Betänkande 1992/93:EU3
EES-utskottets betänkande
1992/93:EU3
Justeringar av EES-avtalet, m.m.
Sammanfattning
Den 18 november 1992 godkände riksdagen avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-avtalet, samt de s.k. EFTA-avta- len, dvs. de tre avtal som EFTA-länderna träffade sinsemellan i sam- band med EES-avtalet och som rör inrättandet av en övervaknings- myndighet och en domstol samt inrättandet av en ständig kommitté för EFTA-ländernas samarbete och en parlamentarikerkommitté på EFTA-sidan.
I det nu aktuella betänkandet behandlar utskottet förslag från rege- ringen (prop. 1992/93:225) om att riksdagen skall godkänna överens- kommelser om justeringar av EES-avtalet och EFTA-avtalen. Juster- ingarna har föranletts av att Schweiz efter en folkomröstning i decem- ber inte kan tillträda avtalen och syftar till att avtalen trots ett nej från Schweiz skall kunna träda i kraft. Regeringens förslag innebär också att riksdagen skall godkänna ett åtagande som gjorts i överenskom- melserna och som rör bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning inom EG. Som bl.a. en följd av avtalsjusteringarna föres.lås vidare att lagen om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområ- de ändras liksom två andra lagar som införts med anledning av EES-avtalet. Utskottet tar i betänkandet också upp förslag till anslag för bidrag till EFTA-fonden som framlagts i årets budgetproposition och proposition 225.
I anslutning till regeringens förslag behandlar utskottet även en med anledning av proposition 225 väckt motion (v) samt fem motioner (två c och tre v) som väckts under allmänna motionstiden 1993. Motioner- na rör bl.a. frågor om avslag på propositionen och nya förhandlingar, om konsekvensanalyser och om ändringar i EES-lagen.
Utskottet beklagar att Schweiz har valt att inte delta i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Utskottet vidhåller sin tidigare positiva grundsyn på EES-samarbetet och konstaterar att ett EES även utan Schweiz ger väsentliga fördelar för enskilda människor och företag i vårt land. De samlade konsekvenserna för Sverige av att Schweiz inte deltar finner utskottet förhållandevis små jämfört med avtalets omfatt- ning och betydelse. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag. På eget initiativ lägger utskottet fram förslag till följdändring i ytterligare en lag.
1 Riksdagen 1992/93. 20 saml. Nr 3
Motionsyrkandena avstyrks. Enligt utskottet är det orealistiskt att Sverige nu skulle kunna få till stånd nya förhandlingar med EG om en annorlunda samarbetsform. Om Sverige skulle avstå från EES-samar- betet och nöja sig med nuvarande samarbete med EG skulle det få negativa konsekvenser för Sverige.
Till betänkandet har fogats en meningsyttring från utskottets v- suppleant, vari yrkas bifall till motionerna.
1992/93 :EU3
Propositionerna
I proposition 1992/93:100 bilaga 8 (Finansdepartementet) I 7 föreslår regeringen att riksdagen under sjunde huvudtiteln till Bidrag till EFTA.s fond för ekonomisk och social utjämning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 270 000 000 kr.
I proposition 1992/93:225 föreslår regeringen (Utrikesdepartementet) att riksdagen
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet om Europe- iska ekonomiska samarbetsområdet och vissa redaktionella ändringar av detta avtal,
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet mellan EFTA- länderna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en dom- stol,
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet om en ständig kommitté för EFTA-länderna,
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet mellan EFTA- länderna om en kommitté med ledamöter från EFTA-staternas parla- ment,
dels godkänner åtagandet om bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning,
dels under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning för budgetåret 1993/94 anvisar 270 000 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 8,
dels antar de i propositionen framlagda föreslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES),
2. lag om ändring i lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
3. lag om ändring i lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlig- het inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Lagförslagen i proposition 225 har intagits i bilaga 1 till betänkan- det.
Motioner
1992/93:EU3
1992/93:E1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå förslagen i proposition 1992/93:225,
2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att få till stånd förnyade förhandlingar om ett avtal med EG i enlighet med riktlinjer som anförts i motionen,
3. att riksdagen — om yrkandena 1 och 2 avslås — som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behandlingen av den s.k. skarvacquin.
1992/93:Fi213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen till EES-avtalets genomförande för budgetåret 1993/94 anslår 380 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om att avtalet inte genomförs.
1992/93:13258 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta upp frågan om samordning av EG- och EFTA-avtal med de central- och östeuropeiska länderna i EES-för- handlingarna,
1992/93:E201 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen beslu- tar att upphäva lagen om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES).
1992/93:E202 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen, om EES-avtalet åter aktualiseras, beslutar ändra lagen om EES så att artikel 61 i EES-avtalet inte omfattar kommunalt stöd, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:E203 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta analyser och konsekvensbeskrivningar av EES-avtalet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omförhandling av EES-avtalet,
3. att riksdagen hos regeringen begär sådana lagändringar att det kommunala självstyret återställs enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt remissförfarande av EES-avtalet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EES-avtalet inte skall vara ett steg på vägen till ett svenskt medlemskap i EG/EU.
Utskottet
Den 2 maj 1992 undertecknade Sverige och de övriga sex EFTA- staterna samt Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska eko- nomiska gemenskapen och deras tolv medlemsländer avtalet om Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-avtalet. Samtidigt under- tecknades två avtal mellan EFTA-länderna. Det ena avsåg upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (övervakningsavtalet). Det andra avtalet gällde en ständig kommitté för EFTA-staterna (kom- mittéavtalet). Något senare, den 20 maj 1992, undertecknade EFTA- länderna ett avtal om en kommitté med ledamöter från dessa länders parlament (parlamentarikeravtalet).
Genom EES-avtalet skapas en i allt väsentligt gemensam marknad där personer, varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt. Den fria rörligheten skall åstadkommas genom ett enhetligt regelsystem och ett förbud mot särbehandling på grund av nationalitet. En hörnsten i samarbetet är gemensamma konkurrensregler. Enhetliga regler införs också beträffande offentliga stöd till företag. Den offentliga upphand- lingen i var och en av EG-länderna och EFTA-staterna öppnas för konkurrens utifrån. Avtalet innebär också att parterna skall samarbeta på en rad viktiga samhällsområden, exempelvis när det gäller miljö, forskning och utveckling, utbildning, jämställdhet, konsumentskydd och sociala frågor. För att säkerställa att avtalet fungerar på ett effektivt sätt upprättas ett system för gemensamt beslutsfattande, övervakning och tvistlösning. I avtalet finns vidare ett åtagande från EFTA-länderna att ge ekonomiskt bistånd till utveckling och strukturanpassning i vissa regioner inom EG genom inrättandet av en särskild fond.
Den fria varucirkulationen enligt avtalet omfattar inte jordbrukspro- dukter. Däremot underlättas handeln med vissa särskilt angivna jord- bruksprodukter. I anslutning till EES-avtalet har Sverige liksom övriga EFTA-länder undertecknat bilaterala jordbruksöverenskommelser med EG om tull- och avgiftsfria kvoter för en rad jordbruksprodukter.
I EES-avtalet föreskrivs att det träder i kraft den 1 januari 1993 under förutsättning att de avtalsslutande parterna då godkänt eller ratificerat avtalet. Om inte samtliga parter deponerat sina ratifikations- eller godkännandeinstrument före detta datum skall avtalet träda i kraft viss tid efter det att den sista anmälan om ratifikation eller godkännande lämnats. Sista dagen för sådan anmälan är enligt avtalet den 30 juni 1993. EFTA-avtalen liksom jordbruksöverenskommelserna träder i kraft samtidigt med EES-avtalet.
Riksdagen godkände EES-avtalet, de tre EFTA-avtalen och jord- bruksöverenskommelsen den 18 november 1992 (prop. 1991/92:170, bet. 1992/93:EU1, rskr. 18). I samband därmed beslutade riksdagen också att huvudbestämmelserna i EES-avtalet liksom vissa bestämmel-
1992/93:EU3
ser i EFTA-avtalen skulle införlivas med svensk rätt genom en särskild lag, lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). I ärendet beslutades också vissa andra lagar som innebar en anpassning av svensk rätt till EES-avtalets regler när det gällde bl.a. socialförsäkringsområdet och utlänningslagstiftningen. Senare under hösten 1992 genomfördes lagstiftning på åtskilliga andra områden för att åtagandena i EES-avtalet skulle uppfyllas.
I Schweiz ägde en folkomröstning rörande EES-avtalet rum den 6 december 1992. Utfallet i folkomröstningen blev negativt, och det stod därmed klart att Schweiz inte skulle kunna ratificera EES-avtalet. De övriga EFTA-länderna samt Gemenskapen har därefter tagit upp för- handlingar som lett till att dessa parter den 17 mars 1993 undertecknat ett protokoll med justeringar av EES-avtalet (EES-protokoilet). Syftet med protokollet är att EES-avtalet med de ändringar som föranleds av den uteblivna ratifikationen från Schweiz skall kunna träda i kraft mellan å ena sidan EG och dess medlemsländer samt å andra sidan Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Sverige och Österrike. I uppgö- relsen ingår också en justering av EFTA-ländernas finansiella bidrag till EG samt avtal mellan EFTA-länderna och EG om provisorisk tillämpning fr.o.m. den 15 april 1993 av de bilaterala jordbruksöver- enskommelser som träffades i anslutning till EES-avtalet.
Enligt EES-protokollet är ikraftträdandetidpunkten för EES-avtalet bestämd till den 1 juli 1993. Har ratifikations- eller godkännandein- strument från parterna inte deponerats före detta datum träder avtalet i kraft viss tid efter den sista deponeringen enligt särskilda regler. För Liechtenstein gäller emellertid en specialreglering. Bakgrunden härtill är att Liechtenstein enligt ett fördrag från år 1923 ingår i en tullunion med Schweiz. Fördraget innebär bl.a. att Liechtenstein överlåtit sin kompetens att ingå internationella överenskommelser till Schweiz. Innan Liechtenstein kan ratificera EES-avtalet måste de båda staterna utreda sitt framtida samarbete.
Beträffande EFTA-ländernas deltagande i vissa av de program m.m. som omfattas av EES-avtalets bestämmelser om samarbete på angrän- sande områden har en särskild övergångsreglering varit nödvändig. Regleringen, som rör bl.a. det tredje ramprogrammet för Gemenska- pens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling, innebär i praktiken att EFTA-länderna får delta i dessa program fullt ut först fr.o.m. den 1 januari 1994. Experter från EFTA-länderna har dock genom en särskild protokollsanteckning tillförsäkrats rätt att proviso- riskt delta i de kommittéer som bistår EG-kommissionen med genom- förande och utveckling av de berörda programmen. Samarbetet i övrigt på de angränsande områdena påverkas inte.
Eftersom inte heller EFTA-avtalen kommer att tillträdas av Schweiz har de övriga EFTA-länderna den 17 mars 1993 också undertecknat tre protokoll om justeringar i dessa avtal. Justeringarna innebär i huvudsak att avtalens ikraftträdande knyts till den nya ikraftträdande- tidpunkten för EES-avtalet samt att antalet ledamöter i övervaknings-
1992/93:EU3
myndigheten och domstolen minskas. En omfördelning har också skett
1 fråga om platserna i kommittén med ledamöter från EFTA-staternas parlament.
På förslag av regeringen i proposition 1992/93:249 har riksdagen den
2 april 1993 godkänt avtalet mellan Sverige och EG om provisorisk tillämpning av den bilaterala jordbruksöverenskommelsen (bet. 1992/93:EU2, rskr. 257).
I proposition 225 föreslår regeringen att riksdagen godkänner EES- protokollet samt de tre protokollen om justeringar av EFTA-avtalen. Också åtagandet beträffande det finansiella bidraget till EG föreslås godkänt av riksdagen. Vidare läggs fram förslag till ändringar i EES- lagen som föranleds av bl.a. protokollen samt till ändringar i två andra lagar som antogs i samband med riksdagens godkännande av EES- avtalet.
1 motion El av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att förslagen i propositionen avslås samt att regeringen ges i uppdrag att ta upp nya förhandlingar om ett avtal med EG. Motionärerna kritiserar EES- avtalet från främst grundlagsmässiga utgångspunkter. Kritik riktas vida- re mot att tiden efter folkomröstningen i Schweiz inte utnyttjats för analyser av avtalets konsekvenser i olika avseenden. Det framhålls också att avtalet inte är något varaktigt och självständigt alternativ. Enligt motionärerna garanteras inte väsentliga svenska intressen när det gäller bl.a. miljö, regionalpolitik, kommunalt självbestämmande, konsumentskydd, arbetsrätt och arbetsmiljö. En omförhandling bör därför komma till stånd i syfte att Sverige skall fa ett avtal med EG som innebär ett mera varaktigt alternativ, som är förenligt med grund- lagarna och som inte sätter Sverige som EFTA-land i underläge gentemot EG.
I motion E203 av Gudrun Schyman m.fl. (v), vilken väckts under allmänna motionstiden år 1993, hänvisas till de förhandlingar rörande EES-avtalet som inletts efter folkomröstningen i Schweiz. Enligt mo- tionärerna bör den tid som står till buds kunna utnyttjas för konse- kvensanalyser och beskrivningar i enlighet med önskemål som fram- förts i tidigare motioner rörande EES-samarbetet. De frågor som nu bör bli föremål för särskilda analyser är EES-avtalets förenlighet med grundlagarna, de ekonomiska följderna för Sverige samt miljöaspekter- na. Motionärerna anser också att behovet av regionala stödinsatser vid en öppen offentlig upphandling behöver analyseras samt att EES- samarbetets inverkan på ett framtida ställningstagande till frågan om svenskt medlemskap i EG bör klarläggas. I motionen (yrkande 1) begärs ett tillkännagivande om det anförda. Vidare yrkas att EES- avtalet remissbehandias på nytt sedan analyserna genomförts (yrkande 4). Motionärerna begär även ett tillkännagivande (yrkande 2) om omförhandling av EES-avtalet i syfte att alla parterna skall ha ett likvärdigt inflytande vid avtalstolkningen samt ett tillkännagivande (yrkande 5) om att EES-avtalet inte skall vara ett steg på vägen mot medlemskap i EG/EU.
