Prop. 1984/85:180

om förenklad självdeklaration

Prop. 1984/85: 180 Regeringens proposition

1984/85: 180

om förenklad självdeklaration;

beslutad den Zl mars I985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 2721' dels att 35 2 mom.. 4s 1 mom.. 32% och 695 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 12%. av nedan angivna lydelse.

Nut-=arandt' lydelse Föreslagen lydelse

Hi

2 ritat-11.3 Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skart skall med de undantag. som framgår av vad nedan i detta moment och i 105 sägs. utgöras för sådan inkomst av tjänst. vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldi- ges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo. som är avsedd att vara kortare tid än en vecka. skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalas utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta. som utgår på grund av sjuk-. olycksfalls- eller Skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring. ersättning. som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring. tagen i samband med tjänst. samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt. varför givaren enligt 22. 25 eller 295 kommunalskattelagen är berättigad till avdrag. Preliminär A-skatt skall utgå en- ligt skattctabell, som avses i 41%. el- ler enligt de grunder som angivas i 7 eller 405. Beträffande preliminär A-skatt för inkomst som avses un- der 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 32%" kommu- nalskattelagen må regeringen före- skriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skatte- myndighet föreskriva särskild be- räkningsgrund. exempelvis att skat- ten skall beräknas ä viss del av in- komsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven pro- cent av inkomsten.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Preliminär A-skatt skall utgå en- ligt skattctabell, som avses i 415. el- ler enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40é. Beträffande prelimi- när A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 3235 kommu- nalskattelagen må regeringen före- skriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skatte- myndighet föreskriva särskild be- räkningsgrund, exempelvis att skat- ten skall beräknas å viss del av in- komsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven pro- cent av inkomsten.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 3 Senaste lydelse 1983: 77.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85: 180

'N 'Jl

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den. som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst. skattskyldigjämväl för annan inkomst. för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet mä lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda. föreskriva att preliminär A—skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preli- minära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga in- komsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen' angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter. må lokal skattemyndighet före— skriva. att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre hela krontal.

2. Preliminär B-skall skall för inkomståret betalas av skattskyldig. som inte skall betala preliminär A-skatt enligt ]. Preliminär B-skatt skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvarvskällor samt för garantibelopp för fastighet och för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering. Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4ä lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättning— ar. skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådan beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

45

I mum.1 För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp. som anges i skattetabeller. om inte lokal skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som be— löper på olika inkomstbelopp. beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen be- stämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

'l'ahellerna skall grundas på följande förutsättningar. nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret. att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen.

(III den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt.

att skattskyldig som avses i 2 mom. första stycket 2 erhåller skattere- duktion.

an den skattskyldige vid taxering att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag. avdrag än grundavdrag samt av-

dra _t: som avses i 335 2 "mm. kvm-

1 Senaste lydelse 1984: 348.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

36 Föreslagen lydelse

munalskattelagen (19.28.3701 med ett belopp av l5()0 krattor. dock ltögstfem praeent av inkomsten.

12 #4 I fråga om inkomst som inte be— rättigar till avdrag som avses i33 55

2 mom. kammunalskattelagen (l928:37()) skall preliminär A-skatt i fall som avses i4 och 40 M" utgå enligt de grunder som anges i sist- nämnda paragrafer med beaktande av att rätt till sådant avdrag inte

1 Inledning

En allmän uppfattning är att det svenska skattesystemet är komplicerat och svåröverskädligt. Det gäller inte bara företagsbeskattningen. där en relativt komplicerad lagstiftning är ofränkomlig. utan också enskilda per— soners beskattning. Det ekonomiska livet förändras snabbt. De många lagändringarna inom skatteområdet under årens lopp för att klargöra be- skattningen i situationer som tidigare inte förutsetts och för att tillgodose rättvisesynpunkter har medfört att systemet blivit invecklat och tttngrott.

Detta skapar problem både för de skattskyldiga och för skattemyndighe- terna. Flertalet skattskyldiga vill förstå reglerna och kunna klara av det årliga arbetet med att upprätta sin deklaration snabbt och enkelt. Myndig- heterna har också intresse av att granskningsarbetet går snabbt och frik- tionsfritt. En mängd merarbete och irritationsmoment både för skattskyldi— ga och skattemyndigheter elimineras genom enklare och klarare regler. Sådana regler skapar förutsättningar för ett bättre samarbete och mer service från myndigheterna. Skattemyndigheterna kan inrikta sin verksam- het på väsentligheter. l stället för att ingående granska löntagardeklara— tioner med detaljändringar som följd kan befintliga resurser användas för granskning av mer komplicerade deklarationer.

Den 13 maj 1982 tillsattes en kommitté (B 1982:03) med uppdrag att se över taxeringsförfarandet och skatteprocessen. Kommittén har antagit namnet skatteförenklingskommitte'n. Som ett led i översynsarbetet har kommittén tidigare avlämnat rapporten (Ds Fi 1983: 16) Vissa ändringar i taxeringsförfarandet som föranlett lagstiftning.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 180 46

Kommittén har nu avgivit betänkandet (SOU 1984: 21) Förenklad själv- deklaration'. Sammanfattningen av och lagförslagen i betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I resp. 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna bör fogas till protokollet som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom linansdepartementet och finns till- gänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 993/84).

Regeringen beslutade den 14 februari 1985 att inhämta lagrådets yttrande över inom linansdepartementet upprättade förslag till lagändringar på grundval av betänkandet. Lagrådsremissen innehöll ocksä förslag som rörde taxeringslagens( 1956: 623) bestämmelser om taseringsrevision. Där- vid behandlades bl.a. en av riksskatteverket (RSV) i november 1984 till regeringen överlämnad rapport. (RSV Rapport 1984: 10) ADB och före- tagsgranskning. Avsikten med regeringens förslag rörande taxeringsrevi- sion var att klarlägga innehållet i gällande rätt. nämligen att möjlighet finns att kontrollera att alla typer av inkomster deklarerats riktigt. På samma sätt som i fråga om löntagare mäste skattemyndigheterna ha rätt att stäm— ma av t.ex. näringsidkares och aktieägares deklarerade inkomster mot uppgifter som inhämtas från tredje man. Kontrollaktioner i dessa syften har med stöd av taxeringslagen kontinuerligt företagits sedan är 1956 titan att denna rätt tidigare har ifrågasatts.

Det lagförslag som remitterades till lagrådet mötte mycket kraftig kritik. Man hävdade på sina håll att det skulle ge fritt fram för alla tänkbara integritetsinträng och övergrepp. Enligt min mening finns det inga skäl för farhågor av det slaget. Det finns inte någon grund att anta att skattemyn- digheterna i framtiden skulle komma att utföra taxeringsrevision efter mindre noggranna överväganden än som görs i dag. Kritiken har dock uppenbarligen skapat en osäkerhet och oro bland allmänheten om den rätta innebörden av förslaget. Mot den bakgrunden är det en brist att lagstift- ningen pä omrädet saknar närmare regler om hur kontrollen skall gå till. Därför ansåg regeringen att det var lämpligast att avvakta med ändringar i 56 & taxeringslagen till dess att man hunnit överväga i vad mån lagen kan förses med regler som tydligt anger de allmänna begränsningar som bör gälla för taxeringsrevision. Genom beslut den 18 mars 1985 återkallade regeringen därför sin begäran om lagrådets yttrande såvitt gällde förslaget rörande revision och något förslag till lagändring i den delen läggerjag inte fram nu.

Lagrädet har yttrat sig över följande lagförslag. nämligen

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

2. lag om ändring i taxeringslagcn (1956: 623).

* ledamöter vid avgivandet av betänkandet var generaldirektören Gösta Ekman. ordförande. riksdagsledamöterna 'l'age Sundkvist. Knut Wachtmeiser. Hans-Olov Westberg. Anna Lindh och Karl—Erik Svanberg. rektorn Wilhelm Gustafsson. läns— radet Sven Gunnarsson och lagmannen Bertil Wennergren.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85: 180 47

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

4. lag om ändring i lagen ( 1959: 551 ) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

5. lag om ändring i skattebrottslagen ( 1.971 : 69).

6. lag om ändring i lagen ( 1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

De granskade förslagen bör fogas till protokollet som bilaga-'.!. Lagrådets yttrande över förslagen bör fogas till protokollet som bilaga 5. Jag äterkommer i det följande till yttrandet i avsnitt 8 i författningskom- mentarerna till de tre lagrum. vilkas utformning lagrådet lämnat syn- punkter pä. nämligen 33ä 2 mom. kommunalskattelagen och 37s 2 mom. och 120å taxeringslagen. I övrigt har lagrädet lämnat lagförslagen utan erinran.

Jag tar också upp nägra förslag till lagändringar där lagrådets yttrande inte har inhämtats. Det gäller dels ett förslag om att utvidga möjligheterna att slippa redovisa ersättningar för resekostnader i självdeklarationer och kontrolluppgifter (se avsnitt 4.1.1 under rubriken Kostnadsersättningar). dels ett förslag om att uttaget av preliminär skatt skall bestämmas med beaktande av det höjda schablonavdraget under inkomst av tjänst (se avsnitt 4.8). Slutligen gäller det ett förslag om att avskaffa den automatiska indexregleringen av den statliga inkomstskatten (se avsnitt 6).

2 Allmänna synpunkter 2.1 Skattesystemet behöver förenklas

Det svenska skattesystemet är mycket invecklat och svaröverskädligt. Detta är delvis en följd av att det ekonomiska livet blivit mer komplicerat och nödvändiggjort regleringar i flera avseenden än tidigare. Det är dock främst i fråga om näringsidkare som utvecklingen av skattesystemet låter sig förklaras på detta sätt. Systemet har emellertid blivit krängligt också när det gäller vanliga löntagare med enkla inkomstförhällanden. Här är förklaringen att söka främst i strävandena att tillgodose olika rättvisekrav. Men även andra faktorer har bidragit till att skattereglerna blivit krångliga. Det har t.ex. av olika skäl inte alltid varit möjligt för lagstiftaren att vid reformarbetet samordna olika regelsystem och skapa helhetslösningar. Snabba förändringari samhället på det ekonomiska planet har sålunda inte sällan framtvingat särrcgleringar på skatteområdet med regelkollisioner eller andra tillämpningssvärigheter som följd.

Ett komplicerat skattesystem skapar inte bara merarbete för de skatt- skyldiga och myndigheterna utan medför ocksä att skattereglerna mänga ganger slår fel. De ger inte de effekter som har äsyftats. Detta beror i en del fall påatt de skattskyldiga inte förstår reglerna och därför inte kan utnyttja dem pä det sätt som är meningen. I andra fall är det så att brister i

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 180 48

regelsystemet utnyttjas av vissa skattskyldiga för att uppnå inte avsedda effekter. Det komplicerade systemet föranleder ocksä misstag fran skatte- myndigheternas sida och läser fast resurserna vid detaljfrägor och rättstill- lämpningsfrägor. Detta medför att för den skattskyldige viktig information och service mäst eftersättas. Det skapar ocksä mänga onödiga skattepro- cesser. vilket i sin tur leder till ökad arbetsbelastning i domstolarna och länga väntetider där. Myndigheterna fär inte heller tid att med tillräcklig kraft ägna sig åt att följa upp mer komplicerade deklarationer och därige- nom motverka skatteundandragande och skattefusk. Alla dessa omstän- digheter lcder till olikformighct vid beskattningen och gör att hela skatte- systemet för den enskilde ofta framstår som orättvist.

Det är enligt min mening uppenbart att vårt nuvarande skattesystem inte fungerar tillfredsställandc i nu berörda avseenden. Det är därför nödvän- digt att genomföra ätgärder som pätagligt förenklar och förbättrar skatte- systemet. ] annat fall finns det risk för att skattemoralen allvarligt under- grävs. Det finns ocksä en stor risk för att de som arbetar i skatteadminis- trationen och domstolarna inte orkar med trycket av den allt större arbets- bördan. Vad jag nu har sagt gäller främst i fråga om inkomsttaxeringen och det är den saken jag kommer att koncentrera mig på i den fortsatta framställningen.

Vissa reformer som varit inriktade på förenkling och förbättring av taxeringsarbetet har genomförts under senare är. Dessa har i första hand gällt de administrativa systemen. Jag tänker i första hand på den s.k. RS-reformen. Den innebar omfattande rationaliseringar av de administrati- va rutinerna, bl. a. genom införandet av ett utökat ADB-stöd vid taxering- en. RS-rcformen innebär också att taxeringsperioden förlängdes och att skattemyndigheterna tick ett kraftigt resurstillskott på ca 1 500 personer. Det kan emellertid konstateras att de vinster som RS-reformen medförde till stor del har konsumerats av ett ständigt växande granskningsmaterial. Det har sålunda hela tiden blivit fler deklarationer och antalet nya regler som skall tillämpas har också ständigt ökat. Beräkningar pekar mot att det nu skulle krävas ett resurstillskott på ytterligare ca 1500 tjänstemän för att man skulle kunna förverkliga de principbeslut angående service. kontroll- nivä m.m. som riksdagen fattade när man antog RS-reformen. Som exem- pel kan nämnas att ett mål med RS-reformen var att alla deklarationer skulle granskas av tjänstemän. Vid 1984 års taxering granskades fortfaran- de mer än hälften av den totala deklarationsmängden av fritidsfunktio- närer. Ett annat mål var att 60000 arbetsdagar skulle ägnas ät fördjupad kontroll i form av s.k. taxeringsbesök och taxeringsrevisioncr. Vid de senaste årens taxeringar har endast ca 20000 dagar ägnats ät sädan kon- troll. Detta ger en antydan om storleken av problemen och visar att det behövs genomgripande förändringar i systemet för att lösa dessa. Det är uppenbarligen varken lämpligt eller möjligt att försöka bygga bort pro- blemen genom resursförstärkningar.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85 : 180 49

' Ytterligare rationaliseringar av själva taxeringsarbetet är givetvis ange- lägna och kan åstadkomma vissa förbt'ittringar. En sådan rationalisering har f.ö. under våren 1984 beslutats av riksdagen. nämligen slopandet fr.o.m. l985 ärs taxering av skyldigheten för fysiska personer med fastig- het eller rörelse i annan kommun än hemortskommuncn att lämna särskild självdeklaration. Även den i december 1984 beslutade reformen om slopad kommunal skatt förjuridiska personer kommer att underlätta skattemyn— digheternas arbete-. Det är emellertid helt klart att det inte räcker med åtgärder av detta slag. Det behövs även åtgärder som förenklar hantering- en av den stora majoriteten deklarationer för att uppnå en mera påtaglig förbättring av kvaliteten på taxeringarna.

Ett sätt att försöka komma till rätta med problemen som har prövats planmässigt de senaste åren är att omprioritera arbetet på så sätt att man bara gör en teknisk granskning av vissa Iöntagardeklarationer och i stället inriktar resurserna på de svär-kontrollerade deklarationerna. Det är emel- lertid enligt min mening olämpligt att förlita sig pä en metod som innebär att man underlåter att tillämpa vissa bestämmelser därför att de i det enskilda fallet kan antas resultera i en ganska liten taxeringsändring. Det huvudsakliga skälet mot en sådan metod är givetvis rent principiellt — vad som föreskrivs i lagen skall tillämpas. annars bör bestämmelsen ändras eller upphävas. Men man måste ocksä ha klart för sig att metoden i det långa loppet utnyttjas av vissa skattskyldiga. t. ex. genom medvetet över- drivna avdragsyrkandcn. Metoden lämnar således utrymme för ett visst godtycke frän myndigheternas sida och gynnar skattskyldiga som är bered- da att utnyttja systemets svagheter. Starka rättssäkerhetsskäl talar därför för att man slår in på en annan väg för att höja kvaliteten på taxeringarna.

Av vad jag hittills har anfört framgår att en grundförutsättning för att uppnå en påtaglig förbättring av taxeringsarbetet är att man kan minska antalet kontrollmoment i deklarationerna från den stora majoriteten skatt— skyldiga. Ett sätt att åstadkomma detta är att förenkla skattereglerna så att man slipper kontrollera vissa uppgifter. Detta kan åstadkommas främst genom att vissa inkomster görs skattefria eller att vissa avdrag slopas eller schabloniseras. Men man kan också'i viss utsträckning göra sä att arbetsgi- vare och andra utbetalare åläggs att lämna kontrolluppgifter på ett sådant sätt att dessa direkt kan läggas till grund för taxeringen.

Mot åtgärder av nu angivet slag kan man naturligtvis också rikta invänd— ningar. Vad först beträffar schabloniseringar och andra ändringar i skatt- skyldigheten som görs bara i förenklingssyfte kan hävdas att man genom sådana åtgärder förlorar i rättvisa. Detta kan vara riktigt på det teoretiska planet, men i praktiken är det som jag nyss har antytt annorlunda. En detaljreglering kan inte alltid upprätthållas i praktiken utan följden blir ofta — liksom när det gäller ett schablonsystem _ att vissa skattskyldiga vinner på systemet pä bekOstnad av andra skattskyldiga. Men skillnaden är som jag tidigare påpekat att ett detaljreglerat system gynnar detn som behärskar 4 Rikt-dagen ]984/85. I saml. Nr 180

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 180 50

systemet och främst dem som är beredda att utnyttja dess svagheter. Kravet på en i det stora hela mer rättvis och likformig taxering bör därför ha företräde framför det teoretiska kravet på millimeterrättvisa i det enskil- da fallet.

När det sedan gäller kontrolluppgiftsskyldigheten kan invändas att man genom en sådan delvis flyttar över bestyret med och kostnaderna för skattekontrollen på arbetsgivare och andra organ utanför det allmänna. Till detta vill jag säga att det är ofrånkomligt att skattekontrollen till stor del bygger på att arbetsgivare och andra som gör utbetalningar inom näringsli- vet lämnar kontrolluppgifter. Så har varit fallet i vårt land sedan lång tid och detsamma torde gälla i det stora flertalet industriländer. Rcstriktivitet bör givetvis iakttas när det gäller att utvidga nuvarande uppgiftsskyldig- heter. Den reform som det här gäller är emellertid enligt min mening av sådan betydelse att den mer än väl motiverar en utvidgad uppgiftsskyl- dighet i de avseenden detta är en förutsättning för reformen. Jag återkom- mer strax till detta.

Den förenklingsreform jag förordar i det följande bygger på schabloni- seringar och innebär att de allra flesta löntagare får en icke oväsentlig Skattelättnad. Det medför ett betydande skattebortfall. Reformen måste därför vägas mot andra åtgärder på skatteområdet som också är kost- nadskrävande. exempelvis en sänkning av skatteuttaget genom justering av basenheten.

Vid denna avvägning är att beakta att det under åren 1983-1985 har genomförts en mycket omfattande reformering av inkomstskatten. Denna har medfört att marginalskatterna för det helt övervägande antalet skatt- skyldiga nu uppgår till högst 50 %. Nära 90 %- av samtliga inkomsttagare har 1985 en inkomst som ligger under den s.k. brytpunkten och därmed en marginalskatt som är högst 50 %. Samtidigt har värdet av underskottsav- dragen begränsats.

I och med att takten i de nominella inkomstökningarna och av inflatio- nen kommer att väsentligt dämpas under 1985. torde denna bild av ett väsentligt sänkt uttag av inkomstskatt kvarstå även 1986.

I det ekonomiska läge vi befinner oss måste prioriteringar vad gäller skattesystemet ske. Jag anser att den förenkling och reformering av in- komstbeskattningen somjag här föreslär bör prioriteras under inkomståret 1986. Därefter bör basenheten ånyo kunna anpassas till löne- och prisut- vecklingen så att marginalskattema kan hållas på en rimlig nivå.

Enligt min mening har vi nu kommit till en punkt där det är nödvändigt att snabbt vidta åtgärder för att upprätthålla tilltron till skattesystemet och skapa en bättre arbetssituation för skatteförvaltningen inför framtiden. Detta bekräftas av att man i massmedia och annars i den allmänna debatten i ökande utsträckning uppmärksammar fall av olikformighet vid taxering- en. Ett stöd för en sådan reform kan man också finna vid en internationell jämförelse. Man kan till att börja med peka på att många av industriländer—

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85: 180 5]

na -— t.ex. Storbritannien. Västtyskland och Danmark — sedan länge har någon form av förenklad löntagarbeskattning och att ett förenklingsarbcte pågår i flera andra länder. t. ex. USA och Norge. Jag vill också nämna att enligt de undersökningar som gjorts av en arbetsgrupp inom RSV och som redovisats i rapporten Skatter och skattekontroll (RSV Rapport 1983: 2) så ligger Sverige långt ned på listan när det gäller storleken av schablonav- drag från anställningsinkomst och som en följd av bl. a. detta högt på listan när det gäller hur stor del av granskningsresurserna som satsas på vanliga löntagardeklarationer.

Bakom de av kommittén framlagda förslagen om en förenklad löntagar- beskattning har stått en bred majoritet av kommitténs ledamöter. Remiss- instanserna har också nästan genomgående vitsordat det stora behovet av förenklingar och tillstyrkt att en förenklingsreform nu genomförs. De flesta anser att kommittén snarast varit för försiktig i sina förslag och efterlyser längre gående schabloniseringar. Men det finns också instanser som anser sig inte kunna gå med på de föreslagna schabloniseringarna, eftersom dessa anses medföra orättvisor i de enskilda fallen.

Av vad jag tidigare har sagt framgår att vad det nu gäller är att anpassa löntagarbeskattningen till den praktiska verkligheten. Jag kan därför inte finna att de argument som anförts mot förenklingsreformen är bärkraftiga.

Jag föreslår alltså att man i enlighet med vad kommittén och det stora flertalet remissinstanser förordat inför en förenklad löntagarbeskattning som bygger på enklare och mer schabloniserade skatteregler.

Fördelarna med en sådan reform är som kommittén har påpekat många och en del av dem har jag redan berört. För de skattskyldiga består de positiva effekterna främst i att det blir färre regler att hålla reda på och att de regler som finns blir enklare att förstå. Därmed ökar möjligheten för deklaranten att få tillräcklig överblick över alla regler för att kunna iaktta sin rätt. Vidare blir det möjligt att göra deklarationsblanketterna enklare. vilket underlättar det årliga deklarationsbestyret. En annan konsekvens blir att de skattskyldiga inte behöver besväras med frågor från skattemyn- digheterna om olika saker. eftersom möjligheterna till missförstånd blir få liksom behovet av utredningar. Framför allt kan myndigheterna undvika att ställa frågor om detaljer. vilket bör bidra till ett bättre förhållande mellan myndigheter och enskilda.

En radikal förenkling för ett stort antal skattskyldiga har stor betydelse också för myndigheterna. Resultatet av en sådan reform blir att deklara- tionsmassan minskas kraftigt och att gransknings- och registreringsbeho- vet minimeras. Därigenom lösgörs resurser som kan användas för en bättre information och annan service till allmänheten och för en fördjupad granskning av de svårkontrollerade deklarationerna. Därmed uppnår man en rimlig förskjutning av tillgängliga resurser mot deklarationer där det kan förekomma mer omfattande skatteundandragande.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1984/85: 180 5 IJ

2.2 Val av metod för en förenklad löntagarbeskattning

Ett förenklat system för löntagarbeskattning kan utformas på i huvudsak två olika sätt.

Det första representeras av den typ av system som tillämpas bl.a. i Storbritannien. Västtyskland och Östen—ike och som i Sverige brukar kal— las definitiv källskatt. I det systemet tillgodoförs en löntagare redan på källskattestadiet alla de avdrag han är berättigad till enligt schablon eller ett särskilt beslut om jämkning. Omprövning av avdragen efter inkomst- årcts utgång skall normalt inte äga rum. Någon egentlig taxering sker inte av de personer som ingår i systemet. Den svenska sjömansskatten är ett exempel på ett delvis genomfört sådant system.

Det andra sättet kännetecknas av att källskatte- och taxeringsförfaran- dena i allt väsentligt behålls oförändrade. Däremot ändras de materiella beskattningsreglcrna samt reglerna beträffande deklarationsskyldighet och uppgiftsskyldighet till ledning för annans taxering.

Kommittén har övervägt dessa två system och dessutom en särskild variant av sistnämnda system. nämligen en långtgående deklarationsmed- verkan från skattemyndigheternas sida i form av förtryckta deklarations- stommar.

Kommittén konstaterar att en övergång till definitiv källskatt skulle medföra stora förändringar på den direkta beskattningens område och få vidsträckta konsekvenser inom uppbördsområdet. Ett genomförande torde enligt kommittén därför inte kunna ske annat än på lång sikt och först efter en omfattande utredning om förslagets konsekvenser. Kommittén påpekar att remissvaren på ett tidigare betänkande (SOU 1972: 11) Förenk- lad löntagarbeskattning — vari redovisades ett principförslag till definitiv källskatt — i huvudsak var kritiska och att det ifrågasattes om systemet verkligen skulle innebära någon påtaglig förenkling om man såg till de samlade effekterna för löntagare. arbetsgivare och skattemyndigheter. Kommittén har mot denna bakgrund inriktat sig på lösningar som kan genomföras på kortare sikt och som enligt kommitténs uppfattning ger jämförbara förenklingseffekter för såväl skattskyldiga som skattemyndig- heter utan att innebära långtgående systemändringar.

Två lösningar av förenklad deklarationsredovisning för löntagare m.fl. diskuteras.

Den ena lösningen innebär att skattemyndigheterna förtrycker deklara- tionsblanketter för ett stort antal skattskyldiga med alla de uppgifter om de skattskyldigas inkomst- och förmögenhetsförhållanden som myndigheter- na redan har i sina register eller erhåller i form av kontrolluppgifter från arbetsgivare m.fl. Lösningen medför att vissa skattskyldiga bara behöver underteckna deklarationen. medan andra behöver tillföra denna ett mycket begränsat antal uppgifter. t.ex. angående avdragsyrkande som skattemyn- digheterna saknar kännedom om.

