajört-'ttitt_x:ar eller

el sädanjörtnän av”/astighet som skall tas upp som skattepliktig in- täkt enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38.5 kommunal— skattelagen oeh .förmänen inte har ("ivet'lätits uttder beskattningsäret.

4. allmänt avdrag för underhåll av ieke hemmavarande barn eller

för avgift/lär pensionsförsäkring.

5. sådant avdrag för nedsatt skatte/örmäga som avses i 505 2 mom. andra eller fjärde styek'et kommuna/skattelagen.

3 ut o m. Förenklad självdeklara- tionfär inte avlämnas, om

I. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall sattttaseras inte varit bosatt här i riket under hela bekattningsiiret.

2. den skattskyldige under be- skattningsåret haft inkomst av att- ställning i utlandet eller anttars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsäret där ägt skattepliktig_fi't'rttu'igetthet.

3. den skattskyldige under be- skattningsåret varit skyldig att be- tala sit'ima/tsskatt enligt lagen (!(/58.295) om siönmnsskatt.

Prop. 1984l85: 180 ]? .N'uvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. den skattskyldige ('i/'_h'it'etags- let/are iI/iitnans/i't'retag. närstt'tende till sadan person eller delägare i I/a'tttans/öretag.

5. den skattskyldige skall sattt- ta.t'eras med person som är skyldig att i siälvdeklat'atitnt lämna uppgift om inkomst av rörelse eller jord— ln'uksj/astighet eller av anttatt _las- tig/tet. jär vilken itttäktett ska/l be' räknas enligt 24 s? ] mom. kommu— ttalskatte/agen (l938:37(ll eller

6. den skattskyldige skall redovi— sa sat/ant räntetillägg som avses i )()s' bmom. _/_'/'ärde styeket lagen 11947570) om statlig inkomstskatt.

| J _II

11: ;.

.Siiilt'clt'klttt'ittiott skall uppta: Allmän siä/vdeklaratiott skall uppta

1) den skattskyldiges namn och postadress. hemortskommun. där sadan finnes. och hemvist därstädes. personnummer samt nummer ä för honom utfärdad skattsedel ä preliminär skatt för äret näst före taseringsäret även- som beträffande utlänning nationalitet. beträffande utländsk juridisk per- son det land. där styrelsen haft sitt säte. samt beträffande skattskyldig. som allenast under nägon del av beskattningsåret varit i riket bosatt. uppgift om den tid. han sålunda haft bostad härstädes.

2) alla förvi'irvski'tllor. beträfftftndc vilka skattskyldighet för beskattnings- äret äligger den skattskyldige: och skall därvid i fraga om förvé'trvskälIa. i vilken skattepliktig fastighet ingått. särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten. dels fastighetens taxeringsvärde äret näst före tascringsäret eller. om sädant värde det året icke. varit fastigheten åsatt. dess eljest antagliga värde vid taseringsärcts ingång. dels ock. därest fastigheten icke ingått i förvi'trvskällan Ltnder hela beskattnings- äret eller fastigheten ingätt däri endast till viss del. httru läng tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förviirt-'ski-illtttt.

3) de intäkter och de avdrag. som äro att hänföra till varje förvä'trvski'illa. dock att ersättning. som enligt bestämmelserna 1 37.5 1 mom. 1. g) ickc behöver upptagas i kontrolluppgift. ej heller behöver upptagas i deklaratio- nen säsom intäkt.

4) de allmänna avdrag. som den skattskyldige yrkar fä tillgodonjttta vid tascringcn.

5) den skattskyldiges tillgängar och skulder vid slutet av beskattningsv äret. ända att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den män skattskyldighet för förmögenhet äligger honom.

6) beloppet av den preliminära skatt. som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsäret. ävensom

" Senaste lydelse 1984: 1081. 2 Riksdagen [98—le85. I sattt/. Nr [XU

Prop. 1984/85: 180 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7) garantibelopp.

8) om deklarationen avser fämansföretag. delägares eller honom när- stående persons nanm. personnummer och adress och i förekommande fall aktie— eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde. om olika röstvärden förekomma. dock att uppgifter icke behöva lämnas för när- staende person. som ej uppburit ersättning frän. träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget.

9") räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för till-

läggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

.Siälvdeklaratirnt skall därjämte innehalla de uppgifter. som för sär— skilda fall föreskrivs i denna lag el- ler som erfordras för beräkning av pensionsgrundandc inkomst enligt lagen om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvärdsavgift 'en— ligt lagen (1946: 324) om skogs- värdsavgift eller fastighetsskatt en—

A/lmän siälvdeklaration skall därjämte innehälla de uppgifter. som för särskilda fall föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (196238!) om allmän försäkring eller för beräk- ning av skogsvärdsavgift enligt la— gen (19461324) om skogsvärdsav-

ligt lagen ( 1984: 1052) om statlig fas- tighetsskatt.

gift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1052) om statlig fastighets- skatt.

Ha makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta är levt tillsammans. var för sig inkomst att taxcra enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9.5 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delarjämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65.5 sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift. skall han jämväl Upp- giva sädan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet. över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra maken. skall uppgiften lämnas ä särskild blankett. Dä skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet. skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp. som upptagas i självdeklaration. skola utföras i hela krontal. så att överskjutande öretal bortfalla.

25 d s*

I självdeklaratiw: l?e/näver upp- gift inte lämnas beträjlande

]) avyttring ifall som avses i35 ä 3 mom. _lärsta stycket kommunal- skatrelagen (1938370). om det sammanlagda_färsäljningsbeloppet under beskattningsåret uppgått till högst I ()()0 krattor eller

2) avyttring ifall som avses i35:$ 3 mom. andra styeket kommunal- skattelagen. om det sammanlagda Ifärs("Minings/teloppet under beskatt-

Prop. 1984/85: 180

Nm'aramlv lyric/.ru

19 F:")rcb'laualt [_ult'ixc

ningxtirat uppgått till högst 6600 kranar.

.; 289"

Flirt-*nkiad A:ni/1'clt'kirlt'tttt'tttt Nha/! uppta

I) den skatt.s'k_x=ldigc.v namn. par- .S'unnmnnzar. pastaa'rmxx ()(-h hu— "IJH'IXkOIHNI[lll.

2) dv uppgifter .wtn /n*/1(hzv_fi'5t' att humant/na hurt/rida (if-'n _vkatt— Ally/(liga ..x'ka/l santttu't'ras' ('I/cr inta.

3) du intäkter och avdrag _wnt är att hänföra till inkomst av annan tanig/tft. varvid .viirxkiit Ska/i

(utan _fk15'tiy/tc'tw1x tax'c'ringxvärda ftir iwskattttingsarat.

4) de inta/(tar SUI)! är att hän/Tim till inkomst av tjänst och SUI)! den skattx/xj'icligc' inte har ]Zitt madde- landc om enligt 37.5 5ntant.. mcd undantag av (Utsättning som enligt 37.5 I mom. lg inte behöver tas upp i kontrolluppgift.

5) de intakter mm är att hän/öra till inkumxt av kapital och som JUN skattskyldiga inte har fått muddr- Ianda am ('n/igt 375 5nzam.. jäm- fört med 8 INOHI. fjärr/(' .vtyc'kct. xumt de avdrag för ränta .wm dun _vkattskylc/iyc' yrkar.

ÖJ garanti/.wlapp,

7 )" de art/rag .s'am den .v/x'attskvldi- ge _vrkarför andar/tall av icke hem- mavarande barn, för avyi/tförpw- sinn.x;/'z'irsäkring eller _få'ir nedsatt .vkattqfi'irmåga enligt 505 Zntam. c'tnc't'ra Mycket komm[mals/sattelit- gc'n (NER.-370).

8) den skattxkyldiqcs .vkattap/ik- tiga tillgångar och hans" skalder vid utgången av h(”A"/x'(III/ZiNIQJ'å/Pl, om hanx .vkattepiiktiga förrnögon/mls- til/gånyar uppgick till minst 90000 km)-mr eller. om huv/(atIninyxbar förnu'iyc'n/wt skull bara/(nas gu— munxamljl'ir den skattskyldige och ham IHH/(t' alla!" barn eniigt 12.8" ]

* Förutvurunde 28 &" upphiwd genom 1984: [(läl.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

att avge självdeklaration.

Föreslagen lydelse

mant. lagen (l947:577) unt statlig _färntägenhets'skatt. de samma/t- lagda skattepliktiga _li'irmr'igenhets- tillgångarna uppgick till minst 180 000 kranar.

9) de uppgifter som behövs för beräkning av pensinus-grundande inkomst enligt lagen ll962:38l) om allmän _fl'irs'äkring eller av fastig- hetszskatt enligt lagen (I984.'1052l um statlig _l'astighets'skatt.

Skall den skattskyldige taxeras' jär barns" eller annans It?”)rmt'jgen— ltet. skall uppgift lämnas också om slidan _ti'irmägenhet sam mn den lill/tärde den skattskyldige. Härvid tillämpas_li'irsta st_veket 8.

Om uppgil'tss'kvldighet ifråga om s'kuldbelapp aeh långivare _läre- skrivs i 35 (' t.

36. E'” Deklaratianss'kyldig. från vilken självdeklaration icke har inkommit inom föreskriven tid. fiir anmanas

Den som inte har fill/gjort sin deklarations*skvldighet i rätt tid får anmanas att avge självdeklart-ttion.

Ar avlämnad självdeklaration icke så upprättad. som i denna lag före- skrivs. fär den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller. där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny. på behörigt sätt upprättad deklaration.

37.5

Nuvarande lydelse

[ mom.—' Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje är utan an- maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifterl för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

La) Statlig och kommunal myndighet.

b) aktiebolag. ekonomisk förening, fond. stiftelse och annan juridisk person än dödsbo.

e) fysisk person och dödsbo. som bedrivit rörelse

** Senaste lydelse 1979: 490. 7 Senaste lydelse 1984: 841.

Vem uppgiften skall avse Den som hos den tipp- giftsskyldige innehaft anställ- ning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension. livränta eller perio— diskt utgående ersättning. ävensom den som åtnjutit

Vad uppgiften skall avse Avlöning. arvode. annan ersättning eller förmån. oav- sett huruvida denna utgått kontant eller såsom natura- förmän samt oavsett om den— samma utgör ersättning för kostnader, som mottagaren haft att bestrida. Har motta-

Prop. 1984/85: 180

eller jordbruk. däri inbegri— pet skogsbruk. i fråga om förmåner. som utgätt frän sii— dan förvärvskälla. samt

d) fysisk person och dödsbo. som innehaft annan fastighet. i fråga om förmä- ner som utgått från sådan förvärvskälla.

förmän frän personstiftelse eller annan stiftelse.

garen haft att erlägga veder— lag för ätnjuten naturaft'fn- män. skall uppgift om förmå- nen och vederlaget lämnas. Avser livränta skadestånd till följd av personskada skall angivas om livräntan utgör skattepliktig inräkt.

U n dan t ag:

a)" _li')lk/n'rts'iatt. när till- lä_t.-'gs'/n'nsimt enligt lagen om allmän _l't'irsäkring icke åt- njutes.

b) ersättning och förmän i anledning av tillfälligt arbete. om det som mottagaren sam— manlagt ätnjutit haft ett lägre värde än lot) kronor för hela året.

gl ersättning för resa i tjänsten. motsvarande gjorda utlägg som sammanlagt icke överstiga 500 kronor. och re- presentationsersättning. motsvarande gjorda utlägg. sammanlagt icke överstigan- de 500 kronor. samt därjämte traktamcntsersättning vid vistelse i tjänsten utom tjänstgt'äringsorten. som sam- manlagt icke överstiger 500 kronor eller icke avser mer än 24 dagar för är räknat. därest i kontrolluppgiften an- märkes. att traktamentser— sättning utgått (se även 2 mom. fjärde stycket).

4 a. Den som utbetalt ut- delning a aktie i svenskt ak- tiebolag. på vilket 3 kap. 8 ;" aktiebolagslagen(1975: 1385) eller lagen ( I970: 596) om för- enklad aktiehantering är til- lämplig. liksom bank. som avses i l & aktiefondslagen (1974z93l). vilken utbetalt utdelning ä andel i svensk aktiefond för vilken register .l'öres enligt 3l $$ sistnämnda

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelning—

Prop. 1984/85: 180

lag samt den som utbetalt ut- delning frän utländskjuridisk person. om utdelningen utbe- talats genom Värdepappcrs- centralen VPC Aktiebolags försorg.

'n

l'itiireslagen lydelse

] mum. Till ledning vid inkomsttaxering. _förm("igen/1etstas'ering och registrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje är utan anmaning avlämnas uppgifter (kon t ro l lu ppgifte r) för det föregående kalenderäret enligt följande uppställning.

Upp gifts s lay/dig

|. al Statlig och kommunal myndighet_

b) aktiebolag. ekonomisk förening. fond. stiftelse och annan juridisk person än dödsbo.

c) fysisk person och dödsbo. som bedrivit rörelse eller jordbruk. däri inbegri— pet skogsbruk. i fräga om förmåner. som utgått från så- dan förvärv-skz'illa. samt

d) fysisk person och dödsbo. som innehaft annan fastighet. i fråga om förmä- ner som utgätt frän sådan förvärvskälla.

Vem uppgiften skall avse

Den som hos den upp- giftsskyldige innehaft anställ- ning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige ätnjutit pension. livränta eller perio- diskt utgående ersättning. ävensom den som ätnjutit förmän frän personalstiftelse eller annan stiftelse.

l-"ad uppgiften skall avse

Avlöning. arvode. annan ersättning eller förmän, oav— sett huruvida denna utgått kontant eller såsom natura— förmän samt oavsett om den— samma utgör ersättning för kostnader. som mottagaren haft att bestrida. Har motta- garen haft att erlägga veder- lag för ätnjuten naturaför— män. skall uppgift om förmä— nen och vederlaget lämnas. Avser livränta skadestånd till följd av personskada av per— sonskada skall angivas om livräntan utgör skattepliktig intäkt.

Undantag:

b) ersättning och förman i anledning av tillfälligt arbete. om det som mottagaren sam- manlagt ätnjutit haft ett lägre värde än l00 kronor för hela året.

kostnadserst'ittning för resa i tjänsten inom riket nted allmänt kommunikatiansme- de! eller taxi. motsvarande gjorda utlägg. annan kost- nadsersättning för resa i iiiitts'ten som inte äverstigwr sammanlagt 1000 kronor. och representationsersätt- ning. motsvarande gjorda ut- lägg. sammanlagt icke över- stigande 500 kronor. samt

Prop. 1984/85:180

därjämte traktamentsersätt- ning vid vistelse i tjänsten utom tjänstgöringsorten. som sammanlagt icke över— stiger 500 kronor eller icke avser mer än 24 dagar för är räknat, om [ kontrolluppgif- ten anmärkes att ersättning av nämnda Slag utgått (se även 2 mom. fjärde stycket).

4 a. Den som utbetalt ut- delning pä aktie i svenskt ak- tiebolag. på vilket 3 kap. 8 & aktiebolagslagen(1975: 1385) eller lagen ( 1970: 596) om för- enklad aktiehantering är til- lämplig. liksom bank. som avses i l & aktiefondslagen (19741931). vilken utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register jörs enligt 31 & sistnämnda lag samt den som utbetalt ut- delning frän utländskjuridisk person. om utdelningen utbe- talats genom Värdepappers- centralen VPC Aktiebolags försorg.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelningen samt _li')"rj_vsisk person ()eks'å aktieinnehavet vid årets ut— gang.

Nuvarande lydelse F öres/(igen lydelse

2 mant.N Vid avlämnande av uppgifter. varom stadgas i 1 mom.. skall

iakttagas följande.

Avser sadan förmän. varom i 1 mom. första och andra punkterna för- mäles. endast en del av året. skall upplysning meddelas om den tidrymd.

för vilken förmånen utgått.

[ kontrolluppgift. som upptager särskild resekostnads- och traktaments- ersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersz'ittning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrätt- ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för ft'irrättningar utom riket. i fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en- dagsförrättningar). förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort t'korttidsförrättningar) samt övriga'resor (långtidsförrättningarl. För en- dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.

" Senaste lydelse 1984: 917.

Prop. 1984/85: 180 ' 34 Nuvarande lydelse ["(Öires/agen lydelse

Vid beräkning av antalet dagar för entlt'tgsförrättningar medräknas icke sädan endagsförrättning. som varat högst fyra timmar: förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag: längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och längtidsl'örn'ittningar uppgives utgiven traktamentset'sättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje langtidsförrättning uppgivas sa- som korttidsförrättning. l kontrolluppgift skall i förekommande fall sär- skilt anmärkas. att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningcn. haft ut- gifter för den anställdes bostad eller uppehälle Linder förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belä- gen medger det. behöver arbetsgivaren. i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inotn riket. endast anmärka i kontrolluppgiftcn att sådan ersättning utgätt. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgär enligt sädana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser- sättning för färd mcd allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda. som mera regelbun— det företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fämansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstäende personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan be— gränsas till viss grupp av anställda. Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsäret. Talan mot beslut. varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats. föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom- mit till verket inom en månad frän den dag då klaganden erhöll de) av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut fär talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering. skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första. andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgif— tcr enligt lagen (1981 : 691) om socialavgifter. ] kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

l kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgif- ten avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes l'ödelsctid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53s ] mom. uppbördslagen (1953z272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyldigcs personnummer eller organi- sationsnummer. I kontrolluppgift som lämnas av fämansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstäendc person eller deläga- re i företaget.

Kontrolluppgift. som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst. skall inne- hälla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om

Prop. 198-1/85: 180

|.) ”11

Nuvarande l_V(I'('l.S'(' Föreslagen lvl/else möjligt. fäng varigenom äganderätten övergätt samt. i förekommande fall. den som erhallit fötfoganderätten till först'ikringen. Kontrolluppgift. som avser pensitmsförsäkring tagen i samband med tjänst. skall innehälla tipp- gift om den som enligt tjänstezwtalet skall ätnjuta pensionsförmänen.

l kontrolluppgift skall lämnas uppgift om län som har lämnats räntefritt. eller mot ränta understigande sedvanlig ränta. till arbets— eller uppdragsta— gare. om det sammanlagda värdet av förmäner av detta slag uppgär till mer än 2000 kronor. Uppgiften skall avse länebcloppet och erlagd ränta.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. 3 b—3_/'eller 8 skall avfattas pä blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för 'arje person.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. 3b—3li. -ta eller 7—9 skall avfattas pä blankett enligt fastställt formulär. Särskild tipp- giftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket fär på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag frän bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut fär talan ej föras.

5 mum." Den som har att av- lämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1. 2. 3 b—3_/'. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under taxeringsäret till inkomsttagaren översända uppgift med de upplys- ningar som lämnas i kontrolluppgif-

5 mom. Den sotn har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punk- terna 1—3. 3b—3/1. 4u eller 7—9 skall senast den 31 januari under taxeringsäret till inkomsttagaren ("översända meddelande med de upplysningar som lämnas i kontroll-

ten.

uppgiften.

Föreslagen lydelse

8 m om. Till ledning vid inkomsttaxering ut'/ijörm("igenltetstaxering skall varje är utan unma- ning7 avlämnas kantrulluppgi/ierför det_li'iregt'tende kalenderäret enligt _l'öl/"ande tmpställnin'g.

Up p g ift s s k )" Id i g

Värde/mppersc'entralen 1-"P('.=lktielmlag.

den som yrkesmässigt be— drivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt nin/.n'st'irit att pengar blivit räntelu'iran- de.

den som gett ut skuldfi'ir— hint/else _l'är den allmänna mar/(naden och

_fi'irening som från med- lemmar mottagit pengar för ji'irräntning.

Senaste lydelse 1983: 318.

t.! e m uppgiften s k a ll

(I 1' .S' (*

Den som gratis/(rivits ränta eller till vilken ränta utbeta- lats (lmrgenär).

Un da n tag : Bänk. nyp:>teksinstitut.

_fi'irsä/tringsanstalt (It'll aktie- bolag samt_li'irening som till— delats mgganisatit:nsnum- mer.

l" a d u v s e

uppgiften skall

Ränta som den uppgi/is- sky/(lige sammanlagt gatt- skrivit eller utbetalat till hur- genären samt dennes sam- manlagda jord/"an pä den ttppgiftsskyldige vid årets ut- gäng.

Undantag:

at" Ränta som i'li'äga mn i'ärtlepapperst'etttrulmt inte avser hulttgets verksam/tet beträffande sÅuldför/ain-

Prop. 1984/85: 180 26

delser för den allmänna marknaden oeh som ifråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hän/'är sig till sådan verksamhet som avses under rubriken Uppgiftsskvldig.

h) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt .? s* lagen ”978.423; om skattelättnader fär vissa sparforttter eller lagen (1983:8911 om skattelätt- naderji'ir allemanssparande.

e) Ränta oeh fordran pä konto, för vilket inte finns person- eller organisations— nummer och som limmats före den Ijanuari I985, om räntan fär kontohavaren uppgår till mindre än !(.)0 kronor. Inne/tas ett konto av mer än en person. skall upp— gift lämnasfb'r samtliga kon- tohavare, om räntan fär nä- gon av dent uppgår till minst 100 kronor.

[ kontrolluppgift skall anges namn oeh postadress samt person- eller organisarionsnttmnterfär såväl den uppgiftsskyldige som hm'genären. För dödsbo/är [ .ställetfi'ir orgmtisationsnummer den avlidnes permrmummer unges. Kun person- eller organismionsntunmer inte anges för en bor- genär, ska]! såvitt Nui/"ligt dennes fädelsetid redovisas eller. om borge- nären är enjuridisk person. namn oeh postadress samt personnummerfo'r den som järjör/ogu äver ränta ellerfordran.

Inne/ms ett konto är mer än en person skall ränta ochfordranfördelas lika mellan inne/rävarna. om inte annatförhållande är käntför den upp- gifisskyldige.

Bestämmelserna i2 mom. elfte oeh tolfte stlvekena. 4 ntom. första oeh andra ..rtyckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta moment.

Prop. 1984/85: 180 27

39% Nuvarande lydelse

Imom. l särskilda fall skola efter anntaning kontrolluppgifter för nästföregäende kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig l-"em uppgiften skall avse l'ad uppgiften skall avse

3. Bankaktiebolag. spar- Namngiven skattskyldig. Gottgjord ränta ävensom bank eller annan penningin- beloppet av den skattskyldi- rättning. ges innestående medel vid

viss angiven tidpunkt. 5. Fysisk ellerjuridisk per- Namngiven skattskyldig. Ränteinkomst frän den son. som haft fordran. skattskyldige ävensom be- loppet av den skattskyldiges skuld vid viss angiven tid- punkt. 6. Försäkringsanstalt eller Namngiven skattskyldig. Arten av uppgiven försäk- understödsförening. ring. beloppet av premie eller

annan avgift. tid då sådan mottagits. utbetalt försäk- ringsbelopp samt värdet och arten av ätnjutna förmåner i övrigt. som icke enligt annan föreskrift uppgivits.

8. Den som bedrivit för- Namngiven skattskyldig. Ersättning eller vederlag medlingsverksamhet eller som förmedlats eller varom darmed jämförlig verksam- uppgift clljest finnes tillgäng- het. om uppgift icke skolat lig. lämnas utan anmaning.

F öres/agen lydelse lmom. ] särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregäende kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Lt'ppgiftsskyldig l-"em uppgiften skall avse l-"ad uppgiften skall avse 3. Bankaktiebolag. spar- Namngiven person. Gottgiord ränta och belop- bank eller annan penningin- pet av innestående medel vid rättning. viss angiven tidpunkt. 5. Fysisk ellerjuridisk per- Namngiven person. Ränteinkomst frän gälde— son, som haft fordran nären oeh beloppet av hans skuld vid viss angiven tid— punkt. 6. Försäkringsanstalt eller Namngivcn person. Arten av uppgiven försäk- understödsft'örening. ring. beloppet av premie eller

annan avgift. tid dä sädan mottagits. utbetalt försäk- ringsbelopp samt värdet och arten av ätnjutna förmåner i övrigt. som icke enligt annan förskrift uppgivits.

Prop. 1984/85: l80 28

8. Den som bedrivit för— Namngiven person. Ersättning eller vederlag medlingsverksamhet eller som förmedlats eller varom därmed jämft'örlig verksam- uppgift eljest finnes tillgäng- het. om uppgift icke skolat lig. lämnas utan anmaning.

Nuvart'tnde lydelse Ft'ireslagen lydelse 43.5

2 mom.” Med uppgifter. som har avgivits enligt l mom. och rör utdel- ning pa svenska aktier eller andelari svensk aktiefond. skall förfaras enligt kupongskattelagen .

Övriga enligt ! mom. avgivna uppgifter. som avser utdelning. skall för varje är senast den 3! januari nästföljande är av den som har mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av kontrolluppgifter, som avses i 37su 1 mom. punkterna 1-4. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgifISskvldighet vederbörligen har fullgjorts. skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning här- om.

Enligt lmom. avgivna uppgifter. som avser ränta. skall avlämnas i den omfattning och ordning som _ft'ireskrivs av regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer. I'Iar avlämnade uppgifter icke inom fem år itifordt'atslfär de _ft'irstt'iras.

l-"'ärdepapperscentralen skall lämna uppgift angående utbetal- ning av ränta pä sådan förskriv- ning. sotn anges i ] mom. första stycket b). i den omfattning och ordning som_ft'n'eskrivs av regering- en eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppgift angående stt- dan utbetalning skall bevaras av t=ärdepapperseentralen under fem

0

(U'.

06 as?

Vid inkamsttaseringen skall sär- skilt iakttas att den skattskyldige utan yrkande medges de avdrag som ltan har rätt till enligt 33% 2 mom., 395 _? mom., 45.5. 46.5 I moln. och 50.5 2 mom. fifi/'de

stycket ktnnmunalskattelagen tl 928.370).

60 b s*" "I'asering fär beslutas på grund- m Senaste Ivdelse ”791490. val av en_fi'jrenklad självdeklaration

Prop. ”84/85: 180 29 Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

utan att den som avgett deklaratio- nen underrättats om oelt beretts" tillfälle att yttra sig äver

]. vad som från .folk'bokfärin_es— myndig/tet har inhämtats i_/i'äga om _li'irutst'ittningarna _lär sådan skattereduk'titnt enligt 2.5 4 mom. uppland/slagen (1953.'273) som får åtnjutas av ogift skattskyldig eller

3. kontrolluppgift som den lokala skattemyndigl'teten _lätt enligt 37% ot'lt som avser inkomst av tjänst el- ler kapital.

Har den skattskyldige lämnat en _lärenklad sjt'ilvdeklarttlion. får Hu" ering beslutas på grundval av den— na. även om jt'n'utsättningurna en— ligt 2435 .? oelt 3 mom. för en sådan s/t'ilvdeklaralion inte föreligger" i alla delar. Detta gäller zloek inte om uppgift skall lämnas om in- komst av rörelse ellerjort'lbruksfas— tig/tet eller av annan _lästigltet. för vilken intäkten skall beräknas en- ligt 249' 1 mom. kommunalskattela- gen (19.38.1370).

705ll

För skattskyldig. vars la_t'eringar ltar beslutats eller kan antas bli be- slutade pä grundval av en _lärenk— lad s/"älideklaration, skall utfärdas ett särskilt meddelande (taxerings- meddelande) med upplysning om det underlag som _/t')'relig_t,'er _l'o'r ltans later-ingar samt de ytterligare upplysningar som _ltfireskrivs av re- geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Taseringsmeddelandet skall ut- färdas av den lokala skam-'myn- digltet som skall in_li'ira taseringar- na i skattelt'ingd.

Ta.t'eringsnu'ddelande! skall sän- das till den skattskyldige _läre ut- gången avjuni under tas'eringsa'ret. Är det påkallat av särskilda skäl. får la_t'eringsmeddelandet sändas efter denna tidpunkt.

" Förutvarande 70 & upphävd genom l978: 316.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

30

I—"Ört'slagen lyda/.te

too.—$” Besvär måjäntväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige. |) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet. som icke är av

skattepliktig natur.

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet. för vilken han icke år

skattskyldig.

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet. vilket icke bort för honom upptagas såsom skattepliktig inkomst. 4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats å orätt ort.

5) om hans taxering blivit oriktig pa grund av felräkning. misskriv- ning eller annat uppenbart förbi- seende.

6) om han. till följd av underlä- tenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av fel- aktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i kontroll— uppgift elleri handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift. taxerats till väsentligt hög- re belopp an som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskriv- ning eller annat uppenbart förbi- seende ('lll'l' på grund av att kan- lro/luppgi/l enlig! 37.6. som avser inkomst ut' tjänst eller kapital. suk— nats eller t'aritfi'lluktig.

6) om han, till följd av underlå— tenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av fe- laktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i annan kontrolluppgift än som (ll'SUJ vid 5.) elleri handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift. taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet.

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranle- da väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxering- en.

8) om han icke erhållit avräkning av utländsk skatt som han är berättigad till.

1 de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan ej tagas upp till prövning. med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis. varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes. och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxe— ringsåret.

lOls'

[ mom. Taxeringsintendent må inom tid. som angivet i IOOå. i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5) i första stycket av samma

': Senaste lydelse. l983: llUO.

I inom. Taxeringsintendent får inom tid. som anges i lUOå. i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i de vid 5 i första stycket av samma para—

Prop. 1984/85: 180 Nuvarande lydelse

paragraf om forma/da fallet jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering till den skattskyl— diges nackdel.

Fz'irt'slagen lydelse

graf angivna _l'allen även anföra be' svär med yrkande om ändring i tax- ering till den skattskyldiges nack— del. Besvär till den skattskyldiges nackdel/är dock ej tttt/i'it'as. om den skatt som inte [ni/i")"rts är att anse som ringa.

116115”

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning som uppenbart fram- går av deklaration eller annat skrift- ligt meddelande frän den skattskyl— dige.

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning. som uppenbart fram- gär av deklaration eller annat skrift- ligt meddelande från den skattskyl- dige. Detsamma gäller vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om iu- komst av tjänst eller kapital. om rätte/sen har gjorts eller hade klot- nat göras med ledning av kontroll— uppgi/i enligt 3735 som var tillgäng- lig för ta.t'eringsru'imnden före tax— eringsperiodens utgång.

Skattetillägg utgår ej heller i den män avvikelse avscr bedömning av i skriftligt meddelande framställt yrkande. såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmän eller tillgång. och avvikelsen icke gäller upp— gift i sak.

Har skattskyldig frivilligt rättat oriktig uppgift utgår ej skattetillägg.

Högs”

Har skattskyldig under/ätit att avlämna självdeklaration. som skall avgivas utan anmaning. eller avlämnas sådan deklaration först efter utgången av den i349' ] mom. eller med stöd av 345 2 inom. _li'ire- skrivna tiden. påförs honom sär- skild avgift (förseningsavgift). Sådan avgift päförs annan skatt- skyldig än aktiebolag med en pro- cent av den högsta beskattningsba- ra inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige för inkomst i kom- munen. samt med tre tiondels pro— cent av den vid taxeringen fast- ställda skattepliktiga förmögenhe— tcn i den mån den överstiger skatte-

” Senaste lydelse 1978: 196. ” Senaste lydelse 19724: l96.

Har skattskyldig. som utan an— maning skall avge självdeklaration. inte kommit in med sjt'ilvdeklara- tion inom jifireskriven tid. päförs honom särskild avgift (förse- ningsavgift). Sådan avgift på- förs annan skattskyldig än aktiebo- lag med en procent av den högsta beskattningsbara inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige för inkomst i kommunen. samt med tre tiondels procent av den vid taxe- ringen fastställda skattepliktiga för— mögenheten i den män den över- stiger skattefritt belopp som till- kommer den skattskyldige vid för- mögenhetsbcskattningen. dock

Prop. 1984/85: 180 Nuvarande lydelse

fritt belopp som tillkommer den skattskyldige vid förmögenhetsbe— skattningcn. dock med högst 300 kronor för 'en skattskyldig vid en och samma taxering. Aktiebolag päförs förseningsavgift enligt detta stycke med 500 kronor..

Har skattskyldig trots anmaning icke avgivit sji'tlvdeklaration inom föreskriven tid. bestäms förse- ningsavgiften till tvä gänget" det be- lopp som utgår enligt första stycket. dock lägst till Itlt) kronor för annan skattskyldig än aktiebo- lag.

Föreslagen lydelse

med högst 300 kronor för en skatt- skyldig vid en och samma taxering. Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detta stycke med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgivit självdeklaration inom föreskriven tid. bestäms förse- ningsavgiften till tvä gånger det be- lopp som utgar enligt första stycket. dock lägst till lt'ttl kronor för annan skattskyldig än aktiebo- lag.

Detsamma gäller, om skattskyl- dig sutn avgivit förenklad självdek— laration har att jullgt'ira sin dekla- ratirmsskyldig/tet genom att av- lämna en allmän själtdeklaration oelt han inte efte/"kommit en an- maning att avge sadan deklaration inom den tid som l/i'ireskrivs i an— nzaningen.

Har skattskyldig inom föreskriven tid avlämnat deklarationshandling. som ej är behörigen undertecknad. utgär förseningsavgift endast om hand— lingen icke fullständigas med underskrift inom tid som föreskrivs i anma- ning. I sädant fall beräknas avgiften enligt andra stycket.

1205”

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att full- göra skyldighet enligt 37 eller %s"- da'mes till böter.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underläter att full- göra skyldighet enligt 37 eller 385 skall dömas till böter ellet'llängelse [ högst sex månader.

Till böter. högst femhundra kronor. dömes

l) den som ej fullgör skyldighet enligt 3tts ] mom. eller 345 3 mom. att avlämna där avsedda handlingar eller uppgifter.

2) den som ej fullgör skyldighet att utan anmaning avlämna uppgift. som avses i 33 s rörande inkomst och förmögenhet. som icke i självdeklaration

uppgivits till beskattning.

3) den som ej fullgör vad honom äliggcr på grund av förordnande. som i 40.5 sägs.

4) den som ej fullgör i 425 eller 42 aä [ mom. föreskriven skyldighet att utan anmaning avlämna särskilda uppgifter frän bostadsförening eller bo- stadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet.

5) den som ej fullgör i 435 1 mom.. 2 mom. andra och tredje

'5 Senaste lydelse l(),7512f14.

5) den som ej fullgör i 43.5 1 mom.. 2 mom. andra stycket samt 3

Prop. 1984/85: 180 33 Nin-'urumle lydelse FÖI'('.1"[(I_L'€I1 lydelse

styr/(ena samt 3 mom. föreskriven mom. föreskriven skyldighet att av- skyldighet att avlämna uppgifter lämna uppgifter om utdelningar och om utdelningar och räntor. samt räntor. samt

6) den som ej fullgör skyldighet enligt 44å att lämna uppgift till ledning vid beskattning utom riket.

1 ringa- fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straffi skattebrottslagen.

]. 116 f & i sin nya lydelse träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssam- ling. Övriga bestämmelser träderi kraft den ljuli 1985.

2. 116 få i sin nya lydelse tillämpas första gången vid 1985 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst och första gången vid 1989 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av kapital. Övriga bestämmelser — utom 395 1 mom. tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

3. I fråga om 1987 och 1988 års taxeringar tillämpas följande. a') I stället för vad som i 28 & första stycket 5 anges om intäkter. som skall upptas i den förenklade självdeklarationen. gäller att alla intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital skall upptas.

b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 37%? 8mom. föreligger endast om den ränta som sammanlagt gottskrivits eller utbetalats till bor- genären uppgår till minst 500 kronor. Härvid medräknas inte ränta som är undantagen från uppgiftsskyldighet enligt samma moment första stycket c. I stället för beloppet 100 kronor i första stycket c skall gälla ett belopp av 1 000 kronor.

c) Vad som sägs i 66bå första stycket 2 skall inte tillämpas såvitt avser kontrolluppgift om inkomst av kapital.

Prop. 1984/85 : 180 34

3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 2721' dels att 35 2 mom.. 4s 1 mom.. 32% och 695 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 12%. av nedan angivna lydelse.

Nut-=arandt' lydelse Föreslagen lydelse

Hi

2 ritat-11.3 Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skart skall med de undantag. som framgår av vad nedan i detta moment och i 105 sägs. utgöras för sådan inkomst av tjänst. vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldi- ges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo. som är avsedd att vara kortare tid än en vecka. skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalas utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta. som utgår på grund av sjuk-. olycksfalls- eller Skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring. ersättning. som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring. tagen i samband med tjänst. samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt. varför givaren enligt 22. 25 eller 295 kommunalskattelagen är berättigad till avdrag. Preliminär A-skatt skall utgå en- ligt skattctabell, som avses i 41%. el- ler enligt de grunder som angivas i 7 eller 405. Beträffande preliminär A-skatt för inkomst som avses un- der 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 32%" kommu- nalskattelagen må regeringen före- skriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skatte- myndighet föreskriva särskild be- räkningsgrund. exempelvis att skat- ten skall beräknas ä viss del av in- komsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven pro- cent av inkomsten.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Preliminär A-skatt skall utgå en- ligt skattctabell, som avses i 415. el- ler enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40é. Beträffande prelimi- när A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 3235 kommu- nalskattelagen må regeringen före- skriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skatte- myndighet föreskriva särskild be- räkningsgrund, exempelvis att skat- ten skall beräknas å viss del av in- komsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven pro- cent av inkomsten.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 3 Senaste lydelse 1983: 77.

Prop. 1984/85: 180

'N 'Jl

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den. som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst. skattskyldigjämväl för annan inkomst. för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet mä lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda. föreskriva att preliminär A—skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preli- minära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga in- komsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen' angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter. må lokal skattemyndighet före— skriva. att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre hela krontal.

2. Preliminär B-skall skall för inkomståret betalas av skattskyldig. som inte skall betala preliminär A-skatt enligt ]. Preliminär B-skatt skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvarvskällor samt för garantibelopp för fastighet och för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering. Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4ä lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättning— ar. skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådan beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

45

I mum.1 För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp. som anges i skattetabeller. om inte lokal skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som be— löper på olika inkomstbelopp. beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen be- stämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

'l'ahellerna skall grundas på följande förutsättningar. nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret. att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen.

(III den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt.

att skattskyldig som avses i 2 mom. första stycket 2 erhåller skattere- duktion.

an den skattskyldige vid taxering att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag. avdrag än grundavdrag samt av-

dra _t: som avses i 335 2 "mm. kvm-

1 Senaste lydelse 1984: 348.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

36 Föreslagen lydelse

munalskattelagen (19.28.3701 med ett belopp av l5()0 krattor. dock ltögstfem praeent av inkomsten.

12 #4 I fråga om inkomst som inte be— rättigar till avdrag som avses i33 55

2 mom. kammunalskattelagen (l928:37()) skall preliminär A-skatt i fall som avses i4 och 40 M" utgå enligt de grunder som anges i sist- nämnda paragrafer med beaktande av att rätt till sådant avdrag inte

_fi'ireligger.

»s 32%

På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (res pi t - rä rita). Räntebelopp som under- stiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår ef- ter den räntesats som vid den årliga debiteringen det året gäller vid he- räkning av ö-skatteränta med til- lägg av tre procentenheter. Vid be- räkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det är då skatten debiteras tillämpas dock den ränte- sats som gäller för debiteringsåret.

På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (res pit— ränta). Räntebelopp som under- stiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgårför visst kalenderår ef- ter en räntesats som nmtsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av när- mast föregående kalenderär med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infal- ler efter utgången av detär då skat- ten debiteras tillämpas doek den räntesats som gäller för debiterings- året.

Vid beräkning av respitränta gäller. att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller förse- ningsavgift enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatteavgift. respitränta och anständsränta;

att ränta utgår från och med den I april året näst efter taxeringsåret. dock att ränta på ö-skatteränta. restitutionsränta och skatt. som återbetalts enligt 68.5 2 mom. och ingår i tillkommande skatt. skall utgå från utgången av den månad. dä beloppet utbetalts:

att ränta utgår till och med den månad. då skatten förfaller till betalning eller. om skatten skall betalas under två uppbördsmånader. till och med den första uppbördsmånaden. dock ej i något fall för längre tid än två är. samt

att ränta utgår i helt krontal. varvid öretal bortfaller. Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

”* Förutvarandc l2 & upphävd genom 19781927. * Senaste lydelse 1983: 977.

Prop. 1984/85: 180

,Nluvarande' lydelse Föreslagen lydelse

695

I triumf” ()m preliminär skatt. som har inbetalats eller som. utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag. överstiger den slutliga skatten skall ränta (ä-skattert'inta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller be- stämmelserna i zu" 3 mom. andra och tredje styckena i tillämpliga delar.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27% 2 mom. 3. betalats efter den 18 januari året ef- ter inkomståret men senast den 30 april samma år. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Ränteheloppen får sattt— manlagt inte överstiga 100000 kra- nur. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas enligt den ränte- sats som motsvarar det av riksban- ken fastställda diskonto som gäller vid utgången av deeember året före taxeringsåret.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 2792 2 mom. 3. betalats efter den 18januari äret ef- ter inkomstårct men senast den 30 april samma år. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas på den del av äverskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret oeh på övrig del enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskuntot.

Räntesatserna bestäms rill pro- eenttal med högst en decimal. som ifi'irekommandefall avrundas upp- åt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för är 1986 och i fråga om ränta som beräknas enligt den årliga debiteringen år 1986.

& Senaste lydelse 1983: 977.

Prop. 1984/85: 180 38

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4.5 lagen ( 1959: 551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen ( 1962: 381) om allmän försäkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4s3

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall. utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring. gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstagare. som skall betala sjömansskatt. skall uppskattas i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Värdet av bilförmän skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Vad nyss sagts gäller också beträffande förmån av kost. bostad eller bil i fall som avses i Bä första stycket.

Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna. minskade med erhållen kostnadsersättning.

Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestridai innehavd anställning. i den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning.

överstiger ettusen kronor. överstiger tretusen kronor.

Riksförsäkringsverket får meddela särskilda föreskrifter angående be- räkning av sådan inkomst av anställning. som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1985 eller tidigare år.

' Lagen omtryckt 1976: 1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015. : Senaste lydelse 1984: 672.

Prop. 1984/85: 180 39

5. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrivs att 25 skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse Föresla >en lvdelse _ l— .

zs

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrt'igeri till fängelse i högst två är.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.

För skattebedrt'igeri skall också den dömas som med avsikt att skatt skall påföras med för lågt belopp överenskommer med sin arbetsgi- vare eller annan som är uppgifts- skyldig enligt 37.6 taxeringslagen ()956:623)', att denne skall underlå- ta att fullgöra sin uppgiftsskyl- diglz'e't. och som därigenom föran— leder att skatt på grundval av _/'ör- enklad sjt'ilvdeklaratimz påförs ho- nom medför lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1985.

Prop. 1984/85: 180

6. Förslag till

40

Lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyl- dighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att Sä lagen (1982:1006) om avdrags- och upp- giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall ha nedan an—

givna lydelse.

Nuvarande [_va'e/st'

Den som i sin allmänna självde- klaration skall redovisa fastighet. för vilken intäkten skall beräknas schablonmässigt enligt 24s Zmom. kommunalskattelagen (1928:37()), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varje uppdragstagare. till vilken under beskattningsåret ersättning betalats för uppdrag enligt 415 1-3 beträffan- de fastigheten eller bostadslägenhet som hör till aktien eller andelen. i deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i förekommande fall registrerings- nummer till mervärdeskatt:

2. ersättningens storlek.

8.5'

Föreslagen lydelse

Den som i sin självdeklaration skall redovisa fastighet. för vilken intäkten skall beräknas schablon- mässigt enligt 245 Zmom. kom- munalskattelagen (1928: 370), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varje upp- dragstagare. till vilken under be- skattningsåret ersättning betalats för uppdrag enligt 45 1-3 beträffan- de fastigheten eller bostadslägenhet som hör till aktien eller andelen. i deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i förekommande fall registrerings' nummer till mervärdeskatt;

2. ersättningens storlek.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger inte. om ersättningen är mindre än 1 000 kronor.

I ersättningen skall inte räknas in vad som utgör betalning för material och dylikt.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1985.

' Senaste lydelse 1983: 856.

Prop. 1984/85: "180 41

Hänvisningar till S6

7. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1977: 1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs att lagen (1977: 1071) om basenhet skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1985. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fraga om basenhet vid 1986 och tidigare ärs taxeringar.

Prop. 1984/85: 180 42

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19471576) om statlig inkomst- skattI

dels att 10.5 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas ett nytt moment. 10;; 2 mom.. av nedan angivna lydelse.

10.5 Nuvarande lydelse [ mum. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter enligt lagen (1977:/07!) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15% av aterstoden:

10 " 18' . " 10' ZO/r 18" .. 2]. ;.. .. 18" .. 241,17 .. .. 21 basenheter :" " 21 " 2097- " "

'l'illäggsbeloppet utgör: när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen- heter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter: när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 109? .av återstoden;

21" " 23 _ 2] .. Lgr?! 23' " 26' :" " 23 " 20)? " 26" .. 45 .. Z.. .. 26" .. 25% .. .. 45 basenheter : " " 45 " " 309? " "

Föreslagen lydelse

I mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbclopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter: 4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 1552 av återstoden:

lO' " 18 : " 10' 209? " " 18" " 21 " :" " 18' " 249"?- " " 21 basenheter :" " 21 " " 029' " '

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. 2 Senaste lydelse 1984: 1061.

Prop. 1984/85:18() 43

'l'illäggsbeloppet utgör: när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen- heter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10 9? av aterstoden:

:| " " :s " . :| " |5f:-;' 33 " " 26 " : " ” 23 " '" 209; " 26.. .. 45” :.. .. 26.. .. 2597" 45 basenheter : " " 45 " " 30'3? " Nuvaramle lydelse Föreslagen lydelse

.? mom." En basenhet är 7800

kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

' Förutvarande 105 2 mom. Upphävd genom 1984: 1061.

Prop. 1984/85: 180 44

Hänvisningar till S8

9. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3s lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 sl

Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp med hän- syn till den beskattningsbara inkomst och det underlag för tilläggsbelopp som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan justering som skall ske enligt andra och tredje styckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp skall ökas med vid taxeringen medgivet särskilt investeringsavdrag.

()m den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret. skall den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och dagpenning som är skattepliktig enligt 1 & 2 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av summan av

1. 50 procent av dcnjusterade beskattningsbara inkomsten,

2. 25 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del detta underlag inte över- stiger 45 basenhetcr enligt lagen (1977:/071) om hasen/tet.

3. 30 procent av detjusterade un- derlaget för tilläggsbelopp till den del detta underlag överstiger 45 basenheter enligt nämnda lag.

2. 25 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del detta underlag inte över- stiger 45 basenheter enligt )()s' 2 mom. lagen (1947.'576) om statlig inkomstskatt.

3. 30 procent av detjusterade un- derlaget för tilläggsbelopp till den del detta underlag överstiger 45 basenheter enligt nämnda moment.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. 2 Senaste lydelse 1982:4l9.

Prop. 1984/85: 180 45

Utdrag FlNANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03—21

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Anders- son. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hell- ström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om förenklad självdeklaration

1 Inledning

En allmän uppfattning är att det svenska skattesystemet är komplicerat och svåröverskädligt. Det gäller inte bara företagsbeskattningen. där en relativt komplicerad lagstiftning är ofränkomlig. utan också enskilda per— soners beskattning. Det ekonomiska livet förändras snabbt. De många lagändringarna inom skatteområdet under årens lopp för att klargöra be- skattningen i situationer som tidigare inte förutsetts och för att tillgodose rättvisesynpunkter har medfört att systemet blivit invecklat och tttngrott.

Detta skapar problem både för de skattskyldiga och för skattemyndighe- terna. Flertalet skattskyldiga vill förstå reglerna och kunna klara av det årliga arbetet med att upprätta sin deklaration snabbt och enkelt. Myndig- heterna har också intresse av att granskningsarbetet går snabbt och frik- tionsfritt. En mängd merarbete och irritationsmoment både för skattskyldi— ga och skattemyndigheter elimineras genom enklare och klarare regler. Sådana regler skapar förutsättningar för ett bättre samarbete och mer service från myndigheterna. Skattemyndigheterna kan inrikta sin verksam- het på väsentligheter. l stället för att ingående granska löntagardeklara— tioner med detaljändringar som följd kan befintliga resurser användas för granskning av mer komplicerade deklarationer.

Den 13 maj 1982 tillsattes en kommitté (B 1982:03) med uppdrag att se över taxeringsförfarandet och skatteprocessen. Kommittén har antagit namnet skatteförenklingskommitte'n. Som ett led i översynsarbetet har kommittén tidigare avlämnat rapporten (Ds Fi 1983: 16) Vissa ändringar i taxeringsförfarandet som föranlett lagstiftning.

Prop. 1984/85: 180 46

Kommittén har nu avgivit betänkandet (SOU 1984: 21) Förenklad själv- deklaration'. Sammanfattningen av och lagförslagen i betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I resp. 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna bör fogas till protokollet som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom linansdepartementet och finns till- gänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 993/84).

Regeringen beslutade den 14 februari 1985 att inhämta lagrådets yttrande över inom linansdepartementet upprättade förslag till lagändringar på grundval av betänkandet. Lagrådsremissen innehöll ocksä förslag som rörde taxeringslagens( 1956: 623) bestämmelser om taseringsrevision. Där- vid behandlades bl.a. en av riksskatteverket (RSV) i november 1984 till regeringen överlämnad rapport. (RSV Rapport 1984: 10) ADB och före- tagsgranskning. Avsikten med regeringens förslag rörande taxeringsrevi- sion var att klarlägga innehållet i gällande rätt. nämligen att möjlighet finns att kontrollera att alla typer av inkomster deklarerats riktigt. På samma sätt som i fråga om löntagare mäste skattemyndigheterna ha rätt att stäm— ma av t.ex. näringsidkares och aktieägares deklarerade inkomster mot uppgifter som inhämtas från tredje man. Kontrollaktioner i dessa syften har med stöd av taxeringslagen kontinuerligt företagits sedan är 1956 titan att denna rätt tidigare har ifrågasatts.

Det lagförslag som remitterades till lagrådet mötte mycket kraftig kritik. Man hävdade på sina håll att det skulle ge fritt fram för alla tänkbara integritetsinträng och övergrepp. Enligt min mening finns det inga skäl för farhågor av det slaget. Det finns inte någon grund att anta att skattemyn- digheterna i framtiden skulle komma att utföra taxeringsrevision efter mindre noggranna överväganden än som görs i dag. Kritiken har dock uppenbarligen skapat en osäkerhet och oro bland allmänheten om den rätta innebörden av förslaget. Mot den bakgrunden är det en brist att lagstift- ningen pä omrädet saknar närmare regler om hur kontrollen skall gå till. Därför ansåg regeringen att det var lämpligast att avvakta med ändringar i 56 & taxeringslagen till dess att man hunnit överväga i vad mån lagen kan förses med regler som tydligt anger de allmänna begränsningar som bör gälla för taxeringsrevision. Genom beslut den 18 mars 1985 återkallade regeringen därför sin begäran om lagrådets yttrande såvitt gällde förslaget rörande revision och något förslag till lagändring i den delen läggerjag inte fram nu.

Lagrädet har yttrat sig över följande lagförslag. nämligen

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

2. lag om ändring i taxeringslagcn (1956: 623).

* ledamöter vid avgivandet av betänkandet var generaldirektören Gösta Ekman. ordförande. riksdagsledamöterna 'l'age Sundkvist. Knut Wachtmeiser. Hans-Olov Westberg. Anna Lindh och Karl—Erik Svanberg. rektorn Wilhelm Gustafsson. läns— radet Sven Gunnarsson och lagmannen Bertil Wennergren.

Prop. 1984/85: 180 47

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

4. lag om ändring i lagen ( 1959: 551 ) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

5. lag om ändring i skattebrottslagen ( 1.971 : 69).

6. lag om ändring i lagen ( 1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

De granskade förslagen bör fogas till protokollet som bilaga-'.!. Lagrådets yttrande över förslagen bör fogas till protokollet som bilaga 5. Jag äterkommer i det följande till yttrandet i avsnitt 8 i författningskom- mentarerna till de tre lagrum. vilkas utformning lagrådet lämnat syn- punkter pä. nämligen 33ä 2 mom. kommunalskattelagen och 37s 2 mom. och 120å taxeringslagen. I övrigt har lagrädet lämnat lagförslagen utan erinran.

Jag tar också upp nägra förslag till lagändringar där lagrådets yttrande inte har inhämtats. Det gäller dels ett förslag om att utvidga möjligheterna att slippa redovisa ersättningar för resekostnader i självdeklarationer och kontrolluppgifter (se avsnitt 4.1.1 under rubriken Kostnadsersättningar). dels ett förslag om att uttaget av preliminär skatt skall bestämmas med beaktande av det höjda schablonavdraget under inkomst av tjänst (se avsnitt 4.8). Slutligen gäller det ett förslag om att avskaffa den automatiska indexregleringen av den statliga inkomstskatten (se avsnitt 6).

2 Allmänna synpunkter 2.1 Skattesystemet behöver förenklas

Det svenska skattesystemet är mycket invecklat och svaröverskädligt. Detta är delvis en följd av att det ekonomiska livet blivit mer komplicerat och nödvändiggjort regleringar i flera avseenden än tidigare. Det är dock främst i fråga om näringsidkare som utvecklingen av skattesystemet låter sig förklaras på detta sätt. Systemet har emellertid blivit krängligt också när det gäller vanliga löntagare med enkla inkomstförhällanden. Här är förklaringen att söka främst i strävandena att tillgodose olika rättvisekrav. Men även andra faktorer har bidragit till att skattereglerna blivit krångliga. Det har t.ex. av olika skäl inte alltid varit möjligt för lagstiftaren att vid reformarbetet samordna olika regelsystem och skapa helhetslösningar. Snabba förändringari samhället på det ekonomiska planet har sålunda inte sällan framtvingat särrcgleringar på skatteområdet med regelkollisioner eller andra tillämpningssvärigheter som följd.

Ett komplicerat skattesystem skapar inte bara merarbete för de skatt- skyldiga och myndigheterna utan medför ocksä att skattereglerna mänga ganger slår fel. De ger inte de effekter som har äsyftats. Detta beror i en del fall påatt de skattskyldiga inte förstår reglerna och därför inte kan utnyttja dem pä det sätt som är meningen. I andra fall är det så att brister i

Prop. 1984/85: 180 48

regelsystemet utnyttjas av vissa skattskyldiga för att uppnå inte avsedda effekter. Det komplicerade systemet föranleder ocksä misstag fran skatte- myndigheternas sida och läser fast resurserna vid detaljfrägor och rättstill- lämpningsfrägor. Detta medför att för den skattskyldige viktig information och service mäst eftersättas. Det skapar ocksä mänga onödiga skattepro- cesser. vilket i sin tur leder till ökad arbetsbelastning i domstolarna och länga väntetider där. Myndigheterna fär inte heller tid att med tillräcklig kraft ägna sig åt att följa upp mer komplicerade deklarationer och därige- nom motverka skatteundandragande och skattefusk. Alla dessa omstän- digheter lcder till olikformighct vid beskattningen och gör att hela skatte- systemet för den enskilde ofta framstår som orättvist.

Det är enligt min mening uppenbart att vårt nuvarande skattesystem inte fungerar tillfredsställandc i nu berörda avseenden. Det är därför nödvän- digt att genomföra ätgärder som pätagligt förenklar och förbättrar skatte- systemet. ] annat fall finns det risk för att skattemoralen allvarligt under- grävs. Det finns ocksä en stor risk för att de som arbetar i skatteadminis- trationen och domstolarna inte orkar med trycket av den allt större arbets- bördan. Vad jag nu har sagt gäller främst i fråga om inkomsttaxeringen och det är den saken jag kommer att koncentrera mig på i den fortsatta framställningen.

