SOU 1994:127
Kronan, spiran, äpplet : en ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet : delbetänkande
Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet
Regeringen bemyndigade den 28 april 1994 Chefen för Utbildningsdeparte— mentet, statsrådet Per Unckel att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda förutsättningama för en ny universitetsstruktur i södra Storstock- holmsområdet.
Med stöd av bemyndigandet tillsattes kommittén (U 1994:05) den 16 maj 1994. Kommittén har antagit namnet 1994 års Stockholmskommitté.
Statssekreteraren Bjarne Kirsebom förordnades som ordförande i kommit- tén.
Som ledamöter förordnades finanslandstingsrådet Ralph Lédel, professorn Inge Jonsson, landstingsrådet Bosse Ringholm och docenten Kerstin Sahlin- Andersson.
Som experter förordnades planeringsdirektören Christer Granegård, direk- tören Svante Holgersson och byråchefen Lars Santesson. Byråchefen Ewa Ställda] förordnades den 13 juni 1994 som expert.
Som huvudsekreterare förordnades ämnessakkunnige John Fiirstenbach och som sekreterare kanslirådet Gunnel Stenqvist.
Som kommittéassistent har Rauni Paavilainen varit behjälplig. För pro- duktion av heloriginal har Sonia Gustavsson ansvarat.
Berörda kommuner har informerats under arbetets gång. Samråd har före- varit med Länsstyrelsen i Stockholms län. Vidare har samråd inletts med den särskilda utredningsgrupp som har att utreda förutsättningar för etablering av ett svenskt akademiskt centrum i S:t Petersburg.
Vi ber härmed att få överlämna vårt första delbetänkande Kronan Spiran Äpplet En ny universitetsstrukturi södra Stockholmsområdet.
Ledamoten Bosse Ringholm har lämnat en särskild reservation. Reserva- tionen bifogas betänkandet som bilaga 5.
Stockholm i september 1994
B jame Kirsebom
Ralph Lédel Inge Jonsson
Bosse Ringholm Kerstin Sahlin—Andersson
/John Förstenbach Gunnel Stenqvist
1. Sammanfattning
Kommittén föreslår att en ny struktur — såväl ämnesmässigt som geografiskt — etableras för högre utbildning i södra Stockholmsområdet.
En förstärkning av samarbetet med andra delar av Östersjöregionen och Östeuropa markeras genom ämnesinriktning och forskningsprofil. Vidare föreslås en ny organisation för utbildning inom vård- och omsorg- sområdet samt en utbyggnad av forskning inom detta område som går över fakultetsgränser.
Kommittén föreslår en samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor och Lärarhögskolan i Stockholm.
Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus — vart och ett med sin särskilda profil — samt med lokala studiecen— tra på fler orter i länet.
Kommitténs förslag bygger på att utbyggnaden organiseras så att högre utbildning upplevs som reellt tillgänglig i Stockholmsområdet.
Följande lokalisering och inriktning föreslås för de tre campus * Campus Spiran med etablering i anslutning till Huddinge sjukhus och
med inriktning på livsvetenskaper och ekonomi * Campus Äpplet med etablering i Haninge och med inriktning på tek-
nik, ekonomi samt språk och med särskilt ansvar för program som syftar till kontinuerlig kompetensutveckling * Campus Kronan i anslutning till Stockholms södra innerstad och med
inriktning på kulturvetenskap, språk och Östeuropa. Utgångspunkterna för förslaget är dels befintlig verksamhet, dels kommit— téns förslag om samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor. Kommittén föreslår att uppbyggnaden startar i Campus Spiran och Campus Äpplet.
Kommittén föreslår att verksamheten byggs upp etappvis. I en första etapp — budgetåren 1995/96 och budgetåren 1997—1999 — bör Söderstruktu- ren tilldelas resurser så att verksamheten vid den första etappens slut om- fattar 4 500 helårstudenter.
Medel för i storleksordningen 2 000 helårsstudenter bör reserveras för försöksverksamhet rörande kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning i Södertäljeområdet.
Modern informationsteknologi skall tas i anspråk för att hålla kontakt inom och mellan campus samt som stöd till distansutbildning.
inkl-wu 'liigfrrt'rdl Ill-ulilu'i
Innanmat wtmlre crt-:l r..-l . llt-Ilan!- Jhdim liv'-"WH " "If.-iir.- in Malignt-'I wh- '! |... Mmmm ”hur Hall.-Ika . .ru "al:-illrLi nu: .-.|. vie-m rimma-til |.""' "| |: i HMMMM
:ir-nu MM ”militärer-nunna? -|'|||||1'.1 rem ull' »l'q nu
.H.»:il anlänt matrim-411 mmm
'- 'In-klub! alumn?!
; |”; ';. Manilla-mum?) "
' . I llhglilmlhnr'blm't'r
.» ' ' Mmm"?
' » -|.- liir-|| mm-i-n .itmitE'
" |_||" ”alumni! ”livfull- . | trimm-1! m:) " . . rr; » nea-mqugtdnt'mm
'» |» -;_.'| lim-l m.magumu »” '" ' . . "magnum-rr tunnvalv m irl-mm
— |||-| mmm mmm—ra mer WII-”WH .rmbwmmauum 'WMM '%unirt
. _ ”'f' har! -:IJI.'lIF|l".'|l | 161 laban ”' '.'5'.» ""|". '.I mmm renamirwdnuäl
» m (man mhnM ' | ..,-| bbiituzulmrtnm
2. Bakgrund
2.1. Inledning
Riksdagen behandlade våren 1994 — med anledning av propositionen Ut— bildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. l993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94z399) — vissa frågor rörande den högre ut- bildningen i landet. Bl.a. konstaterades behovet av ytterligare utbyggnad i såväl det korta som det långa perspektivet. Vidare betonades behovet av nya strukturer. Kommittén behandlar frågor rörande det nationella perspektivet i kapitel 3.
Riksdagen förordade en kraftig utbyggnad av den eftergymnasiala ut- bildningen fram till sekelskiftet — i ett första skede med tonvikt på den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen och därefter längre akade- miska utbildningar. Riksdagen konstaterade också behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i Stockholmsområdet och att denna inom ramen för en ny universitetsstruktur borde ske i de södra delarna. Regeringen bemyndigades att närmare utreda denna fråga inför Riksdagens slutliga ställningstagande. Till bakgrunden hör att Stockholms universitet har anmält att universitetet inte kan klara nämnvärd ytterligare ökning av utbildningens omfattning i Frescati. Med anledning av detta har på uppdrag av Utbild— ningsministem en förstudie genomförts rörande möjligheterna att samlokali- sera viss högre utbildning i Stockholm. Studien presenterades i rapport mars 1994 — Campus för mångfald. Vidare har Stockholms läns landsting beslutat att flytta Hälsohögskolan till Novumområdet i Huddinge kommun. Lands- tinget har också föreslagit att viss annan utbildning och forskning förläggs till Novum för att ytterligare förstärka den akademiska miljön. Haninge kommun har framfört önskemål om förstärkning av de högskoleutbildningar som idag bedrivs inom kommunen. Kommittén redogör för sina mer prin- cipiella resonemang om högre utbildning i Stockholmsområdet i kapitel 4 och lämnar i kapitel 5 förslag till en ny struktur för högre utbildning i södra Stockholmsområdet.
Vidare godkände riksdagen att regeringen skulle få tillämpa en särskild beslutsordning i lokalförsörjningsfrågor för vissa konstnärliga högskolor i Stockholmsområdet. Kommittén redogör för dessa frågor i avsnitt 2.4. Kom- mitténs ställningstagande vad gäller lokal- och lokaliseringsfrågor för vissa konstnärliga högskolor i Stockholm framgår av bilaga 3.
2.2. Universitet/högskolor i Stockholmsområdet Statliga utbildningsanordnare
Högskola Resurser för antal helårsstudenter per år 1992/93 1993/94-1995/96
Stockholms universitet 17 300 21 000 Kungl. Tekniska Högskolan 7 813 10 200 Lärarhögskolan i Stockholm 5 700 5 600 Karolinska institutet 2 641 3 100 Konstfack 557
Kungl. Musikhögskolan
i Stockholm 532
Kungl. Konsthögskolan 211
Dramatiska institutet 123 ca 1 600” Danshögskolan 95 Teaterhögskolan i Stockholm 74 Operahögskolan i Stockholm 45
') Resurser för budgetåret 1995/96 kommer att behandlas i kommande bud- getproposition.
Högskolomas examensrätt regleras genom Högskoleförordningen (1993:100 bilaga 3).
Stockholms universitet
Stockholms universitet (SU) bedriver utbildning och forskning inom huma- nistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet. Förutom doktors— och licentiatexamen inom forskarutbildningen samt magister—, kandidat- och högskoleexamen inom den grundläggande hög- skoleutbildningen kan yrkesexamina som jurist, psykolog eller socionom avläggas vid universitetet. SU tilldelades budgetåret 1992/93 resurser för 17 300 helårsstudenter. Under treårsperioden 1993/94—1995/96 kan universi- tetet påräkna ersättning för högst 21 000 helårsstudenter per år. Universitetet har regeringens uppdrag att årligen under treårsperioden förlägga utbildning för 275 helårsstudenter till verksamheten i anslutning till forskningsparken Novum. Läsåret 1993/94 har universitetet utbildningar omfattande ca 330 helårsstudenter på Södertörn, till större delen i Botkyrka och Huddinge.
Universitetet önskar inte ytterligare expandera sin utbildningsorganisation och har givit till känna att en utökning av utbildningsplatsema i Stock— holmsområdet bör ske inom ramen för en ny, fristående högskola. De senaste årens tillskott av utbildningskapacitet har bidragit till förnyelse av verksam- heten varför universitetet inte vill få en nerdragning av antalet platser.
Karolinska institutet
Karolinska institutet (KI) bedriver utbildning och forskning inom medicinsk och odontologisk fakultet. KI:s examensrätt omfattar dels alla generella examina inom forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning, dels yrkesexamina som logoped, läkare, psykoterapeut, sjukgymnast och tand— läkare. KI tilldelades budgetåret 1992/93 resurser för 2 641 helårsstudenter och kan under treårsperioden 1993/94-1995/96 påräkna ersättning för högst 3 100 helårsstudenter per år. Delar av läkarutbildningen med tillhörande forskning samt hela odontologiska fakultetens utbildning och forskning är förlagd till Huddinge sjukhus. Där ligger också sjukgymnast— och logopedut- bildningama. Sammanlagt betyder detta en utbildning för mer än 1 100 helårsstudenter.
Förläggningen av utbildning och forskning till Huddinge är betydelsefull för KI och utgör volymmässigt en tredjedel av KI:s samlade verksamhet, vilken fortsatt bör hållas samman i en organisation. KI eftersträvar inte, men är berett att diskutera möjligheten, att infoga Hälsohögskolan i Stockholm i institutet.
Kungl. Tekniska högskolan
Kungl. Tekniska högskolan (KTH) bedriver utbildning och forskning inom teknisk fakultet. KTH:s examensrätt omfattar alla generella examina inom forskarutbildningen och den grundläggande högskoleutbildningen samt yrkesexamina som arkitekt, civilingenjör och ingenjör. KTH har nyligen beslutat inrätta teknologie kandidatexamen. Högskolan tilldelades budgetåret 1992/93 resurser för 7 813 helårsstudenter. Under treårsperioden 1993/94- 1995/96 kan ersättning påräknas för högst 10 200 helårsstudenter per år. I Stockholmsområdet har KTH tvååriga ingenjörsutbildningar förlagda till Järfälla och Kista i norr samt Haninge, Södertälje och Tumba i söder. Sam- manlagt har ingenjörsutbildningarna plats för cirka 1 800 helårsstudenter varav ca 800 i Haninge och 400 i Södertälje/Tumba.
KTH planerar att organisatoriskt knyta ingenjörsutbildningarna närmare till den övriga utbildningen vid KTH och diskuterar möjliga förlängningar av ingenjörsutbildningama. Den geografiska utspridningen av dessa förefaller att ha varit gynnsam för rekryteringen.
Lärarhögskolcm i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) bedriver grundläggande högskoleut- bildning inom undervisningsområdet samt forskning och forskarutbildning i pedagogik. LHS examensrätt omfattar magisterexamen i pedagogik, kandi- dat— och högskoleexamen, samt barn- och ungdomspedagogisk examen (fri- tidspedagoger och förskollärare), flyglärarexamen, grundskol- och gym- nasielärarexamen, studie- och yrkesvägledarexamen samt specialpedagogexa- men.
LHS har fasta forskningsresurser inom det pedagogiska området. Examina inom forskarutbildningen avlägges vid Stockholms universitets samhällsve- tenskapliga fakultet.
LHS tilldelades budgetåret 1992/93 resurser för 5 700 helårsstudenter. Under treårsperioden 1993/94—1995/96 kan högskolan påräkna ersättning för högst 5 600 helårsstudenter per år.
Geografiskt är utbildningarna spridda till 13 adresser i Liljeholmen, Blommensberg, Solna och Södertälje samt Rålambshovsområdet. En väsent- lig del av grundskol- och gymnasielärarutbildningama är förlagda till univer- sitetet, Konstfack samt Idrottshögskolan och Kungl. Musikhögskolan.
LHS har ändrat sin institutionsstruktur och verksamheten bedrivs nu med ett färre antal institutioner inriktade mot olika kunskapsområden vilka var och en deltar i flera utbildningar. Denna mer sammanhållna organisation beräknas underlätta samverkan mellan olika utbildningar och bidra till den starkare forskningsanknytning som eftersträvas. Strävan mot en bättre forsk- ningsanknytning kommer bland annat till uttryck genom att ett stort antal lärare genomgår forskarutbildning. LHS är positiv till tanken på flera univer- sitetscentra i Stockholm men anser att en delning av LHS varken är möjlig eller lämplig.
De konstnärliga högskolorna Vid Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögsko- lan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm bedrivs grundläggande högskoleutbildning
inom det konstnärliga området samt konstnärligt utvecklingsarbete. Vid Konstfack och Musikhögskolan bedrivs också lärarutbildning. Skolorna disponerade budgetåret 1992/93 resurser för sammanlagt ca 1 600 helårsstu- denter, fördelade med ca 550 på vardera Konstfack och Musikhögskolan i Stockholm och återstoden på övriga skolor.
Kommunala utbildningsanordnare Hälsohögskolan i Stockholm
Hälsohögskolan i Stockholm bedriver kommunal högskoleutbildning och har Stockholms läns landsting som huvudman. Högskolans examensrätt omfattar högskoleexamen samt arbetsterapeut-, bammorske-, sjuksköterske-, social omsorgs- och tandhygienistexamen. Utbildningen omfattar cirka 2 500 hel- årsstudenter och är förlagd till lokaler invid Huddinge sjukhus och Söder- sjukhuset, på Karolinska institutets område och på Lindhagensgatan. Led— ningen är lokaliserad till Gröndal.
Landstingets strävan är att samla Hälsohögskolan lokalmässigt och att stärka dess nu begränsade akademiska förankring. Forskarutbildning med anknytning till Hälsohögskolan bedrivs vid två centra, ett vid Karolinska institutet och ett vid Stockholms universitet. Andelen forskarutbildade lärare är, bland annat som en följd av denna forskarutbildningsverksamhet, högre än i resten av landet.
Enskilda utbildningsanordnare
De enskilda utbildningsanordnarnas examensrätt regleras genom Lag om tillstånd att utfärda vissa examina (1993:792) och Förordning om tillstånd att utfärda vissa examina (1993z956)
Handelshögskolan i Stockholm har cirka 1 500 helårstudenter i grundut- bildning. Handelshögskolan erhåller statsbidrag och förhållandet mellan Handelshögskolan och staten är reglerat i ett särskilt avtal. Examensrätten omfattar doktors-, licentiat-, magister—, kandidat- och högskoleexamen.
Inom vårdområdet finns i Stockholmsområdet tre privata sjuksköterske- skolor nämligen Ersta diakonissanstalts sjuksköterskeskola, Röda Korsets sjuksköterskeskola och Sophiahemmets sjuksköterskeskola. Statsbidrag utgår via Stockholms läns landsting och enligt samma principer som till lands- tingets vårdutbildningar.
Stiftelsen Stora Sköndal har examensrätt för socionomexamen och erhåller statsbidrag för denna verksamhet. Stiftelsen bedriver också diakon- och kyrkomusikalisk utbildning.
Ericastiftelsen har rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver också vissa andra utbildningar och har statsbidrag.
Teologiska högskolan i Stockholm, som är nyinrättad, har rätt att utfärda högskoleexamen med teologisk inriktning och erhåller sedan förra budgetåret statsbidrag.
Stockholms M usikpedagogiska institut har examensrätt för högskoleexa- men om 80 och 120 poäng med musikpedagogisk inriktning och erhåller statsbidrag.
Stiftelsen Edsbergs musikinstitut bedriver utbildning med kammarrnusika- lisk inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har inte begärt sådan. Stiftelsen erhåller statsbidrag.
2.3. Kommitténs uppdrag och arbete
Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven att utarbeta ytterligare plane- rings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den nya struktu— ren samt att samlat utreda vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet och att träffa avtal. Kommitténs närmare uppgifter framgår av direktiven som bifogas detta betänkande som bilaga ].
Kommittén har under arbetets gång orienterat och utbytt synpunkter med berörda kommuner i Stockholmsområdet samt samrått med Länsstyrelsen i Stockholms län. Vidare har kontinuerliga kontakter förevarit med företrädare för de konstnärliga högskolorna i Stockholm.
Till kommittén har inkommit skrivelser från Hälsohögskolan i Stockholm om framtida struktur och utbildningsorganisation, Näringslivshögskola Syd om Högre utbildning på Södertörn, Stockholms Handelskammare om en ny universitetsstruktur på Södertörn, Tyresö kommun om Centrum för livslångt lärande (C3L), Botkyrka kommun angående förutsättningar för etablering av konstnärliga högskolor i Botkyrka, Haninge kommun om högre utbildning i Haninge kommun, Skanska om Universitetscenter vid Novum Forsknings— centrum, Nacka kommun och KF Fastigheter AB om högskoleetablering på Kvarnholmen, Stockholms stad om etablering av högre utbildning i Södra Hammarbyhamnen, Teologiska Högskolan i Stockholm med anmälan om intresse för diskussion om gemensam lokalisering på Kvarnholmen eller i Södra Hammarbyhamnen, Stockholms läns landsting om Översikt och värde- ring av amerikanska universitets nya IT-satsningar, HSB Stockholm an- gående avtal rörande lokaler för LHS m.fl. på Kvarnholmen samt utveck—
lingen av Kvarnholmen i övrigt, Nacka kommun om Former för medverkan från Nacka kommun vid etablering av högskoleutbildningar och forskning på Kvarnholmen och Anders Mattson, Vin— och Spritbolaget om högskole- etablering i Sjövik, Årstadal.
Kommittén skall enligt direktiven lämna förslag som kräver riksdagens ställningstagande senast den 10 september 1994. Detta första betänkande har därför en koncentration på resursfrågor och underliggande ställningstagan- den.
2.4. Lokalfrågor
Beslutsordningen i lokalfrågor är sådan att universitet och högskolor själva bestämmer om sina lokaler och lokaliseringen av verksamheten. Vidare ingår medel för lokalhyror i de samlade resurser som tilldelas lärosätena. För att teckna längre hyresavtal än tio år krävs emellertid regeringens medgivande. Samråd med Statens lokalförsörjningsverk krävs för längre hyresavtal än tre år.
I kommitténs uppgifter ingår att komma med förslag angående förut- sättningama för en samlad lokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm — utom Kungl. Konsthögskolan.
Riksdagen har vad gäller lokalförsörjningen för de konstnärliga högsko- lorna godkänt en annan tillfällig beslutsordning. Denna innebär att kommit- tén i lokalförsörjningsfrågor skall företräda de konstnärliga högskolor för vilka det kan vara aktuellt att flytta större delen av verksamheten till gemen- sam lokalisering. Med detta menas, vilket framgår av kommitténs direktiv, att för berörda högskolors räkning ta fram underlag och förutsättningar för samt föra förhandlingar om och föreslå erforderliga avtal. Vidare har rege- ringen i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 föreskrivit att de konst- närliga högskolorna skall samråda med kommittén före beslut i lokalförsörj- ningsfrågor och att kommittén får överta högskolornas beslutsrätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för dessa. Därefter, i den mån avtal avser längre tid än tio år, krävs regeringens medgivande.
Kommittén har i lokal- och lokaliseringsfrågor samverkat med Lärarhög- skolan i Stockholm (LHS).
Kommittén har i en särskild skrivelse till regeringen redovisat planerna för en gemensam lokalisering för de konstnärliga högskolorna och LHS. Kommitténs ställningstagande i frågan samt de konstnärliga högskolornas inställning framgår av skrivelsen som fogas som bilaga 3 till betänkandet. Kommittén begär regeringens medgivande att hyresavtal med en hyrestid om 20 år får tecknas för berörda högskolor.
||| _'awa . ' nrwi
' ' " www Mam mm.-||| "sitt-hj, ||| .amntrnwmmnmwmnluwunr . "Hålla- M,”,QWH aer llt-'.'! .mrmMrtnt-ah rh:- m.m.ma !q '- |'|'..'-'- -r.i.|.r..il||..t||l.>' ..|_:..; .rri- .-.- emmmlfaiwg wei-|Bm .maalwä man .nu" "dh Mint-wl- |||. |||-Mm . ' _||.|||||1.+|| FM”W?1.MHW|E|WHMIIH |||-| mmmmmnmw
"" .H'f Pdf-. '.'lf ”WMI-timar. Inkl-Hedin: .l-. t' _.nm'iuån l::"i -"_ ftC-l' pl.-_'-
_ . ,1.=|'.'|-|.—| än rd. lf!" F—"| m n:.a-L-ulhulr-L. att "on-"il | '|'-Il ._-.. '|'!" .| :'tmhiH'Tt. . ,_ , . .l 1th IL.-£
' |IH|t.|l.|lv||Er.-'r' Ju,..- "|||,l Hå'mnäjn'd. ”hur nah-dmnlmulL-nmnm- .L'...
. . . ' | ,'_l.,,. -,|'., _',| TWEII'M' || .|—'-__,|_._,_, ' "'_' mmhmwuum
" .r'ili'ntt |||-m.m IL'NIII' ...-..- åmm amt. ..r. rutin.: ....r'mi' pr...... åååänntjllwn manager [mattema mm.! 111 ni.! ns Intiman—Muu glam:
ämmkiämwww mim-'!- pa-xr uma W” mamman thin. mätmantpzjrttå
Nui-lintu: ::..:ruh I"!" Faria,-h.:- |'
. ,_._. . | __ ' |__,4_?_____h irl-'i'd1"'l|"'_
'|' |
. .,ll' -.-
lhnnmrfan'mumd ' '
3. Kommittén-s överväganden — Högre utbildning och forskning i ett na— tionellt perspektiv
I det följande redovisas för utredningen relevanta faktorer — som underlag och utgångspunkter för kommitténs ställningstaganden.
