Fastställande för 2026, 2027 och 2028 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten,

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2026/786 · förordning (EU) 2026/1547.

(1) Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, i förekommande fall inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. I enlighet med artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs fiskemöjligheterna i enlighet med de mål och regler för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Fiskemöjligheter ska också fastställas i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472 om upprättande av fleråriga planer för vissa bestånd som fiskas i Nordsjön och i västliga vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de fiskemöjligheter som tilldelas medlemsstaterna tillförsäkra relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(2) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) bör fastställas, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013, i enlighet med bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, på grundval av ett långsiktigt perspektiv, med beaktande av regionala särdrag, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(3) Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har alla bestånd för vilka det finns fångstbegränsningar omfattats av landningsskyldigheten sedan den 1 januari 2019, även om vissa undantag är tillämpliga. På grundval av gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15.3 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit de delegerade förordningarna (EU) 2023/2459 och (EU) 2023/2623 som fastställer närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för vissa fisken.

(4) Fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. Fiskemöjligheter bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) vetenskapligt baserade råd vad gäller kvantitet för totala fångster, om ett sådant föreligger. De kvantiteter som genom undantag från landningsskyldigheten även fortsättningsvis får kastas överbord bör dras av från den rekommenderade kvantiteten för totala fångster. För bestånd för vilka Ices enbart ger råd om landningar bör fiskemöjligheterna vidare fastställas på grundval de råden.

(5) I de fleråriga planer som inrättas genom förordningarna (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472 fastställs mål och åtgärder för den långsiktiga förvaltningen av de bestånd som omfattas av dessa fleråriga planer. Fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1.1 i förordning (EU) 2018/973 och i artikel 1.1 i förordning (EU) 2019/472 (målbestånd) bör fastställas inom det värdeintervall för fiskeridödlighet som ger maximal hållbar avkastning (MSY) (FMSY-intervall), eller bör fastställas till ett lägre värde, och, när det är relevant, i enlighet med skyddsåtgärderna kopplade till biomassa i de förordningarna. FMSY-intervallen anges i relevanta råd från Ices. Fiskemöjligheterna för målbestånd för vilka FMSY inte kan fastställas, samt för bestånd som avses i artikel 1.4 i förordning (EU) 2018/973 och i artikel 1.4 i förordning (EU) 2019/472 (bifångstbestånd), bör fastställas i enlighet med de mål som anges i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller, om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig, i enlighet med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, enligt definitionen i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(6) Enligt artikel 4.6 i förordning (EU) 2018/973 och artikel 4.7 i förordning (EU) 2019/472 bör fiskemöjligheterna för målbestånden fastställas på ett sätt som säkerställer att sannolikheten är mindre än 5 % för att biomassan understiger gränsreferenspunkten för biomassa (Blim).

(7) I enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2018/973 och artikel 8 i förordning (EU) 2019/472 ska, när vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan för något av målbestånden understiger MSY Btrigger, korrigerande åtgärder vidtas. I synnerhet bör fiskemöjligheterna fastställas till en nivå som motsvarar fiskeridödligheten minskad proportionellt för att ta hänsyn till minskningen av biomassan. Om vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan för något av målbestånden understiger Blim, ska ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan i synnerhet inbegripa ett avbrytande av det riktade fisket på det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd eller andra bestånd inom fiskena.

(8) Det finns vissa bestånd för vilka Ices rekommenderar nollfångst eller låga fångstnivåer eller för vilka Ices räknar med att en sannolikhet på mindre än 5 % för att biomassan kommer att understiga Blim endast kan uppnås genom låga fångstnivåer, endast kan uppnås genom nollfångster, eller inte kan uppnås ens vid nollfångst. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till sådana nivåer skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster, från dessa bestånd inom blandfisken, kunna leda till att ett eller flera fiskefartyg upphör med fisket även om de fortfarande har kvoter för andra arter, vilket i sin tur skulle kunna leda till en förtida stängning av vissa fisken. Enligt artikel 5.3 i förordning (EU) 2018/973, artikel 5.3 i förordning (EU) 2019/472 och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 jämförda med artikel 2.1 och 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att fastställa särskilda TAC:er för bifångster för vissa bestånd för att uppnå balans mellan ett fortsatt blandfiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett blandfiske inte kan fortsätta, och behovet av att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger MSY. Dessa TAC:er för bifångster bör fastställas till nivåer som undviker risken för en förtida stängning av fisken som fortfarande har kvoter för målarter på grund av fiskefartygens brist på kvoter för bestånd som fångas som bifångst, om en sådan förtida stängning skulle kunna få allvarliga socioekonomiska konsekvenser på kort sikt. Samtidigt bör TAC:erna för bifångster också säkerställa att de berörda bestånden bevaras, när underlåtelse att bevara bestånden skulle kunna få allvarliga miljömässiga och socioekonomiska konsekvenser på lång sikt såväl som därav beroende socioekonomiska konsekvenser på kort sikt. Dessa TAC:er för bifångster bör också fastställas till nivåer som är baserade på specifika, tillförlitliga och kontrollerbara belägg för potentiella förtida stängningar, potentiella socioekonomiska konsekvenser på kort sikt och långsiktig miljöpåverkan. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de blandfisken där fisk från dessa bestånd fångas som bifångst fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer.

(9) För att i möjligaste mån säkerställa att fiskemöjligheterna i blandfiske nyttjas i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för medlemsstaterna. En sådan pool för utbyte av kvoter skulle göra outnyttjade kvoter för vissa bifångster tillgängliga för medlemsstater för att täcka deras oundvikliga bifångster i vissa områden under omständigheter där dessa medlemsstater annars inte skulle ha någon kvot.

(10) I enlighet med artiklarna 2.2 och 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna för bestånd som inte omfattas av förordningarna (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472, när tillräckliga vetenskapliga uppgifter finns tillgängliga, fastställas i linje med FMSY-punktvärdet och, när det är relevant, på nivåer som återställer bestånden över nivåer som kan ge MSY. När dessa vetenskapliga uppgifter inte finns tillgängliga bör fiskemöjligheterna fastställas i linje med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

(11) För vissa bestånd gäller Ices råd under flera år, och det rådet är fortsatt bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning för hela rådgivningsperioden. I dessa fall bör årliga TAC:er som omfattar hela rådgivningsperioden i princip fastställas (fleråriga TAC:er). Om nya råd från Ices blir tillgängliga under den perioden bör det, så fort som möjligt efter offentliggörandet av dessa nya råd från Ices, säkerställas att de fleråriga TAC:erna förblir förenliga med de nya råden. Det bör dessutom säkerställas att de årliga avdrag som görs från den rekommenderade siffran för totala fångster i syfte att ta hänsyn till undantag från landningsskyldigheten förblir förenliga med tillgängliga data. För vissa bestånd, och särskilt för bestånd som på senare tid har uppvisat betydande variationer i biomassa och fiskeridödlighet, kan det dock vara lämpligt att fortsätta att fastställa årliga TAC:er.

(12) I enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472 bör Spanien och Frankrike, när de fastställer sina kvoter för kommersiellt fiske efter havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 8a och 8b, gemensamt säkerställa att summan av dessa kvoter, kommersiella utkast samt landningar och utkast inom fritidsfisket inte överstiger det lägsta värdet inom FMSY-intervallet (MSY Flägre) för totala upptag för det området, dvs. 3883 ton. För att kommissionen ska kunna övervaka att de mål och regler som fastställs i förordning (EU) nr 1380/2013 och i förordning (EU) 2019/472 tillämpas korrekt bör Spanien och Frankrike lämna information om sina respektive kvoter inom kommersiellt fiske efter havsabborre till kommissionen.

(13) De ytterligare åtgärderna för fritidsfisket efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b bör upprätthållas mot bakgrund av att fritidsfisket har en signifikant påverkan på fiskeridödligheten för detta bestånd.

(14) För vissa bestånd rekommenderar Ices fångster över en låg nivå. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till dessa nivåer skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster från dessa bestånd inom blandfisken, kunna leda till att ett eller flera fiskefartyg upphör med fisket även om de fortfarande har kvoter för andra arter, vilket i sin tur skulle kunna leda till en förtida stängning av vissa fisken. Enligt artikel 5.3 i förordning (EU) 2018/973 och artikel 5.3 i förordning (EU) 2019/472 samt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 jämförda med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen är det lämpligt att fastställa särskilda TAC:er för bifångster för vissa bestånd för att uppnå balans mellan ett fortsatt blandfiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett blandfiske inte kan fortsätta, och behovet av att uppnå god status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger MSY. Dessa TAC:er för bifångster bör fastställas till nivåer som undviker risken för en förtida stängning av fisken på grund av fiskefartygens brist på kvoter för bestånd som fångas som bifångst, om en sådan förtida stängning skulle kunna få allvarliga socioekonomiska konsekvenser på kort sikt, och som samtidigt säkerställer att de berörda bestånden bevaras, om underlåtelse att bevara bestånden skulle kunna få allvarliga miljömässiga och socioekonomiska konsekvenser på lång sikt såväl som därav beroende socioekonomiska konsekvenser på kort sikt. Dessa TAC:er för bifångster bör också fastställas på grundval av specifika, tillförlitliga och kontrollerbara belägg för potentiella förtida stängningar, potentiella socioekonomiska konsekvenser på kort sikt och långsiktig miljöpåverkan. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de blandfisken där fisk från dessa bestånd fångas som bifångst fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer.

(15) Enligt relevanta råd från Ices är fångsterna av lyrtorsk (Pollachius pollachius) vid fritidsfiske i Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a inte försumbara. Det är därför lämpligt att fastställa gränser för fångster av lyrtorsk vid fritidsfiske i det området och i angränsande områden, närmare bestämt i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt unionens vatten i Cecafs (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) område 34.1.1.

(16) I maj 2022 konstaterade Ices att det, trots medlemsstaternas ansträngningar när det gäller ålens (Anguilla anguilla) återhämtning, på det hela taget inte gjorts några framsteg mot att uppnå det utvandringsmål på 40 % av biomassan av blankål i hela unionen som fastställs i artikel 2.4 i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 och att inga tydliga mönster vad gäller dödligheten kunde observeras. I november 2025 rekommenderade Ices på nytt att fångsterna av ål, när försiktighetsansatsen tillämpas, bör vara noll i alla livsmiljöer och i alla livsstadier, i hela det naturliga utbredningsområdet, vilket omfattar Nordostatlanten och Medelhavet. Detta gäller både fångster inom fritidsfisket och kommersiella fångster och inbegriper fångster av glasål för utsättning och vattenbruk.

(17) Genom rådets förordning (EU) 2023/194 förlängdes fredningsperioden till sex månader för allt kommersiellt ålfiske i unionens marina vatten och bräckta vatten i Nordostatlanten. Dessutom förbjöds allt fritidsfiske efter ål i dessa vatten. Det ansågs att en sex månader lång fredningsperiod bättre skulle skydda beståndet än de unionsåtgärder och nationella åtgärder som hade genomförts fram till 2022. Det ansågs också att den förlängda fredningsperioden skulle främja uppnåendet av målet för utvandring på minst 40 % för blankål. Genom rådets förordningar (EU) 2024/257 och (EU) 2025/202 upprätthölls dessa åtgärder samtidigt som kriterierna för fastställande av fredningsperioden och det möjliga undantaget för fortsatt begränsat ålfiske under ålvandringsperioden förtydligades. På grund av det fortsatt kritiska tillståndet för ål är det lämpligt att upprätthålla dessa åtgärder under 2026.

(18) Enligt förordning (EG) nr 1100/2007 är utsättning av glasål en bevarandeåtgärd, som vissa medlemsstater väljer som ett led i sina förvaltningsplaner för ål. För att dessa medlemsstater ska kunna fortsätta att genomföra åtgärden kan det krävas att glasål fångas i unionens marina vatten och bräckta vatten i Nordostatlanten vid lämplig tidpunkt på året och eventuellt under den period då glasålen huvudsakligen vandrar. Medlemsstater får därför tillåta ytterligare glasålfiske, uteslutande för utsättning, under ytterligare 50 dagar under den period då glasålen huvudsakligen vandrar.