Vissa reformer som varit inriktade på förenkling och förbättring av taxeringsarbetet har genomförts under senare är. Dessa har i första hand gällt de administrativa systemen. Jag tänker i första hand på den s.k. RS-reformen. Den innebar omfattande rationaliseringar av de administrati- va rutinerna, bl. a. genom införandet av ett utökat ADB-stöd vid taxering- en. RS-rcformen innebär också att taxeringsperioden förlängdes och att skattemyndigheterna tick ett kraftigt resurstillskott på ca 1 500 personer. Det kan emellertid konstateras att de vinster som RS-reformen medförde till stor del har konsumerats av ett ständigt växande granskningsmaterial. Det har sålunda hela tiden blivit fler deklarationer och antalet nya regler som skall tillämpas har också ständigt ökat. Beräkningar pekar mot att det nu skulle krävas ett resurstillskott på ytterligare ca 1500 tjänstemän för att man skulle kunna förverkliga de principbeslut angående service. kontroll- nivä m.m. som riksdagen fattade när man antog RS-reformen. Som exem- pel kan nämnas att ett mål med RS-reformen var att alla deklarationer skulle granskas av tjänstemän. Vid 1984 års taxering granskades fortfaran- de mer än hälften av den totala deklarationsmängden av fritidsfunktio- närer. Ett annat mål var att 60000 arbetsdagar skulle ägnas ät fördjupad kontroll i form av s.k. taxeringsbesök och taxeringsrevisioncr. Vid de senaste årens taxeringar har endast ca 20000 dagar ägnats ät sädan kon- troll. Detta ger en antydan om storleken av problemen och visar att det behövs genomgripande förändringar i systemet för att lösa dessa. Det är uppenbarligen varken lämpligt eller möjligt att försöka bygga bort pro- blemen genom resursförstärkningar.

Prop. 1984/85 : 180 49

' Ytterligare rationaliseringar av själva taxeringsarbetet är givetvis ange- lägna och kan åstadkomma vissa förbt'ittringar. En sådan rationalisering har f.ö. under våren 1984 beslutats av riksdagen. nämligen slopandet fr.o.m. l985 ärs taxering av skyldigheten för fysiska personer med fastig- het eller rörelse i annan kommun än hemortskommuncn att lämna särskild självdeklaration. Även den i december 1984 beslutade reformen om slopad kommunal skatt förjuridiska personer kommer att underlätta skattemyn— digheternas arbete-. Det är emellertid helt klart att det inte räcker med åtgärder av detta slag. Det behövs även åtgärder som förenklar hantering- en av den stora majoriteten deklarationer för att uppnå en mera påtaglig förbättring av kvaliteten på taxeringarna.

Ett sätt att försöka komma till rätta med problemen som har prövats planmässigt de senaste åren är att omprioritera arbetet på så sätt att man bara gör en teknisk granskning av vissa Iöntagardeklarationer och i stället inriktar resurserna på de svär-kontrollerade deklarationerna. Det är emel- lertid enligt min mening olämpligt att förlita sig pä en metod som innebär att man underlåter att tillämpa vissa bestämmelser därför att de i det enskilda fallet kan antas resultera i en ganska liten taxeringsändring. Det huvudsakliga skälet mot en sådan metod är givetvis rent principiellt — vad som föreskrivs i lagen skall tillämpas. annars bör bestämmelsen ändras eller upphävas. Men man måste ocksä ha klart för sig att metoden i det långa loppet utnyttjas av vissa skattskyldiga. t. ex. genom medvetet över- drivna avdragsyrkandcn. Metoden lämnar således utrymme för ett visst godtycke frän myndigheternas sida och gynnar skattskyldiga som är bered- da att utnyttja systemets svagheter. Starka rättssäkerhetsskäl talar därför för att man slår in på en annan väg för att höja kvaliteten på taxeringarna.

Av vad jag hittills har anfört framgår att en grundförutsättning för att uppnå en påtaglig förbättring av taxeringsarbetet är att man kan minska antalet kontrollmoment i deklarationerna från den stora majoriteten skatt— skyldiga. Ett sätt att åstadkomma detta är att förenkla skattereglerna så att man slipper kontrollera vissa uppgifter. Detta kan åstadkommas främst genom att vissa inkomster görs skattefria eller att vissa avdrag slopas eller schabloniseras. Men man kan också'i viss utsträckning göra sä att arbetsgi- vare och andra utbetalare åläggs att lämna kontrolluppgifter på ett sådant sätt att dessa direkt kan läggas till grund för taxeringen.

Mot åtgärder av nu angivet slag kan man naturligtvis också rikta invänd— ningar. Vad först beträffar schabloniseringar och andra ändringar i skatt- skyldigheten som görs bara i förenklingssyfte kan hävdas att man genom sådana åtgärder förlorar i rättvisa. Detta kan vara riktigt på det teoretiska planet, men i praktiken är det som jag nyss har antytt annorlunda. En detaljreglering kan inte alltid upprätthållas i praktiken utan följden blir ofta liksom när det gäller ett schablonsystem _ att vissa skattskyldiga vinner på systemet pä bekOstnad av andra skattskyldiga. Men skillnaden är som jag tidigare påpekat att ett detaljreglerat system gynnar detn som behärskar 4 Rikt-dagen ]984/85. I saml. Nr 180

Prop. 1984/85: 180 50

systemet och främst dem som är beredda att utnyttja dess svagheter. Kravet på en i det stora hela mer rättvis och likformig taxering bör därför ha företräde framför det teoretiska kravet på millimeterrättvisa i det enskil- da fallet.

När det sedan gäller kontrolluppgiftsskyldigheten kan invändas att man genom en sådan delvis flyttar över bestyret med och kostnaderna för skattekontrollen på arbetsgivare och andra organ utanför det allmänna. Till detta vill jag säga att det är ofrånkomligt att skattekontrollen till stor del bygger på att arbetsgivare och andra som gör utbetalningar inom näringsli- vet lämnar kontrolluppgifter. Så har varit fallet i vårt land sedan lång tid och detsamma torde gälla i det stora flertalet industriländer. Rcstriktivitet bör givetvis iakttas när det gäller att utvidga nuvarande uppgiftsskyldig- heter. Den reform som det här gäller är emellertid enligt min mening av sådan betydelse att den mer än väl motiverar en utvidgad uppgiftsskyl- dighet i de avseenden detta är en förutsättning för reformen. Jag återkom- mer strax till detta.

Den förenklingsreform jag förordar i det följande bygger på schabloni- seringar och innebär att de allra flesta löntagare får en icke oväsentlig Skattelättnad. Det medför ett betydande skattebortfall. Reformen måste därför vägas mot andra åtgärder på skatteområdet som också är kost- nadskrävande. exempelvis en sänkning av skatteuttaget genom justering av basenheten.

Vid denna avvägning är att beakta att det under åren 1983-1985 har genomförts en mycket omfattande reformering av inkomstskatten. Denna har medfört att marginalskatterna för det helt övervägande antalet skatt- skyldiga nu uppgår till högst 50 %. Nära 90 %- av samtliga inkomsttagare har 1985 en inkomst som ligger under den s.k. brytpunkten och därmed en marginalskatt som är högst 50 %. Samtidigt har värdet av underskottsav- dragen begränsats.

I och med att takten i de nominella inkomstökningarna och av inflatio- nen kommer att väsentligt dämpas under 1985. torde denna bild av ett väsentligt sänkt uttag av inkomstskatt kvarstå även 1986.

I det ekonomiska läge vi befinner oss måste prioriteringar vad gäller skattesystemet ske. Jag anser att den förenkling och reformering av in- komstbeskattningen somjag här föreslär bör prioriteras under inkomståret 1986. Därefter bör basenheten ånyo kunna anpassas till löne- och prisut- vecklingen så att marginalskattema kan hållas på en rimlig nivå.

Enligt min mening har vi nu kommit till en punkt där det är nödvändigt att snabbt vidta åtgärder för att upprätthålla tilltron till skattesystemet och skapa en bättre arbetssituation för skatteförvaltningen inför framtiden. Detta bekräftas av att man i massmedia och annars i den allmänna debatten i ökande utsträckning uppmärksammar fall av olikformighet vid taxering- en. Ett stöd för en sådan reform kan man också finna vid en internationell jämförelse. Man kan till att börja med peka på att många av industriländer—

Prop. 1984/85: 180 5]

na -— t.ex. Storbritannien. Västtyskland och Danmark sedan länge har någon form av förenklad löntagarbeskattning och att ett förenklingsarbcte pågår i flera andra länder. t. ex. USA och Norge. Jag vill också nämna att enligt de undersökningar som gjorts av en arbetsgrupp inom RSV och som redovisats i rapporten Skatter och skattekontroll (RSV Rapport 1983: 2) så ligger Sverige långt ned på listan när det gäller storleken av schablonav- drag från anställningsinkomst och som en följd av bl. a. detta högt på listan när det gäller hur stor del av granskningsresurserna som satsas på vanliga löntagardeklarationer.

Bakom de av kommittén framlagda förslagen om en förenklad löntagar- beskattning har stått en bred majoritet av kommitténs ledamöter. Remiss- instanserna har också nästan genomgående vitsordat det stora behovet av förenklingar och tillstyrkt att en förenklingsreform nu genomförs. De flesta anser att kommittén snarast varit för försiktig i sina förslag och efterlyser längre gående schabloniseringar. Men det finns också instanser som anser sig inte kunna gå med på de föreslagna schabloniseringarna, eftersom dessa anses medföra orättvisor i de enskilda fallen.

Av vad jag tidigare har sagt framgår att vad det nu gäller är att anpassa löntagarbeskattningen till den praktiska verkligheten. Jag kan därför inte finna att de argument som anförts mot förenklingsreformen är bärkraftiga.

Jag föreslår alltså att man i enlighet med vad kommittén och det stora flertalet remissinstanser förordat inför en förenklad löntagarbeskattning som bygger på enklare och mer schabloniserade skatteregler.

Fördelarna med en sådan reform är som kommittén har påpekat många och en del av dem har jag redan berört. För de skattskyldiga består de positiva effekterna främst i att det blir färre regler att hålla reda på och att de regler som finns blir enklare att förstå. Därmed ökar möjligheten för deklaranten att få tillräcklig överblick över alla regler för att kunna iaktta sin rätt. Vidare blir det möjligt att göra deklarationsblanketterna enklare. vilket underlättar det årliga deklarationsbestyret. En annan konsekvens blir att de skattskyldiga inte behöver besväras med frågor från skattemyn- digheterna om olika saker. eftersom möjligheterna till missförstånd blir få liksom behovet av utredningar. Framför allt kan myndigheterna undvika att ställa frågor om detaljer. vilket bör bidra till ett bättre förhållande mellan myndigheter och enskilda.

En radikal förenkling för ett stort antal skattskyldiga har stor betydelse också för myndigheterna. Resultatet av en sådan reform blir att deklara- tionsmassan minskas kraftigt och att gransknings- och registreringsbeho- vet minimeras. Därigenom lösgörs resurser som kan användas för en bättre information och annan service till allmänheten och för en fördjupad granskning av de svårkontrollerade deklarationerna. Därmed uppnår man en rimlig förskjutning av tillgängliga resurser mot deklarationer där det kan förekomma mer omfattande skatteundandragande.

Prop. 1984/85: 180 5 IJ

2.2 Val av metod för en förenklad löntagarbeskattning

Ett förenklat system för löntagarbeskattning kan utformas på i huvudsak två olika sätt.

Det första representeras av den typ av system som tillämpas bl.a. i Storbritannien. Västtyskland och Östen—ike och som i Sverige brukar kal— las definitiv källskatt. I det systemet tillgodoförs en löntagare redan på källskattestadiet alla de avdrag han är berättigad till enligt schablon eller ett särskilt beslut om jämkning. Omprövning av avdragen efter inkomst- årcts utgång skall normalt inte äga rum. Någon egentlig taxering sker inte av de personer som ingår i systemet. Den svenska sjömansskatten är ett exempel på ett delvis genomfört sådant system.

Det andra sättet kännetecknas av att källskatte- och taxeringsförfaran- dena i allt väsentligt behålls oförändrade. Däremot ändras de materiella beskattningsreglcrna samt reglerna beträffande deklarationsskyldighet och uppgiftsskyldighet till ledning för annans taxering.

Kommittén har övervägt dessa två system och dessutom en särskild variant av sistnämnda system. nämligen en långtgående deklarationsmed- verkan från skattemyndigheternas sida i form av förtryckta deklarations- stommar.

Kommittén konstaterar att en övergång till definitiv källskatt skulle medföra stora förändringar på den direkta beskattningens område och få vidsträckta konsekvenser inom uppbördsområdet. Ett genomförande torde enligt kommittén därför inte kunna ske annat än på lång sikt och först efter en omfattande utredning om förslagets konsekvenser. Kommittén påpekar att remissvaren på ett tidigare betänkande (SOU 1972: 11) Förenk- lad löntagarbeskattning — vari redovisades ett principförslag till definitiv källskatt i huvudsak var kritiska och att det ifrågasattes om systemet verkligen skulle innebära någon påtaglig förenkling om man såg till de samlade effekterna för löntagare. arbetsgivare och skattemyndigheter. Kommittén har mot denna bakgrund inriktat sig på lösningar som kan genomföras på kortare sikt och som enligt kommitténs uppfattning ger jämförbara förenklingseffekter för såväl skattskyldiga som skattemyndig- heter utan att innebära långtgående systemändringar.

Två lösningar av förenklad deklarationsredovisning för löntagare m.fl. diskuteras.

Den ena lösningen innebär att skattemyndigheterna förtrycker deklara- tionsblanketter för ett stort antal skattskyldiga med alla de uppgifter om de skattskyldigas inkomst- och förmögenhetsförhållanden som myndigheter- na redan har i sina register eller erhåller i form av kontrolluppgifter från arbetsgivare m.fl. Lösningen medför att vissa skattskyldiga bara behöver underteckna deklarationen. medan andra behöver tillföra denna ett mycket begränsat antal uppgifter. t.ex. angående avdragsyrkande som skattemyn- digheterna saknar kännedom om.

Prop. l984/85:180 53

Den andra lösningen innebär också att deklarationsblanketterna för- trycks med vissa uppgifter. Förtryckningen omfattar dock inte kontroll— uppgifterna utan inskränker sig till övriga registeruppgifter. t.ex. om fas- tighetsinnehav o.d. Uppgifterna i kontrolluppgifterna skall enligt denna lösning över huvud taget inte behöva redovisas i den förenklade deklara- tionen utan det räcker att den skattskyldige när så är fallet försäkrar att han inte haft andra inkomster än som framgår av de kontrolluppgifter han fått. Denna lösning bygger således på att skattemyndigheterna och de skattskyl— diga får likalydande kontrolluppgifter. Även med denna lösning är det meningen att vissa skattskyldiga bara skall behöva underteckna deklaratio- nen inkl. nämnda försäkran. medan andra får tillföra denna tilläggsupp— gifter angående avdragsyrkanden m.m.

Kommittén föreslår att den sistnämnda lösningen väljs. dvs. en förenk- lad deklarationsredovisning med försäkran angående innehållet i kontroll- uppgifterna. Det huvudsakliga skälet för detta är att lösningen med för— tryekning av informationen i kontrolluppgifterna skulle försena taxerings- och debiteringsarbetet med minst två månader.

Remissinstanserna är till den helt övervägande delen av samma uppfatt- ning som kommittén.

För egen del färjag anföra följande. Jag är ense med kommittén och det stora flertalet remissinstanser om att man bör bygga en förenklad löntagarbeskattning på nuvarande taxerings- och uppbördssystem och således inte införa ett system med definitiv källskatt. Ett viktigt skäl för detta är den säkerhet som ligger i att kunna bygga en reform som berör så många människor och så mycket material på nuvarande ordning. En sådan reform kan också genomföras relativt snabbt medan en definitiv källskatt förutsätter betydligt längre genomförandetid. Vidare skulle en definitiv källskatt innebära ett merarbete för arbetsgivar- na. Det finns inte heller något som talar för att en definitiv källskatt skulle innebära större förenklingar för de skattskyldiga eller skattemyndigheterna än som kan uppnås genom ett förenklat deklarationsförfarande som bygger på nuvarande ordning. Jag förordar således at det införs ett system med förenklad självdeklaration. men jag vill samtidigt framhålla att den av mig förordade lösningen inte lägger hinder i vägen för en övergång till definitiv källskatt om en sådan reform i framtiden skulle anses lämplig.

De båda metoder med en förenklad självdeklaration som kommittén diskuterar har många gemensamma drag. De förutsätter till att börja med i stort sett samma förenklingar och schabloniseringar av det materiella regelsystemet. Vidare gör båda metoderna det möjligt att innefatta huvud- delen av löntagarna och pensionärerna. Valet av metod torde därför endast marginellt påverka antalet berörda deklaranter. Båda metoderna kan utfor- mas så. att deklaranterna endast behöver fylla i sådana uppgifter som skattemyndigheterna inte känner till men som behövs för taxeringen. Sum- meringar, överföringar och sammanställningar kan praktiskt taget helt undvikas.

Prop. 1984/85: 180 54

För deklaranten är metoden med förtryckning av kontrolluppgifterna något lättare att tillämpa. På deklarationsformuläret får han information om de uppgifter skattemyndigheterna vid tryckningstillfället hade tillgång till och han kan redan vid deklarationstillfället rätta eventuella felaktighe- ter i de förtryckta uppgifterna. Behovet av att i efterhand informera om resultatet av taxeringen kan inskränkas till de uppgifter som i dag finns på skattsedeln för slutlig skatt och i förekommande fall underrättelse om avvikelse från de uppgifter som den skattskyldige tillfört deklarationen.

Metoden med en begränsad förtryckning och en försäkran innebär som nämnts att informationen på kontrolluppgifterna inte förs in på deklara- tionsblanketten. Den skattskyldige har därför inte vid deklarationstillfället någon uppgift om vilka kontrolluppgifter som skattemyndigheterna har fått. Han kan dock förutsätta att myndigheterna har samma uppgifter som han själv. Metoden förutsätter emellertid att deklaranterna informeras om vilka uppgifter skattemyndigheterna lagt till grund för taxeringen. Detta kan ske genom ett särskilt dokument som sänds ut när ett första ställnings- tagande till taxeringen föreligger.

Av det anförda framgår att det ftnns vissa fördelar med en fullständig förtryckning. Men det finns också nackdelar med en sådan metod. Det torde sålunda bli nödvändigt att tillställa alla skattskyldiga. som myndighe- terna fått kontrolluppgift för. samma sorts förtryckta blankett. För att blanketten skall ge utrymme för deklaranter med invecklade inkomstför- hållanden att fullgöra sin deklarationsskyldighet korrekt krävs det en blan- kett av ungefär dagens utseende.

Den största nackdelen med att förtrycka även kontrolluppgifterna är emellertid att en sådan förtryckning kommer att förskjuta deklarationstid- punkten med minst två månader. Detta gäller inte enbart skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden utan även skattskyldi- ga som har komplicerade deklarationsförhållanden. Härigenom skulle star- ten för deklarationsgranskningen komma att försenas med minst två måna- der. En sådan konsekvens är som kommittén har påpekat synnerligen olycklig. Det är angeläget att ha en så lång granskningsperiod som möjligt och man kan inte gärna kompensera en försenad start med en senarelägg- ning av perioden som helhet. Dels kommer granskningen då att ske lång tid efter beskattningsåret. dels måste i så fall tidpunkten för slutavräkning och slutskattsedel förskjutas. Besvärstiden skulle behöva senareläggas. Alla dessa åtgärder strider mot en naturlig strävan att så snabbt som möjligt hantera deklarationsmaterialet och ge deklaranterna besked om utfallet av taxeringen. Det kan också nämnas att kommittén överväger att i ett kom- mande betänkande föreslå att skattsedelsutskriften tidigareläggs med 4-5 månader i det förenklade deklarationssystemet. [ så fall kan återbetalning av överskjutande skatt liksom inbetalning av kvarstående skatt tidigareläg- gas i motsvarande mån. Väljs metoden med förtryckning av kontrollupp— gifterna går ett sådant förslag — på grund av den senare deklarationstid— punkten — inte att genomföra.

Prop. 1984/85: 180 45

Med hänsyn till vad jag nu har anfört finnerjag i likhet med kommittén att det förenklade deklarationssystemet bör bygga på modellen med en begränsad förtryckning och en försäkran angående innehållet i kontroll- uppgifterna.

2.3. Utformningen av ett förenklat deklarationssystem

Allmänt om jör/"arandct

Jag har i det föregående kommit fram till att det bör införas ett förenklat deklarationssystem av den modell kommittén har förordat.

Systemet innebär att skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögen- hetsförhällanden får använda en starkt förenklad deklarationsblankett. Den skattskyldige behöver i denna endast redovisa sådana uppgifter som skattemyndigheterna inte redan har kännedom om. Beträffande övriga uppgifter. dvs. sådana som framgår av kontrolluppgifter från tredje man (arbetsgivare m.fl.) eller annars finns tillgängliga i skattemyndigheternas register. t.ex. uppgifter om fastighetsinnehav. har han bara att intyga uppgifternas riktighet.

Systemet bygger alltså på den grundläggande förutsättningen att den skattskyldige och skattemyndigheterna i stor utsträckning har tillgång till samma information. I fråga om tjänsteintäkterna skall arbetsgivare m. fl. uppgiftslämnare skicka likalydande kontrolluppgifter till den enskilde och skattemyndigheterna. I den förenklade deklarationen behöver den skatt- skyldige bara försäkra att hans inkomster överensstämmer med de kon- trolluppgifter han fått. Övriga uppgifter i myndigheternas register kommer att förtryckas på blanketten. Det gäller bl.a. fastighetsuppgifter — taxe- ringsvärde och intäktsberäkning — och uppgifter om sambeskattningsför- hållanden.

1 den mån man anser att den förenklade deklarationen skall omfatta ytterligare uppgifter får dessa lämnas som tilläggsuppgifter. Det kan vara inkomster som den skattskyldige inte fått kontrolluppgifter på eller under- lag för avdragsyrkanden som skattemyndigheterna inte kan ha kännedom om på annat sätt. Jag skall strax redogöra för min inställning till vilka intäkter och avdrag som bör få vara med i den förenklade deklarationen. Låt mig bara först som bakgrund till detta säga några ord om hur kommit— te'n har tänkt sig att de förenklade deklarationerna skall hanteras.

Tanken är att taxeringarna skall utföras maskinellt med ledning av kontrolluppgifterna och den information som registrerats från deklara- tionsblanketten. Magkinella kontroller av olika slag genomförs i samband härmed. Ett mindre antal deklarationer kommer att granskas manuellt. främst till följd av att de maskinella kontrollmomenten givit utslag om eventuella felaktigheter. Den som använder den förenklade deklarations- blankctten får ijuni ett meddelande om vilka uppgifter skattemyndigheter- na lagt till grund för taxeringen samt uppgift om taxerad inkomst. Den

Prop. 1984/85: 180 56

skattskyldige har således möjlighet att på grundval av informationen i taxeringsmeddelandet begära omprövning under återstoden av taxerings- perioden om han anser att taxeringen blivit felaktig.

Grimtl'print'ipt'rji'ir en _fiiirt'nklad dek/(lraliun

Det nya deklarationssystemet skall som nämnts bygga på en deklara- tionsblankett som är enkel för de skattskyldiga att fylla i och lätt för myndigheterna att hantera och granska. Det innebär att den bara i mycket begränsad omfattning bör innehålla uppgifter som förutsätter manuella kontroller av granskarna. Utredningar och skriftväxling skall således i möjligaste mån undvikas. Företeelser som ofta leder till meningsskiljaktig- heter angående tolkning eller tillämpning bör inte omfattas av det förenkla- de systemet. I detta bör man i stället i huvudsak hantera inkomster och avdrag som kan kontrolleras med hjälp av ADB på grundval av upplysning- ar (kontrolluppgifter o.d.] från tredje man.

Samtidigt måste den förenklade deklarationen omfatta den stora majori- teten löntagare och pensionärer. För att åstadkomma detta krävs det som jag nyss har antytt vissa sehabloniseringar och andra förenklingar av de materiella beskattningsreglerna så att dessa grupper inte behöver redovisa smärre avdragsyrkanden. Dessutom behövs en viss utvidgning av kontroll- uppgiftsskyldigheten så att en detaljredovisning kan undvikas också när det gäller intäktssidan. Om man vill få med de allra flesta skattskyldiga med okomplicerade inkomst- och förmögenhetsförhällanden räcker det emellertid inte med sådana åtgärder utan det måste finnas möjlighet för de skattskyldiga att själva lämna vissa uppgifter i deklarationen. Det är nämli- gen inte möjligt att genom förenklingar av de materiella reglerna och utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten fånga in alla vanliga företeelser som bör beaktas vid taxeringen. Jag kommer i ett senare avsnitt att närmare redogöra för de förutsättningar under vilka en förenklad självdek- laration får lämnas och vilka ändringar som bör göras i de materiella reglerna. Jag skall emellertid redan här redovisa nägra huvudlinjer i dessa avseenden.

Kommitténsförslag i huvuddrag

Kommittén anser att man till att börja med bör se till att det stora flertalet löntagare och pensionärer kan använda den förenklade deklaratio- nen.

Vad först beträffar intäktssidan är det meningen att arbetsgivarna och pensionsanstalterna liksom i dagsläget skall lämna kontrolluppgifter och att de skattskyldiga i regel bara skall behöva försäkra pä blanketten att tjänsteintäkterna är i enlighet med kontrolluppgifterna. Arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet utökas något. De skall i kontrolluppgifterna ange inte bara förekomsten av en förmän utan också värdera den i de fall det rör sig om fri bostad. fri lunch. fri bil m.m.

Prop. 1984/85: 180 57

I fråga om avdragssidan är det enligt kommitténs mening inte lämpligt att avdrag för olika kostnader redovisas i den förenklade deklinationen. utan endast de som yrkar schablonavdrag bör få begagna denna. För att få med tjänsteinkomsterna i så stor utsträckning som möjligt föreslås därför bl.a. att det nuvarande sehz'tblonavdraget höjs. Vidare föreslås att arbetsgivar— nas kontrolluppgiftsskyldighet rörande traktamenten och reseersättningar vid tjänsteresor skall slopas i de fall ersättningarna inte överstiger vissa normalbelopp och att dessa beskattningsfrågor skall handläggas på käll- skattestadiet. I denna de] bygger förslaget på traktamentsbeskattningssak- kunnigas betänkande (SOU 1983: 3) Skatteregler om traktamenten m.m. När det sedan gäller pensionärerna anser kommittén att det extra avdraget bör kunna beaktas i det förenklade systemet och föreslår på grund härav att beräkningen av det extra avdraget förenklas bl. a. i de fall förmögenhet föreligger. I fråga om avdragssidan i övrigt föreslås att vissa avdrag och skattereduktioner skall slopas. Det gäller förvärvsavdraget. avdraget för underhåll av inte hemmavarande barn samt skattereduktionerna för gift skattskyldig med hemmamake och ensamstående med barn. Vidare före- slås att förmögenhet skall få redovisas i den förenklade deklarationen om den inte uppgår till beskattningsbart belopp.

Kommittén har övervägt att stanna vid dessa förslag. vilket skulle inne- bära att den skattskyldige kunde fullgöra sin deklarationsskyldighet genom att underteckna blanketten. Det skulle således inte finnas något utrymme för tilläggsuppgifter. En sådan lösning skulle emellertid inbegripa högst två miljoner skattskyldiga och enligt kommittén är detta en otillräcklig förenk- ling. Kommittén kommer fram till att även inkomst av kapital och av schablonbeskattad annan fastighet samt vissa smärre realisationsvinster skall ingå i det förenklade systemet:

För att få med kapitalinkomsterna föreslås att banker och andra kreditin- stitut skall lämna kontrolluppgifter på inlåningsräntor. så att dessa kan omfattas av en försäkran på samma sätt som tjänsteintäkterna. Avdrag för skuldräntor skall enligt förslaget yrkas som tilläggsuppgift i deklarationen. Det s.k. sparavdraget. som f.n. kan utnyttjas gemensamt av sambeskat- tade personer. föreslås bli individualiserat och höjt.

] fråga om schablonbeskattad fastighet föreslås att bara en sådan skall få redovisas i deklarationen och att intäkten skall beräknas maskinellt på grundval av de uppgifter som finns hos skattemyndigheterna. Avdrag för skuldräntor skall yrkas som tilläggsuppgift. När det sedan gäller aktievins- terna föreslås att ett schablonavdrag införs för s. k. korttidsaktier och att det nuvarande schablonavdraget för äldre aktier individualiseras. Slutligen skall enligt kommitténs förslag tilläggsuppgifter få lämnas i två avseenden. nämligen dels i fråga om tjänsteintäkter för vilka kontrolluppgift ej erhål— lits. dels i fråga om allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremicr.

Utanför den förenklade deklarationen hamnar enligt förslaget inkomst av rörelse, inkomst av jordbruksfastighet. inkomst av konventionellt be-

Prop. 1984/85: 180 58

skattad annan fastighet samt i huvudsak inkomst av tillfällig förvärvsverk- samhet. Detsamma gäller tjänsteintäkter som avser företagsledare eller delägare i fåmansföretag. [ den förenklade deklarationen skall inte få förekomma avdrag i inkomstslaget tjänst utöver schablonavdraget samt inte heller förlustavdrag eller extra avdrag på grund av sjukdomskostnader eller existensminimum. Härutöver föreslås vissa begränsningar som gäller mindre frekventa fall.

Rentissinstanscr/ms inställning

Remissinstanserna godtar i allmänhet kommitténs förslag angående för- utsättningarna för att få lämna en förenklad deklaration. liksom de därav betingade ändringarna av de materiella beskattningsreglerna och av kon- trolluppgiftsskyldigheten. Det är på det hela taget en mycket positiv in— ställning som redovisas frän myndigheter. organisationer och näringsliv. Men det förekommer en hel del kritik mot skilda delförslag. Bl.a. riktas invändningar mot förslagen att slopa avdraget för underhåll till inte hem- mavarande barn och skattereduktionerna för gift med hemtnamake resp. ensamstående med barn. Som jag tidigare har nämnt anser ganska många att man inte gått tillräckligt långt i förenklingssträvandena och förordar bl.a. högre schablonavdrag. Kritik riktas också från en del håll mot försla- gen om ökad uppgiftsskyldighet.

Min inställning

Vid utformningen av den förenklade självdeklarationen måste man som jag tidigare har antytt försöka tillgodose två delvis motstridiga krav, nämli- gen å ena sidan att deklarationen skall vara enkel att hantera för både skattskyldiga och myndigheter och å andra sidan att deklarationen skall kunna användas av så många skattskyldiga som möjligt.

Jag anser i likhet med huvuddelen av remissinstanserna att kommitténs förslag i stort sett innebär en lämplig avvägning mellan dessa båda krav. Jag delar således uppfattningen att den förenklade deklarationen bör kunna användas av det stora flertalet löntagare. pensionärer och villaägare med enkla inkomstförhållanden. Det innebär att det normalt bör vara möjligt att använda denna om man har inkomst av tjänst, inkomst av kapital eller inkomst av schablonbeskattad fastighet. Smärre aktievinster bör också rymmas i det förenklade systemet. Jag kan också i huvudsak ansluta mig till de förslag till särskilda begränsningar i användningsrätten som kommit- tén föreslagit. Jag tänker främst på förslaget att avdrag i inkomstslaget tjänst bara skall medges med schablonavdrag och inte för verkliga kostna- der.

Kommittén har också övervägt möjligheten att den förenklade deklara- tionen skall kunna användas av i stort sett samtliga löntagare. En fördel med detta alternativ är att ändrade förhållanden för den skattskyldige från ett år till ett annat inte medför att blankettbyte måste ske. Alternativet

Prop. ]984/85: 180 59

innebär emellertid bl. a. att blanketten måste ta tipp en mängd företeelser som bara berör ett litet antal skattskyldiga. vilket på ett avgörande sätt försvårar möjligheten att göra blanketten och informationen om den lättbe- griplig. En gemensam blankett försvårar också möjligheten att bygga upp rationella administrativa rutiner. kontrollsystem m.m. för de enklare be- skattningsfallen. En stor nackdel med en sådan lösning är vidare att den förutsätter en blankett med mer än två sidor. Inte minst från psykologisk synpunkt är det viktigt att den nya blanketten ges en utformning som klart visar förenklingen och den bör därför vara tvåsidig. Jag vill därför inte förorda detta alternativ. utan tillstyrker den av kommittén valda lösningen där bara de vanligaste företeelserna ryms på blanketten.

En nackdel med den av mig förordade lösningen är som jag nyss antydde att blankettbyte måste ske i viss utsträckning. Olägenheterna med detta bör emellertid i hög grad kunna lindras genom att den fullständiga blanket- ten utformas på ungefärligen samma sätt som den förenklade. Det torde också var möjligt att åtminstone på liknande sätt förtrycka den fullständiga blanketten med eivilståndsuppgifter och fastighetsuppgifter. Det kan vara lämpligt att RSV gör en översyn av den nuvarande blanketten och till 1987 ars taxering utarbetar en ny som anpassas till den förenklade blanketten.

Ett särskilt problem är att sända rätt slag av blankett till varje deklarant. Som kommitten har påpekat får utsändningen av blanketten i första hand styras av de inkomst— och förmögenhetsförhållanden som gällde vid före- gående års taxering. Systemet kan kompletteras med vissa hänsynstagan- den till förhållanden som inträffat under beskattningsåret. Kriterierna för urvalet kan iakttas maskinellt. De som på grund av ändrade inkomst- eller förmögenhetsförhållanden under ett beskattningsår övergår till att uppfylla förutsättningarna för förenklad deklaration eller omvänt får använda blan- ketter som inte är förtryckta.

När det sedan gäller kommitténs förslag till ändringar av de materiella bcskattningsreglerna och kontrolluppgiftsskyldigheten kommer jag strax att redovisa min inställning i varje sakfråga för sig. Men det finns anledning att behandla några speciella frågor redan här.

Kommittén föreslår som jag nyss nämnde att vissa avdrag och skattere- duktioner skall slopas. Jag kan i och för sig hålla med om att det är önskvärt att de ifrågavarande avdragen och reduktionerna rensas ut från skattesystemet. Ett av dessa avdrag, det s. k. förvärvsavdraget. har f.ö. redan slopats genom lagstiftning våren l984. Men en utrensning kan inte göras isolerat utan förutsätter ingående överväganden om i vad mån de som går miste om skatteförmånerna bör kompenseras genom åtgärder inom det familje- eller socialpolitiska området. Sådana överväganden har inte varit möjliga att göra inom ramen för detta lagstiftningsärende utan de får göras i annat sammanhang. Som jag kommer att påvisa senare innebär mitt ställningstagande i denna fråga inte någon mera påtaglig nackdel från förenklingssynpunkt.

Prop. 1984/85: 180 60

Kommittén tar vidare tipp frågan om beskattningen av fri kost. fri bostad och fri bil. men lägger inte fram några konkreta förslag om ändringar av de materiella reglerna. Kommittén förutsätter dock att uppgiftsskyldigheten för arbetsgivarna utvidgas så att kontrolluppgifterna skall innehålla värden på sådana förmåner.

Praktiskt taget samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan godtar principen att arbetsgiVaren åläggs att värdera förmånen. Det betonas emel- lertid att en grundläggande förutsättning för detta är att enkla och lättilläm- pade bestämmelser införs.

Det nya förfarandet förutsätter som jag tidigare har sagt att beskattning- en till största delen sker med utgångspunkt i kontrolluppgifter från tredje man och i begränsad utsträckning med ledning av uppgifter som den skattskyldige själv redovisar i deklarationen. Detta talar för att arbetsgiva- ren skall värdera de förmåner som de anställda har fått. En förutsättning för att utvidga uppgiftsskyldigheten är emellertid att reglerna för värdering av dessa förmåner görs enkla och schabloniserade. Förmånsbeskattningen övervägs f. n. inom förmånsbeskattningskommittén (B 1978: 02) och RSV och resultatet av detta arbete bör avvaktas innan lagstiftningsåtgärder vidtas på området.

Ett väsentligt inslag i kommitténs förslag är att man skall genomföra traktamentsbeskattningssakkunnigas förslag i betänkandet (SOU 1983: 3) Skatteregler om traktamenten m.m. om att traktamenten och avdrag nor- malt skall hanteras på källskattestadiet och inte vid taxeringen. Mycket talar också enligt min mening för att så bör ske. Traktamentsbeskattnings- sakkunnigas förslag går emellertid också ut på ändringar i de materiella reglerna och frågorna bör enligt min mening behandlas i ett sammanhang. En lagstiftning i ämnet förbereds i finansdepartementet med sikte på en proposition till hösten. Det är därför knappast troligt att nya regler kan tillämpas samtidigt med att den förenklade självdeklarationen tas i bruk. Inte heller detta bör emellertid utgöra någon avgörande försvagning av det förenklade systemet. Jag vill erinra om att enligt gällande regler behöver statliga traktamenten inte redovisas i deklarationen och detsamma gäller traktamenten på det privata området som inte avser mer än 24 dagar för är räknat eller som är undantagna från kontrolluppgiftsskyldighet på grund av dispens för den enskilde arbetsgivaren. Även de som uppbär traktamenten bör därför i stor utsträckning kunna använda den förenklade deklarationen redan första året.

Jag vill nämna attjag redan i det här sammanhanget kommer att föreslå att de förfaranderegler som traktamentsbeskattningssakkunniga föreslagit beträffande traktamenten till viss del överförs på reseersättningar från arbetsgivarna. Det innebär att ytterligare grupper kan föras in i det förenk- lade systemet redan från början.

Jag vill också förutskicka att några av förslagen i detta lagstiftningsären- de går längre än vad kommitten har föreslagit i den meningen att det blir

Prop. 1984/85: 180 (,]

större möjligheter att använda den förenklade deklarationen. Som exempel kan nämnas att mina förslag i några fall innebär större schablonavdrag än vad kommittén föreslagit och attjag dessutom föreslår att inte bara en utan två schablonfastigheter skall rymmas på blanketten.

Sammantaget kommer mina förslag att ge i stort sett samma förenklings- effekt som kommitténs förslag. Det innebär att den förenklade blanketten kan utformas på i huvudsak det sätt som kommitten har förordat och att den kan beräknas omfatta drygt fyra miljoner skattskyldiga.

2.4. Uppgiftsskyldighet och ADB

Inledning

En viktig beståndsdel i förslaget om ett förenklat deklarations- och taxeringsförfarant'le är att de skattskyldiga inte skall behöva uppge sådant som skattemyndigheterna får kännedom om genom kontrolluppgifter från tredje man eller genom utdrag ur myndigheternas register. Redovisnings- skyldigheten utformas så att deklaranterna endast behöver lämna ett fåtal uppgifter till ledning för sin taxering. Förslaget bygger således till stor del på möjligheten att bygga ut och utnyttja kontrolluppgifter o.d. Arbetsgi- varnas och andras medverkan blir i ett sådant system än viktigare än vad den är i dag.

Systemet medför betydande förenklingseffekter. För deklaranten inne- bär det att uppgifter som framgår av kontrolluppgifter inte behöver dekla- reras. så länge uppgifterna är riktiga och godtas av deklaranten själv. Genom att han själv får en kopia av den uppgift som lämnas till skattemyn- digheten kan riktigheten kontrolleras. Även för skattemyndigheterna inne- bär systemet en stor förenkling. Beskattningsuppgifter som annars måste inhämtas genom manuell hantering av varje deklarants redovisning på deklarationsblanketten kan oftast på ett enkelt sätt överlämnas på magnet— band direkt från uppgiftslämnaren. Skattemyndigheternas kontroll av upp- gifternas riktighet kan flyttas från de skattskyldiga till uppgiftslämnarna. dvs. kontrollen kan ske på väsentligt färre ställen. Det skapar förutsätt- ningar för en mer enhetlig och rättvis kontroll.

Metoden innebär i allmänhet merarbete för uppgiftslämnarna. Omfatt- ningen av merarbetet varierar med trppgifternas art och antal. Av betydel- se är också vilka uppgifter som ändå lämnas till den enskilde. Merarbetet blir mindre betungande om uppgifterna som skall lämnas till skattemyndig- heterna redan av andra skäl sammanställs och sänds till deklaranterna. Av stor betydelse är naturligtvis också möjligheterna att utnyttja ADB för uppgiftslärnnandet.

Det är enligt min mening självklart att man bör vara ytterst restriktiv när det gäller att införa nya uppgiftsskyldigheter. Förenklingsreformen är dock enligt min mening av sådan vikt att det är befogat med en utvidgning av skyldigheten. särskilt som resultatet av en sådan trppgiftsskyldighet totalt

Prop. 1984/85: 180 62

sett blir en arbetsbesparing genom att man ersätter deklaranternas manu- ella arbete med maskinella bearbetningar.

Förslagen om ökad uppgiftsskyldighet särskilt beträffande bankerna och användningen av ADB har föranlett några remissinstanser att komma med invändningar från integritetsskyddssynptrnkt. Man ifrågasätter om inte förslagen innebär ett obehörigt intrång i den personliga integriteten. Jag tar i det följande upp denna fråga.

Uppgifter om bankräntor

Det finns anledning att säga några ord också om de uppgifter som den senaste tidens debatt om skattemyndigheternas kontrollrätt främst har handlat om. nämligen bankernas uppgifter om gottgjorda räntor.

Det kan då till att börja med konstateras att det inte finns någon principi- ell skillnad mellan dessa uppgifter och andra uppgifter som f. n. omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. t.ex. löneuppgifter. aktieutdelningsupp- gifter och uppgifter om näringsidkares köp och försäljningar. Det är i samtliga fall fråga om uppgifter om kundförhållanden e.d. Vidare är det fråga om uppgifter som den skattskyldige är skyldig att ange i självdeklara- tionen. Man kan alltså inte rimligen hävda att uppgifterna är av känslig natur i sig eller att det skulle vara något hot mot den personliga integriteten att skattemyndigheterna får ta del av dessa. Man måste dessutom beakta att uppgifterna ingår i bokföringen hos dem som skall tillhandahålla uppgif— terna. Kreditinstitutens inlåningsräntor ärju en avdragsgill kostnad i insti- tutens rörelse. Skattemyndigheterna måste därför självfallet få ta del av uppgifterna för taxeringskontroll och det är också lika självklart från såväl principiella som praktiska synpunkter att man inte kan begränsa denna kontroll så att den får avse bara kreditinstitutets redovisning.

Det ärju också så beträffande bankräntorna att skattemyndigheterna har haft en generell rätt att infordra kontrolluppgifter i fråga om inte namn- givna räntetagare ända sedan år 1935. Denna rätt har också under årens lopp många gånger utnyttjats för att genomföra generella räntekontroller. Att denna rätt bara tillkommer RSV betingas av hänsyn till uppgiftsläm- narna och har ingenting att göra med uppgifterna som sådana.

Jag kommer alltså fram till att det från integritetsskyddssynpunkt inte kan riktas några principiella invändningar mot att utvidga den nuvarande skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på bankräntor så att det blir en skyldighet att lämna uppgifterna självmant. Tvärtom bör det vara en fördel från denna synpunkt att den enskilde känner till att uppgifterna lämnas till skattemyndigheterna. Det bör också påpekas att en obligatorisk kontroll- uppgiftsskyldighet på bankräntor förekommer i flera andra länder. bl.a. i Danmark och USA.

Prop. 1984/85: 180 63

Användningen av ADB

Det förenklade deklarationssystemet förutsätter som jag tidigare har nämnt en ökad användning av ADB vid taxeringen. Här skall jag redovisa några allmänna synpunkter på frågan.

Vad beträffar den ökade ADB-användningen med anledning av det nya förenklade deklarationssystemct så är det i huvudsak två kategorier av uppgifter som kommer att tillföras skatteregistren. Det gäller uppgifter om bankräntor och banktillgodohavanden samt uppgifter om aktieutdelningar och aktieinnehav. Som jag tidigare har nämnt skiljer sig dessa uppgifter inte i princip från de uppgifter som redan förekommer i skatteregistren. Den reglering som finns i fråga om skatteregistren bör därför kunna gälla också för dessa uppgifter. Den nya ordningen förutsätter emellertid vissa ändringar i skatteregisterlagen (1980: 343). och jag avser att i ett senare sammanhang återkomma med förslag härom.

När det sedan gäller användningen i alltnänhet av ADB på skatteområ- det och frågan om integritetsskyddet vill jag börja med att stryka under några uttalanden som dåvarande departementschefen gjorde i samband med att skatteregisterlagen antogs (prop. 1979/80: 146 s. 20). Departe- mentschefcn uttalar där bl.a. följande. Det integritetsskyddade området bestäms ytterst av omfattningen av dels skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för beskattningen. dels rätten för skattemyndigheterna att kon- trollera att denna uppgiftsskyldighet har fullgjorts. De ökade möjligheterna att använda ADB innebär i och för sig inte någon ändring i dessa avseen- den. Ändringen ligger bl.a. däri att kontrollen kan göras effektivare än hittills. Sådana kontroller som enligt statsmakternas beslut får och skall äga rum men som på grund av bristande manuella resurser hittills inte har kunnat ske i önskvärd utsträckning kan i det datoriserade systemet företas i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med strävandena mot ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen. Riksdagen har också ut- tryckligen tagit ställning för att kontrollen skall effektiviseras med stöd av ADB.

Jag kan helt ansluta mig till dessa uttalanden. Den omständigheten att man tar ADB-tekniken till hjälp vid skattekontrollerna och därigenom på ett effektivare sätt än hittills utnyttjar de uppgifter som lämnas för beskatt- ningsändamål kan sålunda i och för sig inte anses innebära något otillbör- ligt från integritetssynpunkt. Det måste tvänom vara önskvärt att myndig- heterna får bästa möjliga tekniska hjälpmedel för den beskattningskontroll som enligt riksdagens beslut skall utföras.

Diskussionen rörande skyddet för den personliga integriteten med anled- ning av användningen av ADB får sålunda enligt min mening inte under några omständigheter leda till att det anses som ett obehörigt integritetsin- trång så snart man från skattemyndigheternas sida använder ADB för att kontrollera sådana uppgifter som enligt gällande bestämmelser skall läm- nas till ledning för beskattningen. I stället bör man inrikta sig på frågan om

Prop. 1984/85: 180 5,4

säkerhetsanordningar mot obehörig åtkomst i ADB-systemen samt sekre- tesskyddet och därmed sammanhängande frågor. Vad det gäller är att så långt möjligt eliminera riskerna för att hemliga beskattningsuppgifter blir tillgängliga utanför den krets av myndigheter och tjänstemän som behöver dem för beskattningsverksamheten.

3 Materiella beskattningsregler

3.1. Avdrag i inkomstslaget tjänst

Mitt förslag: Avdragen från anställningsinkomst indelas f.n. i tre grup- per. nämligen kostnader i samband med tjänsteresor (ökade levnads- kostnader och resekostnader). kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor) samt övriga kostnader. Avdrag för tjänstere— sor och arbetsresor medges med faktiska kostnader. dock att kostnader för arbetsresor är avdragsgilla bara till den del de överstiger 1000 kr. Avdrag för övriga kostnader medges enligt två alternativ. Antingen medges avdrag med ett schablonavdrag på 1 000 kr. eller också medges avdrag för de faktiska kostnaderna om dessa är högre. Jag föreslår sådana ändringar att det blir två avdragsgrupper. nämligen kostnader för tjänsteresor resp. övriga kostnader. Arbetsresekostnaderna förs sålunda till övriga kostnader och samtidigt slopas avdragsbegränsning- en på 1000 kr. Avdrag inom gruppen övriga kostnader medges liksom f.n. med verkliga kostnader eller med ett schablonavdrag. Väljer man alternativet med ett schablonavdrag för övriga kostnader får man av- drag med 3000 kr.. dock högst 10% av intäkterna.

Avdragsrätten under inkomst av tjänst ändras i ytterligare två av- seenden. För det första slopas det schablonavdrag på 100 kr. som f. n. medges den som inte har arbetsinkomst. För det andra flyttas avdrags- rätten för räntor till inkomstslaget kapital.

Kommitténs förslag: Samma som mitt med två undantag, nämligen att avdragsbegränsningen på 1000 kr. för arbetsresor behålls och att schablon— avdraget bestäms till 2000 kr.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser befarar att schablonavdraget är så snävt tilltaget att ett stort antal skattskyldiga kommer att uteslutas från möjligheten till förenklad redovisning. En del remissinstanser anser att gränsen för avdragsrätt för resor till och från arbetet bör höjas. Vissa ifrågasätter också om rätten till avdrag för dessa resekostnader över huvud taget skall behållas. Några framhåller att kommitténs konstruktion av schablonavdraget är svår att förstå och vissa förordar att avdrag för kost- nader för arbetsresor inte inordnas i schablonavdraget utan redovisas särskilt.

Prop. 1984/85: 180 (, 'Jl

Skälen för mitt förslag: För en förenklad löntagarbeskattning är det givetvis av största betydelse att de vanliga avdragen i inkomstslaget tjänst kan hanteras på ett enkelt sätt. Det går inte att i den förenklade självdeklara- tionen ha med mer än ett mycket begränsat antal avdrag av den typ som förutsätter att avdragsrätten prövas i varje enskilt fall på grundval av uppgifter som redovisas i deklarationen. Avsikten ärju att deklarationerna i princip inte skall granskas i ett manuellt förfarande. Kommittén har föreslagit åtgärder i huvudsakligen tre avseenden för att förenkla avdrags- hanteringen i inkomstslaget tjänst. För det första föreslås att avdragen för kostnader i samband med tjänsteresor (resekostnader och ökade levnads- kostnader) normalt inte skall redovisas i deklarationen utan i stället hante- ras hos arbetsgivaren. För det andra föreslås ändrade regler i fråga om avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor) och schablonavdrag. För det tredje föreslås att avdrag för räntor på studie- skulder flyttas till inkomstslaget kapital. Förslagen skall göra det möjligt att få med den stora majoriteten löntagare i det förenklade systemet genom att det i den förenklade deklarationen inte lämnas något utrymme för avdragsyrkanden i inkomstslaget tjänst. De som använder den förenklade deklarationen skall utan särskilt yrkande tillgodoföras ett schablonavdrag och kan dessutom indirekt få avdrag för kostnader i samband med tjänste- resor genom att arbetsgivarens ersättning härför inte behöver redovisas.

Jag kan i allt väsentligt hålla med kommittén om syftet med och inrikt- ningen av åtgärderna rörande avdragen i inkomstslaget tjänst. Det kan i och för sig i frågasättas om man inte beträffande vissa avdrag — t. ex. för verktyg. facklitteratur. telefon. kontorsmaterial o.d. - borde begränsa eller helt slopa avdragsrätten. Det kan sålunda hävdas dels att de delvis är av privat natur. dels att frågan om— kostnader för arbetsredskap o.d. bör lösas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Å andra sidan finns det otvivelaktigt vissa skattskyldiga som har avsevärda kostnader av detta slag. samtidigt som de har en sådan arbetssituation att arbetsgivaren inte lämpligen kan tillhandahålla redskap eller facklitteratur som behövs för tjänsten. Man måste också beakta att samma kostnader alltjämt sktrlle vara fullt avdragsgilla i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet. Jag kan därför inte förorda att man annat än i vissa speciella fall bygger förenklingsreformen på en slopad avdragsrätt.

Jag behandlar i det följande först förslaget angående arbetsresor och schablonavdrag.

I fråga om arbetsresor och schablonavdrag gäller f.n. i huvudsak föl— jande. Kostnaderna för arbetsresor är avdragsgilla till den del de överstiger 1000 kr. Schablonavdrag medges för "övriga kostnader” dvs. andra kostnader än kostnader för tjänsteresor resp. arbetsresor — med 1 000 kr.. dock högst 5 % av anställningsinkomsten. Den som har högre övriga kost- nader får avdrag med det verkliga beloppet. Den som inte har några anställningsinkomster får avdrag med 100 kr.

5 Riksdagen 1984/85. ] .ru/nl. Nr 180

Prop. 1984/85: 180 66

Det råder ingen tvekan om att de nuvarande reglerna är otillräckliga om man skall åstadkomma en förenklad löntagarbeskattning. Det är framför allt den omständigheten att avdrag för arbetsresor måste prövas så snart kostnaderna överstiger 1000 kr. som skapar problem. Månadskorten till allmänna kommunikationsmedel kostar redan i många kommuner mer än l000 kr. per år. Om något år när förenklingsreformen avses träda i kraft torde man i de allra flesta kommuner ha passerat l000 kronors-gränsen. Om inga ändringar görs av avdragsreglerna kommer detta att innebära att de skattskyldiga i stor utsträckning mäste redovisa sina arbetsresor på ungefär samma sätt som i dagens system. dvs. med angivande av arbets- platsens belägenhet. antal arbetsmånader etc. Detta förutsätter i sin tur i princip att de redovisade uppgifterna prövas i varje enskilt fall. vilket med hänsyn till avdragens frekvens skulle bli en avsevärd belastning för syste- met.

Jag ansluter mig därför till kommitténs uppfattning att reglerna måste ändras så att kostnader för arbetsresor i det helt övervägande antalet fall ryms inom någon form av schablon.

En tänkbar lösning är då att medge ett schablonavdrag för kostnader för arbetsresor oavsett om sådana resor företagits eller ej. Ett sådant avdrag måste emellertid för att få avsedd effekt sättas till lägst 2500 kr. Det kan emellertid konstateras att ett sådant avdrag blir mycket kostnadskrävande. Kostnaden för en övergång till ett schablonavdrag på 2500 kr. med ut- gångspunkt i dagens regler om arbetsresor kan beräknas till ca 4 miljarder kronor. Ett rent schablonavdrag för arbetsresekostnader framstår därför som alltför dyrbart.

Det återstår då som jag ser det inte någon annan möjlighet än att slopa särbehandlingen av arbetsrescavdraget och i stället låta detta ingå bland övriga kostnadsavdrag.

Kommitténs förslag innebär somjag nämnt att man har kvar avdragsbe— gränsningen på 1000 kr. för arbetsresor men låter eventuella överskju— tande arbetsresekostnader ingå bland de kostnader som omfattas av schab- lonavdragct på 2000 kr.

För egen del anserjag i likhet med rätt många remissinstanser att den av kommittén förordade lösningen är ganska svårgripbar. Kommittén säger också själv att konstruktionen kan vara svår att förstå. Vad frågan gäller är helt enkelt om man bör ha kvar den nuvarande begränsningen beträffande arbetsresor eller ej. Det huvudsakliga skälet för denna begränsning i av- dragsrätten är att kostnaderna för arbetsresor åtminstone delvis har karak- tären av privata levnadskostnader. Kostnaderna föranleds ju ofta av den skattskyldiges val av bostadsläge. Mot detta synsätt kan å andra sidan invändas att de skattskyldiga av olika skäl inte har full valfrihet vid bosätt- ningen. Enligt min mening bör begränsningsregeln slopas eftersom den dessutom lägger hinder i vägen för en enkel lösning av schablonavdragsfrå- gan. Genom att slopa begränsningsregeln blir det sålunda naturligare och

Prop. 1984/85: 180 67

enklare att ha ett gemensamt schablonavdrag för arbetsresekostnaderna och övriga kostnader.

Frågan är då hur stort schablonavdraget bör vara. Med hänsyn till vad jag tidigare nämnde om kostnaderna för resor med allmänna kommunika- tionsmedel och till att avdraget skall inbegripa även andra kostnader kan det inte sättas lägre än 3000 kr. Detta kostar ca 3.2 miljarder kronor. Högre avdrag kan av kostnadsmässiga skäl inte komma i fråga. Avdraget bör liksom f.n. maximeras till viss procent av anställningsinkomsterna. Jag föreslår i likhet med kommittén att procentsatsen bestäms till tio mot f. n. fem.