3.1. Bakgrund
Kunskap och kompetens får en allt större betydelse för alla länder. De länder som har en kompetent och väl utbildad befolkning har större möjligheter att utveckla eget kunnande och egna innovationer men också att ta till sig vad som händer på olika områden i andra länder. För att vara konkurrenskraftigt i framtiden måste Sverige som är ett litet och exportberoende land satsa särskilt på kunskapsutveckling.
Den svenska bildningstraditionen är en styrka och en stor tillgång när kunskapskraven skärps. Varje enskild människas vilja och möjligheter till ökade kunskaper skapar en hel nations förmåga. Utbildning måste kunna tillhandahållas för människors behov oavsett bakgrund, ålder och boende. Näringslivets behov av kompetent personal måste tillgodoses. Unika kom- binationer av kunskaper snarare än på förhand fixerade yrkesinriktningar kommer att bli allt mer betydelsefulla.
Tillgång till utbildning och kunskap är en fråga om personlig utveckling och bildning men också en förutsättning för vårt lands fortsatta välstånd. Bildning och utbildning utgör förutsättningar för ett gott personligt liv och ett bra samhälle.
3.2. Genomförda insatser
En betydande utbyggnad av den högre utbildningen har ägt rum de senaste åren. De beslut som fattats sedan 1990-talets början innebär att antalet hel- årsstudenter vid universitet och högskolor ökat från cirka 140 000 till cirka 185 000 per år vid 1990-talets mitt — således med omkring 30 procent.
Vidare har beslut fattats som ger nya förutsättningar att förändra utbild- ningsutbudet vid universitet och högskolor för att kunna möta förändrade behov i samhället. Krav har ställts på att antalet examina som avläggs inom universitet och högskolor efter treåriga och längre utbildningar ökar liksom på att examinationen av civilingenjörer ökar.
Betydande resurser har även tillförts forskning och forskarutbildning de senaste åren och statsmakterna har satt som mål att examinationen inom forskarutbildningen skall fördubblas till sekelskiftet. Vidare har insatser gjorts för att förstärka samarbetet mellan universitet och högskolor å ena sidan och företagen å den andra.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen Utbildning och forsk- ning. Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/942UbU12, rskr. 1993/941399) innebär en utbyggnad av den kvalificerade eftergym- nasiala utbildningen och en fortsatt utbyggnad av de längre akademiska ut- bildningarna. Vidare har resursökning skett bl.a. med motiveringen att det är särskilt viktigt att små länder kan erbjuda internationellt attraktiva veten- skapliga miljöer. Så har ytterligare resurser för forskning skapats t.ex. genom att en stiftelse inrättats för att stödja forskning inom områden med anknyt— ning till Östersjöregionen och Östeuropa. Vidare har en stiftelse bildats för stöd till vårdforskning och forskning om allergier.
3.3. Behov av ytterligare insatser 3.3.1 Ytterligare utbyggnad
Ytterligare insatser måste dock göras inom utbildning och forskning för att möta framtidens utmaningar — för att möta enskilda människors efterfrågan på högre utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling, ökad konkurrens och undvika en hotande permanent arbetslöshet. Insatserna är nödvändiga för att Sverige skall nå den höga utbildningsnivå som är en förutsättning för att kunna konkurrera inom kunskapsintensiv varu- och tjänsteproduktion.
Intresset för och behovet av utbyggnad av den högre utbildningen har be- handlats i en rad rapporter.
OECD-studier visar att en relativt liten andel av svenska gymnasieelever genomgår eftergymnasial utbildning. Såväl ifråga om kortare som längre eftergymnasiala utbildningar släpar Sverige efter viktiga konkurrentländer t.ex. USA och Canada. Med den andel studenter i högre utbildning som gällde före höstterminen 1991 skulle arbetskraftens kompetens, mått som an- delen personer i arbetskraften med längre akademisk utbildning ha sjunkit efter sekelskiftet. Situationen har dock förbättrats men om inte Sverige skall få en signifikant lägre andel än jämförbara OECD-länder måste den påbörja- de utbyggnaden fortsätta.
SCB genomförde hösten 1993 en undersökning angående intresset för högre studier bland gymnasieskolans avgångsklasser. Rapporten visar att
nästan hälften av alla ungdomar i gymnasieskolan tänker söka till högre ut- bildning under de närmaste tre åren. Undersökningen visar att
* fyra av tio manliga sökande helst vill studera teknik, var tionde ekono- mi/administration och nästan lika många idrott/hälsa. Bland kvinnorna vill 16% helst studera inom vård/omsorg och 14% väljer undervis— ningsområdet * nästan hälften av de studieintresserade ungdomarna föredrar fasta ut- bildningsprogram före fristående kurser, * bland de ungdomar som bestämt sig för en högskoleutbildning vill närmare hälften av dem som tänker studera språk, humaniora och samhällsvetenskap själva kombinera olika kurser till en examen * drygt 40% av ungdomarna helst vill studera vid universitet och att drygt 20% föredrar en plats vid en mindre eller medelstor högskola. Det är dubbelt så vanligt att ungdomar från gymnasieskolans studiein- riktade linjer föredrar ett universitet. Följande faktorer har enligt SCB:s undersökning betydelse för val av hög- skola: Närhet, ämnesområde, högskolans utbud samt trivsel (miljö, student— liv).
I en rapport — ”Vägvalet” — som SACO nyligen (juni 1994) lagt fram be— handlas betydelsen av kunskap och kompetens för välståndsutvecklingen i landet och utvecklingen på arbetsmarknaden fram till år 2010 skisseras. SACO:s bedömning är att efterfrågan på akademiker kommer att öka starkt. Särskilt uppmärksammas att så få akademiker får anställning i näringslivet. I rapporten beskrives tre olika scenarier, skisserade av Närings- och teknikut— vecklingsverket (Nutek), över den ekonomiska utvecklingen fram till år 2010. Ett alternativ med två procents årlig tillväxt skulle kräva en ökning med minst 300 000 akademiker i näringslivet eller en årlig bruttorekrytering på 24 000 akademiker. Även inom den offentliga sektorn beräknas efter— frågan på akademiker öka med cirka 70 000 personer. SACO:s slutsats är att ju högre tillväxt desto större efterfrågan på akademiker i näringslivet. Det väsentliga budskapet är dock att en satsning på högre utbildning leder till högre tillväxt.
Även SCB:s prognoser (SCB:s rapport Trender och prognoser '94 Be- folkningen, Utbildningen och arbetsmarknaden) visar att behovet av hög- skoleutbildade kommer att öka med 420 000 personer till år 2015 vilket motsvarar en ökning om 40% jämfört med nivån i arbetskraften år 1990. Prognoserna bygger på antaganden om bl.a. att det totala antalet sysselsatta kommer att öka under perioden och att andelen högskoleutbildade i den yngre arbetskraften kommer att öka. Överlag betonas utbildningens betydelse för att få fotfäste på den framtida arbetsmarknaden. Enligt SCB kommer de välutbildade att gynnas och risken för att ställas utanför arbetsmarknaden
ökar dramatiskt för dem med enbart grundskola eller gymnasieskola med allmän inriktning.
Enligt en undersökning som Nutek genomfört — ”Konjunkturbilden för mindre och medelstora företag" - inser de mindre och medelstora företagen nu alltmer vikten av att ha välutbildad arbetskraft. 60% av dessa företag planerar att öka antalet anställda med akademisk utbildning under den närmaste tioårsperioden.
Ibetänkande av Utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet — Kunskap för utveckling (SOU 1994z48) framhålls att tillväxten i sysselsättning kom— mer att ske i service- och tjänstearbete i och kring kunskapsintensiva företag. Detta ställer krav på kompetensutveckling på alla nivåer och universitetens och högskolornas roll betonas.
Behovet av högre utbildning kommer således enligt olika men samstäm- miga bedömningar att fortsatt öka. Enligt statsmakterna (Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft prop. 1993/94:177, bet. 1993/941UbU12, rskr. 1993/941399) måste insatser göras för att öka utbild- ningskapaciteten så att den motsvarar 20 000 fler helårsstuderande på efter- gymnasial nivå, huvudsakligen i kvalificerad yrkesutbildning. Förutsättning— ama för kontinuerlig kompetensutvecklin g måste förbättras. För att tillgodose ett föränderligt behov på arbetsmarknaden utreds f.n. möjligheterna att ge den eftergymnasiala yrkesutbildningen nya former (Utredning om kvalifice- rad eftergymnasial yrkesutbildning, dir 1994z36). Enligt direktiven skall ut- redaren beskriva och definiera behovet av sådan yrkesutbildning på efter- gymnasial nivå, vilka insatser som behövs för att stimulera tillväxten av sådan utbildning samt beakta möjligheterna att inom ett system för kvalifice- rad yrkesutbildning tillgodose behoven av kontinuerlig komptensutveckling. Utredningen skall överväga hur statliga stödinsatser kan utformas och ad- ministreras. Inom ramen för utredarens uppdrag har en försöksverksamhet startats vad gäller utbildning i samarbete med företag. Försöksverksamheten gäller hela landet men sju län har av utredaren valts ut för närmare studier. En utgångspunkt för försöksverksamheten är att företagen tar ett väsentligt ansvar för utbildningen. Detta eftersom utbildningen syftar till att tillgodose näringslivets omedelbara behov. En fortsatt utbyggnad av den längre akade- miska utbildningen är också nödvändig för att tillmötesgå studenternas efterfrågan och för att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Den fort- satta utbyggnaden av den tekniska och naturvetenskapliga utbildningen förutsätts i första hand ske vid lärosäten där sådana utbildningar bedrivs idag.
Landshövding Anita Bråkenhielm fick våren 1992 ett utredningsuppdrag som utöver frågan om huvudmannaskapet för vårdhögskoloma också om- fattade styrning, forskningsanknytning och kvalitet i utbildningarna. I betän-
kandet Vårdhögskolor — kvalitet, utveckling och huvudmannaskap (SOU 1993:12) presenterades ett flertal utvecklingsmöjligheter för vårdutbildning— arna. I 1994 års proposition om högre utbildning och forskning lämnas för- slag som skall ge möjlighet till en förstärkt forskningsanknytning. I pro- positionen föreslogs dels att Vårdhögskolor skall kunna infogas i befintliga statliga universitet och högskolor, dels att en stiftelse vars avkastning skall gå till forskning och forskarutbildning inom vårdområdet samt forskning med inriktning på allergier och annan överkänslighet skulle bildas. Vidare föreslås att all vårdutbildning vid universitet och högskolor skall utvärderas för att avgöra under vilka omständigheter fortsatt examensrätt skall kunna påräknas. Riksdagen biföll propositionen.
3.3.2 Behov av förändring - nya strukturer
Kungl. Vetenskapsakademien har i en studie hösten 1993 konstaterat att en av de viktigaste uppgifterna är att idag lägga grunden för att i framtiden ha tillgång till fler individer med kvalificerad utbildning i naturvetenskap och teknik — fler forskare, högskole— och forskarutbildade yrkesverksamma i in- dustrin och skolan. Till detta kommer att många i framtiden kommer att behöva en breddad kunskapsbas med såväl naturvetenskap som samhällsve- tenskap och humaniora.
* Kombinationer och samband mellan ämnen blir allt viktigare
All högre utbildning som är väl anknuten till pågående forskning skapar i sig beredskap för samhällsförändringar. De som betraktar universitet och hög- skolor utifrån och tycker sig möta statiska organisationer med månghundra- åriga traditioner förbiser lätt, att det sker en ständig omprövning och utveck- ling av utbildningens innehåll och forskningens inriktning trots att de organi— satoriska ramarna i stort består.
När detta är sagt måste man dock även beakta att den traditionellt dis— ciplinbaserade organisationen har sina svagheter. Fakultetsindelningen har visat sig föga lämpad att ta tillvara de problemområden som faller utanför det primära ansvaret för de enskilda fakulteterna. Ändå är det ofta påtalat att den mest framtidsdigra vetenskapliga utvecklingen sker inom gränsområden.
I skriften ”Kunskap och kompetens inför 2000-talet” ger Kungl. Veten- skapsakademien många exempel som belyser detta. Med tanke på att akade- mien i första hand representerar naturvetenskapema är det naturligt att man lagt tonvikten vid möten mellan olika sådana discipliner. Dock pekar man
också på nödvändigheten av att kompetens inom bl.a. miljöområdet byggs upp av komponenter från en rad andra ämnen — från ekonomi till juridik. Forskning och utbildning som förenar psykologi, biologi och medicin nämns också som särskilt intressanta. Kunskap om ekonomi, ledarskap och organi- sation bedöms bli allt viktigare inom det tekniska området.
När det gäller humanistiska ämnen som inslag i nya utbildningar, be— gränsar sig urvalet ofta till språk. Detta sker med hänvisning till den växande intemationaliseringen eller inforrnationsteknologins behov. Det finns emeller— tid mycket starka skäl att betona vikten av kulturvetenskaplig kompetens i vidare mening inför den framtid, om vilken vi egentligen inte vet något annat än att den kommer att kräva hög beredskap för förändring. Om den inte skall urarta till kaos och anarki fordras fördjupad kunskap om våra egna grundvärden och traditioner samtidigt som vi måste ha ständigt växande insikter om världen omkring oss. Det ställer krav på historiskt, idéhistoriskt och filosofiskt kunnande med både större bredd och djup än vad de flesta medborgare har idag.
Många tecken tyder på att kulturfrågor kommer att bli alltmer centrala i framtiden ju mindre tid som går åt för att tillgodose materiella behov. Redan idag har kultursektorn blivit ett även ekonomiskt betydelsefullt område — det må räcka med att peka på ”musikindustrin” som belägg. Här öppnar sig spännande utsikter för kombinationsutbildningar med inslag från konstnärliga utbildningar, en rad humanistiska ämnen, flera samhällsvetenskaper och även tekniska ämnen.
* Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar
Väsentliga resurser för forskning inom områdena naturvetenskap och teknik har ställts till förfogande de senaste åren.
En ytterligare expansion av grundutbildningen inom de tekniska och na- turvetenskapliga områdena är ytterst angelägen bl.a för industrins kunskaps- försörjning och naturligtvis också rent allmänt för rekryteringen till forskar- utbildning och forskning. Frågan om i vilken takt grundutbildningen inom dessa områden kan expandera är avhängig av rekryteringsunderlaget. En rad åtgärder har vidtagits för att stimulera ungdomar — inte minst kvinnor — att välja en naturvetenskaplig inriktning i gymnasiet. Vidare är det s.k basåret ett led i att stimulera och underlätta val av naturvetenskaplig och teknisk inriktning i de högre studierna. Den beslutade expansionen av forskarut— bildningen kommer efterhand att öka tillgången på lärare. En begränsande faktor därvidlag kan dock bli en ökande efterfrågan på forskarutbildade även från arbetsmarknaden i övrigt.
* Kontinuerlig kompetensutveckling
För de flesta kommer det att bli naturligt att byta arbetsuppgifter och an- ställning flera gånger under den yrkesverksamma tiden. Ett ökat och snabbt föränderligt kunskapsbehov gör det nödvändigt att skapa förbättrade förut- sättningar för kontinuerlig kompetensutveckling. Villkoren och möjligheterna för den allt större grupp vuxna som redan gått igenom gymnasiet eller redan skaffat sig en högre utbildning är i detta avseende relativt dåligt utvecklade.
I den utbildningspolitiska diskussionen framhålls samstämmigt behovet av kontinuerlig kompetensutveckling. Den framhålls också internationellt som en mycket angelägen fråga. Ingenjörsvetenskapsakademien har i en rap- port (Ds 1993z96 Ingenjörer i livslångt lärande) framhållit detta förhållande.
Systematisk uppbyggnad av kontinuerlig kompetensutveckling är något nytt för alla. Den måste utgå från individens förutsättningar och intresse. Den måste samtidigt vara förankrad i arbetslivet. Vidare framhålls att utbild— ningamas tillgänglighet, i tid såväl som rum, behöver förbättras för att fun- gera väl för den grupp vuxna som den kontinuerliga kompetensutvecklingen främst berör. Att kunna studera på kvällstid, på helger eller på sommaren — när man själv väljer — är ofta ett villkor för att kunna delta i utbildning vid sidan av arbete och familj. Användandet av informationsteknologi inom nya former för mediaburen utbildning kan öppna sådana möjligheter. Även inne- hållsmässigt skiljer sig den kontinuerliga kompetensutvecklingen från de ungdomsstuderandes grundutbildning. För att få ett bättre samspel mellan den eftergymnasiala utbildningens utbud och företagens behov av utbildad personal behövs närmare kontakter mellan utbildningsanordnare och närings- liv.
Kompetensutvecklingen efter ungdomsutbildningen måste ses som lika viktig som denna, och insatser behövs för att skapa goda förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling.
* Internationellt samarbete Allmänt
Stora länder har sedan länge en väl utbyggd internationell infrastruktur — dvs. en bred kontaktyta inom olika delar av samhällslivet. Det är för dem en självklarhet. För ett litet land som Sverige är det särskilt betydelsefullt att bygga upp en sådan.
Det råder enighet om att det internationella samarbetet inom högre ut- bildning och forskning bör förstärkas. Samarbete med andra länder på det
akademiska området är betydelsefullt i sig men har ett vidare värde genom de ekonomiska och politiska nätverk som är en följd av de personliga kon- takter som etableras mellan studenter och forskare från olika länder i värl- den.
Det kan vidare konstateras att det finns ett allmänt stöd för ett ökat svenskt samarbete med vissa länder t.ex. Frankrike, Tyskland, Japan och USA. Särskilda insatser görs för att förstärka och permanenta detta samar- bete bl.a. genom långsiktiga svenska etableringar.
Samarbetet med länderna i Östersjöregionen/Östeuropa, som tidigare har varit omfattande, har under nästan ett sekel varit av mycket begränsad om- fattning. Det är naturligt och angeläget att detta samarbete nu utvecklas och förstärks. De stora politiska förändringarna i Sveriges närhet innebär helt nya förutsättningar för samarbete mellan länderna i Östersjöområdet — ett område som knyts samman av gemensam historia och kultur och ett gemensamt ansvar för miljön i området. En under lång tid i stort sett sluten värld har öppnats för internationellt utbyte och en historisk möjlighet ges nu att ut- veckla samarbete inom olika områden —- handel och ekonomi, kultur och vetenskap. En ökad samverkan kring utbildning och forskning i Östersjöre- gionen är inte bara kulturellt och ekonomiskt värdefull utan ger också förutsättningar för stabilitet och fred.
Östersjöregionen/Östeuropa Bakgrund
Östersjöregionen är ett område som, beroende på definition, omfattar mellan 50 och 100 miljoner människor. Länderna och regionerna närmast kring Östersjön omfattar drygt 50 miljoner innevånare om man räknar hela Skandi- navien, Finland, de baltiska staterna samt Tysklands, Rysslands och Polens Östersjöregioner. Sverige står för cirka 17 % av denna regions totala be- folkning.
Det nuvarande samarbetet, inom de vetenskapliga och kulturella om- rådena, med de östeuropeiska länderna i Östersjöområdet består dels i olika större och mindre enstaka samarbetsprojekt inom olika områden mellan svenska universitet och högskolor och baltiska, ryska och polska, dels av projekt finansierade genom Svenska institutet.
Stöd till svenskundervisning vid vissa universitet och högskolor i Öster- sjöregionen, etableringen av Handelshögskolan i Riga, satsningar på en långsiktig etablering i S:t Petersburg och ett ökat universitetssamarbete är alla led i att stärka de vetenskapliga och kulturella relationerna mellan
Sverige och övriga Östersjöländer. För att skapa hållbarhet i kontakterna med S:t Petersburg har chefen för Utbildningsdepartementet givit ett uppdrag till en särskild utredningsgrupp att närmare studera förutsättningama och komma med förslag till inriktning för en fast etablering i S:t Petersburg. Samarbetet bör enligt direktiven gälla områden som är av gemensamt in- tresse för Östersjöregionen och där svenska universitet och högskolor har en framskjuten position t.ex. naturvetenskap/miljö, ekonomi/handel. Samråd har skett med Stockholmskommittén.
Det är naturligt och nödvändigt att bygga ut den akademiska utbildningen inom områden med anknytning till våra närmaste grannländer.
Gotland har gamla traditioner när det gäller samarbete i Östersjöregionen. Länsstyrelsen i Gotlands län har de senaste åren utvecklat en långsiktig strategi för att skapa en ny och vidgad roll för Gotland i ett förstärkt kultur- och utbildningssamarbete i Östersjöregionen. Den första Östersjögemensam- ma kulturinstitutionen, Östersjöns Författar- och Översättarcentrum, invigdes sommaren 1993. Som ett led i utbildnings- och kunskapssamarbetet i Öster- sjöregionen har länsstyrelsen på Gotland inlett ett arbete med sikte på en betydligt vidgad roll för Gotland. Grunden för de satsningar som nu sker på Gotland är utöver det självklara geografiska läget, de historiska och kulturel- la förbindelserna mellan länderna i Östersjöregionen. Vetenskapliga semina- rier och symposier, student- och lärarutbyte samt serviceinsatser gentemot universitetsinstitutioner och institut i form av t.ex. publiceringsverksamhet etc. utgör grunden för en förstärkt kunskapsroll för Gotland i Östersjöregio— nen. Humanistiska och kulturinriktade ämnesområden kommer av naturliga skäl att prioriteras. Verksamheten avses organiseras i ett Kunskapscentrum och planeringen sker i nära samarbete med universitet och högskolor.
Framtida samarbete
Östersjöregionen är rik på vetenskapligt och konstnärligt kreativa miljöer. I Stockholmsregionen finns en stor potential för samarbete på det vetenskapli— ga området — i första hand med S:t Petersburgs universitet och forskningsin- stitut samt med universiteten i Baltikum och Polen. Stockholm/Uppsala- regionen, Åbo, Helsingfors och S:t Petersburg kan förenas i ett växande samarbete inom högre utbildning och forskning. Stockholm/Uppsala har ut- vecklat kanaler till östra delen av Östersjöregionen för vetenskapligt samar- bete och högre utbildning. Detta samarbete utnyttjar i hög grad de veten- skapliga fördelar som Stockholm/Uppsalaregionen utvecklat inom medicin, bioteknik och andra livsvetenskaper. Fördelarna förstärks av samspelet med den avancerade biomedicinska forskning som bedrivs inom Astra och Phar—
macia samt vid Novum. Det ligger stora fördelar i att ytterligare bygga ut och bredda den livsvetenskapliga forskningen. Det är särskilt betydelsefullt att finna nya kontaktytor mellan livsvetenskaperna, datavetenskap och andra inforrnationsvetenskaper, matematik samt fysik och därpå baserade tekniska tillämpningsområden. Vidare bör samarbetet stärkas med den mycket fram- stående forskning inom olika delar av tillämpad matematik som kommit att utvecklas i S:t Petersburg.
Östersjöområdet har också stora förutsättningar att spela en dominerande roll inom kreativa, konstnärliga områden. I området finns många internatio— nellt framstående kulturskapare. Med relativt sett små, koncentrerade insatser kan man nå en mycket stor synergieffekt genom samarbete i Östersjöregio- nen.