• Sida 53
•  Original

Prop. l984/85:180 53

Den andra lösningen innebär också att deklarationsblanketterna för- trycks med vissa uppgifter. Förtryckningen omfattar dock inte kontroll— uppgifterna utan inskränker sig till övriga registeruppgifter. t.ex. om fas- tighetsinnehav o.d. Uppgifterna i kontrolluppgifterna skall enligt denna lösning över huvud taget inte behöva redovisas i den förenklade deklara- tionen utan det räcker att den skattskyldige när så är fallet försäkrar att han inte haft andra inkomster än som framgår av de kontrolluppgifter han fått. Denna lösning bygger således på att skattemyndigheterna och de skattskyl— diga får likalydande kontrolluppgifter. Även med denna lösning är det meningen att vissa skattskyldiga bara skall behöva underteckna deklaratio- nen inkl. nämnda försäkran. medan andra får tillföra denna tilläggsupp— gifter angående avdragsyrkanden m.m.

Kommittén föreslår att den sistnämnda lösningen väljs. dvs. en förenk- lad deklarationsredovisning med försäkran angående innehållet i kontroll- uppgifterna. Det huvudsakliga skälet för detta är att lösningen med för— tryekning av informationen i kontrolluppgifterna skulle försena taxerings- och debiteringsarbetet med minst två månader.

Remissinstanserna är till den helt övervägande delen av samma uppfatt- ning som kommittén.

För egen del färjag anföra följande. Jag är ense med kommittén och det stora flertalet remissinstanser om att man bör bygga en förenklad löntagarbeskattning på nuvarande taxerings- och uppbördssystem och således inte införa ett system med definitiv källskatt. Ett viktigt skäl för detta är den säkerhet som ligger i att kunna bygga en reform som berör så många människor och så mycket material på nuvarande ordning. En sådan reform kan också genomföras relativt snabbt medan en definitiv källskatt förutsätter betydligt längre genomförandetid. Vidare skulle en definitiv källskatt innebära ett merarbete för arbetsgivar- na. Det finns inte heller något som talar för att en definitiv källskatt skulle innebära större förenklingar för de skattskyldiga eller skattemyndigheterna än som kan uppnås genom ett förenklat deklarationsförfarande som bygger på nuvarande ordning. Jag förordar således at det införs ett system med förenklad självdeklaration. men jag vill samtidigt framhålla att den av mig förordade lösningen inte lägger hinder i vägen för en övergång till definitiv källskatt om en sådan reform i framtiden skulle anses lämplig.

De båda metoder med en förenklad självdeklaration som kommittén diskuterar har många gemensamma drag. De förutsätter till att börja med i stort sett samma förenklingar och schabloniseringar av det materiella regelsystemet. Vidare gör båda metoderna det möjligt att innefatta huvud- delen av löntagarna och pensionärerna. Valet av metod torde därför endast marginellt påverka antalet berörda deklaranter. Båda metoderna kan utfor- mas så. att deklaranterna endast behöver fylla i sådana uppgifter som skattemyndigheterna inte känner till men som behövs för taxeringen. Sum- meringar, överföringar och sammanställningar kan praktiskt taget helt undvikas.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1984/85: 180 54

För deklaranten är metoden med förtryckning av kontrolluppgifterna något lättare att tillämpa. På deklarationsformuläret får han information om de uppgifter skattemyndigheterna vid tryckningstillfället hade tillgång till och han kan redan vid deklarationstillfället rätta eventuella felaktighe- ter i de förtryckta uppgifterna. Behovet av att i efterhand informera om resultatet av taxeringen kan inskränkas till de uppgifter som i dag finns på skattsedeln för slutlig skatt och i förekommande fall underrättelse om avvikelse från de uppgifter som den skattskyldige tillfört deklarationen.

Metoden med en begränsad förtryckning och en försäkran innebär som nämnts att informationen på kontrolluppgifterna inte förs in på deklara- tionsblanketten. Den skattskyldige har därför inte vid deklarationstillfället någon uppgift om vilka kontrolluppgifter som skattemyndigheterna har fått. Han kan dock förutsätta att myndigheterna har samma uppgifter som han själv. Metoden förutsätter emellertid att deklaranterna informeras om vilka uppgifter skattemyndigheterna lagt till grund för taxeringen. Detta kan ske genom ett särskilt dokument som sänds ut när ett första ställnings- tagande till taxeringen föreligger.

Av det anförda framgår att det ftnns vissa fördelar med en fullständig förtryckning. Men det finns också nackdelar med en sådan metod. Det torde sålunda bli nödvändigt att tillställa alla skattskyldiga. som myndighe- terna fått kontrolluppgift för. samma sorts förtryckta blankett. För att blanketten skall ge utrymme för deklaranter med invecklade inkomstför- hållanden att fullgöra sin deklarationsskyldighet korrekt krävs det en blan- kett av ungefär dagens utseende.

Den största nackdelen med att förtrycka även kontrolluppgifterna är emellertid att en sådan förtryckning kommer att förskjuta deklarationstid- punkten med minst två månader. Detta gäller inte enbart skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden utan även skattskyldi- ga som har komplicerade deklarationsförhållanden. Härigenom skulle star- ten för deklarationsgranskningen komma att försenas med minst två måna- der. En sådan konsekvens är som kommittén har påpekat synnerligen olycklig. Det är angeläget att ha en så lång granskningsperiod som möjligt och man kan inte gärna kompensera en försenad start med en senarelägg- ning av perioden som helhet. Dels kommer granskningen då att ske lång tid efter beskattningsåret. dels måste i så fall tidpunkten för slutavräkning och slutskattsedel förskjutas. Besvärstiden skulle behöva senareläggas. Alla dessa åtgärder strider mot en naturlig strävan att så snabbt som möjligt hantera deklarationsmaterialet och ge deklaranterna besked om utfallet av taxeringen. Det kan också nämnas att kommittén överväger att i ett kom- mande betänkande föreslå att skattsedelsutskriften tidigareläggs med 4-5 månader i det förenklade deklarationssystemet. [ så fall kan återbetalning av överskjutande skatt liksom inbetalning av kvarstående skatt tidigareläg- gas i motsvarande mån. Väljs metoden med förtryckning av kontrollupp— gifterna går ett sådant förslag — på grund av den senare deklarationstid— punkten — inte att genomföra.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1984/85: 180 45

Med hänsyn till vad jag nu har anfört finnerjag i likhet med kommittén att det förenklade deklarationssystemet bör bygga på modellen med en begränsad förtryckning och en försäkran angående innehållet i kontroll- uppgifterna.

3 Materiella beskattningsregler

4 Förfaranderegler

5 Genomförande och effekter

7 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom linansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

4. lag om ändring i lagen ( 1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),

6. lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

7. lag om upphävande av lagen (1977: 1071) om basenhet.

8. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

9. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall. Det vid 4 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.

Lagrädcts yttrande har inte inhämtats beträffande dels 37% I mom. 1 g i förslaget till lag om ändring i taxeringslagen, dels 35 2 mom., 4.5 1 mom. och 125 i förslaget till lag om ändring i uppbördslagen och dels de vid 7—9 angivna lagförslagen. På grund av dessa förslags enkla beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

• Sida 126
•  Original

Prop. 1984/85: 180 126

8 Författningskommentarer

Allmänt

Införandet av bestämmelser som medger att skattskyldiga får fullgöra sin deklarationsskyldighet genom att lämna en förenklad självdeklaration och som föreskriver att taxeringen med ledning av en sådan deklaration skall verkställas enligt en ny ordning rör grunderna för taxeringsförfaran- det i sådan män att åtminstone de centrala bestämmelserna måste ges lagform.

Den naturliga placeringen av de nya bestämmelserna är i TL vilket innebär att reglerna om deklarationsskyldighet, uppgiftsplikt och taxe- ringsförfarande hålls samman. Kommittén har emellertid ansett att en reglering i en särskild lag är att föredra. eftersom ett inarbetande i TL skulle medföra bl. a. att de nuvarande reglerna skulle bli mer svårövcrs- kädliga och att bestämmelserna i TL skulle behöva ändras ett flertal gånger i takt med att det förenklade systemet byggs ut till att omfatta fler företeel- ser och 11er skattskyldiga.

Kommittén har fog för sin ståndpunkt sa till vida att alla ändringar som medför att bestämmelserna i en lag byggs ut gör regelverket svårare att överblicka. Så omfattande kompletteringar av TL kommer mina förslag dock inte att innebära att tillgängligheten av de nuvarande bestämmelserna nämnvärt kommer att försvåras. Vidare ligger det en avgörande fördel i en samlad reglering i TL, där man ändå måste söka svaret på vissa frågor som har samband med den förenklade självdeklarationen. Hit hör t. ex. frågan huruvida deklarationsskyldighet föreligger, eftersom en särskild lag om det förenklade deklarationsförfarandet inte gärna kan innehålla en uttöm- mande reglering.

1 TL bör man sålunda som också tidigare framgått ta in de bestämmelser som skall reglera grunderna i det nya förfarandet. Det nya. enklare sättet att fullgöra deklarationsskyldigheten bör lagtek- niskt uttryckas så att fysiska personer under vissa angivna förutsättningar fär avge en förenklad självdeklaration. Denna bör alltsäjämställas med den nuvarande fullständiga deklarationen som hittills haft benämningen allmän sjz'ilvdeklaration. Den termen har emellertid utmönstrats i samband med den nyligen beslutade lagstiftningen om slopad kommunal beskattning av juridiska personer (prop. 1984/85: 70. SkU 23, rskr 110, SFS 1984: 1060-1089). Detta hänger samman med att den hittillsvarande andra formen av självdeklaration. den särskilda självdeklarationen, helt har spe- lat ut sin roll genom den nämnda lagstiftningen och den likaledes nyligen beslutade reformen om slopande av särskild självdeklaration för fysiska personer. m.m. (prop. 1983/84: 193. SkU 48, rskr 361, SFS 1984: 360-363). Mitt förslag i det här ärendet föranleder att begreppet allmän självdeklara- tion bör återinföras.

• Sida 127
•  Original

Prop. 1984/85: 180 127

l förhållande till de av lagrådet granskade lagförslagen harjusteringar av främst redaktionell art gjorts i vissa av förslagen.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen ("1928z370l

19.5

1 första stycket anges att ränta enligt 69% 1 mom. UBL (.ö-skatteränta) inte skall räknas som skattepliktig intäkt. Nya bestämmelser om beräkning av sådan ränta finns i 69.5 1 mom. UBL.

] paragrafen har också gjorts två redaktionella ändringar. Förordningen (1977: 392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer upphävdes år 1981. Reglerna om kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg avskaf- fades år 1982. I enlighet härmed har dessa bestämmelser utmönstrats ur paragrafen.

335 1 mom.

1 momentets nuvarande lydelse anges att skattskyldig som för sin utbild— ning eller eljest i och för tjänsten skuldsatt sig fär dra av ränta på skulden i inkomstslaget tjänst. Denna bestämmelse upphävs och i stället föreskrivs i lagrummet att ränta på sådan skuld får dras av enligt bestämmelserna i 39% 1 mom.. dvs. i inkomstslaget kapital.

33ä 2 mom.

1 momentets första stycke föreskrivs att ett schablonavdrag om 3 000 kr. skall avräknas från anställningsinkomster. Avdraget får dock inte över- stiga 10% av intäkterna. Den nuvarande hänvisningen till punkt 4 av anvisningarna — vilken innebär att kostnader för resor till och-från arbetet faller utanför schablonavdraget — slopas eftersom schablonavdraget i fort- sättningen omfattar kostnader för arbetsresor. Kostnader för resor till och från arbetsplatsen kan medges enligt två alternativ. Det ena innebär att kostnaderna tillsammans med andra kostnader i tjänsten inryms i scha- blonavdraget. Det andra alternativet innebär att den skattskyldige medges avdrag för de verkliga kostnaderna om dessa överstiger 3 000 kr. 1 scha- blonavdraget ingår inte avdrag för ökade levnadskostnader och kostnader i samband med tjänsteresa. Avdraget om 100 kr. för skattskyldiga som haft annan intäkt av tjänst än anställningsinkomst slopas.

Scablonavdraget ensamt eller tillsammans med avdrag för faktiska kost- nader får inte medföra underskott i förvärvskällan tjänst. På förslag av lagrådet har denna begränsning av rätten till schablonavdrag skett genom ett tillägg till det nuvarande första stycket. Det nuvarande tredje stycket bör då utgå.

• Sida 128
•  Original

Prop. 1984/85: 180 128

35ä 3 mom.

Den föreslagna ändringen i första stycket innebär att ett avdrag om 1000 kr. införs vid försäljning av aktier m.m. som innehafts av den skattskyldi- ge mindre än två år. Avdraget medges individuellt. dvs. det får inte delas upp mellan makar. Ändringen i andra stycket innebär att även avdraget för tviL-irsaktier individualiseras och att det bestäms till 2000 kr. Belopps- gränser för skyldigheten att redovisa aktieförsäljningar anges i en ny 25 då i TL.

39.5 1 mom.

Ändringen i första stycket föranleds av ändringen i 33% lmom. andra stycket varigenom avdrag för räntor i inkomstslaget tjänst flyttas till in- komstslaget kapital.

1 momentet införs ett nytt andra stycke som innebär att fysisk person medges avdrag för förvaltningskostnader endast för den del som överstiger 1 000 kr. under beskattningsåret.

39 ä 3 mom.

Det extra avdraget höjs från 800 kr. till 1600 kr. samtidigt som det individualiseras. Möjligheten för makar att gemensamt få extra avdrag genom att ena maken kan utnyttja den andre makens outnyttjade avdrag slopas. Med anledning av bestämmelsen om begränsad avdragsrätt för förvaltningskostnader ändras uttrycket "avsedd" till ”avdragsgill".

46% 2 mom.

Ändringen innebär att avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn får medges utan att den skattskyldige bifogar intyg c. d. om bidraget.

Anvisningarna

till 33 & punkt 4

Det nuvarande fjärde stycket som innehåller regler som begränsar rätten till avdrag för kostnader för arbetsresor upphävs. Det innebär att avdrag för resekostnader till och från arbetet i fortsättningen kan göras även för de första 1 000 kronorna.

till 50,5 punkt 2

Ändringen i första stycket innebär att bedömningen huruvida den skatt- skyldiges inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension skall göras med hänsyn till faktiskt utbetalt belopp. Vid bedömningen skall man sålun- da inte längre särskilt beakta det fallet att pension har utgått under bara en del av året. 1 bestämmelserna klargörs nu också vad som skall menas med att inkomsten till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

• Sida 129
•  Original

Prop. 1984/85: 180 129

Ändringen i tredje stycket föranleds av att schablonavdraget om 100 kr. enligt 339" 2 mom. andra stycket Kl. avskaffas.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagcn (l956:623)

lå 2 mom. 1 det nya sjätte stycket i momentet ges en definition av begreppet samtaxering som används i de nya 24 och 28 st.

24.5 1 mom.

Bestämmelsen anger att det finns två slag av självdeklaration. Beteck- ningen allmän självdeklaration. som avskaffades i samband med den nyli- gen genomförda reformcn om slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer. äterinförs för den sji'ilvdeklaration som f.n. är en-

samt förekommande.

2 mom.

1 momentet anges vissa av förutsättningarna för att deklarationsskyl— digheten skall få fullgöras genom en förenklad självdeklaration. Ytterligare förutsättningar finns i paragrafens tredje moment. Bestämmelserna har utformats så att den skattskyldige får använda en allmän självdeklaration även när han ttppfyller förutsättningarna beträffande en förenklad deklara- tion. De i förevarande moment angivna villkoren tar sikte på vilka intäkter och kostnader som den skattskyldige har att redovisa. Bestämmelserna knyter därmed an till 25,6 som anger vad en deklarationsskyldig normalt skall ta upp i sin självdeklaration. Föreskrifterna innebär att en nödvändig förutsättning för att en person skall få lämna en förenklad självdeklaration är att han endast haft sådana deklarationspliktiga intäkter eller yrkar sådana avdrag som nämns i de olika punkterna i momentet. Förutsättning— arna rör bara inkomsttaxeringen.

Av punkt 1 framgår att annan fastighet får redovisas endast då fråga är om fastighet som skall beskattas enligt den s. k. sehablonmetoden enligt 24% 2 mom. KL. Den skattskyldige får ha haft högst två sådana fastigheter och innehavet måste avse hela beskattningsåret. Vidare mäste taxerings- värde ha äsatts för beskattningsåret.

Enligt punkt 2 finns bara den begränsningen i fråga om intäkt som är att hänföra till inkomstslaget tjänst att den skall ha utgått i pengar. lntäkten får alltså inte avse exempelvis förmån av helt eller delvis fri bil eller någon annan icke kontant förmän. ! övrigt får alla intäkter att hänföra till tjänst redovisas. Däremot får den skattskyldige inte yrka avdrag med belopp som överstiger det föreslagna schablonavdraget enligt 335 2 mom. första stycket KL om 3000 kr. Schablonavdraget kommer att medges utan att den skattskyldige behöver framställa något yrkande.

Av punkt 3 framgår att intäkter som skall hänföras till förvärvskällan

9 Riksdagen ]984f85. I .t'uml. Nr 180

• Sida 130
•  Original

Prop. 1984/85: 180 130

inkomst av kapital får bestå av dels vissa slag av sadana ränte— och utdelningsintäkter som avses i 38% 1 mom. första stycket KL, dels sadan förmän av bostad eller annat som tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag som anges i punkt 2 andra stycket i anvisningarna till 38% KL. Förmånen av bostad eller annat får redovisas i en förenklad deklaration även om den har förvärvats under beskattnings- äret. Däremot får den inte ha avyttrats. Det får inte heller vara fråga om upplåtelse som avses i punkt 2 tredje stycket i anvisningarna till 38? KL. Kostnadsavdrag får bara göras för skuldränta.

i punkt 4 behandlas de allmänna avdrag som får tas upp. Avdrag får yrkas endast för underhåll av icke hemmavarande barn (46å 2 mom. första stycket 4 KL) och för avgift för pensionsförsäkring som ägs av den skatt- skyldige själv och som inte är en tjänstepensionsförsäkring (46.5 2 mom. första stycket 6 KL).

Enligt punkt 5 får avdrag även yrkas för väsentligen nedsatt skatteför- måga på grund av sjukdom m.m.

Av uppräkningen i punkterna följer att vissa inkomstslag inte får redovi- sas i en förenklad självdeklaration. Detta gäller inkomst av jordbruksfas- tighet. rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet och vidare av annan fastig- het såvitt gäller konventionellt beskattad fastighet enligt 24% 1 mom. KL. Genom begränsningen av möjligheterna till avdragsyrkanden måste den som vill ha avdrag för t. ex. förvaltningskostnader lämna allmän självdek- laration. Begränsningen innebär dock inte att den skattskyldige skall gå miste om vissa schablonartade avdrag. bl. a. schablonavdrag från anställ- ningsinkomster om 3000 kr. och extra avdrag under inkomst av kapital om 1600 kr. Dessa avdrag. som alla omnämns i den föreslagna 66215 TL, skall i förekommande fall tillgodoföras utan yrkande därom och behöver sålun- da inte tas upp i den förenklade självdeklarationen.

3 mom.

i momentet anges de deklarationsskyldiga som undantas från möjlighe- terna att lämna förenklad självdeklaration även om deras inkomstförhål- landen är sådana att förutsättningarna i 2 mom. är uppfyllda.

Med samtaxering i punkt 1 avses att den skattskyldige skall taxeras enligt för gift skattskyldig gällande bestämmelser. jämför förslaget till ny lydelse av 2? 2 mom. TL. Punkt 2 rör bl. a. den som uppburit inkomst av anställning i utlandet. Bestämmelsen avser att undanta dem beträffande vilka det kan bli fråga om beskattning både här och utomlands. Undanta- gen enligt punkterna 4 och 5 betingas av kontrollskäl. Med företagsledare i fämansföretag. närstående till företagsledare och delägare i fämansföretag avses detsamma som i 359" la mom. sjunde—nionde styckena KL. Av punkt 6 följer att den som skall redovisa räntetillägg för bl.a. räntefria län inte får lämna förenklad självdeklaration.

• Sida 131
•  Original

Prop. 1984/85: 180 131

"hgh

Ändringen innebär att begreppet allmän självdeklaration återinförs.

25 d &

Paragrafen innehaller bestämmelser om att vissa uppgifter inte behöver tas upp i en självdeklaration. Bestämmelsen innebär att redovisning av aktieförsäljningar m.m. får underlatas om bruttoförsäljningssumman un- der beskattningsåret uppgår till ett visst högsta belopp. För korttidsaktier är beloppet högst 1000 kr. och för aktier som innehafts två år eller längre är beloppet högst 6600. Det senare beloppet har bestämts med utgångs— punkt i schablonmetoden för beräkning av anskaffningsvärdet enligt anvis— ningspunkt 2 b till %s KL.

28%

Paragrafen anger vad den förenklade självdeklarationen skall innehålla och har utformats med 25% som förebild. På grund av bl.a. avgränsningar- na i 24 ä 2 och 3 mom. behöver denna paragrafinte ta tipp sådana förhållan- den som anges i 25ä men som inte aktualiseras i fråga om den som lämnar en förenklad självdeklaration.

Av bestämmelserna framgår att den skattskyldige inte behöver lämna någon särskild redovisning av tjänsteinkomster om arbetsgivaren eller motsvarande har fullgjort sin skyldighet gentemot den skattskyldige att lämna meddelande om inkomsterna. Detta beror på att taxeringen skall grundas på kontrolluppgifterna. Om den skattskyldige inte har erhållit ett korrekt meddelande från arbetsgivaren måste han däremot lämna uppgifter om de rätta förhållandena. Detta skall han också göra i fråga om inkomster beträffande vilka det inte föreligger någon skyldighet att utan anmaning lämna kontrolluppgifter.

Under motsvarande förutsättningar behöver uppgifter inte heller lämnas om intäkter att hänföra till inkomst av kapital. Vad gäller dessa skall emellertid kontrolluppgifterna ligga till grund för taxeringen först fr.o.m. 1989 års taxering. ] övergångsbestämmelserna föreskrivs därför att den skattskyldige vid 1987 och 1988 års taxeringar skall lämna fullständig redovisning om kapitalintäktcrna. Bestämmelsen i punkt 5 skall alltså tillämpas fullt ut först fr.o.m. 1989 års taxering.

Enligt punkt 8 behöver den skattskyldige redovisa sin förmögenhet endast om förmögenhetstillgångarna uppgår till minst 90000 kronor. Skall han samtaxeras gäller en gräns om 180000 kronor för det sammanlagda värdet av hans och hans makes förmögenhetstillgangar. Har den skattskyl- dige hemmavarande barn under 18 år som har en till statlig inkomstskatt beräknad beskattningsbar inkomst om minst 6000 kr. skall han redovisa sin förmögenhet om hans egna och barnets förmögenhetstillgångar uppgår till sammanlagt minst 180000 kr.

• Sida 132
•  Original

Prop. 1984/85: 180 117

Även om redovisningsskyldigheten är begränsad måste deklarations- blanketten utformas sä att de skilda förutsättningarna återges och att det klart framgår att den skattskyldige genom att underteckna deklarationen lämnar en försäkran som avser bl.a. de meddelanden rörande kontrollupp- gifter som han fått.

36.5

Ändringen syftar till att klargöra att en deklarationsskyldig. som lämnat förenklad självdeklaration trots att han inte uppfyller förutsättningarna därför. får anmanas att komma in med allmän självdeklaration.

37.5 1 mom.

Genom slopandet av undantaget för kontrolluppgiftsskyldighet i fråga om folkpension behöver den skattskyldige inte lämna uppgifter om upp- buren pension i den förenklade sjå'tlvdeklarationen.

Ändringen i undantagsbestämmclsen i g i punkt 1 har behandlats utför- ligt i avsnitt 4.1.l. Den innebär en utvidgning av möjligheterna att slippa redovisa ersättningar för resekostnader i kontrolluppgifter. Genom be- stämmelserna i 25% första stycket 3 och 285 första stycket 4. vilka hänvi- sar till denna undantagsbestämmelsc. behöver ifrågavarande ersättningar inte heller redovisas av den skattskyldige i deklarationen.

Genom ett tillägg i punkt 4a föreskrivs en skyldighet att ange aktieinne- havet för fysiska personer vid årets utgång.

375 2 mom.

] momentets elfte stycke föreskrivs att kontrolluppgift enligt vissa upp- räknade punkter i första momentct skall lämnas på fastställt formulär. Pä förslag av lagrådet har ytterligare punkter tagits med i uppräkningen.

37s' 5 mom.

Förslaget innebär en utökad skyldighet för uppgiftslämnaren att tillställa även den skattskyldige ett meddelande med motsvarande innehåll som det som finns i kontrolluppgiften. Genom ändringen föreskrivs en skyldighet att lämna även den skattskyldige upplysning om bl.a. aktieutdelning och aktieinnehav.

37 s 8 mom.

Momentet innehåller bestämmelser om den obligatoriska uppgiftsskyl- digheten i fråga om ränteintäkter.

1 momentet har föreskrivits vilka som är uppgiftsskyldiga. Uppgiftsskyl- dighetcn har utformats så att den träffar samtliga som från allmänheten yrkesmässigt tar emot eller förvaltar pengar med individuell räntegott- skn'vning. lnlåning av pengar mot ränta skall ingå som ett led i en yrkes- mässig verksamhet. Vid en bedömning av yrkesmässigheten får hänsyn tas

• Sida 133
•  Original

Prop. 1984/85:180 133,

till såväl borgenärernas antal som storleken av de belopp som förekommer i verksamheten. Även den som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir räntebärande omfattas av uppgiftsskyldigheten. Det innebär att även an- nan penningförvaltande verksamhet än inlåning träffas av uppgiftslämnan— det. Uppgiftsskyldiga bliri huvudsak samtliga banker. postgirot. fondkom- missionsbolag, finansbolag. tinansieringsföretag och försäkringsbolag. Även riksgäldskontoret omfattas av uppgiftsskyldigheten.