1992/93:EU3
Utskottet erinrar om att EES-avtalet och dess konsekvenser ingående belystes då riksdagen hösten 1992 tog ställning till frågan om Sverige skulle tillträda avtalet. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:EU1 bedömde EES-utskottet avtalet både från ett mera över- gripande perspektiv och med utgångspunkt i de olika samarbetsområ- den som det omfattar. Med anledning av motioner med i huvudsak samma inriktning som de nu aktuella ägnade utskottet särskild upp- märksamhet åt frågor om avtalets ekonomiska betydelse för Sverige och dess grundlagsenlighet, åt de regionalpolitiska konsekvenserna samt miljö- och konsumentskyddsaspekterna samt åt frågor rörande arbetsrätten, arbetsmiljön och jämställdheten. Till grund för EES- utskottets ställningstaganden låg bl.a. yttranden som avgivits av 15 andra utskott.
Sammanfattningsvis fann EES-utskottet att avtalet ger betydande fördelar för Sverige men att det inte är helt fritt från avigsidor. Blani fördelarna pekade utskottet på att den fria rörligheten för personer ger medborgarna i Sverige möjlighet till nya erfarenheter och kontakter över gränserna. Vidare kunde EES-samarbetet allmänt sett leda till en bättre ekonomisk utveckling i Sverige än vad som annars skulle vara möjligt. En öppen marknad för offentlig upphandling kunde bli av särskilt stor betydelse för viktiga branscher av det svenska näringslivet. Avskaffandet av handelshinder ökade enligt utskottet de små och medelstora företagens exportmöjligheter. En ökad effektivitet och kon- kurrens följde med ett EES-samarbete, och det gav konsumenterna vinster. En väsentlig fördel med EES-avtalet ansåg utskottet också vara att vi far nya och bättre förutsättningar att påverka miljöpolitiken i Västeuropa och världen i övrigt. Detta var av särskild betydelse, eftersom många miljöfaror är regionala eller globala.
Nackdelarna med avtalet fann utskottet inte lika tungt vägande och påpekade att de ofta kan motverkas. Utskottet tog avstånd från sådana påståenden som att avtalet skulle inskränka allemansrätten och att kvinnornas situation skulle försämras. Också ur miljösynpunkt ansåg utskottet att de positiva effekterna av avtalet överväger. När det gällde arbetsrätten och arbetsmiljön fann utskottet inte några bärande skäl mot avtalet.
1 enlighet med vad som anförts i ett yttrande från konstitutionsut- skottet underströk utskottet vidare att avtalet står i överensstämmelse med grundlagarna. Utskottet konstaterade också att våra nuvarande samarbetsformer med EG inte är ett realistiskt alternativ till EES- avtalet samt att ett nej till avtalet skulle få kännbara negativa konse- kvenser för vårt land.
Utskottets positiva inställning till EES-samarbetet föranledde utskot- tet att särskilt ta upp frågan om avtalets ikraftträdande. Utskottet konstaterade därvid att det krävdes att samtliga parter godkänt EES- avtalet för att samarbetet skulle kunna komma till stånd. Skulle det visa sig att något EFTA-land inte kunde eller skulle komma att ratificera det framförhandlade avtalet, ansåg utskottet det angeläget att en överenskommelse ändock kom till stånd med så bred anslutning som möjligt. Vid utebliven ratificering borde regeringen därför —
1992/93 :EU3
snarast möjligt och i samråd med de EFTA-länder som ratificerat EES-avtalet — ta upp förhandlingar med EG om en överenskommelse med samma innehåll som EES-avtalet. Utskottet bedömde att frågan borde kunna aktualiseras så snart det stod klart att ratifikation eller godkännande inte kan påräknas från något av EFTA-länderna, dvs. före den i EES-avtalet stipulerade slutliga tidpunkten för godkännande eller ratifikation av avtalet. En överenskommelse i enlighet med EES- avtalets innehåll men med färre parter på EFTA-sidan skulle enligt utskottet formellt sett bli att betrakta som ett nytt avtal och måste föreläggas riksdagen för godkännande.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening tillfredsställan- de att EG och dess medlemsländer samt Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Sverige och Österrike nu kommit överens om en lösning som medger att EES-avtalet träder i kraft trots att Schweiz inte kan ratifice- ra det. Samtidigt är det beklagligt att Schweiz valt att inte delta i samarbetet. Nu uteblir de fördelar som eljest skulle ha uppnåtts på den schweiziska marknaden för medborgare och företag i de andra länder som undertecknat avtalet. Som närmare redovisas i propositionen får detta konsekvenser för Sverige eftersom Schweiz är en viktig handels- partner för oss. Svenska medborgare kommer inte heller att med stöd av EES-avtalet kunna hävda någon rätt att bosätta sig och arbeta i Schweiz. A andra sidan kommer inte medborgare och företag i Schweiz i åtnjutande av de rättigheter och möjligheter som avtalet ger. En annan konsekvens är att avtalets ikraftträdande försenas och att de fördelar som avtalet förväntas ge Sverige därför inträder senare.
I sammanhanget vill utskottet också peka på de rent kostnadsmässiga följderna för Sverige av uppgörelsen rörande det finansiella bidraget. Som utskottet kommer att redovisa närmare nedan innebär överens- kommelsen att Sveriges bidrag till fonden ökar från ca 270 miljoner kronor per år till ca 360 miljoner kronor. Denna kostnad täcker också en del av Liechtensteins andel i den finansiella mekanismen, men Liechtensteins bidragsdel kommer att återbetalas när avtalet trätt i kraft gentemot det landet. Utskottet noterar också att om Schweiz senare ansluter sig till EES-avtalet skall enligt de övriga EFTA-länder- nas uppfattning en återbetalning ske av de belopp som nu måste utges på grund av att Schweiz inte tillträtt avtalet.
Vid en avvägning mot avtalets omfattning och stora betydelse för Sverige framstår enligt utskottets mening de samlade konsekvenserna av att Schweiz ställt sig utanför EES-samarbetet som förhållandevis obetydliga. Också ett EES-avtal med en avtalspart mindre ger enligt utskottets mening väsentliga fördelar för enskilda människor och före- tag i vårt land. Det finns därför all anledning att se positivt på den träffade överenskommelsen.
Liksom då frågorna prövades tidigare finner utskottet finna att den av motionärerna framförda kritiken mot EES-avtalet saknar tillräcklig tyngd. Några nya omständigheter som bör föranleda att utskottet frångår sin positiva grundsyn på EES-samarbetet har inte framkommit. Inte heller kan utskottet dela motionärernas uppfattning om behovet av konsekvensanalyser. Med anledning av motionärernas önskemål om
1992/93:EU3
nya förhandlingar vill utskottet erinra om sin tidigare framförda upp- fattning, nämligen att man realistiskt sett inte kan räkna med att Sverige — om vi skulle ställa oss utanför EES — kan få till stånd förhandlingar med EG om en ny samarbetsform under den framtid som kan överblickas. I det läge som uppstått efter folkomröstningen i Schweiz får förslaget om en ny förhandlingsomgång anses helt orealis- tiskt. Valet står således mellan EES-avtalet och Sveriges nuvarande samarbetsformer med EG. Utskottet tar fortfarande bestämt avstånd från tanken att vi kan nöja oss med gällande ordning.
Vad som sagts om nya förhandlingar gäller även frågan om ett ökat inflytande för EFTA-länderna. Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning att Sverige vid tolkningen av avtalet skulle ha en sämre ställning än EG. Däremot blir Sveriges och övriga berörda EFTA- länders inflytande i beslutsprocessen mera begränsat än vad som för- väntades då riksdagen lade fast riktlinjerna för integrationsarbetet. Utskottet kan ånyo endast med beklagande konstatera att det vid förhandlingarna inte varit möjligt att åstadkomma en högre grad av inflytande inom EES för Sverige och övriga EFTA-länder. Som tidiga- re påpekats väger dock fördelarna med EES-avtalet mer än väl upp denna nackdel. Endast som medlem i EG kan Sverige få den formellt likvärdiga ställning som motionärerna efterlyser.
Motionerna ger också utskottet anledning att på nytt framhålla att EES är en självständig samverkansform mellan EFTA-länderna och EG. EES-avtalet står således på egna ben, och EFTA-länderna kan välja mellan att fortsätta det mera begränsade EES-samarbetet och att söka uppnå den djupare integration som ett medlemskap innebär. EES-avtalet ger också möjlighet för det EFTA-land som så önskar att helt dra sig ur samarbetet liksom för EG och dess medlemsländer att säga upp avtalet. Något särskilt tillkännagivande om att EES-avtalet inte skall vara ett steg på vägen mot medlemskap i EG är inte erforderligt.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att överenskom- melserna om justeringar av EES-avtalet och EFTA- avtalen godkänns av riksdagen liksom även åtagandet beträffande den finansiella meka- nismen. Utskottet avstyrker därmed bifall till motion El yrkandena 1 och 2 samt motion E203 yrkandena 1, 2, 4 och 5.
Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar i motion U258 (yrkande 2) även ett tillkännagivande om att i förhandlingarna om EES-avtalet skall tas upp frågan om en samordning av EFTA-ländernas och EG:s handels- avtal med de central- och östeuropeiska länderna.
Utskottet erinrar om att det är ett grundläggande svenskt intresse att frihandeln värnas och utvidgas. En utökad frihandel är av stor betydel- se för länderna i Central- och Östeuropa i deras strävanden att åstadkomma ekonomisk utveckling. Sverige har — liksom också Fin- land och Norge — slutit frihandelsavtal med Estland, Lettland och Litauen. Vidare har mellan EFTA-staterna och Bulgarien, Polen, Ru- mänien, Turkiet, Ungern samt Tjeckien och Slovakien träffats frihan- delsavtal. Med de sist nämnda länderna har även EG tecknat avtal. Dessa avtal har mera långtgående syften än EFTA-avtalen och har
1992/93 :EU3
betecknats som associationsavtal. Sverige deltar också aktivt i ansträng- ningarna att föra GATT-förhandlingarna om ett förbättrat och utvidgat internationellt handelssystem till ett lyckosamt slut. Den av motionä- rerna önskade samordningen av EG:s och EFTA:s avtal med Central- och Östeuropa står helt i överensstämmelse med Sveriges strävanden mot att åstadkomma en friare handel. Då förhandlingarna om EES- avtalet numera slutförts måste dock frågan lösas i andra sammanhang. Utskottet vill erinra om att från bl.a. svensk sida initiativ tagits till en bättre samordning av frihandelsreglerna vid den Central- och Östeuro- pakonferens som hölls i april 1993 och som Danmark i sin egenskap av ordförandeland i EG kallat till.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av motion U258 yrkande 2 inte är påkallad.
Enligt EES-avtalet åtar sig EFTA-länderna att för en femårsperiod inrätta en fond för ekonomisk och social utjämning inom EG. Fonden skall uppgå till 1 500 miljoner ecu för utlåning med en räntesubven- tion på 3 procentenheter och 500 miljoner ecu i direkta bidrag. Räntesubventionen och bidragsdelen skall betalas av EFTA-länderna. Hur kostnaderna skall fördelas mellan EFTA-länderna regleras inte i avtalet utan avgörs av EFTA-länderna själva. Enligt tidigare preliminä- ra beräkningar skulle Sveriges andel utgöra ca 270 miljoner kronor årligen. Den uppgörelse som nu träffats rörande den finansiella meka- nismen innebär att de ursprungliga totalbeloppen för fondens två delar kvarstår men att räntesubventionen sänks från 3 till 2 procentenheter. I sak medför detta att de övriga EFTA-länderna får svara för cirka två tredjedelar av den framräknade schweiziska andelen. Fonden skall träda i kraft samtidigt som EES-avtalet och inbetalningarna fördelas på en femårsperiod räknad från ikraftträdandet. För Sveriges vidkomman- de får överenskommelsen till följd att vår inbetalning till fonden under kalenderåret 1993 kan uppskattas till 180 miljoner kronor under förutsättning att EES-avtalet träder i kraft den 1 juli 1993. För år 1994 och kommande år beräknas den årliga inbetalningen bli ca 360 miljo- ner kronor.
I budgetpropositionen (bil. 8) föreslås att 270 miljoner kronor anvisas i bidrag till EFTA-fonden för 1993/94. Ett motsvarande belopp har anvisats för innevarande budgetår men har inte tagits i anspråk på grund av förseningen med EES-avtalets ikraftträdande.
I proposition 225 föreslås som en följd av den nya överenskommel- sen att ytterligare 270 miljoner kronor anvisas i bidrag till fonden.
I motion Fi213 av Gudrun Schyman m.fl. (v), som väckts under allmänna motionstiden år 1993, yrkas (yrkande 12) att för budgetåret 1993/94 anvisas 380 miljoner kronor mindre än vad som föreslagits i budgetpropositionen för EES-avtalets genomförande. Som skäl för den allmänna besparingen hänvisar motionärerna till att det är oklart om avtalet kommer att fullföljas.
1992/93:EU3
Sedan motionen väcktes har, som ovan redovisats, en överenskom- melse träffats om att EES-avtalet skall träda i kraft trots utebliven ratifikation från Schweiz. Det finns därför inte någon anledning att tillmötesgå motionärernas önskemål, och motionsyrkandet avstyrks således.
Medelsberäkningen rörande bidraget till EFTA-fonden föranleder inte några erinringar från utskottets sida, och utskottet tillstyrker att tillhopa 540 miljoner anvisas under anslaget.
Som inledningsvis berörts antog riksdagen hösten 1992 en lag om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) varigenom bl.a. hu- vudbestämmelserna i EES-avtalet och övervakningsavtalet införlivades med svensk rätt. Riksdagens beslut att godkänna avtalen och anta lagen fattades med tillämpning av en av de två ordningar som föreskrivs i 10 kap. 5 § tredje stycket regeringsformen, nämligen genom ett beslut varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenade sig.
