Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)
1994/95 SkU11
I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens proposition 1994/95:91 om beskattningen av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor.
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:91 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
7. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
8. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
9. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
10. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
13. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
14. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
15. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv,
16. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
17. lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,
18. lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.
19. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Lagförslagen
Lagförslag 2.6 i propositionen gäller en ändring i 4 § kupongskattelagen. Utskottet har i betänkande 1994/95:SkU10 tillstyrkt en annan ändring i samma paragraf (lagförslag 2.4 i proposition 1994/95:52), men har överfört den författningstekniska regleringen för samordning i förevarande ärende. Med hänsyn härtill och efter vissa ytterligare redaktionella justeringar har de vid proposition 1994/95:91 fogade lagförslagen följande lydelse.
I propositionen föreslås ändrade skatteregler till följd av EG:s förordning (EEG) nr 2187/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Förordningen blir direkt gällande här när Sverige blir medlem i EU, men förordningen omfattas även av EES-avtalet.
En annan proposition (prop. 1994/95:68) om EEIG behandlas för närvarande i lagutskottet. Den gäller de civilrättsliga regler som skall komplettera EG-förordningen.
Beträffande skattefrågorna innebär EG:s förordning att nationella skatteregler skall tillämpas bl.a. när det gäller fördelning av vinst, taxeringsförfarande och andra förpliktelser som medlemsstaternas skattelagstiftning innehåller.
Förslagen i förevarande proposition innebär i allt väsentligt att EEIG och medlemmarna i en sådan intressegruppering skall beskattas som handelsbolag och delägare i handelsbolag. Detsamma gäller andelar i en intressegruppering. Reglerna om räntefördelning och expansionsmedelsberäkning skall dock inte tillämpas. Den frågan skall övervägas ytterligare. De nya reglerna skall tillämpas på beskattningsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.
Utskottet tillstyrker dessa förslag.
En av de övriga inkomstskatteändringar som föreslås i propositionen har samband med förslagen i propositionen om beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m. (prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10). Vid internationella fusioner och andra gränsöverskridande omstruktureringar inom EU skall de tillgångar och skulder som överlåts knytas till ett fast driftställe för det övertagande bolaget i den stat där det överlåtande bolaget är hemmahörande. Den bakomliggande tanken är att denna stat inte skall förlora rätten att beskatta avkastningen av verksamheten eller en vinst vid avyttring av tillgångarna. För att detta syfte skall kunna uppnås krävs även att anknytningen av tillgångarna till det fasta driftstället inte kan upplösas utan att beskattning sker.
Som framhålls i propositionen torde redan gällande bestämmelser föranleda uttagsbeskattning i här aktuellt fall. Utskottet delar dock regeringens uppfattning att saken otvetydigt bör klarläggas i lagtexten.
I propositionen föreslås även att reglerna kompletteras så att uttagsbeskattning skall aktualiseras när en juridisk person, exempelvis ett svenskt aktiebolag, erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av dubbelbeskattningsavtal samt att avdrag för koncernbidrag inte skall medges om mottagaren inte beskattas för bidraget på grund av dubbelbeskattningsavtal.
Utskottet tillstyrker också dessa förslag.
Ett annat förslag innebär begränsningar i avdragsrätten för underskott i utländsk juridisk person. Det gäller underskott som uppkommer vid beräkning av inkomst av utländsk juridisk person som enligt punkt 10 andra stycket b av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen skall beskattas hos delägaren. Förslaget innebär att avdrag för sådant underskott medges endast mot överskott av den juridiska personens verksamhet för ett senare beskattningsår.
Till följd av EES-avtalet föreslås i propositionen att en skyldighet införs att lämna särskild kontrolluppgift för utomlands bosatta artister m.fl. för beräkning av pensionsgrundande inkomst på grund av arbete i Sverige. Vidare införs en avdragsrätt för sådana obligatoriska avgifter som på grund av arbete i annat land påförts den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige omfattas av EES-avtalet.
I propositionen föreslås också att kontinuitet skall gälla för uttag av avkastningsskatt på pensionsmedel när livförsäkringsföretag upplöses vid fusion eller efter en överföring av hela försäkringsbeståndet mellan två livförsäkringsföretag. Det innebär att en fusion eller en inkråmsöverlåtelse skall varken öka eller minska uttaget av avkastningsskatten. Det överlåtande företagets förpliktelser i skattehänseende skall gå över på det övertagande företaget.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de ovan nämnda förslagen och tillstyrker propositionen även i denna del.
Flera av de i propositionen framlagda lagförslagen innehåller ändringar i paragrafer som även föreslås ändrade i andra propositioner som lämnats till riksdagen under hösten. Ett flertal ändringar föreslås i regeringens ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25, FiU1). Det gäller punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, 2 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt, 9 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, 9 § lagen om ersättningsfonder och 11 § lagen om återföring av skatteutjämningsreserv. Förslagen till ändringar i nämnda paragrafer i förevarande proposition bygger på det förslag till ändringar i paragraferna som föreslås i den ekonomisk-politiska propositionen. Ändringsförslagen bör därför i förevarande ärende utformas som en ändring i det lagbeslut som riksdagen kommer att fatta med anledning av proposition 1994/95:25 och finansutskottets betänkande FiU1.