För att uppgiftsskyldigheten även skall omfatta verksamhet som inte kan betecknas som yrkesmässig penningförvaltning anges att den som ger ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden är uppgiftsskyldig. Härige- nom kan företag som ger ut obligationer eller reverser bli uppgiftsskyldiga. Llppgiftslämnandet aktualiseras dock i dessa fall endast i de fall företaget direkt till borgenären betalar ut ränta.

Llppgiftsskyldighet gäller också för VPC. Hos VPC finns bl.a. förlagsbe- vis. konvertibla förlagsbevis. konvertibla skuldebrev samt bankobliga- tioner registrerade. Den verksamhet som innebär att VPC betalar ut eller gottskriver ränta för sådana skuldförbindelser träffas således av uppgifts- skyldigheten.

Uppgiftsskyldighet gäller även för föreningar som mottar pengar för förräntning. Förräntning av medlemmars kapitalbehållning på s.k. med- lemskonton i t. ex. konsumtionsföreningar på vilka äterbäringsmedel sam- las upp och förräntas omfattas således av uppgiftsskyldigheten. Uppgifter skall också lämnas på andra insättningar som medlemmar gör på olika typer av sparkonton. Även inlåning från medlemmar mot revers omfattas av uppgiftsskyldigheten. FötTäntning av medlemmars insatskapital i för- eningen omfattas däremot inte. Medlemsinsatserna är i första hand en nödvändig förutsättning för medlemskapet och föreningen bör inte vara uppgiftsskyldig för den eventuella ränta som belöper på medlemsinsat- serna.

Verksamhet som innebär att ränta tillgodoförs i samband med normala affärsförhållanden lämnas utanför uppgiftsskyldigheten. Uppgiftsskyldig- heten omfattar t. ex. inte sådan verksamhet som innebär att fasta leveran- törskrediter lämnas. även om länen löper med ränta. Verksamhet som den uppgiftsskyldige bedriver men som inte kan betecknas som inlåning. pen- ningförvaltning eller motsvarande omfattas inte av uppgiftsskyldigheten. Det gäller t.ex. inkassouppdrag som bankerna åtar sig att utföra för kunders räkning avseende bl.a. ränta på köpekontrakt. Detta följer av undantagsbestämmelsen i punkt a.

Uppgiftsskyldigheten skall avse den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller utbetalat till borgenären. Förslaget innebär således en skyldighet för uppgiftslämnaren att sammanställa uppgifter från den skattskyldiges olika konton eller fordringar.

Med utbetalning avses i lagrummet att någon direkt till borgenären betalar ut ränta. Om en bank löser in en kupong som hänför sig till en

• Sida 134
•  Original

Prop. 1984/85: 180 134

räntebärande obligation skall banken lämna uppgift om utbetald ränta. Förhållandet är detsamma i fråga om ränta på t. ex. skattkammarväxlar. skattkammarväxelcertilikat och kapitalmarknadsreverser.

l fråga om sparobligationer innebär förslaget att riksgäldskontoret under löptiden skall lämna tippgift beträffande gottskriven ränta och fordringens storlek. När obligationen däremot löses in hos en bank blir banken upp- giftsskyldig för utbetald ränta.

Uppgift om fordringens storlek behöver bara lämnas i de fall borgenären har en fordran direkt på den uppgiftsskyldige. Det gäller t.ex. i fråga om vanliga banktillgodohavanden. Däremot kan det vara svårt eller ibland omöjligt för banken att med säkerhet känna till borgenärens sammanlagda fordran när det gäller t.ex. räntebärande obligationer. Uppgift om ford- ringens storlek skall således inte lämnas i de fall den uppgiftsskyldige inte själv är gäldenär.

Bank skall lämna kontrolluppgift för varje kund som banken gottskrivit eller utbetalat ränta till. Förfarandet genomförs i två steg. Vid 1987 och 1988 års taxeringar skall kontrolluppgift lämnas endast om räntan för året sammanlagt uppgått till minst 500 kr. Fr.o.m. 1989 års taxering slopas räntegränsen helt. De räntor som avses är ränta på konto. obligationer och andra skuldförbindelser för den allmänna marknaden samt ränta som ban- ken gottskriver och utbetalar vid förmedling av län. Däremot ingår. som nämnts. inte ränta som banken gottskriver eller tttbetalar på grund av inkassouppdrag.

Kontrolluppgiften skall ange under året gottskriven eller utbetald sam- manlagd ränta samt kundens fordran på banken vid årets slut. Om kunden innebar ett konto tillsammans med en eller flera andra kontohavare skall pä kontot belöpande ränta och kapital fördelas lika mellan kontohavarna. Har kontohavarna meddelat banken att fördelning sker efter annan grund skall dock denna tillämpas vid kontrolluppgifternas upprättande.

Pä kontrolluppgiften skall anges borgenärens namn och adress samt person- eller organisationsnummer. Som har framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2.1) har kreditinstituten att aktivt verka för att kontrolluppgifterna skall kunna förses med borgenärens personnummer. Jag vill utöver vad som anförts i lagrådsremissen nämna att undantaget från skyldigheten att ange sådant nummer aVser bara sådana fall där borgenären inte har något personnummer eller det annars förelegat nägot faktiskt hinder att fä fram uppgiften. t. ex. att man trots efterforskning inte kunnat få reda pä numret. I sådana fall skall om möjligt födelsetiden redovisas.

Hänsyn behöver inte tas till ränta och fordran pä konto. om detta saknar person- eller organisationsnummer och öppnats före den I januari 1985 samt räntan inte uppgår till 1000 kr. lnnehas kontot av flera kontohavare skall hänsyn till kontot bara tas om minst en av kontohavarna gottskrivits 1000 kr. eller mer. För kontohavare med lägre ränta skall denna medräk- nas cndast om kontohavarens sammanlagda räntor uppgår till minst 500 kr.

• Sida 135
•  Original

'N '.!I

Prop. 1984/85: 180 1

Vid 1989 ärs taxering sänks räntegränsen pä ej nummersatta konton till 100 kr. Det innebär att om kontot innehas av flera kontohavare skall hänsyn tas till kontot bara om minst en av kontohavarna gottskrivits 100 kr. eller mer. För kontohavare med lägre ränta skall uppgift i sådant fall alltid lämnas eftersom räntegränsen slopats.

Förmedling av bankernas notariatlän sker ofta mellan två kunder i banken. Längivaren erhåller t. ex. ett pantbrev som säkerhet för sin utlä- ning. Ofta lämnar dock den förmedlande banken garanti som säkerhet för länet. ] dessa fall tar banken i sin tttr en säkerhet av låntagaren. Banken brukar i de flesta fall förvalta säkerheterna och bevaka att lånen betalas enligt avtalen. I de fall då banken endast förmedlar kontakten mellan långivaren och låntagaren. s.k. förmedlingslån. saknar banken kontroll över betalningarna. Uppgiftsskyldighct för förmedlingsverksamhet förelig- ger endast i de fall banken gottskrivit eller utbetalat ränta. Vad här sagts gäller inte bara bankernas notariatläneverksamhet utan också annan sådan yrkesmässig verksamhet.

Vissa räntetagare har undantagits från uppgiftslämnandet. Bank och hypoteksinstitut skall inte lämna uppgift om lån hos varandra. Det innebär att den som i rörelsen får använda ordet bank undantas. Lands- och stadshypotcksföreningar samt Konungariket Sveriges stadshypotekskassa undantas ocksä. Uppgift skall således inte lämnas i de fall då dessa företag är borgenärer. Likaså undantas försäkringsanstalternas utläning. Även aktiebolag och föreningar som tilldelats organisationsnummer undantas.

Genom att uppgift skall lämnas till ledning vid inkomst- och förmögen- hetstaxering kommer uppgift inte att behöva lämnas för den som inte är skattskyldig i Sverige. I enlighet härmed skall uppgift inte heller lämnas för vissa rättssubjekt. t. ex. stat och kommun.

395 l mom.

1 de punkter i momentet där det anges att kontrolluppgiften skall avse viss skattskyldig har beteckningen skattskyldig ersatts med ordet person eller. sävitt avser punkt 5, gäldenär. Justeringen syftar till att klargöra att kontrolluppgift får infordras även beträffande t. ex. handelsbolag.

435 2 mom.

Förslaget innebär att tredje och fjärde styckena i momentet upphävs. Detta följer av att regler för uppgiftsskyldigheten för ränteutbetalningar föreslås i 375 8 mom.

66:15

Paragrafen föranleds av att de angivna avdragen inte skall tas upp i den förenklade självdeklarationen. Genom bestämmelsen markeras att taxe- ringsmyndigheterna särskilt skall uppmärksamma avdragen. Sker inte det- ta bör man anse att det är fråga om s.k. misstagstaxering. vilken den

• Sida 136
•  Original

Prop. 1984/85: 180 136

skattskyldige kan överklaga i särskild ordning enligt bestämmelsen i !()Og' första stycket 5.

Bestämmelsen gäller i fråga om säväl den förenklade som den allmänna självdeklarationen.

Gohs

Genom bestämmelsen i första stycket ges taxeringsmyndigheterna rätt att i fråga om en förenklad självdeklaration besluta om taxering på grund— val av uppgifter som den skattskyldige inte har lämnat eller annars fått ta ställning till. Bestämmelsen avviker därmed från den i 155 första stycket förvaltningslagen (1971 : 290) föreskrivna skyldigheten om att part före ett ärendes avgörande skall underrättas om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och beredas tillfälle att yttra sig över det.

Bestämmelserna i andra stycket öppnar möjlighet för taxeringsmyndig- heterna att godta en lämnad förenklad självdeklaration även om den skatt- skyldige genom den egentligen inte fullgjort sin deklarationsskyldighet.

70.5

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om det särskilv da meddelande som skall tillställas en skattskyldig som taxeras på grund- val av en förenklad självdeklaration.

Ett taxeringsmeddclande skall inte utfärdas om den skattskyldige inte kommer att taxeras med ledning av en lämnad förenklad självdeklaration därför att han inte uppfyller förutsättningarna för en sådan. Däremot skall ett meddelande utfärdas även i fråga om skattskyldig vars taxeringar ickc är beslutade. om det kan antas att taxeringarna kommer att grundas på en förenklad deklaration. Så kan vara fallet exempelvis när den skattskyldiges taxeringar icke är definitiva på grund av att han samtaxeras och maken lämnat en fullständig självdeklaration som ännu inte är färdigbehandlad. Genom bestämmelsen i första stycket sista ledet ges regeringen möjlighet att föranstalta om att taxeringsmeddelandet också ger upplysningar om medgivna avdrag. preliminära debiteringsuppgifter m.m.

Meddelandet skall normalt sändas till den skattskyldige förejuni månads utgång oberoende av om han då har taxerats eller inte. Föreskriften i sista stycket sista meningen avser främst fall där den förenklade självdeklara- tionen har kommit in så sent att den annars gällande tidsfristen inte räcker till.

100 5

Enligt nuvarande regler kan extraordinär besvärsrätt föreligga enligt grunderna i 1009" första stycket 6 och andra stycket om en skattskyldig har övertaxerats på grund av att för hög inkomst angetts i kontrolluppgift. Extraordinär besvärsrätt föreligger emellertid enligt punkten 6 endast om den skattskyldige uppfyller väsentlighetskriteriet enligt denna punkt och de i andra stycket angivna ursäktlighets- och nyhetskriterierna.

• Sida 137
•  Original

Prop. 1984/85: 180 137

Ett tillägg införs nu i första stycket 5 som ger den skattskyldige utvidgad möjlighet att anföra besvär i särskild ordning om hans taxering blivit oriktig pä grund av att kontrolluppgift enligt 37.5. som avser inkomst av tjänst eller kapital. saknats eller varit felaktig. Genom att tillägget införs i punkten 5 blir den extraordinära besvärsrätten oberoende av de kriterier som anges i punkten (» och i andra stycket.

Förslaget beträffande första stycket 6 innebär endast en redaktionell ändring i anledning av förslaget i 5. Andra kontrolluppgifter än sådana som avses i 37.5 beträffande inkomst av tjänst eller kapital pävcrkas således inte.

101 s' 1 mom.

1 lagrummet regleras taxeringsintcndentens (lesl rätt att anföra ex— traordinära besvär.

Genom hänvisningen till 100å första stycket 5 framgär att Tl har möjlig- het att anföra besvär till den skattskyldiges nackdel om taxeringen blivit felaktig på grund av att kontrolluppgift enligt 37.5 som avser inkomst av tjänst eller kapital. saknats eller varit felaktig. Lagrummet hari anledning av förslaget i 1005 5. omarbetats i redaktionellt hänseende.

l paragrafen införs också en bestämmelse att 'l'l inte får anföra besvär till den skattskyldiges nackdel om den skatt som inte påförts är att anse som ringa. Ändringen innebär en beloppsmässig begränsning av besvärsrätten motsvarande den som finns om eftertaxering i 114 s.

I princip skall den föreslagna regeln tillämpas sä snart undertaxeringen föranletts av en felaktig eller saknad obligatorisk kontrolluppgift oavsett vilken typ av deklaration som lämnats och även om eftertz'tseringsgrun— derna är för handen. Någon ändring har dock inte gjorts i 1145 som uteslttter en tillämpning av eftertaxeringsinstitutct så snart extraordinär besvärsrätt till den skattskyldiges nackdel föreligger. Det kan nämligen. vilket också framhållits i den allmänna motiveringen. i vissa fall vara lämpligast att tillämpa 114 s". Bestämmelserna kan alltså i viss män komma att överlappa varandra.

I löfå

Paragrafen innehåller regler om undantag från päföring av skattetillägg.

I första stycket införs nu en bestämmelse som innebär att skattetillägg inte skall påföras vid rättelse av oriktig ttppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital. om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift enligt 3735 som var tillgänglig för taxeringsnämnden före taxeringsperiodens utgång. Förslaget har sin utgångspunkt i att risken för att den oriktiga uppgiften skall undgä upptäckt är obetydlig i dessa fall.

Undantagsregeln gäller alltså inte obligatoriska kontrolluppgifter som avser inkomst av rörelse. jordbruksfastighet eller annan fastighet. Vidare skall uppgiften ha kommit taxeringsnämnden till handa före taxeringspe-

• Sida 138
•  Original

Prop. 1984/85: 180 138

riodens slut för att kunna beaktas vid tillämpning av denna bestämmelse. Generellt gäller att om taxeringsnämnden inte rättat felaktigheten trots att kontrolluppgiften har varit tillgänglig är bestämmelsen ändä tillämplig.

1 lögs'

Jämkningen i första stycket avser att markera att förseningsavgift inte skall påföras. om den skattskyldige i rätt tid lämnar en förenklad självdek- laration även om deklarationsskyldigheten skall fullgöras genom en allmän självdeklaration.

Genom den nya lydelsen av andra stycket klargörs att dubbel försenings- avgift skall päföras. om den skattskyldige inte följer en anmaning att lämna allmän självdeklaration när han är skyldig att lämna en sådan.

120?

Första stycket i lagrummet innehåller en straffbestämmelse för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra kontrollupp- giftsskyldighet enligt 37 och sass.

Genom en ändring i första stycket skärps strafflatituden till böter eller fängelse i högst sex månader i stället för bara böter.

Andra stycket 5 har efter påpekande därom av lagrädetjämkats avseen- de en hänvisning till 435 2 mom.

Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (l953:272)

4.5 1 mom.

Ändringen medför att den preliminära A-skatt som den skattskyldige skall betala enligt skattetabell kommer att beräknas som om han kommer att medges ett avdrag för intäkternas förvärvande med 1 500 kr. dock högst S% av intäkten.

12 5

Genom ändringen i stå kommer skattetabellerna att ange för låga belopp för preliminär skatt i fråga om inkomster som inte ger den skattskyldige rätt till schablonavdrag enligt 33% 2 mOm. KL. Bestämmelsen i förevaran- de paragraf syftar till att preliminär skatt för sådana inkomster skall tas ut utan hänsynstagande till schablonavdraget.

Av hänvisningen till lagrummet i KL följer att det skall vara fråga om annan intäkt av tjänst än sådan som enligt 11 kap. ”lå lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning. Beträffande dessa inkomster skall en förhöjning ske av skatteavdraget i förhållande till vad skattetabellerna anger så att den preliminära skatten utgår med belopp som bättre motsvarar vad den slutliga skatten kan antas bli. Det förutsätts att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar verk- ställighetsföreskrifter om detta.

• Sida 139
•  Original

Prop. 1984/85: 180 139

32ä

Ändringarna i första stycket föranleds av att bestämmelserna om ö—skat- teränta ändras i 69.5 UBL Förslaget innebär att ränta pa tillkommande skatt (respitränta) skall motsvara det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgängen av december året före det är för vilket ränta skall beräknas med tillägg av tre procentenheter.

69%:; 1 mom.

Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket om att räntebeloppen sammanlagt inte fär överstiga 100000 kr. slopas med hänsyn till förslagen om ändrad ränteberäkning i tredje och fjärde stycket. Dessa innebär att ö-skt'ttteränta pä överskjutande skatt som uppgär till högst 20 000 kr. skall beräknas enligt halva den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december aret före taxe- ringsärct. På den del som överstiger 200th kr. beräknas ränta enligt en fjärdedel av räntesatsen. Räntesatserna föreslås bli bestämda med högst en decimal. varvid avrundning skall ske uppåt.

Förslaget till lag om ändring i lagen (l959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring 45

Förslaget innebär att man vid beräkning av inkomst av anställning skall göra avdrag för kostnader som arbetstagaren har haft i tjänsten, i den män kostnaderna minskade med den kostnadsersättning som arbetsgivaren be- talat den anställde överstiger 3000 kr. Avdrag vid PGI—beräkningen kom- mer inte att göras om den skattskyldige nöjer sig med det till 3 000 kr. höjda schablonavdraget enligt 33å 2 mom. första stycket KL. Detta innebär att kostnadsavdrag inte behöver göras i de fall den skattskyldige lämnar en förenklad deklaration. PGI bestäms dä till samma belopp som bruttosum- man av anställningsinkomster som berättigar till PGI.

Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

2.5

I paragrafen regleras när ansvar för skattebedrägeri kan komma i fraga. i ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse som innebär att en skatt- skyldig kan dömas för skattebedrägeri om han och den som är uppgifts- skyldig enligt 37s' taxeringslagen kommer överens om att kontrolluppgift endast skall lämnas till den skattskyldige men inte till skattemyndigheten eller att uppgiften till skattemyndigheten skall innehälla ett för lågt belopp. Förutsättningen för att den skattskyldige skall kunna dömas för skattebe- drägeri för en sådan överenskommelse bör vara att han i en förenklad självdeklaration har intygat att hans tjänsteinkomster överensstämmer

• Sida 140
•  Original

Prop. 1984/85: 180 140

med det meddelande han har fått och att han med anledning av den felaktiga eller ej avlämnade kontrolluppgiften påförts skatt med för lågt belopp. 1 subjektivt hänseende krävs att den skattskyldige har direkt uppsåt. dvs. att hans avsikt är att undandra sin inkomst från beskattning. Brottet är fullbordat i och med att skattemyndigheten har fattat beslut om påföring av skatt eller underlåtit att fatta ett sådant beslut pågrund av att uppgiftsskyldigheten fullgjorts på ett oriktigt sätt.

Risken för att en dylik överenskommelse kommer att träffas uppstår endast när förenklad deklaration används och bestämmelsen gäller således endast när deklaranten har lämnat en sådan deklaration.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts- skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

AUL innehåller i 8 s bestämmelser om att bl.a. den som i sin allmänna självdeklaration skall redovisa en- eller tväfamiljsfastighet i vissa fall skall lämna uppgifter i deklarationen om uppdrag beträffande fastigheten. Be- stämmelsen jämkas så att uppgiftsskyldigheten också gäller den som läm- nar förenklad självdeklaration.

Sammanfattning av betänkandet Förenklad självdeklara- tion (SOU 1984: 21)

I detta delbetänkande lägger vi fram förslag om ändringar i de materiella bestämmelserna pä inkomstbeskattningens omrade i syfte att förenkla deklarationsförfarandet för det stora flertalet enskilda skattskyldiga och skapa förutsättningar för en reform av taxeringsförfarandct. Vårt förslag omfattar främst löntagare och pensionärer och bedöms kunna möjliggöra att 44,5 milj. skattskyldiga lämnar en starkt förenklad självdeklaration. Systemet bygger på att arbetsgivarna— liksom f.n. — lämnar kontrolluppgifter på utbetalade löner och utgående skattepliktiga förmåner. Vidare utgår systemet från att banker och andra kreditinstitut lämnar kontrolluppgift pä räntor. som insättare gottskrivits under inkomstaret, samt att kontrollupp- gifter frän VPC m.fl. om aktieutdelning också kommer att ingå i systemet.

Grunduppgifter och lil/ägg.?uppgifter

Den grundläggande tanken bakom förslaget är att de skattskyldiga som använder den förenklade deklarationen inte skall behöva uppge sådant som skattemyndigheterna får kännedom om genom k(:>ntr(_>lluppgifterna eller kan inhämta genom att använda tillgängliga register. t.ex. fastighetsregistret. Förstnämnda uppgifter benämns i förslaget grunduppgifter. Vid sidan härav katt den skattskyldige i viss utsträckning lämna tilläggsuppgifter i den förenklade deklarationen.

Den förenklade självdeklarationen skall i första hand omfatta inkomstsla- gen tjänst. kapital och smähusfastighet (villa eller fritidshus). Den skattskyl- dige kan i normalfallet försäkra att hans inkomster av anställning eller uppdrag och hans ersättning frän försäkrings- eller arbetslöshetskassa samt pension eller livränta överensstämmer med de ktjintrolluppgifter han fått. Han behöver i sa fall inte redovisa inkomsterna i deklarationen utan bekräftar grunduppgifternas riktighet genom att skriva under deklaratio- nen.

llar den skattskyldige haft inkomst av tjänst som inte ingår i grundupp- giftcrna. t.ex. därför att kontrolluppgift inte skall lämnas eller den skattskyldige inte har fått kontrolluppgift. redovisar han sadana inkomster som tilläggsuppgiftcr.

1 det fullt utbyggda systemet ingår bland grunduppgiftcrna kreditinstitu- tens och VPCzs kontrolluppgifter på inkomst av kapital i form av ränta pa bankmedel och utdelning på aktier. Vi räknar med att sa kan ske fr.o.m. 1.988

• Sida 142
•  Original

Prop. 1984/85: 180 142

ärs taxering. l avvaktan pä att ett system för detta uppgiftslämnande byggs upp skall dessa kapitalintäkter redovisas som tilläggsuppgiftcr i 1986 och 1987 års deklarationer. Om intäkterna uppgär till högst 1000 kr. och avdragen därifran inte överstiger intäkterna behöver närmare uppgifter inte lämnas.

Har den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet inte uppgatt till 50 000 kr. vid inkomstärets utgäng behöver han inte heller redovisa förmögenheten närmare. _

Skattepliktig förmögenhet som uppgar till 50 000 kr. eller mer kan redovisas som tilläggsuppgift. Om den skattepliktiga förmögenheten uppgår till 400000 kr. far den förenklade deklarationen inte användas även om övriga förutsättningar är uppfyllda. lsa fall mäste den skattskyldige lämna en fullständig deklaration.

] den förenklade deklarationen kan inga en villafastighet. lsa fall förtrycks fastighetens officiella beteckning. taketingsvärde m.fl. uppgifter genom skatternyndigheternas försorg. Vidare beräknas intäkt. garantibelopp. extra avdrag och nettointäkt med utgängspunkt i att den skattskyldige ägt villan hela beskattningsåret. Den som köpt eller salt en fastighet under året mäste använda fullständig deklaration.

Uppgift om skuldräntor och om tornträttsavgäld. som betalats under året. och om skulden vid ärets utgäng lämnar den skattskyldige som tilläggsupp- gifter.

Smärre aktievinster skall kunna rymmas i systemet med förenklad deklaration.

Schablonavdrag m.m.

För den som lämnar förenklad självdeklaration avräknas automatiskt fran anställningsinkomster ett schablonavdrag om 2 000 kr. i den man inkoms- terna förslär. Avdraget får dock inte överstiga 10 '.7-2 av intäkterna. Schablonavdraget som innebär en höjning av det nuvarande avdraget med 1 000 kr.. skall omfatta även den avdragsgilla delen av kostnader för resor till och från arbetet. Den nuvarande bestämmelsen att sädana kostnader fär dras av endast i den mån de överstiger 1 000 kr. behälls.

l schablonavdraget ingår inte kostnader i samband med tjänsteresor. Dessa kostnader blir avdragsgilla som hittills. Den som vill ha avdrag för sådana kostnader maste lämna en fullständig deklaration.

Det nu gällande lUll—kronorsaydraget frän inkomst av tjänst för den som har andra inkomster än arbetsinkomster. t.ex. pensionärer. slopas.

Bestämmelserna för att beräkna pensionsgrundandc inkomst har anpas- sats till vara förslag beträffande avdrag frän inkomst av tjänst.

I stället för det nuvarande s.k. sparavdraget om 800 kr. under inkomst av kapital föreslas ett individualiserat avdrag om 1 000 kr. Detta innebär att avdraget medges varje skattskyldig fysisk person för sig utan möjlighet att flytta över det helt eller delvis till make eller annan sambeskattad person. Avdraget skall i likhet med det nuvarande inte vara underskottsgrundan- de.

Vi föreslår vidare att avdrag för forvaltningskostnader frän kapitalinkoms- ter inte medges upp till ett belopp av l 000 kr. Kostnader därutöver blir

• Sida 143
•  Original

Prop. 1984/85: 180 143

avdragsgilla pä samma sätt som f.n. men måste redovisas i en fullständig deklaration. Ränta pä överskjutande skatt blir skattefri och utgar med reducerad procentsats.

Vad beträffar inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet införs ett avdrag om lt)[)t_) kr. för varje skattskyldig för vinst vid försäljning av aktier som innehafts mindre än två är. Det nuvarande avdraget för s.k. äldre aktier. 3 000 kr.. som är detsamma för ensamstående och för makar gemensamt. omvandlas till ett individuellt avdrag om 2000 kr. Avsikten är att en skattskyldig, som äger aktier och som i övrigt uppfyller förutsättningarna för att få använda den förenklade deklarationen. inte skall behöva lämna en fullständig deklaration fastän han gjort smärre försäljningar av aktier, teckningsrätter e.d.

