Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget
2000/01
SkU9
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker den motion som väckts i ärendet. I sammanhanget lägger utskottet fram ett förslag om en lagändring som klargör hur andelsägare i utländska motsvarigheter till svenska värde-pappersfonder skall beskattas.
Vid betänkandet fogas tre reservationer (m) och ett särskilt yttrande (m).
Propositionerna
Proposition 2000/01:22
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 2000/01:22 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst- skattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-medel m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktu-reringar inom EG,
8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investeringsavgifter för vissa byggnadsarbeten,
11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
I propositionen behandlas vissa nationella regler som vid inkomst- beskattningen i dag gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet.
Enligt gällande regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) kan bara svenska företag ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I propositionen föreslås att ett utländskt bolag som bedriver näringsverk- samhet här vid ett fast driftställe skall jämställas med ett svenskt företag. Det utländska bolaget måste dock höra hemma i en stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning.
Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara inkomst- skattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelarna i ett dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser vara svenskt. I propositionen föreslås att bestämmelserna också skall gälla utländska moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller en stat med vilken Sverige ingått ett skatte-avtal som innehåller en klausul om ömsesidigt informationsutbyte.
Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag, skall aktier som skiftas ut till medlemmarna inte behandlas som utdelning om vissa villkor är uppfyllda. Det föreslås att motsvarande skall gälla om en utländsk ekonomisk förening som är ett utländskt bolag och hör hemma inom EES, ombildas till ett aktiebolag. Utskiftning i annat fall då föreningen upplöses behandlas enligt gällande rätt som utdelning om den ekonomiska föreningen är svensk. I propositionen föreslås att motsvarande skall gälla om den ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES.
Koncernbidrag kan i dag bara lämnas mellan svenska företag och vidarebefordras genom sådana företag. I propositionen föreslås att utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs med motsvarande svenska företag om både givare och mottagare är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.
Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett annat svenskt aktiebolags eller en svensk ekonomisk förenings räkning. Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning verksamheten bedrivs. I propositionen föreslås att utlandsägda fasta drift-ställen jämställs med svenska företag om det utländska bolaget motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och hör hemma i en stat inom EES. Om bolaget är kommittentföretag krävs att kommissionärs-verksamheten hänförs till det utländska bolagets fasta driftställe i Sverige.
Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får bara göras om verksamheten bedrivs i Sverige. I propositionen föreslås att avdrag får göras även om verksamheten bedrivs utomlands. Vidare slopas kravet på avsätt-ning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare som är bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter.
Bestämmelserna om uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar gäller bara om moderföretaget i koncernen är ett svenskt företag. I propositionen föreslås att bestämmelserna utvidgas till att gälla även när moderföretaget i koncernen är ett utländskt bolag som hör hemma inom EES. Det föreslås att bestämmelserna om att kapitalvinsten inte behöver tas upp som intäkt vid en efterföljande fusion på motsvarande sätt skall gälla vid en efterföljande fission.
Om uppskov med beskattningen vid ett internationellt andelsbyte erhållits med stöd av den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, skall bestämmelserna om beskattningen vid andelsbyten och koncerninterna andelsavyttringar i IL kunna bli tillämpliga på uppskovet vid ett efterföljande andelsbyte eller en fusion eller fission.
Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och juridiska personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i Sverige föreslås också få tillämpa reglerna i AvrL. Det föreslås också att begränsat skatt-skyldiga med fast driftställe i Sverige skall kunna göra avdrag för utländska skatter vid inkomstsbeskattningen.
I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen (1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter eller visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut till arbetstagaren.
Den 1 augusti 2000 genomfördes ett flertal ändringar beträffande arbets- marknadspolitiska författningar. I propositionen finns förslag om följd- ändringar i skattelagstiftningen.
Vidare föreslås ett antal redaktionella ändringar av rättelsekaraktär. Slutligen föreslås att ett antal obsoleta författningar skall upphävas.
Proposition 2000/01:12 i viss del
I betänkande 2000/01:SkU6 har utskottet behandlat proposition 2000/01:12 Beskattning av utländska nyckelpersoner. Utskottet har tillstyrkt propo- sitionen, men har överfört den författningstekniska regleringen av ett förslag till ändring i 12 kap 3 § inkomstskattelagen till förevarande betänkande för att lagändringen skall kunna samordnas med en ändring i samma lagrum som föreslås i proposition 2000/01:22.
Lagförslagen
Med den redaktionella justering som följer av nämnda författningstekniska samordning får de vid proposition 2000/01:22 fogade lagförslagen - efter rättelse av några felskrivningar - de lydelser som framgår av bilaga 1 till detta betänkande.