(19) Enligt Ices beräknas biomassan för tunga (Solea solea) i Ices-delsektionerna 20–24 ligga under Blim 2026. I enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2018/973 bör korrigerande åtgärder fastställas för det beståndet för 2026 för att säkerställa att det snabbt återgår till en biomassanivå över den nivå som kan producera maximalt hållbart uttag. Sådana korrigerande åtgärder bör fastställas för fiske med betydande bifångster av tunga, dvs. både för blandfiske med nät efter rödspätta (Pleuronectes platessa) och för blandfiske med trål efter havskräfta (Nephrops norvegicus). Eftersom bifångsten av tunga är minimal vid fiske med nät i delsektion 24 och vid småskaligt kustfiske i delsektion 22 söder om latitud 55°N, bör dessa områden undantas från sådana åtgärder.

(20) I sitt råd för vissa bestånd av hajar och rockor (Elasmobranchii) för 2026 rekommenderar Ices nollfångster på grund av den dåliga bevarandestatusen för bestånden av Elasmobranchii och eftersom även begränsad fiskeverksamhet kan innebära en allvarlig risk för bevarandet. Således bör fisket efter sådana arter förbjudas. Enligt artikel 15.4 a i förordning (EU) nr 1380/2013 är, dessutom, landningsskyldigheten inte tillämplig på arter som det är förbjudet att fiska. Vid oavsiktlig fångst får dessa arter inte komma till skada och de bör omedelbart frisläppas. Utkast av sådana Elasmobranchii anses inte öka fiskeridödligheten på ett betydande sätt och främjar bevarandet av dessa bestånd, eftersom de har en hög överlevnadsgrad vid utkast.

(21) För ett maximalt nyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(22) I artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 847/96 föreskrivs flexibilitet mellan år när det gäller kvoter för bestånd som omfattas av både försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen måste rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma på vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, på grundval av dessa bestånds biologiska tillstånd och på grundval av åtaganden gentemot tredjeländer. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet, som skulle undergräva uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör flexibilitet mellan år för kvoter enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör, i relevanta fall, inte få tillämpas på grundval av beståndets biologiska status och åtaganden gentemot tredjeländer.

(23) När enbart en medlemsstat fiskar efter ett visst bestånd är det lämpligt att den medlemsstaten, i enlighet med artikel 2.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), bemyndigas att fastställa en TAC för det beståndet. Ett sådant bemyndigande är lämpligt under förutsättning att medlemsstaten, när den fastställer TAC-nivån, följer de mål och regler som anges i förordning (EU) nr 1380/2013 i förordningarna (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472. För att kommissionen ska kunna övervaka att dessa mål och regler tillämpas korrekt bör medlemsstaterna lämna information om dessa TAC:er till kommissionen. Dessutom får kommissionen begära att den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bedömer dessa TAC:er, och om STECF bedömer att dessa TAC:er inte är förenliga med de mål och regler som fastställs i förordning (EU) nr 1380/2013 och i förordningarna (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472, bör medlemsstaterna ändra TAC:erna på grundval av STECF:s råd.

(24) Det är nödvändigt att fastställa begränsningar av fiskeansträngningen för tunga i västra delen av Engelska kanalen (Ices-sektion 7e) i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2019/472.

(25) Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) i en del av Iccats (Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten) konventionsområde, särskilt i Atlanten öster om 45°W, i enlighet med artiklarna 6, 11, 13 och 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2053.

(26) Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av data om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder data till kommissionen om fångster och fiskeansträngning för bestånd som omfattas av den här förordningen.

(27) Vid sitt årsmöte 2025 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) inte någon rekommendation om fastställande av TAC:en för djuphavskungsfisk (Sebastes mentella) i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 för 2026. I avvaktan på ett eventuellt antagande av NEAFC:s rekommendation för det beståndet bör TAC:en för djuphavskungsfisk i Ices-delområdena 1 och 2 preliminärt fastställas till noll.

(28) Vid sitt årsmöte 2025 antog NEAFC inte heller någon rekommendation för liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides) i Ices-delområdena 1 och 2 för 2026. Unionskvoten för liten hälleflundra i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 för 2026 bör därför fastställas till 1711 ton. Denna nivå motsvarar 9,25 % av den nivå som rekommenderas enligt Ices råd för 2023 (18494 ton), vilket utgör den bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivningen för det beståndet.

(29) Makrill (Scomber scombrus), blåvitling (Micromesistius poutassou) och atlantoskandisk sill (Clupea harengus) i Nordostatlanten är föremål för kuststaternas samråd om fiskeriförvaltningen av dessa bestånd, och bestånden förvaltas även av NEAFC. Unionen deltar i kuststaternas samråd för 2026 på grundval av de ståndpunkter som godkändes av rådet den 13 oktober 2025. När det gäller atlantoskandisk sill och blåvitling dokumenterades resultatet av samråden i godkända protokoll som undertecknades den 21 respektive den 23 oktober 2025. Vid sitt årsmöte 2025 antog NEAFC en rekommendation om bevarande- och förvaltningsåtgärder för 2026 för atlantoskandisk sill, men inte för blåvitling. Det är därför lämpligt att fastställa TAC:en för atlantoskandisk sill på grundval av NEAFC:s relevanta rekommendation och TAC:en för blåvitling i Nordostatlanten för 2026 till den nivå på fiskemöjligheter som överenskommits i de berörda kuststaternas godkända protokoll. När det gäller makrill pågår kuststaternas samråd fortfarande, och NEAFC antog inte någon rekommendation vid sitt årsmöte 2025. Det är därför lämpligt att fastställa en preliminär TAC för makrill för första halvåret 2026. Med tanke på att makrillfisket är säsongsbundet är det lämpligt att fastställa den preliminära TAC:en till 156921 ton, vilket motsvarar 90 % av den TAC som rekommenderas av Ices.

(30) Blåvitling (Micromesistius poutassou) i Nordostatlanten är föremål för kuststaternas samråd om fiskeriförvaltningen av detta bestånd, och beståndet förvaltas även av NEAFC. Unionen deltog i kuststaternas samråd på grundval av den ståndpunkt som godkändes av rådet den 7 oktober 2025. Resultatet av kuststaternas samråd dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades den 23 oktober 2025. Vid sitt årsmöte 2025 antog NEAFC inte någon rekommendation om bevarande- och förvaltningsåtgärder för blåvitling för 2026. TAC-nivån för blåvitling bör därför fastställas till den nivå som anges i det godkända protokollet av den 23 oktober 2025.

(31) Vid sitt årsmöte 2025 bibehöll Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) de befintliga åtgärderna för vissa bestånd i Iccats konventionsområde för 2026. Iccat höjde dessutom TAC-nivån för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och minskade tillståndet att behålla mako (Isurus oxyrinchus) i södra Atlanten för 2026 jämfört med 2025. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(32) Unionskvoterna för bestånd i Iccats konventionsområde för 2026 justerades vid Iccats årsmöte 2025 i enlighet med flera Iccat-rekommendationer, enligt vilka unionen på begäran får överföra en fastställd procentandel av sin outnyttjade kvot av fiskemöjligheter från antingen 2024 till 2026 eller från 2025 till 2026. I avvaktan på sådana eventuella justeringar av unionskvoterna bör kvoter för enskilda medlemsstater fastställas på grundval av den totala unionskvoten för 2026 enligt överenskommelse med Iccat före sådana justeringar.

(33) Vid sitt årsmöte 2025 antog Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för bestånd i CCAMLR:s konventionsområde under perioden 1 december 2025–30 november 2026. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(34) Vid sitt årsmöte 2025 fastställde Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) följande åtgärder i sitt behörighetsområde för 2026, varvid befintliga åtgärder som antagits för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) bibehölls, fångstbegränsningarna för storögd tonfisk (Thunnus obesus) sågs över och fångstbegränsningar för bonit (Katsuwonus pelamis) antogs för första gången. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. Unionskvoten för bonit i IOTC:s behörighetsområde för 2026 bör tilldelas de berörda medlemsstaterna på grundval av dessa medlemsstaters genomsnittliga relativa nivå av fiskeverksamhet under två referensperioder: de fem bästa åren för varje medlemsstat under perioden 2015–2024 och under perioden 2022–2024.

(35) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) planerar att hålla sitt årsmöte den 2–6 mars 2026. De befintliga åtgärder i SPRFMO:s konventionsområde som är funktionellt knutna till TAC:erna bör därför upprätthållas temporärt till dess att årsmötet har ägt rum och TAC:erna för 2026 har fastställts.

(36) Vid sitt årsmöte 2025 ändrade Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) några av de befintliga åtgärderna i IATTC:s konventionsområde och bibehöll samtidigt det befintliga antalet drivande anordningar som samlar fisk för 2026. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(37) Vid sitt årsmöte 2023 antog kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) TAC:en för sydlig tonfisk (Thunnus maccoyii) för en treårsperiod från och med 2024 till och med 2026. Denna åtgärd bör genomföras i unionsrätten för 2026.

(38) Vid sitt årsmöte 2025 beslutade Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) att upprätthålla de befintliga TAC:erna för 2026 i Seafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(39) Vid sitt årsmöte 2025 bibehöll Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) för 2026 de åtgärder som antagits för 2025. Dessutom antog WCPFC en bifångstbegränsning för stillahavstonfisk (Thunnus orientalis) för WCPFC:s konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(40) Vid sitt 47:e årsmöte, som ägde rum 2025, antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) fiskemöjligheter för vissa bestånd i Nafos konventionsområde för 2026. Den upprätthöll också för 2026 de befintliga åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna för nordlig stjärtfenad bläckfisk (Illex illecebrosus) i Nafo-delområdena 3 och 4 och gulstjärtsskädda (Limanda ferruginea) i Nafo-sektion 3LNO, som syftar till att minimera bifångsterna av icke-målarter och utan vilka fiskemöjligheterna för dessa bestånd skulle behöva minskas för att skydda icke-målarter. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(41) Vid sitt årsmöte 2025 reviderade fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) de befintliga åtgärderna för djuphavshajar, inbegripet den befintliga stängningen av fiskeområden och förteckningen över hajarter för vilka riktat fiske i Siofas avtalsområde är förbjudet. Dessutom antog Siofa en ny åtgärd för bentiska fisken, vilken innebär att vissa områden stängs för allt bottenfiske och att endast bottenfiske med långrev tillåts i vissa områden. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(42) Enligt artikel 498.2 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet) ska unionen och Förenade kungariket årligen samråda för att senast den 10 december varje år komma överens om TAC:erna för det efterföljande året för de bestånd som förtecknas i bilaga 35 till det avtalet.

(43) Under 2025 höll unionen och Förenade kungariket bilaterala samråd om fastställandet av ett stort antal TAC:er för 2026 för bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet. Dessa samråd genomfördes enligt artikel 498.2, 498.4 och 498.6 i handels- och samarbetsavtalet, och unionen deltog i dessa samråd på grundval av unionens ståndpunkt som godkändes av rådet den 21 oktober 2025 och i enlighet med kommissionens icke-officiella dokument som godkändes av rådet den 21, 23 och 31 oktober samt den 11 och 25 november 2025. Resultatet av samråden dokumenterades i en skriftlig handling som undertecknades av chefen för delegationerna den 10 december 2025. De berörda fiskemöjligheterna bör fastställas till de nivåer som anges i den skriftliga handlingen, och de övriga åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna och som också fastställs i den skriftliga handlingen bör genomföras i unionsrätten.

(44) Unionen och Förenade kungariket har kommit överens om ömsesidig tillgång under perioden 1 januari 2026–31 december 2030 till riktat fiske efter 560 ton långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i Nordatlanten, i medlemsstaternas och Förenade kungarikets exklusiva ekonomiska zoner. Den överenskommelsen utesluter tillgång till områden som avses i artikel 5.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(45) Unionen och Förenade kungariket har kommit överens om korrigerande åtgärder för torsk (Gadus morhua), kolja (Melanogrammus aeglefinus), vitling (Merlangius merlangus), tunga och rödspätta i Keltiska havet, Irländska sjön och Engelska kanalen. Sådana åtgärder är funktionellt knutna till TAC:en för de berörda bestånden, eftersom TAC-nivåerna utan sådana åtgärder inte skulle säkerställa beståndets återhämtning i tillräcklig utsträckning. För att säkerställa lika villkor för unionsoperatörer gentemot Förenade kungarikets operatörer bör dessa åtgärder tillämpas från och med den 1 juni 2026.