Allmänna uvdrag m.m.

l fraga om de allmänna avdragen erinrar vi om att förslag från andra kommittéer nyligen lagts fram om att ersätta förvärvsavdraget och avdraget för underhåll av inte hemmavarande barn med stöd i annan form. Vi understryker den stora vinst detta skulle innebära frän skatteförenklingssyn- punkt och räknar i vårt förslag med att dessa avdrag slopas. Detsamma gäller skattereduktionen för s.k. hemmamake och ensamstående med barn.

Det enda allmänna avdrag som får yrkas i den förenklade deklarationen är avgifter för pensionsförsäkring. Det görs som tilläggsuppgift.

Avdrag för nedsatt skatteförmäga för folkpensionärer medges i stort enligt samma metod som gäller f.n. Motsvarande avdrag för sjukdomskostnader slopas däremot och ersätts med stöd i annan form.

Vära förslag till ändrade materiella bestämmelser omfattar givetvis även dem som lämnar fullständiga deklarationer.

DekIarutionsblanketter och mxeringsbesked

Vi har tagit fram en tväsidig blankett för den förenklade självdeklarationen. Den skattskyldige skall på första sidan bekräfta grunduppgifternas och ev. tilläggsuppgifters riktighet genom sin underskrift pä heder och samvete. Särskilt utrymme finns på bada sidorna för tilläggsuppgifter. Särskilda yrkanden eller uppgifter av annat slag än föreskrivna tilläggsuppgifter kan inte tas med i blanketten. Den som vill lämna fler uppgifter än som ryms pa den förenklade deklarationen får i stället fylla i en fullständig deklara- tion.

Vi föreslär inga principiella ändringar i den fullständiga deklarationen. Saväl den fullständiga som den förenklade deklarationsblanketten skall även fortsättningsvis skickas ut till de skattskyldiga med namn. adress m.fl. uppgifter förtryckta. Vi föreslär emellertid valfrihet för den som fått en blankett för förenklad deklaration att i stället använda den fullständiga om han sä önskar.

l'nga principiella ändringar föreslas beträffande skyldigheten att deklare- ra.

Den som använder den förenklade blanketten kommer att under juni taxeringsäret få ett meddelande (taxeringsbesked). Av taseringsbeskedet

• Sida 144
•  Original

Prop. "1984/85: 180 144

framgår bl.a. vilka kontrolluppgifter taxeringen grundas på. Syftet är att upplysa de skattskyldiga om vad som legat till grttnd för taxeringen och att möjliggöra omprövning under taxeringsperioden. Taxeringsbeskedet skall innehålla en specifikation av de olika intäktsposterna och utfärdas endast vid 1986 och 1987 års taxeringar. Vid 1988 års taxering är avsikten att ersätta taxeringsbeskedet med en tidigareläggning av skattsedelsutskriften och avräkningen av preliminär skatt. Vara Överväganden i den delen redovisas i ett kommande betänkande.

[control/uppgifter

Arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet utökas nägot. De skall i kontrolluppgif- terna ange inte bara förekomsten av en förmän utan också värdera den i de fall det rör sig om fri bostad. fri lunch. fri bil m.m. Liksom i dag används i första hand personnummer som identifieringsbegrepp i kontrolluppgifterna. Det formulär. som tagits fram av en arbetsgrupp inom den s.k. EKO- kommissionen. kommer att underlätta uppgiftslänmandet.

Som förut antytts anser vi det lämpligt att genomföra kreditinstitutens uppgiftsskyldighet för räntor och skattemyndigheternas användning av dessa kontrolluppgifter i två steg. Fr.o.m. 1986 års taxering skall kontrolluppgift utfärdas om räntebeloppet uppgår till minst 500 kr. eller kapitalbehållningen är minst 5 000 kr. Systemet blir då testat och uppdaterat bl.a. för att säkerställa korrekta personnummer i kontrolluppgifterna. Fr.o.m. 1988 års taxering utfärdas kontrolluppgift om räntebeloppet uppgår till minst 100 kr. eller kapitalbehällningen är minst 1 000 kr. Uppgifterna skall då tjäna till ledning för taxeringen.

Taxering och kontroll

l normalfallet kommer taxeringen att bestätnmas med ledning av kontroll- uppgifter från arbetsgivare. kreditinstitut m.fl. och skattemyndigheternas registeruppgifter. Taxeringen grundas vidare på de tilläggsuppgifter den skattskyldige lämnar i den förenklade deklarationen. Samtliga uppgifter registreras med hjälp av ADB. Uppgifterna sammanställs maskinellt och taxeringen sker med hjälp av datamaskin. Samtidigt beräknas den pensions- grundande inkomsten. Slutgiltigt besked om taxeringen lämnas i skattsedel pä slutlig skatt.

I den förenklade deklarationen förekommer siffersammanställningar endast i fråga om tilläggsuppgifter.

Skattckontrollen i det förenklade deklarationssystemet begränsas i huvudsak till ADB-tester.

l avvaktan på våra förslag till förändrat taxeringsförfarande. som vi avser att lägga fram i ett betänkande omkring ärsskiftet 1984585. skall de formella taxeringsbesluten liksom f.n. fattas av TN.

Besvärsrätt

Extraordinär besvärsrätt skall föreligga säväl för de skattskyldiga som det allmänna om en taxering blivit felaktig pä grund av att en kontrolluppgift

• Sida 145
•  Original

Prop. 1984/85: 180 145

enligt 37 & TL har saknats eller varit oriktig. För sådana felaktigheter skall inte skattetillägg påföras. I fråga om den skattskyldiges straffansvar för felaktiga uppgifter enligt skattebrottslagen föreslår vi en ändring endast för det fall att en anställd och en arbetsgivare träffat överenskommelse i syfte att omintetgöra en beskattning enligt det förenklade deklarationssystemet. Inga ändringar föreslås beträffande ansvaret för skattens betalning.

Det förenklade deklarationssystemet leder till att skattekontrollen till stor del kan flyttas över från de skattskyldiga till kontrolluppgiftslämnarna. För att understryka vikten .av att korrekta kontrolluppgifter lämnas bör straffsanktionerna skärpas något. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter kontrolluppgiftsskyldigheten bör kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Genomförande och kostnader

Det förenklade deklarationssystemet bör genomföras i ett första steg fr.o.m. 1986 års taxering. Fr.o.m. 1988 års taxering byggs systemet ut till att omfatta även ränteintäkter från banker och andra kreditinstitut samt utdelning på börsnoterade aktier. Redan från början kan systemet omfatta 3,5—4.0 milj. skattskyldiga.

Ändringarna av de materiella beskattningsreglerna beräknas sammantag- na medföra ett skattebortfall i storleksordningen 1 miljard kr. årligen. Å andra sidan resulterar det förenklade deklarationssystemet i administrativa besparingar på olika sätt. Våra förslag innebär även vissa förenklingar beträffande de fullständiga deklarationerna. Sammantaget skapar förslagen förutsättningar för att slutgiltigt gå över till en ordning där all deklarations- granskning sker av tjänstemän. Att helt slopa den s.k. fritidsgranskningen beräknas medföra en besparing av ca 35 milj. kr. Bland andra besparingar bör nämnas de minskade hanteringskostnaderna och den starkt reducerade registreringsvolymen. Att beräkna dessa besparingar i kronor är dock knappast möjligt.

På sikt möjliggör det förenklade deklarationssystemet att granskningsre- surserna i successivt ökande grad kan koncentreras på de svårkontrollerade deklarationerna.

10 Rikxdagen 1984/85. ! _s'uml. Nr 180

• Sida 146
•  Original

Prop. 1984/85: 180 146

Lagförslagen i betänkandet SOU 1984: 21

1 Förslag till Lag om förenklad självdeklaration

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 I denna lag ges bestämmelser om förenklad självdeklaration vid inkomst- och förmögenhetstaxering enligt taxeringslagen (1956:623) och om taxering då en sådan deklaration har lämnats.

2 5 Om inte annat framgår av denna lag gäller bestämmelserna i taxerings- lagen (19562623) i tillämpliga delar.

När i denna lag uttryck används som förekommer i kommunalskattelagen (1928z370) eller i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt har de samma innebörd som i dessa lagar.

Vad i denna lag sägs om makar skall i tillämpliga delar också gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 å sista stycket kommunalskattelagen.

Huruvida någon är att anse som bosatt här i riket, skall avgöras efter de i anvisningarna till 535 kommunalskattelagen stadgade grunderna.

3 & Fysisk person som har varit bosatt i riket under hela beskattningsåret får, om inte annat följer av 4 5, lämna en förenklad självdeklaration enligt denna lag, om han endast skall lämna uppgift om intäkt. tillägg, kostnad eller förmögenhet som nedan sägs, nämligen

1) intäkter inom inkomstslaget tjänst, under förutsättning att inga andra avdrag yrkas för intäkternas förvärvande än sådant avdrag som medges utan särskild utredning enligt 335 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370),

2) intäkter eller kostnader inom inkomstslaget kapital som utgörs av ränta på obligationer eller på utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,

utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar.

intäkt av bostad eller annan förmån av fastighet som tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap under förutsättning att sådan bostad eller förmån dels har tillkommit medlemmen eller delägaren under hela beskattningsåret, dels ej mot vederlag har varit av medlemmen eller delägaren upplåten till annan under

• Sida 147
•  Original

Prop. 1984/85: 180 147

beskattningsåret.

gäldränta som skall hänföras till inkomstslaget kapital enligt 39 ä 1 mom. första stycket kommunalskattelagen.

3) intäkter eller kostnader inom inkomstslaget annan fastighet beträffande en under hela beskattningsåret innehavd fastighet för vilken intäkten skall beräknas enligt bestämmelserna i 24.5 2 mom. första stycket kommunal- skattelagen och för vilken taxeringsvärde har blivit bestämt för beskattnings- året,

4) avgift för pensionsförsäkring som ägs av honom själv och som inte är en tjänstepensionsförsäkring,

5) garantibelopp. som skall tas upp som skattepliktig inkomst. 6) en vid beskattningsårets utgång skattepliktig förmögenhet eller en tillsammans med make. föräldrar eller barn gemensamt beräknad skatteplik- tig förmögenhet enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt (1947:577) om högst 400000 kronor. eller

7) sådant tillägg som anges i 10 ä 6 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om Statlig inkomstskatt, under förutsättning att uppgift om tillägget lämnats på kontrolluppgift i enlighet med bestämmelserna i 37%"? 2 mom. tionde stycket taxeringslagen (1956:623).

45 Vad i 3 & sagts gäller inte 1) den som är företagsledare i fåmansföretag, är närstående till sådan person eller är delägare i fåmansföretag, 2) den vars make är skyldig att lämna uppgift beträffande förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas på annat sätt än enligt 24 5 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370), eller rörelse, 3) den som är skyldig att i sin självdeklaration lämna uppgift enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdrags- ersättningar. eller 4) den som, utöver vad deklarationsformuläret föranleder. vill meddela upplysningar till ledning för egen taxering.

Sä Förenklad självdeklaration skall innehålla:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun och hemvist i kommunen samt personnummer,

2) uppgifter som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall taxeras som gift eller ogift skattskyldig,

3) de intäkter och de avdrag, som är att hänföra till förvärvskälla inom inkomstslagen annan fastighet, tjänst eller kapital; och skall därvid i fråga om annan fastighet särskilt anges dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten. dels fastighetens taxeringsvärde för beskattnings- året,

4) avgift för pensionsförsäkring, som den skattskyldige yrkar avdrag för vid taxeringen,

5) garantibelopp samt 6) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings- året.

Förenklad självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som

• Sida 148
•  Original

Prop. 1984/85: 180 148

erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Dä skattskyldig skall taxeras för barns förmögenhet skall uppgift även lämnas om sådan förmögenhet.

69" Förenklad självdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Uppgifter om intäkt. tillägg, kostnad eller förmögenhet lämnas som grunduppgift eller tilläggsuppgift.

Grunduppgift lämnas om

1) intäkt eller tillägg för vilken den skattskyldige erhållit kontrolluppgift som upprättats i enlighet med bestämmelserna i 37.5 taxeringslagen (1956:623),

2) skattepliktig förmögenhet om den vid slutet av beskattningsåret inte uppgår till 50000 kronor.

Övriga uppgifter om intäkt. kostnad eller förmögenhet lämnas som tilläggsuppgift.

7ä När en förenklad självdeklaration har lämnats enligt denna lag sker taxering på följande sätt.

Taxering av intäkt, tillägg eller tillgång som lämnats som grunduppgift sker med ledning av kontrolluppgift som lämnats enligt bestämmelserna i 37 & taxeringslagen (1956:623).

Taxering av intäkt. kostnad eller skattepliktig förmögenhet som lämnats som tilläggsuppgift sker med ledning av sådan uppgift.

Vid taxeringen medges sådana avdrag som tillkommer skattskyldig utan särskild utredning.

8 5 Är avlämnad förenklad självdeklaration inte så upprättad, som i denna lag föreskrivs, får den skattskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller. där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, på behörigt sätt upprättad förenklad självdeklaration.

Om vid utredning framkommer att taxering inte kan ske med ledning av en lämnad förenklad självdeklaration, får anmaning innehålla föreläggande för den skattskyldige att i stället lämna en allmän eller en särskild självdekla- ration.

Vid anmaning enligt denna lag gäller bestämmelserna i 51—55 åå taxerings- lagen (1956:623).

95 Taxeringar som har beslutats med ledning av en förenklad självdekla- ration skall tas upp i ett särskilt register (taxeringsuppgifrsregister). I registret skall för varje skattskyldig anges särskilt dels de uppgifter som enligt 68 5 taxeringslagen (19561623) skall antecknas i skattelängd, dels de ytterligare uppgifter som har tjänat till ledning vid taxeringama. Taxeringsuppgiftsregister enligt första stycket skall upprättas av den lokala skattemyndighet som har att ta upp beslutade taxeringar i skattelängd enligt 68.5 taxeringslagen. Sedan sex är har förflutit efter taxeringsårets utgång skall registret förstöras.

• Sida 149
•  Original

Prop. 1984/85: 180 149

10%) För skattskyldig vars taxeringar har beslutats med ledning av en förenklad självdeklaration skall utfärdas ett särskilt meddelande (taxerings- besked) med information om de uppgifter som har tjänat till ledning vid taxeringama.

Taxeringsbesked utfärdas av den lokala skattemyndighet som har att ta upp beslutade taxeringar i skattelängd enligt 68 & taxeringslagen (1956:623).

Taxeringsbesked skall tillställas den skattskyldige före utgången av juni under taxeringsåret.

11 & De närmare föreskrifter som erfordras för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. l fråga om uppgifter som avses i 37 ä 1 mom. 4 b taxeringslagen (1956:623) tillämpas bestämmelsen i oå tredje stycket 1.) första gången vid 1.988 års taxering. Vid 1986 och 1987 års taxeringar lämnas ifrågavarande uppgifter som tilläggsuppgifter i den förenklade självdeklara- tionen.

2 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928z370) dels att 46å 3 mom. skall upphöra att gälla, dels att 19 å, 335 1 och 2 mom.. 35ä 3 mom., 395 1 och 3mom., 465 2 mom.. 50 52 mom.. 52 ä 1 mom., punkt 1 av anvisningarna till 19 &, punkt 4 av anvisningarna till 335 samt punkt 2 av anvisningarna till 50? skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 51

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 & 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)

' Senaste lydelse 1983: 1043.

• Sida 150
•  Original

Prop. 1984/85:180 150

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (_1977z265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersätt- ningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 5 1 eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag. annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsför- säkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del'ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknan- dedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avsesi 24 5 1 mom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförSäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av Skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av Skadeförsäkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. i den mån givaren enligt 20 5 eller punkt 5 av anvisningarna till 46 & icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (19732349), internatbi- drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen

• Sida 151
•  Original

Prop. 1984/85: 180 151

Nuvaran de lydelse Föreslagen lydelse

eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med demi fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 55 lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 & samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbi- drag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostads- bidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt väx- ande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5 000 kronor. såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

intäkter av försäljning av vilt väx- ande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 695 1 mom. upp- bördslagen (1953272).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 &.

335

] mom.: Från intäkt av tjänst må avdrag göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt icke för samma

1 Senaste lydelse 1975: 1347.

• Sida 152
•  Original

Prop. 1984/85: 180 152

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

kostnader anvisats särskilt anslag, som. på sätt i 32 & 3 mom. är sagt. ej skall upptagas såsom intäkt. Avdrag får i enlighet härmed ske för. bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller olycksfallsförsäkring. som tagits i samband med tjänst. så ock avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal. för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

kostnad för resor i tjänsten, där ej, vad angår statstjänst, särskild ersättning varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

Har den skattskyldige för sin utbildning eller eljest i och för tjän- sten ådragit sig gäld. må ock ränta å sådan gäld avdragas.

2mom.J Skattskyldig, som haft 2mom. Skattskyldig, som- haft intäkt av tjänst i form av kontant lön intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 25 lagen (1962:381) enligt 11 kap. 2.5 lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, skall som inkomst av anställning. skall utöver kostnader som avses i punk- utöver kostnader som avses i punk- terna 3 och 4 av anvisningarna anses tema 3 och 4 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av ha haft utgifter till ett belopp av minst 1 000 kronor. Avdraget får minst 2000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga fem procent av dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor. hundratal kronor.

Skattskyldig, som haft intäkt av Avdrag för kostnader för resor till tjänst, i annat fall än som avses i och från arbetsplatsen medges på sätt första stycket, skall anses ha haft närmare angives i punkt 4 av anvis- utgifter som avses i 1 mom. till ett ningarna. belopp av minst 100 kronor.

Vad i första och andra styckena sägs skall inte gälla, om summan av utgifterna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna. och inte heller i den mån avdraget genom tillämpning av nämnda stycken skulle komma att överstiga summan av intäkterna.

355 3 mom.4 Realisationsvinst på 3 mom. Realisationsvinst på

3Senaste lydelse 1982:421. 'Senaste lydelse 1983:1043.

• Sida 153
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

grund av avyttring av aktie . andel i aktiefond, delbe- vis eller tcckningsrätt till aktie eller andel i ekono- misk förening eller i han- delsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig. om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två

år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3amom,

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda be- loppet av skattepliktig realisations- vinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åtnju- ta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyl- dig ätnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa- tionsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

153 Föreslagen lydelse grund av avyttring av aktie. andel i aktiefond. delbe- vis eller teckningsriitt till aktie eller andel i ekono- misk förening eller i han- d e l sb ol ag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst under ett beskattningsår. minskat med avdragsgill del avförlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 1 000 kronor. För vissa aktier och andelar tillämpas bestäm- melserna i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda be- loppet av skattepliktig realisations- vinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åtnju- ta avdrag med 2 000 kronor.

I intet fall får skattskyldig åtnjuta avdrag enligt första eller andra styck- et med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst minskat med avdragsgill del av för— lust som där nämns.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

• Sida 154
•  Original

Prop. 1984/85: 180 154

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Har egendOm som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som angesi 2 5 första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. är — oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern. skall — där ej annat följer av nionde stycket — beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet. värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag. kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genOm fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen. beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisations- förlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 5 3 mom.. om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandling- en. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmel- serna i detta stycke beräknas enligt de regler. som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen Obeskat- tade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien. direkt eller genom förmedling av annan. överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag.

• Sida 155
•  Original

Prop. 1984/85: 180 155

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie _ direkt eller genom förmedling av annan — ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag. som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag. som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmans- bolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycket uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer. för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar. make. avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

395

lmom.-(' Från bruttointäkt som lmom. Från bruttointäkt som

avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnad samt för gäldränta. som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22. 25. 29, 33 och 36 åå samt i 2 mom. av denna paragraf.

5Senaste lydelse 1979:6l2.

avses i 3895 lmom. får avdrag göras för förvaltningskostnad samt för gäldränta. som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22, 25. 29 och 36 åå samt i 2 mom. av denna paragraf.

• Sida 156
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

3m0m.6 Fysisk person, som haft intäkt varom i 38 & ] mom.förmiiles, äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet lmom. avsedda kostnaderna. utö- ver avdrag för dessa kostnader åtnju- ta extra avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskattnings- året varit gift och levt tillsammans med andra maken. avdrag för dem båda gemensamt åtnjutas med I 600 kronor. I intet fall må dock skattskyldig åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan brutto- intäkten och summan av de i] mom. avsedda kostnaderna.

må nu avsett

av de il

[56

Föreslagen lydelse

För fysisk person medges avdrag för förvaltningskostnader bara för den del av kostnaderna som översti- ger 1 000 kronor under beskattnings- året.

3 mom. Fysisk person. som har intäkt som nämns i 38 ä 1 mom.,får om bruttointäkten överstiger sam- manlagda beloppet av de enligt 1 mom. avdragsgilla kostnaderna. utöver avdrag för dessa kostnader medges extra avdrag med I 000 kro- nor. Skattskyldig får dock inte med- ges avdrag enligt detta moment med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och summan av de enligt lmom. avdragsgilla kostnaderna.

46å

2 mom.7 I hemortskommuncn får skattskyldig. som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla. i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna:

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (198lzo9l) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) utgår enligt SFS 1982:421. 4) för belopp som den skattskyldi- ge enligt vid självdeklarationen foga! intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 är om det genomgår grund- skola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning. dock högst med 3 000 kronor för varje barn;

5) utgår enligt SFS 1976:460.

"Senaste lydelse 1975z312. 7Senaste lydelse 10821421.

3) utgår enligt SFS 1982:421.

5) utgår enligt SFS 19761460.

• Sida 157
•  Original

Prop. l984/85: 180

Nuvarande lydelse

l57

Föreslagen lydelse

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbets- givare. om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskatt- ningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pen- sionsförsäkring och underhållsbi- drag. som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidrager vid beräkningen

Har skattskyldig under beskatt- ningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd och avgift för pensionsförsäkring. som anges i för- sta stycket 6). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet eller avgiften vid beräkningen av sjömansskatt.

av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 &, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. ] fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A- inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. Istället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdra— get beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförin- nan. Med A—inkomst avses inkomst som enligt 95 3 mom. andra stycket lagen (1947576) om statlig inkomstskatt är att anse som A—inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (]958:295) om sjömansskatt samt enligt 19" Zmom. nämnda lag skattepliktig dagpen- ning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. fär avdrag medges högst med belopp. beräknat som för inkomst

• Sida 158
•  Original

PrOp. 1984/85: 180 158

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte. beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29 &. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 5 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragcts storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 & medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i fjärde stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp SOm tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommuncn inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor. som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsär då avgiften betalades. får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får anraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.

• Sida 159
•  Original

Prop. 1984/851180

Nuvarande lydelse

_? mom.” Ha makar med hemma- varande barn under !() är båda haft A-inkomst enligt 95 3 mom. lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt. må den make som haft den lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta förvärvsavdrag. Ha makarna ltaft lika stora A-inkontster, åtnjutes avdraget av den yngsta maken. Avdraget är i fråga om inkomst av jordbruksfastighet och rörelse 25 procentav nettointäkten av förvärvs- källan samt ifråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten. i samtliga fall dock högst 2 000 kro- nor. Vid jämförelsen av makarnas inkomster skall hänsyn tagas även till under beskattningsåret uppburen kontant inkomst ombord enligt lagen (I958:295) om sjömansskatt samt enligt 1.5 2mom. nyssnämnda lag skattepliktig dagpenning.

Har gift skattskyldig med hemma- varande barn under ]6 år haft A- inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och har maken utfört arbete i fört-'ärvskållan utan att taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvis- ningarna till 52 &, må den skattskyl- dige åtnjuta förvärvsavdrag med vär- det av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kronor. Vad nu sagts skall, utan hinder av att intäkten är hänförlig till inkomstslaget tjänst, gälla även skattskyldig. som på grund av bestämmelserna i punkt 13 av anvisningarna till 32 ? beskattas för makes arbetsinsats.

Avdrag enligt första och andra styckena må åtnjutas endast av make som levt tillsammans med andra maken under beskattningsåret.

Har skattskyldig med hemmava- rande barn under 16 år, som under beskattningsåret antingen varit gift

"Senaste lydelse 1976: 1094.

Föreslagen lydelse

159

• Sida 160
•  Original

Prop. 1984/85: 180 160

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men icke levt tillsammans med sin make eller ock varit ogift (varmed jörnställes änka, änkling eller från- . skild). haft A-inkomst, må han åtnju- ta förvärvsavdrag. Avdraget är ifrå— ga om inkomst av jordbruksfastighet och rörelse 25 procent av nettointäk- ten av jörvärvskällan och ifråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten. i samtliga fall dock högst 3 000 kronor.

A vdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnju- tas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår. Avdrag må för skatt- skyldig eller. om skattskyldig varit gift och levt tillsammans med sin make, för makarna tillsammans icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt första eller fjärde stycket: 2 000 kro- nor; och

i övriga fall: I 000 krattor. Avdrag enligt detta moment skall erhållas i kommun där inkomst. som berättigar till avdrag. tages till beskattning. i första hand, när så kan ske, inom hemortskommuncn och i övrigt enligt fördelning som bestäm- mes av taxeringsnämnden i sagda kommun.

505

2 mom.? För fysisk person. som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret. utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor. så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- Har skattskyldigs skatteförmåga ga under beskattningsåret hava varit under beskattningsåret varit väsent- väscntligen nedsatt till följd av lång- ligen nedsatt till följd av ålderdom,

"Senaste lydelse 19791169.