I motion E201 av Birgitta Hambraeus (c) yrkas att EES-lagen upphävs. Motionären kritiserar EES-avtalet i olika avseenden och hänvisar till att Schweiz numera dragit sig ur EES-samarbetet. Motio- nären anser det rimligt att ett nytt riksdagsbeslut om avtalet fettas med kvalificerad majoritet på samma sätt som beslutet 1992. För att säker- ställa ett sådant förfarande begär motionären att EES-lagen upphävs.
Utskottet kommer nedan att förorda att riksdagens beslut i det nu aktuella ärendet fettas i enlighet med den ordning som föreskrivs i 10 kap. 5 § tredje stycket regeringsformen. Syftet med motionen blir därmed tillgodosett. Någon anledning till att EES-lagen skall upphävas kan utskottet inte finna. Motionen avstyrks därmed.
Genom EES-avtalet åtar sig Sverige att anpassa sina regler om bl.a. offentligt företagsstöd och offentlig upphandling till den ordning som råder inom EG. I betänkandet 1992/93:EU1 del 1 har lämnats en närmare redogörelse för avtalets regler på dessa båda områden. Avta- lets bestämmelser om offentligt företagsstöd finns i artiklarna 61—63 i avtalet. Genom EES-lagen har dessa artiklar införlivats med svensk rätt. I EES-lagen finns vidare särskilda bestämmelser (6—8 §§) som avser svenska myndigheters rätt att pröva frågor om stödåtgärder, kommuners och landstings skyldighet att lämna upplysningar om planerade stöd samt upphävande av kommunala beslut om stödåtgär- der.
Också EES-avtalets huvudbestämmelse om offentlig upphandling har införlivats med svensk rätt genom EES-lagen. För att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser på detta område har vidare antagits en lag (1992:1528) om offentlig upphandling.
I motion E202 av Birgitta Hambraeus (c) yrkas att EES-lagen ändras så att kommunala stödåtgärder inte omfettas. Även i motion E203 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas (yrkande 3) en ändring av EES-lagen så att den kommunala självstyrelsen återställs. Yrkandet omfattar också en ändring av lagen om offentlig upphandling i samma syfte.
1992/93 :EU3
Motioner om att EES-lagen inte skulle gälla kommunala stödåtgär- der prövades av riksdagen i samband med att lagen antogs. På hemstäl- lan av EES-utskottet avslogs motionerna. EES-utskottet framhöll där- vid med instämmande i vad som anförts i ett yttrande från konstitu- tionsutskottet att åtagandena beträffande offentliga stödåtgärder enligt EES-avtalet även gäller stöd som lämnas av kommuner och landsting. I flera avgöranden från EG-domstolen, fortsatte EES-utskottet, har det nämligen slagits fast att alla former av offentligt stöd från såväl statliga och regionala som lokala organ omfattas av de regler inom EG som har sin direkta motsvarighet i artikel 61 i EES-avtalet. Genom avtalet är Sverige förpliktat att tillämpa och tolka artikel 61 i enlighet med EG-domstolens avgöranden.
Enligt utskottets mening finns det nu inte någon anledning att bedöma frågan om offentliga stödåtgärder annorlunda. Utskottet vid- håller därför sin uppfattning att undantag inte kan göras beträffande stöd som lämnas av kommuner och landsting. Inte heller medger avtalet att undantag görs för kommunernas och landstingens upphand- ling. På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionerna E202 och E203 yrkande 3.
I proposition 225 föreslås ändringar i EES-lagen som främst föran- leds av de nu framförhandlade justeringarna av avtalen. Ändringarna innebär bl.a. att även protokollen med justeringar av EES-avtalet och övervakningsavtalet införlivas med svensk rätt. Också två andra lagar som antogs i samband med godkännandet av EES-avtalet föreslås ändrade.
För samtliga de tre aktuella lagarna gäller att de träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Med anledning av att Liechtenstein inte kommer att tillträda EES-avtalet samtidigt som övriga avtalsparter föreslås dessa bemyndiganden ändrade så att regeringen får bestämma att lagarna skall träda i kraft senare gentemot detta land.
De framlagda lagförslagen föranleder inte några erinringar från utskottets sida, och utskottet tillstyrker att de antas.
I ärendet har utskottet uppmärksammat att ytterligare en lag berörs av överenskommelsen om justeringar i EES-avtalet. Det gäller lagen (1992:1137) om ändring i produktansvarslagen (1992:18). Enligt pro- duktansvarslagen svarar bl.a. den som importerat en produkt för skador som orsakas av säkerhetsbrister i produkten. Genom lagänd- ringen, som är en följd av EES-avtalet, har undantag gjorts från importörsansvaret när det är fråga om en produkt som importerats från en EG- till en EFTA-stat eller vice versa eller från en EFTA-stat till en annan EFTA-stat. Undantaget skall tillämpas endast vid handel mellan stater som tillträtt Luganokonventionen om domstols behörig- het och om verkställighet av domar på privaträttens område. En viss ytterligare förutsättning uppställs för undantaget. Luganokonventionen har undertecknats av sexton av EFTA:s och EG:s medlemsländer. Till dem som inte undertecknat konventionen hör Liechtenstein. Den har ratificerats av sju stater, bland dem Schweiz och Sverige. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1992/93:EU3
1992/93:EU3
Om lagändringen sätts i kraft utan något särskilt förbehåll beträf- fande Schweiz innebär det att importörsansvaret inte kommer att gälla vid handel mellan Schweiz och Sverige trots att Schweiz inte tillträtt EES-avtalet. För att ett sådant förbehåll skall kunna göras bör rege- ringen bemyndigas att sätta lagen i kraft mot Schweiz senare än mot andra EFTA-stater. I bemyndigandet bör inkluderas Liechtenstein för den händelse det landet skulle tillträda Luganokonventionen innan det ratificerar EES-avtalet. Ikraftträdandebestämmelsen till lagen om änd- ring i produktansvarslagen bör ändras i enlighet med det sagda.
Utöver de nu föreslagna ändringarna är några lagstiftningsåtgärder inte nödvändiga med anledning av justeringarna i avtalen. Genom att det i texten i de lagar som införts med anledning av EES-avtalet hänvisas till EES på olika sätt Sr det med tillräcklig grad av tydlighet anses framgå att reglerna bara är tillämpliga när det är fråga om länder som är bundna av EES-avtalet.
I motion El av Gudrun Schyman m.fl. (v) tas upp en fråga om den del av EG:s regelverk som är relevant för EES-samarbetet men som inte inkluderats i avtalet, den s.k. skarvacquin.
1 EES-avtalet ingår ett stort antal EG-förordningar, direktiv och andra rättsakter som anpassats för EES-ändamål. Dessa rättsakter är upptagna i bilagor till avtalet och ingår i avtalet som en integrerad del. Av praktiska och förhandlingstekniska skäl har i avtalet dock endast tagits med de rättsakter som beslutats inom EG fram t.o.m. den 31 juli 1991. För att samarbetet skall fungera tillfredsställande när avtalet träder i kraft måste också de relevanta rättsakter som beslutats inom EG under tiden fr.o.m. den 1 augusti 1991 fram till ikraftträdandetid- punkten inkluderas i avtalet. Avsikten är — enligt vad utskottet inhämtat — att denna s.k. skarvacquis skall tillföras avtalet i enlighet med avtalets beslutsprocedur, dvs. genom att Gemensamma EES-kom- mittén fattar beslut om ändringar i eller tillägg till avtalets bilagor och protokoll. Under det fortsatta EES-samarbetet förutsätts att nya regler utvecklas parallellt inom EG och i EES. Beslut om sådana nya EES-bestämmelser fattas också av EES-kommittén genom ändringar i avtalsbilagorna och protokollen.
I motionen framhålls att antalet rättsakter som ingår i skarvacquin växer kontinuerligt och för närvarande uppgår till ca 300. Dessa rättsakter har antagits utan att experter från EFTA-länderna fått delta i arbetet. Motionärerna kritiserar att beslut om skarvacquin skall fattas av EES-kommittén utom i de fall då lagändringar krävs. Enligt motio- närerna bör regelverket behandlas i särskild ordning i riksdagen så att de folkvalda får tillfälle att överblicka och ta ställning till det. För den händelse motionärernas yrkanden om avslag på proposition 225 och om nya förhandlingar inte bifalls yrkas (yrkande 3) att det anförda ges regeringen till känna.
Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet erinra om att beslutsproceduren inom EES och de konstitutionella aspekter- na på den utförligt behandlades i betänkandet 1992/93:EU1. Utskottet slog därvid fast att EES-avtalet inte innebär att vi på något EES-organ 13
överlåter befogenheten att besluta om föreskrifter som skall tillämpas
här i landet. För att nya EES-regler skall bli gällande inom Sverige fordras det i varje särskilt fall ett efterföljande beslut från svensk sida varigenom bestämmelserna införlivas med svensk rätt. I likhet med konstitutionsutskottet konstaterade EES-utskottet att avtalet inte inne- håller någon bestämmelse som innebär att framtida avtalsändringar far automatisk giltighet i Sverige. Utskottet framhöll vidare att beslut i EES-kommittén skall fattas i enhällighet och genom överenskommelse. När Sverige biträder ett sådant beslut blir det rättsligt sett jämställt med andra internationella avtal som Sverige ingår. Av EES-avtalet framgår, fortsatte utskottet, att EES-kommitténs beslut inte blir folk- rättsligt bindande för en part förrän konstitutionella krav uppfyllts. För Sveriges del innebär det att bestämmelserna i 10 kap. 1 och 2 §§ regeringsformen blir tillämpliga vid beslut i EES-kommittén.
Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen får regeringen ingå internationel- la överenskommelser. I 2 § föreskrivs att regeringen inte får ingå bindande överenskommelser utan att riksdagen har godkänt dem när överenskommelserna förutsätter att lagstiftningsåtgärder vidtas i Sverige eller om de i övrigt rör ämnen i vilka riksdagen skall besluta. Detsam- ma gäller i princip när det är fråga om överenskommelser av större vikt. I de fall EES-kommittén fattar beslut i en fråga som hör till riksdagens beslutsområde eller som eljest är av större vikt blir beslutet inte bindande för Sverige förrän riksdagen godkänt det. Rör beslutet ett ämne som endast hör till regeringens kompetensområde blir det däremot bindande för Sverige när det träder i kraft. I båda fallen måste beslutet, som tidigare sagts, sedan införlivas med svensk rätt för att de nya reglerna skall kunna tillämpas i Sverige.
Som framgår av det anförda skall samma svenska konstitutionella regler tillämpas på EES-kommitténs beslut om skarvacquin som på andra internationella överenskommelser. Om ett sådant beslut måste följas av lagändringar i Sverige skall det godkännas av riksdagen. Även om några lagstiftningsåtgärder inte skulle behövas bör emellertid — med hänsyn till den stora mängd rättsakter som ingår i skarvacquin — EES-kommitténs beslut anses som en sådan överenskommelse av större vikt som skall föreläggas riksdagen för godkännande. Det sagda gäller även om kompletteringen av EES-avtalet skulle ske i två eller tre etapper. Är det däremot fråga om beslut som omfattar endast ett mindre antal rättsakter och som inte förutsätter lagstiftningsåtgärder i Sverige torde de inte behöva godkännas av riksdagen. I detta samman- hang vill utskottet emellertid hänvisa till vad utskottet tidigare uttalat om att regeringen bör informera riksdagen när EES-kommittén fattat beslut om nya EES-regler som är av större principiell betydelse men som inte kräver riksdagens godkännande. Som exempel på fall då det är lämpligt att riksdagen informeras har utskottet nämnt ändringar eller tillägg på avtalsområden där särskilda övergångsarrangemang och andra särlösningar ansetts påkallade liksom införandet av nya regler beträffande vilka det kan finnas anledning att överväga liknande lös- ningar. Härutöver har som en allmän riktlinje angetts att information skall lämnas när väsentliga svenska intressen står på spel. Utskottet har
1992/93:EU3
vidare understrukit vikten av att informationen lämnas snarast möjligt 1992/93:EU3 efter det att besluten fattats och i vart fall innan erforderliga svenska föreskrifter utfärdas.
Utskottet vill också erinra om sina tidigare uttalanden om samråd mellan regering och riksdag. Även om det inte finns någon formell skyldighet härtill, bör regeringen inför beslut i EES-kommittén om nya EES-regler informera och samråda med riksdagen i den utsträck- ning och omfattning som har varit vanlig när det gällt förhandlingarna inför EES-avtalet. Liksom tidigare utgår utskottet således från att regeringen under det förfarande som föregår beslutsfattandet i EES- kommittén kommer att informera och samråda med riksdagen i sam- ma mån som under EES-förhandlingarna. Sådant samråd rörande skarvacquin har också kommit till stånd i riksdagens EFTA-delegation.
Enligt utskottets mening är motionärernas önskemål tillgodosett genom det anförda. Något särskilt tillkännagivande i saken kan inte anses nödvändigt, och utskottet avstyrker därför yrkande 3 i motion El.
Enligt 10 kap. 5 § tredje stycket regeringsformen får rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som inte direkt grundar sig på regeringsfor- men genom beslut av riksdagen överlåtas till bl.a. mellanfolklig organi- sation eller till internationell inrättning eller samfållighet. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall riksdagens förordnande ske genom beslut varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksda- gens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.
De uppgifter som enligt EES-avtalet och övervakningsavtalet skall ankomma på EFTA:s övervakningsorgan och på EFTA-domstolen in- nefattar sådan myndighetsutövning som avses i 10 kap. 5 § tredje stycket regeringsformen. Då riksdagen hösten 1992 godkände avtalen och antog EES-lagen tillämpades därför den särskilda beslutsordning som föreskrivs i stadgandet. Med hänsyn till vikten av att avtalen kunde träda i kraft snarast utnyttjade riksdagen möjligheten att avgöra ärendet genom ett beslut med kvalificerad majoritet.