Mitt förslag innebär att den som inte har några andra kostnader i in- komstslaget tjänst än arbetsresekostnader kan ha sådana kostnader med upp till 3000 kr. och-ändå rymmas inom det förenklade systemet. Den som har andra kostnader med t. ex. l000 kr. fär följaktligen ha högst 2000 kr. i arbetsresekostnader för att omfattas av systemet. Sammantaget ger försla- get högre avdrag förde allra flesta. Ingen får lägre avdrag än f. n. Jag vill i detta sammanhang än en gång betona att en förenklingsreform förutsätter vissa schablonregler och att det är ofrånkomligt att en sådan reform gynnar vissa skattskyldiga och är mindre förmånlig för andra.

Som jag tidigare har nämnt föreslår kommittén att kostnader i samband med tjänsteresor liksom f.n. skall behandlas för sig och således lämnas utanför schablonavdraget. Ett schablonavdrag som omfattar även sådana kostnader skulle missgynna dem som inte får ersättning av arbetsgivaren för sina tjänsteresor. eftersom avdragen för kostnaderna skulle konsumera schablonavdraget, Med hänsyn härtill biträder jag kommitténs förslag om att avdrag för kostnaderna för tjänsteresor även i fortsättningen skall medges särskilt.

Några remissinstanser har ansett att ytterligare kostnader skall ligga utanför schablonavdraget och således medges särskilt. Det gäller bl.a. kostnader för mätningsavgiftcr samt kostnader för representation o.d. som arbetstagaren har haft och som han fått ersättning för från arbetsgivaren. Enligt min mening bör det inte komma i fråga att ha en särbehandling i deklarationen av ytterligare kostnadsslag.

Schablonavdraget på 3000 kr. skall som framgått av det anförda medges bara den som har anställningsinkomster. Övriga skattskyldiga som har inkomst av tjänst medges f.n. ett schablonavdrag på 100 kr. Detta avdrag avser inte längre att täcka några kostnader för intäkternas förvärvande. Avdraget fyller inte någon funktion och bör som kommittén har föreslagit slopas. De folkpensionärer som har extra avdrag bör kompenseras härför genom en höjning av det extra avdraget. [ övrigt bör ingen kompensation utgå.

Förslaget att nuvarande avdrag för räntor i inkomstslaget tjänst skall flyttas till inkomstslaget kapital motiveras främst av att man om möjligt bör undvika att urholka värdet av schablonavdraget. Men det är också så att

Prop. 1984/85: 180 68

det i en del fall kan vara svårt att avgöra till vilket inkomstslag räntorna hör och många skattskyldiga torde därför redan i dagsläget redovisa de ifråga— varande räntorna — t.ex. ränta på studielån och på lån till flyttningskost- nader under inkomst av kapital. En förflyttning skulle därför också innebära en förenkling av reglerna. För de skattskyldiga kan en förflyttning i vissa fall medföra en mindre skatteskärpning t. ex. genom att sparavdra- get påverkas. Som jag tidigare har sagt måste man emellertid acceptera vissa effekter av denna typ för att få ett enklare skattesystem som ger en större rättvisa i det stora hela.

Mina förslag angående avdrag i inkomstslaget tjänst förutsätter ändring— ar i 33s ] och 2 mom.. 395 1 mom. och punkt 4 av anvisningarna till 335 kommunalskattelagen (1928: 370). KL.

3.2 Inkomst av kapital

3.2.1. Ränta på överskjutande preliminär skur!

Mitt förslag: Räntan på överskjutande preliminär skatt görs skattefri och på grund härav halveras räntesatsen till motsvarande halva diskon- tot. För överskjutande skatt som överstiger 20000 kr. blir dock ränte- satsen en fjärdedel av diskontot. Räntan utgår normalt för tolv månader men om den preliminära skatten erlagts under tiden den l9januari—den 30 april är räntetiden liksom f.n. sex månader.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Praktiskt taget samtliga remissinstanser godtar kom- mitténs förslag.

Skälen för mitt förslag: Om den preliminära skatten överstiger den slutliga skatten får den skattskyldige ränta (ö—skatteränta) på det överskjutande beloppet. Ö-skatteräntan är skattepliktig inkomst. Räntesatsen är lika med diskontot vid utgången av året före taxeringsåret. Ränta utgår i regel för en beräknad tid av tolv månader. Ränta på preliminär skatt som erlagts genom fyllnadsbetalning under tiden den 19 januari—30 april taxeringsåret utgår för en tid av sex månader. Räntebeloppen får inte överstiga 100000 kr. Uppgiften om ö-skatteränta är f. n. maskinellt ifylld på deklarationsblan- ketten. Trots detta förorsakar den många fel genom att de skattskyldiga glömmer att föra över det förtryckta beloppet till redovisningen i inkomst- slaget kapital. Det administrativa bestyret för granskningspersonalen för- enklas väsentligt med ett system där ö—skatteräntan blir en skattefri intäkt. Systemet leder också till en förenkling för den skattskyldige i fråga om redovisningen. Förenklingseffekten blir störst beträffande fullständiga de-

Prop. 1984/85: 180 69

klarationer men även i fråga om förenklade deklarationer blir vinsterna stora. Även för ADB-systemet innebär förslaget en viss avlastning efter- som uppgifterna inte behöver registreras om räntan görs skattefri. Antalet ö-skatteräntor uppgick vid 1983 års taxering till 2.7 miljoner. Ett system i vilket ö-skatteräntan blir en skattefri intäkt innebär således många fördelar och bör därför genomföras.

Skattefriheten medför ett inkomstbortfall för det allmänna och de nuva- rande räntesatserna måste därför sänkas för att förhindra ett skattebortfall. Skatteuttaget bör i stort sett kunna balanseras genom att nuvarande ränte- satser halveras. Räntan pä överskjutande skatt bör därför normalt motsva- ra hälften av det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december året före taxeringsäret. Räntan på preliminär skatt som er- lagts som fyllnadsbetalning bör liksom f.n. beräknas för en tid av sex månader. Vidare bör man bl. a. för att förhindra att ö-skatteräntan utnytt- jas för att vinna skattefördelar ha ytterligare begränsningar när det gäller höga överskjutande skatter. För belopp över 20000 kr. bör räntesatsen bestämmas till en fjärdedel av fastställt diskonto. Bestämmelsen om att räntebeloppen sammanlagt inte får överstiga 100 000 kr. kan slopas med hänsyn till detta. Förslaget är i huvudsak kostnadsncutralt för såväl det allmänna som för den skattskyldige.

Det jag nu har anfört föranleder ändring i 19% KL och 69.5 ] mom. uppbördslagen (1953: 272). UBL. samt en följdändring i 329" UBL.

3.2.2. Sparavdrag

Mitt förslag: Det s.k. sparavdraget, som f.n. är 800 kr. för ensam- stående och 1600 kr. för sambeskattade gemensamt. individualiseras och höjs till 1 600 kr.

Kommitténs förslag: Avdraget individualiseras och blir på 1000 kr.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar kommitténs förslag. Många förordar dock ett högre sparavdrag. Vissa motsätter sig också individualiseringen av avdraget.

Skälen för mitt förslag: I syfte att stimulera sparandet och förenkla taxe- ringsarbetet infördes fr.o.m. taxeringsåret 1957 ett extra avdrag under inkomst av kapital, som numera brukar kallas sparavdraget. Avdraget avsågs även medverka till en bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt för sådana skattskyldiga som vid sidan av annan inkomst hade inkomst av kapital.

Avdraget utgjorde ursprungligen 100 kr. för ensamstående och 200 kr. för sambeskattade. Beloppen har under åren höjts i olika omgångar. Nuva-

Prop. 1984/85: 180 70

rande beloppsgränser 800 resp. 1 600 kr. tillämpas sedan 1976 års taxering. Vid 1982 års taxering utnyttjades sparavdraget helt eller delvis av 2,6 miljoner skattskyldiga. Det allmännas kostnader för sparavdraget uppgår till ca 1400 milj. kr.

En individualisering av avdraget innebär att makar inte får tillgodoräkna sig andre makens outnyttjade avdrag. Individualiseringen är ingen absolut förutsättning för genomförandet av ett system med förenklad deklaration. Granskningsarbetet underlättas dock så väsentligt att intlividualiseringen av avdraget bör genomföras. [ fråga om förutsättningarna för att få lämna förenklad deklaration behandlas nämligen makarna i regel individuellt. Det kan således inträffa att den ene maken lämnar fullständig deklaration medan den andre avger förenklad deklaration. Tillgång till de båda sambe- skattades deklarationer kommer i ett system med individuella avdrag inte att vara nödvändig.

En del remissinstanser förordar med hänvisning bl.a. till penningvär- deutvceklingen från år 1976 att sparavdrag skall medges med högre belopp än vad kommittén har föreslagit. Jag vill då först erinra om de sparfräm- jande åtgärder som vidtagits inom ramen för det s.k. allemanssparandet. Dessa innebär bl.a. att avkastning och värdestegring på sparade medel är befriade från inkomstskatt. Den högsta tillåtna månadsinsättningen har nyligen höjts från 600 kr. till 800 kr. Jag anser emellertid. mot bakgrund av att individualiseringcn av avdraget i många fall faktiskt medför ett minskat avdragsutrymme och det angelägna i att främja sparandet. att jag kan förorda en höjning av sparavdraget till 1 600 kr.

Mitt förslag beträffande sparavdraget föranleder ändringar i 39? 3 mom. KL.

3.2.3. Avdrag förförvaItningskmrnader

Mitt förslag: Avdrag för förvaltningskostnader medges endast till den del kostnaderna överstiger 1000 kr.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget. Från några håll ifrågasätts begränsningen bl.a. med hänvisning till att förmyn- dararvoden och arvoden för bankernas notariatverksamhet i samband med förvar av omyndigas värdehandlingar inte har karaktär av privata levnads- kostnader.

Skälen för mitt förslag: För att underlätta genomförandet av en förenklad löntagarbeskattning bör avdragsrätten för förvaltningskostnader omprö- vas. Till normala förvaltningskostnader hör bl.a. kostnad för bankfack och

Prop. 1984/85: 180 71

arvode till banks notariatavdelning. ] praxis förekommer en mängd olika slag av förvaltningskostnader. för vilka det kan föreligga svårigheter att med säkerhet bedöma vad som är avdragsgillt eller inte. Förvaltningskost- nadsavdrag är dessutom en mycket frekvent avdragspost samtidigt som det i flertalet fall rör sig om små belopp. Ett slopande av avdragsrätten skulle därför medföra att manuella granskningsresurser frigörs och den maskinella hanteringen underlättas. Att slopa avdragsrätten helt kan dock enligt min mening inte förenas med principen om att avdrag medges för intäkternas förvärvande och bibehållande. Det kan emellertid med fog hävdas att förvaltningskostnader delvis har karaktären av privata levnads- kostnader. Vidare bör beaktas att det finns ett schablonavdrag i inkomsts- laget kapital. Detta avdrag är visserligen avsett främst som en sparstimu- lans. Höjningen av detta avdrag mäste emellertid också ses som en kom- pensation för att avdragsrätten för förvaltningskostnader begränsas.

Avdragsrätten för förvaltningskostnader bör med hänsyn till det anförda kunna begränsas på det sätt kommitten har föreslagit. Avdrag för förvalt— ningskostnader bör således medges fysisk person bara för den del av kostnaderna som överstiger 1000 kr. under beskattningsåret. Detta inne- bär att avdrag för sådana kostnader i stort sett kommer att upphöra för fysiska personer. Detta underlättar genomförandet av en förenklad lönta- garbeskattning. Det allmännas inkomster beräknas öka med uppskatt- ningsvis 125 milj. kr. För de skattskyldiga innebär förslaget en viss skatte- skärpning. för de flesta dock mindre än 100.k|t.

Förslaget förutsätter ändringar i 3915 1 mom. KL.

3.3. Tillfällig förvärvsverksamhet

Mitt förslag: Det införs ett avdrag på 1000 kr. från vinster vid försälj- ning av aktier som innehafts mindre än två är. Det nuvarande avdraget vid försäljning av äldre aktier, som är på 3000 kr. för såväl ensam- stående som makar gemensamt. omvandlas till ett individuellt avdrag på 2 000 kr.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Praktiskt taget samtliga tillstyrker förslaget eller läm- nar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler i 35ä 3 mom. KL är realisationsvinst på grund av avyttring av aktier och därmed likställda tillgångar i sin helhet skattepliktig om den skattskyldige innehaft egendo- men mindre än två år. Har den skattskyldige innehaft egendomen två år eller mer. s. k. äldre aktier, är 40 % av vinsten vid avyttringen skatteplik-

Prop. 1984/85: 180 7:

tig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst på äldre aktier minskat med eventuella realisationsförluster för samma slags aktier får den skattskyldige göra avdrag med 3000 kr. För makar och andra sambeskattade är avdraget gemensamt.

För att få med löntagare med smärre aktieinnehav i det förenklade deklarationssystemet krävs dels att det nuvarande avdraget individualise- ras. dvs. att det inte får delas upp mellan makar. dels att ett liknande avdrag införs för vinster på avyttring av korttidsaktier. Genom dessa åtgärder blir det nämligen möjligt för löntagare med små realisationsvinster att lämna förenklad deklaration. Kommittén har uppskattat att ytterligare 200000—300000 skattskyldiga kan omfattas av det förenklade deklara- tionssystemet om kommitténs förslag i dessa delar genomförs. Åtgärderna innebär också i övrigt en förenkling genom att redovisningen av små vinster vid avyttring av ett fåtal aktier. teckningsrätter m.m. kan slopas. I likhet med kommittén anser jag det angeläget att löntagare med små vinster på aktieförsäljningar också kan inrymmas i det förenklade deklara- tionssystemet. De angivna åtgärderna bör således genomföras. För att uppnå avsedd effekt torde det vara tillräckligt med ett relativt lågt avdrags- belopp för vinster på korttidsaktier. Avdraget bör bestämmas till 1000 kr. Det nuvarande avdraget från vinster på äldre aktier bör vidare bestämmas till 2000 kr. för varje skattskyldig. För ensamstående liksom för sambe- skattade där endast den ene har aktier innebär detta en minskning av avdraget med 1000 kr.. medan individualiseringen för sambeskattade som båda har aktier innebär en höjning med samma belopp.

Vad jag nu har anfört föreslås komma till uttryck i 35% 3 mom. KL.

3.4 Avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn

Mitt förslag: Rätten till avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn behålls. Däremot avskaffas den nuvarande regeln att avdragsyr- kandet skall styrkas med intyg som skall fogas till deklarationen.

Kommitténs förslag: Avdraget slopas. 1 andra hand lämnas ett förslag som överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig i denna fråga anser att avdragsrätten bör upphöra först när denna har ersatts av någon stödform utanför skattesystemet. Praktiskt taget samtliga tillstyrker andra- handsförslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 4655 2 mom. 4 KL får den skattskyldige göra avdrag för belopp som han under beskattningsåret betalat för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 är. Avdrag medges dock till dess barnet

Prop. 1984/85: 180 73

fyllt 2l år om det genomgår grundskola. gymnasieskola eller därmed jäm- förlig grundutbildning. Avdrag får göras med högst 3000 kr. per barn. En förutsättning för avdrag är vidare att den skattskyldige styrker sitt yrkande med intyg eller annat skriftligt bevis som skall fogas till självdeklarationen.

Antalet skattskyldiga som utnyttjar avdraget har beräknats till omkring 200000. Detta stora antal och det högt ställda beviskravet innebär att deklarationsgranskarna mäste ägna förhållandevis mycket tid åt dessa yrkanden. Vid 1981 års taxering vidtog sålunda taxeringsfunktionärerna åtgärder med anledning av avdragsyrkandena i 300th fall.

För skattemyndigheterna och i strävandena att förenkla beskattnings- reglerna skulle därför ett avskaffande av avdragsrätten vara välkommet. Det finns också mer principiella skäl som talar för en avveckling av avdraget. Sålunda förordar ensamförälderkommitte'n i sitt betänkande. (SOU 1983: 51) Ensamföräldrarna och deras barn. att det stöd till barnfa- miljerna som ges inom beskattningssystemct avvecklas till förmän för stöd i andra former. Enligt kommittén bör bl.a. ifrågavarande avdragsrätt om- fördelas till annat stöd. bl.a. förlängt och förhöjt bidragsförskott. bidrag till resekostnader vid umgänge och ekonomiskt stöd till hushåll med en- samboende vårdnadshavare.

Som många remissinstanser framhållit är det emellertid inte lämpligt att slopa avdraget förrän det har klarlagts hur man bör utforma stödet till ensamföräldrarna. Till detta kommer att ett slopande får till följd att redan fastställda underhållsbidrag kan behöva omprövas. eftersom man vid be- räkningen av förmågan att betala bidrag beaktar den skattelättnad som avdragsmöjligheten ger. Slutsatsen blir därför att avdraget t.v. bör vara kvar och att frågan om ett slopande får tas upp i samband med familjepoli— tiska överväganden.

Genom att i stället slopa intygskravet hör en kraftig minskning ske av de nuvarande olägenheterna med avdraget. Lättnader uppkommer för både skattemyndigheterna och de enskilda. Slopandet av intygskravct innebär att bevisläget blir detsamma som i fråga om flertalet andra avdrag.

Det bör vara tillräckligt att den skattskyldige i deklarationen anger avdragsbcIOppet samt barnets namn och personnummer. Detta innebär dock inte att han skall vara befriad från att på begäran styrka sin rätt till avdrag på samma sätt som gäller för de flesta andra avdragsyrkanden.

Mitt förslag föranleder ändring i 4633' 2 mom. KL.

3.5. Avdrag för nedsatt skatteförmåga

3.5.1. Sjukdomskosmader

Mitt förslag: Avdraget på grund av sjukdomskostnader behålls t.v.

Prop. 1984/85: 180 74

Kommitténs förslag: Avdraget på grund av sjukdomskostnader slopas och ersätts med ett bidragssystem som administreras av de allmänna försäk- ringskassorna.

Remissinstanserna: l stort sett samtliga anser att avdraget på grund av sjukdomskostnader bör slopas.

Skälen för mitt förslag: Reglerna om avdrag för nedsatt skatteförmåga på grund av sjukdomskostnader (505 2 mom. andra stycket KL och % 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. SlL.) är avsedda att ge skattelättnader till flera olika grupper skattskyldiga. bl.a. till handikappade och personer med kroniska sjukdotnar. Vid 1982 års taxering fick ca 255 000 skattskyldiga avdrag på grund av sjukdomskost- nader, varav ca 220000 var folkpensionärer som fick extra avdrag också på den grunden att de uppburit folkpension.

Yrkandena om avdrag på grund av sjukdomskostnader kräver ofta bety- dande insatser av taxeringsfunktionärerna. Ett yrkande förutsätter nämli- gen inte sällan en närmare utredning från granskarens sida och en tämligen ingående prövning av olika förhållanden. RSV har i fråga om 1984 års taxering utfärdat anvisningar (RSV Dt 1983: 18) vari anges bl.a. den per— sonkrets som företrädesvis bör vara berättigad till avdraget. vilka merut- gifter som bör beaktas. vilket beviskrav som bör gälla samt hur avdraget skall beräknas med hänsyn bl. a. till inkomstens storlek och den skattskyl— diges försörjningsbörda. Av anvisningarna framgår bl. a. att merutgifterna för personer som på grund av sin sjukdom är i behov av särskild kost kan variera mellan 700 och 6100 kr. beroende på sjukdomens art. Detta ger en bild av de nuvarande tillämpningssvårigheterna och även av svårigheterna att förenkla reglerna genom sehabloniseringar.

För skatteadministrationen och inte minst frän förenklingssynpunkt skulle det naturligtvis vara av stort värde om den stora grupp deklaranter som är i behov av stöd med anledning av sjukdomskostnader kunde få detta utanför bcskattningssystemet. Den nuvarande stödformen har genom sitt samband med taxeringen också direkta nackdelar för den enskilde. En olägenhet är att skattenedsättningen kommer den skattskyldige till godo i allmänhet först efter debiteringen av den slutliga skatten för taxeringsåret. dvs. ofta i december året efter utgiftsåret. Det är vidare klart att taxerings- funktionärerna inte är bäst lämpade att göra de bedömningar av social och medicinsk karaktär som dessa avdragsyrkanden inte sällan förutsätter.

Jag delar därför kommitténs och remissinstansernas uppfattning att av- dragsrätten bör avskaffas. En slopad avdragsrätt förutsätter emellertid att ifrågavarande personers behov av ekonomiskt stöd kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Till grund för en förändring måste ligga en kartlägg- ning av de olika stödformer som sjuka och handikappade i dag kan få del av. En sådan kartläggning pågår f.n. på regeringens uppdrag inom statens

Prop. 1984/85: 180 75

handikappräd. Denna skall vara klar före utgången avjuni 1985. Jag har av chefen för socialdepartementet inhämtat att han på grundval av kartlägg— ningen avser att överväga vilka åtgärder som behövs för att den nuvarande skattelindringcn skall kunna avskaffas. Det förefaller dock f. n. inte möjligt att förändra stödformerna redan till inkomstäret 1986.

Enligt min mening bör det vara möjligt att övergångsvis låta dem som yrkar avdrag för sjukdomskostnader använda den förenklade deklaratio— nen. De deklarationer som innehåller sådana yrkanden får behandlas enligt någon lämplig särrutin.

3.5.2. Existens/nini/num

Mitt förslag: Reglerna Iom existensminimum behålls.

Kommitténs förslag: Overensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget lämnas i allmänhet utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Existensminimum beaktas vid beskattningen på två skilda sätt. nämligen dels genom extra avdrag vid beräkning av preliminär och slutlig skatt. dels genom nedsatt skatteavdrag för kvarstående skatt. Det senare fallet berör endast den lokala skattemyndigheten och kronofog- demyndigheten medan det förra hanteras av den lokala skattemyndigheten och taxeringsnämnden. Reglerna om existensminimum vid taxeringen finns i 5055 2 mom. tredje stycket KL med anvisningar och i 95? 2 mom. första stycket SIL.

I samband med 1982 års taxering medgavs omkring 1500 skattskyldiga avdrag med stöd av reglerna om existensminimum. Denna ringa förekomst medför att det inte är motiverat att i det här sammanhanget göra en mer ingående bedömning av avdragsreglerna. Det kan emellertid konstateras att skattemyndigheternas prövning av rätten till avdrag är omständlig och arbetskrävande och att det trots detta ofta förekommer stora avvikelser mellan avdraget vid beräkningen av den preliminära skatten och avdraget vid taxeringen. till följd varav kvarstående skatt påförs.

Riksdagen har under föregående riksmöte uttalat att cxistensminimireg- lerna delvis är föråldrade och att behov av en översyn föreligger (SkU 1983/84150. rskr 395). Riksrevisionsverket har därefter i en till regeringen överlämnad revisionsrapport. Systemet för ekonomisk minimistandard. bl. a behandlat existensminimistödet och dess samband med socialbidrag. F.nligt verkets mening talar starka skäl för att systemet med existensmini- mum i samband med taxeringen bör avskaffas. Detta ger anledning att i ett senare sammanhang återkomma i den här frågan.

Prop. 1984/85:180 76

3.5 _? Ft)Ikpensioni'irer

Mitt förslag: De nuvarande reglerna om avdrag för folkpensionärer på grund av nedsatt skatteförmåga behålls utom såvitt avser den uppräk—

ningsregel som skall tillämpas när pension utgått under endast en del av året.

Kommitténs förslag: Regeln om att man beträffande makar skall beräkna avdraget med hänsyn till värdet av makarnas sammanlagda förmögenhet slopas. Nya regler införs för värdering av bostadsfastighet som ingår i den skattskyldiges förmögenhet. I övrigt överensstämmer förslaget i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Meningarna är delade om förslaget angående beräk- ningen av makars förmögenhet och värdet av bostadsfastighet. Många efterlyser en närmare belysning av vilka effekter förslagen skulle få. För- slaget rörande den särskilda uppräkningsregeln lämnas utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Vid 1982 års taxering fick nästan 1.2 miljoner folkpensionärer avdrag för nedsatt skatteförmäga. Det är således en sådan frekvens på avdraget att detta måste kunna omfattas av en förenklad deklarationsredovisning.

En viktig förutsättning för att hanteringen av dessa avdragsfall skall bli rationell är att avdraget kan beräknas maskinellt, utan kompletterande manuell granskning eller andra manuella åtgärder. Redan i dag har grans— karna i viss utsträckning ADB-stöd för att beräkna avdraget som om inte särskilda omständigheter föranleder annat — medges i enlighet med tabell— värden som RSV fastställer (vid 1985 års taxering tillämpas RSV:s före- skrifter m.m. RSV Dt 1984: 10).

För att förenkla hanteringen av avdragsfallen är de förhållanden som skall beaktas vid beräkningen och som kräver manuella insatser av grans- karen av särskilt intresse. Vissa av dessa förhållanden är emellertid sådana att de inte påverkar det förenklade deklarationssystem som föreslås i det här ärendet, eftersom de berörda skattskyldiga ändå inte kan omfattas av systemet. Så är fallet i fråga om pensionärer som uppburit sjöinkomst eller som medgetts investeringsavdrag. Övervägandena böri stället främst gälla de situationer då den skattskyldige haft pension under endast en del av året eller förmögenhet som skall föranleda jämkning av avdraget.

Den skattskyldige är enligt författningstexten (505 2 mom. fjärde stycket KL med anvisningar) berättigad till extra avdrag om inkomsten till inte obetydlig del utgjorts av folkpension. Den omständigheten att pensionen varit låg till följd av att den inte utgått under hela beskattningsåret utgör dock inte hinder mot avdrag. Avgörande för bedömningen är huruvida pensionen. om den hade utgått hela året, skulle ha utgjort en inte obetydlig

Prop. 1984/85: 180 77

del av inkomsten. RSV har i de nämnda föreskrifterna för detta fall angett att föreskrifternas tabellvärden bör tillämpas om folkpensionen räknat för helt år uppgått till minst 6000 kr. eller minst en femtedel av den samman— räknade inkomsten, dvs. summan av inkomsterna från olika inkomstslag. Vid tidigare taxeringar har beloppet varit 3 000 kr.

Bestämmelsen om att det beträffande pension som utgått under endast en del av året är avgörande vad pensionen skulle ha uppgått till om den utbetalats hela året medför att avdraget inte i sin helhet kan beräknas maskinellt. En möjlighet att förenkla hanteringen av dessa fall är att slopa regeln att folkpensionen skall ha uppgått till minst en femtedel av inkoms- ten eller 6000 kr. och alltså beräkna avdrag så snart en folkpensionsförmån har utgått.

En annan möjlighet är att inte företa någon omräkning när pensionen har utgått under bara en del av året. Regeln att pensionen skall ha uppgått till minst 6000 kr eller minst en femtedel av den sammanlagda inkomsten görs då absolut. Detta ger minskade avdragsmöjligheter för den som inte upp- burit pension under hela beskattningsåret. Eftersom det för avdragsrätt är tillräckligt att 6000 kr. har erhållits i pension och detta belopp svarar mot mindre än tre månaders oreducerad pension kommer begränsningen dock främst att gälla skattskyldiga som uppbär pension för första gången under året. Den nackdel som detta innebär för en begränsad krets skattskyldiga uppvägs enligt min mening klart av de fördelar som erhålls genom att 6000 kronors- och en femtedelsregeln kan iakttas maskinellt. Någon erinran mot en sådan justering av förutsättningarna för avdrag har inte heller framförts vid remissbehandlingen.

Enligt RSV:s föreskrifter bör vid beräkningen av avdrag för nedsatt skatteförmåga hänsyn också tas till vissa inte skattepliktiga inkomster och förmögenhetstillgångar. Dessa skall därvid räknas med på samma sätt som skattepliktiga inkomster och tillgångar. Av särskilt intresse är utländska pensioner och utländsk förmögenhet som genom dubbelbeskattningsavtal har undantagits från beskattning här i landet. Den skattskyldige måste själv redovisa dessa eftersom skattemyndigheterna inte på annat sätt får infor- mation om dem. Det finns emellertid inte anledning att i det här samman- hanget föreslå ändringar på dessa punkter. Som jag senare kommer att utveckla närmare förordar jag nämligen att skattskyldiga med inkomster från utlandet eller med utländska förmögenhetstillgängar inte skall få läm- na en förenklad självdeklaration.

Folkpensionärens förmögenhetsinnehav skall beaktas vid beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga. De gällande reglerna föranleder övervä- ganden i främst två avseenden. nämligen dels i fråga om hänsynstagandet till andra makens förmögenhet, dels vad gäller beräkningen av förmögen- hetsvärdet av bostadsfastighet.

Beträffande makar skall på vardera maken anses belöpa hälften av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Detta gäller även om

Prop. 1984/85: 180 78

endast ena maken är folkpensionär. Denna sammanläggning av förmögen- heterna kräver alltid tillgång till uppgifter från båda makarnas deklaratio- ner. En övergång till individuell avdragsberäkning såvitt avser förmögen- het skulle därför underlätta granskning- och taxeringsarbetet. Man skulle då också nå överensstämmelse med vad som gäller i fråga om inkomster. Vid avdragsberäkningen tas nämligen ingen hänsyn till de inkomster som andra maken haft. Den gällande beräkningsgrunden i fråga om förmögen- het infördes emellertid så sent som vid 1983 års taxering på grundval av förslag från kommittén om folkpensionärernas skattelättnader. Denna ut- talade i betänkandet (Ds B 1981: 7) Folkpensionärernas beskattning att det rent principiellt vore önskvärt med en individuell beskattning även i detta fall men att det till följd av skatteflyktsrisken inte var lämpligt med en sådan förändring. Med skattflyktsrisk avsåg kommittén bl.a. att en över- gång till en individuell prövning kunde ge incitament till formella förmö- genhetsöverföringar mellan makar och leda till att de i sina deklarationer gjorde en felaktig uppdelning av förmögenhetstillgångarna i syfte att få största möjliga avdrag. Vid den nu företagna remissbehandlingen har många remissinstanser framhållit att dessa skäl fortfarande talar emot en individuell prövning. Skälen är också enligt min mening av sådan tyngd att man inte nu bör göra någon ändring i de nuvarande reglerna om samman- läggning av förmögenheter.

Vid beräkningen av förmögenheten beaktas bl.a. värdet av schablonbe- skattad villa eller fritidshus enligt särskilda rcgler. Dessa innebär att som förmögenhet räknas tio procent av skillnaden mellan fastighetens taxe— ringsvärde och lånat i fastigheten nedlagt kapital i den mån skillnaden inte uppgår till 250000 kr. Den del av mellanskillnaden som överstiger 250000 kr. värderas i sin helhet som förmögenhetstillgång. Reglerna skall på motsvarande sätt tillämpas i fråga om sådan bostadsbyggnad med tillhö- rande tomt på jordbruksfastighet som används som bostad av den skatt- skyldige.

lngår schablonbeskattad fastighet eller jordbruksfastighet i den skatt- skyldiges förmögenhet blir beräkningen av det särskilda förmögenhets— värde som kan komma att reducera avdraget komplicerad för både dekla— ranter och skattemyndigheter. Förenklade regler på detta område utgör dock inte en nödvändig förutsättning för det förenklade deklarationssyste- met. I detta bör det nämligen vara möjligt att beräkna avdraget som skall tillföras av skattemyndigheterna utan att den skattskyldige framställer något yrkande därom — med hjälp av ADB genom att bl. a. uppgifter om lånat i fastigheten nedlagt kapital särredovisas och registreras från deklara- tionsblanketten. Å andra sidan är det önskvärt med regler som är enklare att tillämpa och lättare att förstå för de skattskyldiga och som minskar de tröskeleffekter de nuvarande bestämmelserna ger. Kommitténs förslag om ett enhetligt. icke omräknat, förmögenhetsbegrepp där hänsynstagande till bostadsfastighetens del av förmögenhetsmassan görs genom differentiera-

Prop. 1984/85:180 79

de avtrappningsintervall är ett steg i den riktningen. Man bör dock såsom flera remissinstanser framhåller inte i det här avseendet ändrade gällande reglerna — som f.ö. prövades av kommittén om folkpensionärernas skatte- lättnader — utan en mer genomgripande översyn än som varit möjlig att företa nu.

3.6 Skattereduktioner

Mitt förslag: Nuvarande regler om skattereduktioner behålls.

Kommitténs förslag: Skattereduktionen för den som har hemmamake och för den som är ensamstående med hemmavarande barn slopas.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig på denna punkt anser i allmänhet att ett slopande förutsätter att det först tillskapas ett annat stödsystem.

Skälen för mitt förslag: Skattereduktion utgår f.n. i tre former. Den som taxeras som gift skattskyldig medges skattereduktion på 1800 kr. om andra maken saknar statligt taxerad inkomst. Om maken har taxerad inkomst men denna understiger 6000 kr. utgår skattereduktion med ett reducerat belopp. Om inkomsten överstiger 6000 kr. utgår ingen skattereduktion. Den som taxeras som ogift skattskyldig medges skattereduktion på 1800 kr. om han den 1 november under beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 år. Den tredje formen av skattereduktion medges den som har betalat medlemsavgift till arbetstagarorganisation.

Skattereduktionen för fackföreningsavgift behöver inte ändras med än- ledning av den förenklade självdeklarationen. Redaktionen sker nämligen i samband med uppbördsförfarandet utan att vara beroende av uppgifter i deklarationerna.

De båda övriga skattereduktionsformerna som regleras i 2å 4 mom. UBL är emellertid utformade så att de måste beaktas vid uppgiftslämnadet i deklarationen och vid taxeringsarbetet. Vad gäller den s. k. hemmama— kereduktionen måste det sålunda bl.a. finnas uppgift om andra makens bosättningsförhållanden och beträffande den s.k. ensamförälderreduk- tionen krävs att det finns uppgift om att den skattskyldige haft hemmava- rande barn vid viss tidpunkt.

För ett förenklat system skulle det därför vara värdefullt att redaktioner- na slopas. Detta gällcr särskilt ensamförälderreduktionen. eftersom denna efter avskaffandet av rätten till förvärvsavdrag utgör det enda skälet till att skatteadministrationcn för varje skattskyldig måste infordra information rörande hans barn.

Det är emellertid som en del remissinstanser framhåller inte lämpligt att

Prop. 1984/85: 180 80

avskaffa dessa skattereduktioner innan det finns underlag för att ta ställ- ning till i vilken män och på vilket sätt ifrågavarande skattskyldiga skall kompenseras för ett ökat skatteuttag. För detta talar inte minst att skatte- reduktionerna tillkommer personer som inte sällan har en ansträngd eko- nomisk situation. Jag kommer således fram till att frågan om ett slopande av skattereduktionerna får lösas i samband med familjepolitiska övervä— ganden.

3.7. Pensionsgrundande inkomst

Mitt förslag: Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI) skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft i anställningen i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiger 3000 kr. F.n. är beloppsgränsen 1000 kr.

Kommitténs förslag: Beloppsgränsen föreslås bli 2000 kr.

Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser godtar kommit- téns förslag. Två remissinstanser förordar dock att PGI bestäms till samma belopp som nettointäkten av tjänst.

Skälen för mitt förslag: lnkomstbelopp som går åt för att täcka kostnader i anställningen räknas i princip inte som pensionsgrundande. Med kostnader i tjänsten avses endast utgifter som den anställde fått vidkännas i direkt samband med arbetet. Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats är inte kostnader som hänförs till tjänsten och påverkar inte PGI-beräk- ningen. För att förenkla den administrativa hanten'ngen finns en regel som innebär att kostnaderna måste uppgå till visst belopp för att inkomsten vid PGI-beräkningen skall reduceras. Avdrag skall göras för kostnader som arbetstagaren haft i anställningen i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiger 1000 kr. Överskjutande belopp skall dras av från den anställdes inkomst vid beräkningen av PGI.

Två remissinstanser framhåller att det från förenklingssynpunkt vore lämpligast att PGI bestämdes till samma belopp som nettointäkten av tjänst. Det är givet att en sådan metod är att föredra om man ser bara till förenklingsaspekten. Den skulle dock medföra en allmän sänkning av de pensionsgrundande inkomsterna. Jag vill därför inte förorda en sådan lösning.

Mitt förslag innebär att avdrag vid PGI-beräkningen görs först när kost- naderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiger 3000 kr. Detta medför att avdrag aldrig behöver göras om den skattskyldige nöjer sig med schablonavdraget under inkomst av tjänst. PGI bestäms då till samma belopp som bruttosumman av anställningsinkomsterna. Förslaget

Prop. 1984/85: 180 81

innebär inga försämringar för de försäkrade. obetydliga merkostnader för det allmänna samt en enkel tillämpningsrutin för skattemyndigheterna. Förslaget förutsätter ändring i 45% lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

4 Förfaranderegler

4.1. Deklarationsskyldigheten

Hänvisningar till S4-1

4.1.1. Allmänna bar:Minsrringar i dek/arationsskyldig/1('n'/n

Kmmudscrsä[minga/'

Mitt förslag: Möjligheterna att slippa redovisa resekostnadsersättning i deklarationer och kontrolluppgifter utvidgas. Beträffande traktaments- ersättning behålls de nuvarande reglerna t. v.

Kommitténs förslag: Traktamentsbeskattningssakkunnigas förslag om att traktamenten och avdrag normalt skall hanteras på källskattestadiet ge- nomförs och detta förfarande skall omfatta även reseersättningar i enskild tjänst.

Remissinstanserna: Flertalet har inte haft något att erinra mot den grund— läggande uppfattningen att kostnadsersättningar inte skall behöva redovi- sas utan i stället hanteras av arbetsgivaren.

Skälen för mitt förslag: Ersättningar för tjänsteresor eller representation som ej överstiger 500 kr. behöver enligt 37? 1 mom. 1 g taxeringslagen (195616231. TL. inte tas upp i kontrolluppgift. Detsamma gäller trakta- mentsersättning. som sammanlagt ej överstiger 500kr. eller inte avser mer än 24 dagar för år räknat. om det anmärks i kontrolluppgiften att trakta- mentsersättning utgått. Ersättningar som omfattas av stadgandet behöver enligt 25.5 första stycket 3 TL inte redovisas i deklarationen.

Som jag tidigare framhållit bör principen vara att kontrollen av de intäkter som tillkommer löntagare m.fl. i så stor utsträckning som möjligt flyttas från dessa till arbetsgivare och andra som betalar ut ersättningarna. Härav följer att mottagaren av en ersättning i princip inte skall behöva redovisa ersättningen i sin deklaration. Detta är också den bärande tanken i systemet med förenklad självdeklaration. Den angivna ordningen med kontrollen förlagd hos arbetsgivarna bör enligt min mening kunna tillämpas i högre grad än f.n. i fråga om kostnadsersättningar. I de fall där ersätt- ningen är lika stor som den anställdes kostnader består redovisningen i den anställdes deklaration endast av en öppet redovisad kvittning. En sådan redovisning framstår i många fall som onödig och bör således kunna 6 Riksdagen 1984/85. ] _t'anrl. Nr ISO

Prop. 1984/85: 180 82

slopas. Att fullt ut genomföra en sädan ordning skulle emellertid kunna inbjuda till att maskera en del av lönen som kostnadsersättning. Möjlighe- ten att underlätta redovisning hos den anställde bör därför i princip begrän- sas till att avse ersättningar där avdragsrätten för den motstående kostna- den är lätt att bedöma och kostnaden lätt att verifiera.

När det gäller traktamentsersättningar bör somjag tidigare nämnt frågan om ett förenklat redovisningsförfarande tas upp i samband med behand- lingen i höst av traktamentsbeskattningssakkunnigas förslag. 1 det sam— manhanget bör ocksä behandlas andra kostnadsersättningar säsom rese- och representationsersättningar. Jag tar därför här bara upp en del av problematiken rörande resekostnadsersättningar och börjar då med sådana ersättningar för resa i tjänsten inom riket med allmänna kommunikations- medel som motsvarar gjorda utlägg. De kostnader som svarar mot sådana ersättningar är utan vidare avdragsgilla enligt bestämmelserna i KL och är lätta att verifiera. Detsamma gäller kostnader för taxiresor därvid inbegri- pet s. k. limousineserviee. Enligt min mening behöver sadana ersättningar inte tas upp i kontrolluppgift och därmed inte helleri mottagarens deklara- tion.

När det gäller kostnadsersättningar för tjänsteresa med egen bil kan dessa utgä efter många olika beräkningsgrunder. En öppen redovisning i den anställdes deklaration av erhållen ersättning och hävda kostnader bör därför i princip alltjämt ske. Redovisning bör dock kunna underlätas då den sammanlagda ersättningen under ett är uppgår till endast mindre belopp. Jag föreslår därför en regel med innebörd att resekostnadsersätt- ning som uppgår till högst 1000 kr. inte behöver tas tipp i deklarationen. Denna regel föreslås sä utformad att den omfattar all kostnadsersättning för resor i tjänsten som inte avser allmänna kommunikationsmedel eller taxi. t. ex. ersättning för egen bil och leasingbil. 1 de nu nämnda situatio- nerna fär det anses tillräckligt att det i kontrolluppgiften markeras att resekostnadsersättning utgått.

Den lättnad i skyldigheten att redovisa resekostnadsersättningar somjag här förordat innebär förenklingar för såväl arbetsgivare som löntagare. Den innebär också att ett större antal skattskyldiga kan begagna sig av den förenklade deklarationsblanketten. Däremot påverkas inte möjligheterna att utnyttja schablonavdraget. eftersom kostnader för tjänsteresor ligger helt utanför detta.

Förslaget förutsätter ändring i 37.5 1 mom. 1 g TL.

Aklieförsäljningm'

Mitt förslag: Redovisning av aktieförsäljningar fär underlätas om för- säljningssumman uppgår till högst 1000 kr. för aktier som innehafts mindre än två år och högst 6600 kr. för äldre aktier.

Prop. 1984/85: 180 83

Kommitténs förslag: (.)verensstämmer med mitt bortsett från att gränsen för redovisning av försäljning av äldre aktier bestäms till 7000 kr.

Remissinstanserna: Praktiskt taget samtliga tillstyrker förslaget eller läm- nar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Jag har nyss föreslagit att det skall införas ett avdrag på 1000 kr. som får utnyttjas vid försäljning av korttidsaktier och att det nuvarande avdraget på 3 000 kr. vid försäljning av äldre aktier skall individualiseras och bestämmas till 2000 kr. Syftet med dessa förslag är att göra det möjligt för personer med mindre aktievinster att använda den förenklade deklarationen. För att uppnå detta behövs emellertid ocksä bestämmelser som gör att smärre aktieförsäljningar inte behöver redovisas i den förenklade deklarationen. Enligt min mening är det lämpligt att bestämmelserna görs tillämpliga generellt. dvs. också pä den vanliga de— klarationen. Bestämmelserna bör innebära att redovisning av aktieförsälj- ningar får underlätas om britttoförsäljningssumman understiger visst be- lopp. För korttidsaktier bör redovisningsgränsen sättas lika med det skat- tefria beloppet. För äldre aktier bör redovisningskravet avvägas så att det ungefärligen svarar mot den summa som den skattskyldige skattefritt kan sälja äldre aktier för om man tar hänsyn till det särskilda avdraget och den s. k. schablonmetoden. Denna innebär att anskaffningskostnaden beräknas till 25 (fifi.- av aktiens försäljningspris. Med dagens regler innebär det att vinster på försäljningar upp till 6667 kr. blir skattefria. Gränsen för redo- visning bör lämpligen bestämmas till 6600 kr.

Vad jag nu har anfört föreslås komma till uttryck i en ny paragraf. zsas TL.

4. ].2 Förutsätt/rfugan/ör allfå avge en förenklad s_it'ilt'deklaration

Inka/ns! av (iiinxl

Mitt förslag: Alla kontanta intäkter i inkomstslaget tjänst utom utlandsj inkomster kan omfattas av den förenklade deklarationen. [ fråga om avdrag får bara schablonavdraget på 3000 kr. förekomma.

Kommitténs förslag: lnget undantag för utlandsinkomst eller naturaför- mäncr. Vad gäller naturaförmäner bygger kommitténs förslag på att värdet av dessa anges i kontrolluppgifter. I fråga om avdrag överensstämmer förslaget med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet lämnar förslaget utan erinran. Några anser att endast inkomster som framgår av kontrolluppgifter skall omfattas. En del vill att det skall vara möjligt att lämna uppgift om avdrag för resor till och från arbetet.

Prop. 1984/85: 180 84

Skälen för mitt förslag: Det klart dominerande intäktsslaget under för- värvskällan inkomst av tjänst är anställnings— och uppdragsförmäner för vilka kontrolluppgiftsskyldighet enligt 37.5 TL föreligger. Har denna skyl- dighet fullgjorts och den skattskyldige inte haft andra tjänsteinkomster bör det kunna vara tillräckligt att han intygar i deklarationen att hans inkoms- ter av tjänst stämmer överens med de kontrolluppgifter han fått.

När det gäller de fall då kontrolluppgiftsskyldighet inte föreligger eller föreligger men inte har fullgjorts är frågan om den skattskyldige skall ges möjlighet att lämna tilläggsuppgift om erhållna inkomster.

De fall där någon skyldighet att lämna kontrolluppgift inte föreligger avser främst inkomster i form av periodiskt understöd. Den grupp som erhåller sådant skattepliktigt understöd är ganska liten. Enligt beräkningar av RSV rörde det sig om ca 13000 personer vid 1983 års taxering.

Av större intresse är de fall där den skattskyldige inte fått föreskriven kontrolluppgift. Även om dessa fall torde vara relativt ovanliga talar prin- cipiella skäl för att det bör finnas ett utrymme att lämna tilläggsuppgifter. Men det finns ett särskilt problem med detta. Jag tänker på sådana fall där skattemyndigheterna men inte den skattskyldige fält kontrolluppgift. vilket kan inträffa t. ex. i samband med flyttning. och fall där den skattskyldige inte kan återfinna kontrolluppgifterna vid deklarationstillfället. Om han då lämnar uppgift om inkomsten på den förenklade blanketten finns en pätag- lig risk att inkomsten blir beskattad två gånger. Normalt kommerju taxe- ringen maskinellt att grundas på säväl kontrolluppgiften som tilläggsupp- giften.

Enligt vad jag inhämtat från RSV bör det emellertid vara möjligt att ordna en särskild kontrollrutin som i det närmaste eliminerar riskerna för dubbelbeskattning. Med hänsyn härtill förordar jag att det skall vara möj- ligt att lämna tilläggsuppgifter om tjänsteintäkter som inte finns med på kontrolluppgifterna.

Den som erhåller inkomst från utlandet mäste deklarera fullständigt. I fråga om tjänst bör detta gälla alla som haft inkomst av anställning utom- lands. Skälet härtill är att inkomsten kan beskattas också i utlandet och därför föranleda tillämpning av ett dubbelbeskattningsavtal eller av vara interna regler om avräkning för utländsk skatt.

Kommittén har förordat att arbetsgivarna i kontrolluppgifter i förekom- mande fall skall ange inte bara förekomsten av vissa naturaförmäner (kost. bostad och bil). vilket görs i dag. utan också värdet av dessa. De skattskyl- diga skulle då inte behöva lämna någon särskild uppgift i den förenklade självdeklarationen om sådana icke kontanta förmåner. Som jag tidigare nämnt övervägs emellertid beskattningsfrägz'tn av förmåner f.n. inom för- mänsbeskattningskommitten och RSV. .lag anser därför inte att man i det här sammanhanget bör företa nägon ändring i den gällande ordningen. Mot den bakgrunden och då de nuvarande reglerna om förmänsvärderingen i många fall är komplicerade bör de som uppbär förmåner i annat än pengar enligt min mening t. v. inte få använda den förenklade blanketten.

Prop. 1984/85: 180 8 'Jl

Vad gäller avdragen i förvz'irvskällan innebär förslaget om ett schablon— avdrag på 3000 kr. att flertalet skattskyldiga inte kommer att ha avdrags- gilla kostnader utöver vad som täcks av schablonavdraget. Om avdrag yrkas med högre belopp bör en fullständig deklaration lämnas. Fick den skattskyldige lämna tilläggsuppgifter om detta i den förenklade deklaratio— nen skulle förenklingseffekterna för skattemyndigheterna i stor utsträck- ning komma att utebli. Den manuella granskningen skulle då inte kunna hällas nere på den låga nivå som systemet annars möjliggör.

De här angivna förutsättningarna bör liksom de som jag i det följande tar upp i det här avsnittet regleras i en ny 24s' i 'N. och där utgöra ett andra och ett tredje moment.

In/tumsl (Il' annanfaslig/tel

Mitt förslag: innehav av högst två sehablonbeskattade fastigheter fär redovisas i den förenklade deklarationen om de innehafts hela beskatt- ningsärct.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt med endast den skillnaden att bara en fastighet får förekomma.

Remissinstanserna: Ett par av dem som yttrat sig i denna fråga anser att två fastigheter bör få redovisas.

Skälen för mitt förslag: 1 den förenklade redovisningen bör endast schab- lonbeskattade fastigheter ingå. Konventionellt beskattad annan fastighet får alltså inte redovisas i denna. Dessutom bör gälla att den skattskyldige innehaft fastigheten under hela beskattningsåret. Har fastigheten sålts under året skall den skattskyldige lämna en särskild redovisning om reali- sationsvinsten, vilket kräver att en fullständig deklaration lämnas. En begränsad innehavstid. oavsett om den beror på köp eller försäljning. innebär vidare att schablonintäkten, det extra avdraget och garantibelop— pet för fastigheten skall justeras med hänsyn till innehavstiden vilket Omöjliggör en maskinell beräkning av den skattepliktiga inkomsten av fastigheten. Anledningen till detta är att skattemyndigheterna bl.a. på grund av en eftersläpning med lagfartsuppgifterna saknar tillgång till säkra uppgifter om fastighetsinnehavet.

Kommittén har föreslagit att den skattskyldiges innehav skall avse en- dast en schablonbeskattad fastighet. Med en sådan ordning skulle emeller- tid skattskyldiga med t.ex. en Villafastighet och en fritidsfastighet inte kunna inordnas. Som nägra remissinstanser framhällit bör därför den för- enklade deklarationen utformas så att två fastigheter kan redovisas i den.

Rätten till avdrag för omkostnader i förvärvskällan bör inte påverka möjligheten att använda den förenklade deklarationen. Det bör således vara möjligt att göra avdrag för t. ex. räntor i denna.

Prop. 1984/85:180 xo

Ill/mms! (ll' kupiru/

Mitt förslag: Den som inom inkomstslaget kapital bara skall redovisa intäkter i form av ränta på bankmedel. obligationer o.d. eller utdelning på svenska aktier eller på andelar i svenska aktiefonder eller ekonomis- ka föreningar elier. för medlem i bostadsförening. intäkt i form av värde av bostad — under förutsättning att den inte har avyttrats under be- skattningsåret får lämna en förenklad självdeklaration. Kostnadsav— drag fär göras endast för skuldränta.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt utom såtillvida att intäkten iform av bostad skall avse hela beskattningsåret.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Inom inkomstslaget kapital är ränta på medel innestäende på bankkonton och liknande den dominerande intäktsposten. Skattskyldiga med intäkter av sådan ränta liksom av ränta på obligationer eller andra värdepapper bör omfattas av den förenklade redovisningen. Detta bör också gälla i fråga om de mycket vanliga intäkter som utgörs av utdelning på aktier och andelar i aktiefonder eller ekonomiska föreningar.

Till inkomst av kapital räknas även den beskattning som i vissa fall träffar bl.a medlemmar i bostadsrättsföreningar på grund av deras bo- stadsinnehav. I likhet med vad som gäller för inkomst av annan fastighet är det bara de enklare beskattningssituationerna. som dock samtidigt utgör flertalet. som passar i det förenklade systemet. Har lägenheten avyttrats bör inkomsten redovisas i en fullständig deklaration. ()m bostaden ägts under endast en del av året på grund av att den då förvärvats. blir emeller- tid inkomstberäkningen inte mer komplicerad än att den - till skillnad från vad som bör gälla i fråga om annan fastighet bör kunna redovisas i en förenklad deklaration. Däremot bör en fullständig deklaration lämnas när lägenheten hyrts ut i sådan omfattning att vederlaget skall tas upp som intäkt för medlemmen i bostadsrättsföreningen. En förenklad deklaration bör därmed få avges av bostadsrättsinnehavare vars bostadsinnehav inte föranleder annan inkomstbeskattning än schablonbeskattning av bostads- värdct enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38.5 KL. Bostads- rätten får dock inte ha avyttrats under beskattningsåret.

Har den skattskyldige haft andra intäkter av kapital än som nu nämnts bör han deklarera fullständigt. t.ex. om han haft intäkt av fastighet i utlandet eller av utomlands självständigt bedriven rörelse.

! det förenklade systemet bör den skattskyldige fä yrka avdrag endast för skuldränta.

När det gäller avdrag för förvaltningskostnader medför mitt nyss fram- förda förslag om att avdrag skall medges för kostnader bara till den del de

Prop. l984/85: l80 87

överstiger 1000 kr. att endast en mindre grupp skattskyldiga kommer att beröras av avdragsrätten. Vidare torde sådana avdragsyrkanden mänga gänger ge anledning till särskilda granskningsätgärder.

Extra avdraget (sparavdraget) i förvz'irvskällan bör tillgodoföras utan att den skattskyldige yrkar det.

lit/tomt! av rörelse m.m.

f;

itt förslag: Förenklad självdeklaration får inte lämnas av den som skall redovisa inkomst av jordbruksfastighet. konventionellt beskattad annan fastighet. rörelse eller tillfällig fört-'ärvsverksamhet eller av den som yrkar förlustavdrag.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget godtas.

Skälen för mitt förslag: Det förenklade deklarationssystemet bör i första hand omfatta de för löntagare och pensionärer vanligaste inkomstslagen. inkomst av tjänst. kapital och annan fastighet såvitt gäller s. k. schablonvil- lor. ] det nya systemet passar inte inkomstslag som i allmänhet är svärkon- trollerade. Detta gäller främst inkomstslag som är typiska för näringsidka- re. Skattskyldiga som skall redovisa inkomst av rörelse.jordbruksfastighet eller konventionellt beskattad annan fastighet eller som yrkar förlustav- drag bör därför också i fortsättningen lämna fullständig självdeklaration.

Även inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet bör lämnas utanför systemet. Det är visserligen inte ovanligt att skattskyldiga med i övrigt tämligen enkla inkomstförhällt'tnden måste redovisa inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av fastighet. bostadsrätt. aktier m.m. Beskattningen vid sådana avyttringar bygger emellertid på ett gans- ka komplicerat regelverk som ställer krav på en utförlig redovisning i deklarationen. Detta gäller inte minst vid avyttring av fastighet där omfat- tande realisationsvinstberäkningar måste göras. Vad gäller realisations- vinst på grund av avyttring av aktier och liknande värdepapper vill jag erinra om att jag föreslagit ändringar som innebär att avyttringar där försäljningsvärdet uppgår till mindre belopp undantas från redovisnings— skyldighet.

Allmän/m (n'(/rag m. m.

|

l Mitt förslag: 1 den förenklade sji'ilvdeklarationen fär. utöver de avdrag l som hänför sig till visst inkomstslag. bara tas upp vissa allmänna avdrag. nämligen avdrag för underskott i förvärvskälla. för underhåll av icke hemmavarande barn och för avgift för pensionsförsäkring. Dessut- om fär tas upp extra avdrag för nedsatt skatteförmäga för folkpensionä- rer och för sjukdomskostnader.

Prop. 1984/85: 180 88

Kommitténs förslag: Överensstämmeri allt väsentligt med mitt utom sä till vida att avdragsrätten slopas för underhåll av icke hemmavarande barn och för extra avdrag för sjukdomskostnader.

Remissinstanserna: Förslaget godtas allmänt.