Motion
2000/01:Sk16 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som belyser förhållandet mellan svensk skattelagstiftning och internationell rätt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefrihet på kapitalvinster från näringsbetingade aktier.
3. Riksdagen beslutar att Lex Asea skall gälla också för onoterade bolag.
Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m.
Propositionen
I proposition 2000/01:22 föreslås ändringar i vissa skatteregler som vid inkomstbeskattningen gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet. Det gäller reglerna om skattefria utdelningar i vissa fall, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden, avdrag för egenavgifter, gränsöverskridande omstruktureringar och avräkning av utländsk skatt. Flera av förslagen grundar sig på en promemoria (Ds 2000:28) som har arbetats fram inom Finansdepartementet.
I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen och följdändringar i skattelagstiftningen till vissa ändringar i arbetsmarknads-politiska författningar som antogs våren 2000 och vidare ett antal redak-tionella ändringar av rättelsekaraktär i inkomstskattelagen. Slutligen föreslås att ett antal föråldrade författningar skall upphävas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag i proposition 2000/01:22. Propositionen tillstyrks följaktligen.
Vid behandlingen av proposition 2000/01:12 Beskattning av utländska nyckelpersoner har utskottet (bet. 2000/01:SkU6) överfört behandlingen av ett förslag till ändring i 12 kap. 3 § inkomstskattelagen till ifrågavarande ärende för att en författningsteknisk samordning skall kunna ske med det ändringsförslag i samma paragraf som föreslås i proposition 2000/01:22. Med den justering av propositionens lagtext som föranleds härav tillstyrker utskottet lagförslagen i proposition 2000/01:22.
Fortsatt anpassning till internationella förhållanden
Motionen
I motion Sk16 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) förordas en översyn av hela skattelagstiftningen med avsikt att dels ändra de bestämmelser som står i strid med EG-rätten, dels anpassa det svenska regelsystemet till internationell rätt. En sådan översyn bör enligt motionen ifrågasätta om det med nuvarande snabba internationalisering av näringslivet finns anledning att göra åtskillnad mellan företag i EU och andra utländska bolag. Svenska skatteregler får inte försvåra etablering av verksamheter som sträcker sig över gränserna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att en stor del av arbetet på skatteområdet under senare år har präglats av ett internationellt perspektiv, framför allt att anpassa regelsystemet till EG-rätten. Avgöranden i EG-domstolen har haft betydelse för flera förslag i den proposition som behandlas i detta ärende. För att det skall vara möjligt att snabbt fånga upp sådana ändringsbehov som följer av den rättsutveckling som sker inom ramen för våra internationella åtaganden, måste anpassningsarbetet med nödvändighet ingå i en kontinuerlig process. Detsamma gäller sådana ändringar som syftar till att vi i Sverige skall kunna bibehålla en internationellt sett konkurrenskraftig företagsbeskattning. Enligt proposition 2000/01:22 ingår en uppföljning av vår interna skattelagstiftning med hänsyn bl.a. till våra internationella åtaganden som en naturlig del i lagstiftningsarbetet. En mer allmän översyn av förhållandet mellan våra interna skatteregler och internationell rätt kan naturligtvis aktualiseras i det arbetet. Utskottet finner emellertid inte att det finns skäl för att begära en sådan särskild utredning som motionärerna avser. Utskottet avstyrker därför motion Sk16 yrkande 1.
Näringsbetingade andelar
Gällande rätt, m.m.
Kapitalvinster som härrör från försäljning av företagens näringsbetingade innehav av andelar i andra företag beskattas som inkomster i näringsverk- samheten. Särskilda uppskovsregler har införts för vissa omstrukturerings- situationer.
Frågan om beskattningen av näringsbetingade andelar behandlas för närvarande i två utredningar, Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företags- skattefrågor och Utredningen (Fi 1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor. Utredningarna beräknas avslutas i början av nästa år.
Motionen
Enligt motion Sk16 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) är det angeläget att ett förslag om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade aktier läggs fram snarast. Som skäl för en skattefrihet anför motionärerna bl.a. att nuvarande skatteregler innebär en konkurrensnackdel i förhållande till länder som har denna skattefrihet och att omstruktureringar inom näringslivet skulle underlättas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att resultatet av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motionsyrkandet.
Marknadsnoteringskravet i Lex Asea
Gällande rätt
De bestämmelser som brukar kallas Lex Asea innebär att ett dotterföretag kan avskiljas från sitt moderföretag genom att samtliga aktier i dotterbolaget delas ut till aktieägarna utan att dessa beskattas för utdelningen eller att moderföretaget uttagsbeskattas. I stället justeras anskaffningsutgifterna för moder- och dotterföretagets aktier. Flera villkor uppställs, bl.a. att moder-företaget skall vara marknadsnoterat.