De justeringar av EES-avtalet och övervakningsavtalet som nu över- enskommits innebär i sak inte några nya sa marbetsavtal utan endast kompletteringar av de tidigare avtalen. Strikt formellt kan det emeller- tid hävdas att det är fråga om ett nytt avtalsförhållande. Det kan då också göras gällande att bestämmelserna i 10 kap. 5 § tredje stycket regeringsformen om överlåtelse av myndighetsutövning är tillämpliga. Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagens beslut rörande över- enskommelserna om avtalsjusteringar och förslaget till ändring i EES- lagen bör fattas i den ordning som föreskrivs i dessa bestämmelser. Av samma skäl som tidigare bör överenskommelserna godkännas och lagförslaget antas genom ett beslut med kvalificerad majoritet.
1992/93:EU3
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen och nya förhandlingar m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:E1 yrkandena 1 och 2, motion 1992/93:E203 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt motion 1992/93:U258 yrkande 2,
men. delvis (v)
2. beträffande upphävande av EES-lagen att riksdagen avslår motion 1992/93:E201,
men. delvis (v) - villk. I
3. beträffande justeringar av EES-avtalet och övervakningsavta- let
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1992/93:225
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet om Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet och vissa redaktionella ändringar av detta avtal,
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet mellan EFTA-länderna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol,
dels antar förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES),
men. delvis (v) - villk. 1
4. beträffande övriga avtalsjusteringar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1992/93:225
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet om en ständig kommitté för EFTA-länderna,
dels godkänner protokollet med justeringar av avtalet mellan EFTA-länderna om en kommitté med ledamöter från EFTA- staternas parlament,
dels godkänner åtagandet om bidrag till EFTA:s fond för ekono- misk och social utjämning,
men. delvis (v) - villk. 1
5. beträffande anslag till EFTA-fonden m.m.
att riksdagen
dels avslår motion 1992/93:Fi213 yrkande 12,
dels med anledning av regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bilaga 8 I 7 samt med bifall till regeringens förslag i proposition 1992/93:225 under sjunde huvudtiteln till Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 540 000 000 kr,
men. delvis (v) - villk. 1
6. beträffande följdlagstiftning
att riksdagen
dels antar regeringens förslag i proposition 1992/93:225 till lag om ändring i lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomis-
ka samarbetsområdet (EES) och till lag om ändring i lagen 1992/93:EU3 (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
dels antar det av utskottet i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1137) om ändring i produktansvarsla- gen (1992:18),
men. delvis (v) - villk. I
7. beträffande kommunala stödåtgärder m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:E202 och 1992/93:E203
yrkande 3,
men. delvis (v)
8. beträffande skarvacquin
att riksdagen avslår motion 1992/93:E1 yrkande 3.
Stockholm den 14 maj 1993
På EES-utskottets vägnar
Hadar Cars
I beslutet har deltagit: Hadar Cars (fp), Lars Tobisson (m), Nic Grön- vall (m), Hans Gustafsson (s), Karin Falkmer (m), Holger Gustafsson (kds), Christer Windén (nyd), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Per Stenmarck (m) och Sören Lekberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Gudrun Schyman (v) anför:
Justeringar i EES-avtalet m.m.
1 olika sammanhang har riksdagen formulerat krav och lagt fast ståndpunkter som grund för regeringens förhandlingar om EES-avta- let. I betänkandet 1988/89:UU19 fastslogs att det finns anledning för Sverige att slå vakt om sin relativt oförstörda miljö och rätten att föra en ambitiös miljöpolitik. Den höga ambitionsnivån skulle upprätthål- las när det gällde arbetsmarknad, regionalpolitik och socialpolitik.
I betänkandet 1990/91 :UU8 förklarade utrikesutskottet att Sveriges och EFTA:s hållning inför EES-förhandlingarna skulle vara att samar- betet med EG inte fick leda till att de säkerhetskrav och nivåer som uppnåtts på olika områden skulle behöva sänkas.
2 Riksdagen 1992193. 20 saml. Nr 3
De sociala och hälsomässiga målsättningarna i alkoholpolitiken skulle inte ta försvagas i integrationsprocessen.
När det gällde konsumentskyddet var utgångspunkten att lägre skyddsnormer inte skulle accepteras.
Samtidigt fastslogs att den gemensamma trafikpolitiken inte skulle få innebära avkall på väsentliga intressen i fråga om miljö, hälsa och säkerhet.
Dessa målsättningar förutsatte givetvis bestående särlösningar för enskilda länder.
Som framhölls i en meningsyttring (v) till EES-utskottets betänkan- de 1992/93:EU1 har viktiga målsättningar för Sveriges deltagande i EES-samarbetet inte kunnat uppfyllas. I praktiken innebär avtalet att vi utan några mera permanenta undantag ansluts till den ekonomiska stormarknad som EG skapat. För företagen kan det finnas vissa ekono- miska vinster med detta. Samtidigt innebär avtalet att våra möjligheter att slå vakt om väsentliga svenska intressen beskärs kraftigt när det gäller bl.a. miljön, regionalpolitiken, konsumentskyddet, arbetsrätten och arbetsmiljön. Några närmare analyser av avtalets konsekvenser i dessa avseenden har aldrig utförts trots att det ställts krav på konse- kvensanalyser i olika sammanhang, bl.a. genom v-motioner både under föregående riksmöte och under allmänna motionstiden 1993. Inte heller har avtalet remissbehandlats i den omfattning som det kräver med hänsyn till omfattningen och betydelsen av avtalet.
Enligt min mening är avtalet inte något varaktigt och självständigt alternativ till ett medlemskap. Avtalet för oss så nära EG att det blir ett väsentligt steg mot fullt medlemskap. Resultatet av den folkomröst- ning i medlemskapsfrågan som skall hållas föregrips därmed, och detta i ett läge när opinionsundersökningar visar att det finns en klar majoritet i Sverige för ett nej till svenskt medlemskap i EG.
Till de grundläggande nackdelarna med EES-avtalet hör vidare att Sverige och de övriga EFTA-länderna inte garanterats en med EG likvärdig ställning vid avtalstolkningen, och EFTA-ländernas inflytan- de vid beslutsfattandet är begränsat. Som påpekas i motion El måste Sverige i praktiken följa de beslut som fattas inom EG.
Vad som framför allt talar mot ett närmare samarbete med EG i EES-avtalets form är de förfettningsmässiga betänkligheterna. Såväl i den tidigare nämnda meningsyttringen från v som i de nu aktuella motionerna El och E203 kritiseras avtalet från dessa utgångspunkter, och jag instämmer i denna kritik.
Den överenskommelse som nu träffats med anledning av det schwei- ziska nejet vid folkomröstningen i december innebär endast vissa tekniska justeringar av avtalet. För Sverige liksom för de andra berör- da EFTA-länderna innebär det emellertid också betydande kostnadsök- ningar. Samtidigt går en del av de ekonomiska vinsterna förlorade eftersom Schweiz är en viktig handelspartner för oss.
I den situation som nu uppkommit finns det anledning att ånyo pröva om vi inte kan få till stånd en annan samarbetsform med EG. Strävandena bör vara att fa en samarbetsform som ger ett varaktigare alternativ än EES-avtalets lösningar och som ger oss full frihet att stå
1992/93:EU3
utanför medlemskap i EG. En ny samarbetsform bör vidare vara förenlig med våra grundlagar och ge Sverige en likvärdig ställning vid avtalstolkning och beslutsfattande. Förslagen i proposition 225 bör därför avslås, och regeringen bör få i uppdrag att försöka fa till stånd omförhandlingar av EES-avtalet på väsentliga punkter med den angiv- na inriktningen. Vid omförhandlingarna bör regeringen vidare ta upp frågan om en samordning mellan EG:s och EFTA:s handelsavtal med de central- och östeuropeiska länderna i enlighet med önskemålet i motion U258 yrkande 2.
Som en grundval för omförhandlingarna bör konsekvenserna av EES-avtalet analyseras när det gäller bl.a. de ekonomiska följderna för Sverige, förhållandet till grundlagarna och miljöaspekterna. Även de regionalpolitiska konsekvenserna bör analyseras liksom också samarbe- tets inverkan på ett framtida ställningstagande till medlemskap. En förnyad remissomgång bör därefter genomföras.
Anslagsfrågor
Som en konsekvens av ställningstagandet i föregående avsnitt anser jag att riksdagen inte bör anvisa några medel för bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning inom EG. Därutöver bör ytterli- gare besparingar kunna göras på andra anslag där medel beräknats för genomförande av EES-avtalet. Detta bör ges regeringen till känna.
Lagstiftningsfrågor
I avvaktan på konsekvensanalyser av EES-avtalet och nya förhandling- ar bör enligt min mening EES-lagen upphävas såsom yrkas i motion E201. Härigenom tillgodoses också önskemålet i motionerna E202 och E203 yrkande 3.
Om riksdagen inte skulle upphäva EES-lagen bör såsom begärs i motionerna såväl den lagen som lagen om offentlig upphandling ändras så att den kommunala självbestämmanderätten återställs. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga ändringar i detta syfte.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 — 7 borde ha hemställt
1. beträffande avslag på propositionen och nya förhandlingar m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:E1 yrkandena 1 och 2, motion 1992/93:E203 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt motion 1992/93:U258 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om nya förhandlingar och konsekvensanalyser m.m.,
2. beträffande upphävande av EES-lagen
att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkandena under mom. 1, med anledning av motion 1992/93:E201 antar följande
1992/93:EU3
19 Härigenom upphävs lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekono- miskt samarbetsområde (EES).
3. beträffande justeringar av EES-avtalet och övervakningsavta- let
att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkandena under mom. 1, med avslag på regeringens förslag i proposition 1992/93:225
dels inte godkänner protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och vissa redaktionel- la ändringar av detta avtal,
dels inte godkänner protokollet med justeringar av avtalet mel- lan EFTA-länderna om upprättande av en övervakningsmyndig- het och en domstol,
dels avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES),
4. beträffande övriga avtalsjusteringar
att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkandena under mom. 1, med avslag på regeringens förslag i proposition 1992/93:225
dels inte godkänner protokollet med justeringar av avtalet om en ständig kommitté för EFTA-länderna,
dels inte godkänner protokollet med justeringar av avtalet mel- lan EFTA-länderna om en kommitté med ledamöter från EFTA- staternas parlament,
dels inte godkänner åtagandet om bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning,
5. beträffande anslag till EFTA-fonden m.m.
att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkandena under mom. 1, med anledning av motion 1992/93:Fi213 yrkande 12 dels avslår regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bilaga 8 I 7 och i proposition 1992/93:225 om anvisande av medel under sjunde huvudtiteln till Bidrag till EFTA.s fond för ekonomisk och social utjämning för budgetåret 1993/94,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om ytterligare besparingar,
6. beträffande följdlagstiftning
att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkandena under mom. 1, avslår regeringens förslag i proposition 1992/93:225 till lag om ändring i lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES) och till lag om ändring i lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
7. beträffande kommunala stödåtgärder m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:E202 och
1992/93:EU3
1992/93:E203 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till 1992/93:EU3 känna vad som ovan anförts om framläggande av förslag till lagändringar.
21 I proposition 1992/93:225 framlagda lagförslag
1992/93:EU3
Härigenom föreskrivs följande i fråga om lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES)
dels att 1-3 och 9 §§, bilagorna 1, 2 och 8 samt ikraftträdandebestäm- melsema skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 3 a §§, samt två nya bilagor, bilaga 1 a och 2 a, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Denna lag gäller tillämpningen av avtalet den 2 maj 1992 mellan Europeiska ekonomiska gemen- skapen (EEG) och Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) och deras medlemsstater samt medlemsstaterna i Europeiska frihandelssam manslutningen (EFTA) om Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES- avtalet).
Denna lag gäller tillämpningen av avtalet den 2 maj 1992 mellan Europeiska ekonomiska gemen- skapen (EEG) och Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) och deras medlemsstater samt medlemsstaterna i Europeiska frihandel ssammanslutningen (EFTA) om Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES- avtalet) och protokollet den 17 mars 1993 med justeringar av EES-avtalet (EES-protokollet).
22 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1992/93:EU3
Denna lag gäller också tillämp- ningen av avtalen den 2 maj 1992 mellan medlemsstaterna i EFTA om upprättande av en övervak- ningsmyndighet och en domstol (övervakningsavtalet) och om en ständig kommitté (kommittéavta- let).
Denna lag gäller också tillämp- ningen av avtalen den 2 maj 1992 mellan medlemsstaterna i EFTA om upprättande av en övervak- ningsmyndighet och en domstol (övervakningsavtalet) och om en ständig kommitté (kommittéavta- let) sami protokollen den 17 mars 1993 med justeringar av nämnda avtal (övervakningsprotokollet och kommittéprotokollet).
2§
Följande bestämmelser i EES- avtalet skall gälla som svensk lag:
1. Artiklarna 1-129.
2. Protokollen 1 och 2, protokol- let 8 punkt 2 samt protokollen 13, 14, 17, 21- 25 och 39.
Följande bestämmelser i EES- avtalet skall med de ändringar som framgår av 2 a § gälla som svensk lag:
1. Artiklarna 1-129.
2. Protokollen 1 och 2, protokol- let 8 punkt 2 samt protokollen 13, 14, 17, 21-25 och 39.
Bestämmelsernas svenska text finns i bilaga 1 till denna lag.
2a §
Följande bestämmelser i EES- protokollet skall gälla som svensk lag:
Artiklarna 1, 2.2 och 2.3 sami artiklarna 3-7, 15, 21 och 22.
Bestämmelsernas svenska text finns i bilaga 1 a till denna lag.
Följande bestämmelser i över- vakningsavtalet skall gälla som svensk lag:
1. Artiklarna 1-53.
2. Protokollen 1-4.
Följande bestämmelser i över- vakningsavtalet skall med de ändringar som framgår av
3 a § gälla som svensk lag:
23 Nuvarande lydelse
Förslagen lydelse
1992/93:EU3
1. Artiklarna 1-53.
2. Protokollen 1-4, med undan- tag av de tillägg som anges i innehållsförteckningen till pro- tokoll 4.
Bestämmelsernas svenska text finns i bilaga 2 till denna lag.