Östersjöregionen har nu en historisk möjlighet att utvecklas till en globalt betydelsefull region när det gäller vetenskapligt och kulturellt samarbete. Regionen innehåller ett antal vetenskapligt och kulturellt särskilt aktiva miljöer som i ett uppbyggnadsskede måste bilda tyngdpunkter där man med rimliga insatser kan nå snabba och omfattande resultat. Ett starkt utvecklat samarbete i nätverk mellan vetenskapliga centra runt Östersjön skulle kom- ma att bli en viktig del av den gemenskap som nu är under framväxt i hela Europa.
* Användning av informationsteknologi — IT
Begreppet IT kan definieras som alla former av information i digital form — text, ljud, stillbilder och video — och därmed möjlighet att behandla på samma sätt som signaler till datorer.
Vi lever i en tid av allt snabbare kunskapsutveckling. Informationstekno- logins ökade betydelse i högre utbildning och forskning är allmänt omvitt— nad. IT gör det möjligt att — snabbt och enkelt — ta del av den mycket stora kunskapstillväxt som nu pågår. IT gör det t.ex. möjligt med elektronisk publicering av böcker. Användaren kan då låna en bok i USA, Frankrike eller Stockholm från sitt skrivbord och få den blixtsnabbt till sin skrivbords- dator för utskrift och läsning. Det är dock en lång process innan ”all” kun- skap finns tillgänglig databaserad kanske på 30—50 år. Samspel mellan lärare, studenter, kunskapsbaser och bibliotek blir av allt större betydelse liksom mellan lärare och forskare på olika institutioner och universitet. IT spelar i de sammanhangen en fundamental roll.
Internationella erfarenheter
I rapporten Ny informationsteknologi i undervisningen har docenten Kari Marklund och Sveriges Tekniska Attachéer i USA, Frankrike och Japan (Ds 1994:21) beskrivit den internationella utvecklingen på IT-området inom hög- re utbildning och forskning. I rapporten framhålls framför allt de interaktiva utbildningssystemens betydelse för distansutbildningen — för undervisningen men också för att nya forskningsresultat kan spridas snabbare än idag. I distansutbildningen kommer nya former av läromedel i form av datornät och nya lagringsmedia att bli en självklarhet. Det kommer att röra sig om en blandning av nya och etablerade sätt att överföra information. Den gamla hederliga boken spås dock även fortsättningsvis få en stark ställning. Ge- nomgående konstateras att de tekniska förutsättningama finns men att den pedagogiska aspekten i teknologin måste utvecklas. Det gäller att få fram system som accepteras av studenter och lärare, som ger fördelar på det pedagogiska planet och att anpassa utbildningsmaterial och metoder till den teknik som redan finns och inte minst att få fram system som inte är för dyra. Man konstaterar att Europa ligger efter Japan och USA men att de satsningar som påbörjades i slutet av 1980-talet nu börjar ge resultat. Särskilt nämns COMETT (numera en del av Leonardo) och DELTA (Developing European Learning through Technological Advance) — projekten inom EU. Sverige rekommenderas att plocka russinen ur dessa kakor.
Stockholms läns landsting har i en nyligen publicerad rapport givit en översikt och värdering av amerikanska universitets nya IT-satsningar. Insat- serna i USA görs med en klar medvetenhet om de stegrade kostnaderna inom området. En mycket markant utveckling har skett inom IT-området t.ex. genom tillkomsten av multimedia, elektronisk post, kompakta skiv- minnen för interaktiv användning, videokonferenssystem och utbyggda tele- kommunikationssystem. Utvecklingen har fått extra skjuts genom ett starkt prisfall på all IT-utrustning i kombination med förbättrade prestanda. Be- dömningen är att utvecklingen kommer att gå just mot bättre prestanda och billigare utrustning och inte mot att antalet media numerärt kommer att förändras. Detta kommer i sin tur resultera i en breddad användning av IT och stora förändringar i tillämpningen.
Vidare betonas att klassrumsgränsema kommer att sprängas och de geo- grafiska avstånden suddas ut — att den virtuella pedagogiken eller det gräns- lösa klassrummet har skapats. Tidigare misslyckanden i IT-tillämpning för- klaras med att man inte behärskade ADB-tekniken och hade dåliga användar— gränssnitt mellan människa och dator. De övergripande målformuleringar som satts upp på universitetsområdet i USA är vanligtvis knutna till IT-an- vändning som skall ge bättre och effektivare pedagogik, bättre informa-
tionsinhämtning och inforrnationsspridning, ökad och bättre kommunikation mellan individer och grupper samt erbjuda studenterna samma arbetssätt som de kommer att möta i sin yrkesutövning. Ett IT-koncept i utbildningssam- manhang förutsätter en kritisk massa för att fungera — ekonomiskt, tekniskt och pedagogiskt. Som exempel på kritiska faktorer nämns investeringar, tillämpningar, utrustningskapacitet, utbildning, träning och acceptans av lärarna. Video i olika former och CD-skivans betydelse i distans- och på— byggnadsutbildning av redan yrkesverksamma understryks och fortbildnings— kostnaderna förutspås kunna sänkas.
I rapporten konstateras att flaskhalsen i utvecklingen idag är problemet att välja material, dyra produktionskostnader, brist på kvalificerad personal för programproduktion, avsaknad av överenskommelser om tekniska stan- dards och brister i det pedagogiska upplägget. Nyligen publicerade allmänt kända tekniska prognoser innehåller inga avgörande nya tekniska förutsätt- ningar. Man tror på en linjär utveckling med allt bättre pris/prestandarelatio- ner. Stordatorema kommer att utvecklas ytterligare och detta kommer fram- för allt få betydelse för lagring av stora mängder multimediafiler för att underlätta samtidig åtkomst av många användare.
Det amerikanska försprånget i IT-användning ligger i en ytterst klar och sammanhållen handlingslinje.
IT-utbildningen vid universiteten i USA är uppdelade i tre block. Ett klassiskt ADB-block med elektronik och systemvetenskap, ett nytt block som undervisar i hur IT skall utnyttjas (media, struktur och integration) samt ett tredje block som undervisar i hur IT-media skall produceras och som pro- ducerar olika kurser i samverkan med respektive institution. Detta är starkt integrerat med mediaindustrin som kommer att producera och distribuera olika media världen över.
Nationell strategi
I Sverige har olika insatser gjorts för att främja IT. Regeringen har under våren 1994 tillkallat en kommission för att främja en bred användning av informationsteknologin. Målet för kommissionens arbete anges i proposition Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft vara att Sverige se— nast år 2010 skall tillhöra den ”globala utvecklingens spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av infonnationsteknologin”.
Cirka en miljard kronor har avsatts till en stiftelse för att främja använd- ningen av informationsteknologin inom en rad områden främst inom utbild- ning och forskning. Inom detta område skall kommissionens insatser inriktas
på två huvudområden nämligen inforrnationsteknologianvändningen i själva undervisningen respektive främjande av olika former av distansutbildning. Informationsteknologikommissionens uppgift är att undanröja hinder och verka pådrivande för att nå de mål som angivits. Beträffande användning av IT inom högre utbildning och forskning ställs följande mål upp * samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när det gäller att utnyttja IT för att främja utbildningen och forskningen inom alla discipliner. Alla studenter skall kunna använda IT. Lärare och forskare skall med hjälp av datorer kunna kommunicera såväl natio- nellt som internationellt * IT skall vara ett integrerat hjälpmedel inom utbildningen i alla kurser och ämnen, naturvetenskapliga och tekniska, likaväl som humanistiska och estetiska * kvinnor skall kunna utnyttja IT i minst samma utsträckning som män * IT skall kunna stödja studenter med särskilda behov t.ex. funktionshin- drade * genom distansutbildning med hjälp av IT skall såväl ungdoms- som vuxenutbildning, den högre utbildningen och den kontinuerliga kompe- tensutvecklingen förstärkas. Detta skall ske genom bl.a. * varje universitet och högskola upprättar en heltäckande plan för ut— veckling av IT-användning * studenterna har god tillgång till datorer. Studentbostäder skall ha elektroniska kommunikationsmöjligheter * inom forskarutbildningen skall alla studenter göras förtrogna med IT:s användning och möjligheter. IT-specialister skall finnas tillgängliga för alla forskare * en uppgradering av universitetsdatanätet SUNET skall genomföras och alla studenter skall ha tillgång till detta * när 30% av Europas universitet och forskningsinstitutioner 1997 enligt EU skall vara anknutna till ett gemensamt forskningsnätverk skall alla svenska universitet och högskolor vara med * distansutbildning med hjälp av IT skall främjas bl.a. genom spridning av information om pedagogiska och tekniska möjligheter. Genom stat- lig upphandling av tjänster för distansutbildning i en form som främjar utveckling av samarbete mellan skolor och universitet och högskolor skall regeringen ge sitt stöd till utvecklingen av distansteknik * en översyn och en kraftsamling av befintliga offentliga insatser för forskning och utveckling inom IT—området skall genomföras
* en ökad andel svenska forskare inom EU:s program för IT—forskning skall eftersträvas för att säkra en bättre tillgång till de resultat som kommer fram där.
Länsstyrelsen i Stockholms län har påbörjat ett regionalt IT -projekt, som bl.a. avser att främja användningen av IT inom utbildningsområdet. Inom ramen för detta arbete planeras ett antal demonstrationsprojekt som skall visa hur IT kan användas för att effektivisera skolundervisningen, höja kvaliteten och förbättra tillgängligheten till högre utbildning. Redan tidigare har Läns- styrelsen aktivt stött utvecklingen av distansundervisning och datorstödd undervisning vid Stockholms universitet (IDF) och KTH i Haninge.
Slutsatser
Kommittén kan sammanfattningsvis konstatera att behovet av utbyggnad av högre utbildning fortsatt kommer att vara mycket stort. Detta gäller såväl ungdomsutbildning som kontinuerlig kompetensutveckling. Gränsöverskri- danden mellan traditionella ämnesområden och fakulteter i såväl grundutbild— ning som forskning kommer att få allt större betydelse för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Distansundervisningen kommer att spela en viktig roll för att öka tillgängligheten till utbildning och i det sammanhanget kom— mer inforrnationsteknologins tillämpning efterhand att bli avgörande.
4. Kommitténs överväganden — Behov av insatser i Stockholmsområdet
4.1. Behov och förutsättningar
Stockholms län har 1,7 miljoner innevånare — cirka en femtedel av landets befolkning — fördelade på 25 kommuner varav Stockholms stad är den största med ca 685 000 innevånare. Stockholms län utgör ett av landets mest expansiva områden. Inget annat län har i ett längre perspektiv vuxit lika snabbt. Den snabba tillväxten hänger naturligtvis samman med tjänstesek- toms tillväxt och det faktum att Stockholm är landets huvudstad. En stor del av befolkningsökningen i länet förklaras av inflyttning från utlandet.
Utbildning och forskning i Stockholmsomådet har stor betydelse för hela landet. Denna nationella roll skall förenas med den betydelse utbildningsut- budet har för näringslivet och för dem som bor och arbetar i huvudstadsom- rådet. En obalans i regionen består i att det finns en mycket stor arbets- marknad för välutbildade i Stockholm samtidigt som där erbjuds ett genom— snittligt volymmässigt mindre utbud av högre utbildning än i landet som helhet.
Karaktäristiskt för högskolorna i Stockholmsområdet är att de är speciali- serade, att de där har sin huvudsakliga verksamhet på norra sidan — i Stock- holms stad eller Solna — och att de dessutom i de flesta fall saknar expan- sionsmöjligheter på plats. Stockholms universitet har en betydande ämnes— mässig bredd i forskningen inom de filosofiska fakulteterna även om man bedömer att främst den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten ännu ej är fullt utbyggd. Vad gäller den grundläggande utbildningen har universitetet anmält att man inte önskar växa ytterligare. Regeringen har vidare i en pro- position till riksdagen föreslagit att området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården skall vara Nationalstadspark. Detta innebär att inga nya verksam- heter kan etableras i Frescatiområdet och att inga nya markområden får tas i anspråk för bebyggelse. En framtida utbyggnad av högre utbildning måste ske någon annanstans i regionen.
4.1.1. Nuläge
Eftersom man kan konstatera att Stockholmsområdet i relation till sin be- folkning, efterfrågan och näringslivets karaktär är underförsörjt vad gäller högre utbildning finns ett behov av att öka utbudet av högre utbildning i regionen. Under de senaste tio åren har frågan varit föremål för flera ut—
redningar (bl.a. Utredning om Utbyggd högskoleutbildning i Gotlands och Blekinge län samt i Fyrstadsregionen och södra delen av Stockholms län Betänkande rörande södra delen av Stockholms län Ds 1989:33 och Stor— stadsberedningens betänkande Storstadsliv Rika möjligheter — hårda villkor SOU 1990:36, Länsstyrelsen i Stockholms län Befolkning och sysselsättning i Stockholms län — utblick mot år 2000, 4:1993 samt Campus för mångfald, Utbildningsdepartementet 1994). Riksdagen har behandlat ett antal motioner om behovet av utbyggnad av högre utbildning i Stockholmsområdet och om att därvid förlägga sådan utbildning till den södra delen av regionen.
Inom huvudstadsregionen bor 19% av befolkningen. En stor andel av nä- ringslivet är kunskapsintensiv. Samtidigt har universitetet och högskolorna i regionen tilldelats resurser för motsvarande endast 17% av de 180 000 helårsstudentema i landet. Detta innebär att utbildningsvolymen skulle be- höva ökas med åtminstone 12%, vilket motsvarar 3 600 helårsstudenter, för att Stockholmsornrådets innevånare skall få samma tillgång till högre utbild— ning som genomsnittligt i landet.
Kommittén kan konstatera att jämfört med övriga län gäller för Stock— holms län — att andelen högskoleutbildade i arbetskraften är 50% högre än riksgenom—
snittet dvs. här finns en arbetsmarknad som kräver en högre andel högut- bildade än andra delar av landet. För att tillgodose detta behov måste rekrytering av unga välutbildade i dag ske från andra delar av landet
(brain-drain)
— att antalet sökande till universitet och högskolor i Stockholms län varit extremt stort
— att andelen högskolenybörjare emellertid är lägre än riksgenomsnittet och att det särskilt gäller den södra regionen — att antalet ungdomar under l990-talet inte minskar lika mycket i Stock- holmsregionen som i resten av landet — att utbudet av kurser för fortbildning och vidareutbildning är bra men på bekostnad av ungdomsutbildningen vilket medfört en stark konkurrens bland ungdomsstudenterna — att en stor andel av efterfrågan på högre utbildning kommer från invand- rare.
4.1.2 Behov i Stockholmsområdet — efterfrågestruktur Yrkeslivets efterfrågat * En omfattande tjänstesektor
Den förvärvsarbetande befolkningen i länet uppgick 1992 till drygt 880 000 sysselsatta vilket utgör ca 21 % av det totala antalet sysselsatta i landet vilket är större än andelen innevånare. Även efterfrågan på högutbildade är större än riksgenomsnittet beroende på att arbetsmarknadens sammansättning i Stockholms län skiljer sig från riket i övrigt. Till skillnad från den gängse uppfattningen är offentlig sektor inte större i Stockholm än i andra delar av landet. Däremot är den privata tjänstesektorn överrepresenterad. Till den pri- vata tjänstesektorn hör såväl traditionella kommersiella tjänster som tjänster inom t.ex. vård och omsorg. En förklaring till att privata tjänster är över- representerade är också att banker, försäkringsbolag, konsultföretag, intresse- organisationer m.fl. har sina huvudkontor i Stockholms län. Den privata tjänstesektorn har en hög andel högutbildade. Även restaurang- och hotell- verksamhet och partihandel är överrepresenterade i länet.
Sysselsättningens fördelning i arbetsmarlmadssektoner jämfört med riket som helhet.
Riket Länet Industri- och byggverksamhet 27% 19% Privata tjänster 31% 43% Offentliga tjänster 36% 36% Övrigt 3% 6%
Källa: Institutet för regional analys AB (Inregia) efter Folk- och bostadsräk- ningen.
Inom industrisektorn finns ett jämförelsevis stort antal företag med FoU- intensiv verksamhet. Det gäller branscher inom data, elektronik, kemi/läke- medel, telekommunikationer samt transportmedel. Bland de större företagen kan nämnas Astra, Ericsson, IBM, Philips, Kabi Pharmacia, Telia och Saab- Scania. Flera av dessa företag är lokaliserade till de södra delarna av regio- nen. En genomgång av de olika näringsgrenama visar att söderkommunema har en högre andel industrisysselsatta jämfört med övriga delar av regionen. Flera av de i södra Storstockholm verksamma företagen har framfört starka
önskemål om en utbyggnad av utbildningar inom teknik, naturvetenskap, ekonomi och informationsvetenskap.
* Näringslivets efterfrågan
Utmärkande för de dominerande näringsgrenama i Stockholmsområdet är att de har behov av högutbildad arbetskraft. Utbildningsväsendet i länet har inte klarat av att förse näringslivet med arbetskraft i tillräcklig omfattning. En snabb ökning av högutbildade har slagit igenom kraftigt i samtliga närings- grenar de senaste tjugo åren.
Tabell över utbildningspmfilen i Stockholms län i olika näringsgrenar åren 1970 och 1990 samt förändringen i sysselsättning under samma period.
Utbildningspmfil Sysselsättnings- andel med efter- förändring gymnasial utbildning
1970 1990 1970-1990 Industri 5 21 65 Byggnadsverksamhet l 8 66 Partihandel 6 23 109 Detaljhandel ' 2 10 77 Hotell- och restaurang 1 7 77 Transportverksamhet 5 14 107 Post och Tele 6 17 98 Bank och försäkring 9 27 129 Uppdrags verksamhet 21 38 15 3 Offentlig förvaltning 25 43 107 Undervisning 47 64 92 Hälso och sjukvård 26 41 134 Socialtjänst 7 28 205 Samtliga näringsgrenar 11 27 100 (index*)
* Index då den genomsnittliga förändringen för hela näringslivet = 100
Källa: Institiutet för regional analys AB (Inregia) efter Folk- och bostadsräk— ningen
Hälso— och sjukvården har stått för den kraftigaste sysselsättningsföränd- ringen inom offentlig sektor. Uppdragsverksamhet, bank- och försäkrings- verksamhet representerar motsvarande utveckling när det gäller privata tjänster.
Inom industrin, som är en vikande näring sysselsättningsmässigt, var det de kunskapsintensiva företagen som växte snabbast. Tillväxtnäringama ligger således inom servicesektorn och inkluderar många yrken — inom såväl offentlig som privat sektor — för vilka det krävs högre utbildning.
Länsstyrelsen i Stockholms län tar i rapporten Befolkning och sysselsätt— ning i Stockholms län — utblick mot år 2000 (4:1993) bl.a. upp Stockholms roll som storstad/huvudstad och hur denna roll kan komma att förändras under 1990-talet. I rapporten framhålls att länet idag — p.g.a. sin ställning som huvudstadslän — har en dominerande roll när det gäller näringslivets ledningsfunktioner och administration, högteknologisk produktion samt FoU- verksamhet.
I rapporten redovisas en prognos över de tio näringsgrenama i länet med flest sysselsatta år 2000 jämfört med läget 1991.
Näringsgren 1991 2000 Förändring i % Uppdragsverksamhet 78 000 90 000 15,4 Partihandel 73 000 76 000 4,1 Undervisning/forskning 58 000 72 000 24,1 Hälso- och sjukvård 74 000 70 000 -5,4 Detaljhandel 57 000 60 000 5,3 Samfärdsel 52 000 60 000 15,4 Byggnadsindustri 57 000 50 000 -12,3 Barnomsorg 48 000 46 000 —4,2 Off.förvalt/polis m.m. 43 000 40 000 -7 Bankverksamhet 30 000 32 000 6,7
År 2000 beräknas 63% av sysselsättningen finnas inom dessa tio närings- grenar. Flera av de redovisade näringsgrenama har en mycket hög andel högskoleutbildad arbetskraft idag. Detta i kombination med en fortsatt ex- pansion exempelvis inom uppdragsverksamhet, undervisning/forskning och bankverksamhet talar för att behovet av högskoleutbildade kommer att vara stort även i framtiden.
Utvecklingen av den högre utbildningen är en viktig angelägenhet för alla regioner, även för Stockholmsregionen. Alla län är angelägna om att få en så bra och väl anpassad högskoleutbildning som möjligt för sin region.
Andelen av befolkningen som går vidare till högre studier är i den södra delen av Stockholmsregionen, som tidigare framhållits, låg i jämförelse med hela regionen och landet i övrigt. 1 den södra regiondelen är också andelen tillverkningsindustri något större än i den norra delen. Behovet av kontinuer- lig kompetensutveckling är stort.
En strukturell regional bristsituation av den typ som nu finns i Stock- holmsområdet — särskilt i dess södra delar där näringslivets behov av hög- skoleutbildade långt överskrider vad som kan tillgodoses — leder till an- passningsmekanismer i form antingen av inflyttning av högutbildade eller av att företagen väljer att expandera sin verksamhet eller att etablera sig i andra länder.
Det kan synas som om tillgängligheten till högre utbildning i regionen skulle vara god — p.g.a. relativt korta avstånd och utbyggda kommunikatio- ner. Så upplever uppenbarligen inte näringslivet eller innevånama/de an- ställda det. Hinder föreligger att knyta an till befintlig utbildning. Uppen— barligen finns inte utbildningsutbudet där det behövs. Den högre utbild- ningen i Stockholmsområdet måste organiseras och lokaliseras så att den kan möta näringslivets och de boendes behov av såväl grundutbildning som kontinuerlig kompetensutveckling. Förutom att tillgången till högre utbild- ning är angelägen i sig så påverkar denna etableringsviljan hos kunskapsin— tensiva företag.
Studenternas efterfrågan
Kommittén kan konstatera att antalet sökande till universitetet och högsko- lorna i Stockholms län varit och är extremt stort. Kommittén har, med hjälp av uppgifter från SCB, låtit undersöka sökandetrycket vad gäller kurser som ingår i ämnen inom det filosofiska fakultetsområdet vid Stockholms universi- tet.
Det totala antalet sökande uppgick till 35 000. Cirka 80% kom från Stockholms län. Antalet platser var ca 15 000 vilket innebär drygt 2,3 sö- kande per plats. Motsvarande siffra för universiteten i Lund och Uppsala var 1,7 respektive 1,8 och för hela riket 1,6 sökande per plats.
Följande ämnen hade flest antal ansökningar: Företagsekonomi/natio- nalekonomi, moderna språk, statskunskap, masskommunikation/informations- teknologi samt svenska. Det kan noteras att masskommunikation/informa- tionsteknologi var det ämne som hade flest sökande per plats.
Undersökningen visar att flera kommuner i södra delen av regionen har — i relation till sin folkmängd — färre sökande/antagna till kurserna jämfört med norrortskommuner.
Stockholms universitet har anmält att universitetet inte önskar expandera ytterligare i Frescati. En expansion inom filosofisk fakultet måste kunna tillgodoses på annat håll i regionen.