(46) Enligt relevanta råd från Ices för 2026 utgör fångsterna av lyrtorsk vid fritidsfiske i Ices-delområdena 6 och 7 en betydande andel av de totala fångsterna. Det är därför lämpligt att fastställa gränser för fångster av lyrtorsk vid fritidsfiske i dessa områden.

(47) De säsongsbundna stängningarna för fiske efter tobisfiskar med vissa släpredskap i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4 bör fortsätta för att möjliggöra skydd av lekområden och begränsning av fångster av ungfisk.

(48) Under 2025 höll unionen, Förenade kungariket och Norge trepartssamråd om sex gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd som förekommer i områden under deras respektive jurisdiktion. Dessa samråd genomfördes mellan den 27 oktober och den 4 december 2025 på grundval av unionens ståndpunkt som rådet godkände den 21 oktober 2025, och i enlighet med kommissionens icke-officiella dokument som godkändes av rådet den 23 och 27 oktober 2025. Resultatet av samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades av delegationscheferna den 5 december 2025. De relevanta fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som överenskommits med Förenade kungariket och Norge, tillsammans med övriga bestämmelser i det godkända protokollet.

(49) Befintliga kompletterande åtgärder för torsk bör bibehållas. Dessutom bör korrigerande åtgärder införas för att minska fiskeridödligheten och öka skyddet av unga exemplar av torsk. Dessa omfattar två nya fredningsperioder för torsk i unionens vatten i Ices-sektion 4b, två förlängda fredningsperioder i unionens vatten i sektionerna 3a och 2, uppdateringar av ordningarna för realtidsstängning från och med den 1 januari till och med den 31 mars 2026 i östra delen av Engelska kanalen (Ices-sektion 7d), södra Nordsjön (Ices-sektion 4c) och mellersta Nordsjön (Ices-sektionerna 4b och 3) samt begränsningar av riktat fiske efter torsk i södra och mellersta Nordsjön (Ices-sektionerna 4c och 4b), genom en begränsning av den totala torskfångsten i dessa två sektioner.

(50) Unionen höll bilaterala samråd med Norge om förvaltningen av sju gemensamma bestånd i Skagerrakområdet: torsk (Gadus morhua), kolja (Melanogrammus aeglefinus), sill (Clupea harengus), nordhavsräka (Pandalus borealis), rödspätta (Pleuronectes platessa), skarpsill (Sprattus sprattus) och vitling (Merlangius merlangus). Dessa samråd hölls i syfte att komma överens om förvaltningen av dessa bestånd och fiskemöjligheterna för 2026, liksom om kvotutbyten och tillträdesavtal för sex gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön. Samråden avslutades framgångsrikt den 16 och 18 december 2025 och resultatet dokumenterades i tre godkända protokoll. Det bilaterala avtalet om fiskearrangemang i Skagerrak och Kattegatt för 2026 och protokollet från fiskesamråden mellan Norge och Europeiska unionen på Sveriges vägnar för 2026 undertecknades av delegationscheferna den 16 december 2025. Avtalet om kvotutbyte och tillträde till vatten för gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön undertecknades av delegationscheferna den 18 december 2025. De relevanta fiskemöjligheterna bör fastställas till den nivå som överenskommits med Norge, och de övriga bestämmelserna i det godkända protokollet bör också genomföras i unionsrätten.

(51) Samråd mellan unionen och Norge pågår fortfarande om tillträde till deras respektive vatten för atlantoskandisk sill (Clupea harengus) och blåvitling (Micromesistius poutassou). I avvaktan på att dessa samråd avslutas bör dessa tillträdesnivåer markeras med ”fastställs senare”.

(52) När det gäller blåvitling (Micromesistius poutassou) bör överföringar av kvoter från WHB/8C3411 till WHB/1X14 för 2025 tillåtas för att möjliggöra den överenskomna kvotöverföringen för blåvitling från unionen till Norge för 2026. Detta bör inte påverka principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten. Förordning (EU) 2025/202 bör ändras i enlighet med detta.

(53) I enlighet med förfarandet i partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, och det genomförandeprotokoll som fogas till det avtalet, enades parterna, vid gemensamma kommitténs möte den 19 och 20 november 2025, om nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten för 2026. De berörda fiskemöjligheterna bör därför fastställas till den nivå som anges i det undertecknade protokollet från gemensamma kommitténs möte och med beaktande av överföringarna från unionen till Norge i de godkända protokoll som undertecknades av delegationscheferna den 16 december 2025.

(54) Traktaten av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (1920 års Parisfördrag) beviljar lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna runt Svalbard för alla parter i den traktaten, inklusive när det gäller fiske. Unionens ståndpunkt med avseende på detta tillträde anges i flera verbalnoter till Norge, av vilka de senaste är daterade den 26 februari 2021, den 28 juni 2021, den 1 augusti 2022 och den 26 oktober 2023. När det gäller fiskemöjligheter för snökrabbor (Chionoecetes spp.) runt Svalbard är det lämpligt att begränsa antalet fiskefartyg med tillstånd att bedriva sådan fiskeverksamhet, så att det säkerställs att snökrabbor runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med de icke-diskriminerande regler för förvaltning som fastställts av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention och 1920 års Parisfördrag. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2026. I unionen är det flaggmedlemsstaterna som har huvudansvaret för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt.

(55) När det gäller fiskemöjligheterna för torsk i nordöstra Arktis, och mot bakgrund av att det inte finns någon referens-TAC för 2026, är det lämpligt att fastställa en preliminär unionskvot för torsk i Svalbards vatten och internationella vatten i Ices-delområde 1 och Ices-sektion 2b, för att säkerställa unionsflottans fortsatta fiskeverksamhet för 2026. Den preliminära unionskvoten bör motsvara hälften av den unionskvot som fastställts för 2025 och vara begränsad till perioden 1 januari–30 juni 2026. Den preliminära unionskvoten bör tilldelas medlemsstaterna i enlighet med rådets beslut 87/277/EEG, med förbehåll för de anpassningar som är nödvändiga på grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen, enligt vad som anges i tabell E i bilaga 36 till handels- och samarbetsavtalet.

(56) I enlighet med unionens förklaring riktad till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i unionens vatten för fiskefartyg som för venezuelansk flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust, vilken godkänns på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2015/1565, är det nödvändigt att fastställa det högsta antalet fisketillstånd avseende snapperfiskar för Venezuela i unionens vatten för 2026.

(57) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att bemyndiga enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar, att tilldela ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt att fastställa kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Kommissionen bör utöva dessa befogenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(58) För att säkerställa en oavbruten tillämpning och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan utgången av året och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för året efter träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i den här förordningen fortsätta att tillämpas i början av 2027, till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2027 träder i kraft.

(59) Av brådskande skäl och för att snarast möjligt skapa rättssäkerhet bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(60) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa försörjningen för yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2026.

(61) Dessutom antogs vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av 2025 och blev tillämpliga före denna förordnings ikraftträdande. För att återspegla denna situation bör de bestämmelser i denna förordning varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten därför tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 december 2025. Eftersom fiskesäsongen i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och eftersom vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde fastställs för en period som inleds den 1 december 2025, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. Eftersom fiskesäsongen för tandnotingar i Siofas avtalsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och eftersom TAC:erna för den gruppen av arter fastställs för en period som inleds den 1 december 2025, bör, dessutom, TAC:erna tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom det är förbjudet för fiskefartyg som för en avtalsslutande parts flagg att fiska i CCAMLR:s konventionsområde och i Siofas avtalsområde utan tillstånd.

(62) Vidare bör de bestämmelser varigenom förordning (EU) 2025/202 ändras för att tillåta kvotöverföring för blåvitling från WHB/8C3411 till WHB/1X14 för 2025 tillämpas med retroaktiv verkan. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom kvoterna inom ramen för dessa TAC:er inte har uttömts ännu.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Innehåll

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1547.

1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten.

2. De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fångstbegränsningar för 2026 och, i de fall där så anges i denna förordning, även för 2027 och 2028.

b) Begränsningar av fiskeansträngningen för 2026 förutom de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, för perioden från och med den 1 februari 2026 till och med den 31 januari 2027.

c) Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2025–30 november 2026 för vissa bestånd i CCAMLR:s (Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis) konventionsområde och vissa bestånd i Siofas (fiskeavtalet för södra Indiska oceanen) avtalsområde.

d) Fiskemöjligheter för perioden 1 juni 2026–31 december 2026 i konventionsområdet för Fiskerikommissionen för norra Stilla havet (NPFC).

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på följande fiskefartyg:

a) Unionsfiskefartyg.

b) Fiskefartyg från tredjeland i unionens vatten.

2. Denna förordning ska också tillämpas på

a) visst fritidsfiske som det uttryckligen hänvisas till i de relevanta bestämmelserna i denna förordning, och

b) kommersiellt fiske från land.

Artikel3¶Definitioner

I denna förordning gäller definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013. Dessutom gäller följande definitioner:

a) fiskefartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b) fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser i samband med rekreation, turism eller sport.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d) total tillåten fångstmängd (TAC):

i) inom fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk som får landas från varje bestånd varje år,

ii) inom alla övriga fisken, den kvantitet fisk som får fångas från varje bestånd varje år.

e) kvot: en andel av en TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f) analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd, som är baserad på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, inbegripet på indikatorer, och som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning.

g) analytisk TAC: en TAC för vilken det föreligger en analytisk bedömning.

h) försiktighets-TAC: en TAC för vilken det inte föreligger någon analytisk bedömning utan det i stället föreligger en bedömning baserad på försiktighetsansatsen eller ingen bedömning alls.

i) maskstorlek: maskstorleken för nätredskap enligt definitionen i artikel 6.34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241.

j) registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen för enligt artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

k) fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

l) instrumentboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

m) boj i drift: en instrumentboj som tidigare aktiverats och är påslagen och utsatt till havs på en aktiv anordning som samlar fisk eller på ett flytande föremål; bojen överför positioner och annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

Artikel4¶Fiskezoner

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1547.

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a) Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009.

b) Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

53°30'N 15°00'W.

53°30'N 11°00'W.

51°30'N 11°00'W.

51°30'N 13°00'W.

51°00'N 13°00'W.

51°00'N 15°00'W.

e) funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska havsområde som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°00'N 9°00'W.

43°00'N 10°00'W.

44°00'N 10°00'W.

44°00'N 9°00'W.

44°30'N 9°00'W.

44°30'N 8°00'W.

43°30'N 8°00'W.

f) funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°00'N 8°00'W.

43°00'N 10°00'W.

42°00'N 10°00'W.

42°00'N 8°00'W.

g) funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

42°00'N 8°00'W.

42°00'N 10°00'W.

38°30'N 10°00'W.

38°30'N 9°00'W.

40°00'N 9°00'W.

40°00'N 8°00'W.

h) funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i Ices-sektion 9a.

i) funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska havsområde som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

43°30'N 8°00'W.

44°30'N 8°00'W.

44°30'N 2°00'W.

43°00'N 2°00'W.

43°00'N 6°00'W.

43°30'N 6°00'W.

j) Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23' 48″ W.

k) CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis.

l) Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.

m) IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (Antiguakonventionen).

n) Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

o) IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i överenskommelsen om inrättande av Indiska oceanens tonfiskkommission.

p) Nafos konventionsområde (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del) och Nafo-områden: de geografiska områden som definieras i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del.

q) Nafos regleringsområde: den del av Nafos konventionsområde som ligger utanför nationell jurisdiktion.

qa) NEAFC:s konventionsområde (NEAFC, Nordostatlantiska fiskerikommissionen): de geografiska områden som definieras i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten.

qb) NEAFC:s regleringsområde: de vatten i NEAFC:s konventionsområde som ligger utanför vatten som står under de NEAFC:s avtalsslutande parters fiskejurisdiktion.

r) NPFC:s konventionsområde (NPFC, Fiskerikommissionen för norra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i det fria havet i norra Stilla havet.

s) Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

t) Siofas avtalsområde (Siofa, fiskeavtalet för södra Indiska oceanen): det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.

u) SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.

v) WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

w) den del av Berings hav som är fritt hav: det geografiska område i Berings hav som är fritt hav och som ligger mer än 200 sjömil utanför de baslinjer från vilka bredden på Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

x) överlappande område mellan IATTC:s konventionsområde och WCPFC:s konventionsområde: det geografiska område som avgränsas av

longitud 150°W,

longitud 130°W,

latitud 4°S,

latitud 50°S.

