om ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, m.m.
Regeringens proposition
1983/84: 48
om ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, m. m.;
beslutad den 24 oktober 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås som ett led i regeringens ekonomisk-politiska åtgärder en ökning av skatteuttaget på handeln med aktier. Förslag till åtgärder läggs fram i två skilda hänseenden:
För det första föreslås en skärpning av realisationsvinstbeskattningen på börsaktier som avyttras efter minst två års innehav. Ökningen av skatteuttaget åstadkoms genom att den s.k. schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad på sådana aktier ändras, F.n. innebär regeln att en skattskyldig kan välja att ta upp halva färsäljningspriset för en avyttrad aktie som anskaffningskostnad. Enligt förslaget i propositionen skall i stället endast 259720 av försäljningspriset utgöra anskaffningskostnad när schablonregeln tillämpas.
För det andra föreslås att en ny punktskatt införs på omsättning av aktier och vissa andra värdepapper. Skatten föreslås utgå med 0,596 av köpesumman hos såväl säljaren som köparen. Fondkommissionärerna föreslås bli skattskyldiga för omsättning som de medverkar i. Även den som i större omfattning omsätter värdepapper utan att vara fondkommissionär föreslås bli skattskyldig.
Ändringen beträffande schablonregeln föreslås gälla i fråga om aktieförsäljningar som sker fr. o. m. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksdagen. Detta kommer att ske denna dag. Den nya regeln skall således gälla för avyttringar fr. o. m. den 25 oktober 1983. Den nya omsättningsskatten på aktier skall tas ut på överlåtelser som sker efter utgången av år 1983. | Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 48
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1982: 370):
Härigenom föreskrivs att punkt 2b av anvisningarna till 36 § kommu-
nalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
Anvisningar
till 36 §
2b! Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel), gäller bestämmelserna i
andra och tredje styckena. Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.
Anskaftningskostnad för äldre Anskaffningskostnad för äldre
aktie, som är noterad på börs eller aktie, som är noterad på börs eller
föremål för liknande notering, och föremål för liknande notering, och
för äldre andel i aktiefond får be- för äldre andel i aktiefond får bestämmas till ett belopp som mot- stämmas till eu belopp som motsvarar hälften av vad den skattiskyl- svarar 25 procent av vad den skattdige erhåller för aktien eller ande- skyldige erhåller för aktien eller an-
len efter avdrag för kostnad för delen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige avyttringen. Kan den skattskyldige
göra sannolikt att en beräkning en- göra sannolikt att en beräkning en-
ligt andra stycket leder till ett högre ligt andra stycket leder till ett högre
belopp, skall dock detta högre be- belopp, skall dock detta högre be-
lopp anses som anskaffningskost- lopp anses som anskaffningskostnad. nad.
Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra me-
ningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.
Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i
anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisationsvinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas
till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i
anslutning till återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid
blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsva-
rande aktie, som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till
långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsäret,
skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie — beräknat efter den lägsta betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats från avytt-
ringsdagen till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig reali-
! Senaste lydelse 1981: 264
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sätionsvinst. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha upp-
kommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till
ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill realisationsförlust.
Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktie från « annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien i annan utländsk aktie (switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvär-
vet av denna rättighet eler ersättning i samband med avyttring av densam-
ma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte
inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.
Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egen-
dom som avses i 35 § 3 mom.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 24
oktober 1983.
2¶Lag om skatt på omsättning av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs följande.
I & Till staten skall enligt denna lag erläggas skatt på omsättning av aktier,
konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck-
ning, interimsbevis, teckningsrättsbevis, optionsbevis och delbevis. Med omsättning avses köp och byte.
2 & Ett köp skall anses innefatta ew säljled och ett köpled och ett byte dubbla sälj- och köpled.
För en omsättning skall skatt erläggas såväl i säljledet som i köpledet.
När en fondkommissionär handlar för egen räkning utgår inte skatt för
hans led.
3 & Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av
värdepapper som avses i I $ eller medverkar till eu sådant avtal.
Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skattskyldig som under ett halvt kalenderår omsätter värdepapper som avses i I $ till ett värde av minst 500000 kronor.