Motionen
I motion Sk16 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås att Lex Asea ändras så att reglerna skall gälla även för onoterade bolag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare och senast i våras (bet. 1999/2000:SkU14) avstyrkt Moderata samlingspartiets förslag om att slopa marknadsnoteringskravet i Lex Asea. Ett slopande skulle bl.a. medföra praktiska problem vid tillämp- ningen av reglerna. Utskottet avstyrker ånyo detta förslag.
Beskattning av utländsk värdepappersfond
Bakgrund
Enligt en inom Finansdepartementet den 1 november 2000 upprättad promemoria har uppkommit en fråga om huruvida andelsägare i utlands- baserade fonder skall beskattas för kapitalvinst vid avyttring av fondandelen och för utdelning från fonden eller om skattereglerna innebär att andelsägarna löpande skall beskattas som om de vore direktägare av fondens tillgångar. Promemorian har överlämnats till skatteutskottet.
I den inkomstskattelag (1999:1229) som börjar tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering har ordet "svensk" lagts till före ordet "värdepappersfond" i några paragrafer som reglerar beskattningen av andelsägaren respektive fonden. Det har emellertid inte angetts att någon förändring är avsedd jämfört med vad som gällde enligt motsvarande regler i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I skattemyndigheternas praxis har delägare i utländska värdepappersfonder kapitalbeskattats när de avyttrat sina fondandelar, på samma sätt som vid avyttring av svenska värdepappersfonder. Skatterätts-nämnden har i ett förhandsbesked den 5 maj 2000 funnit att utländska värdepappersfonder, som till sin beskaffenhet kan jämställas med svenska värdepappersfonder i inkomstskattehänseende, bör behandlas på samma sätt som svenska fonder. Riksskatteverket har hos Regeringsrätten begärt att Skatterättsnämndens beslut skall fastställas.
Utomlands finns många olika associationer som sysslar med värde- pappersförvaltning och i vilka andelar kan förvärvas. Vissa har en teknisk konstruktion som liknar svenska värdepappersfonder och som fungerar på samma sätt. En stor del av de utländska fonder som marknadsförs och säljs i Sverige har sitt säte i Luxemburg och bygger i allt väsentligt på EG:s direktiv om fondverksamhet (85/611/EEC 20.12 1985). Beskattningen av själva fonden är i Luxemburg endast 0,06 % av fondkapitalet (jämfört med 1,5 % i Sverige), och det förekommer ingen särskild beskattning av utdelning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den i Finansdepartementets promemoria framförda uppfattningen att andelsägare i de utländska fonder som motsvarar svenska värdepappersfonder vad avser öppenhet, reglering samt kontroll bör beskattas för sin andel på samma sätt som andelsägare i svenska värde- pappersfonder. Härigenom undviks diskriminerande och svåradministrerade skatteregler. Utskottet föreslår att riksdagen antar det förslag till ändringar i berörda paragrafer i inkomstskattelagen som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3. Lagändringarna innebär att andelsägare i en utländsk värde-pappersfond som avses i paragraferna skall beskattas för kapitalvinst vid avyttring av fondandelen och för utdelning från fonden och inte för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.
Utskottet hemställer
1. beträffande anpassningar på företagsskatteområdet till EG- fördraget, m.m.
att riksdagen godtar proposition 2000/01:22 i denna del,
2. beträffande fortsatt anpassning till internationella förhållanden
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 1,
res. 1 (m)
3. beträffande näringsbetingade andelar
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 2,
res. 2 (m)
4. beträffande marknadsnoteringskravet i Lex Asea
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 3,
res. 3 (m)
5. beträffande beskattning av utländsk värdepappersfond
att riksdagen beslutar att de paragrafer i inkomstskattelagen (1999:1229) som reglerar beskattningen av andelsägare i svenska värdepappersfonder skall omfatta också andelsägare i utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder,
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av propositionerna 2000/01:12 i denna del och 2000/01:22 i denna del och vad utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de i bilaga 1 till detta betänkande återgivna förslagen till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), dock att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna tillförs en ny punkt 5 med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 2 till detta betänkande, 2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., 5. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, 6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, 8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investerings-avgift för vissa byggnadsarbeten, 11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift, 12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift, 13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
dels antar utskottets lagförslag i bilaga 3 till detta betänkande.
Stockholm den 28 november 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).