Avdelning II Fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel5¶TAC:er och fördelning

1. TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten och i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av TAC:erna mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem, anges i bilaga I.

2. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd av de berörda kuststaterna att fiska i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges jurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 25 i denna förordning, i del A i bilaga V till denna förordning och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 samt i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

3. Unionsfiskefartyg får ges tillstånd av Förenade kungariket att fiska i vatten som lyder under dess fiskerijurisdiktion, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och på de villkor som föreskrivs i artikel 25 i denna förordning och i förordning (EU) 2017/2403 samt i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel6¶TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. De TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning ska, när så anges i den bilagan, fastställas av den berörda medlemsstaten.

2. De TAC:er som ska fastställas av en medlemsstat och som avses i punkt 1 ska

a) vara förenliga med de mål och regler som fastställs i förordningarna (EU) nr 1380/2013, (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472, särskilt målet om hållbart nyttjande av beståndet, och

b) leda till ett nyttjande av beståndet som,

i) om det föreligger en analytisk bedömning, med största möjliga sannolikhet överensstämmer med maximal hållbar avkastning (MSY), eller

ii) om det inte föreligger någon analytisk bedömning eller om denna bedömning är ofullständig, är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a) De TAC:er som den fastställt.

b) De data som den samlat in, bedömt och använt som underlag för fastställandet av TAC:erna.

c) Närmare uppgifter om hur de fastställda TAC:erna är förenliga med villkoren i punkt 2.

4. När så är lämpligt får kommissionen begära råd från den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), där STECF

a) bedömer den information som avses i punkt 3 a, b och c, och

b) bedömer om de TAC:er som fastställts av medlemsstaterna är förenliga med villkoren i punkt 2.

5. Om, enligt det råd som STECF avgivit, den information som lämnats av medlemsstaterna är otillräcklig, ska de berörda medlemsstaterna, senast en månad efter det att STECF:s råd offentliggjorts, lämna uppdaterad information till kommissionen, tillsammans med underlag som styrker den uppdaterade informationen i förhållande till STECF:s råd.

6. Om, enligt det råd som STECF avgivit, de TAC:er som fastställts av medlemsstaterna inte uppfyller villkoren i punkt 2, ska de berörda medlemsstaterna, senast en månad efter det att rådet offentliggjorts, till kommissionen lämna uppdaterade TAC:er tillsammans med underlag som styrker dessa uppdaterade TAC:er med avseende på STECF:s råd samt, där så är relevant, tillsammans med den information som avses i punkt 5.

Artikel7¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a) har tagits av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b) utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna och som inte är uttömd.

2. Vid tillämpning av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna, vilket föreskrivs i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, förtecknas de bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i den artikeln i bilaga I till den här förordningen.

Artikel8¶Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster

1. Den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 är tillämplig på de TAC:er som anges i bilaga IA.

2. 6 % av varje kvot från TAC:erna för torsk (Gadus morhua) i Keltiska havet (COD/7XAD34), torsk i väster om Skottland (COD/5BE6A), vitling (Merlangius merlangus) i Irländska sjön (WHG/07A.) och rödspätta (Pleuronectes platessa) i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k (PLE/7HJK.) och 3 % av varje kvot från TAC:en för vitling väster om Skottland (WHG/56-14), som tilldelats varje medlemsstat, ska tillgängliggöras för en pool för utbyte av kvoter (poolen), som ska öppnas den 1 januari. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till poolen till och med den 31 mars.

3. De kvantiteter som hämtats från poolen får inte utbytas eller överföras till det efterföljande året. Efter den 31 mars ska kvantiteter som inte nyttjats återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen.

4. Medlemsstater utan kvot ska i gengäld tillhandahålla kvoter för de bestånd som anges i del C i bilaga IA, såvida inte medlemsstaten utan kvot och den medlemsstat som bidragit till poolen kommer överens om något annat.

5. De kvoter som tillhandahålls i gengäld enligt punkt 4 ska ha likvärdigt marknadsvärde, fastställt på grundval av en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det likvärdiga marknadsvärdet fastställas på grundval av de genomsnittliga unionspriserna under det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

6. I fall där den kvotutbytesmekanism som fastställs i punkterna 2–5 inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i en motsvarande utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av likvärdigt marknadsvärde.

Artikel9¶Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1. För den period som avses i artikel 1.2 b i denna förordning fastställs i bilaga II begränsningarna av fiskeansträngningen för tunga (Solea solea) i Ices-sektion 7e (västra delen av Engelska kanalen).

2. På begäran av en medlemsstat i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II, får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten ett antal dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka medlemsstaten får ge ett fiskefartyg som för dess flagg tillstånd att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord. Kommissionen ska anta den genomförandeakten i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 61.2 i denna förordning.

3. På begäran av en medlemsstat får kommissionen anta en genomförandeakt genom vilken den tilldelar den medlemsstaten högst tre dagar till sjöss mellan den 1 februari 2026 och den 31 januari 2027, utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fiskefartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. Kommissionen ska göra en sådan tilldelning på grundval av den beskrivning som lämnats in av den medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 61.2 i denna förordning.

Artikel10¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b, 4c och 6a samt Ices-delområde 7

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg, liksom vid kommersiellt fiske från land, att fiska efter havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7, eller att behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.

2. Förbudet i punkt 1 ska inte tillämpas på bifångster av havsabborre vid landbaserat kommersiellt fiske med nätredskap. Detta undantag ska gälla för historiska antal strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. Landbaserat kommersiellt fiske med nätredskap får inte inriktas på havsabborre, och endast oundvikliga bifångster av havsabborre får landas.

3. Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h i januari 2026 och under perioden 1 april–31 december 2026 fiska efter, behålla ombord, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i det området med följande redskap och inom följande gränser:

a) Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst 10,0 ton per fiskefartyg och år och 20 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

b) Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst 10,0 ton per fiskefartyg och år och 20 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som det berörda fiskefartyget tagit per fiskeresa.

c) Med användning av krok och lina, högst 8,0 ton per fiskefartyg och per år.

d) Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst 5,4 ton per fiskefartyg och per år.

Undantagen i första stycket c ska tillämpas på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med krok och lina under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Undantagen i första stycket d ska tillämpas på unionsfiskefartyg som har registrerat fångster av havsabborre som tagits med fasta nät under perioden 1 juli 2015–30 september 2016.

Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantagen tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av vart och ett av undantagen och deras totala fiskekapacitet inte ökar.

4. De fångstbegränsningar som anges i punkt 3 får inte överföras mellan fiskefartyg.

5. Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k ska följande gälla:

a) Under perioden 1 februari–31 mars 2026

i) ska endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet, och

ii) ska det vara förbjudet att behålla, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i det området.

b) I januari 2026 och under perioden 1 april–31 december 2026

i) får högst tre havsabborrar fångas och behållas per fiskare och dag,

ii) ska havsabborrar som behålls vara minst 42 cm, och

iii) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

6. Punkt 5 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel11¶Åtgärder rörande fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b

Ändrad genom förordning (EU) 2026/786.

1. När Spanien och Frankrike fastställer sina fiskemöjligheter för kommersiellt fiske efter havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b (Biscayabukten) ska de gemensamt säkerställa att summan av deras respektive fiskemöjligheter, kommersiella utkast samt landningar och utkast inom fritidsfisket inte överstiger 3883 ton. Förordning (EG) nr 1224/2009 ska tillämpas på dessa fiskemöjligheter.

2. Senast den 15 mars ska Spanien och Frankrike underrätta kommissionen om de fiskemöjligheter som avses i punkt 1 och om hur dessa fiskemöjligheter är förenliga med den punkten.

3. Fångster inom kommersiellt fiske inom ramen för de fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska rapporteras av Spanien och Frankrike (BSS/8AB.).

4. Inom fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b

a) får högst två havsabborrar fångas och behållas per fiskare och dag, och

b) får fasta nätredskap inte användas för att fånga eller behålla havsabborre.

5. Punkt 4 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel12¶Åtgärder rörande fritidsfiske efter lyrtorsk i ICES-områdena 6 och 7

1. Inom fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-delområdena 6 och 7, får högst tre lyrtorskar (Pollachius pollachius) fångas och behållas per fiskare och dag.

2. Punkt 1 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder avseende fritidsfiske.

Artikel13¶Åtgärder rörande lyrtorsk i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf-område 34.1.1

1. En minsta referensstorlek för bevarande på 42 cm ska gälla för fångster av lyrtorsk (Pollachius pollachius) i Ices-delområdena 8, 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf-område 34.1.1.

2. Inom fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-delområdena 8, 9 och 10 samt i unionens vatten i Cecaf-område 34.1.1

a) får högst två lyrtorskar fångas och behållas per fiskare och dag; när detta tak har nåtts får återsläppsfiske bedrivas, och

b) får ingen lyrtorsk fångas och behållas under perioden 1 januari–30 april; återsläppsfiske får dock bedrivas under denna period.

3. Punkt 2 ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder rörande fritidsfiske.

Artikel14¶Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9

1. Denna artikel ska tillämpas på unionens marina och bräckta vatten i Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8 och 9 samt på angränsande bräckta vatten i unionen, inbegripet flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszon.

2. Denna artikel ska inte tillämpas på kommersiell fiskeverksamhet som bedrivs uteslutande för vetenskapliga undersökningar med eller utan ett fiskefartyg, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i överensstämmelse med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241 och att STECF har bekräftat för kommissionen och de berörda medlemsstaterna att sådana vetenskapliga undersökningar är motiverade av vetenskapliga skäl.

3. Kommersiellt fiske efter ål (Anguilla anguilla) i ålens alla livsstadier under minst sex månader mellan den 1 april 2026 och den 31 mars 2027 ska vara förbjudet. Dessutom ska medlemsstater och fiskare vidta alla rimliga åtgärder för att minimera och om möjligt eliminera oavsiktlig fångst av ål. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av ål inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas. För detta ändamål ska de berörda medlemsstaterna, antingen enskilt eller gemensamt, fastställa en eller flera fredningsperioder på följande villkor:

a) När så är lämpligt får fredningsperioden eller fredningsperioderna skilja sig åt mellan medlemsstater, eller inom en medlemsstat, från ett fiskeområde till ett annat, i syfte att ta hänsyn till den europeiska ålens geografiska och tidsmässiga vandringsmönster under dess olika livsstadier.

b) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska utgöras av en sammanhängande eller icke-sammanhängande tidsperiod på minst sex månader, vilken ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet.

c) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska vara förenliga med de bevarandemål som anges i förordning (EG) nr 1100/2007 och med de nationella förvaltningsplaner som upprättats enligt artikel 2 i den förordningen.

d) Fredningsperioden eller fredningsperioderna ska omfatta den eller de perioder då ålen huvudsakligen vandrar, inbegripet respektive vandringstopp, under respektive livsstadium i den berörda medlemsstaten.

4. Genom undantag från punkt 3 d får den berörda medlemsstaten, för ål med en total längd på minst 12 cm, tillåta fiskeverksamhet under upp till totalt 30 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar, vilket ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar. I så fall ska de berörda medlemsstaterna fastställa en ytterligare fredningsperiod av motsvarande längd under den period då ålen huvudsakligen vandrar eller, i andra hand, strax före eller efter den perioden. Om en medlemsstat tillåter fiske på icke-sammanhängande dagar ska fiskeredskapen tas ut ur vattnet under varje period mellan dessa icke-sammanhängande dagar med fiskeverksamhet.