Skälen för mitt förslag. För det förenklade systemet innebär det normalt inga olägenheter om underskott skulle uppkomma vid beräkningen av inkomsten av annan fastighet eller av kapital. Om däremot underskottet inte helt kan avräknas enligt 46.5 ] mom. KL eller 45 1 mom. SIL och bristen till följd av att den skattskyldige samtaxeras Skall avräknas från den andra makens inkomst uppstår beräkningssvärigheter som bör hindra att en förenklad deklaration lämnas.

Med utgångspunkt i att den förenklade redovisningen inte bör avse företeelser som är mindre vanliga eller som inbjuder till särskilda gransk- ningsinsatser bör avdragsmöjligheten i fråga om allmänna avdrag i övrigt begränsas till två fall. Det gäller avdrag för tlnderhällsbidrag till icke hemmavarande barn och för premier för pensionsförsäkring. Beträffande avdraget för underhållsbidrag vill jag erinra om att jag nyss föreslagit att det nuvarande intygskravct rörande utgivet belopp slopas.

Avdraget för nedsatt skatteförmäga för folkpensionärer enligt 50.5 2 mom. fjärde stycket KL kan beaktas också i ett förenklat system. Något yrkande därom behöver den skattskyldige inte framställa. Däremot kan skattemyndigheterna inte utan att den skattskyldige yrkar det medge av- drag för nedsatt skatteförmäga med tillämpning av reglerna om sjukdoms- kostnader eller om cxistensminimum. Somjag tidigare framhållit bör extra avdrag för sjukdomskostnader t. v. kunna hanteras inom det förenklade systemet. Däremot bör den som yrkar avdrag på grund av existensmini- mum lämna en fullständig deklaration.

Bosättning. .t'anzta.t'eri'ng. förrnrfigenhel m.m.

Mitt förslag: För att få lämna en förenklad självdeklaration måste både den skattskyldige och. om samtaxering skall ske. maken ha varit bosat- ta här hela beskattningsåret. Den som under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt eller haft inkomster från utlandet eller där innehaft förmögenhet får inte lämna en förenklad självdeklaration. Det får inte heller den göra som är företagsledare eller delägare i fåmansföretag eller är närstående till sådan företagsledare eller make till näringsidkare. Den som skall redovisa räntetillägg för räntefria län undantas också. Att förmögenhetsskatt skall påföras hindrar inte att en förenklad självdeklaration används. Denna får också innehålla uppgift enligt lagen (1982: 1006)0m avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar (AU L) samt kompletterande upplysningar i övrigt.

Prop. 1984/85: 180 89

Kommitténs förslag: Makens bosättningsförhiillanden saknar betydelse för den skattskyldiges rätt att använda en förenklad deklaration. Räntetillägg fär redovisas. varvid förutsätts att värdet av tillägget har angetts i kontroll- uppgift. Den som skall påföras förmögenhetss'katt fär inte lämna förenklad deklaration. Denna får inte innehålla uppgift enligt AUL eller upplysningar utöver vad deklarationsformuläret föranleder. I övrigt överensstämmer förslaget med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas i stort utan erinran. Några anser att uppgift enligt AUL bör få lämnas.

Skälen för mitt förslag: Tillämpningsomrädet för den förenklade deklara- tionen bör begränsas ytterligare något för att inte fä med bl. a. vissa uppgifter som förutsätter särskilda granskningsrutiner.

Ett krav bör vara att både den skattskyldige själv och. om han samtaxe- ras, hans make har varit bosatta här under hela året. En kortare bosättning föranleder bl.a. bedömning av antalet månader som den skattskyldige Skall medges grundavdrag för. Makens bosättningsförhållanden har bety- delse för den skattskyldiges rätt att erhålla skattereduktion enligt 25 4 mom. UBL.

Ett annat krav bör vara att den skattskyldige inte varit skyldig att erlägga sjömansskatt. För den som skall betala sjömansskatt gäller nämligen sär- skilda regleri fråga om beräkningen av bl.a. grundavdrag.

Som jag tidigare nämnt kan näringsidkare inte inordnas i ett system med förenklad deklarationsredovisning. Av kontrollskäl bör detsamma gälla näringsidkarens make eller annan som skall taxeras tillsammans med ho- nom enligt för gift skattskyldig gällande bestämmelser. För att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande bedömning av riktigheten i nä— ringsidkarens egen redovisning krävs det nämligen inte sällan s. k. kontant- beräkning. vilket förutsätter tillgång till fullständiga deklarationsuppgifter även beträffande hans make. Förenklad deklaration bör inte heller få lämnas av företagsledare eller delägare i fåmansföretag som drivs i aktie- bolagsform. I kontrollhänseende betraktas dessa som näringsidkare vilket medför att de normalt samgranskas med bolaget och övriga delägare. På så sätt är det lättare att följa och bedöma de skattemässiga konsekvenserna av transaktioner mellan dessa personer och bolagen. Denna granskning. som också förutsätter fullständig redovisning i deklarationerna. bör bibe- hållas.

Vad gäller räntetillägg för räntefria län föreslårjag i det följande (avsnitt 4.2.4) att nuvarande regler om kontrolluppgiftsskyldighet t.v. skall behäl— las. I likhet med vad jag föreslagit i fråga om naturaförmäner bör den som skall redovisa räntetillägg inte få använda en förenklad självdeklaration.

Till skillnad från kommittén anserjag att skyldigheten enligt AUL att i självdeklarationen lämna uppgifter om vissa utbetalningar bör få fullgöras

Prop. 1984/85: 180 90

även i den förenklade deklarationen. Att sadana uppgifter har lämnats i en förenklad självdeklaration torde nämligen inte nämnvärt försvara den ma- nuella genomgången eller taseringsarbetet i övrigt beträffande den deklara- tionen. eftersom de kontrolliitgärder som kan komma att vidtas inte i första hand riktar sig mot den som lämnat uppgifterna. Det kan vidare med fog antas att sådana uppgifter lämnas i en inte obetydlig omfattning.

Kommittén har föreslagit en regel som innebär att den förenklade själv— deklarationen får uppta bara förhållanden som är särskilt markerade pä blanketten. Den som avser att lämna kompletterande upplysningar skulle därför hänvisas till den fullständiga deklarationsblanketten. En sådan regel skulle ha vissa praktiska fördelar. Enligt min mening finns det emellertid ingen anledning att befara att en motsatt ordning skulle föranleda särskilt mänga upplysningar eller några nämnvärda olägenheter vid granskningen när upplysningar väl lämnas. Med tanke på detta och på den hämmande effekt regeln skulle ha på den som t. ex. nägot enstaka är vill lämna kompletterande upplysningar i en förenklad deklaration anserjag att det i och för sig bör vara tillåtet att meddela ytterligare uppgifter i den förenkla- de självdeklarationen. En annan sak är att det kan finnas anledning att i informationsbroschyrcr o.d. rekommendera den som vill komplettera sina uppgifter att använda den fullständiga blanketten som ju är mer lämpad för detta.

lnnehav av förmögenhet av sådan storlek att förmögenhetsskatt skall utgå bör enligt min mening inte hindra att en förenklad självdeklarartion får användas. De förmögenhetsuppgifter som enligt kommitténs förslag skall lämnas på den förenklade blanketten är enligt min mening tillräckliga för att täcka kontrollbehovet även i de fall förmögenhetsskatt utgår. särskilt med beaktande av att kontrolluppgifter skall lämnas om tillgodohavanden på bank och i form av VPC-registrerade aktier.

Hänvisningar till S4-1-1

4.1.3. Redovisningen i den_Mren/(ludc .tjit'i/t'dvklal'ationen

III/((nnstredovisninQWI

Mitt förslag: Den skattskyldige skall inte behöva lämna närmare upp- gifter om inkomster som framgår av kontrolluppgifter som'han fått. Vidare tillgodoförs utan yrkande vissa schablonavdrag som inte förut- sätter någon utredning samt. i fråga om ensamstående med barn. skat- tereduktion för barn som är kyrkobokfört hos honom eller henne. 1 övrigt ansvarar den skattskyldige för att den förenklade deklarationen har tillförts för taxeringen erforderliga uppgifter antingen genom för- tryckning eller genom att han själv angett dessa.

Kommitténs förslag: Överensstämmeri princip med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas i huvudsak utan erinran.

Prop. 1984/85: 180 91

Skälen för mitt förslag: Genom införandet av en förenklad självdeklaration öppnas möjlighet att kraftigt begränsa den skattskyldiges uppgiftsläm- nande. Som nämnts bör man så längt möjligt befria den skattskyldige från att lämna uppgifter om förhållanden som är väl kända för skattemyndighe- terna. En avsevärd lättnad i uppgiftslämnandet bör kunna ske som en följd av att taxeringen på grundval av den förenklande självdeklarationen kan bygga pä kontrolluppgiftssystemet. Kontrolluppgifterna är nämligen i dag med relativt få undantag av utmärkt kvalitet. särskilt vad beträffar uppgift om kontantlön och skatteavdrag. Genom att senare utveckla kontrollupp- giftssystemet så att det även innehåller tillförlitliga uppgifter om bl.a. olika naturalörmåner kan man också inordna dem som uppbär sadana förmäner i det förenklade deklarationsförfarandet.

Kontrolluppgifternas tillförlitlighet i fråga om utbetald kontantlön bör medföra att den skattskyldige inte närmare skall behöva redovisa lön som framgår av en kontrolluppgift. Det bör vara tillräckligt att han anger att inkomsten stämmer överens med den kontrolluppgift han fått. Remissin- stanserna har överlag godtagit detta.

Det finns inte heller någon anledning att låta den skattskyldige närmare ange de avdrag som taxeringsmyndigheterna kan medge pä grundval av den kännedom om den skattskyldiges förhållanden som myndigheterna fått genom den avlämnade deklarationen och genom kontrolluppgifter. Jag tänker dä på schablonavdraget enligt ass ?. mom. KL. sparavdraget enligt 39; 2 mom. KL och avdraget för nedsatt skatteförmäga till folkpensionä- rer enligt 505 2 mom. fjärde stycket KL. Detsamma bör gälla i fråga om det s. k. procentavdraget enligt 45% KL och om avdraget för underskott enligt 46% 1 mom. första stycket KL.

Vid taxeringen skall även förutsättningarna för skattereduktion enligt ut 4 mom. UBL bedömas. Den s.k. hemmamakereduktionen kommer att kunna tillföras berörda skattskyldiga på grundval av de uppgifter som av andra anledningar skall lämnas i självdeklarationerna. För den s. k. ensam- förälderreduktionen är det däremot nödvändigt att taxeringsmyndighe- terna ges kompletterande upplysningar. I detta syfte har den skattskyldige att i den nuvarande allmänna självdeklarationen lämna uppgift bl.a. om huruvida han den 1 november under inkomstäret haft hemmavarande barn under l8 är. I det förenklade deklarationssystemet bör det emellertid med fördel kunna gä att också i det här avseendet bygga på registerinformation så att den skattskyldiges uppgiftslämnande i deklarationen reduceras. Ge- nom att knyta an till folkbokföringen och i skatteregistret beträffande personer som beskattas såsom ensamstående låta anteckna om de den I november har kyrkobokförts tillsammans med barn under l8 är. bör taxe- ringsmyndigheterna sålunda kunna få de upplysningar som normalt räcker för att ta ställning till skattereduktionen. Det kan nämligen antas att den som vid den avgörande tidpunkten haft hemmavarande barn då också varit kyrkobokförd med barnet. De skattskyldiga bör naturligtvis underrättas

Prop. 1984/85: 180 92

om taxeringsbeslutet i denna del. vilket bör ske genom det taxeringsmed— delande som jag senare närmare kommer att redogöra för och som skall sändas till varje skattskyldig i princip före utgången av juni under taxe- ringsäret. Den skattskyldige får i och med det god tid att inom taxerings- perioden reagera om uppgifterna inte stämmer. Enligt min mening är det också viktigt att skattemyndigheterna i samband med deklarationstillfället informerar om det förfarande som jag nu föreslagit och då anger att taxeringsmyndigheterna. om inte den skattskyldige lämnar andra tipp- gifter. kommer att medge skattereduktion med ledning av de för man- talsskrivningen antecknade folkbokföringsuppgifterna. Den skattskyldige får därigenom tillfälle att om dessa uppgifter är felaktiga — förhindra att de läggs till grund för taxeringen genom att ange de rätta uppgifterna i den förenklade deklarationen.

Vad gäller fastighetsredtwisningen måste den skattskyldige yrka avdrag för skuldränta och för tomrättsavgäld. [ fråga om avdrag för skuldränta bör den skattskyldige liksom f. n. lämna uppgift om skuldbeloppets storlek och om längivarens nanm samt. när denne är fysisk person. om dennes person- nummer eller adress t25c.$ TL). En motsvarande redovisning bör göras om den skattskyldige yrkar avdrag för skuldränta inom inkomstslaget kapital. .

Kapitalintäkterna bör till en början redovisas fullt ut. I fråga om sådana intäkter beträffande vilkajag föreslår kontrolluppgiftsskyldighet räknarjag med att det senare blir möjligt att slippa från en detaljredovisning. Som jag återkommer till i avsnitt 4.2.1 föreslår jag att kontrolluppgifter på räntor läggs till grund för det förenklade förfarandet fr.o.m. 1989 års taxering. Ordningen kommer då att motsvara den som jag nu förordat i fråga om sådana inkomster av tjänst vilka framgår av kontrolluppgifter. Den skatt- skyldige måste dock själv redovisa aktieutdelningar beträffande vilka kon- trolluppgiftsskyldighet saknas. t.ex. utdelningar från bolag som inte är med i VPC. s. k. kupongbolag.

Den skattskyldige måste själv lämna uppgift också om avdrag för pen— sionsförsäkringspremier. för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn och för nedsatt skatteförmåga på grund av sjukdomskostnader.

När det gäller utformningen av den skattskyldiges uppgiftsskyldighet i övrigt blir denna delvis beroende av i vilken utsträckning uppgifter kan förtryckas på deklarationsblanketten. Det bör liksom f.n. ankomma på RSV att besluta i fråga om förtryckningen och utformningen i övrigt av deklarationsblanketten. I detta lagstiftningsärende är det därför i och för sig tillräckligt att slå fast att den skattskyldige ansvarar för att den förenk- lade blanketten har tillförts för taxeringen erforderliga uppgifter antingen genom förtryckning eller genom egna uppgifter. Jag avser emellertid att redovisa vissa synpunkter på ämnet.

Målsättningen bör vara att hos skattemyndigheterna tillgängliga upp- gifter förtrycks. Härigenom ges den skattskyldige möjlighet att kontrollera

Prop. 1984/85: 180 93

riktigheten av uppgifterna. vilket bl.a. medför att felaktiga sådana kan rättas utan att han behöver begära omprövning av taxeringsbeslutet. För- tryckningen av uppgifter kan av naturliga skäl bara avse uppgifter som då finns tillgängliga hos skattemyndigheterna. Om man ställer kravet att man bara får förtrycka uppgifter som man med säkerhet vet kan läggas direkt till grund för taxeringen kan förtryckningen omfatta endast administrativa uppgifter samt identifikationsuppgifterna. namn. personnummer och hem- vist. Den stora fördel inte minst för de skattskyldiga som en förtryckning innebär bör emellertid leda till att också vissa andra uppgifter förtryeks. Dessa kommer beroende bl.a. på att förtryckningen äger rum innan be- skattningsåret gått ut visserligen att vara felaktiga i en del fall genom att förändringar inträffat under året. Men genom att den skattskyldige får möjlighet att ange den riktiga uppgiften på blanketten torde det inte upp- komma några olägenheter. Förtryckning bör därför också kunna göras i fråga om civilståndsuppgifter m.m. som behövs för att bestämma huruvida den skattskyldige skall taxeras som gift eller ogift skattskyldig. Även skattemyndigheternas registeruppgifter om fastighetsinnchav är lämpliga för förtryckning. Denna bör kunna avse åtminstone de uppgifter som med anledning av fastighetsinnehavet behövs för beräkningen av intäkten och garantibeloppet. Att det vid tryckningen av blanketten är osäkert huruvida den skattskyldige kommer att inneha fastigheten under hela året och där- med ocksä huruvida intäkten och garantibeloppet kan behövajusteras bör inte lägga hinder i vägen för denna metod. Den förenklade deklarationen bör nämligen somjag tidigare sagt få användas endast om fastighetsinneha- vet avser hela beskattningsåret. Förtryckning bör också kunna ske av de uppgifter som behövs för fastställandet av underlaget för statlig fastighets- skatt.

Kommittén har i fråga om fastighet föreslagit att deklarationsblanketten skall innehålla förtryckt uppgift också om extra avdrag enligt 25 s 3 mom. andra stycket KL. Kommittén har därvid förutsatt att avdraget kan beräk- nas maskinellt utan direkt yrkande av den skattskyldige. Som RSV har påpekat kräver detta att man via det centrala skatteregistret kan avgöra om ägaren är mantalsskriven på fastigheten eller inte. Nuvarande ADB-stöd är inte tillräckligt för ett sådant avgörande. En utbyggnad av ADB—stödet skulle innebära ett omfattande system- och programmeringsarbete som likväl inte skulle bli heltäckande. Vid tiden för förtryckningen innehåller skatteregistret inte heller säkra uppgifter om hur de skattskyldiga kommer att mantalsskrivas för taxeringsåret. Den skattskyldige bör därför i före- kommande fall själv föra fram yrkande om det extra avdraget i deklaratio— nen. Detta bör kunna ske genom en kryssmarkering eller liknande.

Jag antydde nyss att förtryckta uppgifter som är felaktiga bör få rättas av den skattskyldige genom att de korrekta förhållandena anges i den förenk- lade självdeklarationen. Detta tog i första hand sikte på uppgifter om civilstånd. adress m.m. Jag gör emellertid samma bedömning beträffande

Prop. 1984/85: 180 94

fastighetsuppgifterna. Kommittén har däremot. dock utan att låta det komma till uttryck i förslaget till lagtext. ansett att felaktiga uppgifter om fastigheten skall frånta den skattskyldige rätt att använda den förenklade självdeklarationen. En sådan ordning, som innebär att rätten att få använ- da sig av en förenklad deklaration skulle bli beroende av huruvida riktiga uppgifter har förtryckts. är inte tilltalande. Även om det inte torde bli mänga fall där fastighetsuppgifterna är felaktiga bör den förenklade dekla- rationen alltså få användas också i dessa. Det kan emellertid av praktiska skäl vara lämpligt att den skattskyldige då inte rättar i den förtryckta blanketten utan använder sig av en icke förtryckt blankett.

Bestämmelserna om vad som skall anges i den förenklade självdeklara- tionen bör enligt min mening tas in i en särskild paragrafi TL. En lämplig placering är i en ny 28 s".

I""r'irmögcn/t('rsreduvisningen

Mitt förslag: Detaljredovisning av förmögenhet skall göras om tillgång— arna uppgår för ensamstående skattskyldig till 90 000 kr. och för gifta till 180000 kr. för makarna gemensamt.

Kommitténs förslag: Detaljredovisning för den vars skattepliktiga förmö- genhet. dvs. tillgångarna minus skulderna. uppgår till 50000 kr.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas i allmänhet utan erinran. Några anser att gränsen för detaljredovisning bör höjas. Statistiska centralbyrån föror- dar en detaljredovisning så snart tillgångarna överstiger 50000 kr.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande ordning mäste den skattskyldige i självdeklarationen utförligt redovisa sina tillgångar och skulder även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt belopp. En utförlig redovis- ning är av betydelse främst för beräkning av avdrag för nedsatt skatteför- mäga och för att upprätta s.k. kontantberäkningar i syfte att bedöma om deti skattskyldige haft möjlighet att bestrida sina levnadskostnader m.m.

Vid beräkningen av avdrag för nedsatt skatteförmåga tas hänsyn till förmögenheten endast om den överstiger visst belopp. Detta belopp är för ensamstående skattskyldig 90000 kr. och för makar 180 000 kr. Idet senare fallet anses att vardera maken innehar hälften av den gemensamma förmö— genhetcn. På grund härav och då det ytterst sällan torde vara påkallat att göra kontantberäkningari fråga om skattskyldiga i det förenklade deklara- tionssystemet ligger det nära till hands att befria från detaljredovisning när förmögenhetsvärdet är så lågt att förmögenheten inte skall beaktas vid beräkningen av avdrag för nedsatt skatteförmåga.

En lägre gräns för redovisning av förmögenhet kan emellertid motiveras av andra skäl. Det främsta användningsområdet för uppgifter om mindre

Prop. 1984/85: 180 95

ft'jrmögenheter ligger nämligen utanför beskattningsområdet. Inom många allmänna bidragsformer beaktas sålunda förmögenhet i samband med prövningen av storleken på utgående bidrag och uppgifterna från förmö- genhetsredovisningen i deklarationen tjänar därvid som kontrollinforma- tion. Ett exempel på detta är bostadsstödet till barnfamiljer och hushåll utan barn. I det bidragssystemet har skattemyndigheterna ålagts att lämna olika upplysningar i syfte att få fram uppgifter om hushållens ekonomiska situation. Det för skattemyndigheterna mest betungande äliggandet består i att ta fram förmögenhetsuppgifter för alla fysiska personer för att sedan överföra dem till de myndigheter som har hand om bidragen. För skatte- myndigheterna innebär detta ett merarbete dels vid granskningen. efter- som man måste tillse att förmögenhetsredovisningen är korrekt gjord ät- minstone i formellt hänseende och att överföring skett av förmögenhets- uppgiften till sammanställningen på deklarationsblankettens första sida. dels vid registreringen på grund av att samtliga uppgifter måste registreras. Skattemyndigheternas särskilda åtgärder beträffande bostadsstödet resul- terari att ett ADB-register omfattande de personer som kan komma i fråga för bostadsstöd räknat med ledning enbart av inkomsten — överlämnas till bostadsstyrelsen. Detta register innefattar uppgifter om inkomster och om skattepliktig förmögenhet. För bostadsstödsmyndigheterna innebär hjälpen frän skatteförvaltningen framför allt att en god service kan ges de bidragsberättigade genom att dessa kan tillställas ansökningsblanketter som delvis är ifyllda med aktuella inkomst- och förmögenhetsttppgifter. Uppgiftsöverföringen från skattemyndigheterna har emellertid också kon- trollinslag. De uppgifter som den bidragssökande lämnar i ansökningen om bostadsstöd kan ju kontrolleras mot skatteförvaltningens uppgifter.

När förmögenhetsvärdet klan understiger gränsen för beskattningsbar förmögenhet som. med bortseende från den tillfälliga sänkningen till 300000 kr. vid 1984 års taxering. är 400000 kr.. ligger det i sakens natur att uppgifterna om förmögenheten i deklarationen inte utsätts för några direk- ta granskningsinsatser. För skattskyldiga med så låg beskattningsbar för- mögenhet att den är ointressant för skattemyndigheterna torde den nuva- rande omfattande redovisningsskyldigheten framstå som föga meningsfull.

Att i ett system med förenklad deklarationsredovisning ta lika stor hänsyn som i dag till bostadsstödsadministrationens krav är enligt min mening inte rimligt. Som jag nyss antytt är förmögenhetsuppgifterna otill- förlitliga och det är inte motiverat att avkräva alla skattskyldiga utförliga uppgifter om för beskattningen praktiskt taget betydelselösa förhållanden när deklarationsredovisningen i övrigt skall avsevärt förenklas. Jag har härvid samrått med chefen för bostadsdepartementet.

När man bestämmer spärren för detaljredovisning av förmögenhet måste man också beakta intresset från statistiken och forskare av fullständiga uppgifter. Från dessa håll finns det ett önskemål om att man bestämmer gränsen för detaljredovisning med hänsyn till storleken av tillgångarna i stället för behållen förmögenhet.

Prop. 1984/85: 180 %

Enligt min mening bör man vid gränsbestämningen ta som utgångspunkt de belopp som gäller vid prövningen av avdrag för nedsatt skatteförmåga för folkpensionärer. dvs. 90000 kr. resp. l80000 kr. För de skattskyldiga torde det vara enklare att låta storleken av tillgångarna var avgörande för redovisningsskyldigheten. Detta i förening med de intressen som föreligger från bostadsbidragssidan och statistiksidan har lett till slutsatsen att en detaljredovisning av förmögenheten bör göras när til/gångarna uppgår till 90000 kr. för ensamstående och l80000 kr. för makar gemensamt.

Det är naturligtvis möjligt att gå ett steg längre och låta de nämnda gränserna avse endast folkpensionärer medan andra skattskyldiga med större förmögenheter medges ytterligare lättnader. Jag anser emellertid att den förenkling som detta skulle innebära för vissa skattskyldiga inte upp- 'äger de nackdelar sotn olika gränsvärden skulle medföra genom bl.a. bristande enhetlighet och lättbegriplighet.

4.2 Kontrolluppgiftsskyldighet m. m.

4.2.1 Bun/(räntor n. a'.

Obligatorisk uppg[fr.rs/tjvldighe!för kreditinxlitm m.fl.

Mitt förslag: För kreditinstitut och andra som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir räntebärande införs en obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgift på ränta som i den penningförvaltande verksamheten gottskrivits eller utbetalats till en borgenär. Uppgiftsskyldigheten gäller också VPC samt förening som mottagit pengar för förräntning. lnnan uppgifterna läggs till grund för det förenklade deklarationsförfarandet skall systemet provas två år.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i princip med mitt.

Remissinstanserna: Det stora flertalet ställer sig positiva till förslaget. De som tillhör de presumtiva uppgiftslämnarna är tveksamma eller avvisande. Bl.a. åberopas de stora kostnader och de tekniska svårigheter som försla- get medför. Några anser också att förslaget är oacceptabelt från banksek- retessynpunkt. Några remissinstanser pekar på att det finns risk för att bankkunderna väljer att placera sina sparmedel i andra former än traditio- nell bankinlåning. Ett par remissinstanser anser att viss försöksverksam- het borde bedrivas.

Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler finns ingen skyldighet för kreditinstitut att utan anmaning lämna uppgifter om insättarnas räntor och innestående medel. En skyldighet att lämna sådana uppgifter föreligger först efter anmaning.

Prop. 1984/85: 180 97

Jag har tidigare redovisat skälen för en utvidgad uppgiftsskyldighet för kreditinstituten. Skälen katt sammanfattas enligt följande. Skattekontrol- len bygger i mycket stor utsträckning på obligatoriska kontrolluppgifter. Beträffande löner och andra inkomster av tjänst är denna ordning sedan länge vedertagen liksom när det gäller vissa slag av inkomster ijordbruk och rörelse. Även i fråga om aktieutdelningar erhåller skattemyndigheter- na i dagsläget kontrolluppgifter. I princip har ränteinkomster och kapital- behällningar inte någon särställningjämfört med andra beskattningsobjekt. En obligatorisk uppgiftsskyldighet för bl.a. banker i fråga om ränteinkom- ster medför inte att andra uppgifter än de som nu redovisas eller bör redovisas i deklarationerna kommer fram. Enligt min mening är det en naturlig utveckling att förfarandet i allt större utsträckning bygger på kontrolluppgifter. En generell skyldighet för kreditinstitut att lämna kon- trolluppgifter pä räntor gör det möjligt att på ett avgörande sätt förenkla redovisningen och kontrollen av intäkterna i inkomstslaget kapital. En grundförutsättning för att det förenklade systemet skall kunna omfatta även kapitalinkomster är att kontrolluppgiftslämnandet omfattar även bl. a. bankräntor. _

För att skapa ett konkurrensneutralt system bör uppgiftsskyldigheten utformas så att den träffar samtliga som från allmänheten yrkesmässigt tar emot och förvaltar pengar med individuell räntegottskrivning. Uppgifts- skyldighetcn bör definieras med utgångspunkt i den bedrivna verksamhe- ten. Även verksamhet som inte kan betecknas som yrkesmässig penning- förvaltning men som har en likartad karaktär bör omfattas av uppgiftsskyl- digheten. Sålunda bör t. ex. föreningar som mottar medel mot förräntning bli Uppgiftsskyldiga. Förräntning av medel som härrör från annat än egent- liga insättningar eller liknandc bör normalt inte föranleda uppgiftsskyl- dighet. Räntegottgörelser i samband med normala affärsförhållanden bör lämnas utanför.

Uppgiftsskyldighetcn kommer att omfatta ett mycket stort antal kontrol- luppgifter från många uppgiftsskyldiga. Både uppgiftslämnare och skatte- myndigheter måste anpassa sina ADB-rutiner till de krav som uppgifts- skyldigheten ställer och det sätt på vilket uppgifterna skall användas. För skattemyndigheterna är det nödvändigt att skapa säkerhet i rutinerna och testa hanteringen av och kvaliteten i uppgifterna innan steget tas att lägga dessa till grund för det förenklade deklarationssystemet. Innan kontroll— uppgifterna med räntetillgodohavanden läggs till grund för det förenklade förfarandet bör systemet därför provas ett par är samtidigt som kontroll- uppgifterna då används för kontrolländamäl. Det är naturligtvis av värde att Uppgiftsskyldighetcn under provären sa mycket som möjligt stämmer med den som skall gälla när systemet första gången används i det förenkla- de förfarandet. Men samtidigt mäste givetvis beaktas dels de övergångs- problem som uppkommer för uppgiftslämnarna. dels att skattemyndighe- terna inte har möjlighet att under provären utnyttja samtliga kontrollupp- 7 Riksdagen 1084/85. 1 mm!. Nr 180

Prop. 1984/85: 180 98

gifter för kontrolländamäl. Som jag återkommer till kan det därför vara lämpligt att införa beloppsgränser för Uppgiftsskyldighetcn.

Berörda kreditinstitut kan självfallet fä svårigheter i arbetet med att identifiera kontohavare. komplettera ofullständiga konton med person- eller organisationsnummer samt att kontrollera identitetsuppgifter. Detta bör dock kunna klaras genom frivillig medverkan frän kunderna samt med den hjälp som myndigheterna kan erbjuda genom sina register. Det är viktigt att ha korrekta person- eller organisationsttummeri systemet. Det ligger även i skattemyndigheternas intresse att kontrollttppgifterna är för- sedda med rätt identifikationsnummer. [ möjligaste mån bör kreditinstitu- tens kompletteringsarbete underlättas. Det statliga person- och adressre- gistrct (SPAR) kan t. ex. med ledning av adress lämna uppgift på tänkbara personnummer eller med födelsetid som grund ange hela personnumret. Denna service frän myndigheternas sida bör vara kostnadsfri för de upp- giftsskyldiga. Myndigheternas service kan dock inte helt ersätta metoden att göra erforderliga kompletteringar genom direktkontakt med kontoha- varna.

Några remissinstanser anser det önskvärt att s'tatsverket ersätter dem för de kostnader som uppgiftslämnandet medför. Det har under många år varit en grundläggande princip att skyldigheten att redovisa kontrollupp- gifter till ledning för annans taxering inte berättigar till ersättning för kostnader som ett sådant uppgiftslämnande medför. Den omständigheten att uppgifterna avser ett stort antal och en viss kategori skattskyldiga bör enligt min mening inte medföra att kostnadsfrägan nu bedöms på annat sätt. Ersättning från statsverket bör därför inte utgå.

Jag vill slutligen erinra om att banker m.fl. sedan länge enligt 40ä TL kan åläggas att lämna uppgifter om bl. a. gottgiorda räntor. Mitt förslag om en obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgifter får den effekten att 405 kommer att i det närmaste förlora sin betydelse för att om några år helt ha spelat ut sin roll. Paragrafen bör t. v. kunna kvarstå.

Bestämmelserna angående Uppgiftsskyldighetcn för kreditinstitut tas in i ett nytt 8 mom. i 37% TL.

Beloppsgränxer m. m.

Mitt förslag: Den uppgiftsskyldige skall lämna en kontrolluppgift för varje borgenär som fått ränta gottskriven eller till vilken ränta utbeta- lats. Kontrolluppgiften skall ange under året gottskriven eller utbetald ränta samt borgenärens fordran på den uppgiftsskyldige vid årets slut. Förfarandet genomförs i två steg. De två första åren behöver uppgift lämnas bara om räntan uppgår till minst 500 kr. Vidare behöver ingen uppgift lämnas om konto som saknar person- eller organisationsnttm- mer under förutsättning att det öppnats före den 1 januari l985 och räntan på kontot inte uppgår till 1000 kr. lett andra steg, fr.o.m. 1989

Prop. 1984/85: 180 99

års taxering. tas 500 kr.-gränsen bort och undantaget för ej personnum— mersatta konton begränsas till att gälla konton med ränta som inte uppgår till 100 kr. Ränta pä skattesparkonto liksom ränta i allemans— sparandet undantas från uppgiftslämnandet.

Kommitténs förslag: Uppgiftsskyldighetens omfattning bestäms med ut- gångspunkt i både kapitalbehällning och räntebelopp. l fråga om räntan är den generella beloppsgränsen för provären 500 kr. och därefter 100 kr. Den speciella beloppsgränsen för ej personnummersatta konton är för provären 500 kr. Överensstämmer i övrigt med mitt.

Remissinstanserna: Nägra remissinstanser förordar högre beloppsgränser för uppgiftsskyldigheten än vad kommittén föreslagit.

Skälen för mitt förslag: Syftet med kontrolluppgiftsskyldigheten är som nämnts främst att lägga grunden för en förenklad löntagarbeskattning. Den omständigheten talar i och för sig för att man redan från början ger uppgiftsskyldigheten största möjliga omfattning. Å andra sidan är det uppenbart att ett mycket stort antal konton inte skulle beröras av upp- giftsskyldigheten om en beloppsgräns införs. Kostnaderna för att införa systemet torde kunna reduceras avsevärt om arbetet med att komplettera de konton som saknar person- eller organisationsnummer sprids ut över en längre tidsperiod. Arbetet med att förse dessa konton med nummer kan då ske efter hand i samband med uttag eller insättning. Systemet bör därför innehålla beloppsgränser som under provåren kan vara ganska generösa.

Som huvudregel bör för provåren gälla den av kommittén föreslagna beloppsgränsen 500 kr. För att ytterligare underlätta genomförandet bör visst undantag göras i fråga om konton som inte har knutits till ett person- eller organisationsnummer. Konton med ränta under 1000 kr. bör undan- tas från uppgiftsskyldigheten till dess att personnummer kan anges. Un- dantaget skall endast gälla konton som öppnats före 1984 års utgång. Av förenklingsskäl förordar jag att omfattningen av uppgiftsskyldigheten be- gränsas med utgångspunkt endast i räntebeloppet och inte i kapitalbehäll- ningen.

Efter provären bör det vara möjligt att slopa den generella beloppsgrän- sen. Kreditinstituten skickarju normalt redan i dag räntebesked till konto— havarna även på små räntebelopp och uppgiftslämnandet sker till största delen med hjälp av ADB. En beloppsgräns skulle i många fall bara kompli- ccra det hela eftersom särskilda program dä mäste till. Alternativet är att de skattskyldiga själva skall lämna tilläggsuppgifter på smäbeloppen i den förenklade deklarationen och att dessa skall registreras av skattemyndig- heterna. vilket sammantaget innebär ett betydligt osmidigare förfarande. Det kan dock givetvis finnas anledning att på nytt överväga frågan om en

Prop. 1984/85: 180 100

beloppsgräns för tiden efter provären när man vunnit erfarenheter av uppgiftslämnandet.

När det däremot gäller ej personnummersatta konton kan förutses större problem för kreditinstituten och därför bör en beloppsgräns gälla även efter provären.

Ränta pä s.k. skattesparkonto samt i det s.k. allemanssparandet är i princip fri från inkomstskatt medan kapitalbehållningen är skattepliktig vid förmögenhetstaxeringen. Räntan pä skattesparkontona liksom ränta i alle- manssparandet bör därför undantas från uppgiftslämnandet.

Kretsen av räntf'lugare

Mitt förslag: Kontrolluppgift skall inte lämnas i de fall bank. hypoteks- institut. försäkringsanstalt. aktiebolag och förening som tilldelats or- ganisationsnummer är borgenär.

Kommitténs förslag: Innehåller inga begränsningar. Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Skälen för mitt förslag: I princip bör uppgifter lämnas på alla dem som lånat ut pengar mot ränta till kreditinstituten. i vissa fall kommer dock en sådan uppgiftsskyldighet att bli alltför omfattande. För en förenkling av löntagarbeskattningen är det i och för sig tillräckligt om uppgifter lämnas beträffande fysiska personer. Jag anser emellertid att det från kontrollsyn- punkt är olämpligt att helt undantajuridiska personer. Det är dock inte av intresse att banker och hypoteksinstitut skall lämna uppgift om lån hos varandra. Likaså bör försäkringsanstalternas utlåning undantas. För att begränsa uppgiftslämnandet bör också aktiebolag och föreningar som till- delats organisationsnummer undantas. Uppgift skall således inte lämnas i de fall dessa är borgenärer.

Kontro!/uppgiftens innehåll m. m.

Mitt förslag: Kontrolluppgifter lämnas i huvudsak på det sätt och med det innehåll som gäller för andra typer av kontrolluppgifter. Om ett konto innehas av mer än en kontohavare skall på kontot belöpande ränta och kapital fördelas lika mellan kontohavarna om dessa inte meddelat banken att fördelning skall ske efter annan grund.

Kommitténs förslag: Pä kontrolluppgiften skall en notering göras om flera kontohavare innehar ett konto. Överensstämmer i övrigt med mitt.

Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Prop. 1984/85:180 l01

Skälen för mitt förslag: Det underlag på vilket det nya systemet skall bygga måste vara fast och enhetligt. Det är därför uppenbart att i de fall kontroll- uppgifterna framställs manuellt de bör lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Dessa kontrolluppgifter bör lämnas i huvudsak i enlighet med nuvarande ordning för manuellt framställda kontrolluppgifter.

Det får emellertid förutsättas att den helt övervägande delen av kontroll- uppgiftsmaterialet kommer att lämnas i en sådan form att det kan behand- las ADB-mässigt hos skattemyndigheterna. Beräkningar under tidigare utredningsarbete tyder på att materialet från bankerna. som kommer att bli de helt dominerande uppgiftslämnarna. kan komma att lämnas på magnet- band till omkring 90 %.

För att undvika en särskild redovisning av räntebelopp i den förenklade deklarationen är det nödvändigt att fördelning av ränta och fordran görs av banken i de fall kontot innehas tillsammans med en eller flera andra kontohavare. Den lämpligaste lösningen är enligt min mening att ränta och kapital fördelas lika mellan kontohavarna. Har dessa meddelat banken att fördelning skall ske efter annan grund skall dock denna tillämpas vid kontrolluppgifternas upprättande.

Hänvisningar till S4-1-3

4.2.2. Aktieinnehav

Mitt förslag: Uppgiftsskyldighetcn utvidgas till att omfatta aktieinneha- vet för fysiska personer vid ärets utgång.

Kommitténs förslag: Innehåller förslag om att värdet av aktieinnehavet skall redovisas för samtliga aktieägare.

Remissinstanserna: Några remissinstanser påpekar att kontrolluppgifter med uppgift om värdet av aktieinnehav vid årets utgång i åtskilliga fall kan komma att innehålla uppgifter som avviker från det faktiska förhållandet. En remissinstans ifrågasätter om inte uppgiftsskyldigheten kan begränsas till vissa kategorier aktieägare.

Skälen för mitt förslag: Olika regler gäller f. n. i fråga om uppgiftsskyl- dighet för utdelning i aktiebolag beroende på om bolaget är med i VPC eller ej. l fråga om bolag som inte är med i VPC, s.k. kupongbolag. lyfts utdelningen mot företeende av kupong. Var och en som uppbär utdelning på svenska aktier i sådana bolag är enligt 43 ä 1 mom. TL skyldig att lämna särskild uppgift om den mottagna utdelningen till den som betalar ut beloppet. Uppgiften är avsedd som kontrolluppgift vid inkomsttaxeringen. Den som har inlöst en kupong (banker m.fl.) sänder uppgiften tillsammans med kupongen till bolaget som i sin tur översänder dem till RSV i samband med redovisning av kupongskatt.

Prop. 1984/85: 180 l02

1 den förenklade aktiehanteringen inom VPC är aktiebreven kuponglösa och VPC ombesörjer utbetalning av utdelningen. I 375 ] mom. 4 a TL finns en skyldighet för den som utbetalar utdelning på aktier i detta system. dvs. VPC och svenska förvaltare. att lämna kontrolluppgift till ledning för den utdelningsberättigades taxering. Om beloppet lyfts för annans räkning. vilket är vanligt beträffande förvaltarregistrerade aktier eller aktier i nota- riatdepå, lämnar banken eller fondmäklaren kontrolluppgift. F.n. finns ingen skyldighet att till inkomsttagaren översända uppgift med de upplys- ningar som lämnas i kontrolluppgiften. Som jag återkommer till i avsnitt 4.2.3. föreslårjag dock en komplettering bl. a. i detta avseende.

Några remissinstanser har ifrågasatt kvaliteten på uppgifterna om ak- tieinnehavet vid beskattningsårets utgång. VPC framhåller att uppgifter om aktieinnehavet vid beskattningsårets utgång måste avse det förhållande som framgår av VPC: s register per den 3l december. Enligt VPC registre- ras åtskilliga aktieöverlåtelser. som ägt rum före beskattningsårets utgång. först efteråt. Detta beror enligt VPC på att omregistrering av ett aktieinne- hav från säljare till köpare inte kan göras förrän säljaren via sin mäklare till VPC överlämnat de försålda aktiebreven. Av olika skäl är dessa leveranser ofta försenade. vilket innebär att gjorda aktieöverlätelser först efter någon tid framgår av VPC: s register. Det föreligger också svårigheter för upp- giftslämnama att i tid få kännedom om samtliga aktievärden. VPC ifråga- sätter vidare om inte uppgiftsskyldigheten kan begränsas till att gälla enbart fysiska personer och dödsbon.

Enligt vad jag inhämtat bör det vara möjligt för VPC och andra aktieför- valtare att på den tid som återstår till 1987 års taxering se över rutinerna så att kvaliteten på uppgifterna om aktieinnehavet vid årets slut avsevärt förbättras. ] sammanhanget bör också uppmärksammas att uppgifterna inte skall läggas till grund för taxeringen utan endast tjäna som ett kontroll- underlag. Det är därför inte nödvändigt att kontrolluppgifterna upptar värdet av aktieinnehavet. Kontrolluppgifter från VPC och svenska förval- tare om aktieinnehavet utgör enligt min mening en förutsättning för att de skattskyldiga skall slippa specificera aktieinnehavet i förmögenhetsredo- visningen. Med hänsyn till det anförda anserjag att uppgiftsskyldigheten skall utvidgas till att omfatta aktieinnehavet och att denna uppgift endast skall gälla fysiska personer.

Förslaget medför en ändring i 37% 1 mom. 4a TL.

4.2.3 Fal/(pension m. m.

Mitt förslag: Den som'betalat ut folkpension skall lämna kontrolluppgift även om folkpension inte utgår tillsammans med tilläggspension.

Den som är skyldig att avlämna kontrolluppgift till skattemyndighe- terna skall i vissa fall också till den skattskyldige översända uppgift med de upplysningar som finns i kontrolluppgiften.

Prop. 1984/85: 180 103 Kommitténs förslag: Kommittén tar inte upp dessa frågor. Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler skall kontrolluppgift nor- malt lämnas i fråga om den som åtnjutit pension. Undantag har dock gjorts beträffande folkpension som inte utbetalas tillsammans med tilläggspen- sion enligt lagen (1962: 381 ) om allmän försäkring. För att folkpensionäreri sådana fall skall kunna omfattas av den förenklade deklarationsredovis- ningen är det en förutsättning att kontrolluppgift lämnas. Jag föreslår därför att det nämnda undantaget från kontrolluppgiftsskyldigheten tas bort. Detta föranleder en ändring i 37?" 1 mom. 1 'l'L.

För att kontrolluppgifterna skall kunna ligga till grund för det förenklade deklarationsförfarandet är det nödvändigt att den skattskyldige tillsänds en uppgift i de fall sådan skall sändas till skattemyndigheterna. Denna skyl— dighet finns f.n. i normalfallet. men saknas i fråga om vissa slag av kontrolluppgifter. En sådan skyldighet bör nu införas i de fall då den skattskyldige kan tänkas ha möjlighet att lämna förenklad deklaration. Däremot finns det inte någon anledning att införa denna skyldighet i fråga om kontrolluppgifter som endast gäller sådana kategorier skattskyldiga som inte får lämna förenklad deklaration. t.ex. jordbrukare. Förslaget förutsätter en komplettering av 37.8; 5 mom. TL.

I det här sammanhanget tarjag också upp en sak angående kontrollupp- gifter enligt 395 'I'L. dvs. uppgifter som skall avges efter anmaning. De kontrolluppgifter som skall lämnas enligt punkterna 3. 5. 6 och 8 i första momentet i paragrafen skall avse i anmaningarna namngivna skattskyldiga. Det har upplysts mig att användningen av ordet skattskyldig i de här bestämmelserna på några håll har uppfattats som att kontrolluppgifter inte får inkrävas beträffande handelsbolag. Detta hänger samman med att ett handelsbolag inte är skattskyldigt i den meningen att det taxeras eller påförs skatt för sina inkomster. Dessa hänförs i stället till bolagets deläga- re. Enligt min mening bör de uppkomna tveksamhetcrna föranleda juste- ringar i de nämnda punkterna så att det blir klart att kontrolluppgifter får inhämtas också från handelsbolag och liknande associationer.

Hänvisningar till S4-2-2

4.2.4. Rämen/lägg

Mitt förslag: Nuvarande regler om uppgiftsskyldigheten för förmån av räntefria eller lägförräntade lån behålls i avvaktan på överväganden angående reglerna om räntetillägg.

Kommitténs förslag: Uppgiftsskyldighetcn föreslås omfatta räntetilläggcts värde i kronor.

Prop. 1984/85 : 180 104

Remissinstanserna: Flera remissinstanser påpekar att en angelägen förenk- lingsåtgärd är att uppgiftsskyldigheten begränsas i fråga om räntetilläggen.

Skälen för mitt förslag: Räntetillägg för räntefria län infördes som ett led i den reform av inkomstbeskattningen som tillämpades första gången vid 1984 års taxering. Räntetillägg skall göras bl. a. när den skattskyldige har fått ett räntefritt eller lågförräntat lån från sin arbetsgivare. Syftet är att åstadkomma samma beskattningsresultat som om den anställde hade fått högre lön och betalat en marknadsmässig ränta. Räntetilläggct skall mot- svara skillnaden mellan betalad ränta och sedvanlig ränta. Den nuvarande uppgiftsskyldigheten för denna förmån har begränsats till att avse förmå- nens förekomst och vissa Uppgifter till ledning för beräkningen och kon- trollen av denna.

RSV har erhållit regeringens uppdrag att göra en översyn av reglerna om räntetillägg. I en delrapport den 15 oktober 1984 har RSV lagt fram förslag om vissa omedelbara åtgärder i fråga om räntetilläggen.

På grundval av delrapporten har frigränsen för förmån av sådant lån från arbetsgivare höjts från 100 kr. till 2000 kr.

RSV har nyligen avlämnat sin slutredovisning av översynen av reglerna om räntetillägg. Denna redovisning remissbehandlas f. n. 1 avvaktan härpå bör övervägandena rörande uppgiftsskyldigheten anstå.

Hänvisningar till S4-2-4

  • Prop. 1984/85:180: Avsnitt 4.1.1

4.3. Besluts. och underrättelseförfarandet

4.3.1 Beslut om taxering

Mitt förslag: Beslut om taxering får meddelas utan att den skattskyldige upplyses om innehållet i de kontrolluppgifter som taxeringsmyndighe- terna fått del av. Vid taxeringen skall tillses att den skattskyldige medges vissa schablonavdrag.

Kommitténs förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Förslaget lämnas i allmänhet utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Taxeringsbesluten skall i viss utsträckning grundas på de kontrolluppgifter som myndigheterna fått från arbetsgivare m.fl. Detta förutsätter i praktiken att beslut om taxering får meddelas utan att skattemyndigheterna dessförinnan underrättar den skattskyldige om dessa uppgifter.

Denna ordning avviker från förvaltningslagens (19712290) regler om en myndighets skyldighet att före ett ärendes avgörande underrätta den som ärendet rör om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv (l5 å).

Prop. 1984/85: 180 105

Den förordade ordningen där man underlåter att före beslutet underrätta den skattskyldige bör därför författningsregleras. Detta bör ske genom att en bestämmelse därom tas in i en ny paragraf. 66 hå. i TL: s avsnitt om taxeringsnämndernas verksamhet m.m. '

Jag har nyss föreslagit att den skattskyldige inte skall behöva framställa något yrkande i fråga om vissa avdrag. Detta gäller schablonavdraget under inkomst av tjänst (33% 2 mom. KL). det s.k. sparavdraget ("395 3 mom. KL), detvs. k. procentavdraget (45% KL). avdraget för underskott i förvärvskälla mes ] mom. första stycket KL) och avdraget för nedsatt skatteförmåga för folkpensionärer (505 2 mom. fjärde stycket KL). Dessa avdrag kan medges på grundval av upplysningar om de skattskyldigas förhållanden som taxeringsmyndigheterna får genom självdeklarationerna och kontrolluppgifterna. I det nya systemet kommer nämligen ADB-stödet att vara så utformat att det kan ges garantier för att den skattskyldige tillgodoförs avdragen utan yrkande. Redan i dag försöker man så långt möjligt se till att den skattskyldige inte går miste om ett avdrag bara för att det inte tagits upp i självdeklarationen. Det kan dock hävdas att avsakna- den av yrkande innebär att taxeringsnämnden inte ovillkorligen måste medge avdraget så snart förutsättningarna för det är uppfyllda. Enligt min mening bör man därför införa en regel i TL som klargör att nämnden. i den mån den skattskyldige har rätt därtill. skall medge de nämnda avdragen. Regeln bör gälla i fråga om såväl den förenklade som den allmänna själv- deklarationen. Bestämmelscn bör tas in i en ny 66 aä i TL.

En deklarationsskyldig får avge en förenklad självdeklaration under de förutsättningar som gäller enligt 24ä 2 och 3 mom. TL. Om den deklara— tionsskyldige lämnar en sådan självdeklaration trots att de föreskrivna förutsättningarna inte är uppfyllda bör det normala förfarandet vara att han anmanas att avge en allmän självdeklaration. I vissa situationer framstår det emellertid som mindre tilltalande att infordra en allmän självdeklara— tion. Jag tänker då bl.a. på det fallet att den skattskyldige i den förenklade deklarationen upplyst om att hans make varit bosatt här endast en kortare tid under beskattningsåret till följd varav den s.k. hemmamakereduk- tionen som han är berättigad till skall utgå med reducerat belopp. I dessa och liknande situationer bör den förenklade självdeklarationen kunna skil- jas ut från det automatiserade förfarandet och bli föremål för särskilda rutiner vid taxeringsarbetct. En sådan ordning bör i regel kunna tillämpas också när den skattskyldige lämnar en förenklad deklaration med ofull- ständiga uppgifter. För att en sådan ordning skall kunna tillämpas bör det föreskrivas att taxering får beslutas även om förutsättningarna enligt 24%? inte är uppfyllda. Bestämmelserna bör utformas så att det blir möjligt att ta hänsyn till omständigheterna i det speciella fallet. Jag anser dock att man bör införa den begränsningen att en förenklad självdeklaration inte får godtas om den skattskyldige skulle lämna uppgift om jordbruksfastighet.

Prop. ]984/85: 180 [06

konventionellt beskattad annan fastighet eller rörelse. Bestämmelserna bör tas in i den föreslagna oöbä som ett andra stycke.

] det följande skall jag för överblickens skull redovisa ett par frågor angående beslutsredovisningen som enligt min mening bör regleras i för- ordning och som således inte förutsätter riksdagsbeslut.

Den förenklade självdeklarationen är som framgått av det föregående inte i sig ett tillräckligt beslutsunderlag för taxeringsnämnden. För att nämnden. i de flesta fall företrädd av ordföranden ensam. skall beredas möjlighet att pröva taxeringarna måste den tillföras dc ytterligare uppgifter som är av betydelse för en riktig taxering. Detta kan ske genom att det upprättas en särskild förteckning, som kan kallas taxeringsbeslutsför- teckning. där de erforderliga, kompletterande uppgifterna anges.

För att det skall framgå att ett taxeringsbeslut föreligger beträffande en viss deklaration som är upptagen i en taxeringsbeslutsförteckning bör nämndens ordförande underteckna förteckningen. Jag delar alltsä kommit- téns uppfattning att han inte skall behöva signera varje deklaration eller varje post i förteckningen. Likaså delarjag uppfattningen att förteckningen bör kunna gallras ut efter det att skattelängden har skrivits under.

En taxeringsbeslutsförteekning bör i fråga om vissa förenklade deklara- tioner ersättas med en taxeringsavi enligt lös 4 mom. TL. En sådan bör upprättas för skattskyldig om det vid granskningen av hans deklaration konstateras eller förmodas finnas felaktigheter. Avin bör innehålla de uppgifter som behövs för taxeringsbeslut. Det formella beslutet beträffan- de en sådan deklaration bör fattas genom att nämndens ordförande sig- nerar taxeringsavin.

Regleringen av taxeringsbeslutsförteckningen bör enligt min mening gö- ras i taxeringsförordningen (19571513). TaxF.

Följs inte den förenklade självdeklarationen vid taxeringen bör i likhet med vad som gäller f.n. enligt 69.5 1 mom. TL — deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Det bör då vara tillräckligt att ange det eller de belopp som ändras. Någon fullständig uträkning av taxerade inkomster behöver alltså inte företas. En sådan uträkning behö- ver enligt min mening inte heller göras i den underrättelse som med anledning av avvikelsen skall sändas till den skattskyldige. Lagrummet (69.5 ] mom. TL) anger inte heller att så måste ske.

1 det förenklade deklarationssystemet kommer de uppgifter som legat till grund för taxeringarna att vara lagrade i skatteregistret. Registret är aktivt under taxeringsperioden vilket innebär att t.ex. ändrade taxeringsbeslut leder till ett ändrat registerinnehåll. Efter taxeringsperioden låses innehål- let. varefter utskrift sker av bl.a. stomme till skattelängd och skattsedlar på slutlig skatt. ] samband med nästkommande års taxering byts registerin— nehållet ut för varje skattskyldig i takt med att uppgifter för den nya taxeringen registreras. Härefter är det alltså inte längre möjligt att från skatteregistret hämta upplysningar om det föregående ärets taxering. Även

Prop. 1984/85: 180 107

efter utgången av taxeringsperiodcn finns det emellertid i vissa fall. t. ex. i samband med besvär och någon gång vid utredning vid kommande års taxeringar, behov av ett komplett taxeringsunderlag för en skattskyldig. ett underlag som i huvudsak motsvarar vad den fullständiga självdeklara- tionen ger. För att tillgodose detta krav på ett rationellt och säkert sätt bör man som kommitten föreslår kunna lägga in den behövliga informationen i ett särskilt register. där uppgifterna rörande en viss skattskyldig snabbt kan göras tillgängliga. Med hjälp av ett sådant register blir det enkelt att konstatera bl.a. vilka kontrolluppgifter som legat till grund för taxeringar- na.

Med hänsyn till att det i praktiken mera sällan torde uppkomma behov HV denna leliga information bör uppgifterna kunna föras över från skatte- registret till ett system med mikro-fiche. Uppgifterna bör överföras till mikro-ficheregistret sedan informationen i skatteregistret är fastlagd efter avslutad taxeringspen'od. dvs. med det innehåll sotn registret har vid utskrift av skattelängdsstommar och skattsedlar.

Registret bör benämnas taxeringsuppgiftsregistret och innehålla de upp- gifter som skall införas i skattelängden och det underlag från kontrollupp- gifter m.m. som har använts vid taxeringen. Registret bör upprättas och förvaras hos lokala skattemyndigheten. Av säkerhetsskäl bör en kopia framställas och förvaras hos länsstyrelsen.