4 & Skatten utgår med fem promille av överlåtelsesumman (vederlaget). I vederlaget inräknas inte courtage, därmed jämförlig ersättning eller skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt myntslag räknas det om till svenska kronor enligt bankernas noterade säljkurs på avslutsdagen.
5 & En fondkommissionär får av sin uppdragsgivare eller avtalspart ta ut ett belopp som svarar mot den skatt för den aktuella omsättningen ' för vilken fondkommissionären är skattskyldig.
6 & Skattskyldighet inträder när avslut sker.
7 § Riksskatteverket är beskattningsmyndighet för skatt enligt denna lag.
8 & Skattskyldiga skall anmäla sig till beskattningsmyndigheten för registrering. Den som godkänns som fondkommissionär skall anmäla sig innan
verksamheten påbörjas och annan skall anmäla sig när omsättningen under
ett halvt kalenderår uppgått till 500000 kronor.
9 & Den som är skattskyldig skall lämna deklaration för bestämda redovis-
ningsperioder. Redovisningsperioden är kalendermånad för den som är skattskyldig enligt 3 § första stycket och halvt kalenderår för den som är skattskyldig
enligt 3 § andra stycket.
Deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast
den 25 i månaden efter redovisningsperioden. I deklarationen skall redovisas skatt för den omsättning för vilken skattskyldighet inträtt under redovisningsperioden.
10. 8 Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
tillämpas i fråga om skatt enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 984 och tillämpas på avslut som sker efter ikraftträdandet. Den som vid ikraftträdandet driver verksamhet som fondkommissionär skall senast den 10 januari 1984 anmäla sig för” registrering hos riksskatteverket. Den första redovisningsperioden för den som är skattskyldig enligt 3 § första stycket skall vara januari-mars 1984.
3 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)
Härigenom föreskrivs att I $ skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
1 8!
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt 1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen (1933: 395)
om ersättningsskatt. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjö-
mansskatt. lagen (1982:1194) om hyreshusavgift. lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt,
2. lagen (1941:251) om särskild 2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957: 262) om all- varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) män cnergiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen 11961:394) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattela- om tobaksskatt, stämpelskattela-
gen (1964:308). lagen (1968:430) gen (1964:308), lagen (1968:430)
om mervärdeskatt, lagen om mervärdeskatt. lagen
(1972:266) om skatt på annonser (1972: 266) om skatt på annonser
och reklam, lagen (1972:820) om och reklam, lagen (1972: 820) om
skatt på spel. lagen (1973:37) skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesför- om avgift på vissa dryckesför-
packningar. — vägtrafikskattelagen packningar, — vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om (1973:60D, lagen (1973:1216) om
särskild avgift för oljeprodukter. särskild avgift för oljeprodukter.
bilskrotningslagen (1975:343). la- bilskrotningslagen (1975:343), la- : gen (1977: 306) om dryckesskatt, la- "gen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt gen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon. lagen (1978: 144) på motorfordon, lagen (1978: 144)
om skatt på vissa resor. lagen om skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kas- (1982:691) om skatt på vissa kas-
settband, lagen (1982: 1200) om settband, lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elek- (1982: 1201) om skatt på viss elek-
trisk kraft. trisk kraft. lagen (1983:000) om
skatt på omsättning av vissa värde-
papper,
3. lagen (1981: 691) om socialavgifter.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift. skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den I januari 1984. ! Senaste lydelse 1983: 220.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte-
fordringar m. m.
Härigenom föreskrivs att I 8 lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
| 8
Förmånsrätt enligt H1 § förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran på
1. skatt och avgift, som anges i I $ första stycket uppbördslagen (1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
kupongskattelagen (1970: 624) och lagen (1983: 219) om tillfällig vinstskatt. 2, skatt enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, 3. skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa (1928: 376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, Jagen (1941:251) om lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt. lagen (1957: 262) särskild varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän = energiskatt, lagen om allmän = energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stäm- (1961: 394) om tobaksskatt, stäm-
pelskattelagen —(1964:308), lagen pelskattelagen (1964:308), lagen (1972: 266) om skatt på annonser (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om skatt på spel, lagen (1973:37) om
avgift på vissa dryckesförpackning- avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild ar, lagen (1973: 1216) om särskild
avgift för oljeprodukter, bilskrot- avgift för oljeprodukter, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen ningslagen (1975: 343), lagen
(1977: 306) om dryckesskatt. lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om motorfordon, lagen (1978: 144) om
skatt på vissa resor, lagen skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- (1982:691) om skatt på vissa kas-
settband, lagen (1982:1200) om settband, lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare samt la- skatt på videobandspelare, lagen gen (1982: 1201) om skatt på viss (1982: 1201) om skatt på viss elek-
elektrisk kraft. trisk kraft samt lagen (1983:000)
om skatt på omsättning av vissa
värdepapper,
4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt,
5. tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973: 670) samt avgift enligt
lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk, 6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område
och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område.