De engelska, finska, franska, isländska, italienska, norska, svenska och tyska texterna skall ha lika giltighet.
/ fråga om de i protokoll 4 an- givna uttrycken ‘EFTA-dimen- sion" och "EFTA-företag" skall med uttrycket "EFTA" avses de EFTA-stater för vilka övervak- ningsavtalet har trätt i kraft.
3a$
Följande bestämmelser i övervak- ningsprotokollet skall gälla som svensk lag:
Artiklarna 1, 2.2 och 2.3 samt artiklarna 3-9.
Bestämmelsemas svenska text finns i bilaga 2 a till denna lag.
9 §
Följande bestämmelser i rättsakter, som det hänvisas till i bilaga XIV till EES-avtalet, skall med de anpassningar som framgår av bilagan gälla som svensk hg:
1. Artiklarna 1-5 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer.
2. Artiklarna 1-5,7 och 8 i rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968 om tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar.
3. Avsnitt I i rådets förordning (EEG) nr 4056/86 av den 22 december 1986 om detaljerade regler för tillämpning av artiklarna 85 och 86 i fördraget på sjöfarten.
4. Artiklarna 1-3 i höga myndighetens beslut nr 24-54 av den 6 maj 1954 med en förordning om de förhållanden som utgör kontroll över ett företag enligt fördragets artikel 66.1.
24 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1992/93:EU3
I fråga om de i bilaga XTV i anpassningarna till rättsakten under första stycket 1 angivna uttrycken "EFTA-dimension", "omsättning inom EFTA i dess helhet" och "ÉFTA-invånare" skall med uttrycket "EFTA ’ avses de EFTA-stater för vilka EES-avtalet har trätt i kraft.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Genom lagen upphävs hgen (1992:138) om tillämp- ning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Följande bestämmelser i bilaga 1 får dock inte sättas i kraft före den 1 januari 1994:
- artikel 82.
2. Regeringen får sätta lagen i kraft i förhållande till Liech- tenstein vid en senare tidpunkt än i förhållande till andra av- talsslutande parter.
3. Genom hgen upphävs hgen (1992:138) om tillämp- ning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart.
25 AVTAL OM EUROPEISKA EKONOMISKA
SAMARBETSOMRÅDET
1992/93: EU3
DEL III FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL
1. Inom ramen för bestämmelserna i detta avtal får det inte förekomma några inskränkningar för medborgare i en EG-medlemsstat eller en EFTA- stat att fritt etablera sig på vilken som helst av dessa staters territorium. Detta skall även gälla rätten för medborgare i varje EG-medlemsstat eller EFTA-stat som är etablerad i någon av dessa stater att upprätta kontor, filia- ler eller dotterbolag.
Etableringsfriheten skall innefatta rätt att starta och utöva verksamhet som egen företagare samt rätt att bilda och driva företag, särskilt bolag som de definieras i artikel 34 andra stycket, på de villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver för egna medborgare, om inte annat följer av bestäm- melserna i kapital 4.
2. Bilagorna VIII - XI innehåller särskilda bestämmelser om etableringsrät- ten.
Bestämmelserna i detta kapitel skall för den avtalsslutande part som är be- rörd inte omfatta verksamhet som hos den avtalsslutande parten, om än en- dast tillfälligt, är förenad med utövande av offentlig makt.
DEL VII INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER
1. Om ett av Gemensamma EES-kommittén fattat beslut kan bli bindande för en avtalsslutande part först efter det att konstitutionella krav uppfyllts,
skall beslutet, om det anger en viss dag, träda i kraft den dagen under förut- sättning att den avtalsslutande parten före den dagen har anmält till övriga avtalsslutande parter att de konstitutionella kraven uppyllts.
Om en sädan anmälan inte har gjorts före den dagen träder beslutet i kraft den första dagen i den andra månaden efter den sista anmälan.
2. Om en sådan anmälan inte har gjorts inom sex månader efter Gemen- samma EES-kommitténs beslut, skall beslutet tillämpas provisoriskt i avvak- tan på att de konstitutionella kraven skall uppfyllas, om inte en avtalsslu- tande part anmäler att en sådan provisorisk tillämpning inte kan äga rum. I detta fall, eller om en avtalsslutande part anmäler icke-ratifikation av ett be- slut av Gemensamma EES-kommittén, skall den suspension som anges i ar- tikel 102.5 träda i kraft en månad efter en sådan anmälan, men inte i något fall tidigare än den dag då motsvarande EG-rättsakt genomförs i gemenska- pen.
1992/93:EU3
AVSNITT 2 ÖVERVAKNINGSFÖRFARANDE
1. EFTA-staterna skall upprätta en oberoende övervakningsmyndighet (EFTA:s övervakningsmyndighet) samt skapa förfaranden liknande dem som finns inom gemenskapen, däri inbegripet förfaranden för att säkerställa att skyldigheterna enligt detta avtal uppfylls och för att kontrollera lagenlig- heten av åtgärder av EFTA:s övervakningsmyndighet gällande konkurrens.
2. EFTA-staterna skall upprätta en domstol (EFTA-domstolen).
EFTA-domstolen skall, i enlighet med ett särskilt avtal mellan EFTA-sta- terna, vad gäller tillämpningen av detta avtal, vara behörig särskilt för
a) mål eller ärenden som rör övervakningsförfarandet avseende EFTA-staterna,
b) överklaganden av beslut på konkurrensområdet som fattats av EFTA:s övervakningsmyndighet,
c) lösning av tvister mellan två eller flera EFTA-stater.
27 PROTOKOLL 14
1992/93:EU3
1. Om inte annat följer av detta protokoll, påverkas inte frihandelsavtalen. Om inte frihandelsavtalen är tillämpliga, gäller bestämmelserna i detta avtal. Vid fortsatt tillämpning av de materiella bestämmelserna i frihandelsavtalen skall också de institutionella bestämmelserna i avtalen vara tillämpliga.
2. Kvantitativa restriktioner i fråga om export eller åtgärder med motsva- rande verkan, tullavgifter samt avgifter med mostsvarande verkan tillämp- liga på handeln inom EES skall avskaffas.
De avtalsslutande parterna skall iaktta reglerna för stöd till stålindustrin. De erkänner särskilt relevansen av, och godtar, de gemenskapsregler om stöd till stålindustrin som anges i kommissionens beslut 322/89/EKSG, som upp- hör att gälla den 31 december 1991. De avtalsslutande parterna utfäster sig att vid ikraftträdandet av EES-avtalet införliva nya gemenskapsregler om stöd till stålindustrin med avtalet, förutsatt att dessa i huvudsak är likartade med reglerna i nyss nämnda rättsakt.
1. De avtalsslutande parterna skall utbyta information om marknader. EFTA-staterna skall på allt sätt verka för att stålproducenter, konsumenter och återförsäljare tillhandahåller sådan information.
2. EFTA-staterna skall på allt sätt verka för att de stålproducerande företa- gen inom dessas territorier medverkar vid de årliga investeringsundersök- ningar som avses i artikel 15 i kommissionens beslut 3302/81/EKSG av den 18 november 1981. De avtalsslutande parterna skall, med beaktande av skyl- digheten att skydda affärshemligheter, utbyta information om större investe- rings- eller desinvesteringsprojekt.
3. Alla frågor som rör informationsutbyte mellan de avtalsslutande parterna skall omfattas av de allmänna institutionella bestämmelserna i detta avtal.
De avtalsslutande parterna konstaterar att de ursprungsregler som anges i protokoll 3 till frihandelsavtalen mellan Europeiska ekonomiska gemenska- pen och enskilda EFTA-stater ersätts av protokoll 4 till detta avtal.
28 PROTOKOLL 25
1992/93:EU3
Med inriktning på utveckling och upprätthållande av en enhetlig övervak- ning på konkurrensområdet inom hela Europeiska ekonomiska samarbets- området och för att i detta syfte främja homogenitet i genomförande, till- lämpning och tolkning av bestämmelserna i detta avtal, skall de behöriga myndigheterna samarbeta enligt bestämmelserna i protokoll 23.
1992/93:EU3
PROTOKOLL MED JUSTERINGAR AV AVTALET OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN,
EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN,
KONUNGARIKET BELGIEN,
KONUNGARIKET DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,
HELLENSKA REPUBLIKEN,
KONUNGARIKET SPANIEN,
FRANSKA REPUBLIKEN,
IRLAND,
ITALIENSKA REPUBLIKEN,
STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,
PORTUGISISKA REPUBLIKEN,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIR-
LAND
SAMT
REPUBLIKEN FINLAND,
REPUBLIKEN ISLAND,
FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,
KONUNGARIKET NORGE,
KONUNGARIKET SVERIGE,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,
härefter kallade DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA,
SOM BEAKTAR att avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet, härefter kallat EES-avtalet, undertecknades i Oporto den 2 maj 1992,
SOM BEAKTAR att artikel 129.2 i EES-avtalet föreskriver att det skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser,
SOM BEAKTAR att det står klart att en av signatärema av EES-avtalet,
Schweiziska Edsförbundet, inte har möjlighet att ratificera EES-avtalet,
1992/93: EU 3
SOM BEAKTAR att övriga signatärer av EES-avtalet, vilka alltjämt står fast vid avtalets målsättningar, är fast beslutna att så snart som möjligt sätta EES-avtalet i kraft,
SOM BEAKTAR att ett nytt datum för EES-avtalets ikraftträdande måste bestämmas,
SOM BEAKTAR att särskilda bestämmelser krävs för EES-avtalets ikraftträdande såvitt avser Furstendömet Liechtenstein,
SOM BEAKTAR att ett antal justeringar av EES-avtalet är nödvändiga till följd av att Schweiz inte ratificerar avtalet,
SOM BEAKTAR att det är önskvärt att bland justeringarna införa en bestämmelse som visar de avtalsslutande parternas önskan att göra det möjligt för Schweiz att i framtiden delta i EES,
HAR BESLUTAT att komma överens om följande protokoll:
1. EES-avtalet, sådant det justerats genom detta protokoll, träder i kraft den dag som detta protokoll träder i kraft mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen, deras medlemsstater och Republiken Finland, Republiken Island, Konungariket Norge, Konungariket Sverige och Republiken Österrike.
2. Såvitt avser Furstendömet Liechtenstein träder EES-avtalet, sådant det justerats genom detta protokoll, i kraft den dag som bestäms av EES- rådet och under förutsättning att EES-rådet
har beslutat att villkoret i artikel 121 b i EES-avtalet, nämligen att EES-avtalets tillfredsställande funktion inte hindras, är uppfyllt, samt
har fattat de beslut som krävs särskilt i fråga om tillämpningen på Liechtenstein av de åtgärder som redan beslutats av EES-rådet och av Gemensamma EES-kommittén.
3. Liechtenstein får delta i sådana EES-rådets beslut som avses i punkt 2 ovan.
1992/93:EU3
2. Artikel 2 b i EES-avtalet skall ersättas med följande:
"EFTA-staterna: Republiken Finland, Republiken Island, Konunga- riket Norge, Konungariket Sverige och Republiken Österrike och, enligt villkoren i artikel 1.2 i protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Furstendömet Liechtenstein."
3. EES-avtalet skall justeras ytterligare i enlighet med artiklarna 3-20 i detta protokoll.
I artikel 120 skall orden "protokollen 41, 43 och 44" ersättas med orden "protokollen 41 och 43".
I artikel 126.1 skall orden "Konungariket Sveriges, Schweiziska Edsförbundets" ersättas med orden "Konungariket Sveriges".
Artikel 128.1 skall ersättas med följande:
"Vatje europeisk stat som blir medlem av gemenskapen skall, och Schweiziska Edsförbundet eller varje annan europeisk stat som blir medlem av EFTA kan, ansöka om att bli part i detta avtal. Den skall ställa sin ansökan till EES-rådet."
Artikel 129.3 skall ersättas med följande:
"3. Detta avtal träder i kraft den dag och på de villkor som
1992/93:EU3
föreskrivs i protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet."
I punkt 11 i protokoll 1 om övergripande anpassning skall orden "artikel 129.3“ ersättas med orden "dagen för ikraftträdandet".
Följande bestämmelser i EES-avtalet:
protokoll 30.2, första och andra styckena,
protokoll 31, artikel 1.1 a, b och c, artikel 4.1, 3 och 4, artikel 5.3, första och andra styckena, och
protokoll 32
träder i kraft den 1 januari 1994.
Bestämmelserna, hänvisningarna, de särskilda anpassningarna, perioderna och datumangivelsema avseende Liechtenstein i EES-avtalet, sådant det justerats genom detta protokoll, skall tillämpas först när EES-avtalet, sådant det justerats genom detta protokoll, har trätt i kraft såvitt avser Liechtenstein i enlighet med artikel 1.2 i detta protokoll.
1. Detta protokoll är upprättat i ett enda original på danska, engelska,
finska, franska, grekiska, isländska, italienska, norska, nederländska,
3 Riksdagen 1992/93. 20 sami. Nr 3
1992/93:EU3
portugisiska, spanska, svenska och tyska, vilka samtliga texter är lika giltiga.
2. Detta protokoll skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.
Det skall deponeras hos Europeiska gemenskapernas råds general- sekretariat, som skall överlämna bestyrkta kopior till alla övriga avtalsslutande parter.
Ratifikations- eller godkännandeinstrumenten skall deponeras hos Europeiska gemenskapernas råds generalsekretariat, som skall anmäla detta till alla övriga avtalsslutande parter.
3. Detta protokoll träder i kraft den 1 juli 1993, under förutsättning att alla de avtalsslutande parter som avses i artikel 1.1 har deponerat sina ratifikations- eller godkännandeinstrument beträffande EES-avtalet och detta protokoll före den dagen. Efter den nämnda dagen träder detta protokoll i kraft den första dagen i den månad som följer efter den sista deponeringen. Om emellertid en sådan deponering sker mindre än femton dagar före början av den påföljande månaden, träder detta protokoll inte i kraft förrän den första dagen i den andra månaden efter deponeringen.