• Sida 161
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

varig sjukdotn, olyckshändelse. äl- derdom. underhåll av andra närstå- ende än barn. för vilka den skattskyl- dige ägt tillgodonjuta allmänt barn- bidrag. eller annan därmed jämför- lig omständighet. må efter taxerings- nämndens eller. om besvär anförts eller ock särskild framställning där- om gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsårct. länsrättens be- prövande den skattskyldiges tax- eradc inkomst minskas. förutom med kommunalt gruntlavdrag. med ytterligare ett efter omständigheter- na avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt ätnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga. skall avdrag, som avses i detta stycke. minskas med det belopp. varmed jämkning medgivits.

lbl

Föreslagen lydelse

underhäll av andra närstående än barn. för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag. eller annan därmed jämförlig om- ständighet. mä efter taxeringsnämn— dens eller. om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni äret näst efter taxeringsäret, länsrättens be- prövande den skattskyldiges tax- erade inkomst förutom med kommunalt grundavdrag. med ytterligare ett efter omständigheter- na avpassat belopp. dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt ätnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag. som avses i detta stycke. minskas med det belopp. varmed jämkning medgivits.

minskas.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt. pa grund av nedsatt arbetsförmåga. långvarig oförvällad arbetslöshet, stor försörj— ningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn ('existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig. vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension. är — om särskilda omständigheter icke föranleda annat — berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställ— ning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp. varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt. skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig. som nu nämnts. beskattningsbar inkomst.

För ideell förening. som äger rätt till grundavdrag enligt 48.5 1 mom.. utgöres såvitt angår hemortskommuncn den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag.

52 å lmom.'” Äkta makar. som under beskattningsåret levt tillsammans,

taxeras en var för sin inkomst. Har vid dylik taxering avdrag. som i 46 få 1 och 2 mom. medgives. helt eller

1"Senaste lydelse 1981:999. ll Riksdagen I984i'85 . I saml. Nr [80

• Sida 162
•  Original

Prop. 1984/85: 180 162

Numrundc lydelse Föreslagen lydelse

delvis ej kunnat utnyttjas ä den ena makens skattepliktiga inkomst. må bristen avräknas ä den andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstå- ende brist. dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46 s' 2 mom.. må, med tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 &. avräknas å förstnämnda makens inkomst och. där denna icke förslär. å andra makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom. som uppkommit för endera maken. må avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag. som i 505 2 mom. andra eller tredje stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig. Härvid iakttages att vardera makens skatteförmåga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet samt att avdrag enligt 509" 2 mom. andra stycket för makarna tillsammans icke ma överstiga det högsta belopp som där angives.

Avdrag enligt 50 å ?. mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst. I fråga om jämk- ning av avdraget enligt bestämmel- serna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 & skall för var- dera maken beaktas värdet av hälf— ten av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Vid jämkning som nu sagts skall vidare bortses från sådan förmögenhet, som enligt 85 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall räk- nas in i den skattskyldiges skatteplik- tiga förmögenhet.

Avdrag enligt 505 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst eller förmögenhet. I fråga om jämkning av avdraget enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 så skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av makarnas sam- manlagda skattepliktiga förmögen- het. Vid jämkning som nu sagts skall vidare bortses från sådan förmögen- het, som enligt 85 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall räknas in i den skattskyldiges skatte- pliktiga förmögenhet.

Anvisningar till 19 ä

1." Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll. som har lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus e.d. utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring. enligt vilken den försäk- rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o.d.).

Ersättning till föjd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestäm- melser i denna lag.

”Senaste lydelse l983:3ll.

• Sida 163
•  Original

Prop. 1984/85: 180 163

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas säsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig tvä eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare är — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det år under vilket engartgsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 & lmom.. mot engångsbelopp. gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engangsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav. som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 & 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3. kap. 1658 andra eller tredje stycket lagen (19622381') om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskas- sa. är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skatteplik- tig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning. som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall. då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskade- försäkring eller lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring. räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun. som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (l.966:368) och flyttningsstöd enligt förordning- en (l979zo32) om regionalpolitiskt stöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen (19601603') om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfor- don.

Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (19662368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med

• Sida 164
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nu varan de ly delse

| 64

Föreslagen lydelse

arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Hammar- skjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt flöå 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant

Till skattepliktig inkomst skall inte hänföras underhållsbidrag till icke hemmavarande harn intill dess barrt-

underhållsbidrag skall icke hänföras till skat/cpliktig inkomst.

etfyllt 18 år eller, om barnet genom- går grundskolu, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, intill dess det fyllt 21 år.

till 33 ä

4.” Även för det fall. att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader. äger han dock rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit belägen på sådant avstånd från hans bostad. att han behövt anlita och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på minst två timmar i jämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för år räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Användning i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för år räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader, som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader"). Regeringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer fastställer för varje taxeringsär föreskrifter för beräkning- en av avdrag i dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder. sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket. Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen medges bara för den del av kostnaderna som överstiger 1 000 kronor under be- skattningsäret.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen medges bara för den del av kostnaderna som överstiger 1000 kronor under be- skattningsåret. De kostnader som överstiger 1 000 kronor behandlas från avdragssynpunkt såsom ingåen- de i de övriga utgifter den skattskyl- uSenaste lydelse 198311051.

• Sida 165
•  Original

Prop. 1984/85 : 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dige kan lta haft och för vilka avdrag medges enligt 2 mom.

till 50.5

2. ” Vid bedömningen av om skatt- skyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp. t.ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

2. Vid bedömningen av om skatt- skyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra icke obetydlig del av den skattskyldiges inkomst om den uppgått till minst 3 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statliginkomstskatt. Överstiger den— na inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras högre statligt beskatt- ningsbar inkomst än 7500 kronor. Detta högsta inkomstbelopp mot— svarar taxerad inkomst för skattskyl- dig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 5 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 5 lagen om pensionstillskott, samt åtnjutit av- drag endast med 100 kronor enligt 33 ä' 2 mom. andra stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpen-

” Senaste lydelse 1983 :970.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger den— na inkomst intc visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras högre statligt beskatt- ningsbar inkomst än 7500 kronor. Detta högsta inkomstbelopp mot- svarar taxerad inkomst för skattskyl- dig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 & första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 & lagen om pensionstillskott. För gift skattskyl- dig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas

• Sida 166
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nttt'ttrant'le lydelse

sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, be— räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbelop- pet. För övriga skattskyldiga beräk- nas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk- pension.

166

Föreslagen lydelse

det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgö— rande 78.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pen- sion utgörande 96 procent av basbe- loppet. Sistnämnda beräknings- grund gäller också om gift skattskyl- dig under viss del av beskattnings- året uppburit folkpension med be- lopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. och under åter- stoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomst- beloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsva- rande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större. med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt tax- erade inkomst jämkas. om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90 000 kronor. Om förmögenhets— värdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inte medges. Fastighet, som avses i24 5 2 mom., samt sådan bOSladYIJyggllad med tillhörande tomt på jardbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyl- dige, skall inräknas iförmögenhets- värdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före tat- eringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250 ()00 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt tax- erade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhets- värdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inte medges. Om [ förmögenhet ingår fastighet. som avses i 24 9 2 mom. och som utgör den skattskyldiges bostad, eller sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som an vänds som bostad av den skattskyl- dige, jämkas avdraget om värdet av den skattskyldiges skattepliktiga för- mögenhet överstiger 250 000 kronor. Överstiger förmögenhetsvärdet i så- dant fall 400 000 kronor skall avdrag inte medges.

• Sida 167
•  Original

Prop. 1984/85: 180 167

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överstiger 250000 kronor. Vid be- räkning av hur stort [årtal kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvs- källan som byggnadens och tomt- markens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna [ förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyl- dige eller hans make flera sådana fastigheter. som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastig- het och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige. Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen fär frängås, när särskilda omständigheter föranleda det. Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 525 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den

3 Förslag till Lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt (l947:576)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' att 45 2 mom. skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 5 2 mom.: Vad i 46 55 3 mom. kom- munalskattelagen stadgas skall äga motsvarande tillämpning vid taxering till statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den

lRubriken ändrad genom 1974z770. 2Senaste lydelse 19601173.

• Sida 168
•  Original

Prop. 1984/85: 180

4 Förslag till

168

Lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att 14 5. 24 _5 1 mom., 25 5. 37 s 1. 2 och 5 mom.. 43 ä 1 mom.. 68 &, 72 a s. 100 5. 101 & 1 mom. och 116 få skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 25 d &. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 55:

Skattechefen skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likfor- migä och rättvisa. Han leder och ansvarar för deklarationsgransk- ningen och annan kontroll vid tax- eringen. Han skall även ansvara för att taxeringarna granskas i erforder- lig omfattning, varvid särskilt skall uppmärksammas ojämnheter mellan olika taxeringsdistrikt.

Skattcchefen skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likfor- miga och rättvisa. Han leder och ansvarar för deklarationsgransk- ningen och annan kontroll vid tax- eringen. Han bestämmer inför varje års taxering i samråd med riksskatte- verket kontrollens omfattning och inriktning.

Skattechefen fär anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs. får skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av taxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar.

245

1 mom. Självdeklaration är dels allmän självdeklaration, dels särskild självdeklara- tion.

] mom. Självdeklaration är a 11- män självdeklaration. särskild självdeklaration och förenklad självdekla- ration enligt lagen (1984.'000) om förenklad självdeklaration.

25 53

Allmän självdeklttralian skall upptaga: 1) den skattskyldiges namn och postadress. hemortskommun. där sådan finnes. Och hemvist därstädes. personnummer samt nummer 51 för honom utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsäret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land. där styrelsen haft sitt säte. samt beträffande skattskyldig. som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt. uppgift

”:l—”BC" omlfl/Ckl 197139? Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. ESenaste lydelse 1971—lz316. JSenaste lydelse l983:444.

• Sida 169
•  Original

Prop. 1984/85: 180 169

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om den tid. han sålunda haft bostad härstädcs.

2) alla förvärvskällor. beträffande vilka skattskyldighet för beskattnings- äret äligger den skattskyldige: och skall därvid i fråga om förvärvskälla. i vilken skattepliktig fastighet ingått. särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsäret eller. om sådant värde det året icke varit fastigheten åsatt. dess eljest antagliga värde vid taxeringsärets ingång. dels ock. därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattnings- året eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan.

3) de intäkter och de avdrag. som 3) de intäkter och de avdrag. som äro att hänföra till varje förvärvskäl— äro att hänföra till varje förvän'skäl— la. dock att ersättning. som enligt la. dock med undantag för uppgift bestämmelserna i 3 7 .é' ] mom. 1. g) som avses i 35 d .9'. icke behöver upptagas i kontrollupp- gift, ej heller behöver upptagas l deklarationen såsom intäkt.

4) de allmänna avdrag. som den skattskyldige yrkar fä tillgodonjuta vid taxeringen.

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret. ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom.

6) beloppet av den preliminära skatt. som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret. ävensom

7) garantibelopp. vilket skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för den skattskyldige i dennes hemortskommun.

8) om deklarationen avser fämansföretag. delägares eller honom närstå- ende persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma. dock att uppgifter icke behöva lämnas för närståen- de person, som ej uppburit ersättning från. träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter. som för särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans. var för sig inkomst att taxera enligt lagen (19471576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9s' 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 & sista stycket kommunalskattelagen (19382370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift. skall han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet. över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten

• Sida 170
•  Original

Prop. 1984/85: 180 170

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra maken. skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet. skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal. så att överskjutande (")retal bortfalla.

[ självdeklaration behöver uppgift inte lämnas om

I) ersättning som enligt bestäm- melserna i 37.5 1 mom. 1 . g) inte behöver upptagas i kontrolluppgift,

2) avyttring av aktier och andels- rätter som avses i 35 ä 3 mom. första stycket kommunalskattelagen(1928.'370) om jörsäljningsvärdet uppgår till högst I 000 kronor eller

3) avyttring av aktier och andels- rätter som avses i35 9" 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen om försäljningsvärdet uppgår till högst 7000 kronor.

Nuvarande lydelse

37 å ] ”IO/71.4 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (ko n t ro l lu p pg i ft e r) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse 4 a. Den som utbetalt utdel- Den som är berättigad att lyfta Den utbetalda utdelning- ning ä aktie i svenskt aktiebolag. utdelning för egen del vid en. på vilket 3 kap. 8 äaktiebolagsla- utdelningstillfället. gen (_1975zl385) eller lagen (1970596) om förenklad aktie- hantering är tillämplig. liksom bank. som avsesi l % aktiefonds- lagen (19742931). vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktie- fond för vilken register föres enligt 31 & sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från

1Senaste lydelse 198311070.

• Sida 171
•  Original

Prop. 1984/85: 180

utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralcn VPC Aktiebolags försorg.

Föreslagen lydelse

[71

1 inom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering samt registrering av preliminär A—skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan anmanning avlämnas uppgifter (k on tro l ] u p pg ifte r) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Upp gtftsskyldig

Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

43. Den som utbetalt utdel- ning å aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 åaktiebolagsla- gen (1975:l385) eller lagen (1970596') om förenklad aktie- hantering är tillämplig. liksom bank. som avsesi 1 & aktiefonds- lagen (1974:931). vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktie- fond för vilken register föres enligt 31 & sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Viirdepappersccntralen VPC Aktiebolags försorg.

Bank eller fondkontmissionär, som är auktoriserad fört-'altare av aktier enligt lagen om förenklad aktiehantering.

4 b. Den som yrkesmässigt mottagit penningmedel som inlå- ning eller på annat Sätt yrkesmäs- sigt ombesörjt att penningmea'el blivit räntebärande och som gott— skrivit eller förmedlat ränta.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdel- ningstillfället.

Den för vars räkning bank eller fondkommtlssionär i egenskap av förvaltare lyft utdelningen.

Fysisk person som insatt eller på annat sätt utlånat penningme- del.

Den utbetalda utdelningen och värdet av aktieinnehavet vid beskattningsårets utgång.

Gottskriven eller förmedlad sammanlagd ränta samt bor- genärs sammanlagda fordran vid årets utgång under förut- sättning att räntan uppgår till minst 100 kronor för hela året eller att fordran uppgår till minst 1 000 krattor. Undantag:

a) ränta på konto varöver bevis lämnas enligt 6.6 lagen (I978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller som avses i lagen (l983:890) om allemanssparande,

• Sida 172
•  Original

Prop. 1984/85: 180

4 6. Den som yrkesmässigt mot- tagit penningmedel som inlåning eller på annat sätt _vrkesnu't'ssigt ombesörjt att penningmedel blivit räntebärande och som gottskrivit eller förmedlat ränta.

Föreslagen lydelse

Juridisk person som insatt eller

på annat sätt utlånat penningma- del.

b) ränta och behållning på konto. som öppnats före 1984 års utgång. under förutsätt- ning att personnummer inte kan anges oclt att understiger 100 kronor eller fordran understiger ] 000 kro-

räntan

nor.

Gottskriven ellerförtnedlad sammanlagd ränta samt bor- genärs sammanlagda fordran vid årets utgång under förut- sättning att räntan uppgår till minst 500 krattor för hela året eller att fordran uppgår till

minst 5 000 krattor. Undantag: riinta och behåll- ning på konto. som öppnats före 1984 års utgång, under förutsättning att organisa- tionsnummer inte kan anges och att räntan understiger 100 kronor eller fordran understi- ger 1 000 kronor.

___-______________—________.____-_.___—______

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom.5 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom.. skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån. varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles. endast en del av året. skall upplysning meddelas om den tidrymd. för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktaments- ersiittning. skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättning— ar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättning- ar). förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrätt- ningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrätt- ning. som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar

5Senaste lydelse 1983:444.

• Sida 173
•  Original

Prop. 1984/85: 180 173

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men högst tio timmar räknas som halvdag; längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och längtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentscr- sättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje lt'tngtidsförrättning uppgivas säsom korttidsförrättning. — l kontroll- uppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas. att arbetsgivaren utöver traktamcntsersättningen. haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det. behöver arbetsgivaren. i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgi- vande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgi- varen har ett större antal anställda. som mera regelbundet företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxerings- arbetet. Medgivande får ej lämnas fämansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det katt begränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatte- verket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skctt för löntagares eller hans efterlevandes pensionering. skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första. andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgiftet enligt lagen (19811691) om socialavgifter. ] kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads— och traktamentsersättning.

[ kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sädant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982le06) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

] kontrolluppgift skall anges namn och pöstadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53% 1 mom. uppbördslagen (1953272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisa- tionsnummer. l kontrolluppgift som lämnas av fämansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift. som i "1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst. skall innehålla

• Sida 174
•  Original

Prop. 1984/85: 180 174

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om möjligt. fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst. skall innehålla uppgift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

[ kontrolluppgift skall lämnas uppgift om län som har lämnats räntefritt, eller mot ränta understi- gande sedvanlig ränta. till arbets- eller uppdragstagare. om det sam- manlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 100 kronor. Uppgiften skall avse lånebe- loppet och erlagd ränta.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. 3 b—3f eller 8 skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

[ kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats räntefritt, eller mot ränta understi- gande sedvanlig ränta. till arbets- eller uppdragstagare, om det sant- manlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 100 kronor. Uppgiften skall avse lånebe- loppet. erlagd ränta och (ler sam- manlagda värdet av förmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. fvb—3 f. 4b eller 8 skall avfattas på blankett enligt fast- ställt formulär. Särskild uppgifts- handling skall lämnas för varje per- son.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

5 mom.6 Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt '1 mom. punk- terna l. 2. 3 b—3 f. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

43.5

5 mom. Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punk- terna 1.2.3 b—3 f. 4 b. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

] mom.' Envar. som har utbekommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8.5 aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (19701596') om förenklad aktiehantering icke är tillämplig. så ock envar. som här i riket har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening. svensk aktiefond, för vilken register ej förs enligt 31 s" aktiefondslagen (19741931). eller. om den icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värde- papperscentralen). från utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken har erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ut genom värdepapperscentralen. på obligation. förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

är skyldig att till ledning för egen

"Senaste lydelse 19831318. ""Senaste lydelse 1983385.

är skyldig att till ledning för egen

• Sida 175
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

taxering vid mottagandet av utdel- ningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning. och överlämnas ej därvid en av denne avgiven veder- börlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den. som lyfter beloppet. och därvid uppges namn och hemvist på den. för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer nägon utdelning eller ränta mot kupong. som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör. skall också uppges namn och hemvist på den. från vilken kupongen har förvärvats.

175

Föreslagen lydelse

taxering vid mottagandet av utdel- ningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven veder- börlig uppgift. skall uppgift i stället avges av den. som lyfter beloppet. såvida inte uppgtftssky[(lighefförelig- ger enligt 37.6 lmom. punkt Ja. Därvid skall uppges namn och hem- vist pä den. för vars räkning belop- pet lyfts. Utbekommer någon utdel— ning eller ränta rnot kupong. som han har förvärvat utan det värdepap- per kupongen tillhör. skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den. som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas. innan betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som åsyftas i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om nanm och hemvist på den. för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats. skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsrnäl anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen_ Bank eller fondkomtnissionär. som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligt lagen om förenklad aktiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från värdepapperscentralen. Sådan anmodan får ej göras senare än fem år efter utbetalningen av räntan.

68 äl

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.

1 skattelängden antecknas särskilt delsi avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 11 s 3 mom. lagen (19471576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst. medgivet avdrag för underskott i f("örvz'irvskz'illa. samman- räknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor. minskad med avdrag för underskott). medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla. taxerad och beskattningsbar inkomst satnt räntetillägg och underlag för tilläggsbelt'tpp.

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 & lagen [l9581295) om sjömansskatt

*Scnaste lydelse 1983: 1091.

• Sida 176
•  Original

Prop. 1984/85: 180 176

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och enligt ] ä 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret. samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 5 4 mom. lagen om sjömansskatt.

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar

inkomst. .

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 ä "2 och 3mom. kommunalskattelagen (1928370) eller för skattereduktion enligt 25 4manz. uppbördslagen (1953272),

dels beslut i övrigt. som avser förutsättning för avdrag enligt 48 ä 2 och 3mom. kommunalskattelagen (19:18:370).

dels beslut, som avser förutsättning för skattereduktion enligt 2 5 lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progres- sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

dels uppgift om underlag. varpå skogsvärdsavgift skall beräknas. dels uppgift om underlag, varpå hyreshusavgift skall beräknas. dels vinstdelningsundcrlag. dels skattepliktig och beskatt- ningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11% lagen (1947:577) Om statlig förmögenhets-

dels skattepliktig och beskatt— ningsbar förmögenhet. om skatt skall utgå enligt 11% lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-

skatt. skatt,

dels uppgift om taxeringarna beslutats med ledning av förenklad självdeklaration enligt lagen (1984.'000) eller annan självdeklara- tion. '

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående. och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar. som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans. skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämn- dens beslut.

72a59

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyn- digheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 Ö lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 5 2 mom.

gSenaste lydelse 1983:444.

• Sida 177
•  Original

Prop. 1984/85: 180 177

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats. skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare. om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration.

Z) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde.

3.) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24é ?. mom. kommunalskattelagen (1928z370). beräkning av avdrag enligt 45 & första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garanti- belopp enligt 47 & kommunalskattelagen.

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag. vars rätta belopp framgår av debitering. enligt 46.6 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 5 2 mom. lagen (] 947:5 76) om

avdrag

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag. vars rätta belopp framgår av debitering eller avräkning enligt 46 ä 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag.

statlig inkomstskatt eller avräkning enligt 46 å4 mom. kommunalskatte- lagen av allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt S(lå 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduk- tion. som enligt 685 skall antecknas i skattelängd.

8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna i 11 5 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning av A-inkomst och B-inkomst.

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava— rande barns förmögenhet enligt 12 % lagen (19471577) om statlig förmögen- hetsskatt.

IO) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 & 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst. till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. har betecknats som A-inkomst.

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 s 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får ocksä, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag. som lämnats av annan än honom själv. har taxerats för en intäkt 12 Riksdagen 1984/85. 1 mm!. Nr 180

• Sida 178
•  Original

Prop. 1984/85: 180 178

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsäret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall. om det behövs. yttrande inhämtas från taxeringsnämndcns ordförande. lnnebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller fjärde stycket höjning av taxering. skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker. om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt. beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 ä 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

100 äl"

Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige, ]) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, som icke är av skattepliktig natur.

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, för vilken han icke är skattskyldig,

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilket icke. bort för honom upptagas såsom skattepliktig inkomst.

4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats ä orätt ort.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

6) om han. till följd av underlåten- het att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration elleri annan uppgift från honom eller i kontroll- uppgift elleri handling som legat till

"'Senaste lydelse 1982zllO0.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende eller på grund av att kontrolluppgift enligt 37 å' saknats eller varitfelaktig.

6) om han, till följd av underlåten- het att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration elleri annan uppgift från honom eller i annan kontrolluppgift än som avses i 5)

• Sida 179
•  Original

Prop. 1984/85: 180 179

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet.

eller i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift. taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som hört föranleda väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxeringen,

8) om han icke erhållit avräkning av utländsk skatt som han är berättigad till.

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) mä besvärstalan ej tagas upp till prövning. med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis. varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes. och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxeringsäret.

101 5

1 mom.11 Taxeringsintendent må inom tid. som angives i 100 9", i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5) i första stycket av samma paragraf omförmälda fallet jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nack- del.

1 mom. Taxeringsintendent må inom tid, som angives i 100 &. i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i de vid 5) i första stycket av samma paragraf omförmälda fallen jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nack- del. Besvär till den skattskyldiges nackdel må dock ej anföras om den skatt som inte påförts är att anse som ringa.

116 f &”

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller miss- skrivning. som uppenbart framgår av deklaration eller annat skriftligt meddelande från den skattskyldige.

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller miss- skrivning. som uppenbart framgår av deklaration eller annat skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller om rättelse sker av uppgiftsom omfattas av uppgiftsskyl- dig/teten enligt 37 5.

Skattetillägg utgår ej heller i den mån avvikelse avser bedömning av i skriftligt meddelande framställt yrkande. såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång. och avvikelsen icke gäller uppgift i sak.

”Senaste lydelse 1958299. 1:Senaste lydelse l978:l96.

• Sida 180
•  Original

Prop. l984/85: 180 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skattskyldig frivilligt rättat oriktig uppgift utgår ej skattetillägg.

Denna lag träder i kraft den Vid 1986 och 1987 års taxeringar skall i stället för beloppen 100 kronor respektive 1 000 kronor i bestämmelserna i 37 5 1 mom. 4 b samt undantagsbestämmelserna i 4 b och 4 c gälla beloppen 500 kronor respektive 5 000 kronor.

5 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (197lz69)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebrottslagen (1971:69) att 2 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 %

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.

För skattebedrägeri dömes även den som med uppsåt att skatt skall påföras med för lågt belopp träffar överenskommelse med arbetsgivaren eller annan, som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 3 75 taxerings- lagen (l956:623), att denne skall åsidosätta nämnda uppgiftsskyldig- het och lämnar självdeklaration enligt lagen (I984:000) om förenklad självdeklaration och därigenom för- anleder att skatt påföres med för lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den

• Sida 181
•  Original

Prop. 1984/85: 180

6 Förslag till

18]

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (_19531272)1

dels att 2 5 4 mom. och 4 k 2 mom. skall upphöra att gälla. dels att2 52 mom., 4 & "1 och 4 mom., 5 och6 55. 15 &, 24 ä 1 mom.. 32 &. 39 ä 2 mom.. 40 ä 1 mom.. 45 ä 1 mom.. 46 ä 2 mom. och 69 ä 1 mom. samt anvisningarna till 45% skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Zrnom.2 I denna lag förstås med slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering. och återstår efte-r iakttagande av bestäm- melserna om nedsättning av skatt enligt 4mom. samt 2?) lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 35 lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift;

Föreslagen lydelse

slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut. som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering. och återstår efter iakttagande av bestäm- melserna om nedsättning av skatt enligt 2 9 lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer och 3 & lagen (1982:1193) om skatte- reduktion för fackföreningsavgift;

p r eli min ä r s k a t t: i 3 & nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig

skatt;

k v a r stå e n d e s k a t t: skatt. som återstår att betala, sedan preliminär skatt har avräknats från slutlig skatt;

til lk o m m a n d e s k a t t: skatt som skall betalas på grund av eftertax- ering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har

avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 275 3mom.; respitränta: ränta enligt 32 &; anståndsränta: ränta enligt 495 4mom.; ö-skatterånta: ränta enligt 695 1 mom.; restitutionsränta: ränta enligt 69ä2mom.; skattereduktion: nedsätt- ning av skatt enligt 4 mom.;

in k 0 m 5 t ä r: det kalenderår. som närmast har föregått taxeringsåret; uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med

februari månad nästföljande år;

u p p b ö r d 5 ut å n a d: mars. maj. juli, september. november och januari; gift 5 k a t t 5 k y 1 d i g: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 ä 1 mom. lagen (1947zS76) om statlig inkomstskatt;

1Lagen omtryckt 197275. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z771. 2Senaste lydelse 1982: 1 196.