! Senaste lydelse 1983: 221.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd av. vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och cj heller skatte- eller aveiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft den I januari 1984.
ös Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-10-24
Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden Feldt, Gustafsson. Peterson. Andersson, Rainer, Bodström. Göransson. Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Thunborg
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, m. m.
1¶Inledning
Akticomsättningen har under de senaste åren stigit mycket kraftigt.
Kursuppgängen har också varit stark. Börshandeln med aktier omsatte år
1979 ca 1.9 miljarder kr. medan omsättningen under innevarande år beräknas överstiga 70 miljarder kr. Sedan ingången av 1980 har kurserna på börsaktier genomsnittligt stigit med mer än 3002. Kursuppgången har varit särskilt stark under det scnaste året. Värdestegringen sedan den I
oktober i fjol uppgår till drygt 10095.
Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Det s.k. skattefondsparandet är en faktor av betydelse i sammanhanget. Den avmattning som ägt rum på fastighetsmarknaden under 80-talet samt det minskade intresset för spekulativa affärer i premieobligationer kan också ha bidragit till att
kapital sökt sig till aktiemarknaden. Den mycket kraftiga kursstegringen
under det senaste året torde emellertid i huvudsak. om inte uteslutande. ha sin förklaring i de kraftfulla ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits för att få den svenska ekonomin på rätt köl. Enligt min mening har devalveringen och de på devalveringen följande vinstökningarna hos företagen varit av direkt avgörande betydelse för den kursutveckling som ägt rum.
För att arbetet med att åstadkomma en varaktig förbättring av landets ekonomi skall bli framgångsrikt krävs en betydande återhållsamhet från löntagarna när det gäller löneökningar under de närmaste åren. Även andra grupper mäste bära sin del av bördorna för att vi skall klara av den uppgift
vi står inför. Sett i det sammanhanget är det ofrånkomligt att den mycket
stora förmögenhetsökningen hos ägarna av börsaktier och den explosionartäde utvecklingen av börshandeln ger upphov till en diskussion om beskattningen av handeln med aktier.
För egen del har jag kommit till den slutsatsen att åtgärder nu bör vidtas för att aktieomsättningen och de vinster som framkommer i aktiehandeln skall lämna ett större bidrag till det allmännas inkomster. Jag kommer här att redovisa åtgärder av två slag för att uppnå detta syfte: för det första en skärpning av realisationsvinstbeskattningen på börsaktier och för det and-
ra införande av en särskild omsättningsskatt på aktichandeln.
Innan jag närmare diskuterar utformningen av förslagen vill jag göra några ytterligare påpekanden. Ett brett intresse för aktiesparande är från allmänna utgångspunkter positivt och bör uppmuntras. Genom förslaget till allemanssparande som nyligen förelagts riksdagen (prop. 1983/84:30)
bör nya grupper kunna delta i ett sådant sparande. En god kursutveckling på börsen underlättar företagens försörjning med riskkapital vilket också är ett allmänt intresse. Det nu sagda står inte i någon motsättning till de
åtgärder som jag här kommer att föreslå. Det förhåtler sig så att en rättvis beskattning av de betydande vinster som f.n. uppkommer på aktiemarknaden är en nödvändig förutsättning för att skapa förståelse hos breda med-
borgargrupper för den långtgående återhållsamhet som behövs när det gäller lönekrav m. m. Samma skäl motiverar att aktiehandeln genom en omsättningsskatt lämnar ett bidrag för att bestrida de för samhället i sin helhet gemensamma kostnaderna. På lång sikt kommer de här aktuella
åtgärderna därför även företagen och aktieägarna till godo.