4. Såvitt avser Liechtenstein träder detta protokoll i kraft, efter det att Liechtenstein deponerat sina ratifikationsinstrument avseende EES-avtalet och detta protokoll, den dag som bestäms av EES-rådet enligt villkoren i artikel 1.2.
1992/93:EU3
AVTAL MELLAN EFTA-STATERNA OM UPPRÄTTANDE AV EN ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET OCH EN DOMSTOL
PROTOKOLL 4
Innehållsförteckning med hänvisningar till motsvarande EG-rättsakter eller bestämmelser i EES-avtalet 1
Kapitel XVI Övergångsbestämmelser
Avsnitt I Bestämmelser som är tillämpliga på kapitel II-XII och XV (jfr artikel 5 ff i protokoll 21 till EES-avtalet)
Avsnitt II Bestämmelser som är tillämpliga på kapitel XIII och XIV (jfr artikel 25.2 i förordning nr 4064/89)
DEL I ALLMÄNNA REGLER
DEL V ÖVERGÅNGSBETÄMMELSER OCH ÖVRIGA BESTÄMMELSER
1 Ändringen innebär att tilläggen utgår.
1992/93:EU3
Varken den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1 i bilaga XIV till EES- avtalet (förordning (EEG) nr 4064/89) eller kapitel XIII gäller koncentratio- ner som var föremål för ett avtal eller tillkännagivande eller om kontroll för- värvades enligt artikel 4.1 i nämnda rättsakt före tidpunkten för EES-avta- lets ikraftträdande och de gäller inte under några omständigheter koncentra- tioner beträffande vilka en EFTA-stats myndighet med ansvar för konkur- rens har inlett ett förfarande före den tidpunkten.
2 Ändringen innebär att rubriken Tillägg och Tillägg 7 utgår.
1992/93 :EU3
PROTOKOLL MED JUSTERINGAR AV AVTALET MELLAN EFTA-STATERNA OM UPPRÄTTANDE AV EN ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET OCH EN DOMSTOL
REPUBLIKEN FINLAND,
REPUBLIKEN ISLAND,
FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,
KONUNGARIKET NORGE,
KONUNGARIKET SVERIGE OCH
REPUBLIKEN ÖSTERRIKE
SOM BEAKTAR att avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet, härefter kallat EES-avtalet, undertecknades i Oporto den 2 maj 1992,
SOM BEAKTAR att avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, härefter kallat övervak- ningsavtalet, undertecknades i Oporto den 2 maj 1992,
SOM BEAKTAR att det står klart att en av signatärema av EES- avtalet, Schweiziska Edsförbundet, inte har möjlighet att ratificera EES-avtalet eller övervakningsavtalet och att dessa avtal därför inte kommer att bli tillämpliga på Schweiz,
SOM BEAKTAR att protokollet med justeringar av EES-avtalet har undertecknats samma dag som detta protokoll,
SOM BEAKTAR att ett nytt datum för övervakningsavtalets ikraftträ- dande måste fastställas,
SOM BEAKTAR att särskilda bestämmelser krävs för övervakningsav- talets ikraftträdande såvitt avser Furstendömet Liechtenstein,
SOM BEAKTAR att ett antal justeringar av övervakningsavtalet är nödvändiga till följd av att Schweiz inte ratificerar avtalet,
HAR BESLUTAT att komma överens om följande protokoll:
4 Riksdagen 1992193. 20 sami. Nr 3
1992/93: EU 3
1. Övervakningsavtalet, sådant det justerats genom detta protokoll, träder i kraft den dag som detta protokoll träder i kraft mellan Republi- ken Finland, Republiken Island, Konungariket Norge, Konungariket Sverige och Republiken Österrike.
2. Såvitt avser Furstendömet Liechtenstein träder övervakningsav- talet, sådant det justerats genom detta protokoll, i kraft samma dag som EES-avtalet träder i kraft beträffande Liechtenstein, under förut- sättning att det nödvändiga beslutet har fattats av detta protokolls signatärer i fråga om tillämpningen på Liechtenstein av beslut som fattats och andra åtgärder som vidtagits enligt övervakningsavtalet.
2. Artikel 1 .b i övervakningsavtalet skall ersättas med följande:
" "EFTA-stat" Republiken Finland, Republiken Island, Konungariket Norge, Konungariket Sverige och Republiken Österrike och, enligt villkoren i artikel 1.2 i protokollet med justeringar av avtalet mellan EFTA-statema om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, Furstendömet Liechtenstein."
3. Övervakningsavtalet skall justeras ytterligare i enlighet med artikel 3-8 i detta protokoll.
Artikel 7, första stycket, skall ersättas med följande:
"EFTA:s övervakningsmyndighet skall bestå av fem medlemmar, som skall utses på grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oberoende inte kan ifrågasättas."
Artikel 28 skall ersättas med följande:
1992/93:EU3
EFTA-domstolen skall bestå av fem domare."
När övervakningsavtalet träder i kraft i fråga om Liechtenstein skall antalet medlemmar av EFTA:s övervakningsmyndighet och antalet domare i EFTA-domstolen utökas.
Artikel 29 skall ersättas med följande:
EFTA-domstolen skall sammanträda i plenum. Domstolens beslut skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal av dess ledamöter är närvarande. Domstolens beslut skall vara giltiga om tre ledamöter är närvarande. På domstolens begäran får EFTA-statemas regeringar i samförstånd bemyndiga domstolen att inrätta avdelningar."
Artikel 30, andra stycket, i övervakningsavtalet skall ersättas med följande:
"En partiell nytillsättning av domarna skall äga rum vart tredje år. Den skall gälla omväxlande två och tre domare. De två domare som skall ersättas efter de första tre åren skall utses genom lottning."
Artikel 53.3 skall ersättas med följande:
"3. Detta avtal träder i kraft den dag och på de villkor som föreskrivs i artikel 1 i protokollet med justeringar av avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol.”
1992/93:EU3
1. Detta protokoll är upprättat i ett enda original på engelska, finska, isländska, norska, svenska och tyska, vilka alla texter är lika giltiga.
2. Detta protokoll skall ratificeras av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.
Det skall deponeras hos Sveriges regering, som skall överlämna bestyrkta kopior till alla övriga avtalsslutande parter.
Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Sveriges regering, som skall meddela alla övriga avtalsslutande parter.
3. Detta protokoll träder i kraft den 1 juli 1993, om EES-avtalet träder i kraft den dagen och under förutsättning att alla avtalsslutande parter som avses i artikel 1.1 i detta protokoll har deponerat sina ratifikationsinstrument beträffande övervakningsavtalet och detta protokoll före den dagen. Efter den dagen träder detta protokoll i kraft den dag EES-avtalet träder i kraft eller när alla ratifikationsinstrument beträffande övervakningsavtalet och detta protokoll har deponerats av alla de avtalsslutande parter som avses i artikel 1.1 i detta protokoll, beroende på vilken dag som inträffar senast.
4. Såvitt avser Liechtenstein träder detta protokoll i kraft samma dag som EES-avtalet träder i kraft beträffande Liechtenstein, under förutsättning att Liechtenstein har deponerat sina ratifikationsinstru- ment beträffande övervakningsavtalet och detta protokoll och på de villkor som anges i artikel 1.2 i detta protokoll.
40 BILAGA XIV
KONKURRENS
Förteckning enligt artikel 60
1992/93:EU3
G. TRANSPORT
10.368 R 1017: Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968 om tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar (EGT nr L 175, 23.7.1968, s. 1)
Bestämmelserna i artikel 1-5 och artikel 7-9 i förordningen skall, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassning:
a) I artikel 2 skall första stycket lyda:
”Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 3-6 och den bestämmelse som enligt protokoll 21 till EES-avtalet motsvarar arti- kel 6 förbjuds följande såsom oförenliga med EES-avtalets funktion utan att det krävs ett föregående beslut: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan avtalsslutande parter och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkur- rensen inom det territorium som omfattas av EES-avtalet, särskilt de som innebär att.”
b) Artikel 3.2 är inte tillämplig.
c) Artikel 6 är inte tillämplig.
d) I artikel 8 första stycket skall orden ”oförenligt med den gemen- samma marknaden” ersättas med ”oförenligt med EES-avtalets funktion”.
e) Artikel 9.1 skall lyda:
”När det gäller offentliga företag och företag som av EG-med- lemsstater eller EFTA-stater har medgetts särskilda eller exklusiva rättigheter skall de avtalsslutande parterna säkerställa att bestäm- melser som strider mot bestämmelserna i föregående artiklar varken antas eller vidmakthålls.”
f) I artikel 9.2 skall ”gemenskapen” ersättas med ”de avtalsslutande parterna”.
g) Artikel 9.3 skall lyda:
”EG-kommissionen och EFTA:s övervakningsmyndighet skall övervaka tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel och skall meddela de stater som ligger inom deras respektive behörighetsom- råden de föreskrifter som kan behövas för detta ändamål.”
41 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
dels att 2 och 4 §§, ikraftträdandebestämmelsen samt bilaga 10 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bilaga, bilaga 11, av följande lydelse.
1992/93:EU3
Nuvarande lydelse
Reglerna skall gälla med den anpassning som framgår av bilaga VI till EES-avtalet.
Föreslagen lydelse
2§
Reglerna skall gälla med de anpassningar som framgår av bilaga VI till EES-avtalet och av protokollet den 17 mars 1993 med justeringar av EES- avtalet (EES-protokollet).
Som bilaga 1-70 till denna lag finns den svenska texten till
1. de rättsakter som anges i 1 §,
2. bilaga VI till EES-avtalet.
Som bilaga 1-77 till denna lag finns den svenska texten till
1. de rättsakter som anges i 1 §,
2. bilaga VI till EES-avtalet,
3. den del av EES-protokollet som gäller bilaga VI till EES- avtalet.
Protokoll 1 till EES-avtalet och de protokoll som anges i 3 § finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbets- område (EES).
42 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1992/93:EU3
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Regeringen får sätta lagen i kraft i förhållande till Liechtenstein vid en senare tidpunkt än i förhållan- de till andra avtals slutande parter.
1992/93:EU3
BILAGA VI
SOCIAL TRYGGHET
Förteckning enligt artikel 29
Inledning
Anpassning för detta område
I Trots vad som sägs i protokoll 1 skall termen "medlemsstat(er)" i de rättsakter som förtecknas i denna bilaga, förutom den innebörd den har i de relevanta EG-rättsakterna, även avse Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz, Sverige och Österrike.
Rättsakter som det hänvisas till
2. Rådets förordning (EEG) 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordning (EEG) 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen uppdaterad genom
- 383 R 2001: Rådets förordning (EEG) 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT nr L 230, 22.8.1983, s. 6) och senare ändrad genom
- 385 R 1660: Rådets förordning (EEG) 1660/85 av den 13 juni 1985 (EGT nr L 160, 20.6.85, s. 1)
- 391 R 2195: Rådets förordning (EEG) 2195/91 av den 25 juni 1991 (EGT nr L 206, 29.7.91, s. 2)
Bestämmelserna i förordningen skall, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassning:
1992/93: EU 3
Rättsakter som de avtalsslutande parterna skall ta vederbörlig hänsyn till
Rättssakter som de avtalsslutande parterna skall beakta
Förfarande för EFTA-staternas deltagande i den administrativa kommissionen for social trygghet för migrerande arbetare och i den till denna kommission knutna revisionskommittén enligt artikel 101.1 i avtalet
1992/93: EU 3
BILAGA VI, SOCIAL TRYGGHET
A. Anpassning får (ktta onvMe
- punkt I
", Schweiz" skall utgå.
B. 1. Rådets förordning (EEG) nr 1408/71:
anpassning b)
bestämmelsen skall utgå,
anpassningarna g), h), i), j), m) och n)
anteckningen "S. SCHWEIZ", inklusive bestämmelsen, skall utgå,
- anpassningarna k) och 1)
rubrikerna och bestämmelserna till de följande texterna skall ut å:
84, 101, 117, 132, 146, 159, 160, 161, 162, 163, 164, 165, 166, 167, 168, 169, 170, 171,
anpassning o)
punkten "16.", inklusive bestämmelsen skall utgå.
2. Rådets förordning (EEG) nr 574/72:
anpassningarna a), b), c), d), e), f), g), h) och k)
anteckningen "S. SCHWEIZ", inklusive bestämmelsen, skall utgå.
20. 383 Y 0017: Beslut nr 117 och
21. 383 Y 1112(02): Beslut nr 118:
anpassning
1992/93:EU3
anteckningen "Schweiz", inklusive bestämmelsen, skall utgå.
34. C/281/88/s. 7: Beslut nr 135:
anpassning a)
anteckningen "s)“, inklusive bestämmelsen, skall utgå.
35. C/64/88/s. 7: Beslut nr 136
anpassning a)
anteckningen "S. SCHWEIZ", inklusive bestämmelsen, skall utgå.
C. FÖRFARANDE FÖR EFTA-STATERNAS DELTAGANDE I DEN ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN FÖR SOCIAL TRYGGHET FÖR MIGRERANDE ARBETARE OCH I DEN TILL DENNA KOMMISSION KNUTNA REVISIONSKOMMITTÉN ENLIGT ARTIKEL 101.1 I AVTALET
Ordet "Schweiz," skall utgå.
47 Härigenom föreskrivs att bilaga 3 och ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall ha följande lydelse.
1992/93:EU3
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Regeringen får sätta lagen i kraft i förhållande till Liechtenstein vid en senare tidpunkt än i förhållan- de till andra avtalsslutande parter.
1992/93:EU3
BILAGA V
FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE
Förteckning enligt artikel 28
INLEDNING
När de rättsakter som anges i denna bilaga innehåller begrepp eller hänvisar till förfaranden som är utmärkande for gemenskapens rätts- ordning, som t.ex.
- ingresser,
- adressaterna for gemenskapernas rättsakter,
- hänvisningar till territorier eller språk inom EG,
- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter for EG- medlemsstatema samt offentliga organ, foretag och enskilda personer i dessa stater,
- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden, skall protokoll 1 om övergripande anpassning tillämpas om inte
annat föreskrivs i denna bilaga.