1. Fortsatt anpassning till internationella förhållanden (mom. 2)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör det med nuvarande snabba internationalisering av näringslivet ifrågasättas om det finns anledning att göra åtskillnad mellan företag i EU och andra utländska bolag. I en tid när företag, människor, kapital, tjänster och varor blir allt rörligare är det nödvändigt att Sverige framstår som ett attraktivt land för såväl inhemska som utländska investe-ringar. Svenska skatteregler får inte försvåra etablering av verksamheter som sträcker sig över gränserna.
Regeringen bör tillsätta en utredning med syfte dels att ändra de bestämmelser som står i strid med EG-rätten, dels att anpassa det svenska regelsystemet till internationell rätt.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande fortsatt anpassning till internationella förhållanden
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en utredning som belyser förhållandet mellan svensk och interna-tionell skattelagstiftning.
2. Näringsbetingade andelar (mom. 3)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Det torde i dag råda stor samstämmighet om att beskattningen av näringsbetingade aktieinnehav måste begränsas. I regeringens proposition anförs att huvudprincipen vid avkastning på eget kapital skall vara att en inkomst endast beskattas en gång inom bolagssektorn. Denna princip följs inte när det gäller kapitalvinster på näringsbetingade andelar.
Kapitalvinster på näringsbetingade andelar beskattas till skillnad från mot-svarande utdelningar två gånger inom bolagssektorn. Detta strider inte bara mot huvudprincipen utan ökar också incitamenten till skattearbitrage mellan de olika inkomstslagen. Det är dessutom en konkurrensnackdel i förhållande till länder som har denna skattefrihet. Det är också uppenbart att komplexi-teten skulle minska i det regelsystem som här berörs om skattebefrielse för näringsbetingade aktier införs.
Två utredningar arbetar för närvarande med denna fråga. Enligt vår mening måste beskattningen av kapitalvinster från näringsbetingade andelar avskaffas så snart som möjligt. Det är angeläget att regeringen skyndar på arbetet och att ett förslag till skattefrihet på kapitalvinster från närings-betingade andelar läggs fram snarast. Vi förordar i enlighet med motion Sk16 att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen i frågan.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande näringsbetingade andelar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en utredning som belyser förhållandet mellan svensk och internatio-nell skattelagstiftning.
3. Marknadsnoteringskravet i Lex Asea (mom. 4)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
I propositionen lämnas förslag om att Lex Asea-reglerna skall utvidgas till sin geografiska omfattning. Ett problem som regeringen inte har tagit upp är att bara noterade bolag kan använda sig av dessa regler. Reglerna diskri-minerar alltså de onoterade bolagen. Vi föreslår i enlighet med motion Sk16 att Lex Asea utvidgas till att gälla även onoterade bolag.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande marknadsnoteringskravet i Lex Asea
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om att Lex Asea skall gälla även för onoterade bolag.
Särskilt yttrande
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) anför:
Frågan om beskattning av utländska nyckelpersoner är avgjord i betänkande 2000/01:SkU6 och vi har där redogjort för vårt ställningstagande varför vi här inte ånyo har anledning att ta ställning till denna fråga.
Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag
1. Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
==============
---------------------------------------------------------------
5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige. ---------------------------------------------------------------
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 2 kap. 3 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 14 §, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 16 och 21 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 10 a och 16 a §§ samt en ny rubrik närmast före 6 kap. 16 a § av följande lydelse.
---------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------------------- 2 kap.
3 § --------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om juridiska personer skall inte tillämpas på
- dödsbon,
- svenska handelsbolag, eller
- juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket. --------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om juridiska personer skall tillämpas också Bestämmelserna om juridiska på svenska värdepappersfonder.================================================= personer skall tillämpas också på värdepappersfonder. --------------------------------------------------------------- Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §. --------------------------------------------------------------- Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §. --------------------------------------------------------------- I vilka fall utländska associationer anses som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §.
--------------------------------------------------------------- 6 kap.
10 a § ---------------------------------------------------------------
Utländska värdepappersfonder är begränsat skattskyldiga.
---------------------------------------------------------------
Utländska värdepappersfonder
--------------------------------------------------------------- 16 a § ---------------------------------------------------------------
Utländska värdepappersfonder är skattskyldiga för inkomst av
- fastighet i Sverige, och
- tillgångar som är hänförliga till det fasta driftstället i Sverige och som ingår i fonden.
--------------------------------------------------------------- 30 kap.
1 § --------------------------------------------------------------- Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond. --------------------------------------------------------------- Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, Avdrag får dock inte göras av investment-företag, privatbostadsföretag, förvaltningsföretag och investment-företag, svenska värdepappersfonder. förvaltningsföretag och värdepappersfonder.