Enligt min mening är det inte påkallat att föreskrifterna om registret meddelas genom lag. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att erforderliga bestämmelser därom tas in i TaxF. Det bör sedan ankomma på RSV att närmare anvisa hur registret tekniskt skall läggas upp.

Vad gäller skattelängden bör den förenklade deklarationen föranleda att det i längden markeras att taxeringen åsatts med ledning av en sådan deklaration. Marken'ngen bör bl. a. underlätta eftersökningen av underla- get för taxeringen. Kommittén har föreslagit att 685 TL kompletteras i det här avseendet. För egen del finnerjag inget behov av någon föreskrift i lag om detta. '

4.3.2. Taxeringsm.?a'delande till de skattskyldiga

Mitt förslag: En skattskyldig som avgett en förenklad självdeklaration skall före utgången avjuni månad taxeringsåret få ett särskilt meddelan- de om taxeringen. Meddelandet skall upplysa om vad som legat till grund för taxeringen i den mån detta inte framgår av självdeklarationen. Är det motiverat av särskilda skäl får det särskilda meddelandet sändas efter utgången av juni. Meddelandet skall utfärdas av den lokala skatte- myndigheten.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Enligt kom- mittén skall meddelandet dock alltid utfärdas före utgången av juni under taxeringsåret.

Prop. 1984/85: 180 108 Remissinstanserna: Förslaget godtas i allt väsentligt.

Skälen för mitt förslag: Genom att taxeringsbeslut skall få meddelas med ledning av kontrolluppgifter som inte redovisas i den förenklade självdek- larationen och denna inte heller i fråga om vissa avdrag innehåller en fullständig redovisning kan den skattskyldige inte med säkerhet veta vad som legat till grund för beslutet om hans taxering. Självfallet mäste infor- mation ges så att den skattskyldige kan bedöma riktigheten av taxeringen och i förekommande fall påtala felaktigheter. Informationsbehovet bör tillgodoses genom att den skattskyldige så snart som möjligt efter nämn- dens beslut upplyses om de faktorer som varit avgörande för taxeringen.

Upplysningarna bör ges i ett särskilt informationsblad. Enligt min mc- ning bör detta benämnas taxeringsmeddelande. Den benämningen torde inte lika lätt som kommitténs förslagna term taxeringsbeskcd leda tankarna till att det skulle vara fråga om ett slutgiltigt avgörande av taxeringen. Denna kanju — vilket den skattskyldige också bör upplysas om omprö- vas under hela taxeringsperioden.

Taxeringsmcddelandet bör först och främst innehålla uppgifter som har inhämtats från tredje man genom kontrolluppgifter. Vidare bör i det anges mcdgivna avdrag, framför allt avdrag som har medgetts utan yrkande därom. Av stor vikt är också att meddelandet innehåller en sammanställ- ning av taxeringarna. Enligt min mening bör det i flertalet fall även innehål- la vissa preliminära uppgifter om skattedebiten'ngen eftersom sådana i allmänhet finns tillgängliga i ADB-systemet redan i samband med att det blir aktuellt att utfärda det särskilda taxeringsmeddelandet. Många remiss- instanser, bl. a. RSV. har f.ö. uttryckt önskemål om detta. Informations- bladet bör alltså i regel innehålla vissa uppgifter om skattens storlek trots att det i samband med dess utfärdande inte är definitivt klart vad den slutliga skatten kommer att fastställas till. I en del fall bör emellertid sådana uppgifter utelämnas. Skatteuppgifter bör sålunda inte lämnas om den skattskyldige beskattas som gift och den andra makens taxering ännu inte är beslutad, t. ex. därför att han lämnat en fullständig självdeklaration. Det är nämligen då ovisst huruvida skatten skall beräknas med tillämpning av någon av de särskilda reglerna om äkta makars beskattning.

Kommittén har som ett skäl mot den här angivna ordningen åberopat att de skattskyldiga torde få svårt att inse varför en uträknad skatt inte skulle kunna regleras omgående. Det finns också risk att uppgifterna i det särskil- da meddelandet leder till att många skattskyldiga som enligt meddelandet kommer att bli berättigade till återbetalning av överskjutande skatt ansö- ker om återbetalning långt innan slutskattsedeln sänds ut. Detta kan emel- lertid som RSV påpekar till stor del undvikas genom att det i taxeringsmed- delandet anges att uppgifterna är preliminära och att överskjutande skatt återbetalas först i samband med utsändandet av slutskattsedeln.

Prop. 1984/85: 180 109

Vid utformningen av informationsbladet bör man som antytts ta fasta på den möjlighet till fyllig information som ges. Bladet bör därför innehålla en närmast fullständig bild av den skattskyldiges beskattningssituation och alltså också ge vissa upplysningar som framgår redan av den förenklade självdeklarationen. Följande uppgifter bör ingå.

Den skattskyldiges namn. adress. personnummer och mantalsskriv— ningsförhållanden.

civilstånd. hemmavarande barn och. om samtaxering sker med annan person. personnummer för denne.

en specifikation av intäkter av tjänst enligt kontrolluppgifter. där det för varje utbetalare anges namn, utbetalt belopp samt belopp för preliminär skatt.

medgivna avdrag. inkomst alternativt underskott i fråga om varje inkomstslag.

en sammanställning av taxeringarna samt erlagd preliminär skatt. beräknad slutlig skatt och beräknad överskju- tande eller kvarstående skatt.

I taxeringsmeddelandet bör också anges om avvikelse skett från uppgif- tema i självdeklarationen. Detta bör gälla också fall av avvikelse som har lett till lägre taxering och grundats på sådan uppenbarfelräkning eller felaktighet som enligt 69% 1 mom. andra stycket TL befriar skattemyndig- heten från den annars gällande skyldigheten att särskilt underrätta om att avvikelse har skett.

Det särskilda meddelandet bör vidare ge information om vad den skatt- skyldige bör göra om det innehåller någon felaktighet. nämligen kontakta den lokala skattemyndigheten som är den instans som har tillgång till materialet rörande den skattskyldige. Då deti första hand är lokala skatte— myndigheten som bör ha hand om kontakterna med de skattskyldiga bör den även formellt utfärda informationsbladet.

Taxeringsmeddelandena bör om möjligt distribueras så att alla berörda skattskyldiga tillställs dem vid ungefärligen samma tidpunkt. Denna bör bestämmas så att det blir god tid för både deklaranten och skattemyndighe— ten att under taxeringsperioden åtgärda fel som uppmärksammas genom det särskilda meddelandet. Kommittén har räknat med att samtliga förenk— lade deklarationer är färdigbehandlade ijuni taxeringsäret och att det också är möjligt att distribuera taxeringsmeddclandet före utgången av juni. Detta har inte föranlett någon erinran vid remissbehandlingen.

Jag delar uppfattningen att taxeringsmeddelandena bör utfärdas ijuni. För att detta skall bli möjligt i fråga om praktiskt taget alla förenklade deklarationer torde vissa uppgifter om taxeringen. nämligen om avdrag för nedsatt skatteförmåga. behöva utelämnas i en del fall. 'l'axeringsmeddelan- det bör därför i dessa fall ange endast den skattskyldiges taxerade inkomst och de faktorer som påverkat denna. Enligt min mening medför emellertid inte ens en sådan begränsning att man kan utgå från att samtliga deklaratio—

Prop. 1984/85: 180 ] IO

ner genomgått erforderlig behandling inom den tid som står till buds för att informationen skall kunna lämnas ut före juni månads utgång. Det kan nämligen uppkomma fall där deklarationen föranleder skriftväxling som drar ut på tiden. Vidare är att märka att jag till skillnad mot kommittc'n förordar att den förenklade deklarationen skall få användas även i det fall att den skattskyldige deklarerar sent under taxeringsperioden.

Bestämmelserna om det särskilda meddelandet bör därför medge att detta får utfärdas efterjuni månads utgång. om det är påkallat av särskilda skäl.

Det huvudsakliga syftet med taxeringsmeddelandet - att tidigt underrätta den skattskyldige om vilka uppgifter som förutom dem i sjz'ilvdeklarationen har legat eller kommer att ligga till grund för taxeringen — bör komma till uttryck i bestämmelser som ges lagform. Sådana bestämmelser kan för— slagsvis tas in i en ny 70% i TL. Jag anser däremot det lämpligare att i föreskrifter av lägre valör reglera vad jag därutöver har förordat i fråga om informationsblt-tdets innehåll. Mitt förslag till lydelse av den nya 70% har utformats i enlighet med detta.

Det bör ankomma på RSV att fastställa lämpligt formulär till taxerings- meddelande.

Till sist vill jag med anledning av kommitténs uttalande om taxerings- meddelandet från sekretessynpunkt anföra följande. Uppgifterna i medde- landet torde vara sekretesskyddade enligt 9 kap. 1 s sekretesslagen (1980: 100) till den del de inte är att hänföra till taxeringsnämndens beslut om taxering. Till ett sådant beslut hör enligt min uppfattning vad som enligt 68.5 TL skall antecknas i skattelängden. vilket bl.a. innebär att en uppgift om den framräknade inkomsten av en viss förvärvskälla är offentlig men att en uppgift om intäkterna eller avdragen i förvärvskällan är sekretessbe- lagd. lnnehållet i kontrolluppgifterna är av samma skäl också sekretes- skyddat.

4.4. Rättelse av felaktiga taxeringsbeslut

Mitt förslag: Besvär i särskild ordning skall få anföras av både den skattskyldige och av det allmänna om taxeringen blivit oriktig på grund av att en obligatorisk kontrolluppgift . som avser inkomst av tjänst eller kapital. varit felaktig eller inte avlämnats. För det allmännas besvärs- rätt till den skattskyldiges nackdel krävs att den undandragna skatten inte är ringa.

Kommitténs förslag: Samma som mitt förslag bortsett från att besvärsrät- ten skall omfatta alla fall då obligatorisk kontrolluppgift skall lämnas.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran av remissinstanserna.

Prop. 1984/85: 180 I I ]

Skälen för mitt förslag: ] normalfallet kommer taxeringen att bestämmas med ledning av kontrolluppgifter från arbetsgivare. kreditinstitut m.fl. Det kommer alltså inte att ske någon avstämning mellan kontrolluppgifter och deklarerade uppgifter som vid den fullständiga deklarationen. Större delen av uppkomna felaktigheter torde kunna ätgärdas genom omprövning av taxeringsnämnden inom taxeringsperioden eller genom att taxeringsinten— denten (TI) och den skattskyldige anför ordinarie besvär i länsrätten.

Ibland kan det dock uppkomma behov av att rätta till ett felaktigt taxeringsbeslut efter den ordinarie besvärstidens utgång. Enligt gällande rätt kan den skattskyldige i vissa fall få anföra besvär i särskild ordning, s. k. extraordinära besvär. inom fem år efter taxeringsåret. En övertaxe- ring på grund av ett uppenbart förbiseende och vissa andra misstag av skattemyndigheten medför alltid en sådan extraordinär besvärsrätt. Har den skattskyldige övertaxcrats på grund av att för hög inkomst angetts i kontrolluppgiften kan extraordinär besvärsrätt enligt nuvarande regler fö- religga endast Linder vissa förutsättningar. Det krävs att den skattskyldige kan åberopa material som är nytt för skattemyndigheten. att taxeringen på grund av att detta material saknats blivit väsentligt för hög samt att det är ursäktligt att materialet inte lagts fram tidigare. Den skattskyldiges möjlig— het att. efter den ordinarie besvärstidens utgång. få nedsättning av taxe- ringarna i kontrolluppgiftsfallen är mer begränsad än det allmännas möjlig- het att höja genom eftertaxering. Jag finner detta otillfredsställande. speci- ellt i de fall den felaktiga taxeringen orsakats av annan än den skattskyldi- ge. t.ex. av en arbetsgivare som inte på ett tillfredsställande sätt fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Enligt min mening bör därför den skattskyldige ges en utökad rätt att få sin taxering rättad om den blivit oriktig pågrund av att kontrolluppgifter enligt 375 TL. som avser inkomst av tjänst eller kapital. saknats eller varit felaktiga. Den extraordinära besvärsrätten bör i nämnda fall inte som f. n. vara beroende av att de nyss angivna speciella förutsätt- ningarna är uppfyllda. Någon anledning att låta besvärsrätten även omfatta de fall då kontrolluppgiften avser inkomst av rörelse. jordbruksfastighet eller annan fastighet finnerjag inte föreligga. eftersom uppgiften i dessa fall inte direkt läggs till grund för taxering och i regel inte heller kan stämmas av mot deklarationen.

Enligt nuvarande ordning kan TI anföra extraordinära besvär om den skattskyldige på grund av ett uppenbart förbiseende av skattemyndigheten taxerats för lågt. För att i andra fall få till stånd taxeringshöjningar i efterhand är TI hänvisad till eftertaxeringsinstitutet. Som förutsättning för eftertaxering gäller att skatt skall ha påförts med för lågt belopp på grund av att den skattskyldige har lämnat ett oriktigt meddelande till ledning för taxeringen.

I det nya systemet med förenklad självdeklaration kommer emellertid frågan om vad som är oriktig uppgift. och därmed möjligheten att eftertax-

Prop. 1984/85: 180 112

era. i ett annat läge. Om den som är uppgiftsskyldig enligt 37si TL skickar en riktig kontrolluppgift till den skattskyldige. men ingen kontrolluppgift alls eller en uppgift på för lågt belopp till skattemyndigheten. har den skattskyldige inte lämnat någon oriktig uppgift om han försäkrar att hans inkomster överensstämmer med de kontrolluppgifter han fått. Eftertaxe- ring kan således inte ske. Med den förenklade självdeklarationen finns det därför en risk för att en arbetsgivare och en arbetstagare kommer överens om att gå till väga på angivet sätt för att arbetstagaren inte skall kunna eftertaxeras. Även om det inte finns någon sådån överenskommelse kom- mer det ibland att vara svårt att i efterhand klarlägga vilket innehåll den skattskyldiges kontrolluppgifter har haft vid deklarationstillfället. Möjlig- heten att rätta en undertaxering efter den ordinarie besvärstidens utgång är således mindre i det förenklade deklarationssystemet än när fullständig deklaration används, om skattemyndigheten och den skattskyldige inte har fått samma information från den uppgiftsskyldige. För att bl. a. förhindra att arbetsgivare och arbetstagare ingår sådana överenskommelser som jag här beskrivit bör TI ges möjlighet att anföra besvär i särskild ordning till den skattskyldiges nackdel om obligatorisk kontrolluppgift saknats eller varit felaktig. Sådan rättelse av undertaxering bör alltså kunna ske utan något krav på att den skattskyldige skall ha lämnat en oriktig uppgift. I likhet med vad jag har föreslagit beträffande den skattskyldiges rätt att anföra besvär i särskild ordning bör TI: s utökade besvärsrätt endast gälla sådan obligatorisk kontrolluppgift som avser inkomst av tjänst eller kapi- tal.

Som jag tidigare nämnt kan TI enligt nuvarande ordning anföra besvär i särskild ordning endast om taxeringen blivit oriktig på grund av uppenbart förbiseende och då oavsett belopp. Mitt förslag att TI skall få anföra extraordinära besvär till den skattskyldiges nackdel om en obligatorisk kontrolluppgift inte lämnats eller varit felaktig ersätter eftertaxeringsinsti— tutet i vissa fall. Enligt min mening bör det därför vara ett villkor för TI: 5 rätt att anföra besvär i särskild ordning i dessa fall att den skatt som undandragits inte är ringa. Motsvarande krav gäller nämligen för TI vid ansökan om eftertaxering. Av bl.a. processekonomiska skäl anser jag att beloppsgränsen för T]: 5 rätt att anföra besvär i särskild ordning till den skattskyldiges nackdel också bör gälla när talan grundas på ett uppenbart förbiseende av skattemyndigheten. Även rättssäkerhetsskäl talar för att lagakraftvunna taxeringar inte skall kunna rivas upp för att få obetydliga höjningar till stånd.

Den föreslagna regeln om TI: s extraordinära besvärsrätt bör i princip alltid tillämpas när en felaktig eller saknad kontrolluppgift orsakat under- taxering även om förutsättningar i och för sig föreligger för eftertaxering. I vissa fall kan det dock vara mest ändamålsenligt att eftertaxera. Så kan t. ex. vara fallet om undertaxeringen föranletts av oriktiga uppgifter av den skattskyldige i fråga om såväl inkomster där skyldighet att utfärda obliga-

Prop. 1984/85: 180 1 13

torisk kontrolluppgift förelegat som t.ex. ett avdragsyrkandc. och taxe— ringen för det heskattningsår det gäller tidigare prövats av länsrätten. ()m möjigheten inte fanns att eftertaxera i detta fall skulle konsekvensen bli att talan måste föras i två instanser. De extraordinära besvären skall behand- las av kammarrätten. medan ansökan om eftertaxering skall tas upp av länsrätten. Mot bakgrund härav anser jag att det inte bör införas någon bestämmelse som utesluter möjligheten till eftertaxering så snart extraor- dinär besvärsrätt till den skattskyldiges nackdel föreligger.

De ändringar som jag har föreslagit i detta avsnitt skall tillämpas oavsett om allmän eller förenklad deklaration används av den skattskyldige. Jag vill också slutligen betona att mina förslag endast är tillfälliga lösningar fram till dess att en mer genomgripande reform av taxeringsförfaranclet kan Ske på grundval av skatteförenklingskommitte'ns kommande förslag.

Mitt förslag föranleder ändringi 10035 och 101 s 1 mom. 'I'L.

4.5. Straffrättsliga sanktioner

Mitt förslag: Den skattskyldige skall kunna dömas för skattebedrägeri om han och den som är skyldig att lämna en obligatorisk kontrolluppgift (arbetsgivare m.fl.) kommer överens om att kontrolluppgift skall läm- nas endast till den skattskyldige och inte till skattemyndigheten eller att uppgift skall lämnas dit men innehålla ett för lågt belopp.

Straffskalan i 1205 taxen'ngslagen för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter uppgiftsskyldigheten utvidgas till att om— fatta utöver böter även fängelse i högst sex månader.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget godtas i huvudsak av rcmissinstanserna. Några remissinstanser är dock negativa till förslaget och pekar bl. a. på svårigheten att styrka att en överenskommelse föreligger.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande straffrättsliga bestämmelserna är i Stort sett tillräckliga även i fråga om den förenklade deklarationen. I det förenklade deklarationssystemet lämnar den skattskyldige visserligen inte några uppgifter om inkomster för vilka obligatoriska kontrolluppgifter skall lämnas. Men intygar den skattskyldige att grunduppgifterna är riktiga fastän han är medveten om att detta inte överensstämmer med de faktiska förhållandena har han lämnat en oriktig uppgift och ansvar för aktivt skattebedrägeri kan komma i fråga. En underlåtenhet att lämna deklaration — allmän eller förenklad — kan medföra ansvar för passivt skattebedrägeri. Om den skattskyldige varit grovt oaktsam kan han dömas till ansvar för vårdslös skatteuppgift.

Prop. 1984/85: 180 114

Det finns emellertid en situation som inte täcks på ett tillfredsställande sätt av de nuvarande straffsanktionerna. Om den skattskyldige och den uppgiftsskyldige träffar en sådan överenskommelse somjag redogjort för i föregående avsnitt kan den skattskyldige inte dömas för skattebedrägeri. eftersom hans inkomster överensstämmer med de kontrolluppgifter han faktiskt fått. Jag förutsätter då att försäkran på den förenklade deklara- tionsblanketten bara innebär att man försäkrar att inkomsterna överens- stämmer med kontrolluppgifterna. En möjlighet att förhindra nämnda illo— jala förfarande skulle möjligen kunna vara att lydelsen i den försäkran som den skattskyldige har att avge på deklarationsblanketten utformas så att denna straffrättsligt omfattar även en sådan situation att överenskommelse skett om att undandra skatt. Jag har emellertid funnit att den bästa lösning- en är att i stället införa en uttrycklig bestämmelse om straffpåföljd i skattebrottslagen. där manjämställer förfarandet med skattebedrägeri. Jag är medveten om att det många gånger kan bli besvärligt att styrka överens- kommelsen mellan den skattskyldige och den uppgiftsskyldige. Jag kan emellertid inte dela de farhågor några remissinstanser har att bestämmel- sen på grund av bevissvårigheteri praktiken kommer att bli verkningslös. Deras förslag om att den skattskyldige skall bifoga kopia på kontrollupp- gifter till den förenklade deklarationen kan jag inte heller biträda. Behand- lingen av dessa kontrolluppgifter skulle bli mycket resurskrävande för skattemyndigheterna. Att på detta sätt öka registrerings- och avstämnings- rutinerna strider mot den strävan som finns att försöka frigöra resurser för att kunna inrikta sig på en fördjupad granskning av de svårkontrollerade deklarationerna.

När det sedan gäller den uppgiftsskyldiges åsidosättande av kontrollupp- giftsplikten kan förfarandet enligt gällande ordning bedömas enligt flera regler i skattebrottslagen eller enligt IZOä TL. I sistnämnda paragraf stad- gas böter för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 37% TL. Ansvar inträder oav- sett om något brottsresultat inträder i det enskilda fallet. Ringa fall medför inte ansvar. Ansvar inträder inte heller om gärningen är belagd med straffi skattebrottslagen. Äsidosättande av kontrolluppgiftsskyldigheten kan vi- dare enligt reglerna i skattebrottslagen bedömas som aktivt skattebedrä- geri. vårdslös skatteuppgift eller som oredlig resp. vårdslös uppbördsredo- visning.

Med det högre krav på tillförlitliga kontrolluppgifter som måste gälla i ett system med förenklad deklaration anser jag att straffsanktionerna bör skärpas något för arbetsgivare. eller annan uppgiftsskyldig. som åsidosät- ter sin kontrolluppgiftsskyldighet. Kommittén har föreslagit att man ge- nomför den av brottsförebyggandc rådet (BRÅ) i PM 198316 föreslagna bestämmelsen i Så skattebrottslagen, att den som åsidosätter skyldighet att avlämna riktig kontrolluppgift dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Jag är emellertid inte beredd att nu. innan BRÅ: s promemoria är

Prop. 1984/85: 180 115

färdigberedd. införa en straffbestämmelse i skattebrottslagen som direkt reglerar straffansvar för åsidosättande av uppgiftsplikten. I stället föreslår jag att den straffbestämmelse beträffande kontrolluppgiftsskyldighet som redan finns i 12055 taxeringslagen skärps så att straffskalan utvidgas till att omfatta böter och fängelse i högst sex månader i stället för endast böter. Genom straffskärpningen understryks vikten av att korrekta kontrollupp- gifter lämnas. Även om det i och för sig endast är kontrolluppgiftsskyldig- heten enligt 37ä TL som motiverar denna straffskärpning finnerjag ingen anledning att undanta kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 38% TL. som också regleras i strattbestämmelsen. från en utvidgning av straffskalan. Latituden anser jag vara tillräcklig för såväl uppsåtliga som grovt oakt- samma gärningar. Sätts gränsen vid fängelse sex månader vinns också den processekonomiska fördelen att åklagaren har möjlighet att utfärda straf— föreläggande. Enligt min mening är det väsentligt att den uppgiftpliktige avhålls från att åsidosätta sin skyldighet och den föreslagna straffsanktio- neringen kan här väntas fylla en preventiv funktion.

4.6 Administrativa sanktioner Mitt förslag: Skattetillägg skall inte utgå vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift enligt 375 taxerings- lagen som varit tillgänglig för taxeringsnämnden före taxeringsperio-

dens utgång.

Kommitténs förslag: Skattetillägg skall inte utgå om rättelse sker av uppgift som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 37.5 TL.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. Några remissinstanser anser dock att förslaget bör övervägas ytterligare. En remissinstans ifrågasätter om befrielsen från skattetillägg bör gälla i fråga om samtliga inkomstslag. Flera remissinstanser betonar vikten av att det snarast införs regler om avgiftssanktioner för försumliga arbetsgivare.

Skälen för mitt förslag: Som villkor för att skattetillägg skall påföras gäller att den skattskyldige i ett skriftligt meddelande. avlämnat till ledning för sin taxering, har lämnat uppgift som befinnes vara oriktig. Enligt nuvaran- de regler skall skattetillägg beräknas efter 20 Cr. i stället för som i normal— fallet 40 (>”-'. då den oriktiga uppgiften har rättats eller kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial. som normalt är tillgängligt vid taxeringen. När det är fråga om bl.a. kontrolluppgifter enligt 37s förutsätts dock att dessa varit tillgängliga för taxeringsnämnden före utgången av taxeringsperio- den. Skattetilläggsutredningen har i ett betänkande (SOU 1982: 54). som är under beredning i finansdepartementet. föreslagit att skattetillägget skall

Prop. 1984/85: 180 1 16

vara 10 % i de fall den skattskyldige har angett utbetalarens namn och den oriktiga uppgiften rättats med ledning av obligatorisk kontrolluppgift.

Det finns som jag nyss påpekat vissa felriskcr i det förenklade deklara- tionssystemet. En taxering kan bli felaktig utan att vare sig den skattskyl- dige eller den som lämnat kontrolluppgift försummat sig. 1 det nya syste- met kan den situationen uppkomma att den skattskyldige fått en korrekt kontrolluppgift och intygat att den är rätt. men av någon anledning har uppgiften kommit på avvägar till eller hos skattemyndigheten. som alltså blivit utan kontrolluppgift. Taxeringen kommer då att bli för låg. Detta kommer att framgå av taxeringsmeddelandet och skattsedeln. Om felet upptäcks beror på den skattskyldiges noggrannhet när han granskar detta material. Den skattskyldige har i detta fall inte slarvat vid deklarationstill— fället utan hans underlåtenhet hänför sig till taxeringsmeddelandet. om han inte meddelar skattemyndigheten att han blivit för lågt taxerad. Enligt min mening bör sådana felaktigheter inte omfattas av en formell underrättelse- plikt för den skattskyldige. eftersom det medför komplikationer bl.a. i form av krav på delgivning.

Detta innebär att man inte heller kan införa några bestämmelser om skattetillägg vid underlåtenhet från den skattskyldiges sida att i föreva- rande fall underrätta om felaktigheten. Eftersom den skattskyldige i dessa fall inte lämnat någon oriktig uppgift krävs vidare inte någon föreskrift om att skattetillägg inte utgår vid rättelse av uppgift som omfattas av uppgifts- skyldigheten enligt 37å TL. En sådan föreskrift skulle f.ö. - om den inte försågs med undantag - få inte önskvärda konsekvenser. Jag tänker härvid särskilt på det fall i vilket det visar sig att den skattskyldige avlämnar en förenklad självdeklaration utan att lämna tilläggsuppgift för sådan inkomst om vilken han inte erhållit föreskrivet meddelande enligt 37? 5 mom. TL och för vilken inte heller skattemyndigheten fått kontrolluppgift enligt 3715 TL. 1 ett sådant fall innebär den skattskyldiges oriktiga uppgift en sådan risk för undertaxering att skattetillägg bör utgå enligt nu gällande regler.

Jag vill däremot föreslå en undantagsbestämmelse för de fall då en skattskyldig lämnat en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital som rättats till eller hade kunnat rättas till med ledning av en kontrolluppgift enligt 37å TL som varit tillgänglig för taxeringsnämnden före taxeringsperiodens utgång. F.n. gäller enligt 116 aå TL att skatte- tillägg i sådana fall utgår efter 20 %. Enligt mitt förslag skall i stället gälla att något skattetillägg inte alls utgår. Den av mig föreslagna bestämmelsen. som skall inbegripa alla deklaranter oavsett vilken typ av deklaration som används. har tagits ini llofå TL.

Någon administrativ sanktionsregel gentemot arbetsgivare som inte full- gör sin kontrolluppgiftsskyldighet finns f.n. inte. Eftersom kontrollupp- giftslämnandet har en mycket stor betydelse i det förenklade systemet anserjag i likhet med flera remissinstanser att man bör överväga åtgärder som innebär att arbetsgivarens ansvar utvidgas och administrativa sank-

Prop. 1984/85: 180 117

tioner införs för försumliga arbetsgivare som ett komplement till straffan- svaret. Denna fråga får emellertid tas upp i ett senare sammanhang i samband med ställningstaganden till BRÅ: s nyss nämnda PM och skatte- tilläggsutredningens förslag. Jag är således inte beredd att nu föreslå av- giftssanktioner för försumliga arbetsgivare.

4.7 Deklarationsanstånd m. m.

Mitt förslag: Möjligheten att efter ansökan bevilja anstånd med att lämna deklaration skall finnas ocksåi systemet med förenklad självdek- laration. En anmaning att lämna självdeklaration skall kunna efterkom- mas genom en förenklad deklaration. En skattskyldig som i rätt tid lämnar en förenklad självdeklaration skall inte påföras förseningsavgift även om han inte uppfyller förutsättningarna för en sådan deklaration. Förseningsavgift skall däremot påföras om han inte följer en anmaning att avge allmän självdeklaration. I sådant fall skall avgiften bestämmas till dubbelt belopp.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt vad gäller anstånd. En självdeklaration som lämnas efter anmaning får inte vara en förenklad deklaration. Frågan om förseningsavgift tas inte upp.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Även en skattskyldig som uppfyller villkoren för att lämna en förenklad självdeklaration kan på grund av särskilda omstän- digheter vara hindrad att lämna deklaration senast den 15 februari under taxeringsåret. Möjligheten att efter ansökan bevilja anstånd med att lämna självdeklaration bör därför vara öppen också i det förenklade systemet. Detta innebär att en del förenklade självdeklarationer kan komma att lämnas efter det att hanteringen av de deklarationer som lämnats inom ordinarie tid i huvudsak är klar. Frågan är då hur sent under taxerings- perioden man kan hantera en förenklad självdeklaration utan alltför stora praktiska olägenheter. På den frågan har jag av RSV fått beskedet att sent inkomna deklarationer kan komma att förorsaka visst merarbete. dock inte i den utsträckningen att det behövs en regel om senaste tidpunkt då en förenklad deklaration måste ha lämnats.

Vad jag här sagt om deklarationsanstånd bör ligga till grund också för bedömningen av vilka regler som i fråga om den förenklade självdeklara- tionen bör gälla beträffande skattemyndigheternas möjlighet att anmana en skattskyldig att lämna självdeklaration. Enligt 365 första stycket TL får en deklarationsskyldig. från vilken självdeklaration inte har kommit in inom föreskriven tid. anmanas att avge självdeklaration. [ motsats till kommit-

Prop. 1984/85: 180 118

ten anser jag sålunda att en sådan anmaning i och för sig bör få fullgöras genom en förenklad deklaration. Om vidare en deklarationsskyldig har lämnat en förenklad deklaration utan att uppfylla förutsättningarna för en sådan. måste han få anmanas att komma in med en allmän självdeklara- tion. Jag föreslår att %& TLjusteras i enlighet med detta.

Mitt förslag får också följdverkningar i fråga om bestämmelserna om förseningsavgift i ll6gå TL. Enligt dessa skall den skattskyldige påföras förseningsavgift bl.a. om han inte i rätt tid har avlämnat självdeklaration som skall avges utan anmaning. Denna regel bör gälla endast om den skattskyldige inte alls har kommit in med någon självdeklaration vid den tidpunkt då deklaration senast skulle ha lämnats. Avgift bör alltså inte påföras om den skattskyldige har lämnat en förenklad självdeklaration men deklarationsskyldigheten bara får fullgöras genom en allmän sådan. Om han i ett sådant fall anmanas att avge allmän självdeklaration men inte efterkommer anmaningen, bör däremot förseningsavgift påföras. Avgiften bör då i likhet med vad som f.n. gäller i andra fall där en anmaning att avge deklaration inte följs — bestämtnas till dubbelt belopp. s.k. dubbel förseningsavgift. Vad jag här sagt bör komma till uttryck i nämnda para- graf.

När det gäller anmaningar att avge självdeklaration uttalar kommittén att det inte torde vara nödvändigt att en anmaning undertecknas av en tjänsteman. Jag är för egen del av motsatt uppfattning. För att en anmaning skall få avsedd rättsverkan torde det nämligen krävas att anmaningen förses med underskrift som visar att anmaningen utfärdats av behörig tjänsteman.

4.8. Sambandet med uttaget av preliminär skatt

Mitt förslag: Skattetabellerna för preliminär A-skatt skall grundas på förutsättningen att den skattskyldige erhåller avdrag i inkomstslaget tjänst med 1500 kr, dock högst 5 % av intäkten. I fråga om inkomst som inte ger rätt till schablonavdrag skall skatteavdraget bestämmas med hänsyn till detta.

Kommitténs förslag: Kommittén tar inte upp denna fråga.

Remissinstanserna: RSV anser att skattetabellerna skall bestämmas med hänsyn till schablonavdraget.

Skälen för mitt förslag: Skattetabellerna för preliminär A-skatt fastställs f.n. med hänsyn bara till ett enda avdrag vid taxeringen. nämligen grund- avdrag. Det nuvarande schablonavdraget på 1000 kr. beaktas således inte. Genom höjningen av schablonavdraget kommer flertalet skattskyldiga med

Prop. 1984/85: 180 119

inkomst av tjänst att medges avdrag vid taxeringen med lägst 3000 kr. Avdraget är så pass stort att det enligt min mening åtminstone delvis bör beaktas redan vid uttaget av preliminär skatt. På grund bl.a. av att skatte- tabellerna inte beaktar de övriga inkomster. t. ex. räntor eller utdelningar eller sidoinkomster av annat slag, som den skattskyldige kan ha. bör schablonavdraget enligt min mening inte äterverka fullt ut. Skattetabel- lerna bör därför grundas också på ett omkostnadsavdrag om 1500 kr.. dock högst S% av intäkten. Detta föranleder ändring i 4s' 1 mom. UBL.

Eftersom folkpension eller annan inkomst som inte anses som anställ- ningsinkomst inte ger rätt till schablonavdrag. skulle en ordning där den preliminära skatten för inkomsten utgick stn'kt efter de ändrade skatteta- bellerna i regel medföra ett underuttag av preliminär skatt med följd att kvarstående skatt skulle uppkomma. Detta skulle inträffa för bl. a. mänga folkpensionärer. För att undvika sådana underuttag bör den preliminära skatten i dessa fall bestämmas utan hänsyn till schablonavdraget. Jag föreslår att detta kommer till uttryck i en ny 12 5. vilket även föranleder en jämkningi 35 2 mom. l UBL.

Hänvisningar till S4-8

4.9. Övriga frågor

4.9.1. Inledning

Jag skall avslutningsvis redovisa mina synpunkter i en del frågor som har betydelse i sammanhanget. men därjag f. n. inte är beredd att lägga fram något förslag eller där riksdagens ställningstagande av andra skäl inte är påkallat. Det gäller bl. a. frågan om reglerna om antecknings— och upplys- ningsskyldighet bör ändras med anledning av den förenklade självdeklara- tionen. Vidare gäller det granskningsrutinerna.

4.9.2. Antecknings- och upplysningss/qldighet

Införandet av den förenklade självdeklarationen bör som kommittén har föreslagit inte föranleda någon ändring av de nuvarande skyldigheterna att föra anteckningar m.m.. att avlämna självdeklaration eller att lämna upp- lysningar till ledning för egen taxering.

Den som på föreskrivet sätt fullgör sin deklarationsskyldighet genom att lämna en förenklad självdeklaration skall sålunda liksom annars vara skyl- dig att på sätt som anges i 205 TL genom anteckningar sörja för att underlag finns för deklarationsskyldighetens fullgörande och för kontroll därav.

I 31 s 1 mom. TL erinras om att den deklarationsskyldige bör. utöver vad deklarationsformuläret föranleder. lämna alla de upplysningar som kan vara av betydelse för att äsätta en riktig taxering. Bestämmelsen har tillkommit i såväl de skattskyldigas som skattemyndigheternas intresse. Skattskyldiga som med beaktande av bestämmelsen lämnar kompletteran-

Prop. 1984/85: 180 120

de upplysningar kan därigenom t. ex. förebygga att ett yrkat avdrag vägras på grund av att omständigheterna kring yrkandet inte är klarlagda. Bestäm- melsen bör gälla också den krets som får lämna en förenklad självdeklara- tion utan att därför beta dem möjligheten att lämna upplysningarna i den förenklade deklarationen. Som jag tidigare sagt kan det dock vara lämpligt att i sådana fall använda den allmänna självdeklarationen.

Reformen bör inte heller leda till någon inskränkning av den i 315 2 mom. TL införda skyldigheten att efter anmaning bl.a. lämna begärda upplysningar rörande den egna taxeringen.

4.9.3. Grans/mingsrutiner

Den förenklade självdeklarationen synes öppna möjligheter till en helt ny ordning på förfarandeomrädet. Detta gäller i fråga om såväl formerna för deklarationsgranskning och taxeringsbeslut som beskattningsförfaran- det i övrigt. Det finns emellertid inte anledning att i det här sammanhanget överväga den grundläggande regleringen i dessa frågor. eftersom kommit- tc'n torde komma att föreslå genomgripande förändringar i taxeringsför- farandet i ett kommande betänkande. Det nya deklarationssystemet förut- sätter dock vissa avsteg från de nuvarande reglerna.

I det nya systemet kan deklarationskontrollen i stor utsträckning utföras med hjälp av ADB. Kommittén har i sitt betänkande skisserat hur ADB-' stödet bör utnyttjas och hur den manuella granskningen bör gå till. Kon- trollen bör enligt kommittén i stort ansluta till de rutiner som f.n. finns i fråga om s.k. E-deklarationer. dvs. deklarationer av enklare slag som blir föremål för en manuell genomgång innan de registreras i skatteregistret. Den manuella genomgången av en sådan deklaration avser i första hand att se till att deklarationen är undertecknad och att säkerställa att de lämnade uppgifterna kan registreras.

De granskningsrutiner som kommittén har förordat bör i huvudsak kun- na godtas. Systemet är uppbyggt så att det inte finns behov av mer än en översiktlig manuell genomgång. Den huvudsakliga kontrollen bör alltså kunna utföras genom maskinella bearbetningar. Jag vill emellertid inte uttala mig närmare om hur granskningsrutinerna bör vara utformade. En- ligt min mening bör det ankomma på RSV att utarbeta lämpliga rutiner för de förenklade självdeklarationerna och då dessutom ta ställning till om och i vilken mån rutinerna för de fullständiga deklarationerna behöver ses över. Valet av rutiner påverkas f.ö. av att jag på vissa punkter lämnat förslag som avviker från kommitténs.

Prop. 1984/85: 180 121

5 Genomförande och effekter

5.1. Ikraftträdande

Som framgått av vad jag tidigare anfört anser jag det angeläget att det förenklade deklarati(_)nsförfarandet tillämpas så snart det är praktiskt möj- ligt. Förslagen som gäller den förenklade deklarationen innehåller ett stort antal delförslagi fråga om såväl de materiella beskattningsreglerna som de bestämmelser som styr förfarandet. Ett genomförande tidigare än fr.o.m. 1986 års inkontster och därmed 1987 års taxering är därför inte möjligt.

1 full utsträckning kan dock inte förslagen genomföras ens till 1987 års taxering. Uppgiftsskyldigheten såvitt gäller ränteinkomster kan som tidi- gare nämnts inte få en tillfredsställande täckning förrän till 1989 års taxe- ring. Bankcr och andra kreditinstitut torde nämligen inte kunna lämna uppgifter av sådan kvalitet och omfattning att de omedelbart kan läggas till grund för beskattning. Det behövs viss tid för kreditinstituten och skatte- myndigheterna att utforma rutiner och vinna erfarenheter av hanteringen av den stora mängden kontrolluppgifter.

Den föreslagna bestämmelsen om att skattetillägg i regel inte skall på— föras om rättelsen av deklarationen avser uppgift beträffande inkomst av tjänst eller kapital som omfattas av den obligatoriska kontrolluppgiftsskyl— digheten hör av principiella skäl träda i kraft omedelbart såvitt gäller uppgift om inkomst av tjänst. Bestämmelsen bör alltså tillämpas redan vid 1985 års taxering. Den nya regeln bör dock inte tillämpas i fråga om tidigare års taxeringar och alltså inte verka retroaktivt på sådana fall som inte slutligt har prövats vid ikraftträdandet. Denna ståndpunkt som främst grundas på rättvisehänsyn stämmer överens med den som intogs både 1977 och 1978 vid de lindringar i fråga om skattetilläggen som då infördes. När det gäller rättelser som avser inkomst av kapital föreligger enligt min mening däremot inte skäl för befrielse från skattetillägg redan nu. eftersom kontrolluppgifterna i dessa fall inte läggs direkt till grund för taxeringen. Så kommer enligt mitt förslag att ske först fr.o.m. 1989 års taxering, varför jag föreslår att den nya bestämmelsen i 116 få TL om befrielse från skattetillägg tillämpas i fråga om oriktiga uppgifter avseende inkomst av kapital första gången vid 1989 års taxering.

5.2. Administrativa konsekvenser

De föreslagna förenklingarna av de materiella reglerna. av deklarations— redovisningen och av förfarandet i övrigt undanröjer ett mycket stort antal av de vanligaste anledningarna till att fel görs i självdeklarationerna. Bl. a. kommer merparten av de nuvarande felen i fråga om överföringar. sum— meringar och sammanställningar att försvinna. Bara sådana fel föranledde vid 1981 års taxering ca 750000 åtgärder av skattemyndigheterna beträf—

Pr0p. 1984/85: 180 122

fande fysiska personer. Även det mera rutinbetonade hanteringsarbetet kommer att underlättas. Den manuella granskningen behöver normalt inte sträcka sig längre än att se till att blanketten är ifylld med registreringsbara uppgifter och underskriven. Dessutom är antalet uppgifter som mäste registreras betydligt mindre än i den allmänna självdeklarationen. Till detta kommer att det sällan torde finnas anledning att i samband med gransk- ningen företa en särskild kontroll med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats i den förenklade självdeklarationen.

Förslagen är på det hela taget ägnade att leda till betydande rationalise- ringseffekter. Resursbesparingarna bör enligt min mening i första hand utnyttjas för att förverkliga riksdagens beslut i samband med den s.k. RS—reformen att avveckla fritidsgranskningen av självdeklarationer. Kost- naderna för denna. som vid 1983 års taxering uppgick till ca 35 milj. kr.. bör kunna minskas redan vid 1987 års taxering. Det är dock för tidigt att med bestämdhet säga när fritidsgranskningen kan vara helt avvecklad.

Jag anser att RSV bör få i uppdrag att närmare utreda de administrativa effekterna för skatteförvaltningen till följd av de föreslagna förändringar- na. I uppdraget bör ingå att lämna förslag till i vilken takt fritidsgranskning- en av självdeklarationer skall avvecklas. Vidare bör RSV belysa hur ratio- naliseringsvinsterna skulle kunna användas. Reformen bör nämligen också kunna resultera i en styrning av resurserna mot de svärkontrollerade deklarationerna och en fördjupad granskning av dessa. Det bör vara möj- ligt att lägga större tyngd på dessa deklarationer redan innan fritidsgransk- ningen är helt avvecklad. Jag vill dock framhålla att det i vart fall på kort sikt av praktiska skäl kan vara svårt att föra över resurser från ett område till ett annat där det föreligger krav på utbildning och erfarenhet. Jag avser att under våren återkomma till regeringen med förslag till utformningen av uppdraget till RSV.

Vad jag här sagt om kontrollen innebär inte att de förenklade självdek- larationerna uteslutande bör kontrolleras inom ramen för de maskinella avstämningar som systemet är byggt kring. ADB-stödet bör användas också för att göra rimlighetskontroller. t.ex. i fråga om skuldräntor i förhållande till skuldernas storlek. Därutöver kan det finnas behov av att Stickprovsvis granska de olika slagen av avdragsyrkanden. t.ex. yrkanden i fråga om pensionsförsäkringspremier och underhållsbidrag till icke hem- mavarande barn. Kontrollen bör emellertid i första hand riktas mot arbets- givare m.fl. som lämnar kontrolluppgifter. 1 det nya systemet skall ju taxeringen till stor del ske med ledning av kontrolluppgifter vilket ställer höga krav på att uppgiftslämnarna i alla delar fullgör sina skyldigheter.

Frågan om efter vilka linjer kontrollarbetet skall organiseras övervägs f.n. på olika håll. Inom finansdepartementet bereds ett betänkande från kommissionen mot ekonomisk brottslighet. (SOU 1983275-76) Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål. Detta innehåller bl.a. förslag om att kontrollen skall baseras på standardiserade räkenskapsutdrag. Vi-

Prop. 1984/85:180 123

dare behandlar en särskild utredare (B 1982: 061 - i samarbete med skatte- förenklingskommitte'n » frågan om vilka principer som bör gälla för fördel- ningen av deklarationsmaterialet och kontrollresurserna mellan regional och lokal nivå. En annan särskild utredare (Fi 1984: 03) har fått i uppdrag att göra en översyn av skatteförvaltningens organisation och styrfunk- tioner. 1 detta uppdrag ingår att bedöma skatteförvaltningen från organisa- toriska utgångspunkter i syfte att få till stånd effektivare former för styr- ning och samordning av verksamheten på hela skatteområdet. Utrednings- uppdraget skall vara avslutat senast den 1 juli 1985. Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår finns det inte skäl att nu lägga fram något förslag om den närmare utformningen av kontrollen.

5.3 Kostnadseffekter

Materiella beskarlningsregler

Mina förslag till ändringar av de materiella beskattningsreglerna påver- kar det allmännas skatteintäkter i både höjande och sänkande riktning. Det rör sig dock med ett par undantag om ganska små förändringar. Det ena undantaget gäller avdragen under inkomst av tjänst. Det föreslagna schab- lonavdraget om 3000 kr. i förening med borttagandet av avdragsbegräns- ningen för arbetsreseavdraget medför ett skattebortfall i storleksordningen 3200 milj. kr. räknat på förhållandena vid 1985 års taxering. Förslagen skall emellertid träda i kraft först två år senare och då torde skattebortfallet bli något mindre beroende främst på att kostnaderna för användandet av allmänna kommunikationsmedel kan väntas öka och därigenom reducera värdet av schablonavdraget. Det andra undantaget gäller sparavdraget som medför ett skattebortfall på ca 750 milj. kr.

En summering av de övriga ändtingsförslagen på den materiella sidan pekar mot ett tillskott på ca 150 milj. kr. Det slopade 100-kronorsavdraget inom inkomstslaget tjänst beräknas ge det allmänna en inkomstförstärk- ning om ca 30 milj. kr. Ändringen rörande avdraget för förvaltningskost- nader ger ett tillskott på ca 125 milj. kr. I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksatnhet uppskattas skattebortfallet på grund av införandet av ett avdrag för korttidsakticr om 1000 kr. till ungefär 25 milj. kr. Den andra ändringen inom inkomstslaget som innebär att det hittillsvarande avdraget för äldre aktier sätts till 2000 kr. för varje skattskyldig beräknas däremot ge ett skattetillskott om 15-25 milj. kr.

F (fir/arartderc gler

Ett av de viktigaste ändringstörslagen beträffande förfarandereglerna är den utvidgade uppgiftsskyldigheten för kreditinstituten vad gäller inlå- ningsräntor. Effekterna på skatteintäkterna av detta förslag kan inte med säkerhet fastställas. 1 RSV: s betänkande från november 1980 Kontroll av räntor uppskattades inkomstökningcn till 400 milj. kr. årligen i 1980 års

Prop. 1984/85: 180 124

kostnads- och ränteläge. Därefter genomförda kontrollaktioner pekar mot att inkomstförstärkningen kommer att bli större. Det samlade resultatet påverkas ytterligare om de indirekta effekterna på avdrag för nedsatt skatteförmäga och bostadsstöd medräknas.

Den ökade uppgiftsskyldigheten medför emellertid kostnader för upp- giftslämnarna och skattemyndigheterna.

För skattemyndigheternas del beräknades kostnaderna 1980 till ca 11 milj. kri engångskostnader och ca 7 milj. kr. i ärliga driftkostnader. Mitt förslag om uppgiftsskyldighet är delvis annorlunda utformat. Bl.a skall uppgifter lämnas i fråga om alla personnummersatta konton fr.o.m. 1989 års taxering. Den totala volymen av uppgifter som skattemyndigheterna skall hantera blir därför högre. Det tidigare nämnda uppdraget till RSV bör även omfatta en studie av förslagets effekter i detta avseende.

Uppgiftslämnarnas kostnader är svårare att uppskatta. eftersom bl.a. förutsättningarna för uppgiftslämnandet varierar kraftigt mellan olika kre- ditinstitut.

I betänkandet Kontroll av räntor beräknades bankernas engångskost— nader bli betydligt högre än skattemyndigheternas. nämligen 139 milj. kr. Stora kostnader skulle falla på arbetet att komplettera konton som saknade personnummer med sådana nummer. Det är då att märka att en stor del av dessa konton numera har försetts med personnummer. Enligt redovisning- en i betänkandet uppskattades även driftkostnaderna till högre belopp för kreditinstituten. nämligen till 33 milj. kr.

För skatteförvaltningen torde de övriga förslagen på förfarandesidan i stort vara kostnadsncutrala.

Till sist vill jag nämna att genomförandet av ett förenklat deklarations- system kräver omfattande insatser inom RSV för detaljutredning. syste— marbete för ADB. utbildning och information. Jag vill särskilt betona att stor vikt bör läggas vid informationen till allmänheten om den förenklade deklarationen.

6 lndexregleringen

Genom lagstiftning hösten 1977 (prop. 1977/78:49. SkU 14. rskr 48. SFS 1977: 1070 och 1071) infördes en automatisk indexuppräkning av skiktgrän- serna i statsskatteskalan med verkan fr.o.m. 1979 års inkomster (1980 års taxering). Reglerna innebär att skiktgränserna i skatteskalan räknas upp med hänsyn till inflationstakten mellan augusti månad andra året före inkomstäret och augusti månad året närmast före inkomstäret. Automatisk uppräkning har tillämpats endast i fråga om 1979, 1980 och 1982 års inkomster. medan uppräkningen för övriga är fastställts genom särskilda beslut av riksdagen. Tekniskt sett är indexregleringen utformad så att skiktgränserna i skatteskalan uttrycks som ett visst antal basenheter. Bas-

IQ lJl

Prop. 1984/85: 180 1

enheten, som ursprungligen var 5000 kr., är för 1985 års inkomster 7800 kr.

En automatisk indexreglering måste med nödvändighet grundas på pris- stegringar under en tidsperiod som ligger inte obetydligt före det aktuella inkomstäret. Därigenom försvåras möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. eftersom historiska ptisstegringar byggs in i skatte- skalan. Från fördelningspolitiska utgångspunkter har ett automatiskt ver- kande system också stora brister. Sålunda har det under åren med stigande priser och sjunkande reallöner förstärkt inkomstskillnaderna. Jag föreslår därför att den automatiska indexregleringen avskaffas. Detta hindrar inte att som jag tidigare sagt skatteskalan för åren efter 1986 anpassas till förändringar i löner och priser. För detta ändamål bör skatteskalan alltjämt vara uppbyggd på basenheten. eftersom denna utgör ett smidigt instrument för en sådan anpassning.

Mitt förslag innebär att lagen (1977: 1071 ) om basenhet upphävs. Basen- hetens belopp förs in i ett nytt 10.15 2 mom. i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Vidare krävs följdändringari 105 1 mom. sistnämnda lag och 3ä lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall avseende hänvisningar till lagen om basenhet. '

7 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom linansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

4. lag om ändring i lagen ( 1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

6. lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

7. lag om upphävande av lagen (1977: 1071) om basenhet.

8. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

9. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall. Det vid 4 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.

Lagrädcts yttrande har inte inhämtats beträffande dels 37% I mom. 1 g i förslaget till lag om ändring i taxeringslagen, dels 35 2 mom., 4.5 1 mom. och 125 i förslaget till lag om ändring i uppbördslagen och dels de vid 7—9 angivna lagförslagen. På grund av dessa förslags enkla beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Prop. 1984/85: 180 126

8 Författningskommentarer

Allmänt

Införandet av bestämmelser som medger att skattskyldiga får fullgöra sin deklarationsskyldighet genom att lämna en förenklad självdeklaration och som föreskriver att taxeringen med ledning av en sådan deklaration skall verkställas enligt en ny ordning rör grunderna för taxeringsförfaran- det i sådan män att åtminstone de centrala bestämmelserna måste ges lagform.

Den naturliga placeringen av de nya bestämmelserna är i TL vilket innebär att reglerna om deklarationsskyldighet, uppgiftsplikt och taxe- ringsförfarande hålls samman. Kommittén har emellertid ansett att en reglering i en särskild lag är att föredra. eftersom ett inarbetande i TL skulle medföra bl. a. att de nuvarande reglerna skulle bli mer svårövcrs- kädliga och att bestämmelserna i TL skulle behöva ändras ett flertal gånger i takt med att det förenklade systemet byggs ut till att omfatta fler företeel- ser och 11er skattskyldiga.

Kommittén har fog för sin ståndpunkt sa till vida att alla ändringar som medför att bestämmelserna i en lag byggs ut gör regelverket svårare att överblicka. Så omfattande kompletteringar av TL kommer mina förslag dock inte att innebära att tillgängligheten av de nuvarande bestämmelserna nämnvärt kommer att försvåras. Vidare ligger det en avgörande fördel i en samlad reglering i TL, där man ändå måste söka svaret på vissa frågor som har samband med den förenklade självdeklarationen. Hit hör t. ex. frågan huruvida deklarationsskyldighet föreligger, eftersom en särskild lag om det förenklade deklarationsförfarandet inte gärna kan innehålla en uttöm- mande reglering.

1 TL bör man sålunda som också tidigare framgått ta in de bestämmelser som skall reglera grunderna i det nya förfarandet. Det nya. enklare sättet att fullgöra deklarationsskyldigheten bör lagtek- niskt uttryckas så att fysiska personer under vissa angivna förutsättningar fär avge en förenklad självdeklaration. Denna bör alltsäjämställas med den nuvarande fullständiga deklarationen som hittills haft benämningen allmän sjz'ilvdeklaration. Den termen har emellertid utmönstrats i samband med den nyligen beslutade lagstiftningen om slopad kommunal beskattning av juridiska personer (prop. 1984/85: 70. SkU 23, rskr 110, SFS 1984: 1060-1089). Detta hänger samman med att den hittillsvarande andra formen av självdeklaration. den särskilda självdeklarationen, helt har spe- lat ut sin roll genom den nämnda lagstiftningen och den likaledes nyligen beslutade reformen om slopande av särskild självdeklaration för fysiska personer. m.m. (prop. 1983/84: 193. SkU 48, rskr 361, SFS 1984: 360-363). Mitt förslag i det här ärendet föranleder att begreppet allmän självdeklara- tion bör återinföras.

Prop. 1984/85: 180 127

l förhållande till de av lagrådet granskade lagförslagen harjusteringar av främst redaktionell art gjorts i vissa av förslagen.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen ("1928z370l

19.5

1 första stycket anges att ränta enligt 69% 1 mom. UBL (.ö-skatteränta) inte skall räknas som skattepliktig intäkt. Nya bestämmelser om beräkning av sådan ränta finns i 69.5 1 mom. UBL.

] paragrafen har också gjorts två redaktionella ändringar. Förordningen (1977: 392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer upphävdes år 1981. Reglerna om kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg avskaf- fades år 1982. I enlighet härmed har dessa bestämmelser utmönstrats ur paragrafen.

335 1 mom.

1 momentets nuvarande lydelse anges att skattskyldig som för sin utbild— ning eller eljest i och för tjänsten skuldsatt sig fär dra av ränta på skulden i inkomstslaget tjänst. Denna bestämmelse upphävs och i stället föreskrivs i lagrummet att ränta på sådan skuld får dras av enligt bestämmelserna i 39% 1 mom.. dvs. i inkomstslaget kapital.

33ä 2 mom.