ANPASSNING FÖR DETTA OMRÅDE
Trots vad som sägs i protokoll 1 skall termen "medlemsstat(er)" i de rättsakter som förtecknas i denna bilaga, förutom den innebörd den har i de relevanta EG-aktema, även avse Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Sverige och Österrike. 1
RÄTTSAKTER SOM DET HÄNVISAS TILL
1. 364 L 0221: Rådets direktiv 64/21/EEG av den 25 februari 1964 om samordning av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (EGT nr 56, 4.4.1964, s. 850/64).
1 Ändringarna innebär att ordet "Schweiz ’ har uteslutits.
1992/93:E(J3
Bestämmelserna i dirketivet skall, inom ramen för detta avtal, till- ämpas med följande anpassning:
Artikel 4.3 skall inte tillämpas.
2. 368 R 1612: Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 2) i dess lydelse enligt
- 376 R 0312: Rådets förordning (EEG) nr 312/76 av den 9 februari 1976 (EGT nr L 39, 14.2.1976, s. 2).
Bestämmelserna i förordningen skall, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassning:
a) I artikel 15.2 skall tidsangivelsen "inom arton månader efter det att denna förordning har trätt i kraft" inte tillämpas.
b) Artikel 40 skall inte tillämpas.
c) Artikel 41 skall inte tillämpas.
d) Artikel 42.1 skall inte tillämpas.
e) I Artikel 42.2 skall hänvisningen till artikel 51 i Romfördraget ersättas av en hänvisning till artikel 29 i det nu träffade avtalet.
f) Artikel 48 skall inte tillämpas.
3. 368 L 0360: Rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 13).
Bestämmelserna i direktivet skall, inom ramen för detta avtal, til- lämpas med följande anpassning:
a) I artikel 4.2 skall uttrycket "uppehållstillstånd for en medborgare i en medlemsstat i EEG" ersättas av "uppehållstillstånd".
b) I artikel 4.3 skall uttrycket "uppehållstillstånd för en medborgare i en av EEG:s medlemsstater" ersättas av "uppehållstillstånd".
c) Artikel 11 skall inte tillämpas.
d) Artikel 13 skall inte tillämpas.
e) I bilagan skall
i) första stycket av förklaringen ersättas av följande:
"Detta tillstånd utfärdas enligt förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 och i enlighet med de beslut som har fattats som ett led i genomförandet av direktiv 68/360/EEG med de anpassningar som har gjorts vid införandet i EES-avtalet."
ii) fotnoten ersätts enligt följande:
"Belgiskt/-a, brittiskt/-a, danskt/-a, finskt/-a, franskt/-a, grekiskt/-a, irländskt/-a, isländskt/-a, italienskt/-a, liechtensteinskt/-a, luxem- burgskt/-a, nederländskt/-a, norskt/-a, protugisiskt/-a, spanskt/-a, svenskt/-a, tyskt/-a eller österrikiskt/-a beroende på vilket
1992/93:EU3
land som utfärdar tillståndet." 2
4. 370 R 1251: Kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlems- stats territorium efter att ha varit anställda där (EGT nr L 142, 30.6.1970, s. 24).
Bestämmelserna i förordningen skall, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassning:
Artikel 9 skall inte tillämpas.
5. 372 L 0194: Rådets direktiv 72/194/EEG av den 18 maj 1972 om utvidgning av tillämpningsområdet för direktiv 64/221/EEG om sam- ordning av de särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa, till att även omfatta arbetstagare som begagnar sig av rätten att stanna kvar inom en medlemsstats territo- rium efter att ha varit anställda i den staten (EGT nr L 121, 26.5.1972, s. 32).
6. 377 L 0486: Rådets direktiv 77/486/EEG av den 25 juli 1977 om undervisningen av barn till migrerande arbetstagare (EGT nr L 199, 6.6.1977, s. 32).
2 Ändringarna innebär att ordet "schweiziskt/-a " har uteslutits.
51 Av utskottet framlagt lagförslag
1992/93:EU3
Härigenom föreskrivs (1992:1137) om ändring i jande lydelse.
att ikraftträdandebestämmelsen till lagen produktansvarslagen (1992:18) skall ha föl-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 och 7 §§ den dag regeringen bestämmer och i öv- rigt den 1 januari 1993.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 och 7 §§ den dag regeringen bestämmer och i öv- rigt den 1 januari 1993. Regering- en får sätta 6 och 7 §§ i kraft i förhållande till Liechtenstein och Schweiz vid en senare tidpunkt än i förhållande till andra EFTA-sta- ter.
2. Lagen tillämpas inte beträffande någon som har satt den skadegör- ande produkten i omlopp före ikraftträdandet.
gotab 43801, Stockholm 1993
52 EES-utskottets register vid riksmötet 1992/93
Nr EU01
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (prop. 1991/92:170)
Utskottets justering 1992-10-22
Förslag till beslut: Bifall till propositionens förslag. Avslag på
samtliga motioner
Debatt i kammaren 1992-11-18
Protokollsnummer 1992/93:26
Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan 1992-11-18
Protokollsnummer 1992/93:26
Riksdagsskrivelse 1992/93:18
Nr EU02
Provisorisk tillämpning av bilateral jordbruksöverenskommelse mellan Sverige och EG (prop. 1992/93:249)
Utskottets justering
Förslag till beslut: Bifall till propositionens förslag.
Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan Protokollsnummer
1993-04-01
1993-04-02
1992/93:89
Riksdagsskrivelse
1992/93:257
Nr EU03
Justeringar av EES-avtalet, m.m. (prop. 1992/93:225) (prop. 1992/93:100 bil. 8)
Utskottets justering
Förslag till beslut: Bifall till propositionens förslag. Avslag på samtliga motioner
Debatt i kammaren
1993-05-14
1993-06-04
Protokollsnummer
1992/93:122
Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan Protokollsnummer
R i ksdagss kr i ve Ise
1993-06-04
1992/93:122
1992/93:404
1 Riksdag 1992/93. 20 sami. Register
1992/93:EU Reg.
Advokater............................................................................... 1
Aflatoxin................................................................................. 1
Agenturer............................................................................... 1
Aktiebolag.............................................................................. 1
Alkoholfrågor........................................................................ 1
Alkoholmonopol................................................................... 1
Alkoholpolitik....................................................................... 1
Allemansrätt........................................................................... 1
Allmän ordning..................................................................... 1
Anbudskarteller..................................................................... 1
Angränsande områden.......................................................... 1
Anmälningsplikt.................................................................... 1
Anställningsintyg................................................................... 1
Antibiotika............................................................................. 1
Antidumpningsåtgärder........................................................ 1
Apotekare............................................................................... 1
Arbetarskyddsstyrelsen.......................................................... 1
Arbetskraft, fri rörlighet för................................................. 1
Arbetslinjen............................................................................ 1
Arbetslöshet, förmåner vid................................................... 1
Arbetsmarknad...................................................................... 1
Arbetsmarknadspolitik.......................................................... 1
Arbetsmarknadsstyrelsen...................................................... 1
Arbetsmiljö............................................................................. 1,3
Arbetsrätt................................................................................ 1,3
Arbetsskador.......................................................................... 1
Arbetssökande........................................................................ 1
Arbetstagare............................................................................ 1
Arbetstillstånd........................................................................ 1
Arkitekter............................................................................... 1
Asbest...................................................................................... 1
Associationsavtal.................................................................... 1
ATP......................................................................................... 1
Audiovisuella tjänster............................................................ 1
Auktorisation......................................................................... 1
Avfall...................................................................................... 1
Bagatellkarteller..................................................................... 1
Bakningsdag........................................................................... 1
Banktjänster........................................................................... 1
Barnbidrag.............................................................................. 1
Barnmorskor.......................................................................... 1
Baselkonventionen................................................................ 1
Batterier.................................................................................. 1
BC-NET.................................................................................. 1
Befolkningstäthet................................................................... 1
Behörighetskrav..................................................................... 1
Bekämpningsmedel............................................................... 1
Bestrålning av livsmedel....................................................... 1
Bilar........................................................................................ 1
Bilateral fiskeriöverenskommelse........................................ 1
Bilateral jordbruksöverenskommelse.................................. 1,2
Bilavgaser............................................................................... 1
Biotekniska uppfinningar, patentskydd för........................ 1
Biståndspolitik....................................................... 1
Bosättning, restriktioner för................................................. 1
Bosättningskrav...................................................................... 1
Brottslig verksamhet.............................................................. 1
BSE......................................................................................... 1
Bundna aktier........................................................................ 1
Byggmaterielbranschen......................................................... 1
Byggproduktdirektiv............................................................. 1
Byggvaror............................................................................... 1
Bäst-före-dag........................................................................... 1
Böter....................................................................................... 1
Cabotage................................................................................. 1
C AP......................................................................................... 1
Cassis de Dijon....................................................................... 1
Cedefop................................................................................... 1
Centraleuropa........................................................................ 1
Centralstimulantia................................................................. 1
Centre for Economic Policy Research (CEPR).................. 1
Certifiering............................................................................. 1
CFP......................................................................................... 1
Civil beredskap...................................................................... 1
Co mett.................................................................................... 1
Common Agriculture Policy................................................ 1
Common Fishery Policy....................................................... 1
Crest........................................................................................ 1
Cross border-handel.............................................................. 1
Datummärkning av mjukt bröd........................................... 1
Deponering av avfall............................................................. 1
Diabetiker............................................................................... 1
Diplomatkonferens................................................................ 1
Direkt effekt........................................................................... 1
Direkt tillämplighet............................................................... 1
Direktlandningar................................................................... 1
Diskriminering...................................................................... 1
Djursjukdomar...................................................................... 1
Djurskydd............................................................................... 1
Dotterbolag............................................................................. 1
Droit d’évocation................................................................... 1
Dryckesförpackning, märkning........................................... 1
Dödsfallsersättningar............................................................. 1
1992/93:EU Reg.
1* Riksdag 1992/93. 20 sami. Register
EDI (Electronic Data Interchange)..................................... 1
EES-avtalet............................................................................. 1,2,3
EES-kommittén..................................................................... 1,3
EES-lagen............................................................................... 1,3
EES-protokollet..................................................................... 3
EES-rådet............................................................................... 1
EFTA-avtalen......................................................................... 1,3
EFTA-delegationen................................................................ 1
EFTA-domstolen................................................................... 1,3
EFTA Surveillance Authority.............................................. 1,3
EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning............ 1,3
Efterlevande, förmåner till................................................... 1
EG-domstolen........................................................................ 1
EG-godkända slakterier........................................................ 1
EG-medlemskap.................................................................... 1
EG-märke............................................................................... 1
EG:s regionaliseringsmodell................................................. 1
Egenföretagare....................................................................... 1
EIC.......................................................................................... 1
Ekonomisk brottslighet......................................................... 1
EKSG...................................................................................... 1
Electronic Data Interchange................................................ 1
Elektriska produkter............................................................. 1
Elektronik.............................................................................. 1
Energimarknad...................................................................... 1
Enhetlig tolkning................................................................... 1
Enhetsakten............................................................................ 1
Enmansbolag.......................................................................... 1
Ensamåterförsäljaravtal......................................................... 1
EOTA..................................................................................... 1
Epizootier............................................................................... 1
Erasmus.................................................................................. 1
ESA......................................................................................... 1
Etableringsfrihet.................................................................... 1
Etisk kontroll......................................................................... 1
Euratom................................................................................. 1
Euro Info Center, EIC.......................................................... 1
Europabolag........................................................................... 1
Europakonventionen (om de mänskliga rättigheterna)..... 1
Europarådets konvention om gränsöverskridande 1
television................................................................................
European Environment Agency.......................................... 1
European Organization for Technical Approvals.............. 1
Europeiska ekonomiska gemenskapen................................ 1,2,3
Europeiska kol- och stålgemenskapen................................ 1,3
Europeiska patentkonventionen.......................................... 1
Europeiska patentverket....................................................... 1
Europeiska standardiseringsorganen................................... 1
Euros...................................................................................... 1
Eurydice................................................................................. 1
1992/93:EU Reg.
Examensbevis......................................................................... 1
Expertkommitté..................................................................... 1
Exportabilitetsprincipen....................................................... 1
Exporträtt............................................................................... 1
Exportslakterier..................................................................... 1
Expositionsregister................................................................ 1
Expressfiler............................................................................. 1
Fackföreningar....................................................................... 1
Familjeförmåner.................................................................... 1
Familjemedlemmar............................................................... 1
Farliga ämnen........................................................................ 1
Fast egendom, utländska förvärv av..................................... 1
Filialer.................................................................................... 1
Finansiell mekanism............................................................. 1,3
Finansiella tjänster................................................................ 1
Fiske........................................................................................ 1
Fiskeprodukter...................................................................... 1
Fiskeripolitik......................................................................... 1
Fjäder®................................................................................... 1
Flygtransporter...................................................................... 1
Foder....................................................................................... 1
Folkomröstning..................................................................... 1
Folkpension........................................................................... 1
Forskning och utveckling..................................................... 1,3
Fria yrkesutövare................................................................... 1
Frihandel på livsmedelsområdet.......................................... 1
Frihandelsavtal, utvidgat....................................................... 1
Frihandelsavtalen.................................................................. 1,3
Fritidsfastigheter.................................................................... 1
Frukt....................................................................................... 2
Fusioner................................................................................. 1
Förbudsprincipen.................................................................. 1
Fördragsvänlig tolkning........................................................ 1
Företagskoncentrationer....................................................... 1
Företagsstöd............................................................................ 1,3
Förhandlingsupphandling.................................................... 1
Försäkringsbolag.................................................................... 1
Försäkringstjänster................................................................ 1
Förvärvstillstånd.................................................................... 1
Galna ko-sjukan..................................................................... 1
GATT-förhandlingar............................................................. 1
Gemenskapspatent, konventionen om................................ 1
Genteknik.............................................................................. 1
Gesellschaft mit beschränkter Haftung............................... 1
Glesbygd................................................................................. 1
GmbH..................................................................................... 1
Gruppundantag...................................................................... 1
Gränskontroller.................................................................... 1
1992/93:EU Reg.