I det följande behandlar jag först ändringen av vinstbeskattningen och härefter den särskilda skatten på akticomsättningen.
2¶Realisationsvinstbeskattningen
2.1 Gällande regler
Aktievinstbeskattningen fick i huvudsak sin nuvarande utformning vid
1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen (prop. 1975/76: 180. SkU
1975/76:63. rskr 1975/76: 389, SFS 1976: 343). Reglerna har i korthet föl-
jande innehåll.
Beskattningen träffar helt eller delvis den nominella vinsten vid en
akticförsäljning. Vid avyttring av aktier som innehafts mindre än två år
beskattas hela vinsten. Har de avyttrade aktierna innehafts i två är eller
mer (äldre aktier) är 40 Z av vinsten skattepliktig (35 & 3 mom. första och
andra styckena kommunalskattelagen (1928: 370, KL). De nu nämnda reg-
lerna gäller för både börsnoterade och icke börsnoterade aktier.
Vid vinstberäkningen för aktier som innehafts mindre än två år skall den faktiska anskaffningskostnaden för aktierna avräknas med sitt nominella
belopp. För äldre aktier gäller däremot andra regler. Enligt huvudregeln, som finns i punkt 2 b andra stycket av anvisningarna till 36 § KL, beräknas
anskaffningskostnaden för en avyttrad aktie till den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier av samma slag som den
avyttrade (s.k. genomsnittsberäkning). Vid sidan av huvudregeln finns en schablonregel som endast får tillämpas i fråga om äldre börsnoterade aktier och andelar i aktiefonder. Enligt schablonregeln får anskaffningskostnaden bestämmas till hälften av avyttringspriset för aktien efter avdrag för kostnader för försäljningen. Annorlunda uttryckt innebär schablonregeln att den skattepliktiga vinsten motsvarar 2096 av nettoförsäljningspri-
set (punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna till 36 § KL). Slutligen gäller också vid sidan av huvudregeln enligt ikraftträdandebestämmelserna till
1976 års lagstiftning särskilda hjälpregler för beräkning av anskaffnings-
kostnad beträffande aktier som förvärvats före utgången av mars år 1971. Det kan vidare nämnas att avdrag vid vinstberäkningen på äldre aktier — efter avdrag för förluster under året på sådana aktier — medges med ett belopp på högst 3 000 kr.
Vid avyttring av börsnoterade aktier föreligger således en rätt för akticägaren att i stället för en på genomsnittsberäkning grundad anskaffningskostnad ta upp halva försäljningspriset som avdragspost. Det bör anmärkas att det uttalade syftet med schablonregeln är att underlätta vinstberäk-
ningen i fall då svårigheter föreligger att fastställa den verkliga anskaffningskostnaden, t.ex. när aktierna förvärvats genom arv (prop. 1975/
76: 180 s. 157). Den effekt som regeln fått under senare år. nämligen att beskattningen i många fall träffar långt mindre än 4074 av den verkliga vinsten, ligger däremot helt vid sidan av syftet med bestämmelsen.
Innan jag går in på mitt förslag till ändringar i reglerna vill jag också erinra om det utredningsarbete som pågår i kapitalvinstkommittén. Kom-
mittén, som i två delbetänkanden behandlat realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter och konvertibla skuldebrev, arbetar nu vidare med frågor
som rör aktievinstbeskattningen i stort. Enligt sina direktiv (Dir 1979: 27) har kommittén som sitt huvuduppdrag att söka utforma ett förenklat system för beskattningen av aktievinster där beskattningen träffar den verk-
liga vinsten vid en försäljning. Lagstiftning på grundval av förslag från kommittén i den delen kan emellertid inte väntas förrän om några år.
2.2 Förslag
Värdestegringen på börsaktier har under senare tid varit mycket stark. Vinstbeskattningen av äldre aktier får anses relativt förmånlig. Endast 407 av vinsten beskattas. Denna beskattningsnivå har emellertid sin grund i att vinstberäkningen är nominalistisk utan uppräkning av anskaffningskostnaden m. h.t. förändringar i penningvärdet. Det ligger i en sådan
schablonmässig vinstberäknings natur att även vissa reala vinster vid starka kursstegringar undgår beskattning liksom att också rent nominella vinster träffas av beskattning vid ett annat förhållande mellan värdesteg-
ring och inflation. Den nu gällande beskattningsnivån för äldre aktier bör därför ligga fast till dess ett underlag för en mera genomgripande reform framkommit som ett resultat av kapitalvinstkommitténs arbete.
