Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-13

Chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet Odell, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att föreslå nödvändiga åtgärder inför en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet.

Kommittén skall senast den 1 december 1993 redovisa förslag i frågor som kan komma att kräva riksdagens ställningstagande. Därefter skall kommittén fortlöpande till regeringen lämna förslag i andra väsentliga frågor inför en bolagisering. Kommittén skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 1 juli 1994.

Vägverkets verksamhet och organisation har under de senaste åren genomgått flera förändringar. Riksdagen beslutade år 1991 (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:TU26, rskr. 1990/91:326) om en genomgripande förändring av Vägverkets organisation. Den nya organisationen, som infördes fr.o.m. den 1 januari 1992, består av en beställardel - då benämnd väghållningsdivisionen, numera väg- och trafikdivisionen - och en produktionsdel - produktionsdivisionen. I samband med denna organisationsförändring föreslogs även en ändring av Vägverkets regio länsindelningen. Nu har väghållningsdivisionen delats in i sju regioner och produktionsdivisionen i fem områden.

Efter förslag i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. 1991/92:TU15, rskr. 1991/92:248) har riksdagen beslutat att det bör inrättas en särskild enhet - bolagsenheten - för den kommersiella verksamhet som är skild från myndighetsuppgifterna. Enhetens uppgift är att förvalta aktier i verkets dotterbolag och bedriva nödvändig affärsutveckling.

Riksdagen beslutade vidare år 1992 (prop. 1992/93:2, bet. 1992/93:TU1, rskr. 1992/93:58) att Trafiksäkerhetsverket skulle läggas ned och att dess uppgifter skulle övergå till Vägverket. Vägverket har därmed givits ett övergripande ansvar för trafiksäkerheten. I regeringens proposition (prop. 1992/93:161) om Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet framläggs förslag om den närmare inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet under 1990-talet.

Tidigare har Vägverket också givits ett sektorsansvar för bl.a. miljö-frågorna.

Den 15 april 1993 godkände riksdagen vad trafikutskottet hemställt rörande bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet (bet. 1992/93: TU24, rskr. 1992/93:272). Beslutet innebär ett godkännande av regeringens förslag i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7).

I 1993 års budgetproposition redovisas regeringens samlade överväganden beträffande Vägverkets framtida verksamhet. I dag har Vägverket ett samlat ansvar för den statliga väghållningen vilket i huvudsak inkluderar planering, byggande och drift av det statliga vägnätet. I framtiden bör staten verka som en beställare av väghållningsprodukter och väghållningstjänster inom ramen för riksdagens trafikpolitiska mål. Denna uppgift bör Vägverket såsom statens myndighet utföra.

Vägverkets produktionsverksamhet bör efter hand helt marknadsanpassas och utsättas för full konkurrens samt föras till en annan huvudman. I propositionen föreslås ett antal mål som anger i vilken takt Vägverkets verksamhet bör konkurrensutsättas. Under år 1993 skall minst 75 % av Vägverkets nyinvesteringar upphandlas i konkurrens av väghållningsdivisionen. Fr.o.m. inledningen av år 1994 skall 100 % av Vägverke nyinvesteringar upphandlas av väghållningsdivisionen på affärsmässiga grunder och under konkurrens. Motsvarande siffra för drift- och underhållsverksamheten skall vara minst 50 % år 1994.

I propositionen föreslås att Vägverkets produktionsverksamhet bolagiseras med inriktning mot år 1995. Det produktionsbolag som skall bildas av Vägverkets produktionsverksamhet bör vara ett självständigt bolag. I ett första skede skall staten äga bolaget. När förutsättningar för en privatisering finns bör detta övervägas.

I 1993 års budgetproposition anges vidare att Vägverkets verksamhet skall riktas mot tillväxtbefrämjande vägåtgärder i syfte att bidra till de trafikpolitiska målen. Frågor som rör miljö, trafiksäkerhet och regional balans skall ges en fortsatt stor betydelse i verksamheten. Inom ramen för dessa mål är Vägverket ansvarigt för väghållningen av det statliga vägnätet med ansvar för trafiksäkerhet och miljö.