Gränspassager......................................................................... 1
Gränsvärden........................................................................... 1
Gränsöverskridande television............................................. 1
Grönsaker............................................................................... 1,2
Gödselmedel........................................................................... 1
Handelsbolag.......................................................................... 1
Handelsfartyg......................................................................... 1
Handelsprocedurfrågor......................................................... 1
Handikapp.............................................................................. 1
Harmonisering, minimikrav för.......................................... 1
Harmoniseringsmetoden....................................................... 1
Hemarbetande........................................................................ 1
Hemförsäljning...................................................................... 1
Hemlandstillsyn..................................................................... 1
Hormoner i djurfoder........................................................... 1
Hushållsmaskiner.................................................................. 1
Hygienkrav............................................................................. 1
Hälsa....................................................................................... 1
Hälsovård................................................................................ 1
Högskoleutbildning............................................................... 1
Immaterialrätt........................................................................ 1
Industrivaror.......................................................................... 1
Inflytande............................................................................... 1
Införlivande............................................................................ 1
Inkorporering........................................................................ 1
Inlåningskonto....................................................................... 1
Inresedokument..................................................................... 1
Inspektioner i konkurrensärenden...................................... 1
Invaliditet, förmåner vid....................................................... 1
Jordbrukspolitik.................................................................... 1,2
Jordbruksprodukter.............................................................. 2
Jordbruksöverenskommelse................................................. 1,2,3
Jämställdhet........................................................................... 1
Järn- och stålskrot................................................................. 1
Kadmium................................................................................ 1
Kantorer................................................................................. 1
Kapital, fri rörlighet för........................................................ 1,3
Kapitalliberaliseringsdirektivet............................................. 1
Kartellförbud.......................................................................... 1
Kemikalier.............................................................................. 1
Kemoterapeutiska medel...................................................... 1
Kiropraktorer......................................................................... 1
Kläder, ursprungsmärkning av............................................. 1
Kol-och stålprodukter.......................................................... 1
Kollektivavtal......................................................................... 1
Kommissionsledamöter......................................................... 1
1992/93:EU Reg.
Kommunal självstyrelse........................................................ 1,3
Kommunal upphandling...................................................... 1,3
Kommunala beslut, upphävande av.................................... 1
Kommunala stödåtgärder...................................................... 1,3
Kommunallagen.................................................................... 1
Kompetenskrav...................................................................... 1
Kompetensutveckling............................................................ 1
Konkurrensregler.................................................................. 1
Konkurrensverket.................................................................. 1
Konsekvensanalyser............................................................... 1,3
Konstitutionella aspekter...................................................... 1
Konsumentkrediter............................................................... 1
Konsumentskydd................ 1
Kooperativa organisationer................................................... 1
Korttidsanställda.................................................................... 1
Kosmetika............................................................................... 1
Kreditinstitut.......................................................................... 1
Kvalifikationstider................................................................. 1
Kvantitativa handelsrestriktioner......................................... 1
Kvantitativa importrestriktioner.......................................... 1
Kvicksilver.............................................................................. 1
Kvoter..................................................................................... 2
Kärnkraft................................................................................ 1
Kärnkraft, avfell..................................................................... 1
Kärnkraft, bränsle.................................................................. 1
Kött......................................................................................... 1,2
Lagstiftningsteknik................................................................ 1
Landstingskommunalt stöd................................................... 1,3
Leksaker................................................................................. 1
Liechtenstein.......................................................................... 3
Likabehandlingsprincipen.................................................... 1
Likalön/lönediskriminering.................................................. 1
Lingua..................................................................................... 1
Livsmedel............................................................................... 1
Livsmedel, specialdestinerade............................................... 1
Livsmedelsbranscher............................................................. 1
Livsmedelsfrågor.................................................................... 1
Livsmedelskontroll................................................................ 1
Livsmedelslagen..................................................................... 1
Livsmedelstillsatser................................................................ 1
Logopeder............................................................................... 1
LSD......................................................................................... 1
Lufttransporter....................................................................... 1
Luganokonventionen............................................................ 3
Luxemburgdeklarationen...................................................... 1
Luxemburgkonferensen........................................................ 1
Läkare..................................................................................... 1
Läkemedel.............................................................................. 1
Läkemedelsindustrin............................................................. 1
1992/93:EU Reg.
Länder utanför EG................................................................ 1
Lönebidrag............................................................................. 1
Maastrichtöverenskommelsen.............................................. 1
Madridprotokollet................................................................. 1
Maka/make............................................................................. 1
Marknadsföringslagen........................................................... 1
Marknadsordningar............................................................... 1
Maudling-planen................................................................... 1
Meddelarfrihet....................................................................... 1
Medelhavsprodukter.............................................................. 1
Media...................................................................................... 1
Medlemskapsförhandlingar.................................................. 1
Miljöhänsyn vid upphandling.............................................. 1
Miljö, konsekvensbeskrivning.............................................. 1,3
Miljöfrågor............................................................................. 1
Miljökonsekvenser................................................................. 1,3
Miljöpolitik............................................................................ 1
Minimibestämmelser............................................................. 1
Missbruksprincip................................................................... 1
Mjölk...................................................................................... 1
Moderskap, förmåner vid..................................................... 1
Monetärt och ekonomiskt samarbete.................................. 1
Monopolbolag........................................................................ 1
Motivuttalanden..................................................................... 1
Motorfordon........................................................................... 1
Myndighetsutövning.............................................................. 1,3
Märkning................................................................................ 1
Mätinstrument....................................................................... 1
Mönsterskydd......................................................................... 1
Narkotika............................................................................... 1
Narkotikasmuggling.............................................................. 1
Nedsatta socialavgifter........................................................... 1
New Approach....................................................................... 1
Nordiskt samarbete................................................................ 1
Normgivningskompetens...................................................... 1
Nämnden för offentlig upphandling.................................... 1
Näringsidkare......................................................................... 1
Näringsverksamhet................................................................ 1
OECD:s kapitalliberaliseringsstadga.................................... 1
Offentlig upphandling........................................................... 1,3
Offentliga stödåtgärder.......................................................... 1,3
Offentliga tjänster.................................................................. 1
Offentlighetsprincipen.......................................................... 1
Omskolning........................................................................... 1
Omställningskommissionen................................................. 1
One single licence................................................................. 1
Organister............................................................................... 1
1992/93:EU Reg.
Ost........................................................................................... 2
Ozonnedbrytande ämnen...................................................... 1
Paketresor............................................................................... 1
Parlamentarikeravtalet.......................................................... 1,3
Parlamentarikerkommittén.................................................. 1
Pass.......................................................................................... 1
Patent...................................................................................... 1
Patentkonventionen, europeiska.......................................... 1
Pendlare.................................................................................. 1
Pension................................................................................... 1
Pensionärer............................................................................ 1
Personer, fri rörlighet för..................................................... 1,3
Petra........................................................................................ 1
Prismärkning......................................................................... 1
Pristransparens....................................................................... 1
Produktansvarslagen.............................................................. 3
Produktskador........................................................................ 1,3
Produktsäkerhet..................................................................... 1,3
Proratatemporisprincipen..................................................... 1
Provisorisk tillämpning......................................................... 1
Provning................................................................................. 1
Psykologer.............................................................................. 1
Psykoterapeuter..................................................................... 1
Psykotropkonventionen........................................................ 1
Public Limited Liability Companies.................................... 1
Radio- och TV-sändningar.................................................... 1
Radiolagen.............................................................................. 1
Ratifikation............................................................................ 1,3
Redovisningslagstiftning........................................................ 1
Regeringsformen.................................................................... 1,3
Regionalpolitik...................................................................... 1,3
Regionalpolitiska stödåtgärder............................................. 1,3
Reklam................................................................................... 1
Rekryteringsstöd.................................................................... 1
Revisorer................................................................................ 1
Riksförsäkringsverket............................................................ 1
Riksprovplats......................................................................... 1
Romfördraget......................................................................... 1
Rådet för Europafrågor......................................................... 1
Rådgivande EES-kommittén................................................ 1
Råvarukostnadsutjämning.................................................... 1
Rättspraxis.............................................................................. 1
Saluförbud.............................................................................. 1
Sambor................................................................................... 1
Sammanläggningsprincipen.................................................. 1
Samordning av systemen för social trygghet, lag om......... 1
Satellitsändningar.................................................................. 1
1992/93:EU Reg.
Schweiz................................................................................... 2,3
Secondary Residences........................................................... 1
Sekretess................................................................................. 1
Sekundära rättsakter.............................................................. 1
Selektiv upphandling............................................................ 1
Sista förbrukningsdag............................................................ 1
Sjukdom, förmåner vid......................................................... 1
Sjuksköterskor....................................................................... 1
Självdöda djur........................................................................ 1
Sjöfartsregister........................................................................ 1
Sjöingenjörer.......................................................................... 1
Sjökaptener............................................................................ 1
Sjötransporter........................................................................ 1
Skarvacquin............................................................................ 3
Skattefrågor............................................................................ 1
Skattemässiga förmåner........................................................ 1
Skyddsklausul........................................................................ 1
Skyddsåtgärder....................................................................... 1
Skötselinstruktioner.............................................................. I
Småföretag.............................................................................. 1
Social dumpning.................................................................... 1
Social trygghet........................................................................ 1
Sociala dialogen..................................................................... 1
Sociala förmåner.................................................................... 1
Sociala protokollet................................................................ 1
Socialförsäkring..................................................................... 1
Socialförsäkringsförmåner.................................................... 1
Socialpolitik........................................................................... 1
Socialt bistånd........................................................................ 1
Sprint...................................................................................... 1
Språkkunskaper......................,.............................................. 1
Starköl.................................................................................... 1
Statlig upphandling............................................................... 1
Statliga monopol.................................................................... 1
Statliga stödåtgärder............................................................... 1,3
Stockholmskonventionen..................................................... 1
Strukturrationaliseringar...................................................... 1
Studerande............................................................................. 1
Studerandeutbyte................................................................... 1
Styrelsen för teknisk ackreditering...................................... 1
Ständiga kommittén.............................................................. 1
Stödområden.......................................................................... 1
Suspension............................................................................. 1
Svenska kyrkan...................................................................... 1
Sysselsättning.......................................................................... 1
Systembolaget AB.................................................................. 1
Särlösning............................................................................... 1
Säsongsarbetare...................................................................... 1
1992/93:EU Reg.
10 Tandläkare.............................................................................. 1
Tedis........................................................................................ 1
Teknisk kontroll.................................................................... 1
Teknisk sprit.......................................................................... 1
Tekniska handelshinder........................................................ 1
Tekniska standarder.............................................................. 1
Telekommunikationer.......................................................... 1
Telelag..................................................................................... 1
Teletjänster............................................................................. 1
Televisionssändningar, direktiv om samordning av vissa
bestämmelser av..................................................................... 1
Tempus................................................................................... 1
Textilier.................................................................................. 1
Textilier, lag om märkning av.............................................. 1
Tillverkningsland................................................................... 1
Tjänster, fri rörlighet för....................................................... 1,3
Tjänster på mediaområdet.................................................... 1
Tolkningsbesked.................................................................... 1
Totalharmonisering............................................................... 1
Trafikpolitik........................................................................... 1
Transporter............................................................................. 1
Transportpolitik..................................................................... 1
Transportstöd......................................................................... 1
Transporttjänster.................................................................... 1
Tredje land............................................................................. 1
Tryckkärl................................................................................ 1
Tröskelvärden........................................................................ 1
Tullar...................................................................................... 1,2,3
Tullområden.......................................................................... 1
Tullsamarbete......................................................................... 1
Tullunion............................................................................... 1,3
TV-reklam.............................................................................. 1
TV-sändningar, utländska..................................................... 1
Tvistlösning............................................................................ 1
Tvåpelarlösning...................................................................... 1
Tvättmedel.............................................................................. 1
U-landspolitik........................................................................ 1
Ungdom för Europa.............................................................. 1
Uppehållstillstånd.................................................................. 1
Upphandling.......................................................................... 1,3
Upphovsrätt............................................................................ 1
Ursprungsmärkning av jordbruksprodukter....................... 1
Ursprungsmärkning av kläder............................................. 1
Ursprungsmärkning av livsmedel........................................ 1
Ursprungsregler..................................................................... 1
Utbildningsbevis.................................................................... 1
Utlänningsförbehåll............................................................... 1
Utlänningsförordningen........................................................ 1
Utlänningslagen..................................................................... 1
1992/93:EU Reg.
11 Utrikespolitiskt samarbete.................................................... 1
Utskottsutfrågning................................................................. 1
Utsläpp................................................................................... 1
Utvecklingsklausul................................................................ 1
Valloniendomen.................................................................... 1
Valutarestriktioner................................................................ 1
Valutatransaktioner............................................................... 1
Varor, fri rörlighet för.......................................................... 1,3
Varumärken, skydd för......................................................... 1
Verkstadsindustrin................................................................. 1
Veterinära bestämmelser....................................................... 1
Veterinärer............................................................................. 1
Vetorätt................................................................................... 1
VHS......................................................................................... 1
Vin.......................................................................................... 1
Vin & Sprit AB...................................................................... 1
Vite.......................................................................................... 1
Värdepappersmarknad.......................................................... 1
Växelkurspolitik.................................................................... 1
Växtförädlarrätt...................................................................... 1
Växtskyddsregler.................................................................... 1
WHO....................................................................................... 1
Yrkesutbildningar.................................................................. 1
Ålderdom, förmåner vid....................................................... 1
Återbetalning av stöd............................................................ 1
Återvinning............................................................................ 1
Ägg.......................................................................................... 1
Ömsesidigt erkännande av examensbevis............................ 1
Öppen upphandling.............................................................. 1
Östeuropa............................................................................... 1,3
Övergångsarrangemang......................................................... 1
Övervakning........................................................................... 1
Övervakningsorganet............................................................. 1,3
1992/93:EU Reg.
gotab 44023, Stockholm 1993