• Sida 182
•  Original

Prop. 1984/85: 180 182

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

ogift sk attskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

4 mom. l Skattereduktion åtnjutes av ogift skattskyldig. som /tar Item- mavarande barn under 18 år. och av gift skattskyldig. vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947.'576) om statlig inkomstskatt, med I 800 kronor.

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger O 000 kronor, med 3() procent av det belopp som motsva- rar skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkomsten.

Har gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad in- komst. som understiger 6 000 kro- nor, åtnjutes skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade inkomsten. Är de taxerade inkoms- terna lika stora, tillkommer skattere- duktion den äldre av de skattskyldi- ga.

Skattereduktion enligt första styck- et åtnjutes endast av skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom föl- jande. För att skattereduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket under någon delav beskatt- ningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskatt- ningsåret, sker skattereduktionen en- ligt första stycket. Avser makens bosättning häri riket endast en mind- re del av beskattningsåret, åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 3 000 kronor. med 30 procent av det belopp som motsva- rar skillnaden mellan 3 000 kronor

3Senaste lydelse 1979:1159.

• Sida 183
•  Original

Prop. 1984/85: 180 183

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse

och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmel- serna i första, andra och tredje styck- ena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppbu- ren beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958295) om sjömansskatt samt enligt ] 5 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattere- duktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar. för vilken den skattskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt. kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och skattetillägg enligt taxeringslagen( I 956.623 ).

Bestämmelserna om skattereduk- tion iakttagas vid debitering av slutlig skatt. tillkommande skatt och preli- minär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skatte- reduktion bortfaller.

45

I mom.4 För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A—skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte lokal skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomstbelopp. beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret, attden skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen.

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avsesi denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

att skattskyldig som avses i.? mom.

*Senaste lydelse 1979:1159.

• Sida 184
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nu varan de lydelse

första stycket 2 och 4 erhåller skatte- reduktion,

att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag och, såvitt gäller skattskyldig som avses i .? mom. första stycket.? och 4, förvärvs- avdrag.

2 mom.-* ] skattetabellerna skall i särskilda kolumner tas upp skattebe- lopp för följande grupper av skatt- skyldiga, nämligen

!) ogift inkomsttagare, som inte avses under 4, och gift inkomsttaga- re, vars make har en sammanräknad nettoinkomst på minst 3 000 kro- nor,

2) gift inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomst understigan- de 3 000 kronor,

3) gift inkomsttagare, som är berät- tigad till förvärvsavdrag,

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad till förvärvsavdrag.

Ogift inkomsttagare, som är berät- tigad till skattereduktion men inte till förvärvsavdrag skall jämställas med inkomsttagare som avses under 2.

4 inom.” 1 skattetabellerna skall också tas in en särskild kolumn, vari anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomst för dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För samtliga skattetabeller skall samma belopp anges i den särskilda kolumnen att tillämpas oberoende av arbetstagarens civilstånd och annan i 2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen skall beräknas på grundval av beräknelig genomsnitt- lig sysselsättning under året och med

5Senaste lydelse 1979:1159. 6Senaste lydelse 1979:1159.

184

Föreslagen lydelse

a t t den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag.

4mom. l skattetabellerna skall också tas in en särskild kolumn, vari anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomst för dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För samtliga skattetabeller skall samma belopp anges i den särskilda kolumnen. Skattebeloppen skall be- räknas på grundval av beräknelig genomsnittlig sysselsättning under året och med ledning av för riket genomsnittlig skattesats till kommu- nal inkomstskatt föregående år. I

• Sida 185
•  Original

Prop. 1984/85: l80

Nut-'arande lydelse

ledning av för riket genomsnittlig skattesats till kommunal inkomst- skatt föregående år. I övrigt skall

l85

Föreslagen lydelse

övrigt skall vad ovan i denna para- graf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebe- loppens beräkning.

5.5

Vid beräkning av preliminär A—skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig, beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 4 ä 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell. tillämpas den tabell, som avser en sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsmedel, vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp, som för inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal. uppgående till högst femtio, användes den tabell, som avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebiteringen ingår öretal. överstigande femtio. tillämpas den tabell som avser närmast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan beräknas enligt vilken som helst för inkomstäret upprättad skattetabell, framgår av bestämmelserna i 4 & 4 mom.

Förhållandena den I november året näst före inkomstäret äro, där icke i nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i4 & 2 mom. omförmäld grupp av skatt- skyldiga vederbörande skall hänfö- ras.

Skall under inkomståret prelimi- närA-skatt enligt tabell börja utgå för skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas kom- ma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår' frågan om den skattskyldige hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 35 5 sista styck- et översändes till skattskyldig, vara avgörandeför till vilken i 4 ÖZ mom. avsedd grupp av skattskyldiga veder- börande skall hänföras.

,Vid tillämpning av andra och tred— je sryckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem-

ltar

• Sida 186
•  Original

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse

mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattelagem" be- stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret.

Preliminär A-skatt enligt skatteta- bell utgår vid varje tillfälle. då inkomst uppbäres, med det belopp som i vederbörlig tabell i tillämplig kolumn angivcs för det inkomstbe- lopp och den tidsperiod, varom fråga

186

Föreslagen lydelse

Preliminär A-skatt enligt skatteta- bell utgår vid varje tillfälle. då inkomst uppbäres, med det belopp som i vederbörlig tabell angives för det inkomstbelopp och den tidspe- riod, varom fråga är.

ar.

Beträffande inkomst av anställning varom i 4 5 4 mom. förmäles skall, därest vid ett tillfälle inkomst uppbäres som intjänats under flera dagar, den preliminära A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag och med tillämpning av skattetabellens kolumn för dagsinkomst.

Är anställningen annan än sådan, varom i 4 Q' 4 mom. sägs, skall gälla att, därest inkomsten avser annan tidsperiod än som är i skattetabellen upptagen. först uträknas huru mycket av inkomsten som belöper på en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten beräknas därefter med utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av inkomsten, och efter förhållandet mellan, å ena sidan. längden av den tidsperiod den uppburna inkomsten avser och, å andra sidan, den i tabellen angivna tidsperiodens längd. Uppbäres vid anställning varom nu är fråga inkomst för kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt icke utgå mer än en gång i veckan. Därvid skola de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda.

155

Vid preliminär taxering skola beskattningsbar inkomst och beskattnings- bar förmögenhet beräknas i enlighet med bestämmelserna i lagen om statlig inkomstskatt, kommunalskattelagen samt lagen om statlig förmögenhets- skatt.

Vid preliminär taxering, som sker under inkomståret. skall hänsyn tagas i fråga om skattskyldigs civil- stånd till det förhållande. som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomslåret. samt. vad angår frågan om den skattskyldige har hemmava- rande barn. till förhållandena vid den

• Sida 187
•  Original

Prop. [984/85: 180

Nu varan de lydelse

tidpunkt. då taxeringen verkställas.

Vid tillämpning arfärsta och and- ra styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem- mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av komrnunalskattelagens be- stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering näst efter inknmståret.

under året

187

Föreslagen lydelse

245

lmom. I fråga om preliminär A-skatt skall bestämmas den skatte- tabell och kolumn i tabellen, som jämlikt 49' 2 mom. och Så skola tillämpas, eller, i förekommande fall. den särskilda beräkningsgrund efter vilken skatten skall utgå enligt den lokala skattemyndighetens be- slut.

1 inom. I fråga om preliminär A-skatt skall bestämmas att skatteta- bell enligt 5 5 skall tillämpas. eller, i förekommande fall, den särskilda beräkningsgrund efter vilken skatten skall utgå enligt den lokala skattemyndighetens beslut.

32 å7

På tillkommande skatt skall skatt- skyldig betala ränta (r e 5 p i t r ä n - ta). Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår efter den räntesats som vid den årliga debite- ringen det året gäller vid beräkning av Ö— skatteränta med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debi- teras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret.

På tillkommande skatt skall skatt- skyldig betala ränta (r e 5 p i t r ä n - ta). Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta för visst kalenderår beräknas med led- ning av den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskon- to som gäller vid utgången av decem- ber året före det år då den årliga debiteringen sker med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debi- teras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret.

Vid beräkning av respitränta gäller, att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller försenings- avgift enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatteavgift, respitränta och anståndsränta;

att ränta utgår från och med den 1 april året näst efter taxeringsäret, dock att ränta på ö-skatteränta. restitutionsränta och skatt. som äterbetalts enligt 68 få 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall utgå från utgången av den

iScnastc lydelse 19831977.

• Sida 188
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

månad, då beloppet utbetalts;

188

Föreslagen lydelse

att ränta utgår till och med den månad, då skatten förfaller till betalning eller, om skatten skall betalas under två uppbördsmänader. till och med den första uppbördsmånaden, dock ej i något fall för längre tid än två år. samt

att ränta utgår i helt krontal. varvid öretal bortfaller. Andras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på

respitränta.

395

Zntom. Under januari månad och, då särskilda förhållanden därtill föranleda. jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäldan- de av preliminär A-skatt, beräknad enligt skattetabell. ske enligt den tabell och den kolumn däri, som senast tillämpats under nästföregä- ende inkomstår.

2 mom. Under januari månad och. då särskilda förhållanden därtill föranleda, jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäldan- de av preliminär A-skatt. beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell. som senast tillämpats under

nästföregående inkomstår.

405

I mom. Arbetstagare. som skall vidkännas avdrag för preliminär A-skatt, skall överlämna skattsedel å sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det han mottagit den. Annan arbetstagare skall snarast för arbetsgivaren uppvisa skattsedel å preliminär B-skatt. påförd i hcmortskommunen, eller skattekort å sådan skatt eller intyg av lokal skattemyndighet. att han icke har att erlägga preliminär A-skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket. skall avdrag för preliminär skatt göras enligt skattetabellen för den ort, där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas. efter följande grunder, nämli- gen

1) i fråga om inkomst som avses i 4 5 4 mom.: ett belopp. motsvarande avdrag enligt skattetabellcn för sådan inkomst jämte tio procent av nämnda avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses i 7,5 första stycket: ett belopp, mot— svarande avdrag för månadslön enligt den i 4 Q' 2 mom, första stycket vid ]) avsedda kolumnen i skatteta- bellen jämte tio procent av nämnda avdrag:

3) i fråga om inkomst som avses i 7 % andra stycket: ett belopp, motsva- rande avdrag för sådan inkomst beträffande skattskyldig. som avses i 4 s* 2 mom. första stycket vid I).

2) i fråga om inkomst som avses i 7ä första stycket: ett belopp. mot- svarande avdrag för månadslön enligt skattetabellen jämte tio pro- cent av nämnda avdrag:

3) i fråga om inkomst som avses i 7.5 andra stycket: avdrag enligt de grunder som riksskatteverket fast- ställt nu'd stöd av nämnda lagrum jämte tio procent av nämnda avdrag;

• Sida 189
•  Original

Prop. 1984/85: 180 189

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämte tio procent av nämnda avdrag;

4) i övriga fall: ett belopp, motsva- rande avdrag enligt den i 4 äZ mom. första stycket vid I.) avsedda kolum- nen i skattetabellen jämte tio pro- cent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren. förutom kontant inkomst, naturaförmån som avses i 8 & första stycket. skall skatteavdraget enligt andra stycket beräknas även på naturaförmånens värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som avses i andra stycket vid 1)-4) skall utgöra minst en krona för daglön, fcm kronor för veckolön. tio kronor för halvmånadslön och tvåveckorslön samt tjugo kronor för månadslön.

4) i övriga fall: ett belopp, motsva- rande avdrag enligt den i 4 å ] mom. omnämnda skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag.

455

I mom.8 Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma. genom jämkning föreskrivas ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall. nämligen

]) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och enligt under- rättelse frän länsstyrelsen sådan ändring har skett i den skattskyldiges civilstånd. vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debitering under året efter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, såvitt gäller sambandet mellan honom till- kommande skattereduktion och ma- kes inkomst. gör sannolikt att preli- minär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn [ skattetabellen än som tidigare har fastställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt. att den preli- minära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostna- der i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt:

4) då skattskyldig sisar eller myn- digheten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatteförmaga

”Setuiste lydelse 19791489.

]) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den preli- minära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostna- der i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt:

2) då skattskyldig visar eller myn- digheten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatteförmåga

• Sida 190
•  Original

Prop. 1984/85: l80

Nuvarande lydelse

har blivit väsentligt nedsatt av anled- ning, som anges i 50 å ?. mom. kom- munalskattelagen (1928z370). Jämk- ning av skäl. som anges i tredje stycket nämnda moment. skall dock inte ske. om den skattskyldige skall betala preliminär A-skatt och såle— desbestämmelsernai41 äZ mOm. är tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomstför- hällandena eller av annat skäl änd- rad skatteform synes påkallad.

[ fall. som avses i första stycket under 3). bör såvitt angår preliminär A-skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller under- stiger den tidigare antagna inkoms- ten. dock med minst 2 000 kr.

190

Föreslagen lydelse

har blivit väsentligt nedsatt av anled- ning. som anges i 50 & 2 mom. kom- munalskattelagen (1928z370). Jämk- ning av skäl, som anges i tredje stycket nämnda moment, skall dock inte ske. om den skattskyldige skall betala preliminär A-skatt och såle- des bestämmelserna i 41 sz mom. är tillämpliga; eller

3) då genom ändring i inkomstför- hällandena eller av annat skäl änd- rad skatteform synes påkallad.

1 fall. som avses i första stycket under 1). bör sävitt angår preliminär A—skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara dä påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller under- stiger den tidigare antagna inkoms— ten. dock med minst 2 000 kr.

Oavsett vad som sägs i föregående stycke. fär jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det är fråga om nedsatt skatteförmäga eller annan särskild omständighet.

Får lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av skattsedel. skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt. som kan behövas.

lnnan jämkning äger rum. skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig. om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomståret.

46 s'

Zmanz. Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär beslutet. att debiterad preliminär skatt. som förfaller till betalning efter det beslutet meddelats. skall utgöras med annat belopp än som tidigare utfärdad skattsedel utvisar. skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande den ändrade skatten.

• Sida 191
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

Sker jämkning av preliminär skatt. vilken beräknas enligt skatte- tabell. av anledning som i 45 .Q' 1 mom. under I) eller 2) sägs, skall i beslutet angivas vilken kolumn i tabellen som skall tillämpas vid skattens beräkning. Vidtages järnk- ning av sådan preliminär skatt av annan anledning än nyss sagts. skall i beslutet därom angivas. att skatten skall beräknas t.ex. å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller ock att skatten skall utgå med viss pro- cent av inkomsten.

191

Föreslagen lydelse

Sker jämkning av preliminär skatt. vilken beräknas enligt skatte- tabell. skall i beslutet därom angi- vas, att skatten skall beräknas t.ex. ä viss del av inkomsten eller är inkomsten minskad med visst belopp eller ock att skatten skall utgå med viss procent av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär skatt. vilken utgår efter i 7å omförmäld procentsats. skall i beslutet angivas efter vilken procentsats den ändrade skatten skall utgå.

Sker jämkning av preliminär B-skatt, skall skatten beräknas på enahanda sätt som i 13. 15 och 25 5.5 angives beträffande påföring av sådan skatt efter preliminär taxering.

69%

1 mom.” Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som, utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller bestämmelserna i 27 .5 3 mom. andra och tredje styckenai tillämpliga delar.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27 ä 2 mom. 3. betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma är. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Räntebeloppen får sammanlagt inte överstiga 100 000 kronor. Öretal som uppkommer vid ränteberäk— ningen bortfaller.

Ränta beräknas enligt den ränte— sats som motsvarar det av riksban— ken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december året före taxeringsåret.

”"Senaste lydelse 1983z977.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27 ä 2 mom. 3. betalats efter den 18 januari efter inkomståret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid räntebe- räkningen bortfaller.

året

Ränta beräknas med ledning av den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december året före taxeringsåret enligt följande. Ränta pa" överskjutande skatt som

• Sida 192
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

192

Föreslagen lydelse

uppgår till högst 20000 kronor be- räknas enligt halva den räntesats som nu nämnts. På överskjutande skatt som överstiger 20 000 kronor beräk- nas ränta enligt en fjärde! av räntesat- sen.

lfrågavarande räntesatser bestäms till procenttal med högst en decimal. varvid avrundningen sker uppåt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Anvisningar till 455

1. Har skattskyldig. som skall erlägga preliminär A— skatt. enligt underrättelse från länsstyrelsen änd- ral civilstånd under förra delen av inkomståret. skall lokal skattemyn- dighet utan särskild anmälan från den skattskyldige vidtaga den jämk- ning av nämnda skatt, som må betingas av ändringen.

Lokal skattemyndighet äger jäm- väl utan särskild anmälan från den skattskyldige upptaga fråga om jämkningav preliminär skattiövriga i 45 å omförmälda fall. Vid höjning av preliminär skatt utan skattskyl- digs medgivande bör iakttagas för- siktighet, så att för hög sådan skatt icke uttages.

]. Lokal skattemyndighet äger utan särskild anmälan från den skatt- skyldige upptaga fråga om jämkning av preliminär skatt i övriga i 455 omförmälda fall. Vid höjning av preliminär skatt utan skattskyldigs medgivande bör iakttagas försiktig- het, så att för hög sådan skatt icke uttages.

2. För att ernå bättre överensstämmelse mellan slutlig skatt och erlagd preliminärskatt kan genom jämkning föreskrivas, att utbyte skall ske av preliminär A-skatt beräknad enligt skattetabell eller av preliminär B-skatt mot preliminär A-skatt beräknad enligt särskild av lokal skattemyndighet angiven grund. Jämför vidare 3å och anvisningarna till samma paragraf.

3. Den bevisning, som skattskyl- dig mäste prestera för att erhålla jämkning, är icke lika i de i 45,6 1 mom. under 2)-4) omnämnda fal- len. Begäres jämkning jämlikt 2) i nämnda moment på grund av sådan ändring i makes inkomst, som påver— kar den skattskyldiges skattereduk- tion, eller jämlikt samma moment 3 ), behöver vederbörande endast göra sannolikt, att de ifrågavarande för-

3. Den bevisning, som skattskyl- dig måste prestera för att erhålla jämkning, är icke lika i de i 45.5 1 mom. 1) och 2) omnämnda fallen. Begäresjämkning enligt 1) i nämnda moment behöver den skattskyldige endast göra sannolikt, att de ifråga- varande förhållandena kommer att vara för handen. Iövriga fall har han ' däremot att styrka, att de berörda omständigheterna verkligen förelig-

• Sida 193
•  Original

Prop. 1984/85: 180 193

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hållandena komma att vara för han— ga. den. I övriga fall har han däremot att styrka. att de berörda omständighe-

terna verkligen föreligga.

4. (Punkten har upphört att gälla den 31 december 1979. enligt lag 1979z489. Äldre bestämmelser gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare.)

5. Har skattskyldig under inkomstäret, innan beslutet om jämkning meddelats. erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra. skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt. som skall erläggas efter beslutet om jämkning. i motsvarande män reduceras. så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomstäret. Fall kunna förekomma — sådana torde inträffa i synnerhet vid jämkning under senare delen av inkomstäret — dä preliminärskatten nedsättes med så stort belopp att, trots det den skattskyldige helt befriats från att erlägga dylik skatt under återstående uppbördsterminer under uppbördsärct. han likväl för inkomstäret inbetalt högre skatt än han kan antagas hava rätteligen bort göra. Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till minst en femtedel av den slutliga skatt. som kan beräknas komma att utgå, dock till minst etthundra kronor, äger skattskyldig äterbekomma det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan ä debitering av den slutliga skatten. Äro särskilda förhållan- den för handen — fråga är t.ex. om nedsatt skatteförmaga eller om ett särskilt stort skattebelopp — kan myndigheten. även om det angivna villkoret icke är uppfyllt. medgiva att det för mycket erlagda beloppet återbetalas till den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den

7 Förslag till Lag om ändring i lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift (1982:11931

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 19811 193") om skattereduktion för fackföreningsavgift att 4 & skall ha nedan angivna lydelse.

N,”..umndg ”.de/sg Föreslagen lydelse

[ fråga om skattereduktion för Skattereduktion för fackförenings- fackföreningsavgt'ft tillämpas 2 # avgift sker endast ifråga om statlig 4 mom. femte och sjätte styckena inkomstskatt. kommunal inkomst- uppbördslagen (1953272). Skattere- skatt, skogsvårdsavgift och skattetill- duktion för fackföreningsavgift skall lägg enligt taxeringslagen13 Riksdagen l984/85. ] saml. Nr ISO

• Sida 194
•  Original

Prop. 1984/85: 180 194

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse

tillgodoräknas den skattskyldige före ( I 956.623 ). skattereduktion enligt 2 # 4mom. Bestämmelserna om skattereduk- upphördslagen. tion enligt första stycket iakttages vid debitering av slutlig skatt, tillkom— mande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A- skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfal- ler.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömans- skatt och har denna nedsatts enligt 12 ä 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbe— loppet minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

Denna lag träder i kraft den

8 Förslag till Lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt' att 12% 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 ä'

lmom.2 Gör sjöman. som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 %. sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott är egen eller makes förvärvskälla.

b) utbetalning av periodiskt understöd.

c) avgift för sådan pensionsförsäk- c) avgift för sådan pensionsförsäk- ring, som avses i 465 2 mom. första ring. som avses i 46.5 2 mom. första stycket 6) kommunalskattelagen stycket 6) kommunalskattelagen(19281370). (19281370) eller

d) sådant underhåll av icke hem- mavarande barn, som avses i 46 5 2 mom. första stycket 4) kommunal- skattelagen, eller

e) nedsatt skatteförmäga d) nedsatt skatteförmäga

'Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z777. :Scnaste lydelse 1981—120.

• Sida 195
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

må genom beslut om jämkning föreskrivas. att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid dl)—d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor. I fall som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte ske vid bestämmande av skatt enligt tabell Fl" eller NT.

Denna lag träder i kraft den

9 Förslag till

Jämkningi fall som avses vid a), h) och c) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattnings- bara inkomsten därigenom nedsät- tes med minst 600 kronor. I fall som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte ske vid bestämman- de av skatt enligt tabell Fl'eller NT.

Lag om ändring i lagen om begränsning av skatt i vissa fall

( 1970:172 )

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:]72) om begränsning av skatt i vissa fall' att 45 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452

Spärrbelopp enligt 35 jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt. förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräk- nats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). ] skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.

Är' den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst- skatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 9" 4m0m. uppbördslagen (1953.'272), 25 lagen (1978:423') om skattelätt— nader för vissa sparformer eller $$$ lagen (_1982z'1193) om skattereduk- tion för fackföreningsavgift eller

'Rubrikcn ändrad genom 1974:772. :Senaste lydelse 1982:ll98.

Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomst- skatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 ?" lagen (1978z423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 3 & lagen (198211193) om skattereduktion för fackföreningsavgift eller genom av- räkning av utländsk skatt enligt sär-

• Sida 196
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.

Denna lag träder i kraft den

10 Förslag till

196

Föreslagen lydelse

skilda föreskrifter, skall skattebe- lopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräk— ning av skatt inte hade skett.

Lag om ändring i lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381') om allmän försäkringl'2 att 4 Q' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

453

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstagare. som avses i ] & första stycket lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksför- säkringsverket föreskriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts skall jämväl äga tillämpning beträffande förmån av kost. bostad eller bil i fall som avses i 3 5 första stycket.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av

anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning översti- ga ettusen kronor.

anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, iden mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning översti- ga tvåtusen kronor.

Riksförsäkn'ngsverket äger meddela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställning. som enligt lagen om statlig

lRubriken ändrad genom 1976:1015. 2Lagen omtryckt 1976:1015. 3Senaste lydelse 1979:651.

• Sida 197
•  Original

Prop. 1984/85: 180 197

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomstskatt hänföres till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från inkomst av rörelse avdragas underskott å rörelse under beskattningsåret. ] fråga om inkomst av jordbruksfastighet skall motsvarande gälla beträffande under- skott å sådan jordbruksfastighet. som brukats av den försäkrade.

Denna lag träder i kraft den

• Sida 198
•  Original

Prop. 1984/85:180 198

Förteckning över remissinstanserna (SOU 1984:21)

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU l984121l Förenklad självdeklaration avgetts av riksgäldskontoret, justitiekanslern. riksåkla- garen, datainspektionen. riksförsäkringsverket, postverket. bankinspek- tionen. riksskatteverket. statskontoret. riksrevisionsverket. Göta hovrätt. kz-tmmarrätterna i Stockholm och Sundsvall. länsrätten i Göteborgs och Bohus län. länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. Malmöhus. Gö- teborgs och Bohus. Skaraborgs. Värmlands. Västernorrlands och Norr- bottens län. Centralorganisationcn SACO/SR. Folksam. Finansbolagens förening. Fögderichefsföreningen. Föreningen Sveriges skattechcfer, För- eningen Sveriges taxeringsdirektörer. Företagens uppgiftslämnardelcga— tion. HSB: s riksförbund. Konungariket Sverige Stadshypotekskassa. Ko- operativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsför- bundet. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Svenska arbetsgivareför- eningen (SAF). Svenska bankföreningen, Svenska företagares riksför- bund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska Kommunförbun— det. Svenska sparbanksföreningen. Sveriges allmänna hypoteksbank. Sve- riges föreningsbankers förbund. Sveriges hantverks— och industriorganisa- tion — Familjcföretagen. Sveriges industriförbund. Sveriges köpmannaför- bund. Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund. Tjänstemännens cen- tralorganisation och Värdepapperscentralcn.