• Vägverkets dotterbolag

Vägverket förvaltar i dag statens aktier i ett antal hel- eller delägda bolag.

Vägverkets Investeringsaktiebolag (Väginvest) är helägt och skall tillvarata statens intressen i de s.k. projektbolag som bildats för avgiftsfinansierade vägprojekt. Väginvest förvaltar för statens räkning 80 % av aktierna i Stockholmsleder AB (SLAB), som bildats till följd av det s.k. Dennispaketet, samt 15 % av aktierna i Rödöbron AB som bildats för uppgiften att anlägga en avgiftsfinansierad broförbindelse i Storsjön i Jämtland.

Även Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB) är helägt och bedriver på affärsmässiga grunder exportverksamhet på väghållningsområdet. SweRoad AB förvaltar för statens räkning 40 % av aktierna i Road Survey Technology Sweden AB (RST Sweden) som har till uppgift att erbjuda särskilda kommersiella vägtjänster i Sverige och utomlands.

Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) svarar bl.a. för byggande, drift och underhåll samt finansiering av de svenska anslutningarna till Öresundsförbindelsen. Vägverket och Banverket förvaltar hälften var av statens aktier i SVEDAB.

I 1993 års budgetproposition föreslås att Väginvest under en övergångsperiod skall äga och förvalta aktierna i samtliga till Vägverk hel- och delägda bolag med undantag för SVEDAB i syfte att skapa en effektivare ägarfunktion. Ägarfunktionen för Vägverkets dotterbolag bör dock övervägas i samband med att produktionsverksamheten bolagiseras.

Satsningar på infrastrukturen är en viktig del i en politik för en ökad tillväxt. Goda kommunikationer skapar förutsättningar för ökad produktivitet och konkurrenskraft i näringslivet. Genom beslut under åren 1991 och 1992 tillfördes infrastrukturområdet via ökade anslag och tidigareläggningar av planerade investeringar ca 24 miljarder kronor. Av dessa medel har nästan 6 miljarder kronor avsatts för väginvesteringar, 5,5 miljarder har avsatts för storstadsöverenskommelserna och ytterligare ca 3,5 miljarder kronor har avsatts för produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt för underhåll av främst mindre vägar. Övriga medel har avsatts för järnvägsinvesteringar.

I propositionen (prop. 1992/93:176) om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. har regeringen föreslagit ett program för invest i vägar och järnvägar. Förslaget innebär att påbörjade satsningar kan fullföljas samt att investeringsnivån kan höjas ytterligare under 1990-talet. För den kommande planeringsperioden 1994-2003 föreslås planeringsram om 88 miljarder kronor. Av dessa medel beräknas knappt 2/3 bli avsatta för investeringar i vägar. I propositionen anges även en investeringsinriktning för den kommande planeringsperioden samt i vilken takt investeringarna bör genomföras.

Redovisade satsningar innebär en avsevärd ökning av väginvesteringarna under 1990-talet jämfört med tidigare. Dessa beslut med omfattande investeringsprogram innebär delvis nya förutsättningar för Vägverket med ökade krav på produktivitet och resurser inför 1990-talet då investeringsvolymen nästan har tredubblats jämfört med det föregående årtiondet.

En bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet innebär en omfattande förändring av genomförandet av väghållningen. Det behövs därför en särskild kommitté för att föreslå nödvändiga åtgärder inför en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet.

Kommittén skall i sina förslag följa de riktlinjer som riksdagen har fastställt för Vägverkets verksamhet.

Det pågår för närvarande ett intensivt och viktigt arbete inom Vägverket med att effektivisera verkets organisation, bl.a. mot bakgrund av riksdagens ställningstaganden. En resursanpassning genomförs liksom en utveckling av beställar- och utförarrollerna.