Social struktur —- regional obalans
En av målsättningarna för utbyggnaden av högre utbildning i södra Stor- stockholm bör vara att tillgodose och öka intresset för högre utbildning i detta område. Tidigare har nämnts att andelen gymnasister som går vidare till högre studier är lägre i Söderkommunema än i kommunerna i den norra länsdelen. En förklaring till detta är att en lägre andel av gymnasieeleverna i söderkommunema läser vid de studieförberedande linjema/programmen. Bakom detta finns sannolikt flera olika underliggande faktorer.
En särskild utredning har behandlat en viktig del av rekryteringsproble- men i ett nationellt perspektiv — den sociala snedrekryteringen — och redovi- sat sina resultat i rapporten Ursprung och Utbildning — Social snedrekryte- ring till högre studier SOU 1993285. I utredningen redovisas bl.a. omfatt- ningen av och orsaker till social snedrekrytering till högre studier. Bl.a. framhålls två huvudskäl varför social snedrekrytering betraktas som ett samhällsproblem. Det ena är individuell orättvisa, att barns livschanser till en del beror av de omständigheter till vilka de föds, det andra att alla be— gåvningar inte kommer till sin rätt — outnyttjad begåvningsreserv — vilket kan leda till effektivitetsförluster för samhället i stort. I utredningen belyses flera orsaker till den sociala snedrekryteringen. Utredningen skiljer på in- dividuella och institutionella faktorer. Bland de individuella faktorerna fram— hålls bl.a. uppväxtvillkor vilka innefattar föräldrarnas samhällsklass, utbild- ning och inkomst. Vidare anges geografiska faktorer och avståndskänslighet. Bland de institutionella faktorerna framhålls skolans organisation, boendeseg- regation och dimensioneringen av högre utbildning.
Ställt i relation till rekryteringsbilden i södra Storstockholm kan två kom- mentarer göras till utredningens resultat. Den ena innebär att utbudet av rent studieförberedande program i gymnasieskolan bör ökas och aktiva rekryte- ringsinsatser göras. Den andra rör tillgängligheten till högre utbildning. Det är rimligt att anta att avståndskänsligheten i söderkommunema är stor och att därmed den geografiska tillgängligheten måste ökas väsentligt.
Det finns också ett långsiktigt motiv till att öka utbudet av högre utbild- ning i den södra länsdelen. Högskoleetableringar utgör en markering av att också söder är en högskolemiljö och inte bara en plats för industri, lager, stora skogar, invandrartäta höghusområden mm. Därigenom kan södra läns- delens profil successivt ändras vilket kommer att få en gynnsam effekt på
hela regiondelen. Det finns anledning att erinra om vilka profilskapande effekter universitets- och högskoleetableringar haft i t.ex. Umeå och Örebro.
4.1.3. Befintlig och planerad verksamhet av särskild betydelse för Söderstrukturens utveckling
För närvarande bedriver Karolinska institutet all odontologisk och omfattan- de medicinsk forskning och utbildning i Novum. Dit skall också enligt Stockholms läns landstings beslut Hälsohögskolans nuvarande verksamhet förläggas. Landstingets strävan är att samla Hälsohögskolan lokalmässigt och att stärka dess nu svaga akademiska förankring. I anslutning till Novum finns också verksamhet inom Stockholms universitet nämligen i Novum, Fittja och Botkyrka. Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) bedriver viss verk— samhet i Botkyrka och Södertälje.
I Haninge driver KTH ingenjörsutbildning och i samband med denna finns utbildning i företagsekonomi från Stockholms universitet. Institutet för datorstödd företagsledning (IDF) är också förlagt till Haninge.
Till bilden hör också att Lärarhögskolan i Stockholm omprövar sin lokal— situation och söker nya lokaler. Vidare förs diskussioner om samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Denna fråga ingår i kommitténs uppgift att pröva. Dessa frågor behandlas ytterligare i avsnitt 5.5.
Genom riksdagens beslut har två stiftelser för finansiering av forskning bildats med särskild relevans för en ny universitetsstruktur i södra Storstock— holm.
Östersjöstiftelsen har till uppgift att med avkastningen på det kapital som anförtrotts den stödja forskning och forskarutbildning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre utbildning i södra Storstockholm. Stiftelsen skall också kunna bidra till uppbyggnaden av den akademiska infrastrukturen i denna.
Stiftelsen för vård- och allergiforskning har till uppgift att främja forsk- ning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och forskarut- bildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet.
Vidare bör som framgår av propositionen Utbildning och forskning Kva- litet och konkurrenskraft utrymme finnas för forskningsinsatser vid Hälso- högskolan i samband med en etablering i Novum. För vårdområdet bör vissa av de resurser som Stockholms läns landsting ställt i utsikt i samband med en förstärkning av den högre utbildningen i Huddinge också kunna förstärka forskningen.
Slutsatser
Sammanfattningsvis kan konstateras att det råder en regional obalans i landet när det gäller högre utbildning. För att tillgodose arbetsmarknadens behov sker en kontinuerlig inflyttning av ung högutbildad arbetskraft från andra re— gioner (s.k. brain-drain) till Stockholmsregionen. Vidare råder en inomregio— nal obalans och dessutom en social som hänger ihop med denna. Det före- ligger således ett behov av att bygga ut den högre utbildningen i Stock- holmsområdet och behovet är särskilt stort i den södra regiondelen. Kommit- tén kan vidare konstatera att behovet av kvalificerad yrkesutbildning är stort. Vidare att näringslivsstrukturen i södra Stockholmsregionen är sådan att det föreligger ett behov av kvalificerad eftergymnasial utbildning. När det gäller Södertäljeområdet, i särskilt stor utsträckning kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, eftersom här finns många företag i branscher med sådana behov t.ex. företag inom verkstads— och läkemedelsindustri samt en rad före- tag i databranschen.
4.2. Struktur för utbyggnad i Stockholmsområdet 4.2.1 Utbyggnadens inriktning
Utbyggnaden av högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet skall tillgodose krav på tillgänglighet till utbildningen för dem som bor och arbe- tar i södra Stockholmsområdet. Verksamheten skall samtidigt uppfylla krav på kvalitet i hög internationell klass.
Beslut om organisation och lokalisering av verksamheten bör ha tre ut- gångspunkter. Den första är frågan om hur konkurrensen med universitetet och högskolorna i Stockholmsområdets norra del bäst skall kunna klaras. Den andra utgångspunkten bör vara frågan om hur studenterna skall få de bästa möjligheterna att ta del av den utbildning som erbjuds. Den tredje är kanske den viktigaste för regionens utveckling, frågan om hur näringslivets kontakter med utbildning och forskning bäst skall kunna underlättas.
4.2.2. Tillgänglighet
Tillgänglighet till högre utbildning är ett begrepp med flera dimensioner. Tre sådana dimensioner är avståndet till utbildningen, utbildningens innehåll och formerna för undervisningen.
För de potentiella studenterna är det en fråga om hur de uppfattar till- gängligheten av högre utbildning. Det kan vara en fråga om närhet till bostaden eller arbetsplatsen mätt i restid, men mer relevant är det upplevda avståndet. Det geografiska avståndet är, såvitt man vet, i och för sig av underordnad betydelse. Inte heller verkar det tidsmässiga avståndet vara avgörande. Om man skall urskilja någon kritisk faktor skulle den snarast röra möjligheterna för dem som bor på olika platser inom en region att uppfatta universitetsutbildningen som avsedd just för dem. Det gäller att kunna följa bekanta resmönster och att inte behöva passera några sociala barriärer. En etablering av högre utbildning som skall bidra till en förstärkt rekrytering måste ta hänsyn till de olika resmönstren inom regionen. Utbildningarna bör få tydliga identiteter och detta på platser som uppfattas som näraliggande, inte bara geografiskt utan också socialt.
Av tradition finns en psykologisk barriär mellan Stockholmsregionens norra och södra delar. Barriären kommer till uttryck i attityder och beteen- den, som t.ex. flyttningsmönster. I genomsnitt har löneläget varit lägre söder om Slussen än norr därom. Statliga arbetsplatser har i första hand lokalise- rats norr om Slussen.
Söder om Stockholm, där naturen är hårt kuperad, har bebyggelsen kom- mit att utveckla sig längs i huvudsak tre stråk. Tidigt i sydväst längs järn- vägen mot Huddinge och Södertälje, i sydöst längs järnvägen mot Haninge och Nynäshamn samt österut längs Saltsjöbanan mot Nacka och Saltsjöba— den. Även efter det att kommunikationema förbättrats kommer de naturliga resvägama gå längs dessa stråk. Varje delregion inom detta område har ett befolkningsunderlag som är större än en svensk landsortsstad. I kranskom- munerna finns i sydväst mer än 225 000, i söder mer än 125 000 och i öster cirka 90 000 invånare. Detta är jämförbart med kommuner som Malmö (232 900) respektive Örebro (120 400) och Gävle (88 100). (Källa Sveriges Nationalatlas)
Med utgångspunkt i den obalans som redovisats i det föregående (avsnitt 4.1) finns ett behov av och ett underlag för att förse de olika delregionema i södra Stockholmsregionen med högre utbildning.
I en annan dimension måste utbildningens innehåll uppfattas som in- tressant och relevant. Utbildningen måste ha ett innehåll som svarar mot studenternas förväntningar. Så bör t.ex. utbildning i språk för dem som inte avser att bli forskare eller professionellt yrkesverksamma inom språkområdet inriktas på sådant som har värde som komplement till annan yrkesutbildning. Normalt är det språkfärdighet och realia- och kulturkunskaper som efter- frågas.
En tredje dimension omfattar undervisning och annat lärarstöd. Dessa måste vara tillgängliga på sådana tider och i sådana former att studenten har
möjlighet att kombinera sina studier med andra personliga åtaganden. Den traditionella universitetsutbildningen riktar sig både till form och innehåll mot ungdomsstudenter. Svenska universitet och högskolor ligger i ett in- ternationellt perspektiv långt framme vad gäller att också ge utbildning till redan yrkesverksamma. Denna utbildning har dock mestadels bestått av samma kurser som de som utvecklats för ungdomsstudenter, förlagda till kvällstid med i princip halv studietakt. Om visionerna av en mer allmän kontinuerlig kompetensutveckling skall kunna förverkligas krävs både andra former för utbildningen och att ett särskilt kursutbud utvecklas för detta ändamål.
Länsstyrelsen har i sin rapport Högskolorna inför 1990-talet särskilt framhållit att en mycket stor del av de inskrivna vid universitet och hög— skolor i Stockholmsregionen är äldre än 25 år. Regionen avviker även i detta avseende från resten av landet. I rapporten understryks att framtida hög- skoleutbildning till stor del kommer att syfta till vidareutbildning och fort— bildning, vilket ställer särskilda krav på utveckling av pedagogik för detta ändamål.
De undervisningsmetoder som används måste möta studenternas förvänt— ningar. Framtida studentgenerationer, både ungdomar och redan yrkesverk- samma, kommer t.ex. att betrakta användning av modern informationstekno- logi som något självklart. Om det inte särskilt uppmärksammas är det inte säkert att utbildningen kommer att planeras med samma förutsättning.
En god tillgänglighet förutsätter alltså en spridning till de delregioner i länet som tidigare identifierats och en till vissa delar ny syn på utbildningens innehåll och hur undervisningen skall genomföras. Kommittén återkommer till dessa frågor i kapitel 5.
4.2.3. Storlek och kvalitet
En grundläggande förutsättning för att utbildningen skall kunna hålla en jämn och långsiktigt hög kvalitet är att den kan bedrivas i en god miljö. Både lärare och studenter måste ha sådana arbetsförutsättningar och få en sådan stimulans att de långsiktigt kan utveckla sin kompetens enligt sin intresseinriktning. De behöver en fullständig akademisk miljö med tillgång till kolleger inom andra vetenskapsområden, bibliotek, datorer, elektronisk kommunikation och i förekommande fall laboratorier. En förutsättning för detta är att verksamheten når en sådan volym att den kan bära de fasta kostnader som är förknippade med att upprätthålla en sådan miljö. I miljö— begreppet ingår också den fysiska miljön, såväl den gestaltningsmässiga
utformningen som den mer praktiska, dvs. tillgång till affärer, restauranger och annan urban närmiljö.
Storleken förmodas också vara avgörande vad gäller själva forsknings- eller utbildningsprocessen. I diskussioner rörande storleken av kunskapsorga- nisationer förekommer ofta begreppet kritisk massa. Kritisk massa år i det sammanhanget ett uttryck för den mängd professionella, t.ex. lärare och forskare, som bör finnas inom en organisation för att ge tillfredsställande förutsättningar för en kvalitativt högtstående forskningsverksamhet. Resone- manget utgår från att utbytet av tankar och idéer tillsammans med den kritiska granskningen för vetenskapen framåt. Ju fler kolleger som finns i den närmaste omgivningen, desto större är möjligheten att snabbt och in- formellt kunna ventilera idéerna. Ju tidigare i en tankeprocess ett sådant utbyte kan komma till stånd, desto effektivare blir givetvis det aktuella forskningsarbetet. Tyvärr förefaller det inte finnas entydiga vetenskapliga belägg för vilka storlekar som är kritiska.
En grund för en långsiktigt hög kvalitet är sambandet mellan undervisning och forskning. Detta samband har som främsta uppgift att bevara aktualiteten och relevansen i utbildningens innehåll. Detta sker genom att lärarna får löpande kontakt med forskningen inom sitt och närliggande ämnesområden. På så sätt influeras också utbildningen. Innehållsmässigt kommer den att kunna bedrivas nära forskningsfronten. Pedagogiskt är det en styrka att kunna relatera litteraturen till pågående verksamheter vid universitetet. Det är en förutsättning för både kvalitativt högt stående forskning och utbildning att det finns ett starkt samband mellan utbildning och forskning.
Föreställningen om en viss minsta volym gäller också på utbildningens område. Först genom en viss bredd i den ämnesmässiga kompetensen kan kurser på akademisk nivå ges tillfredsställande kvalitet och djup. Kanslers- ämbetets bedömningar rörande rätt att utfärda examina tar bland annat hänsyn till den akademiska bredden, dvs. antalet ämnen vid respektive högskola.
En nödvändig minsta volym kan diskuteras på flera olika nivåer. Det som ovan sagts gäller uppenbarligen för arbetet inom en grupp lärare eller forska- re. Det gäller emellertid också för samspelet mellan sådana grupper. En lämplig planeringsförutsättning grundad på erfarenhetsmässig bedöming är att ungefär 15 lärare och forskare utgör en minsta kritisk massa för en traditionell ämnesinstitution. Att det finns exempel på goda institutioner som inte är så stora motsäger inte den generella observationen. Det är då sanno- likt fråga om lyckliga omständigheter vad gäller dels personkonstellationer, dels möjligheterna till samverkan med andra institutioner.
Samverkan med andra institutioner kan ske dels med geografiskt närlig— gande institutioner inom angränsande ämnesområden, dels genom forskarnas
nationella och internationella nätverk. Det är påfallande hur forskare både i Sverige och i utlandet ofta visar större lojalitet med sin akademiska tillhörig- het, ämnet, än med sitt universitet. Ämneslojaliteten uppstår givetvis inom de nätverk av forskare som byggs upp inom en disciplin.
Det s.k. Fysikcentrum är ett exempel på hur forskarna inom olika delar av fysiken velat förstärka sitt ämne genom samverkan. Utifrån överväganden om sin framtida internationella konkurrenskraft har institutionerna för fysik vid Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan samt det tidigare Manne Siegbahn institutet kommit överens om samarbete i fasta former. Denna samverkan kommer att manifesteras i en satsning på gemensamma lokaler belägna mellan universitetet och KTH.
Den högre nivån vad avser kritisk massa gäller den samling av forsk- nings— och kursgrupper som utgör ett campus. Det är oftast en sådan gruppe— ring — vid sidan om administrativa överväganden, t.ex. om underlag för bibliotek och kårlokaler — som identifieras när storleken av universitet diskuteras. Storleken av universitet och högskolor mäts i internationella sammanhang ofta i antal heltidsstudenter. Relationen mellan antalet heltids- studenter och antalet lärare är oftast i ordningen från 10/1 till 20/1. Exempel på högre tal, i t.ex. Italien 37/1 förekommer. Det antal studenter som fram— står som ett önskvärt minimum förefaller ligga vid 1 500 heltidsstudenter. En helt tillfredsställande nivå förfaller att uppnås över 5 000 studenter. Frågan om storleken mätt i antal studenter måste emellertid också bedömas i perspektiv av bredd och profilering av utbildningsutbudet. Ett illustrativt exempel är Handelshögskolan i Stockholm med 1 500 helårsstudenter. Han- delshögskolan är en fackhögskola med betydande bredd inom sitt område, dock mindre än t.ex. KTH och Chalmers tekniska högskola. Likväl bedrivs en verksamhet med mycket hög standard.
Någonstans på nivån 15 000 till 20 000 studenter finns tecken på att en fortsatt tillväxt inte ger några fördelar, snarare nackdelar genom oöverskåd- lighet och anonymitet. Att spekulera i ett generellt optimum i intervallet mellan 5 000 och 15 000 studenter är knappast meningsfullt. Ett resonemang om storleken kan således inte föras med någon större precision. Alltför mycket är beroende av lokala förhållanden. Det är till exempel — även i en stor organisation — lättare att rätta till inre obalanser genom tillväxt av den svaga delen än genom neddragningar i den dominanta delen av verksam- heten.
4.2.4. Avvägningen tillgänglighet mot storlek
Storleken av ett campus kan alltså i vissa fall ha betydelse för kvaliteten. Kvalitet kan definieras som alla sammantagna egenskaper hos en produkt som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov (ISO 9000, Svensk standard SS 020104. Med produkt avses en tjänst, en vara eller en aktivitet eller process). I det ovanstående har två olika egenska- per diskuterats. Den första är hur väl den utbildning och den undervisning som erbjuds passar till studentens förväntningar och behov och vilka uppoff- ringar studenten måste göra för att kunna åtnjuta utbildningen. Den andra är innehållet i det som lärs ut. Är det verkligen den mest aktuella kunskapen som förmedlas? Sker det på ett sådant sätt att studenten når en djupare förståelse av stoffet som gör det möjligt för honom själv i framtiden att kunna följa utvecklingen inom området?
En viss storlek av den grupp lärare och forskare som arbetar tillsammans är, liksom en viss storlek av ett campus, generellt sett nödvändiga för att den innehållsliga kvaliteten skall kunna upprätthållas. Olika stordriftsfördelar är utöver denna nivå starka skäl för en större organisation.
En innehållslig kvalitet har begränsat värde om inte verksamheten upp- fattas som tillgänglig. Stora delar av den diskussion som föregick 1975 års högskolereform avsåg just tillgängligheten. Mycket talar för att en förbättring av tillgängligheten är den främsta åtgärd som universitet och högskolor själva inom sig kan vidta för att söka motverka den traditionella sociala snedrekryteringen till högre studier.
Tillgängligheten begränsas så som ovan angivits av var, hur och när undervisningen sker. Tidigare försök att öka tillgängligheten har bestått i att på samma sätt som vid universitetet och högskolorna i Stockholm ge kurser på kvällstid på olika platser i regionen. Dessa har dock inte mött någon stor efterfrågan från studenternas sida. På något vis har dessa kurser inte motsva- rat efterfrågan eller förväntningarna på högre utbildning. De har uppenbarli- gen ifrån flera utgångspunkter inte haft en tillräcklig kvalitet.
De uppföljningar som gjorts har visat på brister i den undervisningsmiljö som lärare och studenter mött på kvällstid i lånade klassrum i olika skolor. Det blir också en brist på kontinuitet i kursgivningen som gör att eventuella studieavbrott inte kan återtas kommande termin. Den leder också till en för liten förutsägbarhet när de blivande studenterna planerar sina studier.
En utbildning som kan ge en ny dimension åt tillgängligheten till högre utbildning i södra Storstockholm måste organiseras så att så många av dessa felgrepp som möjligt kan undvikas. Arbetsmiljön måste vara bra. Det krävs en kontinuitet över åren och verksamheten måste bedrivas i en god miljö. För vissa studenter kan distansutbildning fylla sådana krav. Distansutbildning
ställer emellertid helt andra krav på studenterna än mer traditionella under- visningsforrner. Direkta kontakter med andra studenter och livet vid ett campus hör också till de erfarenheter som utgör kvaliteter i en högre ut- bildning.
Det finns inte resurser, varken reella i form av lärare eller ekonomiska, för att organisera campus av en tillräcklig storlek för att kunna hålla en uthållig god innehållslig kvalitet ens i varje kommun. Därmed uppstår en konflikt mellan å ena sidan önskemål om närhet till utbildningen och å andra sidan kraven på innehållslig kvalitet och kontinuitet.
4.2.5. Universitet med flera campus Nätverk
Ett sätt att kunna undvika att göra en avvägning mellan de motstridiga kraven på utspridning för ökad tillgänglighet och koncentration för att möjliggöra bredd och djup är att organisera ett universitet i form av ett nätverk. I ett nätverk kompenseras brister i närmiljön genom organiserade eller förenklade kontakter med personer som befinner sig på en mer avlägsen ort. Om nätverket fungerar väl kan alltså studenter, lärare och forskare få och upprätthålla kontakt med kolleger vid andra noder i nätverket. Genom dessa kontakter kan informationsutbytet mellan dem intensifieras och bristen på ”kritisk massa” på den egna orten kompenseras, om än inte fullt ut.
Sv enska exempel
Det finns exempel på hur ett universitet eller en högskola bedriver verksam- het på flera platser t.ex. i Lund—Malmö och Göteborg—Mölndal. Verksam- heterna på de olika orterna är dock både organisatoriskt och ämnesmässigt starkt åtskilda. Lokaliseringen har som regel också i de flesta fall lagts fast innan de olika delarna förenades till ett universitet eller en högskola. Mitt- högskolan organiserades 1993 som en nätverkshögskola genom en samman- läggning av högskolorna i Sundsvall/Hämösand och Östersund.
U tländska exempel
Många utländska flercampusuniversitet, särskilt i USA, är egentligen hela universitetssystem där varje campus har en mycket stor självständighet. De
är välkända, men tjänar inte som exempel på ett nätverksuniversitet med en stark relation på flera nivåer mellan de olika campus. Det är till exempel fallet med det mångfacetterade University of California.
Möjligen kan University of Colorado ges som exempel på ett universitets- system som är mer likt ett nätverksuniversitet av den typ som kan övervägas i södra Stockholmsområdet. Vid University of Colorado fattas vissa strategi- ska resursfördelningsbeslut, t.ex. återbesättande av lärartjänster, centralt och inte vid de olika campus. Vidare har de olika campus skilda, dock inte varandra uteslutande, profiler.
George Mason University redovisas i förstudien Campus för mångfald som ett exempel på ett flercampusuniversitet. Universitetet är egentligen inte ett nätverksuniversitet som ett sådant skulle kunna byggas upp i södra Storstockholm. Det har inte en sådan balans mellan de olika nodema som egentligen bör känneteckna ett nätverksuniversitet. Det rör sig där om ett huvudcampus med satelliter. Strategien att distribuera utbildningen i området omkring Washington D.C. är dock av intresse vid en jämförelse.