5. Genom undantag från punkt 3 d får den berörda medlemsstaten tillåta fiske efter ål med en total längd på minst 12 cm som vandrar från unionens vatten till sina lekområden i Sargassohavet (nedströmsvandring) under upp till totalt 50 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar. Det undantaget gäller för alla berörda fiskare i det berörda fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar, på följande kumulativa villkor:

a) Fiskeverksamheten får endast tillåtas när det enda tillträde som är tillgängligt för ålen till marina vatten är via bräckta vatten som inte tillhör unionen.

b) De fångster som tas i Ices-delsektionerna 22–32 ska uppfylla den minsta referensstorleken för bevarande på 35 cm, i enlighet med del A i bilaga VIII till förordning (EU) 2019/1241.

c) Könsmogen ål som fångas får inte skadas och ska utan dröjsmål transporteras och omedelbart frisläppas i unionens närliggande marina vatten på en plats som utsetts av den berörda medlemsstaten, så att ålen kan fortsätta nedströmsvandringen.

d) Icke-könsmogen ål som fångas oavsiktligt får inte komma till skada och ska omedelbart släppas tillbaka i vattnet.

e) Fiskeverksamheten ska bedrivas med ett nationellt vetenskapligt organs medverkan.

6. För ål med en total längd på minst 12 cm i Ices-delområde 3 ska samtliga berörda medlemsstater nå en överenskommelse om den fredningsperiod eller de fredningsperioder som avses i punkt 3 och det undantag därifrån som avses i punkt 4 för att säkerställa ett effektivt skydd av den europeiska ålen under dess vandring från Östersjön till Nordsjön. Om det inte föreligger någon sådan överenskommelse senast den 1 april 2026 ska fredningsperioden vara den 15 september 2026–15 mars 2027 i Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige, och utan möjlighet till det undantag som avses i punkt 4.

7. Genom undantag från punkt 3 d får de berörda medlemsstaterna, när det gäller ål med en total längd på under 12 cm, tillåta fiskeverksamhet under upp till totalt 30 sammanhängande eller icke-sammanhängande dagar, vilket ska gälla för alla berörda fiskare i det relevanta fiskeområdet, under den period då ålen huvudsakligen vandrar. Dessutom får de berörda medlemsstaterna tillåta fiske, uteslutande för utsättning, under upp till ytterligare 50 dagar under den period då ålen huvudsakligen vandrar. I båda dessa fall ska de berörda medlemsstaterna fastställa en ytterligare fredningsperiod av motsvarande längd under den period då ålen huvudsakligen vandrar eller, i andra hand, strax före eller efter denna period. Om en medlemsstat tillåter fiske på icke-sammanhängande dagar ska fiskeredskapen tas ut ur vattnet under varje period mellan dessa icke-sammanhängande dagar med fiskeverksamhet.

8. Fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet under alla ålens livsstadier.

9. De berörda medlemsstaterna ska, antingen enskilt eller gemensamt, underrätta kommissionen

a) senast den 1 maj, om den eller de fredningsperioder som fastställts i enlighet med punkterna 3–7 och bifoga underlag som motiverar den eller de valda perioderna,

b) inom två veckor från antagandet, om nationella åtgärder rörande den eller de fredningsperioder som fastställts i enlighet med punkterna 3–7,

c) inom åtta veckor före inledningen av den eller de fredningsperioder som fastställts i enlighet med punkterna 3–7, om den fiskeverksamhet som kommer att bedrivas i enlighet med punkt 5, närmare bestämt om

i) plats eller platser samt datum för fiskeverksamheten,

ii) förväntat antal och typ av aktörer och medverkande nationellt vetenskapligt organ, och

iii) utsedd plats eller utsedda platser för frisläppande, och

d) inom högst åtta veckor från det att den fiskeverksamhet som bedrivits i enlighet med punkt 5 har avslutats, om

i) antal och typ av aktörer,

ii) antal könsmogna ålar som fångats under fiskeverksamheten,

iii) antal icke-könsmogna ålar som fångats under fiskeverksamheten, och

iv) antal könsmogna ålar som märkts.

Artikel15¶Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna i denna förordning ska inte påverka

a) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b) reduceringar och tillägg enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i förordning (EU) 2017/2403,

d) ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f) avdrag och justeringar enligt artiklarna 105, 106 och 107 och 107a i förordning (EG) nr 1224/2009, och

g) kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artiklarna 26 och 55 i den här förordningen.

2. Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan år enligt förordning (EG) nr 847/96 anges i bilaga I till den här förordningen.

3. Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas när en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel16¶Fredningstid för tobisar

Kommersiellt fiske efter tobisar (Ammodytes spp.) med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm ska vara förbjudet i Ices-sektionerna 2a och 3a samt i Ices-delområde 4 under perioden 1 januari–31 mars 2026 och under perioden 1 augusti–31 december 2026.

Artikel17¶Korrigerande åtgärder rörande torsk i Nordsjön

1. De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningarna gäller anges i bilaga IV.

2. Det ska vara förbjudet för fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på 70 mm i Ices-sektionerna 4a och 4b eller 90 mm i Ices-sektion 3a, och med långrev att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58°30′00″N och söder om latitud 61°30′00″N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57°00′00″N och öster om longitud 5°00′00″E.

3. Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i den punkten fiska i de områden som avses i den punkten, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

a) Deras torskfångster utgör inte mer än 5 % av deras totala fångster per fiskeresa. Fiskefartyg vars torskfångster inte översteg 5 % av deras totala fångster under perioden 2017–2019 antas uppfylla detta kriterium, under förutsättning att de fortsätter att använda samma redskap som de använde under den perioden. Detta antagandet gäller till dess att det motbevisas.

b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används, vilket enligt en vetenskaplig studie resulterar i en minskning på minst 30 % av torskfångsterna jämfört med fiskefartyg som fiskar med släpredskap med en referensmaskstorlek enligt specifikationen i del B punkt 1.1 i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241. Sådana undersökningar får utvärderas av STECF och om utvärderingen är negativ ska de berörda redskapen inte längre anses godkända för användning i de områden som avses i punkt 2 i denna artikel.

c) När det gäller fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm (TR1) används något av följande mycket selektiva redskap:

i) Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

ii) Förhöjd underteln (0,6 m).

iii) Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

d) När det gäller fiskefartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm i Ices-sektion 4a och 90 mm i Ices-sektion 3a, men mindre än 100 mm (TR2), används något av följande mycket selektiva redskap:

i) Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

ii) Seltrapanel med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

e) Fiskefartygen omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster för att, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av sådana, hålla torskfångsterna i överensstämmelse med den fiskeridödlighet som motsvarar de fiskemöjligheter som fastställts på grundval av vetenskaplig rådgivning. Sådana planer ska utvärderas senast två månader efter genomförandet, av STECF när det gäller medlemsstater, eller av relevanta nationella vetenskapliga organ när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt ytterligare revideras om det bedöms att målet för den nationella planen för undvikande av torskfångster inte kommer att uppnås.

4. Medlemsstaterna ska skärpa uppföljningen och övervakningen av fiskefartyg som avses i punkt 2 för att säkerställa att villkoren i punkt 3 uppfylls.

5. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel18¶Realtidsstängning av vissa fisken i Nordsjön och Skagerrak

1. Under perioden 1 januari–31 mars 2026, i östra delen av Engelska kanalen (Ices-sektion 7d), södra Nordsjön (Ices-sektion 4c) och mellersta Nordsjön (Ices-sektion 4b), ska det tröskelvärde för fångst som avses i artikel 4.2 i kommissionens förordning (EU) nr 724/2010, om kvantiteten torsk i provet överstiger 25 % av den sammanlagda vikten av torsk, kolja, gråsej och vitling, vara 7,5 viktprocent ungfisk av den totala fångsten av de fyra arterna i ett drag.

2. När det stängda området baseras på ett enda prov och ligger utanför vattnen upp till 12 sjömil från kustmedlemsstatens baslinjer, i enlighet med vad som avses i artikel 7.2 c i kommissionens förordning (EU) nr 724/2010, ska stängningsområdet vara mellan 50 och 225 kvadratsjömil, med undantag för Skagerrak (Ices-sektion 3a), östra delen av Engelska kanalen (Ices-sektion 7d) och södra Nordsjön (Ices-sektion 4c), där stängningsområdet ska vara mellan 50 och 100 kvadratsjömil.

Artikel19¶Tekniska åtgärder för Keltiska havet, Irländska sjön och väster om Skottland

1. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord och not/vad i Ices-sektionerna 7f, 7g samt i 7h, norr om latitud 49°30′N, och i 7j, norr om latitud 49°30′N och öster om longitud 11°W:

a) Fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord eller not/vad ska använda redskap med en av följande maskstorlekar:

i) 110 mm strut med 120 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) 120 mm strut.

b) Dessutom ska fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av minst 20 % kolja (Melanogrammus aeglefinus) använda ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst en meter mellan underteln och underställ; medlemsstaterna får från tillämpningen av detta led undanta fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord och vars fångster, vägda innan något utkast skett, består av mindre än 1,5 % torsk, under förutsättning att dessa fartyg omfattas av en progressiv ökning av observatörstäckning till sjöss så att minst 20 % av alla fiskeresor är täckta.

c) Fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord eller not/vad och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta (Nephrops norvegicus) ska använda 80 mm strut och ett av följande redskap:

i) 300 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) Seltra-sorteringsbox med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Nordmörerist (sorteringsrist) med en största spaltbredd på 35 mm eller en liknande selektivitetsanordning i form av nätrist.

d) Fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord eller not/vad och vars fångster består av mer än 55 % marulk (Lophiidae), kummel (Merluccius merluccius) eller glasvarar (Lepidorhombus spp.) kombinerat ska använda ett av följande redskap:

i) 100 mm strut med 100 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) 100 mm strut av T90-typ och förlängningsstycke.

2. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord eller not/vad i Ices-sektionerna 6a och 5b, i unionens vatten, öster om 12°W (väster om Skottland) inom fisket efter havskräfta:

a) Fiskefartyg ska använda en panel med fyrkantsmaska (med samma placering) på minst 300 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på mindre än 100 mm. För fartyg med en största längd på under tolv meter och/eller med en maskinstyrka på högst 200 kW får panelens totala längd vara två meter och panelens maskstorlek får vara 200 mm.

b) Fiskefartyg med fångster som består av mer än 30 % havskräfta ska använda en panel med fyrkantsmaska (med samma placering) på minst 160 mm för fartyg som använder en maskstorlek i struten på 100–119 mm.

3. Följande ska tillämpas på fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord eller not/vad i Ices-sektion 7a (Irländska sjön):

a) Fiskefartyg som fiskar med trål med trålbord eller not/vad med en maskstorlek i struten på minst 70 mm och mindre än 100 mm och vars fångster består av mer än 30 % havskräfta ska använda ett av följande redskap:

i) 300 mm panel (fyrkantsmaska); fiskefartyg med en största längd på under tolv meter får använda 200 mm panel (fyrkantsmaska).

ii) Seltra-sorteringsbox med 300 mm fyrkantsmaska.

iii) Nordmörerist (sorteringsrist) med en största spaltbredd på 35 mm eller en liknande selektivitetsanordning i form av nätrist.

b) Fiskefartyg med en största längd på minst tolv meter som använder trål med trålbord eller not/vad och vars fångster kombinerat består av mer än 10 % kolja, torsk och rockor (Rajiformes) ska använda 120 mm strut.

4. Procentandelen fångst i punkterna 1–3 i denna artikel ska beräknas som andelen, i levande vikt, av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i förordning (EU) 2019/1241.

5. I enlighet med förordning (EU) 2019/1241 ska det vara förbjudet för fiskefartyg att fiska med trål med trålbord och not/vad i följande zoner:

a) Ices-sektionerna 7b och 7c.

b) Området väster om longitud 5°W i Ices-sektion 7e.

c) Ices-sektionerna 7f–7k.

Detta förbud ska inte tillämpas på fiskefartyg

a) som använder en strut med minst 100 mm maskstorlek, eller

b) vars bifångster av torsk, enligt STECF:s bedömning, inte överstiger 1,5 % vid fiske utanför de områden som anges i punkt 1.

6. I denna artikel gäller följande definitioner:

a) trål med trålbord: trålar som hålls öppna med trålbord som släpas utmed havsbotten.

b) seltra-sorteringsbox med 300 mm fyrkantsmaska: en selektivitetsanordning som

i) består av en övre panel med en maskstorlek på minst 300 mm (fyrkantsmaska), placerad i ett boxformat avsnitt med fyra paneler i den raka delen av en strut,

ii) är minst 3 meter lång,

iii) är placerad högst 4 meter från bottenstroppen, och

iv) har samma bredd som överstycket i trålens boxformade avsnitt (dvs. är fäst mellan sömmarna).

c) Nordmörerist (sorteringsrist): en selektivitetsanordning som

i) består av en styv rist (galler) med en största spaltbredd på 35 mm, och

ii) är försedd med en panel (fyrkantsmaska) med en maskstorlek på 120 mm, placerad 9–12 meter från bottenstroppen.

d) anordning i form av nätrist: en selektivitetsanordning som består av en sektion med fyra paneler som infogats i en tvåpanelstrål; risten monteras snedställt i trålen och består av ett nätstycke med diagonalmaska på minst 200 mm och leder till ett fiskutsläpp i trålens överpanel.