--------------------------------------------------------------- 39 kap.
14 §[1] --------------------------------------------------------------- För investmentföretag och svenska värdepappersfonder För investmentföretag och gäller, utöver vad som följer värdepappersfonder gäller, av övriga bestäm-melser i utöver vad som följer av denna lag, följande: övriga bestäm-melser i denna lag, följande: --------------------------------------------------------------- 1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. --------------------------------------------------------------- 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 2 procent för investmentföretag och 1,5 procent för värdepappersfonder av värdet på deras delägarrätter vid beskattningsårets ingång skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets sådana aktier skall inte inräknas i underlaget. --------------------------------------------------------------- 3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras 3. Utdelning som företaget av, dock inte med så högt eller fonden lämnar skall dras belopp att det uppkommer ett av, dock inte med så högt underskott. Sådan utdelning av belopp att det uppkommer ett andelar i ett dotterbolag som underskott. Sådan utdelning av avses i 42 kap. 16 § skall andelar i ett dotterbolag som dock inte dras av. Svenska avses i 42 kap. 16 § skall värdepappers-fonder får dra av dock inte dras av. utdelning till annan än Värdepappersfonder får dra av andelsägare i fonden med högst utdelning till annan än ett belopp som motsvarar 2 andelsägare i fonden med högst procent av fondens värde vid ett belopp som motsvarar 2 utgången av beskattningsåret. procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. --------------------------------------------------------------- Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.
--------------------------------------------------------------- 42 kap.
8 § --------------------------------------------------------------- Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränta. --------------------------------------------------------------- Första stycket tillämpas också vid förvärv av Första stycket tillämpas också marknadsnoterade andelar i en vid förvärv av svensk värdepappersfond som marknadsnoterade andelar i en bara innehåller svenska värdepappersfond som bara fordrings-rätter. innehåller svenska fordringsrätter.
--------------------------------------------------------------- 44 kap.
6 § --------------------------------------------------------------- Om en svensk värdepappersfond upplöses, anses varje Om en värdepappersfond andelsägare ha avyttrat sin upplöses, anses varje andel. andelsägare ha avyttrat sin andel.
--------------------------------------------------------------- 48 kap.
2 § --------------------------------------------------------------- Med delägarrätt avses Med delägarrätt avses
- aktie, - aktie,
- rätt på grund av teckning av aktier, - rätt på grund av teckning av aktier,
- teckningsrätt, - teckningsrätt,
- delrätt, - delrätt,
- andel i en svensk värdepappers-fond, - andel i en värdepappersfond,
- andel i en ekonomisk - andel i en ekonomisk förening, och förening, och
- annan tillgång med liknande - annan tillgång med liknande konstruktion eller konstruktion eller verkningssätt. verkningssätt. --------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas också på
- vinstandelsbevis som avser lån i svenska kronor,
- konvertibelt skuldebrev i svenska kronor,
- termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller termin och option som avser aktieindex, och
- annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.
Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.
--------------------------------------------------------------- 16 § --------------------------------------------------------------- Har andelar i svenska värdepappersfonder förvärvats Har andelar i före år 1995, får fysiska värdepappersfonder förvärvats personer som före år 1995, får fysiska anskaffningsutgift använda personer som andelens marknadsvärde den 31 anskaffningsutgift använda december 1992 eller, om fonden andelens marknadsvärde den 31 bildades under åren 1993 eller december 1992 eller, om fonden 1994, det först noterade bildades under åren 1993 eller marknadsvärdet. Motsva-rande 1994, det först noterade gäller i fråga om fondandels- marknadsvärdet. Motsvarande bevis vars innehavare gäller i fråga om registrerats efter utgången av fondandelsbevis vars år 1994. innehavare registrerats efter utgång-en av år 1994. --------------------------------------------------------------- Första stycket gäller inte andelar i sådana värdepappersfonder som tidigare var allemansfonder. Om sådana andelar förvärvats före år 1991, får anskaffningsutgiften bestämmas till andelens marknadsvärde den 31 december 1990.
--------------------------------------------------------------- 21 §[2] --------------------------------------------------------------- Kapitalförluster på marknads- noterade andelar i svenska Kapitalförluster på marknads- värde-pappersfonder som noterade andelar i innehåller bara svenska värdepappers-fonder som fordringsrätter skall dras av innehåller bara svenska i sin helhet. fordringsrätter skall dras av i sin helhet.
--------------------------------------------------------------- _______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
---------------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse (2000:78).
[2]: Senaste lydelse (2000:540). Innehållsförteckning
Elanders Gotab, Stockholm 2000