Flera spanska universitet, som ofta har stora studenttal, bedriver också verksamheten vid flera campus. Skälen för att etablera flera campus uppges vara ett yttre tryck för att sprida utbildningen i regionen. En vanlig ordning förefaller vara att de första tre årens utbildning förläggs till sidocampus medan all senare utbildning som kräver ytterligare specialisering, t.ex. de sista tre åren till civilingenjörsexamen, och forskarutbildningen förläggs till huvudcampus. Erfarenheterna sägs vara goda, men merkostnadema uppges vara betydande jämfört med att ta emot marginellt fler studenter på huvud— campus.
I Norge fanns vid sidan av universiteten och de vetenskapliga högskolorna ett stort antal distriktshögskolor. Dessa läggs nu samman till i princip fylkes- visa högskolor. Därigenom skapar man en högskoleorganisation av nätverks- typ där flera geografiskt spridda högskolor läggs samman i en organisation. Syftet är bl.a. att stärka verksamhetens kvalitet och göra systemet mera överskådligt.
A dm inistrativa konsekvenser
Ett flercampusuniversitet blir å ena sidan mer komplext än ett geografiskt sammanhållet universitet. Det ger å andra sidan väsentliga samverkansför- delar jämfört med att bygga upp parallella fristående universitet på flera olika platser.
De administrativa merkostnadema begränsas emellertid i huvudsak till kostnader för kommunikation och infrastruktur. De funktioner som normalt
förknippas med universitetets centrala förvaltning, ekonomi-, personal— och studentadministration påverkas obetydligt. Förvaltningen av lokaler och gemensam service blir givetvis mer komplexa. Den administration som normalt återfinns på institutionsnivån påverkas knappast alls, förutsatt att kommunikationema fungerar.
Användningen av modern informationsbehandling med datoriserade beslutsstöd och elektronisk dokumenthantering bör kunna bidra till att det administrativa merarbete som följer av en nätverksorganisation begränsas.
4.2.6. Utbildning och kulturaktiviteter på Gotland
Högskoleutbildningen på Gotland, HUG, som formellt är en del av Länssty- relsen i Gotlands län, beställer kurser från universitet och högskolor på fastlandet. Verksamheten har varit framgångsrik och förhållandet till de ”levererande” lärosätena är gott. Genom denna verksamhet kan strikt regio- nala utbildningsbehov tillgodoses men den ger också möjlighet att etablera utbildningsprogram som även rekryterar studenter från fastlandet.
På Gotland drivs också ett flertal kulturaktiviteter som är inriktade på Östersjöregionen. Dessa aktiviteter skulle väl kunna passa in i en struktur för högre utbildning och forskning inriktad på Östersjöregionen och Östeuropa som byggs upp som ett nätverk. De skulle i olika avseende berika nätverket, i någon mån genom erfarenheterna av fast organiserad utlokaliserad utbild- ning, men främst genom de kontakter och den kulturella förståelse för Östersjöregionen som finns upparbetad.
_ ,, _, ._"",_., . ,|—.,"__.. ._. ., .,,T'..,, :|,..-._.." .. . '—'"'!"=." lfl""'i'|,',. lil'""_'|'|-'"'I'Ari:"-.!'.fli'lu " ""'|g|rÅ|i||li'."."" tvi—'.!.llf'. . i' ' "' ,., ""'i'f'lféif', ' .: ||'___ "|i|. , '.ll- |: ".| | .|| || | ., ..::, ___,_, __, |' ' . '.' ..',_. "i'""'" ',4. d'..|'E',"-'| z-f' .'..' .'.l. lvl 1" """." '. '. .. '. . ""...—Hui " 'N.- I. Ill' "'." " _l lll J'T' ' I ' I” ' ""i'rlfu'i'jit "., ""'C'W' 'l'""'>|"..|l|||...=1' 'n'...ii"' .'t'. || ..li- ! '.' - " . ' ' tillagad?"- _ . .,. ,_1
"' '$le. | "" Tl| ; "'5 f r' .. ' =" " "! iii "t'fifrrår' n'". t' ' " . '. 'i..l ' .- ' -"J . .'..J "| ' .. '. |. ( " " ,!'-'" ...,. " - - - —' 'rii'.
. .. |f "' "' 'Vi-['; "'_'" ':'4'lz" ". .'.' |' ,, |:. .. . . - .. -' .".'.-'!£ .'_-'.'.'...:,'.!...'"., '.... ' -"'.'.' :: » ' * * ”WW" "m.fl? ”rial, '.' ', . . ...... |... , - ”',-...,. "— "|'.-,"|1'.,_. "' """- |||:'.'_|| "" l'1 , ' ' ' , .. ,,,_.
."'.'.,.,|.._ -- . tim. - ' ? '" """."' ' """ ';"; ' ' ' lill?!
, , ,.' | _ ' "' |"" i||_="i"l|'!t!"'11_ ."—.'._Ji' "| "i'll”. f"'|'-'-!..—1'1'l'. " "|| _'v'n * "- - ' "'t-"Zälfltfl'l
' . ..|."',»'_',;,'| . "",” 'F'. , .'|.. _, ' . ... _J. _, " ,",...-',,':"|1','i"","-" || '_"l . ' ""':,'"'-" "" "'D " ' "' ' t.,li',',,., ,_', ,,-_ ._,|_ ,,,I_'__,_r.._,_ ,'_1. _|,,..|_"" _,r' ' _,.. .._-'__,,, '__'_ .f'."| .. ..'. |... ._ ||,- ..' .. , .. - . .=,.. t . , I. -,,.| 1||| .. .| ,. ,...F _ , _ f,J',!J'_,i""'!. "","_:".,' '_,'_"'i!' "',_' I"" ',. "'_'", "lilla, , '.'!,,,.'l_','l, 'han!" r'V1.J...|' .| . Jr.. || ,| . ..'hl'l" hå!? &. .. . .'".'..'-ä»—." -— "' " _-- .- . . " . '.'J.-.'.t nu Elaffär" ...?" . ..: . . ' ' '
|I ,, -. ..'-H ,, . .. , , _ _ _ ,, _ _, _ Fä'ä' ' Egil" 'i') %% 'i'l'l._ ""'" '-"'4""'""l'i"" "i".-":"" ""- _"','.i"'""""' '"'1 ' '=' l'l__.|'l'iu.l.' "-"""'"i.'.',,'.'.:J,.'_i ":.? "W,-.'|. ,,..Hl' -.w|l""|'1'_.. '%'M'J'u ""..|',, _”"J"' 'rätt'-.'. 'if-.— , .
' ,,| -. |...'_i""' - | .. " """ ' ' ' . "' . 1. ,..-||, .. ' -,,','5' ""J' _'.lJ'J-',t'-|.'.',—| -' | -,.'J|'.'.f.|t'|," "'..""""|_ "'."".- _ . . - '-.' Mim
. lr.
. m : , , ., ' ..'.5- _" ___,2', ,'._1'l '-""'_'.:',",J'_"l!,_' _'..,_ " -|1', "'" -- "fillilll' _,__l"."r "'T""" ""J" .' Tm'll' 'J," 'i"'|, ||: | '.'. J' "|i||t.-..'1"|J'.'å
|.'||
SHU';|'i|*|...-'-,.f',.'1—f-T|H| lla-ll. .'| .' .'|". .'l'l'" ' Hf.-'.' .'.. ! '.'-.tr'l . . _, ||. ”'|th ”IH;
' ..-| , .!!J'. "" "f..? ' _ _ | |' :. _,,,H1|1,,13£M1i_ _1,Fr1-v-W|__"Q||| .|__|' _'!.'_1' r . .l." : . ,_||, __|,'u|-|'5NEH,',U ,—,.. |_-| - . - ' n. - _ _, ,._.1 .'_,e,|i.in'.""'!' ".."-l'!'_1|_"l|,'._ &_ J'M'R (" _|_.[.—'"F_-,,_ |_,. t_,,|...”—llj.||._. . ',f. " 'i'—r ;; 11', ." .. l' , liv."-J
.- . J . ",-”$"": .|.|g|,,l'.,. " "'.,_,'.'|'t|.l'1|"|j'.'!-" "."','_'|1"_ "'.; '1'5'.1-_'|_ .*t' . ,..'| .,-_'..|,'1J'_—,g',j'5
'. '—', _'iil .' .. ." .'..| "”" lui-f?"— -_,,._,_|;,. ',sz' __1__|,,.;,_,.,|___;_..,'.' '__,|_|| .l,.;'1,'.,|_ _.' _ .. .- . . r:, ..,»,Ulnjugj'åäl || .'.'n'l _,,, l|. . ;'_ '|' "" |||-'i '_ _'_” .',-| |1',"5-- __ _ _-, __ , |"."'""L'"l1," |.-_!.',"w"l"-l"'!'i'_1*.—,-.| tull.. J...-,r' J. — 'i'. . .. ... " . '|'J_||'.. ." gain!" __ II'LI ...,,||,.'
',,,,,.,._,- ..,,,|...., .', ' "...H...1.,',|*J|,.. i -. . -' ...å 1.1
""J-'.l! ' .. . 'I .. . .. . -. "i'ä'i'. .. ,.. ,, _1, .l. _.'_j;|c!,_._' _-,i.[',_' ,, .-___ "il”.åjfil» _ _. _ .. __. , | | , ,1 1 "?,-"m '|"""iå" ., -,',_,,,, . vill; .J" |'|,r!|'"”', ' _,-.. "- .',,. , ._, __|. 5.|—|,'. * '._. ' '.. _|, ...cuuå ,
..- |".'| # » . . "|'... ' .' "" i "' '" ""' ! .|. _ ' ' | : " _|,,_,|.,,.._,_,_T;._,,., ,|.'r|_-,_,—,_..',_|f,, [. ..|_'..s='l.|.,,'-,, |, " _.|'__ .. ., — "'j_|'_'|_| - ! . _,"'j|l_|_|._ -_ ,. :,:rfJg" _ , _ . ,, -'—i."_"!!' |__ _ ' _ I.. ___ | _ ||. ', ,'_—ull l! '.' u-"'| ' '! _ '.' '. .. .' .. ,_,___;,_t_ |.l'5 . , _ | -.,,,.___ _ |, _|_._',,_,,l'.,_._'_,',_4.,,_. .,. ,,|_' .. |. . ,, ,_ , urnan, , |. J- _ | ,'-|.'l ' " | ' GW ' "'_ " ' " "" | Elinl.” . '!' ' - " __ ,, ' ' _ . | __: , ..'l'l- ""I!" . , '.'l'l. ,: ...,... . . v : ( 4 ' | , .| , 1, J. -r' " " "film ;" |. J " "'n' i!" : | . bil?-"" |. . .-*'.. ' -."" |”? " . * ' . ,___ ___, '1_,J___.l',.'_'|_'__'_ ___,,._., _i',__,_,,___._ _,,,__, ',. __,l_,, .. _, "”Ha—:" __|_._,|____,, '|__|_,____ |||-... __|_,__,, _',!! ..|— ,,_ __ __ , |_I _ .______.__._|,|-|J_ _ _ '__,-._|| [,|, |,' ',,|'f' .. ul , _.,_ . Jr,,_|||..'_1,__'_,,_ _,_|,.,, ;_|'__:.,'._'.._ ___,__ __ ___.| __ _, ___. _ .. i'l'L' ! ' '.i' - __..r. ' ' !,” . ' ' _l,'.u,l|*__,_ ”'å' "M SET-_.' '|'-"i"" _, _—'__.r._',|'|,'_' , ',.,, .-' | f., ., & . . _ .. '-..'.'.'.' ,. ,, "' -' rf |? .. — || ',___ | __ ._ _ .. ' . " .' ! _.ll____ _ | _ ""'",'-._, '1' H,,..__..,.. " ',,' ..' ..'l' . . | ..- .
'|1"'
-'-,:|1m'_|_i' | I,” ,
",,.___'f'!' :| "l_!il'"""" . . "|"_'.,_ [' " '
5. Kommitténs förslag
5.1. En ny struktur för högre utbildning och forskning
Kommitténs förslag: En ny struktur för högre utbildning och forskning bör etableras i södra Stockholmsområdet.
En förstärkning av samarbetet med andra delar av Östersjöregionen och Östeuropa markeras genom universitetsstrukturens ämnesinriktning och forskningsprofil. Vidare föreslår kommittén en ny organisation för utbildning samt en utbyggnad av forskningen inom vård— och omsorgs- området som går över nuvarande fakultetsgränser.
Verksamheten bör organiseras som ett nätverksuniversitet med verk— samhet i tre campus — vart och ett med sin särskilda profil — samt i lokala studiecentra.
De tre campus bör förläggas till Haninge samt i anslutning till Hud- dinge sjukhus och Stockholms södra innerstad. Utgångspunktema för förslaget är dels befintlig verksamhet, dels kommitténs förslag om sam— lokalisering av vissa konstnärliga högskolor i Stockholm.
Modern informationsteknologi bör kunna tas i anspråk för att hålla kontakt inom och mellan campus samt som stöd till distansutbildning.
Inledning
Det krävs en kraftig ökning av den högre utbildningen i Stockholmsområdet för att begränsa den ”brain-drain” som Stockholm nu utsätter resten av Sverige för. Riksdagens ställningstagande till propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, 1993/942UbU12, rskr. 1993/941399) kan långsiktigt innebära en strävan att ge hälften av varje årskull en längre eftergymnasial utbildning och dessutom möjlighet för arbetskraften till kontinuerlig kompetensutveckling av rimlig omfattning. Detta kräver en utbyggnad av högskolesystemet även i Stockholm med väsentligt mer än de 4 500 platser som angivits som ett första mål för Stock- holmsområdet. Planeringen bör därför utgå från att det nu gäller att lägga grunden till en struktur som skall klara en väsentlig expansion av antalet studenter under nästa sekel.
Kommitténs förslag i det följande syftar till en både geografiskt och ämnesmässigt ny struktur för högre utbildning och forskning i Stockholm, vilket även bör kunna verka förebildligt för landet i övrigt. Det är vidare
nödvändigt att utbyggnaden organiseras så att en lösning uppnås på det grundläggande problemet att högre utbildning upplevs som reellt tillgänglig.
5.1.1. Utbildning och forskning — övergripande inriktning
En grundläggande ambition för kommittén har varit att utforma förslag som tillgodoser nationella behov av nydanande akademisk organisation och verksamhet. Förslagen skall lika väl tillgodose regionala behov av volymök- ning i den högre utbildningen som ta till vara de specifika förutsättningar för synergi som befintlig verksamhet ger.
Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft har statsmakterna fastställt en ambi- tion för den eftergymnasiala utbildningens utbyggnad som långsiktigt innebär en mycket kraftig expansion. Sett i detta perspektiv är det nödvändigt att den nya universitetsstrukturen planeras så att den ger organisatoriska och andra förutsättningar för en expansion även i Stockholmsområdet under en tids- rymd av 20 till 30 år.
Ett internationellt kunskapscenter
Den nya universitetsstrukturen skall inom sina forsknings— och utbildnings- områden hålla hög internationell klass. En betydande roll i det vetenskapliga utbytet skall eftersträvas. En innovativ forskningsorganisation och en mång- disciplinär profilering mot ett par stora områden skall ge förutsättningar för hög kvalitet och relevans i forskningsverksamheten. Genom att särskilt upp- muntra samarbete och kontakter över nationsgränserna understryks denna in- riktning. Genom närhet mellan utbildning och forskning samt en internatio- nell profilering förstärks rollen som internationellt kunskapscenter samtidigt som betydelsen i Sveriges akademiska liv framhävs.
Genom forskningens inriktning på olika aspekter på Östersjöregionen och Östeuropa får universitetsstrukturen en särskild roll i förmedlingen av kun- skaper och kontakter mellan den regionen och det svenska och intemationel- la forskarsamhället. Den bidrar även till den generella ambitionen att stärka landets internationella infrastruktur (jfr kap. 3).
Universitetsstrukturen får vidare den första större formaliserade organisa- tionen för vårdforskning i Sverige. Därmed tillgodoses ett mycket angeläget behov av kunskap för systematisk utveckling av en av våra viktigaste sam- hällssektorer.
En stark akademi i Stockholm—Uppsalaområdet
Den nya universitetsstrukturen skall vara ett konkurrenskraftigt tillskott till den tidigare etablerade högre utbildningen och forskningen i Stockholm och Uppsala. Lärare, forskare och studenter skall i denna kunna finna en altema- tiv arbetsgivare respektive utbildningsanordnare. Universitetsstrukturen skall inte vara ett komplement till Uppsala universitet, Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet utan en på kvalitets- grunder stark konkurrent till dessa. Den tidigare berörda ambitionen att för— bättra Lärarhögskolans i Stockholm och de konstnärliga högskolornas lokal- försörjning öppnar möjligheter att genom en gemensam lokalisering av dessa och en del av den nya universitetsstrukturen förstärka de olika utbildningarna och i vissa fall också till en ny gränsöverskridande organisation eller in- riktning.
Till den nya universitetstrukturens primära uppgift hör också att i övrigt bidra till att tillgodose samhällets behov av högre utbildning och forskning lokalt, regionalt och nationellt. Därvid måste långsiktigheten i forskning och utbildning beaktas. Endast därigenom kan en följsamhet med samhällets behov kombineras med hög kvalitet. Universitetsstrukturen bör ha ett särskilt ansvar att öka tillgängligheten av högre utbildning och forskning inom hela Stockholms län.
Utbildningens inriktning
Utbildningen skall planeras med utgångspunkt i studenternas efterfrågan och den vetenskapliga kompetens som finns inom Söderstrukturen. Den mångdis- ciplinära och gränsöverskridande ansatsen understryks genom ämneskombi- nationer som inte kan erbjudas vid de mera specialiserade lärosätena i Stockholmsområdet.
En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet baseras på den fort- satta expansionen av verksamheten inom tidigare filosofisk fakultet, samver- kan med KTH i Haninge, Lärarhögskolan och de konstnärliga högskolorna samt KI och en samlad lokalisering för all vårdhögskoleutbildning som f.n. drivs av Stockholms läns landsting. Förutsättningar ges på detta sätt för en ny organisation och även nya distributionsfonner för utbildningen. Därmed skapas också en stabil bas för att klara en fortsatt expansion av högre utbild- ning inom Stockholmsområdet.
De befintliga lärosätena i Stockholm är alla tämligen smala i sitt ämnes— mässiga utbud. En strategisk utgångspunkt för Söderstrukturen är därför en betydande ämnesmässig bredd i utbildningen. Med hänsyn till den brist som
nu råder på studenter med förkunskaper inom teknik och naturvetenskap skall Söderstrukturen anordna behörighetsgivande förutbildning inom dessa ämnen. Laborativ naturvetenskaplig högre utbildning skall byggas ut så snart som möjligheterna att rekrytera lärare och studenter medger det. Utbildningen skall dels svara mot efterfrågan från ungdomsstudenter, dels tillgodose behov av långsiktig kompetensutveckling. Vid planeringen av ut- bildningsutbudet tas särskild hänsyn till de lokala förhållandena och till be- hovet av distansutbildning i länet. Jämställdhetsaspekter skall givetvis också beaktas, inte bara vad gäller rekryteringen. Även möjligheterna för och be- nägenheten hos studenter av det underrepresenterade könet att fullfölja studierna och att fortsätta inom den högre utbildningen måste underlättas.
Forskningens inriktning
En betydande ämnesmässig bredd skall eftersträvas i forskningen. Genom en problemorienterad organisation och ett vittförgrenat nationellt och internatio- nellt samarbete i forskning och forskarutbildning kan en sådan ämnesmässig bredd kombineras med en tillräcklig vetenskaplig kompetens för att nå en hög internationell nivå.
Två huvudområden förordas. Inom området forskning om Östersjöområdet och Östeuropa bör forskning som normalt hör till humanistisk, samhällsve- tenskaplig samt — om än inte med samma bredd — matematisk-naturveten— skaplig och teknisk fakultet kunna rymmas. En inriktning på forskning om ledning och styrformer i samhälle och organisationer öppnar möjligheter för ett utbyte med forskning i Östeuropa som inledningsvis bl.a. kan avse effek- ter av en övergång till mer decentraliserade stymingssystem.
Inom området livsvetenskaper bör samlas forskning om vård och omsorg som tidigare inte funnit någon entydig plats inom den traditionella fakultets— organisationen och ämnesmässigt mer väldefinierad forskning inom främst samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet, men också inom matematisk- naturvetenskaplig och teknisk fakultet genom samarbete med institutionerna i Frescati och på KTH. I avsnitt 5.1.5 föreslås att forskningen organiseras inom en mångdisciplinär fakultet.
Dessa inriktningar har en sådan profil, både vad avser bredd och djup inom forskningsområdet, att det går att bygga upp flexibla organisationer som möjliggör fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöver- skridande ämneskombinationer. Även i planeringen av forskning och forskar— utbildning måste nödvändigheten av att inte splittra resurserna inom de labo- rativa ämnena beaktas.
Kommittén redovisar sina förslag rörande omfattning och finansiering av forskningsverksamheten i avsnitt 5.3 nedan.
5.1.2 Tillgänglighet — slutsatser
Kravet på ökad tillgång till högre utbildning i södra Storstockholm spelar en fundamental roll för överväganden rörande den nya universitetsstrukturens utformning och lokalisering. En utbyggnad av universitetet och de befintliga högskolorna i norra delen av Stockholmsområdet ökar möjligheterna att få tillträde till högre utbildning men ökar inte studenternas närhet till utbild- ningen. Närheten mellan näringliv och forskning, som är viktig för etable- ringen och den vidare utvecklingen av kunskapsföretag, förbättras inte heller. Etablering av en ny samlad anordnare av högre utbildning på en ort i södra Stockholmsområdet är bättre men kan inte anses tillgodose de krav på närhet som ställs annat än för ungefär hälften av befolkningen i södra Stockholms län. För den andra hälften av befolkningen har förutsättningama knappast påverkats. Av den geografiska analys som berördes i avsnitt 4.1 kan man dra slutsatsen att en mer distribuerad lösning krävs för att väsentligt förbättra tillgängligheten i södra Storstockholms tre delregioner.
I avsnitt 4.2 redovisades att en spridning av utbildnings— och forsknings- verksamhet kan medföra att den innehållsliga kvaliteten inte kan upprätthål- las. Nätverk är ett sätt att organisera ett ökat inforrnationsutbyte och därmed nå ökad effektivitet i kunskapsorganisationer som av något skäl inte centrali- serats till en plats.
N ätverksuniversitet har förutsättningar att både tillgodose krav på akade— misk täthet och på tillgänglighet av högre utbildning. Erfarenheterna från utlandet visar att lösningar där utbildning och forskning organiseras som ett nätverk med flera huvudorter kan ge goda resultat. Det finns gott om in- ternationella exempel på universitet som organiseras geografiskt utspridda. Avsikten är oftast att öka tillgängligheten. Denna aspekt har fått dominera över kostnadsaspekten. Genom den samlade organisationen nås samverkans- fördelar både i en akademisk och i en administrativ dimension. Ett nätverks- universitet som exponerar sig i flera delar av regionen ökar möjligheterna att rekrytera personer — främst ungdomar — som annars inte skulle brutit sig ur sitt sociala sammanhang för att delta i högre utbildning. Genom att till nätverket knyta lokala studiecentra förbättras tillgängligheten ytterligare.