Vad som däremot inte kan godtas är de effekter som uppkommer som en följd av schablonregelns utformning. Jag vill här än en gång framhålla att schablonregeln enbart syftar till att förenkla vinstberäkningen i fall då svårigheter föreligger att utreda den verkliga anskaffningskostnaden för en avyttrad aktie och inte till att nedbringa beskattningsnivån. Schablonregeln ger då värdestegringen på en avyttrad äldre aktie överstiger 10092 generellt ett mera förmånligt resultat än huvudregeln. Jag vill här erinra om att den genomsnittliga värdestegringen på aktier som nu innehafts i två år ligger på ca 150Z. För treåriga aktieinnehav är kursuppgången mer än 30052. Vid en värdestegring på 300 76 kommer — om schablonregeln tillämpas — endast 26,7 7 av vinsten att beskattas mot avsedda 404.
Jag har övervägt olika åtgärder för att åstadkomma ett från rättvisesynpunkt mera rimligt beskattningsresultat. En möjlighet är givetvis att helt avskaffa schablonregeln. Med hänsyn till de utredningssvärigheter som av olika skäl kan förekomma när den skattemässiga vinsten fastställs vid en aktieöverlåtelse finns emellertid ett starkt behov av en schabloniserad beräkningsmetod. Jag kan därför inte förorda att schablonregeln helt slopas.
Mitt förslag blir i stället att schablonregeln justeras så att en mindre del än halva försäljningspriset skall tas upp som anskaffningskostnad när regeln tillämpas. Jag har övervägt olika lämpliga nivåer och slutligen stannat för att anskaffningskostnaden schablonmässigt bör få bestämmas till 2596 av försäljningspriset. Ändringen kan också beskrivas så att den beskattningsbara vinsten när anskaffningskostnaden bestäms enligt schablonregeln kommer att utgöra 3076 av försäljningspriset i stället för som f.n. 2096.
Mitt förslag leder till en ökning av skatteuttaget när det gäller de stora värdestegringarna på börsaktier. Härigenom tillgodoses ett obestridigt fördelningspolitiskt önskemål. Samtidigt kvarstår möjligheten till en schabloniserad vinstberäkning vilket är en avgjord fördel för både skattskyldiga - och taxeringsmyndigheter vid den praktiska tillämpningen.
Mitt förslag medför ändring i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna till 36 § KL:
Ett förslag om ändring i vinstbeskattningen på aktier av det innehåll som jag nyss förordat kan antas leda till spekulation och marknadsstörningar om förslaget blir allmänt känt under en viss tid före det att de nya reglerna träder i kraft. Jag föreslår därför att den nya schablonregeln skall bli tillämplig i fråga om avyttringar av aktier som sker fr. o. m. dagen efter det att propositionen med förstaget överlämnas till riksdagen. Detta kommer att ske senare denna dag. Den nya regeln bör således gälla för akticöverlåtelser som äger rum efter den 24 oktober 1983.
3 Skatt på omsättning av vissa värdepapper
Jag övergår nu till frågan om en särskild omsättningsskatt på aktier. En
sådan beskattning fanns tidigare i form av den s.k. fondstämpeln. Skatten togs ut vid köp och byte av s.k. fondpapper, dvs. aktier, obligationer m. m. Skatten utgjorde 0,3 96 av försäljningsvärdet när det gällde aktier. 1 samband med överlåtelsen upprättades en avräkningsnota för kontroll av
beskattningen och av handeln med dessa värdepapper. Skatten slopades vid utgången av år 1979 av framför allt tekniska och
administrativa skäl. Det är enligt min mening inte lämpligt att på nytt införa en beskattning enligt denna modell. En annan utformning bör därför väljas. Den helt dominerande delen av aktiehandeln sker i dag under medverkan av fondkommissionärerna, dvs. de banker och aktiebolag som har god-
känts av bankinspektionen att utöva verksamhet som avser handel med
värdepapper för annans räkning I eget namn.