I 1 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader (lagförslag 2.13) föreslås en följdändring till EEIG-reglerna. Utskottet tillstyrker ändringen, men förordar att denna samordnas dels med ett ändringsförslag i samma paragraf i proposition 1994/95:25, dels med ett förslag rörande samma lagrum i proposition 1994/95:122 som skatteutskottet kommer att behandla i betänkandet 1994/95:SkU16. Lagförslag 2.13 bör därför behandlas i det nämnda betänkandet och utgår följaktligen i förevarande ärende. Detsamma gäller lagförslag 2.9 som innehåller ett förslag till ändring i 2 § lagen om statlig fastighetsskatt. Samma lagrum är föremål för ändring i proposition 1994/95:53 som skatteutskottet behandlar i betänkandet 1994/95:SkU13. Ändringsförslaget i lagförslag 2.9 bör därför behandlas i sistnämnda ärende.
Med de justeringar som föranleds av det ovan anförda tillstyrker utskottet de vid proposition 1994/95:91 fogade lagförslagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande europeiska ekonomiska intressegrupperingar att riksdagen bifaller proposition 1994/95:91 i denna del,
2. beträffande övriga inkomstskatteändringar att riksdagen bifaller proposition 1994/95:91 i denna del,
3. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:52 i denna del och 1994/95:91 i denna del och till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de här ovan på s. 4--29 återgivna förslagen till
1. lag om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar, 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna
dels att den föreslagna ändringen i punkt 1 av anvisningarna till 22 § utgår ur lagförslaget,
dels att övergångsbestämmelsen får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och den 1 januari 1995 och tillämpas första tillämpas första gången vid 1996 års gången vid 1995 års taxering om inte annat taxering. framgår av punkterna 2 och 3.
2. Ändringen i 46 § 2 mom. tillämpas redan vid 1995 års taxering. 3. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till 22 § tillämpas inte på händelser som inträffar före utgången av år 1994.
dels att riksdagen antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) i anvisningspunktens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse 1994/95:25 och finansutskottets betänkande 1994/95:FiU1 punkt 1 av anvisningarna till 22 §
1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga -- -- -- affärshändelsen i verksamheten. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också -- -- -- begär det. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare -- -- -- nämnda lag. Har en tillgång tagits ut -- -- -- statlig inkomstskatt. Uttagsbeskattning sker -- -- -- anvisningarna till 42 §.
Uttagsbeskattning skall även ske -- under förutsättning att särskilda skäl mot det inte föreligger -- 1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört, 2. om en näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av en förvärvskälla, 3. om inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller 4. i fråga om tillgång som har förts över från en del av en förvärvskälla till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte av den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock inte ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast driftställe i Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en förvärvskälla från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning, gäller sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till motsvarande del av förvärvskällan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Lagen tillämpas inte på händelser som inträffar före utgången av år 1994.
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med de ändringarna
dels att den i propositionen föreslagna ändringen i 2 § 3 mom. utgår ur lagförslaget,
dels att riksdagen antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i lagen om (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse 1994/95:25 och finansutskottets betänkande 1994/95:FiU1
2 § 3 mom.
3 mom. Äger svenskt aktiebolag -- -- -- verksamhet av något slag,
d) att, om bidrag lämnas d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till från dotterföretag till moderföretag, moderföretag, moderföretaget skulle vara moderföretaget skulle vara frikallat från frikallat från skattskyldighet för skattskyldighet för utdelning som under utdelning som under beskattningsåret hade beskattningsåret hade uppburits från uppburits från dotterföretaget samt dotterföretaget,
e) att, om bidrag lämnas e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till från dotterföretag till annat dotterföretag, annat dotterföretag, moderföretaget är moderföretaget är investmentföretag eller investmentföretag eller förvaltningsföretag som förvaltningsföretag som avses i a eller avses i a eller moderföretaget i annat fall moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för från skattskyldighet för utdelning som under utdelning som under beskattningsåret hade beskattningsåret hade uppburits från det givande uppburits från det givande dotterföretaget eller dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning skattskyldigt för utdelning som under beskattningsåret som under beskattningsåret hade uppburits från det hade uppburits från det mottagande dotterföretaget. mottagande dotterföretaget samt
f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat.
Lämnar svenskt moderföretag -- -- -- men inte i annat fall. Även i andra fall skall -- -- -- för vidarebefordrat belopp. Avdrag för koncernbidrag -- -- -- avdrag föreligger. Lämnas bidrag från svenskt -- -- -- inte är uppfyllda.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.
4. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 7. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 8. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
10. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel med de ändringarna
dels att den föreslagna ändringen i 9 § utgår ur lagförslaget,
dels att riksdagen antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse 1994/95:25 och finansutskottets betänkande 1994/95:FiU1
9 §
Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra och tredje styckena.
För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1--3 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget.
I det fall beskattningsåret I det fall beskattningsåret är längre eller kortare är längre eller kortare än 12 månader skall än 12 månader skall skattesatsen jämkas i skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan motsvarande mån. Sådan jämkning skall också jämkning skall också göras om hela göras om hela behållningen på ett behållningen på ett pensionssparkonto avskattas pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1 mom. enligt 32 § 1 mom. första stycket j första stycket j kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370) eller pensionsskuld som avses eller pensionsskuld som avses i 3 § femte stycket helt i 3 § femte stycket helt upplöses under upplöses under beskattningsåret. beskattningsåret. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag eller sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.
11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder med den ändringen att lagens ingress får följande lydelse: "Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse."
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 14. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, 15. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv med den ändringen att lagens ingress får följande lydelse: "Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse." 16. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 17. lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond, 18. lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m., 19. lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Stockholm den 8 december 1994
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Per Rosengren (v) och Michael Stjernström (kds).