Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ges i uppdrag att i samråd med de konstnärliga högskolorna i Stockholm, Kungl. Konsthögskolan undantagen, dels analysera lokalbehovet och föreslå en lämplig samlokalisering av dessa högskolor, dels överväga en eventuell verksamhetsmässig integrering av utbildningarna. Utredaren skall, i samråd med berörda högskolor, upprätta en plan för genomförandet av förslaget.

Bakgrund

Riksdagen beslutade med anledning av budgetpropositionen år 1978 att inrätta åtta konstnärliga högskolor i Stockholm (prop. 1977/78:100, 1977/78:UbU22, rskr. 1977/78:338). De åtta högskolorna var Danshögskolan, Dramatiska institutet, Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR), Konstfackskolan, Konsthögskolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm. De konstnärliga högskolorna i Stockholm förblev vid inträdet i högskolesystemet fristående enheter medan motsvarande utbildningar i Göteborg och Malmö, liksom senare även de i Umeå och Piteå, inordnades som institutioner i universiteten i Göteborg, Lund, Umeå respektive högskolan i Luleå.

Hur den konstnärliga högskoleutbildningen i Stockholm bör vara lokaliserad och organiserad har diskuterats i flera sammanhang sedan början av 1970-talet. Diskussionerna har gällt samlokalisering men också samverkan eller sammanslagningar av utbildningsorganisation och administrativa stödfunktioner. Viktiga motiv för en ändrad organisation och verksamhet har varit att en sammanslagning till en eller flera större enheter skulle innebära fördelar bl.a. i form av utvidgat utbyte och samarbete, rationaliseringsvinster, ökad administrativ och ekonomisk kompetens samt ett effektivare utnyttjande av lokaler.

Utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar föreslog i betänkandet Konstnärlig högskoleutbildning (SOU 1992:12) vissa organisatoriska förändringar och en administrativ samordning utbildningar emellan. Antalet högskolor för konstnärlig utbildning i Stockholm skulle minskas till fyra genom att Dramatiska institutet och Teaterhögskolan fördes samman till en enhet och genom att Musikhögskolan, Operahögskolan och Danshögskolan bildade en enhet. Konstfackskolan och Konsthögskolan föreslogs kvarstå som separata enheter och Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning föreslogs inordnas i Universitetet i Stockholm.

I sina yttranden över förslaget var det stora flertalet remissinstanser negativa till utredningens förslag. En rad instanser föreslog dock en närmare bindning mellan samtliga konstnärliga högskolor i Stockholm än vad utredningen hade föreslagit.

Efter förslag i regeringens proposition Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) finns i dag sju fristående konstnärliga högskolor i Stockholm sedan Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR) den 1 juli 1994 inordnades i Stockholms universitet. Med anledning av uttalanden i propositionen gjordes inom Utbildnings- departementet en översyn av frågan om administrativ samverkan mellan de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

1994 års Stockholmskommitté föreslog i delbetänkandet Kronan Spiran Äpplet (SOU 1994:127) att en samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm skulle ske och att arbetet med planeringen av lokaler för de konstnärliga högskolorna därmed borde fortsätta i samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm.

Inom Utbildningsdepartementet sammanställde en arbetsgrupp ett beredningsunderlag för en samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm. I underlaget presenterades översiktligt åtta olika lokaliseringsalternativ.

Med anledning av förslagen från 1994 års Stockholmskommitté informerade regeringen i propositionen Utbildning och forskning; kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) om två möjliga alternativ till samlokalisering samt begärde att regeringen skulle få avvika från principen om myndigheternas ansvar för lokalförsörjningen för att hanteringen av lokalfrågorna för de konstnärliga högskolorna skulle bli ändamålsenlig.

Sammanfattningsvis har det under relativt lång tid funnits en övertygelse i olika sammanhang om fördelarna med en samlokalisering av en eller flera av de konstnärliga högskolorna i Stockholm. De konstnärliga högskolorna i Stockholm, med undantag av Kungl. Konsthögskolan och Teaterhögskolan i Stockholm, har också ställt sig positiva till en samlokalisering av verksamheterna. Flera av högskolorna, bl.a. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, har i olika sammanhang framhållit att deras lokalförsörjnings- problem är omfattande och behöver en långsiktig lösning inom en snar framtid. Trots en relativt stark övertygelse om fördelarna med en samlokalisering har det dock ännu inte varit möjligt att finna formerna för ett praktiskt genomförande.

De konstnärliga högskolorna i Stockholm har en verksamhet av unik bredd som är av stor betydelse för kulturlivet i Sverige och för Sveriges internationella position inom kulturområdet. Flera av de konstnärliga högskolorna har emellertid lokalförsörjningsproblem vilka inverkar negativt på verksamheten. En samlad lokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering skulle kunna lösa de enskilda högskolornas problem samtidigt som det skapar förutsättningar för ett nytt konstnärligt kraftcentrum.

Utgångspunkter

Syftet med uppdraget är att genom en samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm skapa förutsättningar för ett nytt konstnärligt centrum. För att skapa tyngd åt ett sådant område är det av vikt att så många som möjligt av berörda högskolor kan samlas till ett område. Med anledning av högskolornas relativt omfattande publika verksamhet är det också av vikt att lokaliseringen underlättar samverkan med andra kulturella institutioner. Vidare är det viktigt att det finns goda kommunikationer till den tilltänkta lokaliseringen.

En förutsättning för en samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm är att varje utbildnings krav på funktionella lokaler och en stimulerande miljö kan tillfredsställas.

Uppdraget

Utredarens huvuduppgifter är att i samråd med de konstnärliga högskolorna i Stockholm, Kungl. Konsthögskolan undantagen, dels analysera lokalbehovet och föreslå en lämplig samlokalisering, dels överväga en eventuell verksamhetsmässig integrering. Utredaren skall, i samråd med berörda högskolor, upprätta en plan för genomförandet av förslaget.

Utredaren skall överväga om en om- och tillbyggnad av nuvarande Konstfackkvarteret (Kv. Tre Vapen 2) eller kringliggande områden är lämplig eller om andra lokaliseringsalternativ ger bättre förutsättningar för ett konstnärligt centrum.

De högskolor som kan vara aktuella för en samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering är Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm.

Den avsedda samlokaliseringen förutsätter inte någon ändring av högskolornas ställning som självständiga högskolor. Om det bedöms lämpligt av utredaren kan dock en sådan ändring föreslås. Utredaren skall samarbeta och samråda med berörda högskolor. Samråd bör också ske med Statens lokalförsörjningsverk och Riksrevisionsverket. Arbetet förutsätter därtill kontakter med berörda kommunala organ. Utredaren skall beräkna och närmare precisera samtliga kostnader för förslaget. Även kostnader för en eventuell verksamhetsmässig integrering bör inräknas. De kostnader för förslaget som avser lokaler bör inte överstiga de kostnader för lokaler som högskolorna har för närvarande. Eventuella merkostnader skall finansieras inom givna anslagsramar.

Ramar för utredarens arbete

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 november 1997.