Det enklaste sättet att belägga aktiehandeln med en omsättningsskatt är att ta ut skatten hos fondkommissionärerna. Underlaget för beskattningen
bör vara vederlaget för aktierna. | Fondkommissionärernas verksamhet består i huvudsak i att på uppdrag av en aktieägare (säljare) finna avsättning för vissa aktier eller att för en köpares räkning finna en aktieägare som har och vill sälja vissa aktier. Ofta har säljaren och köparen anlitat varsin fondkommissionär men det förekommer självfallet också att en och samma fondkommissionär är ombud både för säljaren och köparen. Det kan diskuteras om en omsättningsskatt bör belasta såväl köp som
försäljning av aktier. Det kan erbjuda vissa praktiska fördelar om kommis-
sionären skall redovisa skatt på alla affärer som han medverkar i, oavsett
om de är resultat av ett säljuppdrag eller ett köpuppdrag. Det kan också hävdas att det skulle vara lättare att undgå beskattningen genom att inte anlita en kommissionär om endast säljuppdragen skulle beskattas än om både sälj- och köpuppdragen läggs till grund för beskattningen. Jag har av dessa skäl kommit till den uppfattningen att skatten bör träffa fondkommissionärernas aktiehandel oavsett om det är fråga om sälj- eller köpuppdrag. Även vid förmedling av en värdepappersaffär; dvs. då en fondkommissionär medverkar men inte ingår nägot kommissionsavtal, bör skatt-
skyldighet åvila kommissionären.
Enbart en beskattning av den aktiehandel som sker under medverkan av
fondkommissionärer kan emellertid skapa önskemål om att göra aktie-
affärer utan dessas medverkan, s. k. direktaffärer. Även sådana transaktio-
heten i dessa fall begränsas till mer omfattande handel med värdepapper. Gränsen för skattskyldighet i dessa fall bör sättas till 500000 kronor per halvår. En lämplig nivå för omsättningsskatten på aktier är I Ze av vederlaget för
varje omsättning. En omsättning genom köp bör anses bestå av två led, ett
säljled och ett köpled. Skatt skall således utgå med 0,5 3 på säljledet och
0.577 på köpledet. Detta kommer att gälla vid direktaffärer. Byte anses
bestå av dubbla sälj- och köpled.
I de fall en fondkommissionär medverkar i en transaktion bör följande gälla. I den vanligt förekommande situationen att en fondkommissionär med uppdrag att sälja ett antal aktier träffar avtal med en annan fondkommissionär med ett köpuppdrag skall skatt tas ut med 0,5 2 på säljledet och 0,52 på köpledet. Resultatet blir därmed ur beskattningssynpunkt detsamma som om någon fondkommissionär inte medverkat. På samma sätt skall, om en och samma fondkommissionär sluter avtal för både en säljares och en köpares räkning om samma aktiepost, skatt utgå med 0,54 på vardera sälj- och köpledet. Mellan kommissionären och hans uppdragsgivare (kommittenten) anses någon omsättning inte ske. En omsättning anses i dessa situationer inte heller föreligga mellan kommissionärerna eller mellan en kommissionär och den andra avtalsparten. Omsättningen
sker mellan kommittenterna eller mellan en kommittent och den andra
avtalsparten.
Fondkommissionärer har rätt att hålla ett visst eget lager av värdepapper för att underlätta fondkommissionärsverksamheten, dvs. att handla för
egen räkning. Det förekommer således både inköp till lagret och försälj-
ningar ur detta. Avtalsparter vid dessa inköp och försäljningar kan natur-
ligtvis vara såväl fondkommissionärer som andra. Principen om 196 skat-
teuttag per omsättning oberoende av om en fondkommissionär medverkar eller inte medför att skatteplikt inte skall föreligga för kommissionärsledet. Om exempelvis en fondkommissionär köper en aktie från en säljare som inte är fondkommissionär skall skatt utgå med 0,5 Z på säljledet, medan köpledet skall vara fritt från skatt eftersom köparen är fondkommissionär.