Artikel20¶Tekniska åtgärder för Engelska kanalen

1. Följande ska tillämpas i Ices-sektion 7e:

a) Fiskefartyg som använder trål med trålbord eller not/vad och vars fångster kombinerat består av mer än 25 % torsk, kolja, vitling och gråsej ska använda 100 mm strut.

b) Fiskefartyg som använder trål med trålbord, bomtrål och not/vad och vars fångster kombinerat består av mer än 30 % tunga eller rödspätta och, när det gäller trål med trålbord och not/vad, vars fångster dessutom kombinerat består av mindre än 25 % torsk, kolja, vitling och gråsej, ska använda 90 mm strut.

2. Fiskefartyg som fiskar i Ices-sektion 7d och som använder trål med trålbord, bomtrål och not/vad, vars fångster kombinerat består av mer än 30 % tunga eller rödspätta ska använda 90 mm strut.

3. Den procentandel fångst som fastställs i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska beräknas som andelen, i levande vikt, av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 27.2 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel21¶Tekniska åtgärder för nordhavsräka i Skagerrak

1. Om andelen unga nordhavsräkor (Pandalus borealis), enligt vad som avses i artikel 5.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2201, överstiger 30 % av den totala fångsten av den arten, får kontrollmyndigheterna rekommendera en realtidsstängning på grundval av ett prov, enligt vad som avses i den artikeln.

2. Trålfartyg som bedriver riktat fiske efter nordhavsräka med en storleksselektiv Nordmörerist, enligt vad som avses i artikel 6.2 i delegerad förordning (EU) 2019/2201, ska omfattas av det stängda området, enligt vad som avses i den artikeln.

3. Det stängda området, enligt vad som avses i artikel 7 b i delegerad förordning (EU) 2019/2201, får inte överstiga 100 nautiska kvadratmil.

4. Området, enligt vad som avses i artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2019/2201, ska vara stängt i 21 dagar och därefter automatiskt upphöra att gälla vid midnatt (kl. 24.00) UTC.

5. Demersala trålar med en maskstorlek på minst 32 mm som används för riktat fiske efter nordhavsräka och som är utrustade med en Nordmörerist (sorteringsrist) med en största spaltbredd på 19 mm och utan fångstanordning för fisk, enligt vad som avses i artikel 11 i delegerad förordning (EU) 2019/2201, ska omfattas av det stängda området, enligt vad som avses i artikel 6.1 i den förordningen.

Artikel22¶Korrigerande åtgärder rörande tunga i Skagerrak, Kattegat och västra Östersjön

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i Ices-delsektionerna 20–23 med bottensatta nät ska inte använda maskstorlekar på mellan 80 mm och 119 mm.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas på

a) Unionsfiskefartyg som bedriver riktat fiske efter arter som inte omfattas av kvoter och vars bifångster av tunga (Solea solea) understiger 1 % i havsområdet söder om latitud 55° 00' N och upp till två sjömil mätt från baslinjerna, eller

b) fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Artikel23¶Förbjudna arter

1. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter:

a) Klorocka (Amblyraja radiata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och sektion 7d, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, och unionens vatten i sektion 3a.

b) Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

c) Oxhaj (Carcharias taurus) i alla andra vatten än Medelhavet.

d) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområdena 4, 6, 7 och 8, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a och delområde 5, och unionens vatten i delområdena 3, 9 och 10.

e) Brunkäxa (Etmopterus princeps) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a och internationella vatten i delområdena 1 och 14.

f) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4, Förenade kungarikets vatten i sektion 2a, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i delområde 5, Förenade kungarikets vatten, unionens vatten och internationella vatten i delområdena 6–8 och internationella vatten i delområdena 12 och 14.

g) Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus) i Förenade kungarikets vatten, unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1–10, 12 och 14.

h) Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

i) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

j) Brokrocka (Raja undulata) i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 6 och unionens vatten i Ices-delområde 10.

k) Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

l) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

m) Djuphavsarter som förtecknas i del D i bilaga IA, i unionens vatten, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i Ices-områdena 1, 2 (utom Förenade kungarikets vatten i sektion 2a), 5–10, 12 och 14, Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2, samt i unionens vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel24¶Överföring av data

När medlemsstaterna med elektroniska medel sänder data till kommissionen eller det organ som utsetts av denna om fångster och fiskeansträngning, enligt artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de använda de beståndskoder som anges i bilagorna till den här förordningen.

Kapitel II Fisketillstånd i tredjeländers vatten

Artikel25¶Fisketillstånd

1. Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten, i tillämpliga fall, fastställs i del A i bilaga V.

2. Om en medlemsstat, i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och efter anmälan till kommissionen, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i del A i bilaga V till den här förordningen, ska överföringen i relevanta fall åtföljas av en lämplig överföring av fisketillstånd. Det totala antalet tillstånd för varje fiskeområde, enligt del A i bilaga V till den här förordningen, får inte överskridas. Den överförande medlemsstaten ska till kommissionen anmäla överföringen av fisketillstånd vid tidpunkten för anmälan till kommissionen av kvotöverföringen.

Kapitel III Fiskemöjligheter som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel26¶Kvotöverföringar eller kvotutbyten

1. Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i den fiskeriförvaltningsorganisationen, får en medlemsstat (den berörda medlemsstaten) diskutera ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte med en avtalsslutande part i den fiskeriförvaltningsorganisationen och upprätta ett utkast till en avsedd kvotöverföring eller ett avsett kvotutbyte, beroende på vad som är tillämpligt. Den berörda medlemsstaten ska anmäla det utkastet till kommissionen.

2. Efter att ha mottagit anmälan i enlighet med punkt 1 får kommissionen godkänna utkastet till avsedd kvotöverföring eller avsett kvotutbyte. Om kommissionen godkänner utkastet ska den, utan onödigt dröjsmål, uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av den avsedda kvotöverföringen eller det avsedda kvotutbytet. Den ska underrätta den relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationens sekretariat om överföringen eller utbytet i enlighet med den fiskeriförvaltningsorganisationens regler.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om överenskomna kvotöverföringar eller kvotutbyten.

4. De fiskemöjligheter som erhålls eller överförs av den berörda medlemsstaten genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från dess tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen eller i enlighet med den berörda fiskeriförvaltningsorganisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Avsnitt 1a NEAFC:s Konventionsområde

Artikel26a¶Förvaltningsåtgärder för makrill

Införd genom förordning (EU) 2026/1547.

1. Unionsfiskefartyg får inte omlasta makrill som fångats i riktat fiske av fiskefartyg som för Ryska federationens flagg i NEAFC:s regleringsområde under 2026 efter det att dessa fartygs fångster tillsammans har överstigit 1495 ton.

2. Unionsfiskefartyg får inte tillhandahålla tanknings- eller andra stödtjänster till fartyg som ombord har makrill som fångats i riktat fiske av fiskefartyg som för Ryska federationens flagg i NEAFC:s regleringsområde under 2026 efter det att dessa fartygs fångster tillsammans har överstigit 1495 ton.

3. I unionens vatten och hamnar ska landningar, omlastningar och tillhandahållande av andra hamntjänster vara förbjudet för fartyg som ombord har makrill som fångats i riktat fiske av fiskefartyg som för Ryska federationens flagg i NEAFC:s regleringsområde under 2026 efter det att dessa fartygs fångster tillsammans har överstigit 1495 ton.

Avsnitt 2 Iccats konventionsområde

Artikel27¶Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1. Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen med tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska vara begränsat i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2. Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske med tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3. Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som har tillstånd att fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska vara begränsat i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4. Antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter, behålla ombord, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5. Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsat i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6. Antalet anläggningar med tillstånd att fiska efter blåfenad tonfisk samt den maximala insättningen av vildfångad blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara begränsade i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter nordatlantisk långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) som målart i enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 ska vara begränsat i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8. Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus) i Iccats konventionsområde ska vara begränsat i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel28¶Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en viss andel för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats, i enlighet med bilaga ID.

Artikel29¶Förbud avseende rävhajar och mako

1. Utöver förbuden i artiklarna 32–36 i förordning (EU) 2017/2107 ska riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias vara förbjudet. Detta ytterligare förbud ska inte påverka det förbud att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus) som anges i artikel 32 i förordning (EU) 2017/2107.

2. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av mako (Isurus oxyrinchus) i Atlanten, norr om 5°N, som fångats vid fiske i Iccats konventionsområde.

Artikel30¶Anordningar som samlar fisk – tropisk tonfisk

1. Det ska vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk i Iccats konventionsområde under perioden 17 mars–30 april.

2. Under perioden 2 mars–16 mars ska medlemsstaterna säkerställa att deras fiskefartyg inte sätter ut anordningar som samlar fisk.

Avsnitt 3 CCAMLR:s konventionsområde

Artikel31¶Anmälan av undersökande fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2026–2027

1. Medlemsstaterna får delta i, eller tillåta sina fiskefartyg att delta i, undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) delområden 48.6, 88.1 och 88.2 samt FAO:s sektioner 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion under perioden 1 december 2026–30 november 2027, i enlighet med artikel 7.2–7.7 i rådets förordning (EG) nr 601/2004.

2. Genom undantag från de tidsfrister som anges i artikel 7.5 och 7.6 i förordning (EG) nr 601/2004 ska medlemsstater som avser att delta i, eller att tillåta sina fartyg att delta i, sådant undersökande fiske som avses i punkt 1 i denna artikel anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat senast den 1 juni 2026.

Artikel32¶Fiske efter tandnotingar under fiskesäsongen 2025–2026

1. Utöver de särskilda kraven för undersökande fiske i artikel 7a i förordning (EG) nr 601/2004 ska fisket efter tandnotingar under perioden 1 december 2025–30 november 2026 vara begränsat till de medlemsstater och delområden och det antal fiskefartyg som anges i tabell A i bilaga VII till den här förordningen. För detta fiske ska de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan tillämpas.

2. Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning ska vara förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och dräktiga honor, som tagits oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3. I förekommande fall ska fisket efter tandnotingar i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når den fastställda TAC:en, och fisket i denna enhet ska stängas under återstoden av fiskesäsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 48.6 och 88.1 och 88.2 ska det dock vara förbjudet att fiska på djup mindre än 550 meter.

Artikel33¶Fiske efter antarktisk krill under fiskesäsongen 2026–2027

1. Vid tillämpning av artikel 5a i förordning (EG) nr 601/2004 ska de medlemsstater som avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under perioden 1 december 2026–30 november 2027 anmäla detta till kommissionen, senast den 1 maj 2026, med användning av formuläret i del B i tillägget till bilaga VII till den här förordningen.

2. Genom undantag från de tidsfrister som anges i artikel 7.5 och 7.6 i förordning (EG) nr 601/2004 och på grundval av den information som lämnats av de berörda medlemsstaterna ska kommissionen lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2026.

3. Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fiskefartyg som kommer att ges tillstånd att delta i fisket efter antarktisk krill.

4. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla detta till kommissionen endast med avseende på fiskefartyg med tillstånd som vid tidpunkten för anmälan

a) för medlemsstatens flagg, eller

b) för någon annan CCAMLR-medlemsstats flagg och väntas föra den berörda medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

5. Om ett fiskefartyg med tillstånd, som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3, är förhindrat att delta i ett fiske efter antarktisk krill av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure, får den berörda medlemsstaten tillåta att fartyget ersätts av ett annat fiskefartyg. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat med kommissionen i kopia och lämna

a) fullständiga uppgifter om det eller de avsedda ersättningsfiskefartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 601/2004, och

b) en heltäckande redovisning av de skäl som motiverar bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

Avsnitt 4 IOTC:s behörighetsområde

Artikel34¶Begränsning av fiskekapaciteten för fiskefartyg

1. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropisk tonfisk i IOTC:s behörighetsområde och den motsvarande kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, ska vara i enlighet med punkt 1 i bilaga VIII.

2. Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och den motsvarande kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, ska vara i enlighet med punkt 2 i bilaga VIII.

3. Medlemsstaterna får omfördela fiskefartyg som avdelats till ett av de fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4. När det föreslås att kapacitet ska överföras till en medlemsstats flotta, ska den medlemsstaten säkerställa att de fiskefartyg som ska överföras finns upptagna i IOTC:s register över fiskefartyg med tillstånd eller i fiskefartygsregistret hos andra regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som förvaltar fiske efter tonfisk. Fiskefartyg som är upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som har deltagit i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) får inte överföras.

5. Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel35¶Drivande anordningar som samlar fisk och försörjningsfartyg

1. Drivande anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med instrumentbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2. Ett snörpvadsfiskefartyg får inte följa mer än 250 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3. Högst 400 instrumentbojar får införskaffas årligen för varje snörpvadsfiskefartyg.

4. Högst tre försörjningsfartyg ska ge stöd åt minst tolv snörpvadsfiskefartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna punkt ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett försörjningsfartyg.

5. Ett snörpvadsfiskefartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett försörjningsfartyg som för en medlemsstats flagg.

6. Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare försörjningsfartyg i IOTC:s register över fiskefartyg med tillstånd.

Avsnitt 5 SPRFMO:s konventionsområde

Artikel36¶Pelagiskt fiske

1. Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska på pelagiska bestånd i det området inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2. De medlemsstater som avses i punkt 1 får nyttja de fiskemöjligheter som anges i bilaga IH endast om de skickar följande information till kommissionen senast den femtonde dagen i följande månad, så att kommissionen kan vidarebefordra informationen till SPRFMO:s sekretariat:

a) En förteckning över fartyg som aktivt fiskat eller deltagit i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde.

b) Månatliga fångstrapporter.

Avsnitt 6 IATTC:s konventionsområde

Artikel37¶Fiske med snörpvad

Ändrad genom förordning (EU) 2026/786.

1. Snörpvadsfiskefartyg får inte fiska efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) eller bonit (Katsuwonus pelamis)

a) antingen mellan kl. 00.00 den 6 augusti 2026 och kl. 24.00 den 8 oktober 2026 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2026 och kl. 24.00 den 11 januari 2027 i IATTC:s konventionsområde, och

b) mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2026 och kl. 24.00 den 8 november 2026 i det område som avgränsas av

longitud 96°W,

longitud 110°W,

latitud 4°N,

latitud 3°S.

2. För vart och ett av de fiskefartyg som avses i punkt 1 och som för en medlemsstats flagg ska den flaggmedlemsstaten före den 15 juni 2026 informera kommissionen om vilken fredningsperiod enligt punkt 1 a som fiskefartyget har valt.

3. Snörpvadsfiskefartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska behålla ombord och sedan omlasta eller landa all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som de fångar.

4. Punkt 3 ska inte tillämpas

a) om fisken anses olämplig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

b) vid den sista redskapsutsättningen under en fiskeresa, om det återstående utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid denna utsättning.

5. För vart och ett av de snörpvadsfartyg som fiskar i IATTC:s konventionsområde och som för en medlemsstats flagg ska den flaggmedlemsstaten senast den 1 februari till kommissionen översända data om årliga fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde under det föregående året. Kommissionen ska sammanställa och utan dröjsmål översända denna information till IATTC:s sekretariat.

6. De fredningsperioder som anges i punkt 1 a ska förlängas för unionens snörpvadsfiskefartyg, på grundval av deras fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde under det föregående året, enligt följande:

a) För fiskefartyg som fångade mellan 1200 ton och 1499 ton förlängs fredningsperioden med 10 dagar.

b) För fiskefartyg som fångade mellan 1500 ton och 1799 ton förlängs fredningsperioden med 13 dagar.

c) För fiskefartyg som fångade mellan 1800 ton och 2099 ton förlängs fredningsperioden med 16 dagar.

d) För fiskefartyg som fångade mellan 2100 ton och 2399 ton förlängs fredningsperioden med 19 dagar.

e) För fiskefartyg som fångade 2400 ton eller mer förlängs fredningsperioden med 22 dagar.

7. De förlängningar av fredningsperioderna som anges i punkt 6 ska tillämpas enligt följande:

a) För den fredningsperiod som inleds kl. 00.00 den 6 augusti 2026 ska de ytterligare dagarna läggas till före den fredningsperiodens början.

b) För den fredningsperiod som inleds kl. 00.00 den 9 november 2026 ska de ytterligare dagarna läggas till efter utgången av den fredningsperioden.

8. För vart och ett av de berörda fiskefartygen ska den berörda flaggmedlemsstaten informera kommissionen om förlängningarna av fredningsperioderna när den informerar kommissionen om de valda fredningsperioderna enligt punkt 2.

Artikel38¶Drivande anordningar som samlar fisk

1. Ett snörpvadsfiskefartyg får inte vid någon tidpunkt ha fler aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde än vad som anges i tabellen nedan. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den är utsatt till havs, börjar ange sin position och spåras av fiskefartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

Fiskefartyg med en kapacitet på mindre än 1200 m3 210 anordningar som samlar fisk Fiskefartyg med en kapacitet på 1200 m3 eller mer 340 anordningar som samlar fisk

2. Under 15 dagar före inledningen av den fredningsperiod som valts i enlighet med artikel 37.1 a i denna förordning ska snörpvadsfiskefartyg i IATTC:s konventionsområde

a) avstå från att sätta ut anordningar som samlar fisk, och

b) ta upp samma antal anordningar som ursprungligen satts ut.

Artikel39¶Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångster av storögd tonfisk i IATTC:s konventionsområde som får tas av varje medlemsstats långrevsfiskefartyg fastställs i bilaga IL.

Avsnitt 7 Seafos konventionsområde

Artikel41¶Förbud mot riktat fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a) Apristurus manis.

b) Etmopterus bigelowi.

c) Etmopterus brachyurus.

d) Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f) Egentliga rockor (Rajidae).

g) Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h) Hajar av överordningen Selachimorpha.

i) Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 8 WCPFC:s konventionsområde

Artikel42¶Åtgärder för fiske efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk i södra Stilla havet

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att högst 403 fiskedagar tilldelas snörpvadsfiskefartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i det fria havet mellan 20°N och 20°S i WCPFC:s konventionsområde.

2. Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20°S.

3. Det högsta antalet snörpvadsfiskefartyg från unionen med tillstånd att fiska efter tropisk tonfisk i det fria havet mellan 20°N och 20°S i WCPFC:s konventionsområde får inte överskrida de gränser som anges i tabell 2 i bilaga IX.

Artikel43¶Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1. I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20°N och 20°S får snörpvadsfiskefartyg, hjälpfartyg och andra fartyg som stöder snörpvadsfiskefartyg inte sätta ut, utföra underhåll på eller sätta ut nätredskap vid anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2026 och kl. 24.00 den 15 augusti 2026.

2. Utöver förbudet enligt punkt 1 ska det vara förbjudet att sätta ut nätredskap vid anordningar som samlar fisk i det fria havet i WCPFC:s konventionsområde mellan 20°N och 20°S under ytterligare en månad, mellan kl. 00.00 den 1 april 2026 och kl. 24.00 den 30 april 2026, eller mellan kl. 00.00 den 1 maj 2026 och kl. 24.00 den 31 maj 2026, eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2026 och kl. 24.00 den 30 november 2026, eller mellan kl. 00.00 den 1 december 2026 och kl. 24.00 den 31 december 2026.

3. De berörda medlemsstaterna ska gemensamt fastställa vilken av de fredningsperioder som anges i punkt 2 som ska tillämpas på snörpvadsfiskefartyg som för deras flagg. Medlemsstaterna ska senast den 15 februari 2026 gemensamt underrätta kommissionen om den valda fredningsperioden. Kommissionen ska före den 1 mars 2026 till WCPFC:s sekretariat anmäla den gemensamma fredningsperiod som de berörda medlemsstaterna valt.

4. Varje medlemsstat ska säkerställa att inget av dess snörpvadsfiskefartyg, vid en och samma tidpunkt, till havs sätter ut fler än 350 anordningar som samlar fisk med aktiverade instrumentbojar. Bojarna får endast aktiveras ombord på ett snörpvadsfiskefartyg.

Artikel44¶Högsta antal unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg med tillstånd att fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden i WCPFC:s konventionsområde söder om 20°S ska vara i enlighet med bilaga IX.

Artikel45¶Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20°S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsterna av svärdfisk söder om 20°S med långrevsfartyg, under 2026, inte överskrider den gräns som fastställs i tabell 2 i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att detta inte leder till att fiskeansträngningen avseende svärdfisk flyttas över till området norr om 20°S.

Avsnitt 9 Berings hav

Artikel46¶Förbud mot fiske efter alaska pollock i den del av Berings hav som är fritt hav

Det ska vara förbjudet att fiska efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav.

Avsnitt 10 Siofas avtalsområde

Artikel47¶Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a) begränsar sin årliga fiskeansträngning inom bottenfiske till de nivåer som anges i bilaga X,

b) inte bedriver bottenfiske, med undantag för när demersal långrev används,

c) inte fiskar i de områden som är stängda för bentiskt fiske i Gulden Draak, Rusky, Fools-Flat, East Broken Ridge, Mid-Indian Ridge, Atlantis Bank, Bridle, Banana och Middle of What, enligt definitionen i bilaga IK,

d) inte fiskar i de områden som är stängda för bentiskt fiske i Walter's Shoal, Coral och Magneto, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiske med demersal långrev och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden, och

e) inte bedriver fiske med demersal långrev i delområde 5, enligt definitionen i bilaga IK.

Artikel48¶Åtgärder rörande fiske efter tandnotingar

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg och som fiskar efter tandnotingar (Dissostichus spp.) inom Siofas avtalsområde

a) inte fiskar på djup mindre än 500 meter,

b) alltid har minst en vetenskaplig observatör ombord med målet att under hela fiskeinsatsen observera 25 % av de krokar som dras per rev, och

c) märker och återutsätter minst fem tandnotingar per ton levande vikt som fångats. När minst 30 tandnotingar har fångats, ska en minimiöverlappningsstatistik på minst 60 % gälla för märkning och återutsättning.

Artikel49¶Förbud mot riktat fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Siofas avtalsområde ska vara förbjudet:

a) Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis), utom inom ramen för den tillåtna bifångst som anges i bilaga IK.

b) Skednoshaj (Deania calcea).

c) Sorghaj (Centrophorus granulosus).

d) Chokladhaj (Dalatias licha).

e) Bythaelurus bachi.

f) Chimaera buccanigella.

g) Chimaera didierae.

h) Chimaera willwatchi.

i) Långnospailona (Centroselachus crepidater).

j) Scymnodon macracanthus.

k) Svarthaj (Zameus squamulosus).

l) Etmopterus alphus.

m) Apristurus indicus.

n) Harriotta raleighana.

o) Bythaelurus tenuicephalus.

p) Kråshaj (Chlamydoselachus anguineus).

q) Storögd kamtandhaj (Hexanchus nakamurai).

r) Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

s) Antarktisk håkäring (Somniosus antarcticus).

t) Trollhaj (Mitsukurina owstoni).

u) Etmopterus viator.

v) Etmopterus bigelowi.

w) Brun pigghaj (Centrophorus squamosus).

x) Centrophorus uyato.

y) Squalus mitsukurii.

z) Deania quadrispinosa.

za) Deania profundorum.

zb) Bathyraja tunae.

zc) Rhinochimaera africana.

zd) Bythaelurus naylori.

Avsnitt 11 NPFC:s konventionsområde

Artikel50¶Fiske efter stillahavsmakrill

1. För unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde ska flaggmedlemsstaterna överföra följande aggregerade data till kommissionen senast nedan angivna datum:

a) Månatliga fångster inom ramen för fångstbegränsningarna för stillahavsmakrill (Scomber japonicus) för alla avtalsslutande parter i NPFC för trålare respektive snörpvadsfartyg, enligt bilaga IM, när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar understiger 60 %, senast den sjunde dagen påföljande månad.

b) Veckofångster av stillahavsmakrill inom ramen för de fångstbegränsningar som avses i led a, när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar överstiger 60 % men understiger 95 %, senast tisdagen påföljande vecka.