1 momentets första stycke föreskrivs att ett schablonavdrag om 3 000 kr. skall avräknas från anställningsinkomster. Avdraget får dock inte över- stiga 10% av intäkterna. Den nuvarande hänvisningen till punkt 4 av anvisningarna — vilken innebär att kostnader för resor till och-från arbetet faller utanför schablonavdraget slopas eftersom schablonavdraget i fort- sättningen omfattar kostnader för arbetsresor. Kostnader för resor till och från arbetsplatsen kan medges enligt två alternativ. Det ena innebär att kostnaderna tillsammans med andra kostnader i tjänsten inryms i scha- blonavdraget. Det andra alternativet innebär att den skattskyldige medges avdrag för de verkliga kostnaderna om dessa överstiger 3 000 kr. 1 scha- blonavdraget ingår inte avdrag för ökade levnadskostnader och kostnader i samband med tjänsteresa. Avdraget om 100 kr. för skattskyldiga som haft annan intäkt av tjänst än anställningsinkomst slopas.

Scablonavdraget ensamt eller tillsammans med avdrag för faktiska kost- nader får inte medföra underskott i förvärvskällan tjänst. På förslag av lagrådet har denna begränsning av rätten till schablonavdrag skett genom ett tillägg till det nuvarande första stycket. Det nuvarande tredje stycket bör då utgå.

Prop. 1984/85: 180 128

35ä 3 mom.

Den föreslagna ändringen i första stycket innebär att ett avdrag om 1000 kr. införs vid försäljning av aktier m.m. som innehafts av den skattskyldi- ge mindre än två år. Avdraget medges individuellt. dvs. det får inte delas upp mellan makar. Ändringen i andra stycket innebär att även avdraget för tviL-irsaktier individualiseras och att det bestäms till 2000 kr. Belopps- gränser för skyldigheten att redovisa aktieförsäljningar anges i en ny 25 då i TL.

39.5 1 mom.

Ändringen i första stycket föranleds av ändringen i 33% lmom. andra stycket varigenom avdrag för räntor i inkomstslaget tjänst flyttas till in- komstslaget kapital.

1 momentet införs ett nytt andra stycke som innebär att fysisk person medges avdrag för förvaltningskostnader endast för den del som överstiger 1 000 kr. under beskattningsåret.

39 ä 3 mom.

Det extra avdraget höjs från 800 kr. till 1600 kr. samtidigt som det individualiseras. Möjligheten för makar att gemensamt få extra avdrag genom att ena maken kan utnyttja den andre makens outnyttjade avdrag slopas. Med anledning av bestämmelsen om begränsad avdragsrätt för förvaltningskostnader ändras uttrycket "avsedd" till ”avdragsgill".

46% 2 mom.

Ändringen innebär att avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn får medges utan att den skattskyldige bifogar intyg c. d. om bidraget.

Anvisningarna

till 33 & punkt 4

Det nuvarande fjärde stycket som innehåller regler som begränsar rätten till avdrag för kostnader för arbetsresor upphävs. Det innebär att avdrag för resekostnader till och från arbetet i fortsättningen kan göras även för de första 1 000 kronorna.

till 50,5 punkt 2

Ändringen i första stycket innebär att bedömningen huruvida den skatt- skyldiges inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension skall göras med hänsyn till faktiskt utbetalt belopp. Vid bedömningen skall man sålun- da inte längre särskilt beakta det fallet att pension har utgått under bara en del av året. 1 bestämmelserna klargörs nu också vad som skall menas med att inkomsten till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

Prop. 1984/85: 180 129

Ändringen i tredje stycket föranleds av att schablonavdraget om 100 kr. enligt 339" 2 mom. andra stycket Kl. avskaffas.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagcn (l956:623)

lå 2 mom. 1 det nya sjätte stycket i momentet ges en definition av begreppet samtaxering som används i de nya 24 och 28 st.

24.5 1 mom.

Bestämmelsen anger att det finns två slag av självdeklaration. Beteck- ningen allmän självdeklaration. som avskaffades i samband med den nyli- gen genomförda reformcn om slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer. äterinförs för den sji'ilvdeklaration som f.n. är en-

samt förekommande.

2 mom.

1 momentet anges vissa av förutsättningarna för att deklarationsskyl— digheten skall få fullgöras genom en förenklad självdeklaration. Ytterligare förutsättningar finns i paragrafens tredje moment. Bestämmelserna har utformats så att den skattskyldige får använda en allmän självdeklaration även när han ttppfyller förutsättningarna beträffande en förenklad deklara- tion. De i förevarande moment angivna villkoren tar sikte på vilka intäkter och kostnader som den skattskyldige har att redovisa. Bestämmelserna knyter därmed an till 25,6 som anger vad en deklarationsskyldig normalt skall ta upp i sin självdeklaration. Föreskrifterna innebär att en nödvändig förutsättning för att en person skall få lämna en förenklad självdeklaration är att han endast haft sådana deklarationspliktiga intäkter eller yrkar sådana avdrag som nämns i de olika punkterna i momentet. Förutsättning— arna rör bara inkomsttaxeringen.

Av punkt 1 framgår att annan fastighet får redovisas endast då fråga är om fastighet som skall beskattas enligt den s. k. sehablonmetoden enligt 24% 2 mom. KL. Den skattskyldige får ha haft högst två sådana fastigheter och innehavet måste avse hela beskattningsåret. Vidare mäste taxerings- värde ha äsatts för beskattningsåret.

Enligt punkt 2 finns bara den begränsningen i fråga om intäkt som är att hänföra till inkomstslaget tjänst att den skall ha utgått i pengar. lntäkten får alltså inte avse exempelvis förmån av helt eller delvis fri bil eller någon annan icke kontant förmän. ! övrigt får alla intäkter att hänföra till tjänst redovisas. Däremot får den skattskyldige inte yrka avdrag med belopp som överstiger det föreslagna schablonavdraget enligt 335 2 mom. första stycket KL om 3000 kr. Schablonavdraget kommer att medges utan att den skattskyldige behöver framställa något yrkande.

Av punkt 3 framgår att intäkter som skall hänföras till förvärvskällan

9 Riksdagen ]984f85. I .t'uml. Nr 180

Prop. 1984/85: 180 130

inkomst av kapital får bestå av dels vissa slag av sadana ränte— och utdelningsintäkter som avses i 38% 1 mom. första stycket KL, dels sadan förmän av bostad eller annat som tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag som anges i punkt 2 andra stycket i anvisningarna till 38% KL. Förmånen av bostad eller annat får redovisas i en förenklad deklaration även om den har förvärvats under beskattnings- äret. Däremot får den inte ha avyttrats. Det får inte heller vara fråga om upplåtelse som avses i punkt 2 tredje stycket i anvisningarna till 38? KL. Kostnadsavdrag får bara göras för skuldränta.

i punkt 4 behandlas de allmänna avdrag som får tas upp. Avdrag får yrkas endast för underhåll av icke hemmavarande barn (46å 2 mom. första stycket 4 KL) och för avgift för pensionsförsäkring som ägs av den skatt- skyldige själv och som inte är en tjänstepensionsförsäkring (46.5 2 mom. första stycket 6 KL).

Enligt punkt 5 får avdrag även yrkas för väsentligen nedsatt skatteför- måga på grund av sjukdom m.m.

Av uppräkningen i punkterna följer att vissa inkomstslag inte får redovi- sas i en förenklad självdeklaration. Detta gäller inkomst av jordbruksfas- tighet. rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet och vidare av annan fastig- het såvitt gäller konventionellt beskattad fastighet enligt 24% 1 mom. KL. Genom begränsningen av möjligheterna till avdragsyrkanden måste den som vill ha avdrag för t. ex. förvaltningskostnader lämna allmän självdek- laration. Begränsningen innebär dock inte att den skattskyldige skall gå miste om vissa schablonartade avdrag. bl. a. schablonavdrag från anställ- ningsinkomster om 3000 kr. och extra avdrag under inkomst av kapital om 1600 kr. Dessa avdrag. som alla omnämns i den föreslagna 66215 TL, skall i förekommande fall tillgodoföras utan yrkande därom och behöver sålun- da inte tas upp i den förenklade självdeklarationen.

3 mom.

i momentet anges de deklarationsskyldiga som undantas från möjlighe- terna att lämna förenklad självdeklaration även om deras inkomstförhål- landen är sådana att förutsättningarna i 2 mom. är uppfyllda.

Med samtaxering i punkt 1 avses att den skattskyldige skall taxeras enligt för gift skattskyldig gällande bestämmelser. jämför förslaget till ny lydelse av 2? 2 mom. TL. Punkt 2 rör bl. a. den som uppburit inkomst av anställning i utlandet. Bestämmelsen avser att undanta dem beträffande vilka det kan bli fråga om beskattning både här och utomlands. Undanta- gen enligt punkterna 4 och 5 betingas av kontrollskäl. Med företagsledare i fämansföretag. närstående till företagsledare och delägare i fämansföretag avses detsamma som i 359" la mom. sjunde—nionde styckena KL. Av punkt 6 följer att den som skall redovisa räntetillägg för bl.a. räntefria län inte får lämna förenklad självdeklaration.

Prop. 1984/85: 180 131

"hgh

Ändringen innebär att begreppet allmän självdeklaration återinförs.

25 d &

Paragrafen innehaller bestämmelser om att vissa uppgifter inte behöver tas upp i en självdeklaration. Bestämmelsen innebär att redovisning av aktieförsäljningar m.m. får underlatas om bruttoförsäljningssumman un- der beskattningsåret uppgår till ett visst högsta belopp. För korttidsaktier är beloppet högst 1000 kr. och för aktier som innehafts två år eller längre är beloppet högst 6600. Det senare beloppet har bestämts med utgångs— punkt i schablonmetoden för beräkning av anskaffningsvärdet enligt anvis— ningspunkt 2 b till %s KL.

28%

Paragrafen anger vad den förenklade självdeklarationen skall innehålla och har utformats med 25% som förebild. På grund av bl.a. avgränsningar- na i 24 ä 2 och 3 mom. behöver denna paragrafinte ta tipp sådana förhållan- den som anges i 25ä men som inte aktualiseras i fråga om den som lämnar en förenklad självdeklaration.

Av bestämmelserna framgår att den skattskyldige inte behöver lämna någon särskild redovisning av tjänsteinkomster om arbetsgivaren eller motsvarande har fullgjort sin skyldighet gentemot den skattskyldige att lämna meddelande om inkomsterna. Detta beror på att taxeringen skall grundas på kontrolluppgifterna. Om den skattskyldige inte har erhållit ett korrekt meddelande från arbetsgivaren måste han däremot lämna uppgifter om de rätta förhållandena. Detta skall han också göra i fråga om inkomster beträffande vilka det inte föreligger någon skyldighet att utan anmaning lämna kontrolluppgifter.

Under motsvarande förutsättningar behöver uppgifter inte heller lämnas om intäkter att hänföra till inkomst av kapital. Vad gäller dessa skall emellertid kontrolluppgifterna ligga till grund för taxeringen först fr.o.m. 1989 års taxering. ] övergångsbestämmelserna föreskrivs därför att den skattskyldige vid 1987 och 1988 års taxeringar skall lämna fullständig redovisning om kapitalintäktcrna. Bestämmelsen i punkt 5 skall alltså tillämpas fullt ut först fr.o.m. 1989 års taxering.

Enligt punkt 8 behöver den skattskyldige redovisa sin förmögenhet endast om förmögenhetstillgångarna uppgår till minst 90000 kronor. Skall han samtaxeras gäller en gräns om 180000 kronor för det sammanlagda värdet av hans och hans makes förmögenhetstillgangar. Har den skattskyl- dige hemmavarande barn under 18 år som har en till statlig inkomstskatt beräknad beskattningsbar inkomst om minst 6000 kr. skall han redovisa sin förmögenhet om hans egna och barnets förmögenhetstillgångar uppgår till sammanlagt minst 180000 kr.

Prop. 1984/85: 180 117

Även om redovisningsskyldigheten är begränsad måste deklarations- blanketten utformas sä att de skilda förutsättningarna återges och att det klart framgår att den skattskyldige genom att underteckna deklarationen lämnar en försäkran som avser bl.a. de meddelanden rörande kontrollupp- gifter som han fått.

36.5

Ändringen syftar till att klargöra att en deklarationsskyldig. som lämnat förenklad självdeklaration trots att han inte uppfyller förutsättningarna därför. får anmanas att komma in med allmän självdeklaration.

37.5 1 mom.

Genom slopandet av undantaget för kontrolluppgiftsskyldighet i fråga om folkpension behöver den skattskyldige inte lämna uppgifter om upp- buren pension i den förenklade sjå'tlvdeklarationen.

Ändringen i undantagsbestämmclsen i g i punkt 1 har behandlats utför- ligt i avsnitt 4.1.l. Den innebär en utvidgning av möjligheterna att slippa redovisa ersättningar för resekostnader i kontrolluppgifter. Genom be- stämmelserna i 25% första stycket 3 och 285 första stycket 4. vilka hänvi- sar till denna undantagsbestämmelsc. behöver ifrågavarande ersättningar inte heller redovisas av den skattskyldige i deklarationen.

Genom ett tillägg i punkt 4a föreskrivs en skyldighet att ange aktieinne- havet för fysiska personer vid årets utgång.

375 2 mom.

] momentets elfte stycke föreskrivs att kontrolluppgift enligt vissa upp- räknade punkter i första momentct skall lämnas på fastställt formulär. Pä förslag av lagrådet har ytterligare punkter tagits med i uppräkningen.

37s' 5 mom.

Förslaget innebär en utökad skyldighet för uppgiftslämnaren att tillställa även den skattskyldige ett meddelande med motsvarande innehåll som det som finns i kontrolluppgiften. Genom ändringen föreskrivs en skyldighet att lämna även den skattskyldige upplysning om bl.a. aktieutdelning och aktieinnehav.

37 s 8 mom.

Momentet innehåller bestämmelser om den obligatoriska uppgiftsskyl- digheten i fråga om ränteintäkter.

1 momentet har föreskrivits vilka som är uppgiftsskyldiga. Uppgiftsskyl- dighetcn har utformats så att den träffar samtliga som från allmänheten yrkesmässigt tar emot eller förvaltar pengar med individuell räntegott- skn'vning. lnlåning av pengar mot ränta skall ingå som ett led i en yrkes- mässig verksamhet. Vid en bedömning av yrkesmässigheten får hänsyn tas

Prop. 1984/85:180 133,

till såväl borgenärernas antal som storleken av de belopp som förekommer i verksamheten. Även den som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir räntebärande omfattas av uppgiftsskyldigheten. Det innebär att även an- nan penningförvaltande verksamhet än inlåning träffas av uppgiftslämnan— det. Uppgiftsskyldiga bliri huvudsak samtliga banker. postgirot. fondkom- missionsbolag, finansbolag. tinansieringsföretag och försäkringsbolag. Även riksgäldskontoret omfattas av uppgiftsskyldigheten.

För att uppgiftsskyldigheten även skall omfatta verksamhet som inte kan betecknas som yrkesmässig penningförvaltning anges att den som ger ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden är uppgiftsskyldig. Härige- nom kan företag som ger ut obligationer eller reverser bli uppgiftsskyldiga. Llppgiftslämnandet aktualiseras dock i dessa fall endast i de fall företaget direkt till borgenären betalar ut ränta.

Llppgiftsskyldighet gäller också för VPC. Hos VPC finns bl.a. förlagsbe- vis. konvertibla förlagsbevis. konvertibla skuldebrev samt bankobliga- tioner registrerade. Den verksamhet som innebär att VPC betalar ut eller gottskriver ränta för sådana skuldförbindelser träffas således av uppgifts- skyldigheten.

Uppgiftsskyldighet gäller även för föreningar som mottar pengar för förräntning. Förräntning av medlemmars kapitalbehållning på s.k. med- lemskonton i t. ex. konsumtionsföreningar på vilka äterbäringsmedel sam- las upp och förräntas omfattas således av uppgiftsskyldigheten. Uppgifter skall också lämnas på andra insättningar som medlemmar gör på olika typer av sparkonton. Även inlåning från medlemmar mot revers omfattas av uppgiftsskyldigheten. FötTäntning av medlemmars insatskapital i för- eningen omfattas däremot inte. Medlemsinsatserna är i första hand en nödvändig förutsättning för medlemskapet och föreningen bör inte vara uppgiftsskyldig för den eventuella ränta som belöper på medlemsinsat- serna.

Verksamhet som innebär att ränta tillgodoförs i samband med normala affärsförhållanden lämnas utanför uppgiftsskyldigheten. Uppgiftsskyldig- heten omfattar t. ex. inte sådan verksamhet som innebär att fasta leveran- törskrediter lämnas. även om länen löper med ränta. Verksamhet som den uppgiftsskyldige bedriver men som inte kan betecknas som inlåning. pen- ningförvaltning eller motsvarande omfattas inte av uppgiftsskyldigheten. Det gäller t.ex. inkassouppdrag som bankerna åtar sig att utföra för kunders räkning avseende bl.a. ränta på köpekontrakt. Detta följer av undantagsbestämmelsen i punkt a.

Uppgiftsskyldigheten skall avse den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller utbetalat till borgenären. Förslaget innebär således en skyldighet för uppgiftslämnaren att sammanställa uppgifter från den skattskyldiges olika konton eller fordringar.

Med utbetalning avses i lagrummet att någon direkt till borgenären betalar ut ränta. Om en bank löser in en kupong som hänför sig till en

Prop. 1984/85: 180 134

räntebärande obligation skall banken lämna uppgift om utbetald ränta. Förhållandet är detsamma i fråga om ränta på t. ex. skattkammarväxlar. skattkammarväxelcertilikat och kapitalmarknadsreverser.

l fråga om sparobligationer innebär förslaget att riksgäldskontoret under löptiden skall lämna tippgift beträffande gottskriven ränta och fordringens storlek. När obligationen däremot löses in hos en bank blir banken upp- giftsskyldig för utbetald ränta.

Uppgift om fordringens storlek behöver bara lämnas i de fall borgenären har en fordran direkt på den uppgiftsskyldige. Det gäller t.ex. i fråga om vanliga banktillgodohavanden. Däremot kan det vara svårt eller ibland omöjligt för banken att med säkerhet känna till borgenärens sammanlagda fordran när det gäller t.ex. räntebärande obligationer. Uppgift om ford- ringens storlek skall således inte lämnas i de fall den uppgiftsskyldige inte själv är gäldenär.

Bank skall lämna kontrolluppgift för varje kund som banken gottskrivit eller utbetalat ränta till. Förfarandet genomförs i två steg. Vid 1987 och 1988 års taxeringar skall kontrolluppgift lämnas endast om räntan för året sammanlagt uppgått till minst 500 kr. Fr.o.m. 1989 års taxering slopas räntegränsen helt. De räntor som avses är ränta på konto. obligationer och andra skuldförbindelser för den allmänna marknaden samt ränta som ban- ken gottskriver och utbetalar vid förmedling av län. Däremot ingår. som nämnts. inte ränta som banken gottskriver eller tttbetalar på grund av inkassouppdrag.

Kontrolluppgiften skall ange under året gottskriven eller utbetald sam- manlagd ränta samt kundens fordran på banken vid årets slut. Om kunden innebar ett konto tillsammans med en eller flera andra kontohavare skall pä kontot belöpande ränta och kapital fördelas lika mellan kontohavarna. Har kontohavarna meddelat banken att fördelning sker efter annan grund skall dock denna tillämpas vid kontrolluppgifternas upprättande.

Pä kontrolluppgiften skall anges borgenärens namn och adress samt person- eller organisationsnummer. Som har framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2.1) har kreditinstituten att aktivt verka för att kontrolluppgifterna skall kunna förses med borgenärens personnummer. Jag vill utöver vad som anförts i lagrådsremissen nämna att undantaget från skyldigheten att ange sådant nummer aVser bara sådana fall där borgenären inte har något personnummer eller det annars förelegat nägot faktiskt hinder att fä fram uppgiften. t. ex. att man trots efterforskning inte kunnat få reda pä numret. I sådana fall skall om möjligt födelsetiden redovisas.

Hänsyn behöver inte tas till ränta och fordran pä konto. om detta saknar person- eller organisationsnummer och öppnats före den I januari 1985 samt räntan inte uppgår till 1000 kr. lnnehas kontot av flera kontohavare skall hänsyn till kontot bara tas om minst en av kontohavarna gottskrivits 1000 kr. eller mer. För kontohavare med lägre ränta skall denna medräk- nas cndast om kontohavarens sammanlagda räntor uppgår till minst 500 kr.

'N '.!I

Prop. 1984/85: 180 1

Vid 1989 ärs taxering sänks räntegränsen pä ej nummersatta konton till 100 kr. Det innebär att om kontot innehas av flera kontohavare skall hänsyn tas till kontot bara om minst en av kontohavarna gottskrivits 100 kr. eller mer. För kontohavare med lägre ränta skall uppgift i sådant fall alltid lämnas eftersom räntegränsen slopats.

Förmedling av bankernas notariatlän sker ofta mellan två kunder i banken. Längivaren erhåller t. ex. ett pantbrev som säkerhet för sin utlä- ning. Ofta lämnar dock den förmedlande banken garanti som säkerhet för länet. ] dessa fall tar banken i sin tttr en säkerhet av låntagaren. Banken brukar i de flesta fall förvalta säkerheterna och bevaka att lånen betalas enligt avtalen. I de fall då banken endast förmedlar kontakten mellan långivaren och låntagaren. s.k. förmedlingslån. saknar banken kontroll över betalningarna. Uppgiftsskyldighct för förmedlingsverksamhet förelig- ger endast i de fall banken gottskrivit eller utbetalat ränta. Vad här sagts gäller inte bara bankernas notariatläneverksamhet utan också annan sådan yrkesmässig verksamhet.

Vissa räntetagare har undantagits från uppgiftslämnandet. Bank och hypoteksinstitut skall inte lämna uppgift om lån hos varandra. Det innebär att den som i rörelsen får använda ordet bank undantas. Lands- och stadshypotcksföreningar samt Konungariket Sveriges stadshypotekskassa undantas ocksä. Uppgift skall således inte lämnas i de fall då dessa företag är borgenärer. Likaså undantas försäkringsanstalternas utläning. Även aktiebolag och föreningar som tilldelats organisationsnummer undantas.

Genom att uppgift skall lämnas till ledning vid inkomst- och förmögen- hetstaxering kommer uppgift inte att behöva lämnas för den som inte är skattskyldig i Sverige. I enlighet härmed skall uppgift inte heller lämnas för vissa rättssubjekt. t. ex. stat och kommun.

395 l mom.

1 de punkter i momentet där det anges att kontrolluppgiften skall avse viss skattskyldig har beteckningen skattskyldig ersatts med ordet person eller. sävitt avser punkt 5, gäldenär. Justeringen syftar till att klargöra att kontrolluppgift får infordras även beträffande t. ex. handelsbolag.

435 2 mom.

Förslaget innebär att tredje och fjärde styckena i momentet upphävs. Detta följer av att regler för uppgiftsskyldigheten för ränteutbetalningar föreslås i 375 8 mom.

66:15

Paragrafen föranleds av att de angivna avdragen inte skall tas upp i den förenklade självdeklarationen. Genom bestämmelsen markeras att taxe- ringsmyndigheterna särskilt skall uppmärksamma avdragen. Sker inte det- ta bör man anse att det är fråga om s.k. misstagstaxering. vilken den

Prop. 1984/85: 180 136

skattskyldige kan överklaga i särskild ordning enligt bestämmelsen i !()Og' första stycket 5.

Bestämmelsen gäller i fråga om säväl den förenklade som den allmänna självdeklarationen.

Gohs

Genom bestämmelsen i första stycket ges taxeringsmyndigheterna rätt att i fråga om en förenklad självdeklaration besluta om taxering på grund— val av uppgifter som den skattskyldige inte har lämnat eller annars fått ta ställning till. Bestämmelsen avviker därmed från den i 155 första stycket förvaltningslagen (1971 : 290) föreskrivna skyldigheten om att part före ett ärendes avgörande skall underrättas om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och beredas tillfälle att yttra sig över det.

Bestämmelserna i andra stycket öppnar möjlighet för taxeringsmyndig- heterna att godta en lämnad förenklad självdeklaration även om den skatt- skyldige genom den egentligen inte fullgjort sin deklarationsskyldighet.

70.5

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om det särskilv da meddelande som skall tillställas en skattskyldig som taxeras på grund- val av en förenklad självdeklaration.

Ett taxeringsmeddclande skall inte utfärdas om den skattskyldige inte kommer att taxeras med ledning av en lämnad förenklad självdeklaration därför att han inte uppfyller förutsättningarna för en sådan. Däremot skall ett meddelande utfärdas även i fråga om skattskyldig vars taxeringar ickc är beslutade. om det kan antas att taxeringarna kommer att grundas på en förenklad deklaration. Så kan vara fallet exempelvis när den skattskyldiges taxeringar icke är definitiva på grund av att han samtaxeras och maken lämnat en fullständig självdeklaration som ännu inte är färdigbehandlad. Genom bestämmelsen i första stycket sista ledet ges regeringen möjlighet att föranstalta om att taxeringsmeddelandet också ger upplysningar om medgivna avdrag. preliminära debiteringsuppgifter m.m.

Meddelandet skall normalt sändas till den skattskyldige förejuni månads utgång oberoende av om han då har taxerats eller inte. Föreskriften i sista stycket sista meningen avser främst fall där den förenklade självdeklara- tionen har kommit in så sent att den annars gällande tidsfristen inte räcker till.

100 5

Enligt nuvarande regler kan extraordinär besvärsrätt föreligga enligt grunderna i 1009" första stycket 6 och andra stycket om en skattskyldig har övertaxerats på grund av att för hög inkomst angetts i kontrolluppgift. Extraordinär besvärsrätt föreligger emellertid enligt punkten 6 endast om den skattskyldige uppfyller väsentlighetskriteriet enligt denna punkt och de i andra stycket angivna ursäktlighets- och nyhetskriterierna.

Prop. 1984/85: 180 137

Ett tillägg införs nu i första stycket 5 som ger den skattskyldige utvidgad möjlighet att anföra besvär i särskild ordning om hans taxering blivit oriktig pä grund av att kontrolluppgift enligt 37.5. som avser inkomst av tjänst eller kapital. saknats eller varit felaktig. Genom att tillägget införs i punkten 5 blir den extraordinära besvärsrätten oberoende av de kriterier som anges i punkten (» och i andra stycket.

Förslaget beträffande första stycket 6 innebär endast en redaktionell ändring i anledning av förslaget i 5. Andra kontrolluppgifter än sådana som avses i 37.5 beträffande inkomst av tjänst eller kapital pävcrkas således inte.

101 s' 1 mom.

1 lagrummet regleras taxeringsintcndentens (lesl rätt att anföra ex— traordinära besvär.

Genom hänvisningen till 100å första stycket 5 framgär att Tl har möjlig- het att anföra besvär till den skattskyldiges nackdel om taxeringen blivit felaktig på grund av att kontrolluppgift enligt 37.5 som avser inkomst av tjänst eller kapital. saknats eller varit felaktig. Lagrummet hari anledning av förslaget i 1005 5. omarbetats i redaktionellt hänseende.

l paragrafen införs också en bestämmelse att 'l'l inte får anföra besvär till den skattskyldiges nackdel om den skatt som inte påförts är att anse som ringa. Ändringen innebär en beloppsmässig begränsning av besvärsrätten motsvarande den som finns om eftertaxering i 114 s.

I princip skall den föreslagna regeln tillämpas sä snart undertaxeringen föranletts av en felaktig eller saknad obligatorisk kontrolluppgift oavsett vilken typ av deklaration som lämnats och även om eftertz'tseringsgrun— derna är för handen. Någon ändring har dock inte gjorts i 1145 som uteslttter en tillämpning av eftertaxeringsinstitutct så snart extraordinär besvärsrätt till den skattskyldiges nackdel föreligger. Det kan nämligen. vilket också framhållits i den allmänna motiveringen. i vissa fall vara lämpligast att tillämpa 114 s". Bestämmelserna kan alltså i viss män komma att överlappa varandra.

I löfå

Paragrafen innehåller regler om undantag från päföring av skattetillägg.

I första stycket införs nu en bestämmelse som innebär att skattetillägg inte skall påföras vid rättelse av oriktig ttppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital. om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift enligt 3735 som var tillgänglig för taxeringsnämnden före taxeringsperiodens utgång. Förslaget har sin utgångspunkt i att risken för att den oriktiga uppgiften skall undgä upptäckt är obetydlig i dessa fall.

Undantagsregeln gäller alltså inte obligatoriska kontrolluppgifter som avser inkomst av rörelse. jordbruksfastighet eller annan fastighet. Vidare skall uppgiften ha kommit taxeringsnämnden till handa före taxeringspe-

Prop. 1984/85: 180 138

riodens slut för att kunna beaktas vid tillämpning av denna bestämmelse. Generellt gäller att om taxeringsnämnden inte rättat felaktigheten trots att kontrolluppgiften har varit tillgänglig är bestämmelsen ändä tillämplig.

1 lögs'

Jämkningen i första stycket avser att markera att förseningsavgift inte skall påföras. om den skattskyldige i rätt tid lämnar en förenklad självdek- laration även om deklarationsskyldigheten skall fullgöras genom en allmän självdeklaration.

Genom den nya lydelsen av andra stycket klargörs att dubbel försenings- avgift skall päföras. om den skattskyldige inte följer en anmaning att lämna allmän självdeklaration när han är skyldig att lämna en sådan.

120?

Första stycket i lagrummet innehåller en straffbestämmelse för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra kontrollupp- giftsskyldighet enligt 37 och sass.

Genom en ändring i första stycket skärps strafflatituden till böter eller fängelse i högst sex månader i stället för bara böter.

Andra stycket 5 har efter påpekande därom av lagrädetjämkats avseen- de en hänvisning till 435 2 mom.

Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (l953:272)

4.5 1 mom.

Ändringen medför att den preliminära A-skatt som den skattskyldige skall betala enligt skattetabell kommer att beräknas som om han kommer att medges ett avdrag för intäkternas förvärvande med 1 500 kr. dock högst S% av intäkten.

12 5

Genom ändringen i stå kommer skattetabellerna att ange för låga belopp för preliminär skatt i fråga om inkomster som inte ger den skattskyldige rätt till schablonavdrag enligt 33% 2 mOm. KL. Bestämmelsen i förevaran- de paragraf syftar till att preliminär skatt för sådana inkomster skall tas ut utan hänsynstagande till schablonavdraget.

Av hänvisningen till lagrummet i KL följer att det skall vara fråga om annan intäkt av tjänst än sådan som enligt 11 kap. ”lå lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning. Beträffande dessa inkomster skall en förhöjning ske av skatteavdraget i förhållande till vad skattetabellerna anger så att den preliminära skatten utgår med belopp som bättre motsvarar vad den slutliga skatten kan antas bli. Det förutsätts att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar verk- ställighetsföreskrifter om detta.

Prop. 1984/85: 180 139

32ä

Ändringarna i första stycket föranleds av att bestämmelserna om ö—skat- teränta ändras i 69.5 UBL Förslaget innebär att ränta pa tillkommande skatt (respitränta) skall motsvara det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgängen av december året före det är för vilket ränta skall beräknas med tillägg av tre procentenheter.

69%:; 1 mom.

Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket om att räntebeloppen sammanlagt inte fär överstiga 100000 kr. slopas med hänsyn till förslagen om ändrad ränteberäkning i tredje och fjärde stycket. Dessa innebär att ö-skt'ttteränta pä överskjutande skatt som uppgär till högst 20 000 kr. skall beräknas enligt halva den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december aret före taxe- ringsärct. På den del som överstiger 200th kr. beräknas ränta enligt en fjärdedel av räntesatsen. Räntesatserna föreslås bli bestämda med högst en decimal. varvid avrundning skall ske uppåt.

Förslaget till lag om ändring i lagen (l959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring 45

Förslaget innebär att man vid beräkning av inkomst av anställning skall göra avdrag för kostnader som arbetstagaren har haft i tjänsten, i den män kostnaderna minskade med den kostnadsersättning som arbetsgivaren be- talat den anställde överstiger 3000 kr. Avdrag vid PGI—beräkningen kom- mer inte att göras om den skattskyldige nöjer sig med det till 3 000 kr. höjda schablonavdraget enligt 33å 2 mom. första stycket KL. Detta innebär att kostnadsavdrag inte behöver göras i de fall den skattskyldige lämnar en förenklad deklaration. PGI bestäms dä till samma belopp som bruttosum- man av anställningsinkomster som berättigar till PGI.

Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

2.5

I paragrafen regleras när ansvar för skattebedrägeri kan komma i fraga. i ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse som innebär att en skatt- skyldig kan dömas för skattebedrägeri om han och den som är uppgifts- skyldig enligt 37s' taxeringslagen kommer överens om att kontrolluppgift endast skall lämnas till den skattskyldige men inte till skattemyndigheten eller att uppgiften till skattemyndigheten skall innehälla ett för lågt belopp. Förutsättningen för att den skattskyldige skall kunna dömas för skattebe- drägeri för en sådan överenskommelse bör vara att han i en förenklad självdeklaration har intygat att hans tjänsteinkomster överensstämmer

Prop. 1984/85: 180 140

med det meddelande han har fått och att han med anledning av den felaktiga eller ej avlämnade kontrolluppgiften påförts skatt med för lågt belopp. 1 subjektivt hänseende krävs att den skattskyldige har direkt uppsåt. dvs. att hans avsikt är att undandra sin inkomst från beskattning. Brottet är fullbordat i och med att skattemyndigheten har fattat beslut om påföring av skatt eller underlåtit att fatta ett sådant beslut pågrund av att uppgiftsskyldigheten fullgjorts på ett oriktigt sätt.

Risken för att en dylik överenskommelse kommer att träffas uppstår endast när förenklad deklaration används och bestämmelsen gäller således endast när deklaranten har lämnat en sådan deklaration.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts- skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

AUL innehåller i 8 s bestämmelser om att bl.a. den som i sin allmänna självdeklaration skall redovisa en- eller tväfamiljsfastighet i vissa fall skall lämna uppgifter i deklarationen om uppdrag beträffande fastigheten. Be- stämmelsen jämkas så att uppgiftsskyldigheten också gäller den som läm- nar förenklad självdeklaration.

Övriga lagförslag

Vad gäller övriga förslag hänvisas till avsnitt 6. 9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 3701. 2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623). 3. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272). . lag om ändringi lagen ( 1959: 551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt 1agen (1962: 3811 om allmän försäkring. . lag om ändring i skattebrottslagen (1971:ö91. J.:— kli

6. lag om ändring i lagen ( 1982: 1006) om avdrags— och uppgiftsskyl- dighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

7. lag om upphävande av lagen (1977: 1071") om basenhet,

8. lag om ändring i lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt,

9. lag om ändring i lagen ( 1970: 1721 om begränsning av skatt i vissa fall.

10 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

Hänvisningar till US4

Sammanfattning av betänkandet Förenklad självdeklara- tion (SOU 1984: 21)

I detta delbetänkande lägger vi fram förslag om ändringar i de materiella bestämmelserna pä inkomstbeskattningens omrade i syfte att förenkla deklarationsförfarandet för det stora flertalet enskilda skattskyldiga och skapa förutsättningar för en reform av taxeringsförfarandct. Vårt förslag omfattar främst löntagare och pensionärer och bedöms kunna möjliggöra att 44,5 milj. skattskyldiga lämnar en starkt förenklad självdeklaration. Systemet bygger på att arbetsgivarna— liksom f.n. lämnar kontrolluppgifter på utbetalade löner och utgående skattepliktiga förmåner. Vidare utgår systemet från att banker och andra kreditinstitut lämnar kontrolluppgift pä räntor. som insättare gottskrivits under inkomstaret, samt att kontrollupp- gifter frän VPC m.fl. om aktieutdelning också kommer att ingå i systemet.

Grunduppgifter och lil/ägg.?uppgifter

Den grundläggande tanken bakom förslaget är att de skattskyldiga som använder den förenklade deklarationen inte skall behöva uppge sådant som skattemyndigheterna får kännedom om genom k(:>ntr(_>lluppgifterna eller kan inhämta genom att använda tillgängliga register. t.ex. fastighetsregistret. Förstnämnda uppgifter benämns i förslaget grunduppgifter. Vid sidan härav katt den skattskyldige i viss utsträckning lämna tilläggsuppgifter i den förenklade deklarationen.

Den förenklade självdeklarationen skall i första hand omfatta inkomstsla- gen tjänst. kapital och smähusfastighet (villa eller fritidshus). Den skattskyl- dige kan i normalfallet försäkra att hans inkomster av anställning eller uppdrag och hans ersättning frän försäkrings- eller arbetslöshetskassa samt pension eller livränta överensstämmer med de ktjintrolluppgifter han fått. Han behöver i sa fall inte redovisa inkomsterna i deklarationen utan bekräftar grunduppgifternas riktighet genom att skriva under deklaratio- nen.

llar den skattskyldige haft inkomst av tjänst som inte ingår i grundupp- giftcrna. t.ex. därför att kontrolluppgift inte skall lämnas eller den skattskyldige inte har fått kontrolluppgift. redovisar han sadana inkomster som tilläggsuppgiftcr.

1 det fullt utbyggda systemet ingår bland grunduppgiftcrna kreditinstitu- tens och VPCzs kontrolluppgifter på inkomst av kapital i form av ränta pa bankmedel och utdelning på aktier. Vi räknar med att sa kan ske fr.o.m. 1.988

Prop. 1984/85: 180 142

ärs taxering. l avvaktan pä att ett system för detta uppgiftslämnande byggs upp skall dessa kapitalintäkter redovisas som tilläggsuppgiftcr i 1986 och 1987 års deklarationer. Om intäkterna uppgär till högst 1000 kr. och avdragen därifran inte överstiger intäkterna behöver närmare uppgifter inte lämnas.

Har den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet inte uppgatt till 50 000 kr. vid inkomstärets utgäng behöver han inte heller redovisa förmögenheten närmare. _

Skattepliktig förmögenhet som uppgar till 50 000 kr. eller mer kan redovisas som tilläggsuppgift. Om den skattepliktiga förmögenheten uppgår till 400000 kr. far den förenklade deklarationen inte användas även om övriga förutsättningar är uppfyllda. lsa fall mäste den skattskyldige lämna en fullständig deklaration.

] den förenklade deklarationen kan inga en villafastighet. lsa fall förtrycks fastighetens officiella beteckning. taketingsvärde m.fl. uppgifter genom skatternyndigheternas försorg. Vidare beräknas intäkt. garantibelopp. extra avdrag och nettointäkt med utgängspunkt i att den skattskyldige ägt villan hela beskattningsåret. Den som köpt eller salt en fastighet under året mäste använda fullständig deklaration.

Uppgift om skuldräntor och om tornträttsavgäld. som betalats under året. och om skulden vid ärets utgäng lämnar den skattskyldige som tilläggsupp- gifter.

Smärre aktievinster skall kunna rymmas i systemet med förenklad deklaration.

Schablonavdrag m.m.

För den som lämnar förenklad självdeklaration avräknas automatiskt fran anställningsinkomster ett schablonavdrag om 2 000 kr. i den man inkoms- terna förslär. Avdraget får dock inte överstiga 10 '.7-2 av intäkterna. Schablonavdraget som innebär en höjning av det nuvarande avdraget med 1 000 kr.. skall omfatta även den avdragsgilla delen av kostnader för resor till och från arbetet. Den nuvarande bestämmelsen att sädana kostnader fär dras av endast i den mån de överstiger 1 000 kr. behälls.

l schablonavdraget ingår inte kostnader i samband med tjänsteresor. Dessa kostnader blir avdragsgilla som hittills. Den som vill ha avdrag för sådana kostnader maste lämna en fullständig deklaration.

Det nu gällande lUll—kronorsaydraget frän inkomst av tjänst för den som har andra inkomster än arbetsinkomster. t.ex. pensionärer. slopas.

Bestämmelserna för att beräkna pensionsgrundandc inkomst har anpas- sats till vara förslag beträffande avdrag frän inkomst av tjänst.

I stället för det nuvarande s.k. sparavdraget om 800 kr. under inkomst av kapital föreslas ett individualiserat avdrag om 1 000 kr. Detta innebär att avdraget medges varje skattskyldig fysisk person för sig utan möjlighet att flytta över det helt eller delvis till make eller annan sambeskattad person. Avdraget skall i likhet med det nuvarande inte vara underskottsgrundan- de.

Vi föreslår vidare att avdrag för forvaltningskostnader frän kapitalinkoms- ter inte medges upp till ett belopp av l 000 kr. Kostnader därutöver blir

Prop. 1984/85: 180 143

avdragsgilla pä samma sätt som f.n. men måste redovisas i en fullständig deklaration. Ränta pä överskjutande skatt blir skattefri och utgar med reducerad procentsats.

Vad beträffar inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet införs ett avdrag om lt)[)t_) kr. för varje skattskyldig för vinst vid försäljning av aktier som innehafts mindre än två är. Det nuvarande avdraget för s.k. äldre aktier. 3 000 kr.. som är detsamma för ensamstående och för makar gemensamt. omvandlas till ett individuellt avdrag om 2000 kr. Avsikten är att en skattskyldig, som äger aktier och som i övrigt uppfyller förutsättningarna för att få använda den förenklade deklarationen. inte skall behöva lämna en fullständig deklaration fastän han gjort smärre försäljningar av aktier, teckningsrätter e.d.

Allmänna uvdrag m.m.

l fraga om de allmänna avdragen erinrar vi om att förslag från andra kommittéer nyligen lagts fram om att ersätta förvärvsavdraget och avdraget för underhåll av inte hemmavarande barn med stöd i annan form. Vi understryker den stora vinst detta skulle innebära frän skatteförenklingssyn- punkt och räknar i vårt förslag med att dessa avdrag slopas. Detsamma gäller skattereduktionen för s.k. hemmamake och ensamstående med barn.

Det enda allmänna avdrag som får yrkas i den förenklade deklarationen är avgifter för pensionsförsäkring. Det görs som tilläggsuppgift.

Avdrag för nedsatt skatteförmäga för folkpensionärer medges i stort enligt samma metod som gäller f.n. Motsvarande avdrag för sjukdomskostnader slopas däremot och ersätts med stöd i annan form.

Vära förslag till ändrade materiella bestämmelser omfattar givetvis även dem som lämnar fullständiga deklarationer.

DekIarutionsblanketter och mxeringsbesked

Vi har tagit fram en tväsidig blankett för den förenklade självdeklarationen. Den skattskyldige skall på första sidan bekräfta grunduppgifternas och ev. tilläggsuppgifters riktighet genom sin underskrift pä heder och samvete. Särskilt utrymme finns på bada sidorna för tilläggsuppgifter. Särskilda yrkanden eller uppgifter av annat slag än föreskrivna tilläggsuppgifter kan inte tas med i blanketten. Den som vill lämna fler uppgifter än som ryms pa den förenklade deklarationen får i stället fylla i en fullständig deklara- tion.

Vi föreslär inga principiella ändringar i den fullständiga deklarationen. Saväl den fullständiga som den förenklade deklarationsblanketten skall även fortsättningsvis skickas ut till de skattskyldiga med namn. adress m.fl. uppgifter förtryckta. Vi föreslär emellertid valfrihet för den som fått en blankett för förenklad deklaration att i stället använda den fullständiga om han sä önskar.

l'nga principiella ändringar föreslas beträffande skyldigheten att deklare- ra.

Den som använder den förenklade blanketten kommer att under juni taxeringsäret få ett meddelande (taxeringsbesked). Av taseringsbeskedet

Prop. "1984/85: 180 144

framgår bl.a. vilka kontrolluppgifter taxeringen grundas på. Syftet är att upplysa de skattskyldiga om vad som legat till grttnd för taxeringen och att möjliggöra omprövning under taxeringsperioden. Taxeringsbeskedet skall innehålla en specifikation av de olika intäktsposterna och utfärdas endast vid 1986 och 1987 års taxeringar. Vid 1988 års taxering är avsikten att ersätta taxeringsbeskedet med en tidigareläggning av skattsedelsutskriften och avräkningen av preliminär skatt. Vara Överväganden i den delen redovisas i ett kommande betänkande.

[control/uppgifter

Arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet utökas nägot. De skall i kontrolluppgif- terna ange inte bara förekomsten av en förmän utan också värdera den i de fall det rör sig om fri bostad. fri lunch. fri bil m.m. Liksom i dag används i första hand personnummer som identifieringsbegrepp i kontrolluppgifterna. Det formulär. som tagits fram av en arbetsgrupp inom den s.k. EKO- kommissionen. kommer att underlätta uppgiftslänmandet.

Som förut antytts anser vi det lämpligt att genomföra kreditinstitutens uppgiftsskyldighet för räntor och skattemyndigheternas användning av dessa kontrolluppgifter i två steg. Fr.o.m. 1986 års taxering skall kontrolluppgift utfärdas om räntebeloppet uppgår till minst 500 kr. eller kapitalbehållningen är minst 5 000 kr. Systemet blir då testat och uppdaterat bl.a. för att säkerställa korrekta personnummer i kontrolluppgifterna. Fr.o.m. 1988 års taxering utfärdas kontrolluppgift om räntebeloppet uppgår till minst 100 kr. eller kapitalbehällningen är minst 1 000 kr. Uppgifterna skall då tjäna till ledning för taxeringen.

Taxering och kontroll

l normalfallet kommer taxeringen att bestätnmas med ledning av kontroll- uppgifter från arbetsgivare. kreditinstitut m.fl. och skattemyndigheternas registeruppgifter. Taxeringen grundas vidare på de tilläggsuppgifter den skattskyldige lämnar i den förenklade deklarationen. Samtliga uppgifter registreras med hjälp av ADB. Uppgifterna sammanställs maskinellt och taxeringen sker med hjälp av datamaskin. Samtidigt beräknas den pensions- grundande inkomsten. Slutgiltigt besked om taxeringen lämnas i skattsedel pä slutlig skatt.

I den förenklade deklarationen förekommer siffersammanställningar endast i fråga om tilläggsuppgifter.

Skattckontrollen i det förenklade deklarationssystemet begränsas i huvudsak till ADB-tester.

l avvaktan på våra förslag till förändrat taxeringsförfarande. som vi avser att lägga fram i ett betänkande omkring ärsskiftet 1984585. skall de formella taxeringsbesluten liksom f.n. fattas av TN.

Besvärsrätt

Extraordinär besvärsrätt skall föreligga säväl för de skattskyldiga som det allmänna om en taxering blivit felaktig pä grund av att en kontrolluppgift

Prop. 1984/85: 180 145

enligt 37 & TL har saknats eller varit oriktig. För sådana felaktigheter skall inte skattetillägg påföras. I fråga om den skattskyldiges straffansvar för felaktiga uppgifter enligt skattebrottslagen föreslår vi en ändring endast för det fall att en anställd och en arbetsgivare träffat överenskommelse i syfte att omintetgöra en beskattning enligt det förenklade deklarationssystemet. Inga ändringar föreslås beträffande ansvaret för skattens betalning.

Det förenklade deklarationssystemet leder till att skattekontrollen till stor del kan flyttas över från de skattskyldiga till kontrolluppgiftslämnarna. För att understryka vikten .av att korrekta kontrolluppgifter lämnas bör straffsanktionerna skärpas något. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter kontrolluppgiftsskyldigheten bör kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Genomförande och kostnader

Det förenklade deklarationssystemet bör genomföras i ett första steg fr.o.m. 1986 års taxering. Fr.o.m. 1988 års taxering byggs systemet ut till att omfatta även ränteintäkter från banker och andra kreditinstitut samt utdelning på börsnoterade aktier. Redan från början kan systemet omfatta 3,5—4.0 milj. skattskyldiga.

Ändringarna av de materiella beskattningsreglerna beräknas sammantag- na medföra ett skattebortfall i storleksordningen 1 miljard kr. årligen. Å andra sidan resulterar det förenklade deklarationssystemet i administrativa besparingar på olika sätt. Våra förslag innebär även vissa förenklingar beträffande de fullständiga deklarationerna. Sammantaget skapar förslagen förutsättningar för att slutgiltigt gå över till en ordning där all deklarations- granskning sker av tjänstemän. Att helt slopa den s.k. fritidsgranskningen beräknas medföra en besparing av ca 35 milj. kr. Bland andra besparingar bör nämnas de minskade hanteringskostnaderna och den starkt reducerade registreringsvolymen. Att beräkna dessa besparingar i kronor är dock knappast möjligt.

På sikt möjliggör det förenklade deklarationssystemet att granskningsre- surserna i successivt ökande grad kan koncentreras på de svårkontrollerade deklarationerna.

10 Rikxdagen 1984/85. ! _s'uml. Nr 180

Prop. 1984/85: 180 146

Lagförslagen i betänkandet SOU 1984: 21

1 Förslag till Lag om förenklad självdeklaration

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 I denna lag ges bestämmelser om förenklad självdeklaration vid inkomst- och förmögenhetstaxering enligt taxeringslagen (1956:623) och om taxering då en sådan deklaration har lämnats.

2 5 Om inte annat framgår av denna lag gäller bestämmelserna i taxerings- lagen (19562623) i tillämpliga delar.

När i denna lag uttryck används som förekommer i kommunalskattelagen (1928z370) eller i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt har de samma innebörd som i dessa lagar.

Vad i denna lag sägs om makar skall i tillämpliga delar också gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 å sista stycket kommunalskattelagen.

Huruvida någon är att anse som bosatt här i riket, skall avgöras efter de i anvisningarna till 535 kommunalskattelagen stadgade grunderna.

3 & Fysisk person som har varit bosatt i riket under hela beskattningsåret får, om inte annat följer av 4 5, lämna en förenklad självdeklaration enligt denna lag, om han endast skall lämna uppgift om intäkt. tillägg, kostnad eller förmögenhet som nedan sägs, nämligen

1) intäkter inom inkomstslaget tjänst, under förutsättning att inga andra avdrag yrkas för intäkternas förvärvande än sådant avdrag som medges utan särskild utredning enligt 335 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370),

2) intäkter eller kostnader inom inkomstslaget kapital som utgörs av ränta på obligationer eller på utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,

utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar.

intäkt av bostad eller annan förmån av fastighet som tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap under förutsättning att sådan bostad eller förmån dels har tillkommit medlemmen eller delägaren under hela beskattningsåret, dels ej mot vederlag har varit av medlemmen eller delägaren upplåten till annan under

Prop. 1984/85: 180 147

beskattningsåret.

gäldränta som skall hänföras till inkomstslaget kapital enligt 39 ä 1 mom. första stycket kommunalskattelagen.

3) intäkter eller kostnader inom inkomstslaget annan fastighet beträffande en under hela beskattningsåret innehavd fastighet för vilken intäkten skall beräknas enligt bestämmelserna i 24.5 2 mom. första stycket kommunal- skattelagen och för vilken taxeringsvärde har blivit bestämt för beskattnings- året,

4) avgift för pensionsförsäkring som ägs av honom själv och som inte är en tjänstepensionsförsäkring,

5) garantibelopp. som skall tas upp som skattepliktig inkomst. 6) en vid beskattningsårets utgång skattepliktig förmögenhet eller en tillsammans med make. föräldrar eller barn gemensamt beräknad skatteplik- tig förmögenhet enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt (1947:577) om högst 400000 kronor. eller

7) sådant tillägg som anges i 10 ä 6 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om Statlig inkomstskatt, under förutsättning att uppgift om tillägget lämnats på kontrolluppgift i enlighet med bestämmelserna i 37%"? 2 mom. tionde stycket taxeringslagen (1956:623).

45 Vad i 3 & sagts gäller inte 1) den som är företagsledare i fåmansföretag, är närstående till sådan person eller är delägare i fåmansföretag, 2) den vars make är skyldig att lämna uppgift beträffande förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas på annat sätt än enligt 24 5 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370), eller rörelse, 3) den som är skyldig att i sin självdeklaration lämna uppgift enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdrags- ersättningar. eller 4) den som, utöver vad deklarationsformuläret föranleder. vill meddela upplysningar till ledning för egen taxering.

Sä Förenklad självdeklaration skall innehålla:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun och hemvist i kommunen samt personnummer,

2) uppgifter som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall taxeras som gift eller ogift skattskyldig,

3) de intäkter och de avdrag, som är att hänföra till förvärvskälla inom inkomstslagen annan fastighet, tjänst eller kapital; och skall därvid i fråga om annan fastighet särskilt anges dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten. dels fastighetens taxeringsvärde för beskattnings- året,

4) avgift för pensionsförsäkring, som den skattskyldige yrkar avdrag för vid taxeringen,

5) garantibelopp samt 6) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings- året.

Förenklad självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som

Prop. 1984/85: 180 148

erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Dä skattskyldig skall taxeras för barns förmögenhet skall uppgift även lämnas om sådan förmögenhet.

69" Förenklad självdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Uppgifter om intäkt. tillägg, kostnad eller förmögenhet lämnas som grunduppgift eller tilläggsuppgift.

Grunduppgift lämnas om

1) intäkt eller tillägg för vilken den skattskyldige erhållit kontrolluppgift som upprättats i enlighet med bestämmelserna i 37.5 taxeringslagen (1956:623),

2) skattepliktig förmögenhet om den vid slutet av beskattningsåret inte uppgår till 50000 kronor.

Övriga uppgifter om intäkt. kostnad eller förmögenhet lämnas som tilläggsuppgift.

7ä När en förenklad självdeklaration har lämnats enligt denna lag sker taxering på följande sätt.

Taxering av intäkt, tillägg eller tillgång som lämnats som grunduppgift sker med ledning av kontrolluppgift som lämnats enligt bestämmelserna i 37 & taxeringslagen (1956:623).

Taxering av intäkt. kostnad eller skattepliktig förmögenhet som lämnats som tilläggsuppgift sker med ledning av sådan uppgift.

Vid taxeringen medges sådana avdrag som tillkommer skattskyldig utan särskild utredning.

8 5 Är avlämnad förenklad självdeklaration inte så upprättad, som i denna lag föreskrivs, får den skattskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller. där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, på behörigt sätt upprättad förenklad självdeklaration.

Om vid utredning framkommer att taxering inte kan ske med ledning av en lämnad förenklad självdeklaration, får anmaning innehålla föreläggande för den skattskyldige att i stället lämna en allmän eller en särskild självdekla- ration.

Vid anmaning enligt denna lag gäller bestämmelserna i 51—55 åå taxerings- lagen (1956:623).

95 Taxeringar som har beslutats med ledning av en förenklad självdekla- ration skall tas upp i ett särskilt register (taxeringsuppgifrsregister). I registret skall för varje skattskyldig anges särskilt dels de uppgifter som enligt 68 5 taxeringslagen (19561623) skall antecknas i skattelängd, dels de ytterligare uppgifter som har tjänat till ledning vid taxeringama. Taxeringsuppgiftsregister enligt första stycket skall upprättas av den lokala skattemyndighet som har att ta upp beslutade taxeringar i skattelängd enligt 68.5 taxeringslagen. Sedan sex är har förflutit efter taxeringsårets utgång skall registret förstöras.

Prop. 1984/85: 180 149

10%) För skattskyldig vars taxeringar har beslutats med ledning av en förenklad självdeklaration skall utfärdas ett särskilt meddelande (taxerings- besked) med information om de uppgifter som har tjänat till ledning vid taxeringama.

Taxeringsbesked utfärdas av den lokala skattemyndighet som har att ta upp beslutade taxeringar i skattelängd enligt 68 & taxeringslagen (1956:623).

Taxeringsbesked skall tillställas den skattskyldige före utgången av juni under taxeringsåret.

11 & De närmare föreskrifter som erfordras för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. l fråga om uppgifter som avses i 37 ä 1 mom. 4 b taxeringslagen (1956:623) tillämpas bestämmelsen i oå tredje stycket 1.) första gången vid 1.988 års taxering. Vid 1986 och 1987 års taxeringar lämnas ifrågavarande uppgifter som tilläggsuppgifter i den förenklade självdeklara- tionen.