Ytterligare 0,5 2 skatt utgår när fondkommissionären sedan överlåter ak-
tien till annan än fondkommissionär. Skatten utgår då endast i köpledet. Härmed uppnäs i princip samma resultat som om överlätelsen skett utan medverkan av fondkommissionär.
Även om skatt inte skall utgå på fondkommissionärsledet bör i enlighet med vad jag tidigare har anfört skattskyldigheten vid överlåtelse där en
fondkommissionär medverkar ligga på fondkommissionären. Skatteinbetalningen skall således verkställas av kommissionären. I likhet med vad som gäller vid övriga indirekta skatter bör kommissionären kunna överväl-
tra skatten på sin uppdragsgivare eller avtalspart. En uttrycklig bestäm-
melse om detta bör införas i lagstiftningen. Som jag redan nämnt bör skattskyldighet föreligga för fondkommissionären även när hans medverkan i en omsättning inte innefattar att han sluter ett kommissionsavtal eller avtal för egen räkning, utan inskränker sig till att han verkar som ombud eller enbart förmedlar en affär. Även i dessa fall skall skatten kunna övervältras.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att värdepapper som övergår
från en ägare, som inte är fondkommissionär, till annan, som inte heller är
fondkommissionär, kommer att beläggas med skatt om 0,596 både hos säljaren och hos köparen. Detta slutresultat uppnås även om en fondkommissionär medverkar som kommissionär, ombud eller förmedlare och även
om en fondkommissionär träder in och själv köper värdepapper för egen
räkning. I det sistnämnda fallet uppnäs skattenivån 172 först i samband med att fondkommissionären avyttrar värdepappren till annan än fondkommissionär. På det nu angivna sättet uppnås skattemässig överensstämmelse mellan transaktioner som sker med och utan medverkan av fond-
kommissionär.
Skatten bör enligt min mening träffa förutom omsättningen av aktier även omsättningen av vissa andra värdepapper som kan jämföras med
aktier, nämligen konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med op-
tionsrätt till nyteckning, interimsbevis, teckningsrättsbevis, optionsbevis
och delbevis. Skattskyldigheten bör inträda när avslut sker, dvs. när ett
bindande avtal om överlåtelse träffas.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att förvärv av aktier genom
aktieteckning vid bolags bildande eller vid nyemission inte anses utgöra
förvärv genom köp eller byte. Inte heller förvärv av aktier genom fondemission räknas som köp eller byte. I dessa fall kommer alltså inte någon
omsättningsskatt att utgå.
För redovisning och uppbörd av skatten bör följande gälla. Fondkom-
missionärer redovisar skatten per kalendermånad och övriga per halvt kalenderår. Skatten betalas senast den 25 i månaden efter redovisningspe-
riodens utgång. Riksskatteverket skall vara beskattningsmyndighet och
lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning tillämpas.
Härigenom blir omsättningsskatten på aktier en punktskautt efter samma modell som flertalet övriga punktskatter. Skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. bör göras
tillämpliga på den nya skatten.
Lagen bör sättas i kraft den I januari 1984 och tillimpas på avslut som sker efter ikraftträdandet.
Det är förenat med stor osäkerhet att beräkna statsverkets intäkter av omsättningsskatten på värdepapper. Enligt nu tillgängliga uppgifter kan omsättningen av aktier på Stockholms fondbörs under år 1983 beräknas
uppgå till mellan 70 och 80 miljarder kr. Från detta belopp skall avräknas fondkommissionärernas handel för egen räkning. Tillägg skall göras för
värdepapper som omsätts utanför börsen. Om omsättningen av värdepapper i fortsättningen blir av samma omfattning som år 1983 kan skatteintäk-
terna beräknas till ca 750 milj. kr. per år.
4 - Upprättade lagförslag
Inom finansdepartementet har upprättats förslag till I. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 2. lag om skatt på omsättning av vissa värdepapper, 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69),
> lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmäånsberättigade skattefordringar m. m.
5 Lagrådets hörande
En remiss till lagrådet av den föreslagna omsättningsskatten skulle för-
dröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkom-
ma. Med hänsyn härtill och till att övriga författningsförslag är av enkel
beskaffenhet anser jag att lagrädets yttrande över författningsförslagen
inte bör inhämtas. |
6 Hemställan
Med hånvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upprättade förslagen.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983