Kommissionen ska sammanställa och utan dröjsmål översända dessa data till NPFC:s sekretariatschef.

2. Inom två dagar från dagen för utfärdande av meddelanden från NPFC:s sekretariatschef om att nyttjandet av de fångstbegränsningar som avses i punkt 1 a har nått 95 % ska kommissionen stänga fisket inom ramen för dessa fångstbegränsningar.

3. Kommissionen ska sammanställa och överföra uppgifter om årliga fångster av stillahavsmakrill i NPFC:s konventionsområde till NPFC:s sekretariatschef senast vid utgången av februari påföljande år.

4. Denna artikel ska tillämpas utöver de rapporteringsskyldigheter avseende fångster som fastställs i artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel51¶Förbud mot fiske efter hajar

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa hajar i NPFC:s konventionsområde.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som anges i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Artikel52¶Förbud mot fiske efter anadrom fisk

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa hundlax (Oncorhynchus keta), silverlax (Oncorhynchus kisutch), puckellax (Oncorhynchus gorbuscha), rödlax (Oncorhynchus nerka), kungslax (Oncorhynchus tshawytscha), masulax (Oncorhynchus masou) och regnbåge (Oncorhynchus mykiss).

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som anges i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Avdelning III Fiskemöjligheter för fartyg från tredjeland i unionens vatten

Artikel53¶Fiskefartyg som för norsk eller färöisk flagg

Fiskefartyg som för norsk eller färöisk flagg får ges tillstånd av kommissionen att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403 och i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel54¶Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket, Bailiwick of Guernsey, Bailiwick of Jersey eller Isle of Man och som är licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket

Fiskefartyg som för Förenade kungarikets flagg och som är registrerade i Förenade kungariket, Bailiwick of Guernsey, Bailiwick of Jersey eller Isle of Man och som är licensierade av en fiskeriförvaltning i Förenade kungariket får ges tillstånd av kommissionen att fiska i unionens vatten inom de TAC:er som anges i bilaga I och på de villkor som föreskrivs i denna förordning och i förordning (EU) 2017/2403 och i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel55¶Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket

1. Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan unionen och Förenade kungariket ska ske i enlighet med denna artikel.

2. En medlemsstat som avser att överföra kvoter till eller utbyta kvoter med Förenade kungariket ska diskutera ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte med Förenade kungariket. Den berörda medlemsstaten ska anmäla det utkastet till kommissionen.

3. Om kommissionen godkänner ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte enligt punkt 2 som anmälts av den berörda medlemsstaten, ska den utan onödigt dröjsmål ge sitt samtycke till att vara bunden av kvotöverföringen eller kvotutbytet. Kommissionen ska till medlemsstaterna och Förenade kungariket anmäla den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits.

4. De fiskemöjligheter som erhållits från eller överförts till Förenade kungariket inom ramen för den kvotöverföring eller det kvotutbyte som överenskommits ska anses vara kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med den tidpunkt då kvotöverföringen eller kvotutbytet anmälts i enlighet med punkt 3. Sådana överföringar och utbyten ska inte påverka fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

Artikel56¶Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning, i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403 och i delegerade akter som antagits av kommissionen på grundval av den förordningen.

Artikel57¶Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fiskefartyg från tredjeland som verkar i unionens vatten ska vara i enlighet med del B i bilaga V.

Artikel58¶Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fiskefartyg från tredjeland som fiskar med de fisketillstånd som avses i artikel 57 i denna förordning, i tillämpliga delar.

Artikel59¶Förbjudna arter

1. Fiskefartyg från tredjeland får inte fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa följande arter i unionens vatten:

a) Oxhaj (Carcharias taurus) i alla unionens vatten.

b) Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a och 7d och unionens vatten i Ices-delområde 4.

c) Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4 och 6–10.

d) Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-delområdena 4, 6, 7 och 8.

e) Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus) i unionens vatten i Ices-delområdena 3, 4 och 6–10.

f) Håbrand (Lamna nasus) i alla unionens vatten.

g) Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

h) Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

i) Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i unionens vatten i Medelhavet.

j) Valhaj (Rhincodon typus) i alla unionens vatten.

k) Djuphavsarter som förtecknas i del D i bilaga IA, i unionens vatten i Ices-delområdena 6–10 och Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2 och i unionens vatten i Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.

2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel60¶Ändring av förordning (EU) 2025/202

Förordning (EU) 2025/202 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 19 ska rubriken ersättas med följande:

”Artikel 19 Korrigerande åtgärder rörande torsk i Kattegatt under 2025”.

2. Följande artikel ska införas:

”Artikel 19a Korrigerande åtgärder rörande torsk i Kattegatt under 2026

1. Unionsfiskefartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a) Sorteringsrist med högst 35 mm spaltbredd, med ett oblockerat fiskutsläpp.

b) Sorteringsrist med högst 50 mm spaltbredd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c) Seltrapanel med 300 mm fyrkantsmaska.

d) Mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i en andel torskfångster som motsvarar mindre än 1,5 % av de totala fångsterna, för fiskefartyg som enbart har detta redskap ombord.

2. Unionsfiskefartyg som deltar i en medlemsstats projekt och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap som uppfyller kraven i del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241, med undantag för de redskap som uppfyller det alternativa krav som anges i andra meningen i de fotnoter som hänför sig till punkt 1.1 i den delen. Senast den 31 mars ska den berörda medlemsstaten överlämna en förteckning över dessa fartyg till kommissionen.

3. Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

3. I artikel 63 ska led e ersättas med följande:

”e) Artikel 19 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025.”

4. I artikel 63 ska följande led införas:

”ea) Artikel 19a ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026 eller till den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar bilaga V till den förordningen vad gäller korrigerande åtgärder rörande torsk i Kattegatt blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.”

5. I bilaga IA del B ska tabell 59 ersättas med följande:

”Tabell 59 Art: Blåvitling Zon: 8c, 9 och 10; unionens vatten i Cecaf 34.1.1 Micromesistius poutassou (WHB/8C3411) Spanien 44604 Analytisk TAC Artikel 7.2 i denna förordning ska tillämpas. Portugal 11151 Unionen 55755 TAC 1447054

Artikel61¶Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel62¶Ikraftträdande och tillämpning

Ändrad genom förordning (EU) 2026/786 och förordning (EU) 2026/1547.

1. Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026.

Emellertid gäller följande:

a) Artikel 13.1 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026 eller till den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar del A i bilaga VII till den förordningen vad gäller minsta referensstorlek för bevarande för lyrtorsk i Ices-sektionerna 8, 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf-område 34.1.1 blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

b) Artikel 14.1–14.8 ska tillämpas från och med den 1 april 2026 till och med den 31 mars 2027.

c) Artikel 14.9 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 mars 2027.

d) Artikel 19.1, 19.2, 19.4, 19.5 och 19.6 ska tillämpas från och med den 1 juni 2026 till och med den 31 december 2026.

da) Artikel 19.3 ska tillämpas från och med den 1 november 2026 till och med den 31 december 2026.

db) Artikel 20 ska tillämpas från och med den 1 november 2026 till och med den 31 december 2026.

e) Artikel 21 ska tillämpas från och med den 1 juli 2026 till och med den 30 juni 2027 eller till den dag då en delegerad förordning som ändrar delegerad förordning (EU) 2019/2201 blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

f) Artikel 22 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026 eller till den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar bilaga V till den förordningen vad gäller korrigerande åtgärder rörande tunga i Skagerrak, Kattegatt och västra Östersjön blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

g) Artikel 26 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 januari 2027.

h) Artikel 29.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026 eller till den dag då en ändring av förordning (EU) 2017/2107 som inför ett förbud mot att behålla ombord, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av mako (Isurus oxyrinchus) i Atlanten, norr om 5°N, som fångats vid fiske i Iccats konventionsområde blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

i) Artikel 32 och bilaga VII ska tillämpas från och med den 1 december 2025 till och med den 30 november 2026.

j) Artikel 37.1 a ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 11 januari 2027.

k) Artikel 40.3 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026 eller till den dag då en ändring av förordning (EU) 2021/56 avseende fiskefartygsoperatörers registrering av antalet frisläppta exemplar av årfenhaj med uppgift om status och rapportering av den informationen till den medlemsstat där de är medborgare blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

l) Avdelning II, kapitel III, avsnitt 11 ska tillämpas från och med den 1 juni 2026 till och med den 31 december 2026 eller till den dag då Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av motsvarande åtgärder blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

m) Bilagorna IA–IJ och IL ska också tillämpas under 2027 och 2028, när så anges i dessa bilagor.

ma) Tabell 1 i bilaga IC ska tillämpas från och med den 1 juli 2026 till och med den 30 juni 2027, och fotnot 2 i den tabellen ska tillämpas från och med den 15 april 2027 till och med den 30 juni 2027 eller till den dag då en unionsakt om fredningsperioden för torsk i Nafo-sektionerna 2J3KL blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.

n) Artikel 60.5 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.

o) Bilaga IK ska tillämpas från och med den 1 december 2025 till och med den 30 november 2026, när så anges i den bilagan.

p) Bilagorna IM och XI ska tillämpas från och med den 1 juni 2026 till och med den 31 december 2026.

q) Bilaga II ska tillämpas från och med den 1 februari 2026 till och med den 31 januari 2027.

r) De fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngningen som fastställs i denna förordning för 2026 och, när så anges i denna förordning, även för 2027 och 2028, ska fortsätta att tillämpas under 2026, och i relevanta fall under 2027 och 2028, uteslutande vid tillämpning av

i) utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

ii) reduceringar och tillägg enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

iii) kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013, och

iv) avdrag och justeringar enligt artiklarna 105, 106, 107 och 107a i förordning (EG) nr 1224/2009.

3. Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska artiklarna 9–14, 16–23, 29, 41, 46, 47, 49, 51, 52 och 59 fortsätta att tillämpas från och med dagen efter de slutdatum för tillämpning som anges i den punkten till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2027 träder i kraft. Denna punkt ska inte tillämpas om tillämpningen av de bestämmelser som avses i punkt 2 upphör till följd av att de rättsakter som avses däri börjar tillämpas.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I:) TAC:er tillämpliga på unionsfiskefartyg i områden där TAC:er fastställts per art och per område

BILAGA IA:) Skagerrak, Kattegatt, Ices-delområdena 1–10, 12 och 14, unionens vatten i Cecaf, Franska Guyanas vatten

BILAGA IB:) Nordostatlanten och Grönland, Ices-delområdena 1, 2, 5, 12 och 14 och grönländska vatten i Nafo 1

BILAGA IC:) Nordvästra Atlanten – Nafos konventionsområde

BILAGA ID:) Iccats konventionsområde

BILAGA IE:) Seafos konventionsområde

BILAGA IF:) Sydlig tonfisk – utbredningsområden

BILAGA IG:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA IH:) SPRFMO:s konventionsområde

BILAGA IJ:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IK:) Siofas avtalsområde

BILAGA IL:) IATTC:s konventionsområde

BILAGA IM:) NPFC:s konventionsområde

BILAGA II:) Fiskeansträngning för fiskefartyg inom ramen för förvaltningen av bestånden av tunga i Ices-sektion 7e i västra delen av Engelska kanalen

BILAGA III:) Förvaltningsområden för tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4

BILAGA IV:) Säsongsbundna stängningar för att skydda lekande torsk

BILAGA V:) Fisketillstånd

BILAGA VI:) Iccats konventionsområde

BILAGA VII:) CCAMLR:s konventionsområde

BILAGA VIII:) IOTC:s behörighetsområde

BILAGA IX:) WCPFC:s konventionsområde

BILAGA X) Siofas avtalsområde

BILAGA XI:) NPFC:s konventionsområde

BILAGA I

I tabellerna i bilagorna anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i bilagorna till denna förordning ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34.

Hänvisningar till fiskezoner i bilagorna är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga namn. Endast de vetenskapliga namnen identifierar arter för lagstiftningsändamål.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls nedan i upplysningssyfte en jämförelsetabell över vetenskapliga namn och motsvarande svenska namn på de arter som förtecknas i bilagorna. Bilagorna IA–IM ingår i bilaga I.

BILAGA IA

DEL A Autonoma unionsbestånd

DEL B Gemensamma bestånd