Verksamheten i ett nätverk måste baseras på koncentrationer som fyller krav på en sådan storlek att det finns generellt sett goda förutsättningar att upprätthålla innehållsmässig kvalitet och kontinuitet i kursutbudet. För att undvika väsentliga kvalitetsskillnader bör var och en långsiktigt få en utbild—
nings- och forskningsvolym i en storleksordning som ger god slagkraft inom profilområdena. Genom en lokalisering i anslutning till högre utbildning och forskning som bedrivs av andra huvudmän, t.ex. näringslivet, ökar tidigt styrkan i en sådan satsning. Verksamhet med olika organisatorisk hemvist skulle då samlas i ett campus. Ett sådant campus i varje delregion skulle ingå i ett ringformigt nätverk till vilket distansutbildning knyts som en yttre ring.
Verksamheterna i vart och ett av de föreslagna campus bör få egna tydliga profiler. Som komplement till dessa profiler anordnas allmänt efter- frågad utbildning och utbildning som har betydelse för att ge en innehållsligt motiverad bredd i utbudet. Distansutbildning bör ges från varje campus inom ämnen som anknyter till dess profil. En sådan organisation skapar också goda förutsättningar för att tillgodose människors och företags behov av kontinuerlig kompetensutveckling.
Även om samverkan med befintlig verksamhet tas med i beräkningarna begränsar tillgången på resurser nätverkets utbyggnad under det närmaste decenniet. Kommitténs förslag i det följande innebär därför att grundutbild- ning skall ges vid tre noder medan forskarutbildning bara byggs upp vid två av dessa. Antalet lokala studiecentra bör i varje fall tills ytterligare erfaren— het vunnits begränsas till ett tiotal.
Krav på lokalisering
En grundläggande förutsättning för att kunna etablera och bedriva en hög- klassig akademisk verksamhet är att arbetsmiljön är god, både för lärare och studenter. Utöver de grundläggande kraven på de lokaler där undervisning och forskning bedrivs tillkommer de speciella krav som följer av verksam- hetens art. Mycket påtagligt gäller det vad som skulle kunna kallas akade— misk infrastruktur, dvs. bibliotek, samlings- och utställningslokaler, tillgång till modern informationsteknologi och en stark koncentration av forskning, utvecklingsarbete och utbildning till lokaliseringen och dess omedelbara närhet.
Hit hör också goda kommunikationer utöver till bostaden också mellan högskoleutbildnin gens lokaler och för utbildningen kompletterande institutio— ner, t.ex. andra bibliotek och museer eller för en konstnärlig högskola till motsvarande konstnärliga institution i Stockholm.
Innehållet i och gestaltningen av det område dit verksamheten förläggs är också av betydelse. Behoven av olika sorters kommersiell och annan allmän service måste tillgodoses.
Val av huvudorter
Genom att etablera Söderstrukturens verksamhet i ett nätverk med tre cam- pus kan studenternas och näringslivets närhet till akademiska miljöer för- stärkas. I ett längre perspektiv har därmed också grunden lagts för den långsiktiga utbyggnaden av högre utbildning och forskning i Stockholmsom- rådet. Den föreslagna strukturen har förutsättningar för att med den be- skrivna organisationen på 10 till 20 års sikt väl kunna ta emot 30 000 stu- denter. Förutsättningar ges också för att genom en organisatorisk uppdelning i två eller flera universitet i en avlägsen framtid kunna ta emot minst lika många studenter som lärosätena i norra Storstockholm.
5.1.3 Tre campus — tre universitetscentra Tre profiler
En utgångspunkt för förslagen till inriktning av verksamheten vid de tre universitetscentra är att dessa skall utgöra ett kraftfullt nationellt tillskott till Sveriges befintliga universitet och högskolor. Både forskning och utbildning skall organiseras och genomföras så att det ger förutsättningar att fylla högt ställda krav på kvalitet och inriktningar som kompletterar den nuvarande verksamheten vid andra svenska lärosäten.
En annan, lika viktig, utgångspunkt är att utbildningen och forskningen också skall ha en förankring och fylla ett behov i Stockholmsregionen. En anpassning måste löpande ske till studenternas efterfrågan, vilken i huvudsak kommer att vara en återspegling av den förväntade framtida arbetsmarkna— dens krav i södra Storstockholm.
Universitetsstrukturen skall också bidra till att förstärka kunskapen om och kontakterna med länder och kulturer i Östersjöregionen och i Östeuropa. Kunskapen om området kan fördjupas och vidmakthållas genom humanistis- ka och samhällsvetenskapliga s.k. ornrådesstudier. Områdesstudier med va— rierande inriktning bedrivs vid flera universitet. Vad som skall ge Söder- strukturen en särställning är dess komplement med forskning inriktad på problemområden som har stort gemensamt intresse för båda sidorna av Östersjön. Ett sådant område är förändringarna i samhällslivet till följd av övergången från en centralistisk till en mer decentralistisk syn på styrningen av den offentliga sektorn, organisationer och företag
En tredje utgångspunkt, nödvändigheten av samband mellan utbildning och forskning, har utvecklats i det föregående. Med dessa utgångspunkter och mot bakgrund av den allmänna inriktning av den nya universitetsstruktu—
rens verksamhet så som den anges i kommitténs direktiv, föreslår kommittén att de tre campus och de universitetscentra — delar av universitetsstrukturen — som ingår i dessa får följande profiler.
Campus Spiran
Vid Novum och Huddinge sjukhus finns idag en konkurrenskraftig och inter— nationellt uppmärksammad utbildnings- och forskningsverksamhet inom det medicinska och odontologiska området med tyngdpunkt på biomedicin, bioteknik, medicinsk teknik och miljömedicin. Ungefär 1 100 studenter följer grundutbildning och 400 studenter deltar i forskarutbildning i anslutning till Huddinge sjukhus. Genom senare års kraftfulla satsningar bl.a. från Stock- holms läns landsting och flera industriföretag har forskningen kunnat för- stärkas inom t.ex. det biotekniska forskningsfältet men även inom mer sam- hällsorienterade områden som folkhälsovetenskap, samhällsmedicin och nä- ringslära. Detta har medfört att det inom området livsvetenskapema finns närmare 1 500 forskare och läkare som samverkar inom Novum och Hud- dinge sjukhus.
Vid sidan av den kliniska inriktningen finns ett stort antal forskare med klar experimentell och basal inriktning av sin verksamhet. Enbart vid de fyra molekylärbiologiska kämverksamheterna vid Novum, Centrum för bioteknik, Centrum för nutrition och toxikologi, Centrum för strukturbiokemi samt In- stitutionen för medicinsk näringslära, arbetar cirka 300 personer. I ett nyin— vigt kliniskt forskningscentrum samverkar också teoretiska och kliniska fors- kare från olika discipliner i gemensamma projekt.
Ett annat viktigt komplement till utbildnings-, forsknings- och vårdverk- samheten vid Huddinge sjukhus är landstingets beslut att lokalisera hela Hälsohögskolan i Stockholm till sjukhusområdet.
Hälsohögskolan är redan i dag en av de kommunala högskolor i landet som har den starkaste forskningsanknytningen. Av skolans 270 lärare är mer än 40 forskarutbildade. Forskning och forskarutbildning bedrivs i samarbete med Stockholms universitet och Karolinska institutet. Genom flyttningen till Huddinge bildas en plattform för nya och unika utbildnings- och forsknings- program över olika ämnesgränser och med nära anknytning till människa och samhälle. Det kommer också att underlätta för Hälsohögskolan att kompe- tensutveckla sin lärarkår och ge utbildningarna inom vård och omsorg en starkare vetenskaplig och klinisk anknytning i en miljö där samverkan kan ske med andra utbildningar. Laboratorieassistentutbildningen kan t.ex. fördju- pas och forskningsanknytas genom att kurser i biologi och kemi inkluderas i universitetscentrets utbildningsutbud. Förutsättningama för att kunna ytterli—
gare förstärka forskningsanknytningen av vårdutbildningarna är alltså goda. Den nyligen inrättade stiftelsen för vårdforskning och forskning om allergier torde också med sitt finansiella stöd kunna komma att bidra till en förstärk- ning av lärarkårens kompetens och internationella kontakter.
Kommittén har erfarit att Landstinget eftersträvar en samverkan med sta— ten vad rör Hälsohögskolans framtida huvudmannaskap och att kontakter tagits mellan Stockholms läns landsting och den särskilde utredare som har till uppgift att förhandla med de landsting som önskar överföra huvudman- naskapet för vårdutbildningen till staten. Om ett förstatligande kommer till stånd är det naturligt att den nya universitetsstrukturen övertar Hälsohögsko- lans verksamhet och att denna kommer att ingå i universitetscentret i Cam- pus Spiran.
Kommittén föreslår i det följande att en sektion för Livsvetenskaper inrättas vid universitetsstrukturens mångdisciplinära fakultet. De forskarutbil- dade lärama bör kunna höra till sektionen oavsett om Hälsohögskolan för- statligas eller ej. Därigenom finns en för hela Hälsohögskolan gemensam bas för forskning och forskarutbildning inom vårdområdet. Denna utesluter inte — det skall snarare uppmuntras — att vissa forskare och forskarstudenter kommer att röra sig mellan fakulteterna i Stockholmsområdet och att man därtill utnyttjar de strukturer som redan finns för forskningssamverkan. Här bör särskilt nämnas det centrum för vårdvetenskap som finns etablerat på Huddinge sjukhus.
En livsvetenskaplig forskningsinriktning innebär att den nuvarande starka inriktningen på medicin, odontologi och naturvetenskap breddas till att om- fatta också andra ämnesinriktningar som utgår från människans liv och hälsa i det omgivande samhället. Detta område spänner över ämnes-, fakultets- och högskolegränser och har därför ännu inte fått en samlad hemvist i den sven— ska universitetsvärlden.
Campus Spiran bör därför byggas upp runt forskning och utbildning in- riktad på vård och omsorg, biologi, kemi och miljömedicin. Som komple- ment till dessa, som tillsammans med Karolinska institutets verksamhet bildar en kåma i det livsvetenskapliga området, kommer beteendevetenska- pliga, ekonomiska och tekniska ämnen. Denna utbildning får två komplette- rande inriktningar. En som bör kunna vara av stort värde för det högteknolo- giska näringslivet i denna del av Stockholmsregionen, en som fördjupar ut- bildningarna inom vård- och omsorgsområdet. Uppbyggnaden av verksam- heten bör dels ske genom universitetscentrets egna lärare, dels genom köp av kurser från andra lärosäten, t.ex. biologi från Stockholms universitet i Frescati, dels anknyta detta till lärare i samhällsvetenskap och teknik vid de två andra campus. De naturvetenskapliga delarna av livsvetenskapema ger
också forskningsanknytning för behörighetsgivande förutbildning som kan ges en profilering mot kemiämnet.
Bl.a. bristen på studenter från gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program förhindrar tills vidare en uppbyggnad av en laborativt inriktad naturvetenskaplig grundutbildning. Det kan heller inte bli fråga om att flytta över verksamhet som nu bedrivs i Frescati till Campus Spiran.
Inriktningen på forskning om styrformer i samhälle och organisationer får i universitetscentret i Campus Spiran en inriktning mot villkoren för offentlig verksamhet, till exempel demokratifrågor och villkoren för politisk styrning. Detta komplement till den forskning inom samma område men med en annan inriktning som föreslås i Campus Kronan ger dels en länk mellan de två campus, dels en tydlig anknytning av Campus Spiran till orienteringen mot Östersjöområdet och Östeuropa. Den ger samtidigt utgångspunkter för en forskningsanknytning av utbildning om offentlig ekonomi, ett ämne som också har betydelse för att sätta vård och omsorg i ett samhälleligt samman- hang.
Campus Äpplet
I anslutning till Campus Äpplet i Haninge finns ett flertal företag, bl.a. Telia Research AB och Ericsson, som arbetar med utveckling och forskning inom informationsteknologiområdet. Där finns redan etablerat ett starkt samarbete mellan Kungl. Tekniska högskolans ingenjörsutbildning och Stockholms uni- versitet i utbildningar som kombinerar teknik och ekonomi. De ekonomer som deltar i denna utbildning har profilerat sig mot frågor rörande använd- ningen av datorer i företagen och som media för inlärning, både i mer traditionell undervisning och inte minst i distansundervisning. De har också erfarenhet av utbildning inom bank- och finansområdet, bl.a. i Polen, Balti- kum och St Petersburg.
Som ett komplement till den tunga inriktningen på teknik och ekonomi bör på sikt den akademiska miljön också byggas ut med språkutbildning som främst motiveras av arbetsmarknadens krav. I utbudet på campus bör ingå ett par stora västerländska, från näringslivets utgångspunkter intressanta språk. Språkutbildningen bör vara inriktad å ena sidan på språkfärdighet i sig, å den andra på kultur och samhällsliv i de länder där dessa språk talas.
Den inriktning på forskning om ledning och styrformer i samhälle, organi— sationer och företag som i det följande föreslås vid universitetscentret i Campus Kronan kan rymma viktiga aspekter på informationsteknologi och på de förändringar som denna ger i förutsättningama för kapitalförsörjningen i samhället, både i internationellt, nationellt och företagsperspektiv. Därmed
finns också utgångspunkter för en forskningsanknytning av utbildning i eko- nomi och bank- och finansieringsfrågor. Både i ett regionalt och nationellt perspektiv — Stockholm är Sveriges finanscentrum — ter sig ämnet mycket intressant och utvecklingsbart.
Den speciella kombinationen inom ett campus av erfarenhet av distansut- bildning och ämnesmässig kompetens inom teknik och ekonomi gör Univer- sitetscentret Äpplet väl lämpat att få ett särskilt ansvar för program som syftar till kontinuerlig kompetensutveckling. Dessa kan ha sin grund i teknik och ekonomi men måste givetvis också omfatta utbildning som främst faller inom de två andra universitetscentras profiler, t.ex. humanistisk utbildning och vidareutbildning inom vård- och omsorgsområdet.
Universitetscentret i Campus Äpplet blir därmed en för Sverige unik resurs då det gäller att i samverkan med näringslivet med stöd av lokala studiecentra göra utbildning för redan yrkesverksamma lätt tillgänglig inom en hel region.
Universitetsstrukturen föreslås fr.o.m. 1995/96 överta Stockholms univer- sitets verksamhet i Campus Äpplet. Verksamheten bör byggas ut, dels genom att utbildning som syftar till en kontinuerlig kompetensutveckling ges från Campus Äpplet genom de lokala studiecentra, dels genom en försiktig ut- byggnad av de kurser som ges på campus.
Den i Haninge befintliga delen av Stockholms universitet är som ovan re- dovisats en framgångsrik anordnare av distansutbildning. Universitetet har ansökt hos regeringen om fortsatt finansiering främst av en grundkurs i företagsekonomi, Därigenom blir det också möjligt att sprida den verksamhet som byggts upp under budgetåret 1993/94 till flera orter i hela Sverige. Kommittén finner att en sådan nationell roll överensstämmer med och förstärker synen att ett särskilt ansvar för kontinuerlig kompetensutveckling bör ligga på den del av universitetsstrukturen som lokaliseras till Campus Äpplet. Kommittén finner det naturligt att den intressanta organisation av distansutbildning som det här är fråga om kan utvecklas och få fortsatt spridning.
Campus Kronan
Områdesstudier är en välkänd tvärvetenskaplig ansats med inslag från främst humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Frågor om fakultetshemvist och tyngdpunkter är ofta återkommande vid många universitet och har hindrat framväxten (eller tillväxten) av särskilda enheter för ornrådesstudier. Inom en mångdisciplinär fakultet blir det i stället naturligt att olika ämnen befruktar varandra i studiet av ett land eller ett område. Exempel på sådana
ämnen är språk med litteraturvetenskap och realia (främst slaviska och baltiska språk), historia, ekonomisk historia, nationalekonomi, statsvetenskap och kulturgeografi, naturresurshushållning och ekologi.
Den nya universitetsstrukturen skall inte bara tillföra kunskap utan också skapa bättre kontakter mellan Sverige, Östersjöregionen och Östeuropa. Den verksamhet som här byggs upp bör kunna bli en intressant samarbetspart för de organisationer på Gotland som redan med begränsade resurser framgångs- rikt verkar för förbättrade kontakter i Östersjöområdet.
Inriktningen på forskning om ledning och styrformer i samhälle och orga— nisationer öppnar möjligheter för ett utbyte med forskning i Östeuropa. Kombinationer mellan disciplinerna statsvetenskap, ekonomi och tillämpad matematik kan komma att fungera som en brygga för ömsesidigt värdefulla kontakter mellan forskare i Sverige och i Östeuropa. Andra aspekter på samma problemområde berör användningen av informationsteknologi och ka- pitalförsörjningen på olika nivåer i samhället.
Dessa inriktningar av forskningen lämpar sig väl för att ge grundutbild- ningen en god forskningsanknytning, inte bara för utbildning som på olika sätt är inriktad på Östersjöområdet och Östeuropa. Även utbildning med annan inriktning inom de ämnen som nämnts ovan, t.ex. behörighetsgivande förutbildning med en matematisk inriktning, kan genom den ämnesmässiga bredd som denna forskningsprofil representerar få god kontakt med forsk— ningen. Detsamma gäller för stora delar av den ämnesteoretiska utbildningen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Kommittén har erfarit att Lärarhögskolan har anhållit om regeringens medgivande att teckna en överenskommelse om planering och uppförande av lokaler i Campus Kronan
Kommittén föreslår också i en särskild skrivelse till regeringen (bilaga 3) att huvuddelen av de konstnärliga högskolorna förläggs till Campus Kronan i Södra Hammarbyhamnen i Stockholms kommun alternativt på Kvamhol- men i Nacka kommun. En viktig utgångspunkt för kommitténs förslag att lokalisera delar av den nya universitetsstrukturen till detta campus är just möjligheterna till samverkan med lärarutbildningen och de konstnärliga utbildningarna. Denna samverkan ger förutsättningar för en nyskapande verksamhet som har potential att ge stor internationell slagkraft åt dessa utbildningar.
Campus Kronan får genom denna koncentration av centrala delar av utbildningsutbudet inom filosofisk fakultet samlokaliserad med kvalificerad pedagogisk och konstnärlig utbildning möjligheter att erbjuda studenterna kombinationer av utbildningar eller ny organisation av befintliga utbildningar som kan ge både Sverige och Stockholmsregionen en ny dimension i be- greppet grundläggande högskoleutbildning.
Verksamheten i Campus Kronan bygger till inte obetydlig del på sam- verkan med Lärarhögskolan och de konstnärliga högskolorna. Tidsplanen för dessas inflyttning, med början 1997 och därefter årliga etapper, gör det inte möjligt att bedriva undervisning på campus inom universitetsstrukturens organisation förrän i slutet av treårsperioden 1997—1999. Forskningen bör dock kunna komma igång under 1997 och i anslutning därtill bör distansut- bildning stödd av de lokala studiecentra kunna genomföras.
Gotland
En formaliserad anslutning av verksamhet på Gotland till ett nätverk på fastlandet skulle sannolikt vara till men för andra relationer inom grundut- bildningen och för de fria kulturella aktiviteterna. Från ett nationellt perspek- tiv finns då inget att vinna med att söka samordna utbildnings- och forsk— ningsaktiviteterna i den nya universitetsstrukturen med de på Gotland etable— rade eller tillkommande.
Kommittén har emellertid vid sin analys av pågående verksamhet funnit att denna har betydande kvaliteter i perspektivet av ambitionen att utveckla Sveriges relationer inom Östersjöområdet. Eftersom kommitténs uppdrag är begränsat till att avge konkreta förslag rörande universitetsstrukturen i södra Storstockholm inskränker sig kommittén till att rekommendera att verksam- heten på Gotland ges stöd i annan ordning.
5.1.4. Lokala studiecentra
Lokala studiecentra i ungefär den form som beskrivs i det följande existerar redan på flera orter i Norrland. Planerna på ett centrum för livslångt lärande i Tyresö visar också hur lokalt stöd till distansundervisning på högskolenivå kan kombineras med andra insatser, t.ex. Komvux och AMU, för att öka synligheten och därigenom bidra till att öka tillgängligheten av utbildningen. Det ger en god chans för dem som söker kontinuerlig kompetensutveckling att hitta fram till någon av de olika inriktningarna i utbildningssystemet.
En betydande geografisk närhet till högre utbildning är nödvändig för vissa studenter. Det rör sig i första hand om yrkesarbetande studenter, men också om ungdomsstudenter som inte är motiverade att söka sig till högre utbildning i dess traditionella utformning.
Ett lokalt studiecentrum skall kunna utgöra studentens kontaktpunkt med det universitet eller den högskola som anordnar distansutbildningen. Lärarna finns normalt vid lärosätet. Undervisningen stöds av modern teknik. Det kan
röra sig om videokonferenser och datoriserade konferenssystem som komple- ment till vissa biblioteksresurser samt att viss undervisning och prov förläggs till ett eller flera lokala studiecentra. Uppgiften för de lokala studiecentra är alltså att utgöra ett extra stöd till studenterna. Även studenter som studerar ordinarie kurser vid lärosätet bör kunna ha tillgång till de lokala studiecentra.
I varje lokalt studiecentrum bör studenterna kunna få handledning i sina studier. Det är dels en fråga om normal studievägledning, dels och framför allt hjälp att utnyttja och förstå den litteratur och teknik som finns tillgängli- ga. Denna handledning kräver delvis en god akademisk nivå hos handleda— ren. Genom de nära kontakterna mellan det lokala studiecentret och skolan ökas skolelevernas medvetenhet om högskoleutbildning, vilket bör kunna bidra till att öka benägenheten att välja mer studieförberedande program i gymnasieskolan, vilket i sin tur är en förutsättning för en högre övergångs- frekvens till högre utbildning..
De lokala studiecentra skall utgöra en teknisk bas för användning av modern informationsteknologi. För undervisningen skall finnas videokon- ferensutrustning som kompletteras av ”vanliga” seminarielokaler för det fall läraren besöker studiecentret. För studenternas eget arbete skall finnas tillgång till det datorstöd som kursutbudet förutsätter. För att motsvara dessa krav måste de lokala studiecentra vara förbundna med nodema i ett digitalt nätverk med tämligen stor överföringskapacitet. Detta bör också utnyttjas så att de studenter som så önskar kan använda modempoler vid de lokala studiecentra för att kunna använda egna datorer.
Det lokala studiecentret skall inte bara vara en undervisningslokal och en teknisk basstation. Det bör också utformas på ett sådant sätt att det kan understödja självstudier och fungera som möteslokal, bl.a. för organiserade eller spontana gruppstudier.
En viktig funktion för de lokala studiecentra bör också kunna vara att verka stimulerande på rekryteringen till högre utbildning.