2 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928z370) dels att 46å 3 mom. skall upphöra att gälla, dels att 19 å, 335 1 och 2 mom.. 35ä 3 mom., 395 1 och 3mom., 465 2 mom.. 50 52 mom.. 52 ä 1 mom., punkt 1 av anvisningarna till 19 &, punkt 4 av anvisningarna till 335 samt punkt 2 av anvisningarna till 50? skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 51

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 & 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)

' Senaste lydelse 1983: 1043.

Prop. 1984/85:180 150

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (_1977z265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersätt- ningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 5 1 eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag. annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsför- säkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del'ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknan- dedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avsesi 24 5 1 mom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförSäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av Skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av Skadeförsäkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. i den mån givaren enligt 20 5 eller punkt 5 av anvisningarna till 46 & icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (19732349), internatbi- drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen

Prop. 1984/85: 180 151

Nuvaran de lydelse Föreslagen lydelse

eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med demi fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 55 lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 & samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbi- drag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostads- bidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt väx- ande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5 000 kronor. såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

intäkter av försäljning av vilt väx- ande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 695 1 mom. upp- bördslagen (1953272).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 &.

335

] mom.: Från intäkt av tjänst må avdrag göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt icke för samma

1 Senaste lydelse 1975: 1347.

Prop. 1984/85: 180 152

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

kostnader anvisats särskilt anslag, som. på sätt i 32 & 3 mom. är sagt. ej skall upptagas såsom intäkt. Avdrag får i enlighet härmed ske för. bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller olycksfallsförsäkring. som tagits i samband med tjänst. så ock avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal. för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

kostnad för resor i tjänsten, där ej, vad angår statstjänst, särskild ersättning varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

Har den skattskyldige för sin utbildning eller eljest i och för tjän- sten ådragit sig gäld. må ock ränta å sådan gäld avdragas.

2mom.J Skattskyldig, som haft 2mom. Skattskyldig, som- haft intäkt av tjänst i form av kontant lön intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 25 lagen (1962:381) enligt 11 kap. 2.5 lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, skall som inkomst av anställning. skall utöver kostnader som avses i punk- utöver kostnader som avses i punk- terna 3 och 4 av anvisningarna anses tema 3 och 4 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av ha haft utgifter till ett belopp av minst 1 000 kronor. Avdraget får minst 2000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga fem procent av dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor. hundratal kronor.

Skattskyldig, som haft intäkt av Avdrag för kostnader för resor till tjänst, i annat fall än som avses i och från arbetsplatsen medges på sätt första stycket, skall anses ha haft närmare angives i punkt 4 av anvis- utgifter som avses i 1 mom. till ett ningarna. belopp av minst 100 kronor.

Vad i första och andra styckena sägs skall inte gälla, om summan av utgifterna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna. och inte heller i den mån avdraget genom tillämpning av nämnda stycken skulle komma att överstiga summan av intäkterna.

355 3 mom.4 Realisationsvinst på 3 mom. Realisationsvinst på

3Senaste lydelse 1982:421. 'Senaste lydelse 1983:1043.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

grund av avyttring av aktie . andel i aktiefond, delbe- vis eller tcckningsrätt till aktie eller andel i ekono- misk förening eller i han- delsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig. om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två

år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3amom,

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda be- loppet av skattepliktig realisations- vinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åtnju- ta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyl- dig ätnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa- tionsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

153 Föreslagen lydelse grund av avyttring av aktie. andel i aktiefond. delbe- vis eller teckningsriitt till aktie eller andel i ekono- misk förening eller i han- d e l sb ol ag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst under ett beskattningsår. minskat med avdragsgill del avförlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 1 000 kronor. För vissa aktier och andelar tillämpas bestäm- melserna i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda be- loppet av skattepliktig realisations- vinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åtnju- ta avdrag med 2 000 kronor.

I intet fall får skattskyldig åtnjuta avdrag enligt första eller andra styck- et med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst minskat med avdragsgill del av för— lust som där nämns.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Prop. 1984/85: 180 154

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Har egendOm som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som angesi 2 5 första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. är — oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern. skall — där ej annat följer av nionde stycket beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet. värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag. kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genOm fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen. beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisations- förlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 5 3 mom.. om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandling- en. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmel- serna i detta stycke beräknas enligt de regler. som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen Obeskat- tade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien. direkt eller genom förmedling av annan. överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag.

Prop. 1984/85: 180 155

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie _ direkt eller genom förmedling av annan — ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag. som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag. som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmans- bolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycket uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer. för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar. make. avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

395

lmom.-(' Från bruttointäkt som lmom. Från bruttointäkt som

avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnad samt för gäldränta. som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22. 25. 29, 33 och 36 åå samt i 2 mom. av denna paragraf.

5Senaste lydelse 1979:6l2.

avses i 3895 lmom. får avdrag göras för förvaltningskostnad samt för gäldränta. som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22, 25. 29 och 36 åå samt i 2 mom. av denna paragraf.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

3m0m.6 Fysisk person, som haft intäkt varom i 38 & ] mom.förmiiles, äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet lmom. avsedda kostnaderna. utö- ver avdrag för dessa kostnader åtnju- ta extra avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskattnings- året varit gift och levt tillsammans med andra maken. avdrag för dem båda gemensamt åtnjutas med I 600 kronor. I intet fall må dock skattskyldig åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan brutto- intäkten och summan av de i] mom. avsedda kostnaderna.

må nu avsett

av de il

[56

Föreslagen lydelse

För fysisk person medges avdrag för förvaltningskostnader bara för den del av kostnaderna som översti- ger 1 000 kronor under beskattnings- året.

3 mom. Fysisk person. som har intäkt som nämns i 38 ä 1 mom.,får om bruttointäkten överstiger sam- manlagda beloppet av de enligt 1 mom. avdragsgilla kostnaderna. utöver avdrag för dessa kostnader medges extra avdrag med I 000 kro- nor. Skattskyldig får dock inte med- ges avdrag enligt detta moment med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och summan av de enligt lmom. avdragsgilla kostnaderna.

46å

2 mom.7 I hemortskommuncn får skattskyldig. som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla. i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna:

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (198lzo9l) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) utgår enligt SFS 1982:421. 4) för belopp som den skattskyldi- ge enligt vid självdeklarationen foga! intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 är om det genomgår grund- skola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning. dock högst med 3 000 kronor för varje barn;

5) utgår enligt SFS 1976:460.

"Senaste lydelse 1975z312. 7Senaste lydelse 10821421.

3) utgår enligt SFS 1982:421.

5) utgår enligt SFS 19761460.

Prop. l984/85: 180

Nuvarande lydelse

l57

Föreslagen lydelse

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbets- givare. om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskatt- ningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pen- sionsförsäkring och underhållsbi- drag. som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidrager vid beräkningen

Har skattskyldig under beskatt- ningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd och avgift för pensionsförsäkring. som anges i för- sta stycket 6). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet eller avgiften vid beräkningen av sjömansskatt.

av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 &, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. ] fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A- inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. Istället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdra— get beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförin- nan. Med A—inkomst avses inkomst som enligt 95 3 mom. andra stycket lagen (1947576) om statlig inkomstskatt är att anse som A—inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (]958:295) om sjömansskatt samt enligt 19" Zmom. nämnda lag skattepliktig dagpen- ning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. fär avdrag medges högst med belopp. beräknat som för inkomst

PrOp. 1984/85: 180 158

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte. beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29 &. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 5 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragcts storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 & medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i fjärde stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp SOm tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommuncn inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor. som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsär då avgiften betalades. får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får anraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.

Prop. 1984/851180

Nuvarande lydelse

_? mom.” Ha makar med hemma- varande barn under !() är båda haft A-inkomst enligt 95 3 mom. lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt. må den make som haft den lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta förvärvsavdrag. Ha makarna ltaft lika stora A-inkontster, åtnjutes avdraget av den yngsta maken. Avdraget är i fråga om inkomst av jordbruksfastighet och rörelse 25 procentav nettointäkten av förvärvs- källan samt ifråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten. i samtliga fall dock högst 2 000 kro- nor. Vid jämförelsen av makarnas inkomster skall hänsyn tagas även till under beskattningsåret uppburen kontant inkomst ombord enligt lagen (I958:295) om sjömansskatt samt enligt 1.5 2mom. nyssnämnda lag skattepliktig dagpenning.

Har gift skattskyldig med hemma- varande barn under ]6 år haft A- inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och har maken utfört arbete i fört-'ärvskållan utan att taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvis- ningarna till 52 &, må den skattskyl- dige åtnjuta förvärvsavdrag med vär- det av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kronor. Vad nu sagts skall, utan hinder av att intäkten är hänförlig till inkomstslaget tjänst, gälla även skattskyldig. som på grund av bestämmelserna i punkt 13 av anvisningarna till 32 ? beskattas för makes arbetsinsats.

Avdrag enligt första och andra styckena må åtnjutas endast av make som levt tillsammans med andra maken under beskattningsåret.

Har skattskyldig med hemmava- rande barn under 16 år, som under beskattningsåret antingen varit gift

"Senaste lydelse 1976: 1094.

Föreslagen lydelse

159

Prop. 1984/85: 180 160

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men icke levt tillsammans med sin make eller ock varit ogift (varmed jörnställes änka, änkling eller från- . skild). haft A-inkomst, må han åtnju- ta förvärvsavdrag. Avdraget är ifrå— ga om inkomst av jordbruksfastighet och rörelse 25 procent av nettointäk- ten av jörvärvskällan och ifråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten. i samtliga fall dock högst 3 000 kronor.

A vdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnju- tas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår. Avdrag må för skatt- skyldig eller. om skattskyldig varit gift och levt tillsammans med sin make, för makarna tillsammans icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt första eller fjärde stycket: 2 000 kro- nor; och

i övriga fall: I 000 krattor. Avdrag enligt detta moment skall erhållas i kommun där inkomst. som berättigar till avdrag. tages till beskattning. i första hand, när så kan ske, inom hemortskommuncn och i övrigt enligt fördelning som bestäm- mes av taxeringsnämnden i sagda kommun.

505

2 mom.? För fysisk person. som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret. utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor. så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- Har skattskyldigs skatteförmåga ga under beskattningsåret hava varit under beskattningsåret varit väsent- väscntligen nedsatt till följd av lång- ligen nedsatt till följd av ålderdom,

"Senaste lydelse 19791169.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

varig sjukdotn, olyckshändelse. äl- derdom. underhåll av andra närstå- ende än barn. för vilka den skattskyl- dige ägt tillgodonjuta allmänt barn- bidrag. eller annan därmed jämför- lig omständighet. må efter taxerings- nämndens eller. om besvär anförts eller ock särskild framställning där- om gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsårct. länsrättens be- prövande den skattskyldiges tax- eradc inkomst minskas. förutom med kommunalt gruntlavdrag. med ytterligare ett efter omständigheter- na avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt ätnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga. skall avdrag, som avses i detta stycke. minskas med det belopp. varmed jämkning medgivits.

lbl

Föreslagen lydelse

underhäll av andra närstående än barn. för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag. eller annan därmed jämförlig om- ständighet. mä efter taxeringsnämn— dens eller. om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni äret näst efter taxeringsäret, länsrättens be- prövande den skattskyldiges tax- erade inkomst förutom med kommunalt grundavdrag. med ytterligare ett efter omständigheter- na avpassat belopp. dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt ätnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag. som avses i detta stycke. minskas med det belopp. varmed jämkning medgivits.

minskas.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt. pa grund av nedsatt arbetsförmåga. långvarig oförvällad arbetslöshet, stor försörj— ningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn ('existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig. vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension. är om särskilda omständigheter icke föranleda annat berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställ— ning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp. varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt. skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig. som nu nämnts. beskattningsbar inkomst.

För ideell förening. som äger rätt till grundavdrag enligt 48.5 1 mom.. utgöres såvitt angår hemortskommuncn den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag.

52 å lmom.'” Äkta makar. som under beskattningsåret levt tillsammans,

taxeras en var för sin inkomst. Har vid dylik taxering avdrag. som i 46 få 1 och 2 mom. medgives. helt eller

1"Senaste lydelse 1981:999. ll Riksdagen I984i'85 . I saml. Nr [80

Prop. 1984/85: 180 162

Numrundc lydelse Föreslagen lydelse

delvis ej kunnat utnyttjas ä den ena makens skattepliktiga inkomst. må bristen avräknas ä den andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstå- ende brist. dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46 s' 2 mom.. må, med tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 &. avräknas å förstnämnda makens inkomst och. där denna icke förslär. å andra makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom. som uppkommit för endera maken. må avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag. som i 505 2 mom. andra eller tredje stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig. Härvid iakttages att vardera makens skatteförmåga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet samt att avdrag enligt 509" 2 mom. andra stycket för makarna tillsammans icke ma överstiga det högsta belopp som där angives.

Avdrag enligt 50 å ?. mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst. I fråga om jämk- ning av avdraget enligt bestämmel- serna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 & skall för var- dera maken beaktas värdet av hälf— ten av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Vid jämkning som nu sagts skall vidare bortses från sådan förmögenhet, som enligt 85 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall räk- nas in i den skattskyldiges skatteplik- tiga förmögenhet.

Avdrag enligt 505 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst eller förmögenhet. I fråga om jämkning av avdraget enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 så skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av makarnas sam- manlagda skattepliktiga förmögen- het. Vid jämkning som nu sagts skall vidare bortses från sådan förmögen- het, som enligt 85 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall räknas in i den skattskyldiges skatte- pliktiga förmögenhet.

Anvisningar till 19 ä

1." Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll. som har lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus e.d. utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring. enligt vilken den försäk- rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o.d.).

Ersättning till föjd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestäm- melser i denna lag.

”Senaste lydelse l983:3ll.

Prop. 1984/85: 180 163

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas säsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig tvä eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare är — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det år under vilket engartgsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 & lmom.. mot engångsbelopp. gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engangsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav. som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 & 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3. kap. 1658 andra eller tredje stycket lagen (19622381') om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskas- sa. är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skatteplik- tig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning. som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskade- försäkring eller lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring. räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (l.966:368) och flyttningsstöd enligt förordning- en (l979zo32) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (19601603') om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfor- don.

Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (19662368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med

Prop. 1984/85: 180

Nu varan de ly delse

| 64

Föreslagen lydelse

arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Hammar- skjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt flöå 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant

Till skattepliktig inkomst skall inte hänföras underhållsbidrag till icke hemmavarande harn intill dess barrt-

underhållsbidrag skall icke hänföras till skat/cpliktig inkomst.

etfyllt 18 år eller, om barnet genom- går grundskolu, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, intill dess det fyllt 21 år.

till 33 ä

4.” Även för det fall. att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader. äger han dock rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit belägen på sådant avstånd från hans bostad. att han behövt anlita och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på minst två timmar i jämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för år räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Användning i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för år räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader, som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader"). Regeringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer fastställer för varje taxeringsär föreskrifter för beräkning- en av avdrag i dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder. sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket. Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen medges bara för den del av kostnaderna som överstiger 1 000 kronor under be- skattningsäret.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen medges bara för den del av kostnaderna som överstiger 1000 kronor under be- skattningsåret. De kostnader som överstiger 1 000 kronor behandlas från avdragssynpunkt såsom ingåen- de i de övriga utgifter den skattskyl- uSenaste lydelse 198311051.

Prop. 1984/85 : 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dige kan lta haft och för vilka avdrag medges enligt 2 mom.

till 50.5

2. ” Vid bedömningen av om skatt- skyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp. t.ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

2. Vid bedömningen av om skatt- skyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra icke obetydlig del av den skattskyldiges inkomst om den uppgått till minst 3 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statliginkomstskatt. Överstiger den— na inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras högre statligt beskatt- ningsbar inkomst än 7500 kronor. Detta högsta inkomstbelopp mot— svarar taxerad inkomst för skattskyl- dig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 5 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 5 lagen om pensionstillskott, samt åtnjutit av- drag endast med 100 kronor enligt 33 ä' 2 mom. andra stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpen-

” Senaste lydelse 1983 :970.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger den— na inkomst intc visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras högre statligt beskatt- ningsbar inkomst än 7500 kronor. Detta högsta inkomstbelopp mot- svarar taxerad inkomst för skattskyl- dig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 & första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 & lagen om pensionstillskott. För gift skattskyl- dig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas

Prop. 1984/85: 180

Nttt'ttrant'le lydelse

sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, be— räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbelop- pet. För övriga skattskyldiga beräk- nas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk- pension.

166

Föreslagen lydelse

det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgö— rande 78.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pen- sion utgörande 96 procent av basbe- loppet. Sistnämnda beräknings- grund gäller också om gift skattskyl- dig under viss del av beskattnings- året uppburit folkpension med be- lopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. och under åter- stoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomst- beloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsva- rande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större. med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt tax- erade inkomst jämkas. om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90 000 kronor. Om förmögenhets— värdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inte medges. Fastighet, som avses i24 5 2 mom., samt sådan bOSladYIJyggllad med tillhörande tomt på jardbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyl- dige, skall inräknas iförmögenhets- värdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före tat- eringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250 ()00 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt tax- erade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhets- värdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inte medges. Om [ förmögenhet ingår fastighet. som avses i 24 9 2 mom. och som utgör den skattskyldiges bostad, eller sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som an vänds som bostad av den skattskyl- dige, jämkas avdraget om värdet av den skattskyldiges skattepliktiga för- mögenhet överstiger 250 000 kronor. Överstiger förmögenhetsvärdet i så- dant fall 400 000 kronor skall avdrag inte medges.

Prop. 1984/85: 180 167

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överstiger 250000 kronor. Vid be- räkning av hur stort [årtal kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvs- källan som byggnadens och tomt- markens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna [ förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyl- dige eller hans make flera sådana fastigheter. som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastig- het och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige. Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen fär frängås, när särskilda omständigheter föranleda det. Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 525 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den

3 Förslag till Lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt (l947:576)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' att 45 2 mom. skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 5 2 mom.: Vad i 46 55 3 mom. kom- munalskattelagen stadgas skall äga motsvarande tillämpning vid taxering till statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den

lRubriken ändrad genom 1974z770. 2Senaste lydelse 19601173.

Prop. 1984/85: 180

4 Förslag till

168

Lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att 14 5. 24 _5 1 mom., 25 5. 37 s 1. 2 och 5 mom.. 43 ä 1 mom.. 68 &, 72 a s. 100 5. 101 & 1 mom. och 116 få skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 25 d &. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 55:

Skattechefen skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likfor- migä och rättvisa. Han leder och ansvarar för deklarationsgransk- ningen och annan kontroll vid tax- eringen. Han skall även ansvara för att taxeringarna granskas i erforder- lig omfattning, varvid särskilt skall uppmärksammas ojämnheter mellan olika taxeringsdistrikt.

Skattcchefen skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likfor- miga och rättvisa. Han leder och ansvarar för deklarationsgransk- ningen och annan kontroll vid tax- eringen. Han bestämmer inför varje års taxering i samråd med riksskatte- verket kontrollens omfattning och inriktning.

Skattechefen fär anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs. får skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av taxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar.

245

1 mom. Självdeklaration är dels allmän självdeklaration, dels särskild självdeklara- tion.

] mom. Självdeklaration är a 11- män självdeklaration. särskild självdeklaration och förenklad självdekla- ration enligt lagen (1984.'000) om förenklad självdeklaration.

25 53

Allmän självdeklttralian skall upptaga: 1) den skattskyldiges namn och postadress. hemortskommun. där sådan finnes. Och hemvist därstädes. personnummer samt nummer 51 för honom utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsäret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land. där styrelsen haft sitt säte. samt beträffande skattskyldig. som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt. uppgift

”:l—”BC" omlfl/Ckl 197139? Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. ESenaste lydelse 1971—lz316. JSenaste lydelse l983:444.

Prop. 1984/85: 180 169

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om den tid. han sålunda haft bostad härstädcs.

2) alla förvärvskällor. beträffande vilka skattskyldighet för beskattnings- äret äligger den skattskyldige: och skall därvid i fråga om förvärvskälla. i vilken skattepliktig fastighet ingått. särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsäret eller. om sådant värde det året icke varit fastigheten åsatt. dess eljest antagliga värde vid taxeringsärets ingång. dels ock. därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattnings- året eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan.

3) de intäkter och de avdrag. som 3) de intäkter och de avdrag. som äro att hänföra till varje förvärvskäl— äro att hänföra till varje förvän'skäl— la. dock att ersättning. som enligt la. dock med undantag för uppgift bestämmelserna i 3 7 .é' ] mom. 1. g) som avses i 35 d .9'. icke behöver upptagas i kontrollupp- gift, ej heller behöver upptagas l deklarationen såsom intäkt.

4) de allmänna avdrag. som den skattskyldige yrkar fä tillgodonjuta vid taxeringen.

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret. ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom.

6) beloppet av den preliminära skatt. som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret. ävensom

7) garantibelopp. vilket skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för den skattskyldige i dennes hemortskommun.

8) om deklarationen avser fämansföretag. delägares eller honom närstå- ende persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma. dock att uppgifter icke behöva lämnas för närståen- de person, som ej uppburit ersättning från. träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter. som för särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans. var för sig inkomst att taxera enligt lagen (19471576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9s' 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 & sista stycket kommunalskattelagen (19382370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift. skall han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet. över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten

Prop. 1984/85: 180 170

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra maken. skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet. skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal. så att överskjutande (")retal bortfalla.

[ självdeklaration behöver uppgift inte lämnas om

I) ersättning som enligt bestäm- melserna i 37.5 1 mom. 1 . g) inte behöver upptagas i kontrolluppgift,

2) avyttring av aktier och andels- rätter som avses i 35 ä 3 mom. första stycket kommunalskattelagen(1928.'370) om jörsäljningsvärdet uppgår till högst I 000 kronor eller

3) avyttring av aktier och andels- rätter som avses i35 9" 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen om försäljningsvärdet uppgår till högst 7000 kronor.

Nuvarande lydelse

37 å ] ”IO/71.4 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (ko n t ro l lu p pg i ft e r) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse 4 a. Den som utbetalt utdel- Den som är berättigad att lyfta Den utbetalda utdelning- ning ä aktie i svenskt aktiebolag. utdelning för egen del vid en. på vilket 3 kap. 8 äaktiebolagsla- utdelningstillfället. gen (_1975zl385) eller lagen (1970596) om förenklad aktie- hantering är tillämplig. liksom bank. som avsesi l % aktiefonds- lagen (19742931). vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktie- fond för vilken register föres enligt 31 & sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från

1Senaste lydelse 198311070.

Prop. 1984/85: 180

utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralcn VPC Aktiebolags försorg.

Föreslagen lydelse

[71

1 inom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering samt registrering av preliminär A—skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmanning avlämnas uppgifter (k on tro l ] u p pg ifte r) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Upp gtftsskyldig

Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

43. Den som utbetalt utdel- ning å aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 åaktiebolagsla- gen (1975:l385) eller lagen (1970596') om förenklad aktie- hantering är tillämplig. liksom bank. som avsesi 1 & aktiefonds- lagen (1974:931). vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktie- fond för vilken register föres enligt 31 & sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Viirdepappersccntralen VPC Aktiebolags försorg.

Bank eller fondkontmissionär, som är auktoriserad fört-'altare av aktier enligt lagen om förenklad aktiehantering.

4 b. Den som yrkesmässigt mottagit penningmedel som inlå- ning eller på annat Sätt yrkesmäs- sigt ombesörjt att penningmea'el blivit räntebärande och som gott— skrivit eller förmedlat ränta.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdel- ningstillfället.

Den för vars räkning bank eller fondkommtlssionär i egenskap av förvaltare lyft utdelningen.

Fysisk person som insatt eller på annat sätt utlånat penningme- del.

Den utbetalda utdelningen och värdet av aktieinnehavet vid beskattningsårets utgång.

Gottskriven eller förmedlad sammanlagd ränta samt bor- genärs sammanlagda fordran vid årets utgång under förut- sättning att räntan uppgår till minst 100 kronor för hela året eller att fordran uppgår till minst 1 000 krattor. Undantag:

a) ränta på konto varöver bevis lämnas enligt 6.6 lagen (I978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller som avses i lagen (l983:890) om allemanssparande,

Prop. 1984/85: 180

4 6. Den som yrkesmässigt mot- tagit penningmedel som inlåning eller på annat sätt _vrkesnu't'ssigt ombesörjt att penningmedel blivit räntebärande och som gottskrivit eller förmedlat ränta.

Föreslagen lydelse

Juridisk person som insatt eller

på annat sätt utlånat penningma- del.

b) ränta och behållning på konto. som öppnats före 1984 års utgång. under förutsätt- ning att personnummer inte kan anges oclt att understiger 100 kronor eller fordran understiger ] 000 kro-

räntan

nor.

Gottskriven ellerförtnedlad sammanlagd ränta samt bor- genärs sammanlagda fordran vid årets utgång under förut- sättning att räntan uppgår till minst 500 krattor för hela året eller att fordran uppgår till

minst 5 000 krattor. Undantag: riinta och behåll- ning på konto. som öppnats före 1984 års utgång, under förutsättning att organisa- tionsnummer inte kan anges och att räntan understiger 100 kronor eller fordran understi- ger 1 000 kronor.

___-______________—________.____-_.___—______

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom.5 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom.. skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån. varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles. endast en del av året. skall upplysning meddelas om den tidrymd. för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktaments- ersiittning. skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättning— ar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättning- ar). förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrätt- ningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrätt- ning. som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar

5Senaste lydelse 1983:444.

Prop. 1984/85: 180 173

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men högst tio timmar räknas som halvdag; längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och längtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentscr- sättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje lt'tngtidsförrättning uppgivas säsom korttidsförrättning. l kontroll- uppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas. att arbetsgivaren utöver traktamcntsersättningen. haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det. behöver arbetsgivaren. i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgi- vande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgi- varen har ett större antal anställda. som mera regelbundet företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxerings- arbetet. Medgivande får ej lämnas fämansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det katt begränsas till viss grupp av anställda. Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatte- verket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skctt för löntagares eller hans efterlevandes pensionering. skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första. andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgiftet enligt lagen (19811691) om socialavgifter. ] kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads— och traktamentsersättning.

[ kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sädant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982le06) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

] kontrolluppgift skall anges namn och pöstadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53% 1 mom. uppbördslagen (1953272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisa- tionsnummer. l kontrolluppgift som lämnas av fämansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift. som i "1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst. skall innehålla

Prop. 1984/85: 180 174

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om möjligt. fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst. skall innehålla uppgift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

[ kontrolluppgift skall lämnas uppgift om län som har lämnats räntefritt, eller mot ränta understi- gande sedvanlig ränta. till arbets- eller uppdragstagare. om det sam- manlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 100 kronor. Uppgiften skall avse lånebe- loppet och erlagd ränta.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. 3 b—3f eller 8 skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

[ kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats räntefritt, eller mot ränta understi- gande sedvanlig ränta. till arbets- eller uppdragstagare, om det sant- manlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 100 kronor. Uppgiften skall avse lånebe- loppet. erlagd ränta och (ler sam- manlagda värdet av förmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. fvb—3 f. 4b eller 8 skall avfattas på blankett enligt fast- ställt formulär. Särskild uppgifts- handling skall lämnas för varje per- son.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

5 mom.6 Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt '1 mom. punk- terna l. 2. 3 b—3 f. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

43.5

5 mom. Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punk- terna 1.2.3 b—3 f. 4 b. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

] mom.' Envar. som har utbekommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8.5 aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (19701596') om förenklad aktiehantering icke är tillämplig. så ock envar. som här i riket har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening. svensk aktiefond, för vilken register ej förs enligt 31 s" aktiefondslagen (19741931). eller. om den icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värde- papperscentralen). från utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken har erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ut genom värdepapperscentralen. på obligation. förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

är skyldig att till ledning för egen

"Senaste lydelse 19831318. ""Senaste lydelse 1983385.

är skyldig att till ledning för egen

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

taxering vid mottagandet av utdel- ningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning. och överlämnas ej därvid en av denne avgiven veder- börlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den. som lyfter beloppet. och därvid uppges namn och hemvist på den. för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer nägon utdelning eller ränta mot kupong. som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör. skall också uppges namn och hemvist på den. från vilken kupongen har förvärvats.

175

Föreslagen lydelse

taxering vid mottagandet av utdel- ningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven veder- börlig uppgift. skall uppgift i stället avges av den. som lyfter beloppet. såvida inte uppgtftssky[(lighefförelig- ger enligt 37.6 lmom. punkt Ja. Därvid skall uppges namn och hem- vist pä den. för vars räkning belop- pet lyfts. Utbekommer någon utdel— ning eller ränta rnot kupong. som han har förvärvat utan det värdepap- per kupongen tillhör. skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den. som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas. innan betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som åsyftas i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om nanm och hemvist på den. för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats. skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsrnäl anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen_ Bank eller fondkomtnissionär. som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligt lagen om förenklad aktiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från värdepapperscentralen. Sådan anmodan får ej göras senare än fem år efter utbetalningen av räntan.

68 äl

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.

1 skattelängden antecknas särskilt delsi avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 11 s 3 mom. lagen (19471576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst. medgivet avdrag för underskott i f("örvz'irvskz'illa. samman- räknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor. minskad med avdrag för underskott). medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla. taxerad och beskattningsbar inkomst satnt räntetillägg och underlag för tilläggsbelt'tpp.

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 & lagen [l9581295) om sjömansskatt

*Scnaste lydelse 1983: 1091.

Prop. 1984/85: 180 176

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och enligt ] ä 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret. samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 5 4 mom. lagen om sjömansskatt.

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar

inkomst. .

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 ä "2 och 3mom. kommunalskattelagen (1928370) eller för skattereduktion enligt 25 4manz. uppbördslagen (1953272),

dels beslut i övrigt. som avser förutsättning för avdrag enligt 48 ä 2 och 3mom. kommunalskattelagen (19:18:370).

dels beslut, som avser förutsättning för skattereduktion enligt 2 5 lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progres- sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

dels uppgift om underlag. varpå skogsvärdsavgift skall beräknas. dels uppgift om underlag, varpå hyreshusavgift skall beräknas. dels vinstdelningsundcrlag. dels skattepliktig och beskatt- ningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11% lagen (1947:577) Om statlig förmögenhets-

dels skattepliktig och beskatt— ningsbar förmögenhet. om skatt skall utgå enligt 11% lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-

skatt. skatt,

dels uppgift om taxeringarna beslutats med ledning av förenklad självdeklaration enligt lagen (1984.'000) eller annan självdeklara- tion. '

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående. och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar. som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans. skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämn- dens beslut.

72a59

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyn- digheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 Ö lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 5 2 mom.

gSenaste lydelse 1983:444.

Prop. 1984/85: 180 177

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats. skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare. om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration.

Z) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde.

3.) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24é ?. mom. kommunalskattelagen (1928z370). beräkning av avdrag enligt 45 & första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garanti- belopp enligt 47 & kommunalskattelagen.

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag. vars rätta belopp framgår av debitering. enligt 46.6 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 5 2 mom. lagen (] 947:5 76) om

avdrag

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag. vars rätta belopp framgår av debitering eller avräkning enligt 46 ä 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag.

statlig inkomstskatt eller avräkning enligt 46 å4 mom. kommunalskatte- lagen av allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt S(lå 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduk- tion. som enligt 685 skall antecknas i skattelängd.

8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna i 11 5 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning av A-inkomst och B-inkomst.

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava— rande barns förmögenhet enligt 12 % lagen (19471577) om statlig förmögen- hetsskatt.

IO) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 & 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst. till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. har betecknats som A-inkomst.

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 s 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får ocksä, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag. som lämnats av annan än honom själv. har taxerats för en intäkt 12 Riksdagen 1984/85. 1 mm!. Nr 180

Prop. 1984/85: 180 178

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsäret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall. om det behövs. yttrande inhämtas från taxeringsnämndcns ordförande. lnnebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller fjärde stycket höjning av taxering. skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker. om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt. beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 ä 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

100 äl"

Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige, ]) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, som icke är av skattepliktig natur.

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, för vilken han icke är skattskyldig,

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilket icke. bort för honom upptagas såsom skattepliktig inkomst.

4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats ä orätt ort.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

6) om han. till följd av underlåten- het att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration elleri annan uppgift från honom eller i kontroll- uppgift elleri handling som legat till

"'Senaste lydelse 1982zllO0.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende eller på grund av att kontrolluppgift enligt 37 å' saknats eller varitfelaktig.

6) om han, till följd av underlåten- het att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration elleri annan uppgift från honom eller i annan kontrolluppgift än som avses i 5)

Prop. 1984/85: 180 179

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet.

eller i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift. taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som hört föranleda väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxeringen,

8) om han icke erhållit avräkning av utländsk skatt som han är berättigad till.

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) mä besvärstalan ej tagas upp till prövning. med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis. varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes. och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxeringsäret.

101 5

1 mom.11 Taxeringsintendent må inom tid. som angives i 100 9", i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5) i första stycket av samma paragraf omförmälda fallet jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nack- del.

1 mom. Taxeringsintendent må inom tid, som angives i 100 &. i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i de vid 5) i första stycket av samma paragraf omförmälda fallen jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nack- del. Besvär till den skattskyldiges nackdel må dock ej anföras om den skatt som inte påförts är att anse som ringa.

116 f &”

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller miss- skrivning. som uppenbart framgår av deklaration eller annat skriftligt meddelande från den skattskyldige.

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller miss- skrivning. som uppenbart framgår av deklaration eller annat skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller om rättelse sker av uppgiftsom omfattas av uppgiftsskyl- dig/teten enligt 37 5.

Skattetillägg utgår ej heller i den mån avvikelse avser bedömning av i skriftligt meddelande framställt yrkande. såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång. och avvikelsen icke gäller uppgift i sak.

”Senaste lydelse 1958299. 1:Senaste lydelse l978:l96.

Prop. l984/85: 180 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skattskyldig frivilligt rättat oriktig uppgift utgår ej skattetillägg.

Denna lag träder i kraft den Vid 1986 och 1987 års taxeringar skall i stället för beloppen 100 kronor respektive 1 000 kronor i bestämmelserna i 37 5 1 mom. 4 b samt undantagsbestämmelserna i 4 b och 4 c gälla beloppen 500 kronor respektive 5 000 kronor.

5 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (197lz69)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebrottslagen (1971:69) att 2 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 %

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.

För skattebedrägeri dömes även den som med uppsåt att skatt skall påföras med för lågt belopp träffar överenskommelse med arbetsgivaren eller annan, som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 3 75 taxerings- lagen (l956:623), att denne skall åsidosätta nämnda uppgiftsskyldig- het och lämnar självdeklaration enligt lagen (I984:000) om förenklad självdeklaration och därigenom för- anleder att skatt påföres med för lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den

Prop. 1984/85: 180

6 Förslag till

18]

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (_19531272)1

dels att 2 5 4 mom. och 4 k 2 mom. skall upphöra att gälla. dels att2 52 mom., 4 & "1 och 4 mom., 5 och6 55. 15 &, 24 ä 1 mom.. 32 &. 39 ä 2 mom.. 40 ä 1 mom.. 45 ä 1 mom.. 46 ä 2 mom. och 69 ä 1 mom. samt anvisningarna till 45% skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Zrnom.2 I denna lag förstås med slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering. och återstår efte-r iakttagande av bestäm- melserna om nedsättning av skatt enligt 4mom. samt 2?) lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 35 lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift;

Föreslagen lydelse

slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut. som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering. och återstår efter iakttagande av bestäm- melserna om nedsättning av skatt enligt 2 9 lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 3 & lagen (1982:1193) om skatte- reduktion för fackföreningsavgift;

p r eli min ä r s k a t t: i 3 & nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig

skatt;

k v a r stå e n d e s k a t t: skatt. som återstår att betala, sedan preliminär skatt har avräknats från slutlig skatt;

til lk o m m a n d e s k a t t: skatt som skall betalas på grund av eftertax- ering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har

avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 275 3mom.; respitränta: ränta enligt 32 &; anståndsränta: ränta enligt 495 4mom.; ö-skatterånta: ränta enligt 695 1 mom.; restitutionsränta: ränta enligt 69ä2mom.; skattereduktion: nedsätt- ning av skatt enligt 4 mom.;

in k 0 m 5 t ä r: det kalenderår. som närmast har föregått taxeringsåret; uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med

februari månad nästföljande år;

u p p b ö r d 5 ut å n a d: mars. maj. juli, september. november och januari; gift 5 k a t t 5 k y 1 d i g: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 ä 1 mom. lagen (1947zS76) om statlig inkomstskatt;

1Lagen omtryckt 197275. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z771. 2Senaste lydelse 1982: 1 196.

Prop. 1984/85: 180 182

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

ogift sk attskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

4 mom. l Skattereduktion åtnjutes av ogift skattskyldig. som /tar Item- mavarande barn under 18 år. och av gift skattskyldig. vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947.'576) om statlig inkomstskatt, med I 800 kronor.

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger O 000 kronor, med 3() procent av det belopp som motsva- rar skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkomsten.

Har gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad in- komst. som understiger 6 000 kro- nor, åtnjutes skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade inkomsten. Är de taxerade inkoms- terna lika stora, tillkommer skattere- duktion den äldre av de skattskyldi- ga.

Skattereduktion enligt första styck- et åtnjutes endast av skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom föl- jande. För att skattereduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket under någon delav beskatt- ningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskatt- ningsåret, sker skattereduktionen en- ligt första stycket. Avser makens bosättning häri riket endast en mind- re del av beskattningsåret, åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 3 000 kronor. med 30 procent av det belopp som motsva- rar skillnaden mellan 3 000 kronor

3Senaste lydelse 1979:1159.

Prop. 1984/85: 180 183

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse

och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmel- serna i första, andra och tredje styck- ena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppbu- ren beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958295) om sjömansskatt samt enligt ] 5 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattere- duktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar. för vilken den skattskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt. kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och skattetillägg enligt taxeringslagen( I 956.623 ).

Bestämmelserna om skattereduk- tion iakttagas vid debitering av slutlig skatt. tillkommande skatt och preli- minär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skatte- reduktion bortfaller.

45

I mom.4 För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A—skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte lokal skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomstbelopp. beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret, attden skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen.

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avsesi denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

att skattskyldig som avses i.? mom.

*Senaste lydelse 1979:1159.

Prop. 1984/85: 180

Nu varan de lydelse

första stycket 2 och 4 erhåller skatte- reduktion,

att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag och, såvitt gäller skattskyldig som avses i .? mom. första stycket.? och 4, förvärvs- avdrag.

2 mom.-* ] skattetabellerna skall i särskilda kolumner tas upp skattebe- lopp för följande grupper av skatt- skyldiga, nämligen

!) ogift inkomsttagare, som inte avses under 4, och gift inkomsttaga- re, vars make har en sammanräknad nettoinkomst på minst 3 000 kro- nor,

2) gift inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomst understigan- de 3 000 kronor,

3) gift inkomsttagare, som är berät- tigad till förvärvsavdrag,

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad till förvärvsavdrag.

Ogift inkomsttagare, som är berät- tigad till skattereduktion men inte till förvärvsavdrag skall jämställas med inkomsttagare som avses under 2.

4 inom.” 1 skattetabellerna skall också tas in en särskild kolumn, vari anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomst för dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För samtliga skattetabeller skall samma belopp anges i den särskilda kolumnen att tillämpas oberoende av arbetstagarens civilstånd och annan i 2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen skall beräknas på grundval av beräknelig genomsnitt- lig sysselsättning under året och med

5Senaste lydelse 1979:1159. 6Senaste lydelse 1979:1159.

184

Föreslagen lydelse

a t t den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag.

4mom. l skattetabellerna skall också tas in en särskild kolumn, vari anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomst för dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För samtliga skattetabeller skall samma belopp anges i den särskilda kolumnen. Skattebeloppen skall be- räknas på grundval av beräknelig genomsnittlig sysselsättning under året och med ledning av för riket genomsnittlig skattesats till kommu- nal inkomstskatt föregående år. I

Prop. 1984/85: l80

Nut-'arande lydelse

ledning av för riket genomsnittlig skattesats till kommunal inkomst- skatt föregående år. I övrigt skall

l85

Föreslagen lydelse

övrigt skall vad ovan i denna para- graf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebe- loppens beräkning.

5.5

Vid beräkning av preliminär A—skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig, beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 4 ä 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell. tillämpas den tabell, som avser en sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsmedel, vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp, som för inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal. uppgående till högst femtio, användes den tabell, som avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebiteringen ingår öretal. överstigande femtio. tillämpas den tabell som avser närmast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan beräknas enligt vilken som helst för inkomstäret upprättad skattetabell, framgår av bestämmelserna i 4 & 4 mom.

Förhållandena den I november året näst före inkomstäret äro, där icke i nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i4 & 2 mom. omförmäld grupp av skatt- skyldiga vederbörande skall hänfö- ras.

Skall under inkomståret prelimi- närA-skatt enligt tabell börja utgå för skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas kom- ma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår' frågan om den skattskyldige hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 35 5 sista styck- et översändes till skattskyldig, vara avgörandeför till vilken i 4 ÖZ mom. avsedd grupp av skattskyldiga veder- börande skall hänföras.

,Vid tillämpning av andra och tred— je sryckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem-

ltar

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse

mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattelagem" be- stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret.

Preliminär A-skatt enligt skatteta- bell utgår vid varje tillfälle. då inkomst uppbäres, med det belopp som i vederbörlig tabell i tillämplig kolumn angivcs för det inkomstbe- lopp och den tidsperiod, varom fråga

186

Föreslagen lydelse

Preliminär A-skatt enligt skatteta- bell utgår vid varje tillfälle. då inkomst uppbäres, med det belopp som i vederbörlig tabell angives för det inkomstbelopp och den tidspe- riod, varom fråga är.

ar.

Beträffande inkomst av anställning varom i 4 5 4 mom. förmäles skall, därest vid ett tillfälle inkomst uppbäres som intjänats under flera dagar, den preliminära A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag och med tillämpning av skattetabellens kolumn för dagsinkomst.

Är anställningen annan än sådan, varom i 4 Q' 4 mom. sägs, skall gälla att, därest inkomsten avser annan tidsperiod än som är i skattetabellen upptagen. först uträknas huru mycket av inkomsten som belöper på en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten beräknas därefter med utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av inkomsten, och efter förhållandet mellan, å ena sidan. längden av den tidsperiod den uppburna inkomsten avser och, å andra sidan, den i tabellen angivna tidsperiodens längd. Uppbäres vid anställning varom nu är fråga inkomst för kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt icke utgå mer än en gång i veckan. Därvid skola de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda.

155

Vid preliminär taxering skola beskattningsbar inkomst och beskattnings- bar förmögenhet beräknas i enlighet med bestämmelserna i lagen om statlig inkomstskatt, kommunalskattelagen samt lagen om statlig förmögenhets- skatt.

Vid preliminär taxering, som sker under inkomståret. skall hänsyn tagas i fråga om skattskyldigs civil- stånd till det förhållande. som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomslåret. samt. vad angår frågan om den skattskyldige har hemmava- rande barn. till förhållandena vid den

Prop. [984/85: 180

Nu varan de lydelse

tidpunkt. då taxeringen verkställas.

Vid tillämpning arfärsta och and- ra styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem- mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av komrnunalskattelagens be- stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering näst efter inknmståret.

under året

187

Föreslagen lydelse

245

lmom. I fråga om preliminär A-skatt skall bestämmas den skatte- tabell och kolumn i tabellen, som jämlikt 49' 2 mom. och Så skola tillämpas, eller, i förekommande fall. den särskilda beräkningsgrund efter vilken skatten skall utgå enligt den lokala skattemyndighetens be- slut.

1 inom. I fråga om preliminär A-skatt skall bestämmas att skatteta- bell enligt 5 5 skall tillämpas. eller, i förekommande fall, den särskilda beräkningsgrund efter vilken skatten skall utgå enligt den lokala skattemyndighetens beslut.

32 å7

På tillkommande skatt skall skatt- skyldig betala ränta (r e 5 p i t r ä n - ta). Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår efter den räntesats som vid den årliga debite- ringen det året gäller vid beräkning av Ö— skatteränta med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debi- teras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret.

På tillkommande skatt skall skatt- skyldig betala ränta (r e 5 p i t r ä n - ta). Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta för visst kalenderår beräknas med led- ning av den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskon- to som gäller vid utgången av decem- ber året före det år då den årliga debiteringen sker med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debi- teras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret.

Vid beräkning av respitränta gäller, att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller försenings- avgift enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatteavgift, respitränta och anståndsränta;

att ränta utgår från och med den 1 april året näst efter taxeringsäret, dock att ränta på ö-skatteränta. restitutionsränta och skatt. som äterbetalts enligt 68 få 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall utgå från utgången av den

iScnastc lydelse 19831977.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

månad, då beloppet utbetalts;

188

Föreslagen lydelse

att ränta utgår till och med den månad, då skatten förfaller till betalning eller, om skatten skall betalas under två uppbördsmänader. till och med den första uppbördsmånaden, dock ej i något fall för längre tid än två år. samt

att ränta utgår i helt krontal. varvid öretal bortfaller. Andras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på

respitränta.

395

Zntom. Under januari månad och, då särskilda förhållanden därtill föranleda. jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäldan- de av preliminär A-skatt, beräknad enligt skattetabell. ske enligt den tabell och den kolumn däri, som senast tillämpats under nästföregä- ende inkomstår.

2 mom. Under januari månad och. då särskilda förhållanden därtill föranleda, jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäldan- de av preliminär A-skatt. beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell. som senast tillämpats under

nästföregående inkomstår.

405

I mom. Arbetstagare. som skall vidkännas avdrag för preliminär A-skatt, skall överlämna skattsedel å sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det han mottagit den. Annan arbetstagare skall snarast för arbetsgivaren uppvisa skattsedel å preliminär B-skatt. påförd i hcmortskommunen, eller skattekort å sådan skatt eller intyg av lokal skattemyndighet. att han icke har att erlägga preliminär A-skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket. skall avdrag för preliminär skatt göras enligt skattetabellen för den ort, där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas. efter följande grunder, nämli- gen

1) i fråga om inkomst som avses i 4 5 4 mom.: ett belopp. motsvarande avdrag enligt skattetabellcn för sådan inkomst jämte tio procent av nämnda avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses i 7,5 första stycket: ett belopp, mot— svarande avdrag för månadslön enligt den i 4 Q' 2 mom, första stycket vid ]) avsedda kolumnen i skatteta- bellen jämte tio procent av nämnda avdrag:

3) i fråga om inkomst som avses i 7 % andra stycket: ett belopp, motsva- rande avdrag för sådan inkomst beträffande skattskyldig. som avses i 4 s* 2 mom. första stycket vid I).

2) i fråga om inkomst som avses i 7ä första stycket: ett belopp. mot- svarande avdrag för månadslön enligt skattetabellen jämte tio pro- cent av nämnda avdrag:

3) i fråga om inkomst som avses i 7.5 andra stycket: avdrag enligt de grunder som riksskatteverket fast- ställt nu'd stöd av nämnda lagrum jämte tio procent av nämnda avdrag;

Prop. 1984/85: 180 189

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämte tio procent av nämnda avdrag;

4) i övriga fall: ett belopp, motsva- rande avdrag enligt den i 4 äZ mom. första stycket vid I.) avsedda kolum- nen i skattetabellen jämte tio pro- cent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren. förutom kontant inkomst, naturaförmån som avses i 8 & första stycket. skall skatteavdraget enligt andra stycket beräknas även på naturaförmånens värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som avses i andra stycket vid 1)-4) skall utgöra minst en krona för daglön, fcm kronor för veckolön. tio kronor för halvmånadslön och tvåveckorslön samt tjugo kronor för månadslön.

4) i övriga fall: ett belopp, motsva- rande avdrag enligt den i 4 å ] mom. omnämnda skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag.

455

I mom.8 Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma. genom jämkning föreskrivas ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall. nämligen

]) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och enligt under- rättelse frän länsstyrelsen sådan ändring har skett i den skattskyldiges civilstånd. vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debitering under året efter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, såvitt gäller sambandet mellan honom till- kommande skattereduktion och ma- kes inkomst. gör sannolikt att preli- minär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn [ skattetabellen än som tidigare har fastställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt. att den preli- minära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostna- der i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt:

4) då skattskyldig sisar eller myn- digheten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatteförmaga

”Setuiste lydelse 19791489.

]) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den preli- minära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostna- der i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt:

2) då skattskyldig visar eller myn- digheten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatteförmåga

Prop. 1984/85: l80

Nuvarande lydelse

har blivit väsentligt nedsatt av anled- ning, som anges i 50 å ?. mom. kom- munalskattelagen (1928z370). Jämk- ning av skäl. som anges i tredje stycket nämnda moment. skall dock inte ske. om den skattskyldige skall betala preliminär A-skatt och såle— desbestämmelsernai41 äZ mOm. är tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomstför- hällandena eller av annat skäl änd- rad skatteform synes påkallad.

[ fall. som avses i första stycket under 3). bör såvitt angår preliminär A-skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller under- stiger den tidigare antagna inkoms- ten. dock med minst 2 000 kr.

190

Föreslagen lydelse

har blivit väsentligt nedsatt av anled- ning. som anges i 50 & 2 mom. kom- munalskattelagen (1928z370). Jämk- ning av skäl, som anges i tredje stycket nämnda moment, skall dock inte ske. om den skattskyldige skall betala preliminär A-skatt och såle- des bestämmelserna i 41 sz mom. är tillämpliga; eller

3) då genom ändring i inkomstför- hällandena eller av annat skäl änd- rad skatteform synes påkallad.

1 fall. som avses i första stycket under 1). bör sävitt angår preliminär A—skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara dä påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller under- stiger den tidigare antagna inkoms— ten. dock med minst 2 000 kr.

Oavsett vad som sägs i föregående stycke. fär jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det är fråga om nedsatt skatteförmäga eller annan särskild omständighet.

Får lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av skattsedel. skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt. som kan behövas.

lnnan jämkning äger rum. skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig. om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomståret.

46 s'

Zmanz. Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär beslutet. att debiterad preliminär skatt. som förfaller till betalning efter det beslutet meddelats. skall utgöras med annat belopp än som tidigare utfärdad skattsedel utvisar. skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande den ändrade skatten.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

Sker jämkning av preliminär skatt. vilken beräknas enligt skatte- tabell. av anledning som i 45 .Q' 1 mom. under I) eller 2) sägs, skall i beslutet angivas vilken kolumn i tabellen som skall tillämpas vid skattens beräkning. Vidtages järnk- ning av sådan preliminär skatt av annan anledning än nyss sagts. skall i beslutet därom angivas. att skatten skall beräknas t.ex. å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller ock att skatten skall utgå med viss pro- cent av inkomsten.

191

Föreslagen lydelse

Sker jämkning av preliminär skatt. vilken beräknas enligt skatte- tabell. skall i beslutet därom angi- vas, att skatten skall beräknas t.ex. ä viss del av inkomsten eller är inkomsten minskad med visst belopp eller ock att skatten skall utgå med viss procent av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär skatt. vilken utgår efter i 7å omförmäld procentsats. skall i beslutet angivas efter vilken procentsats den ändrade skatten skall utgå.

Sker jämkning av preliminär B-skatt, skall skatten beräknas på enahanda sätt som i 13. 15 och 25 5.5 angives beträffande påföring av sådan skatt efter preliminär taxering.

69%

1 mom.” Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som, utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna i 27 .5 3 mom. andra och tredje styckenai tillämpliga delar.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27 ä 2 mom. 3. betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma är. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Räntebeloppen får sammanlagt inte överstiga 100 000 kronor. Öretal som uppkommer vid ränteberäk— ningen bortfaller.

Ränta beräknas enligt den ränte— sats som motsvarar det av riksban— ken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december året före taxeringsåret.

”"Senaste lydelse 1983z977.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27 ä 2 mom. 3. betalats efter den 18 januari efter inkomståret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid räntebe- räkningen bortfaller.

året

Ränta beräknas med ledning av den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december året före taxeringsåret enligt följande. Ränta pa" överskjutande skatt som

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

192

Föreslagen lydelse

uppgår till högst 20000 kronor be- räknas enligt halva den räntesats som nu nämnts. På överskjutande skatt som överstiger 20 000 kronor beräk- nas ränta enligt en fjärde! av räntesat- sen.

lfrågavarande räntesatser bestäms till procenttal med högst en decimal. varvid avrundningen sker uppåt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Anvisningar till 455

1. Har skattskyldig. som skall erlägga preliminär A— skatt. enligt underrättelse från länsstyrelsen änd- ral civilstånd under förra delen av inkomståret. skall lokal skattemyn- dighet utan särskild anmälan från den skattskyldige vidtaga den jämk- ning av nämnda skatt, som må betingas av ändringen.

Lokal skattemyndighet äger jäm- väl utan särskild anmälan från den skattskyldige upptaga fråga om jämkningav preliminär skattiövriga i 45 å omförmälda fall. Vid höjning av preliminär skatt utan skattskyl- digs medgivande bör iakttagas för- siktighet, så att för hög sådan skatt icke uttages.

]. Lokal skattemyndighet äger utan särskild anmälan från den skatt- skyldige upptaga fråga om jämkning av preliminär skatt i övriga i 455 omförmälda fall. Vid höjning av preliminär skatt utan skattskyldigs medgivande bör iakttagas försiktig- het, så att för hög sådan skatt icke uttages.

2. För att ernå bättre överensstämmelse mellan slutlig skatt och erlagd preliminärskatt kan genom jämkning föreskrivas, att utbyte skall ske av preliminär A-skatt beräknad enligt skattetabell eller av preliminär B-skatt mot preliminär A-skatt beräknad enligt särskild av lokal skattemyndighet angiven grund. Jämför vidare 3å och anvisningarna till samma paragraf.

3. Den bevisning, som skattskyl- dig mäste prestera för att erhålla jämkning, är icke lika i de i 45,6 1 mom. under 2)-4) omnämnda fal- len. Begäres jämkning jämlikt 2) i nämnda moment på grund av sådan ändring i makes inkomst, som påver— kar den skattskyldiges skattereduk- tion, eller jämlikt samma moment 3 ), behöver vederbörande endast göra sannolikt, att de ifrågavarande för-

3. Den bevisning, som skattskyl- dig måste prestera för att erhålla jämkning, är icke lika i de i 45.5 1 mom. 1) och 2) omnämnda fallen. Begäresjämkning enligt 1) i nämnda moment behöver den skattskyldige endast göra sannolikt, att de ifråga- varande förhållandena kommer att vara för handen. Iövriga fall har han ' däremot att styrka, att de berörda omständigheterna verkligen förelig-

Prop. 1984/85: 180 193

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hållandena komma att vara för han— ga. den. I övriga fall har han däremot att styrka. att de berörda omständighe-

terna verkligen föreligga.

4. (Punkten har upphört att gälla den 31 december 1979. enligt lag 1979z489. Äldre bestämmelser gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare.)

5. Har skattskyldig under inkomstäret, innan beslutet om jämkning meddelats. erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra. skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt. som skall erläggas efter beslutet om jämkning. i motsvarande män reduceras. så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomstäret. Fall kunna förekomma sådana torde inträffa i synnerhet vid jämkning under senare delen av inkomstäret dä preliminärskatten nedsättes med så stort belopp att, trots det den skattskyldige helt befriats från att erlägga dylik skatt under återstående uppbördsterminer under uppbördsärct. han likväl för inkomstäret inbetalt högre skatt än han kan antagas hava rätteligen bort göra. Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till minst en femtedel av den slutliga skatt. som kan beräknas komma att utgå, dock till minst etthundra kronor, äger skattskyldig äterbekomma det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan ä debitering av den slutliga skatten. Äro särskilda förhållan- den för handen fråga är t.ex. om nedsatt skatteförmaga eller om ett särskilt stort skattebelopp kan myndigheten. även om det angivna villkoret icke är uppfyllt. medgiva att det för mycket erlagda beloppet återbetalas till den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den

7 Förslag till Lag om ändring i lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift (1982:11931

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 19811 193") om skattereduktion för fackföreningsavgift att 4 & skall ha nedan angivna lydelse.