Postverket har åberopat en inom Postgirot upprättad promemoria. LRF har åberopat ett inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat utlåtande. SAF och Sveriges industriförbund har åberopat ett yttrande som avgetts frän Näringslivets skattcdelegation.

Riksåklagaren har bifogat yttranden från överåklagaren i Göteborgs åklagardistn'kt. Iänsåklagaremyndigheterna i Blekinge län och Kronobergs län samt Kristianstads län. Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Stockholms. Huddinge och Lidingö fögderier. Länsstyrelsen i Södermanlands län har bifogat ett ytt- rande från den lokala skattemyndigheten i Eskilstuna fögderi. Länsstyrel- sen i Malmöhus län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndighe- terna i Malmö. Helsingborgs och Eslövs fögderier samt från Skånes Han- delskammare. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttran- den från de lokala skattemyndigheterna i Göteborgs och Uddevalla fögde- rier. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Skövde och Falköpings fögderier. Länsstyrelsen i Värmlands län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Karlstads och Säffle fögderier. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Härnösands. Kram- fors. Sundsvalls och Örnsköldsviks fögderier. Länsstyrelsen i Norrbottens

• Sida 199
•  Original

Prop. 1984/85: 180 199

lätt har bifogat ett yttrande från den lokala skattemyndigheten i Luleå fögderi. LO har bifogat yttranden från Svenska Byggnadsarbetareförbun- det och Svenska Kommunalarbetareförbundet.

Lokala skattemyndigheterna i Danderyds. Handens. Jakobsbergs. Nac- ka. Norrtälje. Täby. Sollentuna. Solna och Södertälje fögderier har inkom— mit med ett gemensamt yttrande. Yttranden har också inkommit från Statistiska centralbyrån, Sveriges bostadsrättsföreningars ccntralorganisa- tion och Svenska Mälareförbundet.

• Sida 200
•  Original

Prop. 1984/85: 180 200

] Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen(1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 19%. 33% 1 och 2 mom., 35 s 3 mom.. 39% 1 och 3 mom.. 46s5 2 mom.. punkt 4 av anvisningarna till 33% samt punkt 2 av anvisningarna till 505 kommunalskattelagen (19281370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l9 ä'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv. testamente. fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35s' 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premicobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer. som uppgår till högst l0() kronor:

ersättning. som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962138l') om allmän försäkring, lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke cr- sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grund av sjukförsäk- ring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (l9771267) om krigsskadcersättning till sjö- män om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för är. ävensom ersättning. vilken vid sjukdom eller olycks- fall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32% I eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk- ring eller. med nedan angivet undantag. annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsåkring och avser förlorad inkomst av skatte— pliktig natur:

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag".

1 Senaste lydelse URI-11498.

Prop. 1984/85: [80 301

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp. som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring:

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet. byggnad på fastighet som avses i 24.5 1 mom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. dels i den mån köpeskilling. som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se.

vinstandel. återbäring eller premieåterbetalning. som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst. samt vinstandel. som utgått på grund av skadeförsäkring. och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be- lopp för är;

pen'odiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. i den mån givaren enligt 20?) eller punkt 5 av anvisningarna till %& icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2. 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973: 349). internatbi- drag. återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regering- en eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag lik- ställda. och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag:

allmänt barnbidrag: lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt:

kontantunderstöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 åå lagen om allmän försäkring. sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. flå samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hcmsjukvårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande:

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1.962: 392") om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i för- bostadsbidrag som avses i för- ordningen (1976:263) om statliga ordningen (l97o:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer. för- bostadsbidrag till barnfamiljer eller ordningen (1976: 262) om statskom- förordningen (1976:262) om stats- munala bostadsbidrag ellerfömrd- kommunala bostadsbidrag: ningen ('l977:392) 0/11 .s'zatskonz-

• Sida 202
•  Original

Prop. 1984/85: 180 Nuvarande lydelse

munala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m .fi . ;

202

Föreslagen lydelse

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för ben- sinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av mo-

to rs å g ,'

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5000 kro- nor, såvida intäkterna inte kan hän- föras till rörelse som den skattskyl- dige driver eller utgör lön eller lik- nande förmån.

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5000 kro- nor, såvida intäkterna inte kan hän- föras till rörelse som den skattskyl- dige driver eller utgör lön eller lik- nande förmån;

ränta enligt 6959" 1 mom. upp- bördslagen (l953:272).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 &. (Se vidare anvisningarna.)

335

I mom.2 Från intäkt av tjänst rnå avdrag göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten. såvitt icke för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 325 3 mom. är sagt, ej skall upptagas såsom intäkt. Avdrag får i enlighet härmed ske för. bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller olycksfallsförsäk- ring, som tagits i samband med tjänst, så och avgifter som den skattskyldi— ge i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

kostnad för resor i tjänsten, där ej, vad angår statstjänst, särskild ersätt- ning varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur. instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

: Senaste lydelse 1975: 1347.

• Sida 203
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

Har den skattskyldige för sin ut- bildning eller eliest i och för tjäns- ten ådragit sig gäld. må ock ränta (? sådan giild avdragas.

.? mom.3 Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. lé lagen (196138!) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- ning. skall utöver kostnader som avses i punkterna 3 00/14 av anvis- ningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga fem procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst. i annat fall än som avses i första stycket. skall anses ha haft utgifter som avses i 1 mom. till ett belopp av minst 100 kronor.

Vad i första och andra styckena sägs skall inte gälla. om summan av utgifterna uppgår till eller över- stiger summan av intäkterna. och inte heller i den mån avdraget ge- nom tillämpning av nämnda stycken skulle komma att överstiga sum- man av intäkterna.

203 Föreslagen lydelse

Rätt till ai'dragför ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten _fi'ireligger enligt 399" ] NIO/H.

2 mom. Skattskyldig. som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning. som enligt 11 kap. ZÖ lagen (19621381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställ- ning. skall utöver kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Vad i första stycket sägs skall inte gälla. om summan av utgifterna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna. och inte hellcri den mån avdraget genom tillämpning av nämnda stycke skulle komma att överstiga summan av intäkterna.

35s

3 mom.4 Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an- del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två är. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelsernai 3 a mom.

3 Senaste lydelse l982:421. * Senaste lydelse 1984: 1060.

3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie . a n - del i aktiefond. delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Från sammanlagda beloppet av skatte- pliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskartningsår. minskat med avdragsgillförlust vid

• Sida 204
•  Original

Prop. 1984/85: [80

Nuvarande lydelse

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är el- ler mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa- tionsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av— dragsgill delav förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åt- njuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under beskatt- ningsåret varit gift och levt tillsam- mans med sin make. får sådant av- drag åtnjutasft'ir dem båda gemen- samt med 3 ()00 krattor. [ intet fall får dock skattskyldig åtnjuta av- drag med högre belopp än som sva- rar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdrags- gill del av förlust som nyss nämnts.

304 Föres lag en lydelse

avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstigw vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skatte- pliktig realisationsvinst enligt detta stycke. minskat med förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är el- ler mera. är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisa- tionsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsär. minskat med av- dragsgill del av förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke. får den skattskyldige göra avdrag med 2000 kronor. Av— draget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda be- loppet av skattepliktig realisations- vinst enligt detta stycke. minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra struktun'ationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt. kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket I) lagen (l978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. är oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag. handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen. beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller

• Sida 205
•  Original

Prop. 1984/85 : ISO 205

andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa— tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgäng. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38.5. om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fängeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler. som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe- skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhäller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två är efter avyttringen av aktien. direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på (len skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsär dä skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsär. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket fär medge undantag från detta styc- ke. om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas direkt eller genom förmed— ling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fämansbolag). till ett annat fåmansbolag. vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två är efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyl- dige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag. som förvärvat aktien. anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fämansbolag. som inom två är efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fämansholagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag. som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fämansbola- gen. ägt rum efter utgången av det beskattningsär dä skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattnings- är. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbo- lag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl. kan regeringen eller myndighet. som regeringen

• Sida 206
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

206

F öres/agan lydelse

bestämmer. för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta

stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar. far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

39%

1 mom.5 Från bruttointäkt som avses i 38.5 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnad samt för gäldriinta. som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22. Z-. 29. 33 och 3655? samt i 2 mom. av denna paragraf.

3 nzrnnfl Fysisk person. som haft intäkt varom i 38ä 1 mom. för- mäles. äger. där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom. avsedda kostna- derna. utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskrtttningsäret varit gift och levt tillsammans med (uu/m maken. må nu avsett avdrag för dem båda gemensamt åtnjutas med 1600 kronor. I inter fall mä dock skattskyldig åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäk- ten och summan av de i 1 mom. avsedda kostnaderna.

] mom. Från bruttointäkt som avses i 389" 1 mom. fär avdrag göras för förvaltningskostnad. för riinta som avses i33å' ] mom. and- ra stycket samt för ränta, som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22. 25. 29 eller 36% elleri 2 mom. av denna paragraf.

Fysisk personfår göra avdrag för förvultningskostnuder endast till den del dessa Överstiger 1000 kro- nor undcr beskattningsåret.

3 mom. Fysisk person. som haft intäkt som anges i 38ä 1 mom., har rätt till extra avdrag med [600 kro- nor om bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de enligt l mom. avdragsgilla kostnaderna. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot skillnaden mel- lan bruttointäkten och summan av de enligt 1 mom. avdragsgilla kost- naderna.

46%?

2 mom.7 ] hemortskommunen fär skattskyldig. som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret. dessutom göra avdrag:

[) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning. som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla. i den ut- sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981: 691 1 om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla:

5 Senaste lydelse 1979:612. *; Senaste lydelse 1975: 312. " Senaste lydelse 19822421.

• Sida 207
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

4) för belopp som den skattskyl- dige enligt vid _sjiilvdeklarationen foga! intyg eller annat skriftligt he- vis under beskattningsåret har beta- lat för eller tillgodoräknats som un- derhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det ge- nomgår grundskola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbild-

207 Föreslagen lydelse

4) för belopp som den skattskyl- dige under beskattningsåret har be- talat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 är om det genomgår grundskola. gymnasie- skola eller därmed jämförlig grund- utbildning. dock högst med 3000 kronor för varje barn:

ning. dock högst med 3000 kronor för varje barn:

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. som ägs av arbets- givare. om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Hat skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd. avgift för pensionsför- säkring och underhällsbidrag. som anges i första stycket 4) och 6"), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidra- get vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt- ningsåret. medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 femte stycket av anvisningarna till 29.5. fär avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. ] fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-in- komst enligt föregående mening överstiger tjugo gånger nämnda basbe- lopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke fär avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfas- tighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst äret närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 95 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt 19" 2 mom. nämnda lag skatteplik- tig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring fär medges med högre belopp

• Sida 208
•  Original

Prop. 1984/85: ISO 208

än sotn följer av bestämmelserna i I'örcgäcnde stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse pä det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhällit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryg- gande pensionsskydd. fär dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29%. Har skattskyldig. som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse. upphört med driften i förvärvskällan och har han tlndcr verksam- hetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. fär avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9ä 3 mom. andra stycket lagen tl947157ö) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal är den skattskyldige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio är. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pägätt motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det är driften i förvärvskäl- lan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlä- telse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av am'isningarna till 3l & medgivit att dödsbo tar pensionlsförsäkring. anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkring- en får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvs- källa. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke fär talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket (3) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmel- serna i fjärde stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda är överstiger vad som anges i tjärde stycket. .

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommuncn inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster frän förvi'u'vskällor. som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt denna para- graf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommuncn. medges avdrag för äterstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten. i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kom- munen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsär dä avgiften betalades. fär utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsäret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som aterstär sedan övriga av- drag enligt denna paragraf gjorts.

• Sida 209
•  Original

Prop. l984/85: 180 209

Nuvarande lydelse thire's'lagen lydelse Anvisningar

till 335

4." Även för det fall. att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader. äger han dock rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen. där denna varit belägen på sådant avstånd från hans bostad. att han behövt anlita och även anlitat särskilt fonskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på minst två timmar ijämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för år räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar för är räknat medges avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Använd- ning i tjänsten bcaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för är räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av genom— snittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader. som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsär föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder. sjukdom eller handikapp är nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket. Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på grund av skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen medges bara för den del av kostnaderna- som Överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

till 50%

2.9 Vid bedömningen av om 2. Vid bedömningen av om skatt- skattskyldigs inkomst till icke obe- tydlig del utgiorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vård- bidrag. Den omständig/teten att folkpension under ett beskattnings- år utgått med ett ringa belopp. !. ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är Itu- ruvida _Åtlkpensionen, om den ut-

” Senaste lydelse 1983: 1051. ” Senaste lydelse 1983: 970. M Riksdagen 1984/85. ] saml. Nr 180.

skyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakt- tages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vård- bidrag. Folkpansion skall anses ut- göra en it.-ke obetydlig del av den skattskyldiges inkomst om den upp- gått till minst 6000 kronor eller minst enfe'rntedel av den samman- räknade inkomsten. Som folkpen- sion behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (l969:205) om pensionstillskott för-

• Sida 210
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

gått i full utsträckning. utgjort en icke obetydlig de! av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Föreslagen lydelse

anlett avräkning av pensionstill- skott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma- re föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in- komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt- skyldige inte skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsta inkomst- belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskatt- ningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 25 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstill- skott enligt 25 lagen om pensions- tillskott samt åtnjutit avdrag en- dast med 100 kronor enligt 335 2 mom. andra stycket. För gift skatt- skyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. be- räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbe- loppet. För övriga skattskyldiga be- räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av be- skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk- pension.

Avdraget skall i första hand be- stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in- komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta be- lopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att dön skatt- skyldige inte skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsta inkomst- belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskatt- ningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. Zå första stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring och pensionstill- skott enligt 25 lagen om pensions- tillskott. För gift skattskyldig. som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp- bär folkpension, beräknas det högs- ta inkomstbeloppet med utgångs- punkt från en pension utgörande 78.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbelop- pet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp- bär folkpension, och under återsto- den av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta in— komstbeloppet enligt föregående stycke. reduceras avdraget med belopp

• Sida 211
•  Original

Prop. 1984/85: 180 211

motsvarande 66 2'3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större. med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt av 1.5 basenheters bredd och med 33 IB procent av taxerad inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas. om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor. skall avdrag inte medges. Fastighet. som avses i 24å 2 mom., samt sådan bostadsbygg- nad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad av den skattskyldige. skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar l/lO av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbygg- nadens och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och länat kapi- tal. som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som över— stiger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxe- ringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskäl- lan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här. gäller bestämmelserna en- dast för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigva- rande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås. när sär- skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 57% 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

• Sida 212
•  Original

Prop. 1984/85: 180

l a _- b.)

2 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (l956: 623l' dels att 2.5 2 mom.. 25 och 36.55.3751 och 5 mom., 39s 1 mom.. 43% 2 mom.. 1005. 10l s" 1 mom. samt 116f. ll6g och lZOåä skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser. 24. 25d och 28 åå. 37% 8 mom. samt 66 a. 66b och 70.55. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

2 mom.2 Beteckningarna taxeringsår. beskattningsår och ltenmrtskmn- mim hava i denna lag samma innebörd som i kommunalskattelagen( l928: 370).

Vidare skola vid taxering enligt denna lag bestämmelserna i 45 andra stycket kommunalskattelagen äga motsvarande tillämpning.

Huruvida någon är att anse såsom bosatt här i riket. skall avgöras efter de i anvisningarna till 535 kommunalskattelagen stadgade grunderna.

Vad i denna lag stadgas om person. som varit här i riket bosatt. skall äga tillämpning jämväl å person. som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara härstädes bosatt.

Vad i denna lag sägs om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65% sista stycket kommunalskattela- gen.

Med att en skattskyldig samtaxe- ras förstås i denna lag att den skattskyldige taxeras med tillämp- ning av 52 å ] mom. kommunalskat- telagen och llå' ] mom. lagen (IO—17.576) om statlig inkomstskatt.

24 53

l m 0 m. Siälvdeklaration är all- män sjt'ilvdeklaration eller förenk- lad självdeklaration. Förenklad självdeklaration får avlämnas av fysisk person under de förutsätt- ningar som anges i2 mom.

2 m 0 m. Fysisk person får. om inte annat följer av 3 mom.. av- lämna jörenklad självdeklaration, om vad som skall redovisas ifråga om intäkter och avdrag avser en- dast

' l.,agen omtryckt l97l: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1974: 773. 3 Förutvarande 24.5 upphävd genom l984: lO8l.

• Sida 213
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

l-J _. '.»

Föreslagen lydelse

[. inkomst av annanfizstighet he- tra'ffande högst tvåfastigheter som den skattskyldige innehaft ltela be- skattningsåret och för vilka dels in- täkten skall beräknas enligt 245 2 mom. kommunalskattelagen (l928:370)_ dels taxeringst'("irde har bestämts för beskattningsåret,

2. inkomst av tjänst samt intäk- ten utgått ipengar och annat av- drag ("in som avses i 33,5 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjänsten.

3. inkomst av kapital samt av- drugfo'r kostnader _vrkus endastft'jr ränta och intäkten utgörs av

a) ränta.

b) mde/ning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar eller

6) sådanförmån avfastigltet som skall tas upp'sorn skattepliktig in- täkt enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38.6 kommunal- skattelagen och förmånen inte har överlåtits under beskattningsåret,

4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförst'ikrin g el- ler

5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga som avses i 50.5 2 mom. andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen.

3 m o m. Förenklad självdeklara- tion får inte avlämnas, om

I. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall samta.t'ertts inte varit bosatt här i riket ttnder hela bekattningsåret.

2. den skattskyldige under be- skattningsåret haft inkomst av an- ställning i utlandet eller annars från itt/andet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret där ("igt skattepliktig förmögenhet.

3. den skattskyldige under be- skattningsåret varit skyldig att be- tala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,

• Sida 214
•  Original

Prop. l984/85: 180 214 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. den skattskyldige är företags- ledare ifåmansföretag. närstående till sådan person eller delägare i fårm'tnsföretag.

5. den skattskyldige skall sam- taxeras med person som är skyldig att lämna uppgift om inkomst av rörelse eller jordbruksjastighet el- ler av annan fastighet. för vilken intäkten skall beräknas enligt 245 I mom. kommimalskattelagen (l928:37()) eller

6. den skattskyldige skall redovi- sa sådant räntetillägg som avses i lOå' ömom. fjärde stycket lagen (l947.'576) om statlig inkomstskatt.

25 s* Självdeklaration skall uppta: Allmän självdeklaration skall uppta

]) den skattskyldiges namn och postadress. hemortskommun. där sådan finnes. och hemvist därstädes. personnummer samt nummer å för honom utfärdad skattsedcl å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret även- som beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk per- son dct land. där styrelsen haft sitt säte. samt beträffande skattskyldig. som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt. uppgift om den tid. han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor. beträffande vilka skattskyldighet för beskattnings- året åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått. särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten. dcls fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller. om sådant värde det året ickc varit fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång. dels ock, därest fastigheten icke ingått iförvärvskällan under hela beskattnings- året eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan.

3) de intäkter och de avdrag. som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37.5 1 mom. I. g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift. ej lTellcrbchöver upptagas i deklaratio- nen säsom intäkt,

4) de allmänna avdrag. som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen.

5) den skattskyldige tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret. ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom.

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret. ävensom

7) garantibelopp,

* Senaste lydelse 1984: l08l.

• Sida 215
•  Original

Prop. 1984/85: 180 715

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8) om deklarationen avser fåmansföretag. delägares eller honom när- stående persons namn. personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma. dock att uppgifter icke behöva lämnas för när- stående person. som ej uppburit ersättning från. träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget. 9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för till- läggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Siälvdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter. som för sär- skilda fall föreskrivs i denna lag el- ler som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvårdsavgift en- ligt lagen (1946: 324) om skogs- vårdsavgift eller fastighetsskatt en- ligt lagen ( 1984: 1052) om statlig fas- tighetsskatt.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter. som för särskilda fall föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1961-381) om allmän försäkring eller för beräk- ning av skogsvårdsavgift enligt la- gen (1946:324) om skogsvårdsav- gift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1052) om statlig fastighets- skatt.

Ha makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans. var för sig inkomst att taxera enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 99” 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall ittillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 655 sista stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall hanjämväl upp- giva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet. över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldighcten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet. skall uppgift lämnasjämväl om sådan förmögenhet.

Belopp. som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal. så att överskjutande öretal bortfalla.

25d.$

I självdeklaration behöver upp- gift inte lämnas beträffande

!) avyttring av egendom som avses i 355 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928.'370). om det sammanlagda försäljnings- värdct mzder beskattningsåret upp- gått till högst [000 kronor eller

2) avyttring som avses [ 35.5 3 mom. andra stycket kommunal- skattelagen, om det sammanlagda försäljningxvärde! under beskatt- ningsåret uppgått till högst 6000 kronor.

• Sida 216
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 #5

Förenklad självdeklaration skall uppta

] ) den skattskyldiges namn. per- smznumtner, postadress och hem- ortskmnmun.

2) de uppgifter som behövs för att bestämma huruvida den skatt- skyldige skall samlaxeras eller inte.

3 ) de intäkter och avdrag som är att hän/öra till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret.

4) de intäkter som är att hänföra till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte harfätt medde- lande om enligt 37.6 5morn., med undantag av ersättning som enligt bestämmelsen i37.—$ [mom. lg inte behöver tas upp i kontrolluppgift.

5) de intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått medde- lande om enligt 37.6 5mom. samt de avdrag jör ränta som den skatt- skyldige yrkar.

6) garantibelopp. 7 ) de avdrag som den skattskyldi- ge yrkarjör underhåll av icke hem- mavarande barn, för avgif'tför pen- sionsjörsäkring eller för nedsatt skatteförmåga enligt 50.5 Ztnom. andra stycket kommunalskattela- gen ( [ 928.370).

8) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid utgången av be— skattningsåret, om hans skatteplik- tiga förmögcnhetstillgt'ingar upp- gick till minst 90000 krattor eller. om beskattningsbar förmögenhet skal/fastställas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt bestämmelserna i 129' I mom. lagen (I947:577) om statlig förmög(:'nhetsskatt. de gemensam- ma skattepliktiga förnu'igenhetstill- gångarna uppgick till minst [80000 kronor.

5 Förutvarande 28.5 upphävd genom 1984: 1081.

• Sida 217
•  Original

Prop. 1984/85: 180

IJ .— NJ

Nuvarande lydelse Ft.")reslagen lydelse

9) de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgruntla/ule inkomst enligt lagen (Nf)—7.381) om allmän försäkring eller fastighets— skatt enligt lagen (1984:/052) om statligfastighetsskatt.

Skall den skattskyldige tareras för barns eller annans jörmt'igen- het. skall uppgift lämnas acksa om sådan _/i*n'nu')genltet enligt jörsta stycket 8 som om jörmt'igenheten tillhörde den skattskyldige.

36 äh

Deklaratumsskyldig, _l'rän vilken sjc'ilvdeklaratitm it'ke ltar inkommit inom föreskriven tid. får anmanas att avge självdeklaration.

Den som inte har I/itllgiort sin dek/aratimtsskyldiglzet i rätt tid får anmanas att avge självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad. som i denna lag före- skrivs. får den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller. där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig. med ny. på behörigt sätt upprättad deklaration.

37.5

Nuvarande lydelse

! mom.7 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall varje år utan an- maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Upp;_u_'f'tsskyldig

La) Statlig och kommunal myndighet.

b) aktiebolag. ekonomisk förening, fond. stiftelse och annan juridisk person än dödsbo.

c) fysisk person och dödsbo. som bedrivit rörelse eller jordbruk. däri inbegri- pet skogsbruk. i fråga om förmåner. som utgått från så- dan förvärvskälla. samt om förmåner som utgått från så- dan förvärvskälla. samt

(' Senaste lydelse 1979: 490. 7 Senaste lydelse [984184L

Vem uppgiften skall avse

Den som hos den upp- giftsskyldige innehaft anställ- ning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension. livränta eller perio- diskt utgående ersättning. ävensom den som åtnjutit förmån från personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiften skall avse Avlöning. arvode. annan ersättning eller förmån. oav- sett huruvida denna utgått kontant eller såsom natura- förmån samt oavsett om den- samma utgör ersättning för kostnader. som mottagaren haft att bestrida. Har motta- garen haft att erlägga veder- lag för ätnjuten naturaför- män. skall uppgift om förmå- nen och vcderlaget lämnas. Avser livränta skadestånd till följd av personskada skall

• Sida 218
•  Original

Prop. 1984/85: 180

d) fysisk person och dödsbo. som innehaft annan fastighet. i fråga om förmä- ner som utgått från Sådan förvärvskälla.

angivas om livräntan utgör skattepliktig intäkt.

U n (1 & nt a g :

a) folkpension, när till- läggspensimt enligt lagen om allmän försäkring icke åt— njutas.

b) ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete. om det som mottagaren sant- manlagt ätnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året.

4 a. Den som utbetalt tit— delning å aktie i svenskt ak- tiebolag. på vid vilket 3 kap. 8.5 aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad ak- tiehantering är tillämplig, lik- som bank. som avses i ! kak- tiefondslagen ( l974: 931). vil— ken utbetalt utdelning å an- del i svensk aktiefond för vil- ken register j'öres enligt 31 & sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från ut- ländsk juridisk person. om utdelningen utbetalats ge- nom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelning- en.