Lokalisering av lokala studiecentra
Kommittén har vid övervägandena om hur de tre huvudorterna i nätverksuni- versitetet skall lokaliseras utgått från dels den upplevda tillgängligheten, dels restiderna till dessa. Man bör ställa ännu hårdare krav på tillgänglighet på de lokala studiecentra. Dessa bör också ha ett tillräckligt befolkningsunder- lag. En utgångspunkt bör därvid också vara att samverkan med en gym— nasieskola skall eftersträvas. De tre huvudorterna i nätverksuniversitetet förutsätts var och en i förhållande till de andra tre kunna fungera som ett mycket kvalificerat lokalt studiecentrum. Stockholms innerstad och de
omedelbart anslutande norra förorterna förutsätts utgöra omland för de redan befintliga högskolorna och för universitetet i Frescati. Under förutsättning att övertenskommelse med berörda kommuner kan träffas och att det visar sig finnas ett tillräckligt underlag bör lokala studiecentra inrättas på följande orter:
Kommun/Ort Årskull ” Befolkning i gymnasiet i kommunen Norra länsdelen
Norrtälje 424 48 000 Sigtuna 343 32 000 Vallentuna 252 23 000 Upplands—Väsby 465 36 000 Järfälla/Jakobsberg 655 57 000
Södra länsdelen
Södertälje 698 82 000 Botkyrka / Fittja (exkl Tullinge) 672 58 000 Tyresö 399 35 000 Nynäshamn 251 22 000
1) Antal elever som slutfört studierna per läsår i genomsnitt under perioden 1989/90—91/92
I den norra länsdelen bedöms Åkersberga, Sollentuna, Täby, Solna, Sundbyberg, Danderyd och Lidingö ha tillfredsställande tillgång till högre utbildning vid universitetet i Frescati. Underlaget i Vaxholm, med 7 000 invånare, bedöms vara för litet. I den södra länsdelen har Haninge, Huddinge och Nacka tillgång till studiecentra i de tre huvudorterna. Salem har inte tillräckligt underlag och ligger tämligen nära Novum.
Botkyrka tas — trots sin närhet till Novum — upp som lokalt studiecentrum för att därigenom kunna ge förutsättningar för kontinuitet i den tämligen omfattande verksamhet som redan pågår där. Verksamheten i Botkyrka omfattar inte bara utbildning som ges av Stockholms universitet och KTH. Även andra aktörer bidrar med olika aktiviteter till en livaktig mångfald.
I avvaktan på att erfarenhet av verksamheten med lokala studiecentra inom länet byggs upp bör upprättandet av centra dröja på följande orter:
Kommun/Ort Årskull ” Befolkning i gymnasiet i kommunen
N orrtälje/Hallstavik ” — — (Upplands-Bro ” 213 20 000) Ekerö 2) 199 20 000 Värmdö/Gustavsberg (inkl Boo) ” 200 44 000
') Antal elever som slutfört studierna per läsår i genomsnitt under perioden 1989/90—91/92 ” Saknar gymnasieskola i kommunen.
5.1.5. Organisation
Utgångspunkten är att den nya universitetsstrukturen skall fungera som en självständig aktör inom högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet. Enligt propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (1993/94:177 s. 58) bör styrelsen för Stockholms universitet få ansvaret för att vid sidan av av universitetets nuvarande verksamhet i Frescati leda en ny Söderstruktur. Detta kan visa sig svårt att förena med ambitionen att den nya universitetsstrukturen skall fungera som en självständig och likvärdig ut- bildningsanordnare och forskningsorganisation i konkurrens med de övriga lärosätena i Stockholmsområdet. Kommitténs bedömning är att det ytterligare bör övervägas om inte en helt fristående organisation vore att föredra.
I bilaga 2 redovisas exempel hur en organisation inom Stockholms uni- versitet skulle kunna fungera.
Gmndutbildningen
Förutsättningen är enligt regeringens proposition att Stockholms universitet skall få två separata utbildningsuppdrag för grundläggande högskoleutbild— ning. Det ena avser verksamheten i det nuvarande Stockholms universitet, med undantag för verksamheten på Södertörn. Det andra avser verksamheten i Söderstrukturen. Utbildningsuppdragen byggs var för sig upp på samma sätt som utbildningsuppdragen till andra universitet och högskolor. Därutöver bör samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan
och Karolinska institutet befästas genom särskilda anvisningar, vilka utgör delar av dessa lärosätens utbildningsuppdrag.
Eftersom Söderstrukturen organiseras helt fri från Stockholms universitets nuvarande fakultetsorganisation måste dess examensrätt prövas separat. Pröv- ningen bör därvid endast utgå från akademiska kvalitetsaspekter. Eftersom en konkurrens mellan de olika enheterna i Stockholmsområdet eftersträvas bör prövningen endast undantagsvis ta hänsyn till den eventuella nyttan av en fortsatt akademisk arbetsdelning inom Stockholmsområdet. Strävan bör vara att Söderstrukturen skall ha egen examensrätt för alla generella examina samt vissa yrkesexamina.
Forskningen
Även forskning och forskarutbildning organiseras självständigt i förhållande till de övriga lärosätena i Stockholmsområdet. Lärare och forskare vid Söder- strukturen bör dock kunna vara anknutna dels till de disciplinorienterade fakulteterna vid dessa, dels till en egen fakultetsorganisation.
Förutsättningama för att forskarutbildningen skall kunna bedrivas med god kvalitet är till stora delar givna genom en kraftig profilering vilket ger en tillräcklig volym inom valda områden. Koncentration till två campus med starka informationsteknologiresurser och med goda biblioteksresurser, som möjligen också kan utvecklas i samarbete med kommunernas bibliotek, ger andra nödvändiga förutsättningar.
För att garantera kvaliteten på de lärare och forskare som rekryteras bör tjänsteförslagsnämnderna i uppbyggnadsskedet bygga på deltagande från de ämnesinriktade fakulteterna i Stockholmsområdet. Utöver de egna anställda lärarna och forskarna bör fakultetens sektioner med sin tvärvetenskapliga karaktär sträva efter att till sig också knyta forskare från andra lärosäten. Rekryteringspolitiken bör grundas på en successiv, kvalitativt högtstående utbyggnad, inte en strävan att i första hand snabbt bygga upp lärarkadem. Särskilt inledningsvis bör möjligheterna att på deltid eller kortsiktigt till sektionerna knyta goda forskare och lärare utnyttjas.
För att öka möjligheterna till en kvalitativt uthållig uppbyggnad av fors- karutbildningen bör denna koncentreras till campus Kronan och Spiran. De goda kommunikationema inom nätverket bör utnyttjas för att ge campus Äpplet en stark forskningsanknytning. Först på sikt bör annan forskning än den som har direkt samband med lärarnas kompetensuppehållande forskning tillföras universitetscentret Äpplet.
Funktionella krav på organisationen
Organisationen av den nya universitetsstrukturen måste ge goda förutsätt- ningar för att strategiska förändringar av verksamhetens inriktning skall kunna genomföras. Den skall i ett uppbyggnadsskede bidra till att en veten- skaplig kritisk massa kan uppnås inom de vetenskapliga profilområdena. Sambandet mellan utbildning och forskning skall understrykas. Administra— tionen skall vara effektiv och understödja forskning och utbildning i de tre universitetscentra samt i de lokala studiecentra.
De tre universitetscentra skall ges starka egna identiteter. Beslutsfattandet decentraliseras med utgångspunkt i en akademisk självreglering. Grunden skall vara en decentralisering av beslutsbefogenheter till de nivåer som är bäst ägnade att fatta olika beslut. Inom denna beslutsordning skall ledningen bibehålla sådana medel att den kan fatta och implementera beslut som berör den strategiska inriktningen av Söderstrukturens verksamhet.
Organisatorisk struktur
Om universitetsstrukturen ingår i ansvarsområdet för Stockholms universitet bör den på uppdrag av Stockholms universitets rektor ledas av en vicerektor. Den akademiska och administrativa basenheten, avdelningen, organiseras med utgångspunkt i inriktningen av lärarnas forskning. Ansvaret för kvalite- ten i den vetenskapliga verksamheten åvilar den till strukturen knutna fakul- teten. Fakulteten svarar också för den planering av forskningsverksamheten som krävs. För planering och genomförande av utbildningen ansvarar i varje universitetscenter en utbildningsnämnd. Undervisning och handledning sköts av lärare som är knutna till avdelningarna. Den uppdelning av planerings— och genomförandeansvaret för forskningen å ena sidan och all utbildning å den andra som denna ordning innebär kompenseras av att alla lärare förut— sätts ha både utbildning och forskning i sina arbetsuppgifter.
Fakulteren
För forskningen och forskarutbildningen (HL 2 kap. 5 &) inrättas en mång- disciplinär fakultet. Denna bör indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakultetens huvuduppgift är att ansvara för att den vetenskap— liga kvaliteten upprätthålls. Detta sker, liksom vid de ämnesinriktade fakul— teterna, genom ansvar för doktorsexamina, rekryteringen av lärare, faststäl- lande av kursplaner och andra planer för utbildningen samt genom upp-
följning av utbildning och forskning. Fakulteten svarar som ovan föreslagits inte för grundutbildningen (HL 2 kap. 6 å).
Tills vidare bör medlemmarna av fakulteten också kunna vara medlemmar av den fakultet vars tjänsteförslagsnämnd varit ansvarig vid tillsättningen.
5.1.6. Användning av informationsteknologi Principiell inriktning
Söderstrukturen skall vara en av de ledande användarna av modern kommu- nikationsteknologi inom högre utbildning och forskning. Därigenom skapas förutsättningar för goda vetenskapliga och administrativa kontakter mellan de verksamma i de tre nodema och deras omvärld i vid mening.
Likaså kan verksamheten vid lokala studiecentra med hjälp av modern informationsteknologi stödjas av lärare som har sin tjänstgöring förlagd till något av campus.
Utbildning som huvudsakligen avser att tillgodose behov av långsiktig kompetensutveckling bör i särskilt hög grad kunna använda de möjligheter som informationsteknologin ger vid utformningen av kurser och undervis- ning.
Videokonferenssystem
Genom att använda videokonferenssystem som stöd för distansundervisning kan denna ges en ny dimension. De lokala studiecentra får en roll som decentraliserade seminarierum där studenter var som helst i Stockholms län eller på Gotland kan delta i seminarier och annan undervisning med samma förutsättningar på alla platser.
Inom forskarutbildning och forskning ger videokonferenser, om de är lättillgängliga, möjlighet till nära samarbete mellan forskargrupper på de olika huvudorterna. Tekniken används redan idag bl.a. vid Högskolan i Luleå för att handleda forskarstudenter som är verksamma på andra orter. Söder- strukturens lärare och forskare bör genom erfarenheter av denna teknik på sikt också kunna få ett försteg i sina internationella kontakter.
Videokonferenssystem kan givetvis också tjäna till att effektivisera ad- ministrationen inom nätverksuniversitetet. Förberedelser för beslut och infor- mationsutbyte inom olika administrativa funktioner bör kunna skötas utan resor för de deltagande personerna.
Datoriserade kommunikationssystem
Genom användning av moderna datoriserade kommunikationssystem, s.k. konferenssystem, underlättas kontakterna inom Söderstrukturen och med dess omvärld. Konferenssystem bör dels kunna användas som konventionell elek- tronisk post, dels för att organisera kommunikation efter ämne snarare än efter personkonstellation. Genom att konferenssystem ger möjlighet att kom- municera med personer som tidigare inte är kända för avsändaren ökar möj- ligheterna till spontana och berikande dialoger.
För att ett konferenssystem skall fungera effektivt krävs inte bara datorer, programvara och överföringsmedia. Det krävs också en administration av konferenserna som sådana med syfte att bidra till tillgänglighet och kvalitet i informationsutbytet.
Det är också viktigt att kontakten med de nationella och internationella datanäten görs så okomplicerad och lättillgänglig som möjligt. Både anställ- da och studenter bör ha möjlighet att från platser utanför Söderstrukturens huvudorter eller lokala studiecentra utnyttja de datoriserade kommunika- tionssystemen.
Databaser
Allt mer information blir tillgänglig i databaser som på olika sätt står till buds för allmänheten. Att söka i dessa kräver ännu en viss expertis och kan vara förenat med betydande kostnader. Det är viktigt att lärare och studenter har goda möjligheter att söka information i nationella och internationella databaser.
Strävan bör vara att inom Söderstrukturen stödja användningen av dessa databaser. Det gäller att ge lärare och studenter tekniska förutsättningar, kompetens och utbildning samt ekonomiska förutsättningar att verkligen ut- nyttja de möjligheter som ges.
Uthålllig kompetensuppbyggnad
Utvecklingen inom informationsteknologiområdet är så snabb att planerna för och organisationen av underhållet av satsningar på informationsteknologi särskilt måste beakta detta. Det råder en ständig konflikt mellan å ena sidan egen kompetens och å den andra förnyelse och utveckling.
Till stor del gäller det att köpa tjänster snarare än att anställa personal, men det är normalt också effektivt att ha en anställd kärna av personer som
kan följa utvecklingen och som har kunskap om organisationens speciella förutsättningar för användning av informationsteknologin.
Kommittén föreslår att organisationen i ett nätverk utnyttjas på så sätt att vart och ett universitetscenter vid olika tidpunkter får ansvaret för implemen- tering av ny teknologi. Då det blir aktuellt, troligen med några års intervall, kommer alltså ett av universitetscentren få ansvaret för den modernaste teknologin. De två andra huvudorterna bibehåller, så länge som det är ända- målsenligt, sitt ansvar för underhåll och drift av tidigare satsningar.
Därigenom finns stöd för äldre teknologigenerationer eller tillämpningar tillgängligt under en lång övergångsperiod samtidigt som den nya imple- menteringen kan göras obunden av intressen med utgångspunkt i andra tekniska lösningar och tillämpningar.
Finansiering
Att ligga långt framme i användningen av informationsteknologin ger stora möjligheter att också ligga långt framme inom andra områden. Det medför också förhållandevis höga synliga kostnader. Till stor del bör dessa kunna täckas av de löpande intäkterna men i många fall kommer detta inte framstå som rimligt. Inom den nya strukturen bör det finnas många projekt som innebär innovativ användning av modern informationsteknologi och som där- för kan komma att finansieras genom Stiftelsen för kunskaps- och kompe— tensutveckling. I det fortsatta arbetet bör också möjligheterna att få södra delen av Storstockholm upptagen som en s.k. digital site vid EG-kommissio- nen undersökas.
Kommittén finner för sin del också att stöd till satsningar på användning av modern informationsteknologi bör kunna ingå i Östersjöstiftelsens mer långsiktiga stöd till uppbyggnad och förnyelse av den akademiska infrastruk- turen.
5.2. Grundutbildning i den nya universitetsstrukturen — omfattning och inriktning
Kommitténs förslag: Grundutbildningen i den nya universitetsstrukturen byggs upp etappvis. Uppbyggnaden bör ske så att verksamheten ur kva— litetssynpunkt får en tillfredsställande omfattning och bredd.
I en första etapp omfattande budgetåren 1995/96 och 1997—1999 bör Söderstrukturen tilldelas resurser så att det sammanlagda antalet helårs- studenter vid slutet av perioden uppgår till 4 500 varav 900 bör avse lokala studiecentra. Uppbyggnaden bör starta i Spiran och Äpplet där högre utbildning redan etablerats och i slutet av perioden i Kronan.
Planeringsperspektivet för en andra etapp bör vara budgetåren 2000—2002.
Resurserna föreslås fördelade så att Söderstrukturen vid slutet av
etapp 1 tillförts resurser för verksamheten i * Campus Spiran och Campus Äpplet motsvarande sammanlagt 3 500 helårsstudenter. Till detta kommer befintliga 425 helårsstu- denter (Stockholms universitet). * Campus Kronan motsvarande 1 000 helårsstudenter.
Ersättning bör utgå enligt det resurstilldelningssystem som gäller för statliga universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1994/95.
För budgetåret 1995/96 (18 månader) bör beräknas ett ramanslag om totalt 53 891 000 kr. För budgetåret 1999 bör ett ramslag om 180 875 000 kr beräknas.
I den andra etappen bör resurser motsvarande ytterligare 1 900 hel- årsstudenter anslås för Söderstrukturens verksamhet 1 Campus Spiran och Äpplet och resurser för ytterligare 2 000 helårsstudenter för verk- samheten i Campus Kronan. Detta innebär resurser för sammanlagt 5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och Äpplet (exkl. befintliga 425) resp. 3 000 i Campus Kronan vid slutet av den andra etappen. I ett läng- re perspektiv bör resurserna ökas med ytterligare 30%.
Grundutbildning i den nya universitetsstrukturen bör finansieras inom ramen för beslutad expansion samt genom de medel som anvisats för uppbyggnad av eftergymnasial utbildning fram till sekelskiftet och ge- nom avtal med Stockholms läns landsting om utbildning inom vård— och
omsorgsområdet. Vid sidan av utbildningar som leder till examen bör utbildning ges som syftar till kontinuerlig kompetensutveckling.
5.2.1. Bakgrund
Den sammanlagda omfattningen av verksamheten vid de statliga lärosätena i Stockholms län — Stockholms universitet (SU), Karolinska institutet (KI), Kungl. Tekniska Högskolan (KTH), Danshögskolan, Dramatiska institutet, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Opera— högskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm — motsvarade budgetåret 1993/94 drygt 37 000 helårsstudenter.
Verksamheterna har mer utförligt beskrivits i kapitel 2. Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna. Stockholms universitet har förlagt resurser motsvarande cirka 425 helårs- studieplatser till Södertörn varav 275 till Novum i Huddinge kommun och 150 till Haninge kommun varav 60 avser IDF:s verksamhet.
Karolinska institutet har förlagt resurser för grundutbildning motsvarande cirka 1 100 helårsstudieplatser till Södertörn. Resurserna avser främst tand- läkar- och läkarutbildning samt sjukgymnastutbildning.
Kommitténs förslag till resursfördelning syftar, som framhållits i före- gående avsnitt, till att skapa täta akademiska miljöer i de tre delregionema i södra delen av Stockholmsregionen nämligen i Novum/Huddinge, Haninge och Södra Hammarbyhamnen (SH) i Stockholms kommun alternativ Kvam- holmen (K) i Nacka kommun. Ett inslag i den nya universitetsstrukturen skall enligt kommitténs förslag vara Östeuropa/Östersjöperspektivet. I No— vum kvarstår och förstärks därutöver inriktningen mot vård och omsorg. Den nya strukturen skall ha en påtagligt internationell prägel. Utöver detta skall interaktion mellan ortema främjas. Mellan SH/K och Novum kan t.ex. området vård— och sjukvårdsekonomi utvecklas. Haninge och SH/K kan utveckla verksamheter som förenar ekonomi, kultur och teknik. Mellan Haninge och Novum kan tekniken och vården finna beröringspunkter. Sam- mankopplingen i sig skapar förutsättningar för samarbete.
5.2.2. Utbildningens inriktning och omfattning i de tre delregionema
Utgångspunkten för kommitténs förslag är att Söderstrukturen ges rätt att utfärda följande examina enligt högskoleförordningen (1993le0) magister—, kandidat— och högskoleexamen samt följande yrkesexamina arbetsterapeut-, bammorske-, sjuksköterske-, socionom- och social omsorgs- och tandhygienistexamen.
Examenskrav bör ställas på Söderstrukturen i dess helhet. Krav på ett visst antal avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör inte ställas under den första etappen.
Förslaget bygger som tidigare framhållits på profileringar i respektive campus som anknyter till redan etablerad verksamhet. Alla campus skall kunna erbjuda utbildning som stöd till en kontinuerlig kompetensutveckling inom sitt profilområde.
Förslaget bygger på etappvis uppbyggnad. För den första etappen om- fattande budgetåret 1995/96 inklusive andra halvåret 1996 samt budgetåren 1997—1999 föreslås resurser för sammanlagt 4 500 helårsstudenter vid slutet av perioden.
Enligt kommittén bör utrymme finnas att inkludera Södertäljeområdet i den försöksverksamhet rörande kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning som omtalats i kapitlen 3 och 4. I det sammanhanget bör också prövas möj- ligheterna att utveckla den yrkestekniska högskoleutbildningen. Medel för 2 000 helårsstudenter bör reserveras för detta ändamål.
I det följande anges förslag till planeringsförutsättningar för respektive campus samt vilket utbildningsuppdrag till Söderstrukturen som bör följa av dessa.
* Campus Spiran, Huddinge kommun och Campus Äpplet, Haninge kommun
I Campus Spiran bör i första hand bedrivas utbildningar som leder till yrkes- examina inom vård- och omsorgsområdet men även kompletterande utbild- ningar som leder till generella examina av intresse för näringslivet. Ämnena kan vara biologi, kemi, ekonomi och psykologi.
Detta innebär att utbildningsuppdrag bör ges till Söderstrukturen för verk- samhet i Campus Spiran inom utbildningsområdena humaniora/samhällsve— tenskap och naturvetenskap/vård.
Söderstrukturens verksamhet i Campus Spiran bör planeras med förut- sättningen att bedriva distansutbildning vid lokala studiecentra. Vidare med förutsättningen att bedriva utbildning i kommunal ekonomi.
Verksamheten i Campus Äpplet bör vara profilerad mot utbildningar inom områden med anknytning till näringslivet i Haninge samt till den högre ut— bildning som redan bedrivs där. De utbildningar som blir aktuella för Söder- strukturens verksamhet blir då i första hand ekonomi, data/systemvetenskap och språk t.ex. tyska. Kommittén föreslår att IDF överförs till Söderstruktu- ren från Stockholms universitet.
Detta innebär att det utbildningsuppdrag som bör ges till Söderstrukturens verksamhet i Campus Äpplet bör omfatta utbildningsområdena humaniora/ samhällsvetenskap.
Söderstrukturens verksamhet i Campus Äpplet bör planeras utifrån förut- sättningen att bedriva distansutbildning vid lokala studiecentra samt att i ett inledningsskede ansvaret för Söderstrukturens IT-verksamhet skall ligga i Äpplet.
Som planeringsförutsättning för Söderstrukturens verksamheter inom grundutbildningen vid Campus Spiran och Campus Äpplet bör gälla att de skall omfatta totalt cirka 3 500 helårsstudenter samt Hälsohögskolans 2 500 studenter vid Campus Spiran vid slutet av den första etappen. En utgångs- punkt är att KTH fullföljer den utbyggnad som planerats och ökar sin verk- samhet i Haninge med ca 300 helårsstudenter.
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer för budgetåret 1995/96 (18 månader) bör beräknas till 53 891 000 kronor. Vid slutet av etapp 1 bör den sammanlagda ersättningen vara 147 455 000 kronor.