• Vägverkets verksamhet

Den myndighetsdel såvitt avser väghållningen som återstår av Vägverket efter en bolagisering skall verka som en beställare av väghållningsprodukter och väghållningstjänster samt utföra de myndighetsuppgifter som är nödvändiga inom det statliga väghållningsområdet. Det gäller t.ex. uppgifterna inom funktionen Transporte förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del. Kommittén skall föreslå åtgärder för att säkerställa att Vägverket utvecklas i sin roll som beställare av väghållningstjänster och väghållningsprodukter samt bedriver upphandlingen under konkurrens och i affärsmässiga former enligt de mål som föreslagits i 1993 års budgetproposition. Kommittén skall också definiera vilka myndighetsuppgifter som kommer att åligga Vägverket efter en bolagisering a

Produktionsdivisionen skall utgöra grunden för ett nytt konkurrenskraftigt bolag för vägproduktion på marknaden. Kommittén skall redovisa åtgärder som stimulerar en långsiktigt ökad konkurrens på marknaden och en ökad produktivitet i väghållningsproduktionen.

Kommittén skall vidare lämna förslag till en avgränsning av bolagets verksamhetsområde samt riktlinjer för statens ägarskap och kontroll. Kommittén skall också lämna förslag till en bolagsordning och ange lämplig storlek på aktiekapitalet.

Kommittén skall föreslå åtgärder som har till syfte att skapa goda förutsättningar för övergången från dagens myndighetsform till en ny myndighet och ett bolag. Åtgärderna kan avse t.ex. utbildningsinsatser, förändringar i upphandlingsförfarandet, ändrad lagstiftning eller andra åtgärder som rör området.

Vidare bör kommittén överväga hur myndighetens och bolagets samverkan med andra berörda myndigheter, kommuner m.m., bör ske.

Kommittén skall ange vilka kriterier som bör vara uppfyllda för att en privatisering skall vara möjlig.

Jag vill i detta sammanhang särskilt erinra om de väg- och trafikpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Konkurrens- och marknadsfördelar får inte vinnas genom att krav på framkomlighet, miljö och trafiksäkerhet åsidosätts. Kommittén bör särskilt beakta detta i förslagen till åtgärder.

• Vägverkets dotterbolag

Kommittén skall även redovisa överväganden och förslag om Vägverkets hel- och delägda dotterbolag vad avser struktur, huvudmannaskap, beslutsordning m.m.

Utgångspunkten för förslagen bör vara följande.

De projekt som administreras av de särskilda projektbolag som bildats i syfte att hantera avgiftsfinansierade vägprojekt skall finansieras genom lån som tas upp av projektbolagen på marknaden. Bolagens uppgift är att handha finansieringen av ett specifikt projekt och därvid utöva en ekonomisk kontroll över projektet. Övriga uppgifter bör ligga inom det nuvarande Vägverkets verksamhetsområde.

Vad beträffar de bolag som bildats för att hantera övriga verksamheter och utvecklingsprojekt bör kommittén redovisa överväganden och en värdering mot bakgrund av följande frågor.

• Vilket behov finns att bedriva särskilda verksamheter i bolagsform?
• Kan motsvarande verksamheter tillhandahållas på ett bättre sätt av Vägverket eller av marknaden?
• Vilka är konsekvenserna av ett huvudmannaskap skiljt från Vägverket?

Mot bakgrund av angivna utgångspunkter för projektbolagen och av kommitténs överväganden om övriga bolag skall kommittén lämna förslag på bolagens framtida verksamhetsområden, riktlinjer för delägande och privatisering, beslutsordning för dotterbolagen, insyn och kontroll samt en ram för framtida kapitalinsatser.

Utredningen bör dock inte inkludera SVEDAB, vars särskilda uppgifter gör att bolagets aktier även i fortsättningen skall förvaltas av Vägverket och Banverket.

Kommittén skall beakta regeringens direktiv angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Kommittén skall senast den 1 december 1993 redovisa förslag i frågor som kan komma att kräva riksdagens ställningstagande. Därefter skall kommittén fortlöpande lämna förslag till regeringen i andra väsentliga frågor inför en bolagisering. Kommittén skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 1 juli 1994.

att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst fyra ledamöter med uppdrag att föreslå nödvändiga åtgärder inför en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet samt att redovisa överväganden och förslag om Vägverkets dotterbolag vad gäller struktur, huvudmannaskap, beslutsordning m.m.,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)