Dir. 1993:56

Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1992:14) om normgivning och tillsyn över nya betalningstjänster (Betaltjänstutredningen)

Dir. 1993:56

Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-06

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att Betaltjänstutredningen (Fi 1992:14) genom tilläggsdirektiv får ett utvidgat uppdrag som avser den inlånings- och finansieringsverksamhet som drivs av sparkassor och andra föreningar.

Bakgrund

Genom beslut den 12 mars 1992 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om betalningsväsendet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda behovet av normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. Enligt direktiven (dir. 1992:60) skall utredningen bl.a. kartlägga existerande kontobaserade betalningssystem utanför banksfären samt överväga hur tillsynen över denna verksamhet bör vara anordnad. Utredningen skall också ägna särskild uppmärksamhet åt vissa gränsdragningsproblem i förhållande till sådan bankverksamhet som regleras i bankrörelselagen (1987:617). Därvid skall en analys omfatta de mellanled i betalningsförmedlingen, t.ex. kortmottagande butiker, som genom kontokortssystemens expansion fått en ökad betydelse för säkerhet och effektivitet i betalningarna.

Regeringen beslutade den 19 november 1992 att komplettera direktiven på så sätt att uppdraget utvidgades till att omfatta en analys av formerna för bankers organisation och verksamhet i samband med att bankverk- samhet bedrivs i butik. I tilläggsdirektiven (dir. 1992:95) anges att utredningsuppdraget bör vara slutfört före utgången av mars 1994.

På marknaden förekommer idag ett antal föreningar som driver finansieringsverksamhet endast i syfte att tillgodose medlemmarnas finanseringsbehov. Den inlåning som bedrivs i flertalet av dessa föreningar har sedan länge ansetts falla utanför bankrörelsebegreppet eftersom inlåningen inte sker från allmänheten utan endast från medlem- marna i respektive organisation. Genom ett undantag i 3 § andra stycket 2 lagen (1988:606) om finansbolag är finansieringsverksamheten inte heller tillståndspliktig under förutsättning att Finansinspektionen efter särskild prövning finner att verksamheten drivs utan vinstsyfte. Detta undantag har inte förts över till den av riksdagen antagna lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. I förarbetena anfördes som skäl att den verksamhet som dessa föreningar driver närmast är att jämställa med bankrörelse och därför bör prövas enligt bankrörelselagen (prop. 1992/93:89). Vidare aviserades i propositionen en översyn av frågan om hur dessa föreningar skall regleras i framtiden. Lagen om kreditmarknadsbolag skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer, vilket avses bli samtidigt som EES-avtalet träder i kraft.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen tog en ledamot i en motion (mot. 1992/93:N15) upp frågan om inte den inlåningsverksamhet som bedrivs av bl.a. JAK och Fria kulturfonden borde undantas från tillämpningen av EG:s direktiv angående kreditinstitut. Näringsutskottet avstyrkte dock motionen (bet. 1992/93:NU9). Utskottet anförde därvid bl.a. följande. "Frågan om att särskilt undanta t.ex. HSB:s och KF:s sparkassor eller JAK och Fria kulturfonden från gällande lagstiftning bör enligt utskottets mening anstå till dess att det redovisats någon närmare bedömning av om verksamheten är att hänföra till bankrörelse eller annan auktorisationspliktig finansieringsverksamhet, eller om det finns skäl att införa särskild lagstiftning för just sådana institut. Utskottet vill härvidlag påpeka att ett uttryckligt undantag från tillämpligheten av annan finansiell lagstiftning torde krävas bara om instituten anses falla under EG:s definition av kreditinstitut. För ett sådant undantag krävs å andra sidan en ändring av EES-avtalet."

Utvecklingen inom det finansiella området och de frågor som nu uppkommit med anledning av EES-avtalet gör att det är nödvändigt att snarast utreda hur sparkassorna och övriga föreningar som driver inlånings- eller finansieringsverksamhet skall regleras i framtiden.

Uppdraget

Det är lämpligt att Betaltjänstutredningen även får i uppgift att göra en översyn av den verksamhet som bedrivs av sparkassor och andra föreningar. Utredningen bör kartlägga vilka institut som för närvarande bedriver inlånings- eller finansieringsverksamhet men som inte omfattas av någon reglering. Utredningen bör vidare bedöma respektive verksamhet utifrån existerande regelverk för banker och andra finansieringsinstitut. Frågan om föreningarna kan komma att betraktas som kreditinstitut enligt EG:s första direktiv om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (77/780/EEG) bör därvid särskilt belysas. Utredningen bör överväga om särskild lagstiftning behöver införas för dessa institut.

Övrigt

Med det utvidgade uppdrag som utredningen nu föreslås få kommer utredningstiden att behöva utsträckas. Arbetet bör dock vara slutfört före utgången av år 1994. Den del av utredningsuppgiften som berör sparkassor och andra föreningar bör behandlas med förtur. Utredningen bör därför redovisa denna del av uppdraget senast under våren 1994.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar utredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Finansdepartementet)