Föreslagen lydelse

] mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögen/1etslaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteav- drag. skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrollupp- gifte r) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

La) Statlig och kommunal myndighet.

b) aktiebolag. ekonomisk förening, fond. stiftelse och annan juridisk person än dödsbo,

c) fysisk person och dödsbo. som bedrivit rörelse ellerjordbruk, däri inbegripit skogsbruk, i fråga om förmä- ner, som utgått från sådan

Vem uppgiften skall avse

Den som hos den upp- giftsskyldige innehaft anställ— ning eller uppdrag eller utfört tilfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension. livärnta eller perio- diskt utgående ersättning, ävensom den som ätnjutit förmån från personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiften skall avse Avlöning. arvode. annan ersättning eller förmän. oav- sett huruvida denna utgått kontant eller såsom natura- förmån samt oavsett om den- samma utgör ersättning för kostnader. som mottagaren haft att bestrida. Har motta- garen haft att erlägga veder- lag för åtnjuten naturaförmån skall uppgift om förmånen

• Sida 219
•  Original

Prop. 1984/85: 180

förvärvskälla. samt

(1) fysisk person och dödsbo. som innehaft annan fastighet, i fråga om förmä- ner som utgått från sådan förvärvskälla.

och vederlaget lämnas. Avser livränta skadestånd till följd av personskada skall angivas om livräntan utgör skattepliktig intäkt.

Undantag:

b) ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete. om det som mottagaren sam- manlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året.

4 a, Den som utbetalt ut- delning pa' aktie i svenskt ak- tiebolag. på vilket 3 kap. flå aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen ( 1970: 596) om för- enklad aktiehantering är til- lämplig. liksom bank. som avses i [lä aktiefondslagen (1974z931). vilken utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31.5 sistnämnda lag samt den som utbetalt ut- delning från utländskjuridisk person. om utdelningen utbe- talats genom Värdepappers- centralen VPC Aktiebolags försorg.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelningen som för fysisk person också aktieinnehavet vid årets ut- gång.

Nuvarande lydelse

5 mom.8 Den som har att av— lämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1, 2. 3 b—j'f. 7 eller 9 skall senast den 31 januari under taxeringsarct till inkomsttagaren översända uppgift med de upplys- ningar som lämnas i kontrolluppgif— ten.

Föreslagen lydelse

uppgiften.

1—"t'7'reslagen lydelse

5 mom. Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punk- terna 1.2.3. 3 b—3h. 4a. 7. 8 eller 9 skall senast den 31 januari under taxeringsåret till inkomsttagaren översända meddelande upplysningar som lämnas i kontroll-

med de

8 mom. Till ledning vid inko/nsttaxering och ]önnögenltetstatering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgift för detföregående ku- lenderåret enligf_/ÖUa/tde uppställning.

” Senaste lydelse 19831318.

• Sida 220
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Uppgiftsskyldig

]. Den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på än- nat sätt yrkesmässigt ombe- sörjt att pengar blivit ränte— bärande.

2. Den som gett ut skuld- förbindelse för den allmänna marknaden.

3 . Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.

4. Förening som från med- lemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse Den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta utbeta- lats t borgenär).

Undantag:

Bank. hypoteksinstitut. försäkringsanstalt. aktiebo- lag och förening som tillde- lats organisutionsnummer.

220

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgifts- skyldige sammanlagt gott- skrivit eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran pä den uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som gottskrivits el- ler utbetalats av uppgifts- skyldig som avses iptmkt ]. 2 eller4 men inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i dessa punkter.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3.5 lagen (I978:423) om skat- telättnader för vissa spar- former eller lagen (1983 :891) om skattelättnader för alle- munssparande.

c) Ränta och fordran på konto, som inte är knutet till person- eller organisations- nummer och som öppnats före den [januari 1985, om räntan inteför kontohavaren eller. om det finns flera kon- tohavare. för någon av dem uppgår till 100 kronor.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummerför såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För dödsbofår i ställetför organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kun person- eller organisationsnummer inte angesför en borgenär skull såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får

förfoga över ränta ellerfordran.

lnnehas ett konto av mer än en kontohavare skall ränta och fordran fördelas lika mellan kmttohavarnu om inte annatförhållande är känt för

den uppgiftsskyldige.

Bestämmelserna [2 mom. elfte och tolfte styckena. 4 mom. första och andra styckena sant! 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta

moment.

• Sida 221
•  Original

Prop. 1984/85: 180 221

39 & Nuvarande lydelse

[mom. I särskilda fall skola efter anmaning kcmtrolluppgifler för näst- förcgäende kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning: Uppgiftsskyldig Vern uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3. Bankaktiebolag. spar- Namngiven skattskyldig. Gottgiord ränta ävensom bank eller annan pcnningin- beloppet av den skattskyldi- rättning. ges innestående medel vid

viss angiven tidpunkt. 5. Fysisk ellerjuridisk pcr- Namngiven skattskyldig. Rilnteinkomst från den son. som haft fordran. skattskyldige ävensom be- loppet av den skattskyldiges skuld vid viss angiven tid- punkt 6, Försäkringsanstalt eller Namngiven skattskyldig. Arten av uppgiven anstalt understödsförening. försäkring. beloppet av pre-

mic eller annan avgift. tid då sådan mottagits. utbetalt för- säkringsbelopp samt värdet och arten av åtnjutna förmå- ner i övrigt. som icke enligt annan föreskrift uppgivits.

8. Den som bedrivit för- Namngiven skattskyldig. Ersättning eller vederlag mcdlingsförverksamhet eller som förmedlats eller varom därmed jämförlig verksam- uppgift eljest finnes tillgäng- het. om uppgift icke skolat lig. lämnas utan anmaning.

F öres/agen lydelse [mom. ] särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för näst- föregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3. Bank-aktiebolag. spar- Namngivcn person. Gottgjord ränta och belop- bank eller annan penningin- pct av innestående medel vid rättning. viss angiven tidpunkt.

5. Fysisk ellerjuridisk pcr- Namngiven gäldenär. Ränteinkomst från gäl- son, som haft fordran. denär och beloppet av gäl-

denärens skuld vid viss angi- ven tidpunkt. 6. Försäkringsanstalt eller Namngiven person. Arten av uppgiven försäk- understödsförening. ring. beloppet av premie eller annan avgift. tid då sådan mottagits. utbetalt försäk- ringsbelopp samt värdet och arten av åtnjutna förmåner i övrigt. som icke enligt annan föreskrift uppgivits.

• Sida 222
•  Original

Prop. 1984/851180 777

8. Den som bedrivit för- Namngiven person. Ersättning eller vederlag medlingsverksamhet eller som förmedlats eller varom därmed jämförlig verksam- uppgift eljest finnes tillgäng- het. om uppgift icke skolat lig. lämnas utan anmaning. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 s .? momf' Med uppgifter, som har avgivits enligt l mom. och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond. skall förfaras enligt kupongskattelagen. Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter. som avser utdelning. skall för varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som har mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnade av kontrolluppgifter, som avses i 375 1 mom. punkterna l-4. Hari något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen har fullgjorts. skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning här- om.

Enligt 1 mom. avgivna uppgifter. som avser ränta. skall avlämnas i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år infördrats får de förstöras.

Värdepapperscentra/en skall lämna uppgift (Utgående utbetal- ning av ränta på sådan förskriv- ning, som anges i 1 mom. första stycket h). i den omfattning och ordning,7 som föreskrivs av regering- en eller myndighet som regeringar: bestämmer. Uppgift angående så- dan utbetalning skall bevaras av värdepapperseentralen under fem ar.

66 a .é'

Vid inkomsttaseringen skall sär- skilt iakttas att den skattskyldige medges de avdrag som han har rätt till enligt 33 # 2 mom., 395 3 mom., 45 5 första stycket. 465 ] mom. första stycket och 505 2 mom. fjär- de stycket kommunalskattelugen (1928370).

') Senaste lydelse 1979: 490.

• Sida 223
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ööbé'

Taxering fär beslutas på grund- val av en_förenklad självdeklaration utan att den som avgett deklaratio- nen underrättats om och beretts tillfälle att yttra sig över

1 . vad som från folkbokförings- myndighet har inhämtats i fråga om förutsältningarna för sådan skattereduktion som enligt 29' 4 mom. uppbördslagen (1953.'272)fär åtnjutas av ogift skattskyldig eller

2. kontrolluppgifi som den lokala skattemyndigheten fått enligt 3754 och som avser inkomst av tjänst el- ler kapital.

Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration. får tas- ering beslutas på grundval av den- na, även om förutsättningarna en- ligt 249 2 mom. för en sådan själv- deklaration inteföreligger i alla de- lar. Detta gäller dock inte om upp- gift skall lämnas om inkomst av rö— relse eller jordbruksfastighet eller av annanfastighetför vilken intäk- ten skall beräknas enligt 2454 1 mom. kommunalskattelagen tl928:370).

70 & lO

För skattskyldig vars taxeringar har beslutats eller kan antas bli be- slutade på grundval av en förenk- lad självdeklaration skall utfärdas ett särskilt meddelande (taxerings- meddelande) med upplysning om det underlag som föreligger för hans taxeringar samt de ytterligare upplysningar som föreskrivs av re- geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Taxeringsmeddelandet skall ut- färdas av den lokala skattemyn- dighet som skall införa taxeringar- na iskattelängd.

") Förutvarande 70 & upphävd genom l978: 3l6.

• Sida 224
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

224 Föreslagen lydelse

Taxeringsmeddelandet skall sän— das till den skattskyldige före ut- gången avjuni under taxeringsäret. Är det påkallat av särskilda skä/fiir taxeringsmeddelandet sändas efter denna tidpunkt.

mos” Besvär mäjämväl i särskild ordning anföras av (len skattskyldige. 1) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet. som icke är av

skattepliktig natur.

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet. för vilken han icke är

skattskyldig.

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilket icke bort för honom upptagas såsom skattepliktig inkomst, 4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats å orätt ort.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskriv- ning eller annat uppenbart förbi- seende.

6) om han. till följd av underlä- tenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av fel- aktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i kontroll- uppgift eller i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift. taxerats till väsentligt hög- re belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet.

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskriv- ning eller annat uppenbart förbi- seende eller på grund av att kan- trolluppgift enligt 37.6. som avser inkomst av tjänst eller kapital, sak- nats eller varitfelaktig.

6) om han. till följd av underlä- tenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av fel- aktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i annan kontrolluppgift än som avses i5 el- ler i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som hort föranle- da väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxering- en.

8) om han icke erhållit avräkning av utländsk skatt som han är berättigad till.

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan ej tagas upp till prövning. med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis. varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes. och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxe- ringsäret.

" Senaste lydelse 1982: 1100.

• Sida 225
•  Original

Prop. 1984/85: 180

Nuvarande lydelse

rs

Föreslagen lydelse

ltlls

] inom. Taxeringsintendent må inom tid. som angivas i )()Oä, i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5) i första stycket av samma paragraf amförmälda fallet jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering till den skattskyl- diges nackdel.

] mom. Taxeringsintendent får inom tid. som anges i 1005. i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmän samt i de vid 5 i första stycket av samma para- graf angivna fallen även anföra be- svär med yrkande om ändring i tax— ering till den skattskyldiges nack- del. Besvär till den skattskyldiges naekdeljiir dock ej art./äras om den skatt som inte påförts är att anse som ringa.

Hf.—ifs":

Skattetillägg utgär ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning som uppenbart fram- går av deklaration eller annat skrift- ligt meddelande från den skattskyl- dige.

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning. som uppenbart fram- går av deklaration eller annat skrift- ligt meddelande från den skattskyl- dige. Detsamma gäller vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om in— komst av tjänst eller kapital. om rättelsen ltar gjorts eller hade kun- nat göras med ledning av kontroll- uppgift enligt 3735 som varit till- gänglig fär taxeringsnämnden _läre taseringsperiadens utgång.

Skattetillägg utgär ej heller i den mån avvikelse avser bedömning av i skriftligt meddelande framställt yrkande. såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång. och avvikelsen icke gäller upp- gift i sak.

Har skattskyldig frivilligt rättat oriktig uppgift utgår ej skattetillägg.

Högs”

Har skattskyldig underlåtit att avlämna självdeklaration. som skall avgivas utan anmaning. eller avlämnas sådan deklaration först efter utgången av den i34s" ] mom. eller med stöd av 34.5 .? mant. före— skrivna tiden. påförs honom sär— skild avgift (förseningsav- gift). Sådan avgift påförs annan skattskyldig än aktiebolag med en procent av den högsta beskatt- ningsbara inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige för inkomst i

” Senaste lydelse 1978: l96. ” Senaste lydelse l978: 196. l5 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

Har skattskyldig. som utan an- maning skall avge självdeklaration. inte kommit in med självdeklara— tion inom föreskriven tid. påförs honom särskild avgift (förse- ningsavgift). Sädan avgift på- förs annan skattskyldig än aktiebo- lag med en procent av den högsta beskattningsbara inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige för inkomst i kommunen. samt med tre tiondels procent av den vid taxe- ringen fastställda skattepliktiga för-

• Sida 226
•  Original

Prop. 1984/85: 180 learunde lydelse

kommunen. samt med tre tiondels procent av den vid taxeringen fast- ställda skattepliktiga förmögenhe- ten i den mån den överstiger skatte- fritt belopp som tillkommer den skattskyldige vid förmögenhetsbe- skattningen, dock med högst 300 kronor för en skattskyldig vid en och samma taxering. Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detta stycke med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgiVit självdeklaration inom föreskriven tid. bestäms förse- ningsavgiften till två gånger det be- lopp som utgår enligt första stycket. dock lägst till 100 kronor för annan skattskyldig än aktiebo- lag.

226 Föreslagen lydelse

mögenheten i den mån den över- stiger skattefritt belopp som till- komtner den skattskyldige vid för- mögenhetsbeskattningen. dock med högst 300 kronor för en skatt- skyldig vid en och samma taxering. Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detta stycke med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgivit självdeklaration inom föreskriven tid. bestäms förse- ningsavgiften till två gånger det bc- lopp som utgår enligt första stycket. dock lägst till IOO kronor för annan skattskyldig än aktiebo- lag. . Detsamma gäller. om den skatt- skyldige har att jitllgöra .t'in dekla- rationsskyldig/tet genom att av- lämna en allmän självdeklaration och han inte efterkomntit en an- maning att avge sådan deklaration inom den tid som föreskrivs i an- maningen.

Har skattskyldig inom föreskriven tid avlämnat deklarationshandling. som ej är behörigen undertecknad. utgår förseningsavgift endast om hand- lingen icke fullständigas med underskrift inom tid som föreskrivs i anma- ning. I sådant fall beräknas avgiften enligt andra stycket.

tzosM

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att full- göra skyldighet enligt 37 eller 38.5 dömes till böter.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att full- göra skyldighet enligt 37 eller 38% skall dömas till böter ellerfängelse i högst sex månader.

Till böter, högst femhundra kronor. dömes I) den som ej fullgör skyldighet enligt 30% 1 mom. eller 345 3 mom. att avlämna där avsedda handlingar eller uppgifter.

2) den som ej fullgör skyldighet att utan anmaning avlämna uppgift. som avses i 33 &. rörande inkomst och förmögenhet. som icke i självdeklaration uppgivits till beskattning.

3.) den som ej fullgör vad honom åligger på grund av förordnande. som i 40% sägs.

"' Senaste lydelse 1975: 264.

• Sida 227
•  Original

Prop. 1984/85: 180 227

4) den som ej fullgör i 42?) eller 42 as' 1 mom. föreskriven skyldighet att titan anmaning avlämna särskilda uppgifter från bostadsförening eller bo- stadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet.

5) den som ej fullgör i 435 1 mom.. 2 mom. andra och tredje styckena samt 3 mom. föreskriven skyldighet att avlämna uppgifter om utdelningar och räntor. samt

6) den som ej fullgör Skyldighet enligt 44% att lämna uppgift till ledning vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej. om gärningen är belagd med straffi skattebrottslagen.

[. Den nya lydelsen av llöfä träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssam- ling. Övriga bestämmelser träder i kraft den ljuli 1985.

2, Den nya lydelsen av ! tets tillämpas första gången vid 1985 års taxering såvitt avser Oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst och första gängen vid 1989 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av kapital. Övriga bestämmelser— utom såvitt avser 39% ! mom. — tilläm- pas första gången i fråga om 1987 års taxering.

3. I fråga om 1987 och l988 års taxeringar tillämpas följande.

a) I stället för vad som i 28 å första stycket 5 anges om intäkter. som skall upptas i den förenklade självdeklarationen. skall alla intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital upptas.

b) Kontrolluppgift enligt 37%? 8mom. behöver lämnas endast om den sammanlagda ränta som gottskrivits eller utbetalats till borgenären uppgår till minst 500 kronor. Vidare gäller i stället för beloppet 100 kronor enligt undantagsbestämmelscn i samma moment första stycket c beloppet 1000 kronor.

c) Vad som i ööbå första stycket ?. sägs om kontrolluppgift som avser inkomst av kapital skall inte tillämpas.

• Sida 228
•  Original

Prop. 1984/85: 180 228 3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (l953: 272)

Härigenom föreskrivs att 325 och 69s' ] mom. uppbördslagen (195312721' skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 &: På tillkommande skatt skall "På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (rc spit- rä n t a). Räntebelopp som under- stiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår ef— ter den räntesats som vid den årliga debiteringen det året gäller vid he- räkning av (")"-skatteränta med til- lägg av tre procentenheter. Vid be- räkning av ränta förtid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den ränte- sats som gäller för debiteringsärct

skattskyldig betala ränta (' re s p i t - ränta). Räntebelopp som under- stiger fcmtio kronor påförs inte. Ränta utgär för visst kalenderår ef- ter den räntesats som nwt.svarar det av riksbanken _/a_tt.t'tiillda dix- konto vid utgången av ärelföre det år för vilket rr'in/a skall beriiknux med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debi- teringsåret.

Vid beräkning av respitränta gäller. att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller förse- ningsavgift enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatteavgift. respitränta och anståndsränta:

att ränta utgår från och med den ] april året näst efter taxeringsåret. dock att ränta på ö-skatteränta. restitutionsränta och skatt. som återbetalts enligt 68å 2 mom. och ingår i tillkommande skatt. skall utgå från utgången av den månad. då beloppet utbetalts;

att ränta utgår till och med den månad. dä skatten förfaller till betalning eller, om skatten skall betalas under två uppbördsmånader. till och med den första uppbördsmånaden. dock ej i något fall för längre tid än två är. samt

att ränta utgår i helt krontal. varvid örctal bortfaller. Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

69s' ] mom.] Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som. utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig pågrund av att arbetsgivaren gjort Skatteavdrag. överstiger den slutliga skatten skall ränta (('i—.t'katrerf'inta)

' Lagen omtryckt l972275.

Senast lydelse av lagens rubrik l974: 77l. : Senaste lydelse l983: 977. 3 Senaste lydelse l983: 977.

• Sida 229
•  Original

Prop. 1984/85 : 180

Nuvarande lydelse

229

Föreslagen lydelse

beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller be- stämmelserna i 27s 3 mom. andra och tredje styckena i tillämpliga delar.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt. som avses i 27s 2 mom. 3. betalats efter den l8januari året ef- ter inkomstäret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Räntebeloppen får sam- manlagt inte överstiga 100000 kro— nor. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas enligt den ränte- sats som motsvarar det av riksban- ken fastställda diskonto som gäller vid utgången av dw'cmber året före taxeringsäret.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 279" 2 mom. 3. betalats efter den l8januari året ef- ter inkomståret men senast den 30 april samma är. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsäret och på övrig del enligt en rz'intesals som motsvarar _fjärdedelen av diskonto].

Räntesatserna bestäms till pro- cent/ul med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas upp- ål.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l986 och tillämpas första gången i fråga om ränta som beräknas enligt den årliga debiteringen år l986.

• Sida 230
•  Original

Prop. 1984/85: 180 230

4 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1959:551 ) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring

l-lärigenom föreskrivs att 4ä lagen (1959155l) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (l962: 381) om allmän försäkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4?

Vid bestämmande av pensionsgrttndande inkomst skall. utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring. gälla följande..

Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstagare. som skall betala sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter. Vad nyss sagts gäller också beträffande förmän av kost. bostad eller bil i fall som avses i 3.5 första stycket.

Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft kostnader som arbetstagaren haft att betrida i innehavd anställning. i att betrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna. minskade den mån kostnaderna. minskade med erhållen kostnadsersättning. med erhållen kostnadsersättning. överstiger ettusen kronor. överstiger tretusen kronor.

Riksförsäkringsverket får meddela särskilda föreskrifter angående be- räkning av sådan inkomst av anställning. som enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1985 eller tidigare år.

1 Lagen omtryckt 1976: IOlS. =Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: lOlS. * Senaste lydelse 1984: 672.

• Sida 231
•  Original

Prop. 1984/85: 180

IJ 'JJ

5 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrivs att 25 skattebrottslagen (l97l:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

75

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.

För skurtehedrz'igeri skall också den dömas som med uppsåt att ska!! skall påföras medför lågt be- lopp överenskommer med sin ar- betsgivare eller (utrum uppgiftsskyl- dig. att denne skull underlåta att fullgöra sin uppgiftsskyldig/1et en- ligt 3735 taxeringslagen (19.56.6231 och som därigenom föranleder att skall på grundval av förenklad sjö/1"deklaration påförs honom med för lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985.

• Sida 232
•  Original

Prop. 1984/85: 180

6 Förslag till Lag om ändring i lagen ('1982:1006.) om avdrags- och uppgiftsskyl- dighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att 89" lagen (1982: 1006) om avdrags- och upp— giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall ha nedan an-

givna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som i sin allmt't'nna självdek- laration skall redovisa fastighet. för vilken intäkten skall beräknas scha- blonmässigt enligt 24% 2mom. kommunalskattelagen (1928: 370), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varje uppdragstagare. till vilken under beskattningsåret ersättning betalats för uppdrag enligt 45 1-3 beträffan- de fastigheten eller bostadslägenhet som hör till aktien eller andelen. i deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i förekommande fall registrerings- nummer till mervärdeskatt:

2. ersättningens storlek.

sä'

Föreslagen lydelse

Den som i sin självdeklaration skall redovisa fastighet, för vilken intäkten skall beräknas schablon- mässigt enligt 24s' 2mom. kom- munalskattelagen (1928: 370). aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varje upp- dragstagare, till vilken under be- skattningsåret ersättning betalats för uppdrag enligt 4.5 1-3 beträffan- de fastigheten eller bostadslägenhet som hör till aktien eller andelen. i deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i förekommande fall registrerings- nummer till mervärdeskatt:

2. ersättningens storlek.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger inte. om ersättningen

är mindre än 1 000 kronor.

] ersättningen skall inte räknas in vad som utgör betalning för material och dylikt.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1985.

' Senaste lydelse. 1983: 856.

• Sida 233
•  Original

Prop. 1984/85: 180

R) U.: .,)

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1985-03-19

Närvarande: f.d. justitierådet l—lult. regeringsrådet Björne. justitierådet Gregow.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1985 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

3. lag om ändring i uppbördslagen (19531272).

4. lag om ändring i lagen (1959z55l) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971169),

6. lag om ändring i lagen (198211006) om avdrags- och uppgiftsskyl- dighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

7. lag om ändring i lagen ( 1984: 151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsasscssorn Per- Erik Nistér, kammarrättsftskalen Nils Dexe och kammarrättsliskalen Åsa Sydén.

Regeringen har sedermera genom beslut den 18 mars 1985 återkallat sin begäran om lagrådets yttrande såvitt gäller 46 å och 56 & 1 och 2 mom. i förslaget till lag om ändring i taxeringslagen samt förslaget till lag om ändring i lagen om punktskatter oeh prisregleringsavgifter.

De remitterade förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

33 & 2 mom.

Momentet innehåller bestämmelser om det s.k. schablonavdraget från intäkter av tjänst. I momentets första stycke föreskrivs att skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller annan sådan ersättning, som enligt 11 kap. 2 5 lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning. skall utöver kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna (till 33 &) anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3000 kr. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten. avrundat till närmast högre hundratal kr. 1 andra stycket (motsvarande nuvarande tredje stycket) anges att vad som sägs i första stycket inte skall gälla. om

• Sida 234
•  Original

Prop. 1984/85: 180

|.) ',: J:.

summan av utgifterna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna. och inte heller i den mån avdraget genom tillämpning av nyssnämnda stycke skulle komma att överstiga summan av intäkterna.

Bestämmelserna i andra stycket syftar till att hindra att schablonavdra- get ensamt eller tillsammans med avdrag för faktiska kostnader i förvärvs- källan föranleder underskott i inkomstslaget tjänst. Deras innebörd synes emellertid vara oklar. beroende på att andra stycket innefattar en äldre lydelse som anknyter till en tidigare form av schablonavdrag än den nu aktuella. Lagrådet föreslår att den åsyftade begränsningen av rätten till schablonavdrag sker genom ett tillägg till första styckets andra mening. Denna kan förslagsvis ges följande lydelse: ”Avdraget ----- kronor. och ej heller ensamt eller tillsammans med kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna överstiga intäkten." Momentets andra stycke i det remitte- rade förslaget bör då utgå.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen

37 .t 5 mom.

Momentet innehåller en föreskrift om att den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3. 3b—3h. 421 eller 7—9 skall sända meddelande till inkomsttagaren i'visst hänseende. Den föreslagna ändringen avser de punkter i 1 mom. till vilka skyldigheten att sända meddelande hänför sig.

En ändring av motsvarande innebörd bör göras i 2 mom. elfte stycket som inte upptagits i det remitterade förslaget.

120 &

Paragrafen innehåller bestämmelser om straff för den som underlåter att fullgöra vissa skyldigheter enligt lagen. Ändring avses enligt remissen ske endast i det första av paragrafens tre stycken. Förslaget om ändring i 43 ä 2 mom. bör emellertid föranleda en jämkning också i förevarande paragrafs andra stycke vid 5.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 235
•  Original

Prop. 1984/85: 180