N,”..umndg ”.de/sg Föreslagen lydelse

[ fråga om skattereduktion för Skattereduktion för fackförenings- fackföreningsavgt'ft tillämpas 2 # avgift sker endast ifråga om statlig 4 mom. femte och sjätte styckena inkomstskatt. kommunal inkomst- uppbördslagen (1953272). Skattere- skatt, skogsvårdsavgift och skattetill- duktion för fackföreningsavgift skall lägg enligt taxeringslagen13 Riksdagen l984/85. ] saml. Nr ISO

Prop. 1984/85: 180 194

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse

tillgodoräknas den skattskyldige före ( I 956.623 ). skattereduktion enligt 2 # 4mom. Bestämmelserna om skattereduk- upphördslagen. tion enligt första stycket iakttages vid debitering av slutlig skatt, tillkom— mande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A- skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfal- ler.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömans- skatt och har denna nedsatts enligt 12 ä 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbe— loppet minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

Denna lag träder i kraft den

8 Förslag till Lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt' att 12% 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 ä'

lmom.2 Gör sjöman. som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 %. sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott är egen eller makes förvärvskälla.

b) utbetalning av periodiskt understöd.

c) avgift för sådan pensionsförsäk- c) avgift för sådan pensionsförsäk- ring, som avses i 465 2 mom. första ring. som avses i 46.5 2 mom. första stycket 6) kommunalskattelagen stycket 6) kommunalskattelagen(19281370). (19281370) eller

d) sådant underhåll av icke hem- mavarande barn, som avses i 46 5 2 mom. första stycket 4) kommunal- skattelagen, eller

e) nedsatt skatteförmäga d) nedsatt skatteförmäga

'Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z777. :Scnaste lydelse 1981—120.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

må genom beslut om jämkning föreskrivas. att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid dl)—d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor. I fall som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte ske vid bestämmande av skatt enligt tabell Fl" eller NT.

Denna lag träder i kraft den

9 Förslag till

Jämkningi fall som avses vid a), h) och c) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattnings- bara inkomsten därigenom nedsät- tes med minst 600 kronor. I fall som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte ske vid bestämman- de av skatt enligt tabell Fl'eller NT.

Lag om ändring i lagen om begränsning av skatt i vissa fall

( 1970:172 )

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:]72) om begränsning av skatt i vissa fall' att 45 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452

Spärrbelopp enligt 35 jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt. förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräk- nats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). ] skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.

Är' den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst- skatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 9" 4m0m. uppbördslagen (1953.'272), 25 lagen (1978:423') om skattelätt— nader för vissa sparformer eller $$$ lagen (_1982z'1193) om skattereduk- tion för fackföreningsavgift eller

'Rubrikcn ändrad genom 1974:772. :Senaste lydelse 1982:ll98.

Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst- skatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 ?" lagen (1978z423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 3 & lagen (198211193) om skattereduktion för fackföreningsavgift eller genom av- räkning av utländsk skatt enligt sär-

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.

Denna lag träder i kraft den

10 Förslag till

196

Föreslagen lydelse

skilda föreskrifter, skall skattebe- lopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräk— ning av skatt inte hade skett.

Lag om ändring i lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381') om allmän försäkringl'2 att 4 Q' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

453

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstagare. som avses i ] & första stycket lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksför- säkringsverket föreskriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts skall jämväl äga tillämpning beträffande förmån av kost. bostad eller bil i fall som avses i 3 5 första stycket.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av

anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning översti- ga ettusen kronor.

anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, iden mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning översti- ga tvåtusen kronor.

Riksförsäkn'ngsverket äger meddela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställning. som enligt lagen om statlig

lRubriken ändrad genom 1976:1015. 2Lagen omtryckt 1976:1015. 3Senaste lydelse 1979:651.

Prop. 1984/85: 180 197

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomstskatt hänföres till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från inkomst av rörelse avdragas underskott å rörelse under beskattningsåret. ] fråga om inkomst av jordbruksfastighet skall motsvarande gälla beträffande under- skott å sådan jordbruksfastighet. som brukats av den försäkrade.

Denna lag träder i kraft den

Prop. 1984/85:180 198

Förteckning över remissinstanserna (SOU 1984:21)

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU l984121l Förenklad självdeklaration avgetts av riksgäldskontoret, justitiekanslern. riksåkla- garen, datainspektionen. riksförsäkringsverket, postverket. bankinspek- tionen. riksskatteverket. statskontoret. riksrevisionsverket. Göta hovrätt. kz-tmmarrätterna i Stockholm och Sundsvall. länsrätten i Göteborgs och Bohus län. länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. Malmöhus. Gö- teborgs och Bohus. Skaraborgs. Värmlands. Västernorrlands och Norr- bottens län. Centralorganisationcn SACO/SR. Folksam. Finansbolagens förening. Fögderichefsföreningen. Föreningen Sveriges skattechcfer, För- eningen Sveriges taxeringsdirektörer. Företagens uppgiftslämnardelcga— tion. HSB: s riksförbund. Konungariket Sverige Stadshypotekskassa. Ko- operativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsför- bundet. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Svenska arbetsgivareför- eningen (SAF). Svenska bankföreningen, Svenska företagares riksför- bund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska Kommunförbun— det. Svenska sparbanksföreningen. Sveriges allmänna hypoteksbank. Sve- riges föreningsbankers förbund. Sveriges hantverks— och industriorganisa- tion — Familjcföretagen. Sveriges industriförbund. Sveriges köpmannaför- bund. Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund. Tjänstemännens cen- tralorganisation och Värdepapperscentralcn.

Postverket har åberopat en inom Postgirot upprättad promemoria. LRF har åberopat ett inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat utlåtande. SAF och Sveriges industriförbund har åberopat ett yttrande som avgetts frän Näringslivets skattcdelegation.

Riksåklagaren har bifogat yttranden från överåklagaren i Göteborgs åklagardistn'kt. Iänsåklagaremyndigheterna i Blekinge län och Kronobergs län samt Kristianstads län. Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Stockholms. Huddinge och Lidingö fögderier. Länsstyrelsen i Södermanlands län har bifogat ett ytt- rande från den lokala skattemyndigheten i Eskilstuna fögderi. Länsstyrel- sen i Malmöhus län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndighe- terna i Malmö. Helsingborgs och Eslövs fögderier samt från Skånes Han- delskammare. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttran- den från de lokala skattemyndigheterna i Göteborgs och Uddevalla fögde- rier. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Skövde och Falköpings fögderier. Länsstyrelsen i Värmlands län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Karlstads och Säffle fögderier. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Härnösands. Kram- fors. Sundsvalls och Örnsköldsviks fögderier. Länsstyrelsen i Norrbottens

Prop. 1984/85: 180 199

lätt har bifogat ett yttrande från den lokala skattemyndigheten i Luleå fögderi. LO har bifogat yttranden från Svenska Byggnadsarbetareförbun- det och Svenska Kommunalarbetareförbundet.

Lokala skattemyndigheterna i Danderyds. Handens. Jakobsbergs. Nac- ka. Norrtälje. Täby. Sollentuna. Solna och Södertälje fögderier har inkom— mit med ett gemensamt yttrande. Yttranden har också inkommit från Statistiska centralbyrån, Sveriges bostadsrättsföreningars ccntralorganisa- tion och Svenska Mälareförbundet.

Prop. 1984/85: 180 200

] Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen(1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 19%. 33% 1 och 2 mom., 35 s 3 mom.. 39% 1 och 3 mom.. 46s5 2 mom.. punkt 4 av anvisningarna till 33% samt punkt 2 av anvisningarna till 505 kommunalskattelagen (19281370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l9 ä'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv. testamente. fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35s' 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premicobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer. som uppgår till högst l0() kronor:

ersättning. som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962138l') om allmän försäkring, lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke cr- sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grund av sjukförsäk- ring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (l9771267) om krigsskadcersättning till sjö- män om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för är. ävensom ersättning. vilken vid sjukdom eller olycks- fall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32% I eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk- ring eller. med nedan angivet undantag. annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsåkring och avser förlorad inkomst av skatte— pliktig natur:

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag".

1 Senaste lydelse URI-11498.

Prop. 1984/85: [80 301

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp. som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring:

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet. byggnad på fastighet som avses i 24.5 1 mom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. dels i den mån köpeskilling. som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se.

vinstandel. återbäring eller premieåterbetalning. som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst. samt vinstandel. som utgått på grund av skadeförsäkring. och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be- lopp för är;

pen'odiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. i den mån givaren enligt 20?) eller punkt 5 av anvisningarna till %& icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2. 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973: 349). internatbi- drag. återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regering- en eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag lik- ställda. och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag:

allmänt barnbidrag: lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt:

kontantunderstöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 åå lagen om allmän försäkring. sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. flå samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hcmsjukvårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande:

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1.962: 392") om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i för- bostadsbidrag som avses i för- ordningen (1976:263) om statliga ordningen (l97o:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer. för- bostadsbidrag till barnfamiljer eller ordningen (1976: 262) om statskom- förordningen (1976:262) om stats- munala bostadsbidrag ellerfömrd- kommunala bostadsbidrag: ningen ('l977:392) 0/11 .s'zatskonz-

Prop. 1984/85: 180 Nuvarande lydelse

munala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m .fi . ;

202

Föreslagen lydelse

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för ben- sinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av mo-

to rs å g ,'

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5000 kro- nor, såvida intäkterna inte kan hän- föras till rörelse som den skattskyl- dige driver eller utgör lön eller lik- nande förmån.

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5000 kro- nor, såvida intäkterna inte kan hän- föras till rörelse som den skattskyl- dige driver eller utgör lön eller lik- nande förmån;

ränta enligt 6959" 1 mom. upp- bördslagen (l953:272).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 &. (Se vidare anvisningarna.)

335

I mom.2 Från intäkt av tjänst rnå avdrag göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten. såvitt icke för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 325 3 mom. är sagt, ej skall upptagas såsom intäkt. Avdrag får i enlighet härmed ske för. bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller olycksfallsförsäk- ring, som tagits i samband med tjänst, så och avgifter som den skattskyldi— ge i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

kostnad för resor i tjänsten, där ej, vad angår statstjänst, särskild ersätt- ning varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur. instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

: Senaste lydelse 1975: 1347.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

Har den skattskyldige för sin ut- bildning eller eliest i och för tjäns- ten ådragit sig gäld. må ock ränta (? sådan giild avdragas.

.? mom.3 Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. lé lagen (196138!) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- ning. skall utöver kostnader som avses i punkterna 3 00/14 av anvis- ningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga fem procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst. i annat fall än som avses i första stycket. skall anses ha haft utgifter som avses i 1 mom. till ett belopp av minst 100 kronor.

Vad i första och andra styckena sägs skall inte gälla. om summan av utgifterna uppgår till eller över- stiger summan av intäkterna. och inte heller i den mån avdraget ge- nom tillämpning av nämnda stycken skulle komma att överstiga sum- man av intäkterna.

203 Föreslagen lydelse

Rätt till ai'dragför ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten _fi'ireligger enligt 399" ] NIO/H.

2 mom. Skattskyldig. som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning. som enligt 11 kap. ZÖ lagen (19621381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- ning. skall utöver kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Vad i första stycket sägs skall inte gälla. om summan av utgifterna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna. och inte hellcri den mån avdraget genom tillämpning av nämnda stycke skulle komma att överstiga summan av intäkterna.

35s

3 mom.4 Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an- del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två är. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelsernai 3 a mom.

3 Senaste lydelse l982:421. * Senaste lydelse 1984: 1060.

3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie . a n - del i aktiefond. delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Från sammanlagda beloppet av skatte- pliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskartningsår. minskat med avdragsgillförlust vid

Prop. 1984/85: [80

Nuvarande lydelse

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är el- ler mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa- tionsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av— dragsgill delav förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åt- njuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under beskatt- ningsåret varit gift och levt tillsam- mans med sin make. får sådant av- drag åtnjutasft'ir dem båda gemen- samt med 3 ()00 krattor. [ intet fall får dock skattskyldig åtnjuta av- drag med högre belopp än som sva- rar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdrags- gill del av förlust som nyss nämnts.

304 Föres lag en lydelse

avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstigw vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skatte- pliktig realisationsvinst enligt detta stycke. minskat med förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är el- ler mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa- tionsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke. får den skattskyldige göra avdrag med 2000 kronor. Av— draget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda be- loppet av skattepliktig realisations- vinst enligt detta stycke. minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra struktun'ationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt. kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket I) lagen (l978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. är oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag. handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen. beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller

Prop. 1984/85 : ISO 205

andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa— tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgäng. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38.5. om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fängeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler. som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe- skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhäller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två är efter avyttringen av aktien. direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på (len skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsär dä skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsär. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket fär medge undantag från detta styc- ke. om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas direkt eller genom förmed— ling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fämansbolag). till ett annat fåmansbolag. vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två är efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyl- dige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag. som förvärvat aktien. anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fämansbolag. som inom två är efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fämansholagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag. som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fämansbola- gen. ägt rum efter utgången av det beskattningsär dä skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattnings- är. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbo- lag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl. kan regeringen eller myndighet. som regeringen

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

206

F öres/agan lydelse

bestämmer. för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta

stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar. far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

39%

1 mom.5 Från bruttointäkt som avses i 38.5 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnad samt för gäldriinta. som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22. Z-. 29. 33 och 3655? samt i 2 mom. av denna paragraf.

3 nzrnnfl Fysisk person. som haft intäkt varom i 38ä 1 mom. för- mäles. äger. där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom. avsedda kostna- derna. utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskrtttningsäret varit gift och levt tillsammans med (uu/m maken. må nu avsett avdrag för dem båda gemensamt åtnjutas med 1600 kronor. I inter fall mä dock skattskyldig åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäk- ten och summan av de i 1 mom. avsedda kostnaderna.

] mom. Från bruttointäkt som avses i 389" 1 mom. fär avdrag göras för förvaltningskostnad. för riinta som avses i33å' ] mom. and- ra stycket samt för ränta, som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22. 25. 29 eller 36% elleri 2 mom. av denna paragraf.

Fysisk personfår göra avdrag för förvultningskostnuder endast till den del dessa Överstiger 1000 kro- nor undcr beskattningsåret.

3 mom. Fysisk person. som haft intäkt som anges i 38ä 1 mom., har rätt till extra avdrag med [600 kro- nor om bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de enligt l mom. avdragsgilla kostnaderna. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot skillnaden mel- lan bruttointäkten och summan av de enligt 1 mom. avdragsgilla kost- naderna.

46%?

2 mom.7 ] hemortskommunen fär skattskyldig. som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret. dessutom göra avdrag:

[) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning. som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla. i den ut- sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981: 691 1 om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla:

5 Senaste lydelse 1979:612. *; Senaste lydelse 1975: 312. " Senaste lydelse 19822421.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

4) för belopp som den skattskyl- dige enligt vid _sjiilvdeklarationen foga! intyg eller annat skriftligt he- vis under beskattningsåret har beta- lat för eller tillgodoräknats som un- derhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det ge- nomgår grundskola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbild-

207 Föreslagen lydelse

4) för belopp som den skattskyl- dige under beskattningsåret har be- talat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 är om det genomgår grundskola. gymnasie- skola eller därmed jämförlig grund- utbildning. dock högst med 3000 kronor för varje barn:

ning. dock högst med 3000 kronor för varje barn:

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. som ägs av arbets- givare. om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Hat skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd. avgift för pensionsför- säkring och underhällsbidrag. som anges i första stycket 4) och 6"), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidra- get vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt- ningsåret. medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 femte stycket av anvisningarna till 29.5. fär avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. ] fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-in- komst enligt föregående mening överstiger tjugo gånger nämnda basbe- lopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke fär avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfas- tighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst äret närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 95 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt 19" 2 mom. nämnda lag skatteplik- tig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring fär medges med högre belopp

Prop. 1984/85: ISO 208

än sotn följer av bestämmelserna i I'örcgäcnde stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse pä det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhällit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryg- gande pensionsskydd. fär dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29%. Har skattskyldig. som själv eller genom förmedling av juridisk person drivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse. upphört med driften i förvärvskällan och har han tlndcr verksam- hetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. fär avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9ä 3 mom. andra stycket lagen tl947157ö) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal är den skattskyldige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio är. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pägätt motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det är driften i förvärvskäl- lan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlä- telse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av am'isningarna till 3l & medgivit att dödsbo tar pensionlsförsäkring. anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkring- en får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvs- källa. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke fär talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket (3) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmel- serna i fjärde stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda är överstiger vad som anges i tjärde stycket. .

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommuncn inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster frän förvi'u'vskällor. som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt denna para- graf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommuncn. medges avdrag för äterstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten. i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kom- munen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsär dä avgiften betalades. fär utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsäret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som aterstär sedan övriga av- drag enligt denna paragraf gjorts.

Prop. l984/85: 180 209

Nuvarande lydelse thire's'lagen lydelse Anvisningar

till 335

4." Även för det fall. att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader. äger han dock rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen. där denna varit belägen på sådant avstånd från hans bostad. att han behövt anlita och även anlitat särskilt fonskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på minst två timmar ijämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för år räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar för är räknat medges avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Använd- ning i tjänsten bcaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för är räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av genom— snittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader. som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsär föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder. sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket. Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen medges bara för den del av kostnaderna- som Överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

till 50%

2.9 Vid bedömningen av om 2. Vid bedömningen av om skatt- skattskyldigs inkomst till icke obe- tydlig del utgiorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vård- bidrag. Den omständig/teten att folkpension under ett beskattnings- år utgått med ett ringa belopp. !. ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är Itu- ruvida _Åtlkpensionen, om den ut-

” Senaste lydelse 1983: 1051. Senaste lydelse 1983: 970. M Riksdagen 1984/85. ] saml. Nr 180.

skyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakt- tages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vård- bidrag. Folkpansion skall anses ut- göra en it.-ke obetydlig del av den skattskyldiges inkomst om den upp- gått till minst 6000 kronor eller minst enfe'rntedel av den samman- räknade inkomsten. Som folkpen- sion behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (l969:205) om pensionstillskott för-

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

gått i full utsträckning. utgjort en icke obetydlig de! av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Föreslagen lydelse

anlett avräkning av pensionstill- skott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma- re föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in- komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt- skyldige inte skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsta inkomst- belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskatt- ningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 25 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstill- skott enligt 25 lagen om pensions- tillskott samt åtnjutit avdrag en- dast med 100 kronor enligt 335 2 mom. andra stycket. För gift skatt- skyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. be- räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbe- loppet. För övriga skattskyldiga be- räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av be- skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk- pension.

Avdraget skall i första hand be- stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in- komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att dön skatt- skyldige inte skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsta inkomst- belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskatt- ningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. Zå första stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring och pensionstill- skott enligt 25 lagen om pensions- tillskott. För gift skattskyldig. som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp- bär folkpension, beräknas det högs- ta inkomstbeloppet med utgångs- punkt från en pension utgörande 78.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbelop- pet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp- bär folkpension, och under återsto- den av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta in— komstbeloppet enligt föregående stycke. reduceras avdraget med belopp

Prop. 1984/85: 180 211

motsvarande 66 2'3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större. med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt av 1.5 basenheters bredd och med 33 IB procent av taxerad inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas. om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor. skall avdrag inte medges. Fastighet. som avses i 24å 2 mom., samt sådan bostadsbygg- nad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyldige. skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar l/lO av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbygg- nadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och länat kapi- tal. som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som över— stiger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxe- ringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskäl- lan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här. gäller bestämmelserna en- dast för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigva- rande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås. när sär- skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 57% 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

Prop. 1984/85: 180

l a _- b.)

2 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (l956: 623l' dels att 2.5 2 mom.. 25 och 36.55.3751 och 5 mom., 39s 1 mom.. 43% 2 mom.. 1005. 10l s" 1 mom. samt 116f. ll6g och lZOåä skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser. 24. 25d och 28 åå. 37% 8 mom. samt 66 a. 66b och 70.55. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

2 mom.2 Beteckningarna taxeringsår. beskattningsår och ltenmrtskmn- mim hava i denna lag samma innebörd som i kommunalskattelagen( l928: 370).

Vidare skola vid taxering enligt denna lag bestämmelserna i 45 andra stycket kommunalskattelagen äga motsvarande tillämpning.

Huruvida någon är att anse såsom bosatt här i riket. skall avgöras efter de i anvisningarna till 535 kommunalskattelagen stadgade grunderna.

Vad i denna lag stadgas om person. som varit här i riket bosatt. skall äga tillämpning jämväl å person. som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara härstädes bosatt.

Vad i denna lag sägs om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65% sista stycket kommunalskattela- gen.

Med att en skattskyldig samtaxe- ras förstås i denna lag att den skattskyldige taxeras med tillämp- ning av 52 å ] mom. kommunalskat- telagen och llå' ] mom. lagen (IO—17.576) om statlig inkomstskatt.

24 53

l m 0 m. Siälvdeklaration är all- män sjt'ilvdeklaration eller förenk- lad självdeklaration. Förenklad självdeklaration får avlämnas av fysisk person under de förutsätt- ningar som anges i2 mom.

2 m 0 m. Fysisk person får. om inte annat följer av 3 mom.. av- lämna jörenklad självdeklaration, om vad som skall redovisas ifråga om intäkter och avdrag avser en- dast

' l.,agen omtryckt l97l: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1974: 773. 3 Förutvarande 24.5 upphävd genom l984: lO8l.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

l-J _. '.»

Föreslagen lydelse

[. inkomst av annanfizstighet he- tra'ffande högst tvåfastigheter som den skattskyldige innehaft ltela be- skattningsåret och för vilka dels in- täkten skall beräknas enligt 245 2 mom. kommunalskattelagen (l928:370)_ dels taxeringst'("irde har bestämts för beskattningsåret,

2. inkomst av tjänst samt intäk- ten utgått ipengar och annat av- drag ("in som avses i 33,5 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjänsten.

3. inkomst av kapital samt av- drugfo'r kostnader _vrkus endastft'jr ränta och intäkten utgörs av

a) ränta.

b) mde/ning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar eller

6) sådanförmån avfastigltet som skall tas upp'sorn skattepliktig in- täkt enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38.6 kommunal- skattelagen och förmånen inte har överlåtits under beskattningsåret,

4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförst'ikrin g el- ler

5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga som avses i 50.5 2 mom. andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen.

3 m o m. Förenklad självdeklara- tion får inte avlämnas, om

I. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall samta.t'ertts inte varit bosatt här i riket ttnder hela bekattningsåret.

2. den skattskyldige under be- skattningsåret haft inkomst av an- ställning i utlandet eller annars från itt/andet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret där ("igt skattepliktig förmögenhet.

3. den skattskyldige under be- skattningsåret varit skyldig att be- tala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,

Prop. l984/85: 180 214 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. den skattskyldige är företags- ledare ifåmansföretag. närstående till sådan person eller delägare i fårm'tnsföretag.

5. den skattskyldige skall sam- taxeras med person som är skyldig att lämna uppgift om inkomst av rörelse eller jordbruksjastighet el- ler av annan fastighet. för vilken intäkten skall beräknas enligt 245 I mom. kommimalskattelagen (l928:37()) eller

6. den skattskyldige skall redovi- sa sådant räntetillägg som avses i lOå' ömom. fjärde stycket lagen (l947.'576) om statlig inkomstskatt.

25 s* Självdeklaration skall uppta: Allmän självdeklaration skall uppta

]) den skattskyldiges namn och postadress. hemortskommun. där sådan finnes. och hemvist därstädes. personnummer samt nummer å för honom utfärdad skattsedcl å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret även- som beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk per- son dct land. där styrelsen haft sitt säte. samt beträffande skattskyldig. som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt. uppgift om den tid. han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor. beträffande vilka skattskyldighet för beskattnings- året åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått. särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten. dcls fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller. om sådant värde det året ickc varit fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång. dels ock, därest fastigheten icke ingått iförvärvskällan under hela beskattnings- året eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan.

3) de intäkter och de avdrag. som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37.5 1 mom. I. g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift. ej lTellcrbchöver upptagas i deklaratio- nen säsom intäkt,

4) de allmänna avdrag. som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen.

5) den skattskyldige tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret. ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom.

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret. ävensom

7) garantibelopp,

* Senaste lydelse 1984: l08l.

Prop. 1984/85: 180 715

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8) om deklarationen avser fåmansföretag. delägares eller honom när- stående persons namn. personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma. dock att uppgifter icke behöva lämnas för när- stående person. som ej uppburit ersättning från. träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget. 9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för till- läggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Siälvdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter. som för sär- skilda fall föreskrivs i denna lag el- ler som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvårdsavgift en- ligt lagen (1946: 324) om skogs- vårdsavgift eller fastighetsskatt en- ligt lagen ( 1984: 1052) om statlig fas- tighetsskatt.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter. som för särskilda fall föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1961-381) om allmän försäkring eller för beräk- ning av skogsvårdsavgift enligt la- gen (1946:324) om skogsvårdsav- gift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1052) om statlig fastighets- skatt.

Ha makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans. var för sig inkomst att taxera enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 99” 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall ittillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 655 sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall hanjämväl upp- giva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet. över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldighcten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet. skall uppgift lämnasjämväl om sådan förmögenhet.

Belopp. som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal. så att överskjutande öretal bortfalla.

25d.$

I självdeklaration behöver upp- gift inte lämnas beträffande

!) avyttring av egendom som avses i 355 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928.'370). om det sammanlagda försäljnings- värdct mzder beskattningsåret upp- gått till högst [000 kronor eller

2) avyttring som avses [ 35.5 3 mom. andra stycket kommunal- skattelagen, om det sammanlagda försäljningxvärde! under beskatt- ningsåret uppgått till högst 6000 kronor.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 #5

Förenklad självdeklaration skall uppta

] ) den skattskyldiges namn. per- smznumtner, postadress och hem- ortskmnmun.

2) de uppgifter som behövs för att bestämma huruvida den skatt- skyldige skall samlaxeras eller inte.

3 ) de intäkter och avdrag som är att hän/öra till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret.

4) de intäkter som är att hänföra till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte harfätt medde- lande om enligt 37.6 5morn., med undantag av ersättning som enligt bestämmelsen i37.—$ [mom. lg inte behöver tas upp i kontrolluppgift.

5) de intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått medde- lande om enligt 37.6 5mom. samt de avdrag jör ränta som den skatt- skyldige yrkar.

6) garantibelopp. 7 ) de avdrag som den skattskyldi- ge yrkarjör underhåll av icke hem- mavarande barn, för avgif'tför pen- sionsjörsäkring eller för nedsatt skatteförmåga enligt 50.5 Ztnom. andra stycket kommunalskattela- gen ( [ 928.370).

8) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid utgången av be— skattningsåret, om hans skatteplik- tiga förmögcnhetstillgt'ingar upp- gick till minst 90000 krattor eller. om beskattningsbar förmögenhet skal/fastställas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt bestämmelserna i 129' I mom. lagen (I947:577) om statlig förmög(:'nhetsskatt. de gemensam- ma skattepliktiga förnu'igenhetstill- gångarna uppgick till minst [80000 kronor.

5 Förutvarande 28.5 upphävd genom 1984: 1081.

Prop. 1984/85: 180

IJ .— NJ

Nuvarande lydelse Ft.")reslagen lydelse

9) de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgruntla/ule inkomst enligt lagen (Nf)—7.381) om allmän försäkring eller fastighets— skatt enligt lagen (1984:/052) om statligfastighetsskatt.

Skall den skattskyldige tareras för barns eller annans jörmt'igen- het. skall uppgift lämnas acksa om sådan _/i*n'nu')genltet enligt jörsta stycket 8 som om jörmt'igenheten tillhörde den skattskyldige.

36 äh

Deklaratumsskyldig, _l'rän vilken sjc'ilvdeklaratitm it'ke ltar inkommit inom föreskriven tid. får anmanas att avge självdeklaration.

Den som inte har I/itllgiort sin dek/aratimtsskyldiglzet i rätt tid får anmanas att avge självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad. som i denna lag före- skrivs. får den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller. där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig. med ny. på behörigt sätt upprättad deklaration.

37.5

Nuvarande lydelse

! mom.7 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan an- maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Upp;_u_'f'tsskyldig

La) Statlig och kommunal myndighet.

b) aktiebolag. ekonomisk förening, fond. stiftelse och annan juridisk person än dödsbo.

c) fysisk person och dödsbo. som bedrivit rörelse eller jordbruk. däri inbegri- pet skogsbruk. i fråga om förmåner. som utgått från så- dan förvärvskälla. samt om förmåner som utgått från så- dan förvärvskälla. samt

(' Senaste lydelse 1979: 490. 7 Senaste lydelse [984184L

Vem uppgiften skall avse

Den som hos den upp- giftsskyldige innehaft anställ- ning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension. livränta eller perio- diskt utgående ersättning. ävensom den som åtnjutit förmån från personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiften skall avse Avlöning. arvode. annan ersättning eller förmån. oav- sett huruvida denna utgått kontant eller såsom natura- förmån samt oavsett om den- samma utgör ersättning för kostnader. som mottagaren haft att bestrida. Har motta- garen haft att erlägga veder- lag för ätnjuten naturaför- män. skall uppgift om förmå- nen och vcderlaget lämnas. Avser livränta skadestånd till följd av personskada skall

Prop. 1984/85: 180

d) fysisk person och dödsbo. som innehaft annan fastighet. i fråga om förmä- ner som utgått från Sådan förvärvskälla.

angivas om livräntan utgör skattepliktig intäkt.

U n (1 & nt a g :

a) folkpension, när till- läggspensimt enligt lagen om allmän försäkring icke åt— njutas.

b) ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete. om det som mottagaren sant- manlagt ätnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året.

4 a. Den som utbetalt tit— delning å aktie i svenskt ak- tiebolag. på vid vilket 3 kap. 8.5 aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad ak- tiehantering är tillämplig, lik- som bank. som avses i ! kak- tiefondslagen ( l974: 931). vil— ken utbetalt utdelning å an- del i svensk aktiefond för vil- ken register j'öres enligt 31 & sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från ut- ländsk juridisk person. om utdelningen utbetalats ge- nom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelning- en.

Föreslagen lydelse

] mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögen/1etslaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteav- drag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrollupp- gifte r) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

La) Statlig och kommunal myndighet.

b) aktiebolag. ekonomisk förening, fond. stiftelse och annan juridisk person än dödsbo,

c) fysisk person och dödsbo. som bedrivit rörelse ellerjordbruk, däri inbegripit skogsbruk, i fråga om förmä- ner, som utgått från sådan

Vem uppgiften skall avse

Den som hos den upp- giftsskyldige innehaft anställ— ning eller uppdrag eller utfört tilfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension. livärnta eller perio- diskt utgående ersättning, ävensom den som ätnjutit förmån från personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiften skall avse Avlöning. arvode. annan ersättning eller förmän. oav- sett huruvida denna utgått kontant eller såsom natura- förmån samt oavsett om den- samma utgör ersättning för kostnader. som mottagaren haft att bestrida. Har motta- garen haft att erlägga veder- lag för åtnjuten naturaförmån skall uppgift om förmånen

Prop. 1984/85: 180

förvärvskälla. samt

(1) fysisk person och dödsbo. som innehaft annan fastighet, i fråga om förmä- ner som utgått från sådan förvärvskälla.

och vederlaget lämnas. Avser livränta skadestånd till följd av personskada skall angivas om livräntan utgör skattepliktig intäkt.

Undantag:

b) ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete. om det som mottagaren sam- manlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året.

4 a, Den som utbetalt ut- delning pa' aktie i svenskt ak- tiebolag. på vilket 3 kap. flå aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen ( 1970: 596) om för- enklad aktiehantering är til- lämplig. liksom bank. som avses i [lä aktiefondslagen (1974z931). vilken utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31.5 sistnämnda lag samt den som utbetalt ut- delning från utländskjuridisk person. om utdelningen utbe- talats genom Värdepappers- centralen VPC Aktiebolags försorg.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelningen som för fysisk person också aktieinnehavet vid årets ut- gång.

Nuvarande lydelse

5 mom.8 Den som har att av— lämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1, 2. 3 b—j'f. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under taxeringsarct till inkomsttagaren översända uppgift med de upplys- ningar som lämnas i kontrolluppgif— ten.

Föreslagen lydelse

uppgiften.

1—"t'7'reslagen lydelse

5 mom. Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punk- terna 1.2.3. 3 b—3h. 4a. 7. 8 eller 9 skall senast den 31 januari under taxeringsåret till inkomsttagaren översända meddelande upplysningar som lämnas i kontroll-

med de

8 mom. Till ledning vid inko/nsttaxering och ]önnögenltetstatering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgift för detföregående ku- lenderåret enligf_/ÖUa/tde uppställning.

” Senaste lydelse 19831318.

Prop. 1984/85: 180

Uppgiftsskyldig

]. Den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på än- nat sätt yrkesmässigt ombe- sörjt att pengar blivit ränte— bärande.

2. Den som gett ut skuld- förbindelse för den allmänna marknaden.

3 . Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.

4. Förening som från med- lemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse Den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta utbeta- lats t borgenär).

Undantag:

Bank. hypoteksinstitut. försäkringsanstalt. aktiebo- lag och förening som tillde- lats organisutionsnummer.

220

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgifts- skyldige sammanlagt gott- skrivit eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran pä den uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som gottskrivits el- ler utbetalats av uppgifts- skyldig som avses iptmkt ]. 2 eller4 men inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i dessa punkter.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3.5 lagen (I978:423) om skat- telättnader för vissa spar- former eller lagen (1983 :891) om skattelättnader för alle- munssparande.

c) Ränta och fordran på konto, som inte är knutet till person- eller organisations- nummer och som öppnats före den [januari 1985, om räntan inteför kontohavaren eller. om det finns flera kon- tohavare. för någon av dem uppgår till 100 kronor.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummerför såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För dödsbofår i ställetför organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kun person- eller organisationsnummer inte angesför en borgenär skull såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får

förfoga över ränta ellerfordran.

lnnehas ett konto av mer än en kontohavare skall ränta och fordran fördelas lika mellan kmttohavarnu om inte annatförhållande är känt för

den uppgiftsskyldige.

Bestämmelserna [2 mom. elfte och tolfte styckena. 4 mom. första och andra styckena sant! 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta

moment.

Prop. 1984/85: 180 221

39 & Nuvarande lydelse

[mom. I särskilda fall skola efter anmaning kcmtrolluppgifler för näst- förcgäende kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning: Uppgiftsskyldig Vern uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3. Bankaktiebolag. spar- Namngiven skattskyldig. Gottgiord ränta ävensom bank eller annan pcnningin- beloppet av den skattskyldi- rättning. ges innestående medel vid

viss angiven tidpunkt. 5. Fysisk ellerjuridisk pcr- Namngiven skattskyldig. Rilnteinkomst från den son. som haft fordran. skattskyldige ävensom be- loppet av den skattskyldiges skuld vid viss angiven tid- punkt 6, Försäkringsanstalt eller Namngiven skattskyldig. Arten av uppgiven anstalt understödsförening. försäkring. beloppet av pre-

mic eller annan avgift. tid då sådan mottagits. utbetalt för- säkringsbelopp samt värdet och arten av åtnjutna förmå- ner i övrigt. som icke enligt annan föreskrift uppgivits.

8. Den som bedrivit för- Namngiven skattskyldig. Ersättning eller vederlag mcdlingsförverksamhet eller som förmedlats eller varom därmed jämförlig verksam- uppgift eljest finnes tillgäng- het. om uppgift icke skolat lig. lämnas utan anmaning.

F öres/agen lydelse [mom. ] särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för näst- föregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3. Bank-aktiebolag. spar- Namngivcn person. Gottgjord ränta och belop- bank eller annan penningin- pct av innestående medel vid rättning. viss angiven tidpunkt.

5. Fysisk ellerjuridisk pcr- Namngiven gäldenär. Ränteinkomst från gäl- son, som haft fordran. denär och beloppet av gäl-

denärens skuld vid viss angi- ven tidpunkt. 6. Försäkringsanstalt eller Namngiven person. Arten av uppgiven försäk- understödsförening. ring. beloppet av premie eller annan avgift. tid då sådan mottagits. utbetalt försäk- ringsbelopp samt värdet och arten av åtnjutna förmåner i övrigt. som icke enligt annan föreskrift uppgivits.

Prop. 1984/851180 777

8. Den som bedrivit för- Namngiven person. Ersättning eller vederlag medlingsverksamhet eller som förmedlats eller varom därmed jämförlig verksam- uppgift eljest finnes tillgäng- het. om uppgift icke skolat lig. lämnas utan anmaning. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 s .? momf' Med uppgifter, som har avgivits enligt l mom. och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond. skall förfaras enligt kupongskattelagen. Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter. som avser utdelning. skall för varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som har mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnade av kontrolluppgifter, som avses i 375 1 mom. punkterna l-4. Hari något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen har fullgjorts. skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning här- om.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter. som avser ränta. skall avlämnas i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år infördrats får de förstöras.

Värdepapperscentra/en skall lämna uppgift (Utgående utbetal- ning av ränta på sådan förskriv- ning, som anges i 1 mom. första stycket h). i den omfattning och ordning,7 som föreskrivs av regering- en eller myndighet som regeringar: bestämmer. Uppgift angående så- dan utbetalning skall bevaras av värdepapperseentralen under fem ar.

66 a .é'

Vid inkomsttaseringen skall sär- skilt iakttas att den skattskyldige medges de avdrag som han har rätt till enligt 33 # 2 mom., 395 3 mom., 45 5 första stycket. 465 ] mom. första stycket och 505 2 mom. fjär- de stycket kommunalskattelugen (1928370).

') Senaste lydelse 1979: 490.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ööbé'

Taxering fär beslutas på grund- val av en_förenklad självdeklaration utan att den som avgett deklaratio- nen underrättats om och beretts tillfälle att yttra sig över

1 . vad som från folkbokförings- myndighet har inhämtats i fråga om förutsältningarna för sådan skattereduktion som enligt 29' 4 mom. uppbördslagen (1953.'272)fär åtnjutas av ogift skattskyldig eller

2. kontrolluppgifi som den lokala skattemyndigheten fått enligt 3754 och som avser inkomst av tjänst el- ler kapital.

Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration. får tas- ering beslutas på grundval av den- na, även om förutsättningarna en- ligt 249 2 mom. för en sådan själv- deklaration inteföreligger i alla de- lar. Detta gäller dock inte om upp- gift skall lämnas om inkomst av rö— relse eller jordbruksfastighet eller av annanfastighetför vilken intäk- ten skall beräknas enligt 2454 1 mom. kommunalskattelagen tl928:370).

70 & lO

För skattskyldig vars taxeringar har beslutats eller kan antas bli be- slutade på grundval av en förenk- lad självdeklaration skall utfärdas ett särskilt meddelande (taxerings- meddelande) med upplysning om det underlag som föreligger för hans taxeringar samt de ytterligare upplysningar som föreskrivs av re- geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Taxeringsmeddelandet skall ut- färdas av den lokala skattemyn- dighet som skall införa taxeringar- na iskattelängd.

") Förutvarande 70 & upphävd genom l978: 3l6.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

224 Föreslagen lydelse

Taxeringsmeddelandet skall sän— das till den skattskyldige före ut- gången avjuni under taxeringsäret. Är det påkallat av särskilda skä/fiir taxeringsmeddelandet sändas efter denna tidpunkt.

mos” Besvär mäjämväl i särskild ordning anföras av (len skattskyldige. 1) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet. som icke är av

skattepliktig natur.

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet. för vilken han icke är

skattskyldig.

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilket icke bort för honom upptagas såsom skattepliktig inkomst, 4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats å orätt ort.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskriv- ning eller annat uppenbart förbi- seende.

6) om han. till följd av underlä- tenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av fel- aktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i kontroll- uppgift eller i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift. taxerats till väsentligt hög- re belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskriv- ning eller annat uppenbart förbi- seende eller på grund av att kan- trolluppgift enligt 37.6. som avser inkomst av tjänst eller kapital, sak- nats eller varitfelaktig.

6) om han. till följd av underlä- tenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av fel- aktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i annan kontrolluppgift än som avses i5 el- ler i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som hort föranle- da väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxering- en.

8) om han icke erhållit avräkning av utländsk skatt som han är berättigad till.

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan ej tagas upp till prövning. med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis. varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes. och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxe- ringsäret.

" Senaste lydelse 1982: 1100.

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

rs

Föreslagen lydelse

ltlls

] inom. Taxeringsintendent må inom tid. som angivas i )()Oä, i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5) i första stycket av samma paragraf amförmälda fallet jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering till den skattskyl- diges nackdel.

] mom. Taxeringsintendent får inom tid. som anges i 1005. i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmän samt i de vid 5 i första stycket av samma para- graf angivna fallen även anföra be- svär med yrkande om ändring i tax— ering till den skattskyldiges nack- del. Besvär till den skattskyldiges naekdeljiir dock ej art./äras om den skatt som inte påförts är att anse som ringa.

Hf.—ifs":

Skattetillägg utgär ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning som uppenbart fram- går av deklaration eller annat skrift- ligt meddelande från den skattskyl- dige.

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning. som uppenbart fram- går av deklaration eller annat skrift- ligt meddelande från den skattskyl- dige. Detsamma gäller vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om in— komst av tjänst eller kapital. om rättelsen ltar gjorts eller hade kun- nat göras med ledning av kontroll- uppgift enligt 3735 som varit till- gänglig fär taxeringsnämnden _läre taseringsperiadens utgång.

Skattetillägg utgär ej heller i den mån avvikelse avser bedömning av i skriftligt meddelande framställt yrkande. såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång. och avvikelsen icke gäller upp- gift i sak.

Har skattskyldig frivilligt rättat oriktig uppgift utgår ej skattetillägg.

Högs”

Har skattskyldig underlåtit att avlämna självdeklaration. som skall avgivas utan anmaning. eller avlämnas sådan deklaration först efter utgången av den i34s" ] mom. eller med stöd av 34.5 .? mant. före— skrivna tiden. påförs honom sär— skild avgift (förseningsav- gift). Sådan avgift påförs annan skattskyldig än aktiebolag med en procent av den högsta beskatt- ningsbara inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige för inkomst i

” Senaste lydelse 1978: l96. ” Senaste lydelse l978: 196. l5 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

Har skattskyldig. som utan an- maning skall avge självdeklaration. inte kommit in med självdeklara— tion inom föreskriven tid. påförs honom särskild avgift (förse- ningsavgift). Sädan avgift på- förs annan skattskyldig än aktiebo- lag med en procent av den högsta beskattningsbara inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige för inkomst i kommunen. samt med tre tiondels procent av den vid taxe- ringen fastställda skattepliktiga för-

Prop. 1984/85: 180 learunde lydelse

kommunen. samt med tre tiondels procent av den vid taxeringen fast- ställda skattepliktiga förmögenhe- ten i den mån den överstiger skatte- fritt belopp som tillkommer den skattskyldige vid förmögenhetsbe- skattningen, dock med högst 300 kronor för en skattskyldig vid en och samma taxering. Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detta stycke med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgiVit självdeklaration inom föreskriven tid. bestäms förse- ningsavgiften till två gånger det be- lopp som utgår enligt första stycket. dock lägst till 100 kronor för annan skattskyldig än aktiebo- lag.

226 Föreslagen lydelse

mögenheten i den mån den över- stiger skattefritt belopp som till- komtner den skattskyldige vid för- mögenhetsbeskattningen. dock med högst 300 kronor för en skatt- skyldig vid en och samma taxering. Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detta stycke med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgivit självdeklaration inom föreskriven tid. bestäms förse- ningsavgiften till två gånger det bc- lopp som utgår enligt första stycket. dock lägst till IOO kronor för annan skattskyldig än aktiebo- lag. . Detsamma gäller. om den skatt- skyldige har att jitllgöra .t'in dekla- rationsskyldig/tet genom att av- lämna en allmän självdeklaration och han inte efterkomntit en an- maning att avge sådan deklaration inom den tid som föreskrivs i an- maningen.

Har skattskyldig inom föreskriven tid avlämnat deklarationshandling. som ej är behörigen undertecknad. utgår förseningsavgift endast om hand- lingen icke fullständigas med underskrift inom tid som föreskrivs i anma- ning. I sådant fall beräknas avgiften enligt andra stycket.

tzosM

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att full- göra skyldighet enligt 37 eller 38.5 dömes till böter.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att full- göra skyldighet enligt 37 eller 38% skall dömas till böter ellerfängelse i högst sex månader.

Till böter, högst femhundra kronor. dömes I) den som ej fullgör skyldighet enligt 30% 1 mom. eller 345 3 mom. att avlämna där avsedda handlingar eller uppgifter.

2) den som ej fullgör skyldighet att utan anmaning avlämna uppgift. som avses i 33 &. rörande inkomst och förmögenhet. som icke i självdeklaration uppgivits till beskattning.

3.) den som ej fullgör vad honom åligger på grund av förordnande. som i 40% sägs.

"' Senaste lydelse 1975: 264.

Prop. 1984/85: 180 227

4) den som ej fullgör i 42?) eller 42 as' 1 mom. föreskriven skyldighet att titan anmaning avlämna särskilda uppgifter från bostadsförening eller bo- stadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet.

5) den som ej fullgör i 435 1 mom.. 2 mom. andra och tredje styckena samt 3 mom. föreskriven skyldighet att avlämna uppgifter om utdelningar och räntor. samt

6) den som ej fullgör Skyldighet enligt 44% att lämna uppgift till ledning vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej. om gärningen är belagd med straffi skattebrottslagen.

[. Den nya lydelsen av llöfä träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssam- ling. Övriga bestämmelser träder i kraft den ljuli 1985.

2, Den nya lydelsen av ! tets tillämpas första gången vid 1985 års taxering såvitt avser Oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst och första gängen vid 1989 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av kapital. Övriga bestämmelser— utom såvitt avser 39% ! mom. tilläm- pas första gången i fråga om 1987 års taxering.

3. I fråga om 1987 och l988 års taxeringar tillämpas följande.

a) I stället för vad som i 28 å första stycket 5 anges om intäkter. som skall upptas i den förenklade självdeklarationen. skall alla intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital upptas.

b) Kontrolluppgift enligt 37%? 8mom. behöver lämnas endast om den sammanlagda ränta som gottskrivits eller utbetalats till borgenären uppgår till minst 500 kronor. Vidare gäller i stället för beloppet 100 kronor enligt undantagsbestämmelscn i samma moment första stycket c beloppet 1000 kronor.

c) Vad som i ööbå första stycket ?. sägs om kontrolluppgift som avser inkomst av kapital skall inte tillämpas.

Prop. 1984/85: 180 228 3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (l953: 272)

Härigenom föreskrivs att 325 och 69s' ] mom. uppbördslagen (195312721' skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 &: På tillkommande skatt skall "På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (rc spit- rä n t a). Räntebelopp som under- stiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår ef— ter den räntesats som vid den årliga debiteringen det året gäller vid he- räkning av (")"-skatteränta med til- lägg av tre procentenheter. Vid be- räkning av ränta förtid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den ränte- sats som gäller för debiteringsärct

skattskyldig betala ränta (' re s p i t - ränta). Räntebelopp som under- stiger fcmtio kronor påförs inte. Ränta utgär för visst kalenderår ef- ter den räntesats som nwt.svarar det av riksbanken _/a_tt.t'tiillda dix- konto vid utgången av ärelföre det år för vilket rr'in/a skall beriiknux med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debi- teringsåret.

Vid beräkning av respitränta gäller. att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller förse- ningsavgift enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatteavgift. respitränta och anståndsränta:

att ränta utgår från och med den ] april året näst efter taxeringsåret. dock att ränta på ö-skatteränta. restitutionsränta och skatt. som återbetalts enligt 68å 2 mom. och ingår i tillkommande skatt. skall utgå från utgången av den månad. då beloppet utbetalts;

att ränta utgår till och med den månad. dä skatten förfaller till betalning eller, om skatten skall betalas under två uppbördsmånader. till och med den första uppbördsmånaden. dock ej i något fall för längre tid än två är. samt

att ränta utgår i helt krontal. varvid örctal bortfaller. Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

69s' ] mom.] Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som. utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig pågrund av att arbetsgivaren gjort Skatteavdrag. överstiger den slutliga skatten skall ränta (('i—.t'katrerf'inta)

' Lagen omtryckt l972275.

Senast lydelse av lagens rubrik l974: 77l. : Senaste lydelse l983: 977. 3 Senaste lydelse l983: 977.

Prop. 1984/85 : 180

Nuvarande lydelse

229

Föreslagen lydelse

beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller be- stämmelserna i 27s 3 mom. andra och tredje styckena i tillämpliga delar.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27s 2 mom. 3. betalats efter den l8januari året ef- ter inkomstäret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Räntebeloppen får sam- manlagt inte överstiga 100000 kro— nor. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas enligt den ränte- sats som motsvarar det av riksban- ken fastställda diskonto som gäller vid utgången av dw'cmber året före taxeringsäret.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 279" 2 mom. 3. betalats efter den l8januari året ef- ter inkomståret men senast den 30 april samma är. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsäret och på övrig del enligt en rz'intesals som motsvarar _fjärdedelen av diskonto].

Räntesatserna bestäms till pro- cent/ul med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas upp- ål.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l986 och tillämpas första gången i fråga om ränta som beräknas enligt den årliga debiteringen år l986.

Prop. 1984/85: 180 230

4 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1959:551 ) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring

l-lärigenom föreskrivs att 4ä lagen (1959155l) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (l962: 381) om allmän försäkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4?

Vid bestämmande av pensionsgrttndande inkomst skall. utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring. gälla följande..

Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstagare. som skall betala sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter. Vad nyss sagts gäller också beträffande förmän av kost. bostad eller bil i fall som avses i 3.5 första stycket.

Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft kostnader som arbetstagaren haft att betrida i innehavd anställning. i att betrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna. minskade den mån kostnaderna. minskade med erhållen kostnadsersättning. med erhållen kostnadsersättning. överstiger ettusen kronor. överstiger tretusen kronor.

Riksförsäkringsverket får meddela särskilda föreskrifter angående be- räkning av sådan inkomst av anställning. som enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1985 eller tidigare år.

1 Lagen omtryckt 1976: IOlS. =Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: lOlS. * Senaste lydelse 1984: 672.

Prop. 1984/85: 180

IJ 'JJ

5 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrivs att 25 skattebrottslagen (l97l:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

75

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.

För skurtehedrz'igeri skall också den dömas som med uppsåt att ska!! skall påföras medför lågt be- lopp överenskommer med sin ar- betsgivare eller (utrum uppgiftsskyl- dig. att denne skull underlåta att fullgöra sin uppgiftsskyldig/1et en- ligt 3735 taxeringslagen (19.56.6231 och som därigenom föranleder att skall på grundval av förenklad sjö/1"deklaration påförs honom med för lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985.

Prop. 1984/85: 180

6 Förslag till Lag om ändring i lagen ('1982:1006.) om avdrags- och uppgiftsskyl- dighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att 89" lagen (1982: 1006) om avdrags- och upp— giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall ha nedan an-

givna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som i sin allmt't'nna självdek- laration skall redovisa fastighet. för vilken intäkten skall beräknas scha- blonmässigt enligt 24% 2mom. kommunalskattelagen (1928: 370), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varje uppdragstagare. till vilken under beskattningsåret ersättning betalats för uppdrag enligt 45 1-3 beträffan- de fastigheten eller bostadslägenhet som hör till aktien eller andelen. i deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i förekommande fall registrerings- nummer till mervärdeskatt:

2. ersättningens storlek.

sä'

Föreslagen lydelse

Den som i sin självdeklaration skall redovisa fastighet, för vilken intäkten skall beräknas schablon- mässigt enligt 24s' 2mom. kom- munalskattelagen (1928: 370). aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varje upp- dragstagare, till vilken under be- skattningsåret ersättning betalats för uppdrag enligt 4.5 1-3 beträffan- de fastigheten eller bostadslägenhet som hör till aktien eller andelen. i deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i förekommande fall registrerings- nummer till mervärdeskatt:

2. ersättningens storlek.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger inte. om ersättningen

är mindre än 1 000 kronor.

] ersättningen skall inte räknas in vad som utgör betalning för material och dylikt.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1985.

' Senaste lydelse. 1983: 856.

Prop. 1984/85: 180

R) U.: .,)

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1985-03-19

Närvarande: f.d. justitierådet l—lult. regeringsrådet Björne. justitierådet Gregow.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1985 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

3. lag om ändring i uppbördslagen (19531272).

4. lag om ändring i lagen (1959z55l) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971169),

6. lag om ändring i lagen (198211006) om avdrags- och uppgiftsskyl- dighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

7. lag om ändring i lagen ( 1984: 151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsasscssorn Per- Erik Nistér, kammarrättsftskalen Nils Dexe och kammarrättsliskalen Åsa Sydén.

Regeringen har sedermera genom beslut den 18 mars 1985 återkallat sin begäran om lagrådets yttrande såvitt gäller 46 å och 56 & 1 och 2 mom. i förslaget till lag om ändring i taxeringslagen samt förslaget till lag om ändring i lagen om punktskatter oeh prisregleringsavgifter.

De remitterade förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

33 & 2 mom.

Momentet innehåller bestämmelser om det s.k. schablonavdraget från intäkter av tjänst. I momentets första stycke föreskrivs att skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller annan sådan ersättning, som enligt 11 kap. 2 5 lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning. skall utöver kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna (till 33 &) anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3000 kr. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten. avrundat till närmast högre hundratal kr. 1 andra stycket (motsvarande nuvarande tredje stycket) anges att vad som sägs i första stycket inte skall gälla. om

Prop. 1984/85: 180

|.) ',: J:.

summan av utgifterna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna. och inte heller i den mån avdraget genom tillämpning av nyssnämnda stycke skulle komma att överstiga summan av intäkterna.

Bestämmelserna i andra stycket syftar till att hindra att schablonavdra- get ensamt eller tillsammans med avdrag för faktiska kostnader i förvärvs- källan föranleder underskott i inkomstslaget tjänst. Deras innebörd synes emellertid vara oklar. beroende på att andra stycket innefattar en äldre lydelse som anknyter till en tidigare form av schablonavdrag än den nu aktuella. Lagrådet föreslår att den åsyftade begränsningen av rätten till schablonavdrag sker genom ett tillägg till första styckets andra mening. Denna kan förslagsvis ges följande lydelse: ”Avdraget ----- kronor. och ej heller ensamt eller tillsammans med kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna överstiga intäkten." Momentets andra stycke i det remitte- rade förslaget bör då utgå.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen

37 .t 5 mom.

Momentet innehåller en föreskrift om att den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. 3b—3h. 421 eller 7—9 skall sända meddelande till inkomsttagaren i'visst hänseende. Den föreslagna ändringen avser de punkter i 1 mom. till vilka skyldigheten att sända meddelande hänför sig.

En ändring av motsvarande innebörd bör göras i 2 mom. elfte stycket som inte upptagits i det remitterade förslaget.

120 &

Paragrafen innehåller bestämmelser om straff för den som underlåter att fullgöra vissa skyldigheter enligt lagen. Ändring avses enligt remissen ske endast i det första av paragrafens tre stycken. Förslaget om ändring i 43 ä 2 mom. bör emellertid föranleda en jämkning också i förevarande paragrafs andra stycke vid 5.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1984/85: 180