Kommitténs förslag förutsätter att verksamheten i Campus Spiran och Campus Äpplet vid slutet av etapp 1 sammanlagt kommer att omfatta 8 425 helårsstudenter i grundutbildning enligt följande fördelning på huvudmän
Huvudman Antal helårsstudenter
KI (Campus Spiran) med, odont och sjukgymnastutbildning 1 100
KTH (Campus Äpplet) ingenjörsutb (bygg,el) 600 planerad utbyggnad 300 Söderstrukturen Hälsohögskolan (Campus Spiran) 2 500 Kommitténs förslag (Campus Spiran och Campus Äpplet) (inkl. Stockholms universitets 3 925 nuvarande verksamhet) Totalt 8 425
* Campus Kronan/Södra Hammarbyhamnen, Stockholms kommun alternativt Kvamholmen Nacka kommun
Den verksamhet som byggs upp i Campus Kronan bör vara inriktad mot hu- manistiska ämnen t.ex. språk som polska, estniska, tjeckiska, ryska, unger— ska, slovakiska, samhällsvetenskapliga som ekonomi, kulturgeografi och juri- dik samt kulturvetenskapliga som t.ex. musikvetenskap. Vidare naturveten— skapliga som matematik och ekologi.
Lärarhögskolans och de konstnärliga högskolornas lokalisering till områ- det innebär att ytterligare ämnen inom filosofisk fakultet samt konstnärliga ämnen kommer att kunna erbjudas i Campus Kronan och därmed förstärka nämnda profil.
Detta innebär att utbildningsuppdrag bör ges inom utbildningsområdena humaniora/samhällsvetenskap/juridik och naturvetenskap (icke laborativa äm- nen)/matematik.
Som planeringsförutsättning för Söderstrukturens verksamhet inom grund- utbildningen i Campus Kronan bör gälla att den totalt skall omfatta 1 000 helårsstudenter budgetåret 1999.
Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstudenter bör för budgetåret 1999 beräknas till 33 420 000 kronor.
Söderstrukturens verksamhet i Campus Kronan bör planeras med förut- sättningen att bedriva distansutbildning inom de lokala studiecentra som fö- reslagits samt att kunna erbjuda behörighetsgivande förutbildning (basår).
Kommitténs förslag förutsätter att verksamheten i Campus Kronan vid slutet av etapp 1 — budgetåret 1999 — sammanlagt kommer att omfatta 7 600 studenter med fördelning på huvudmän enligt följande
Huvudman Antal helårsstudenter Lärarhögskolan i Stockholm ca 5 000 Konstnärliga högskolor: ca 1 600
— Danshögskolan
— Dramatiska institutet
— Konstfack
— Kungl. Musikhögskolan i Stockholm — Operahögskolan i Stockholm — Teaterhögskolan i Stockholm
Söderstrukturen Kommitténs förslag 1 000 Totalt ca 7 600
5.2.3. Kostnader och finansiering av grundutbildningen
Under förutsättning att 1994/95 års riksmöte fattar beslut om en ny struktur för högre utbildning i Stockholmsområdet bör följande planeringsförutsätt- ningar kunna gälla för Söderstrukturen:
Etapp 1 Budgetårenl995/96 och andra halvåret 1996 samt budgetåren 1997—1999 Organisation/planering/start av vissa verksamheter Etapp 2 Budgetåren 2000—2002 fortsatt uppbyggnad
I ett längre perspektiv bör strävan vara att hälften av varje årskull skall kunna examineras från en längre eftergymnasial utbildning. Vidare bör en betydande andel kunna erhålla kontinuerlig kompetensutveckling. Om detta skall kunna uppnås bör antalet helårsstudenter år 2010 ha ökat med drygt 30% jämfört med slutet av etapp 2.
Etapp 1 Etapp 2 År 2010 Omfattning 4 500 8 400 11 000 (antal helårsstudenter i slutet av resp. etapp) varav i Spiran och Äpplet 3 500 5 400 7 000 varav i Kronan ] 000 3 000 4 000 Härtill kommer med annan huvudman (nuvarande omfattning) i Spiran och Äpplet 4 925 4 925 i Kronan 6 600 6 600 Ersättning (tkr) 180 875” 302 721” (i slutet av resp. etapp)
” Exkl. Stockholms universitets verksamhet i Spiran och Äpplet.
Finansiering
Ersättning förutsätts ske enligt gällande principer och ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer för universitet och högskolor. Denna inkluderar ersättning för utbildning, administration och lokaler samt finansie— ring av anläggningstillgångar.
Kommittén har övervägt alternativa finansieringsmöjligheter. En möjlig finansiering vore — med hänsyn till den obalans som kommittén tidigare påtalat föreligger i landet — att föreslå en omfördelning av resurser från övriga universitet och högskolor i landet. Kommittén vill dock i stället
föreslå att den av riksdagen redan beslutade expansionen i huvudsak utnytt- jas för uppbyggnaden av den nya universitetsstrukturen fram till budgetåret 1997. Den fortsatta expansionen föreslås finansieras genom ianspråktagande av medel för de 20 000 helårsstudenter som riksdagen anvisat för eftergym- nasial utbildning fram till sekelskiftet med anledning av proposition Ut— bildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft.
Finansieringen av uppbyggnaden av den akademiska infrastrukturen förut— sätts ske bl.a. genom medel från den stiftelse — Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa — som inrättats för forskning och forskarutbildning i södra Storstockholm.
Lokala studiecentra — kostnader och finansiering
Vid lokala studiecentra i Södertälje, Botkyrka/Fittja (exkl. Tullinge) Nynäs— hamn och Tyresö i södra länsdelen och Norrtälje/Norrtälje, Sigtuna, Vallen- tuna, Upplands-Väsby och Järfälla/Jakobsberg i den norra skall kunna erbju- das
— stöd till distansutbildning
— kontinuerlig kompetensutveckling för näringslivets behov. Verksamheten skall organiseras genom Söderstrukturen. Kostnaderna bör finansieras inom ramen för de medel som Söderstruktu— ren tilldelas för sitt utbildningsuppdrag. Kommittén förordar att Söderstruktu- ren bl.a. ansöker om medel för vissa uppbyggnadskostnader hos den särskil— da stiftelse — Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling — som in- rättats bl.a. till stöd för ökad användning av informationsteknologi. I övrigt bör samfinansiering kunna påräknas från övriga utbildningsanordanare som är intresserade av samutnyttjande av lokaler, administration etc. Det kan gäl- la anordnare av arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning eller företagsutbildning.
5.3. Forskning i den nya universitetsstrukturen
Kommitténs förslag: Forskningen och forskarutbildningen bör organise- ras inom en mångdisciplinär fakultet och inriktas dels mot Östersjöom- rådet och Östeuropa, dels mot livsvetenskaper.
Omfattningen av forskningen blir beroende av hur väl forskarna kan dra till sig s.k. externa medel. En basfinansiering utgörs av medel från den s.k. Östersjöstiftelsen och Stiftelsen för vårdforskning och forskning om allergier.
Förslag rörande forskningens inriktning och organisation ingår i förslagen i avsnitt 5.1. Forskningsverksamheten bör kunna komma igång så snart de organisatoriska formerna fastställts och personal rekryterats.
Forskning och forskarutbildning förutsätts finansieras av de särskilda stiftelser som bildats för forskning inom områden med anknytning till Ös- tersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) samt för vårdforskning och forskning om allergier. Östersjöstiftelsens syfte är att stödja forskning vid Söderstrukturen som är inriktad på Östersjöregionen och Östeuropa. Stiftel- sen för vårdforskning och forskning om allergier har ett särskilt ansvar för forskningsinsatser inom Hälsohögskolans område samt för kompetensutveck— ling av lärarna där (jfr prop. 19931941177 s. 71). För vårdområdet bör vissa av de resurser Stockholms läns landsting ställt i utsikt i samband med en förstärkning av den högre utbildningen i Huddinge också kunna förstärka forskningen. Ytterligare resurser bör kunna tillföras av staten i samband med ett statligt övertagande av Hälsohögskolan. Därutöver bör forskningen vid Söderstrukturen kunna få resurser i sedvanlig konkurrens från forskningsråd, statliga sektorsorgan och olika privata finansiärer.
Östersjöstiftelsen bedöms kunna lämna stöd till forskningen på ca 30 miljoner kronor årligen. Bidragen direkt till vårdforskningen bör tillsammans med redan pågående forskningsverksamhet i anslutning till Hälsohögskolan kunna uppgå till i stort sett lika mycket. Man bör vidare kunna räkna med att forskarna i konkurrens kan dra till sig annan finansiering till minst sam- ma belopp. Den totala forskningsverksamheten skulle alltså i ett relativt kort tidsperspektiv kunna beräknas omsätta 120 miljoner kronor.
Verksamheten i den nya universitetsstrukturen skall präglas av ett starkt samband mellan forskning och utbildning. Strävan skall vara att alla lärare deltar både i forskning och undervisning på alla nivåer. Om antagandet att forskningen och forskarutbildningen vid Söderstrukturen kommer att omsätta ungefär 120 miljoner kronor per år är korrekt kommer dessa att omfatta
ungefär 70 personår som forskare och lika många forskarstudenter samt kringkostnader för dessa.
I grundutbildningen kommer vid sekelskiftet uppskattningsvis att behövas ca 350 heltidslärare. Man bör räkna med att alla lärare måste ägna minst 10 procent av sin arbetstid åt verksamhet som i sig är eller kan medverka till en kompetensuppehållande forskningsverksamhet.
Det skulle då innebära att vid den tidpunkten 420 lärare, 350 lärare i grundutbildningen och 70 forskare, får ansvaret för undervisning m.m. mot- svarande 315 personår och 105 personår för forskning. Därtill kommer det bidrag till forskningen som lämnas av de cirka 70 forskarstudentema.
Möjligheterna att bygga upp en kvalificerad kår av forskarutbildade lärare kan dock visa sig begränsande för hur snabbt en så stor forskningsorganisa- tion kan komma till.
6. Fortsatt utredningsarbete
Kommitténs förslag: Arbetet med planering av lokaler för de konstnärli- ga högskolorna bör fortsättas, så långt möjligt i samverkan med Lärar— högskolan i Stockholm.
Om den nya universitetsstrukturen skall organiseras som en självstän- dig högskola bör kommittén få i uppdrag att fungera som organisations— kommitté och ansvara för verksamheten fr.o.m. läsåret 1995/96. Kom- mittén bör i anslutning härtill få i uppdrag att svara för samordning av IT-frågor mellan de olika campus och mellan olika utbildningsanordnare inom varje campus.
Om kommittén skall fungera som organisationskommitté bör den ut— ökas med ytterligare ledamöter ur vetenskapssamhället.
6.1. Fortsatt planering av Campus Kronan
Kommittén har i en särskild skrivelse till regeringen (bilaga 3) redovisat förslag till uppbyggnaden av ett campus som omfattar Lärarhögskolan i Stockholm, vissa konstnärliga högskolor samt viss utbildning inom den nya universitetsstrukturen. Detta planeringsarbete måste fortsättas. Framför allt måste Lärarhögskolans och några konstnärliga högskolors lokalsituation lösas utan dröjsmål.
Vidare har vissa enskilda utbildningsanordnare uttryckt sitt intresse för att bli en del av Campus Kronan. Överläggningar bör tas upp med dessa för att kunna finna former för hur de skall kunna föras in i campus och planeringen för detta.
6.2. Organisation
Regeringens förslag i propositionen 1993/94:177 utgick från att Stockholms universitets styrelse skulle ha ansvaret för den nya universitetsstrukturen. Under kommitténs arbete har denna organisation ifrågasatts, bl.a. i samrådet med Länsstyrelsen. För den händelse att organisationsfrågan behöver utredas ytterligare bör det vara kommitténs uppgift att genomföra en sådan utred- ning.
För att inte försena genomförandet bör kommittén i så fall få ansvar att fungera som beställarorganisation för det utbildningsuppdrag som skall gälla
för 1995/96. Kommittén bör därvid också få i uppdrag att föra de lokala förhandlingar och sluta de lokala avtal som kan bli aktuella vid en eventuell överföring av Hälsohögskolan i Stockholm från Stockholms läns landsting till en statlig högskola.
Kommittén har också föreslagit att lokala studiecentra inrättas i flera kommuner. Det bör ses som en del av organisationsarbetet för verksamheten inom det nya utbildningsuppdraget att också ta upp förhandlingar med de
* möjliga värdkommunema om hur dessa centra skall organiseras, lokaliseras och utrustas.
I de lokala studiecentra är utbildning som syftar till en kontinuerlig kompetensutveckling en viktig del. Kommittén bör i anslutning till det organisationsarbete som beskrivits ovan också pröva hur kurser som syftar till kontinuerlig kompetensutveckling bäst skall kunna utformas inom univer— sitetsstrukturen.
För att kunna fullgöra dessa uppgifter bör kommittén, om en ny helt fristående universitetsstruktur skall organiseras också få ytterligare ledamöter hämtade ur vetenskapssamhället.
6.3. Användning av modern informationsteknologi
Kommittén har föreslagit att den nya universitetsstrukturen särskilt skall vara inriktad mot användning av modern informationsteknologi. Förberedelser för detta kräver kontakt dels med teknikutvecklingen inom området, dels med användningen inom högre utbildning och forskning och andra närliggande områden. Kommittén bör få ett ansvar för att för södra Stockholmsregionens del följa utvecklingen.
Kommittén bör vidare få till uppgift att i uppbyggnadsskedet samordna användningen av modern informationsteknologi mellan de olika campus och lokala studiecentra samt på campus med många huvudmän. Som ett led : detta arbete bör det ankomma på kommittén att göra en plan för användning av modern informationsteknologi inom högre utbildning och forskning i södra Storstockholm och vid de lokala studiecentra.
6.4. Övrigt
Utöver de frågor som nu kan förutses kräva ytterligare utrednings- eller planeringsarbete kan remissbehandlingen komma att ge anledning till för- djupade studier i olika avseenden.
SOU 19941127
Kommittédirektiv
Dir. 199434 En ny struktur för högre utbildning i Stockholm Dir. 1994z34
Beslut vid regeringssammanträde den 28 april 1994.
Sammanfattning av uppdraget
En kommitté skall närmare utreda och komma med förslag till verksamhet som skall kunna bedrivas inom en ny universitetsstruktur i Stockholmsområ- det samt förslag till hur denna bör organiseras och lokaliseras. Hänsyn skall därvid tas till möjligheterna att samlokalisera bl.a. de konstnärliga utbild- ningarna i Stockholm med denna.
Bakgrund
Regeringen har i propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och kon- kurrenskraft (prop. 1993/94:177) föreslagit att den fortsatta utbyggnaden av högre utbildning i Stockholmsområdet skall ske inom ramen för en ny universitetsstruktur. Den nya universitetsstrukturen föreslås omfatta södra Storstockholmsområdet och få en inriktning som främjar en förstärkning av de kulturella och ekonomiska banden mellan Sverige och Östersjöregionen i övrigt. Förbättrade förutsättningar för utbildning och forskning inom vård- området framhålls som angelägna.
Medel föreslås avsättas från återstoden av Fond 92—94 till en stiftelse vars avkastning skall gå till forskning och forskarutbildning i den nya universi- tetsstrukturen. Enligt förslaget skall stiftelsens medel också under ett upp— byggnadsskede kunna användas för att bl.a. täcka kostnader för akademisk infrastruktur. Vidare föreslås att ur samma fond skall avsättas medel till en stiftelse vars avkastning bl.a. skall användas till forskning och forskarutbild- ning inom vårdområdet.
Förslagen lämnas bl.a. mot bakgrund av att Stockholms universitet har anmält att universitetet inte kan klara ytterligare nämnvärd ökning av utbild- ningens omfattning i nuvarande lokaler. På uppdrag av chefen för Utbild-
ningsdepartementet har en förstudie genomförts rörande möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i Stockholm — Campus för mångfald.
I förstudien föreslås sammanfattningsvis att * ett nytt campus för högre utbildning och forskning etableras i Stockholm * och administreras av ett nytt universitet eller av en beställarorganisation
som antingen är helt fristående eller en del av Stockholms universitet * den nya organisationen också får ansvaret för högskoleutbildning på
Södertörn * den nya organisationen får ansvar för en verksamhet som till sin omfatt-
ning motsvarar minst 8 000 helårsstudenter fördelat mellan campus och Södertörn * utbildning skall erbjudas inom alla utbildningsområden, dock med undan- tag för civilingenjörs-, läkar— och tandläkarutbildning * forskningsverksamhet med ämnesmässig bredd och en inriktning som kan stärka Stockholms ställning i Östersjöområdet skall bedrivas på det nya campus * det nya campus lokaliseras till Stockholms innerstad eller till södra Stock— holmsområdet, eventuellt till Kvarnholmen * befintlig verksamhet i Novum, Haninge och Fittja/Södertälje förstärks inom ett nätverk tillsammans med det nya campus. Vidare har Stockholms läns landsting beslutat att flytta Hälsohögskolan till Novum. Genom att samla högskolans verksamhet, som för närvarande är utspridd i Stockholm, till Novum underlättas enligt landstinget anknytningen till forskning, utbildning och klinisk verksamhet vid Huddinge sjukhus, till forskningsstiftelsema i Novum samt till övrig högskoleverksamhet på Söder- törn. Detta förstärker Hälsohögskolans akademiska karaktär. Landstinget föreslår att viss ytterligare utbildning och forskning vid Stockholms universi— tet förläggs till Novum för att ytterligare förstärka den akademiska miljön. Grundutbildningen skall ta sikte på de behov som det forsknings— och ut- vecklingsintensiva näringslivet och forskningsverksamheten kan väntas ha framöver och som inte kan tillgodoses genom befintlig högskoleutbildning. Flera ämnesområden framhålls som angelägna, bl.a. ämnen med biologisk inriktning samt ämnen med inriktning på kommunal ekonomi och adminis- tration samt data, informatik och systemvetenskap. Landstinget föreslår att staten och landstinget gemensamt bildar en stiftelse ”Universitetscenter vid Novum” med uppgift att genomföra projektet och att fungera som en stöd— och paraplyorganisation för all akademisk utbildning och forskning vid Novum.
Haninge kommun har framfört önskemål om förstärkning av de högskole— utbildningar som i dag bedrivs inom kommunen.
Vidare har Länsstyrelsen i Gotlands län presenterat ett projekt som omfat— tar kultur- och utbildningssatsningar med inriktning på länderna kring Öster- sjön.
En särskild arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet med representan- ter för berörda konstnärliga högskolor i Stockholm har bl.a. undersökt olika lokaliseringsaltemativ för samlokalisering.
Utöver detta har vissa ytterligare skrivelser kommit in till Utbildningsde- partementet.
Regeringen begär i propositionen riksdagens bemyndigande att vidta nödvändiga förberedelseåtgärder för att etablera en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet. Regeringen begär vidare att riksdagen skall godkänna att en särskild beslutsordning skall få tillämpas för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet. Vidare begärs bemyndiganden att inrätta nämnda stiftelser.
Uppdraget
Kommitténs huvuduppgifter bör vara att utarbeta ytterligare planerings— och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den nya strukturen för högre utbildning samt att samlat utreda vissa andra frågor rörande lokalför- sörjningen för högre utbildning i Stockholm.
En utgångspunkt för kommitténs arbete bör vara vad regeringen i proposi- tionen framhållit om att det inte behöver finnas någon konflikt mellan de tre lokaliseringsorter i södra Storstockholm som först och främst har aktualise- rats. En annan är att den huvudsakliga inriktningen bör vara humaniora, kultur, ekonomi, vård och omsorg samt teknik och ickelaborativa naturveten- skapliga ämnen.
Kommittén bör, inom ramen för de resurser som anges i propositionen, analysera kostnaderna för samt närmare precisera och komma med förslag vad gäller * verksamhetens inriktning och omfattning * lokalbehov (inklusive inredning och utrustning) * lokaliseringar och i det sammanhanget klarlägga förutsättningar för att tillgodose dessa med goda kommunikationer och på ett sätt som tillgodo- ser kraven på en god miljö och en långsiktigt god hushållning med resur- serna
* förbättringar i infrastrukturen för att uppnå goda betingelser för verksam- heten
* strukturens organisation
* förutsättningar för att ge konstnärlig utbildning och lärarutbildning en samlad lokalisering inom den nya strukturen. Regeringen har i propositionen berört fakultetsstrukturens betydelse för universitetens och högskolornas möjligheter att ta ansvar för forskningens kvalitet och förnyelse. Kommittén bör mot den bakgrunden överväga hur en tvärvetenskaplig forskningsorganisation skulle kunna inrättas vid den nya universitetsstrukturen.
Möjligheterna att ge verksamheten en särskild profil mot Östersjö- och Östeuropafrågor bör undersökas. Därvid bör också närmare analyseras det projekt angående kultur— och utbildningssatsningar som Länsstyrelsen i Gotlands län presenterat.
Kommittén bör vidare i sina förslag särskilt uppmärksamma möjligheterna att använda modern informationsteknologi.
Kommittén skall samverka med den stiftelse som, under förutsättning av riksdagens godkännande, skall inrättas för uppbyggnad av den akademiska infrastrukturen och för forskning och forskarutbildning inom den nya struktu— ren.
Kommittén skall lämna förslag till inriktning av verksamheten och organi— sationen av denna som skall gälla fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Kommittén skall vidare samverka med bl.a. de konstnärliga högskolorna i Stockholm vad gäller deras lokalförsörjning. Om en samlokalisering med den nya strukturen skulle komma till stånd skall kommittén komma med förslag till hur utnyttjandet av gemensamma resurser skall organiseras.
Kommittén skall i lokalförsörjningsfrågor företräda de högskolor för vilka det kan vara aktuellt att flytta större delen av verksamheten till gemensam lokalisering. Därmed avses att för berörda högskolors räkning ta fram under- lag och förutsättningar för samt föra förhandlingar om och föreslå erforderli- ga avtal. Kommittén skall i sitt arbete ta hänsyn till * de ställningstaganden som kan komma att göras i fråga om huvudmanna- skapet för Hälsohögskolan i Stockholm samt relationen till Karolinska institutets verksamhet i Novum
* att ansvaret — examensrätt m.m. — för Kungl. Tekniska högskolans utbild- ningar i Haninge även i fortsättningen skall åvila denna högskola * Stockholms universitets nuvarande verksamhet på Södertörn * enskilda utbildningsanordnares önskemål om samarbete i utbildnings- och lokalfrågor.
Kommittén skall i arbetet med lokaliseringsfrågoma samråda med Läns— styrelsen i Stockholms län.
Kommitténs arbete skall bedrivas under förutsättning av riksdagens godkännande av propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och kon-
kurrenskraft (prop. 1993/94: 177). Tills dess att riksdagen fattat de beslut som behövs skall kommittén arbeta med planerings- och förberedelsearbete.
Kommittén skall, i enlighet med de myndighetsspecifika direktiven, lämna de förslag om utbildningsuppdrag m.m. som kräver regeringens ställningsta— ganden inför det kommande budgetåret senast den 10 september 1994. Övriga förslag och delrapporter skall lämnas löpande. Kommitténs slutrap- port skall lämnas till regeringen senast i februari 1996.
Ramar för kommitténs arbete
Kostnaderna för kommittén skall belasta åttonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Kommittén skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om be— aktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43), om regio- nalpolitiska konsekvenser (dir. 1992z50) samt konsekvenser av sina förslag från ett jämställdhetsperspektiv.
(Utbildningsdepartementet)
SOU 1994:127
Overväganden om universitetsstrukturens organisation
Styrelse och rektor
Utgångspunkten är att den nya universitetsstrukturen skall fungera som en självständig aktör inom högre utbildning och forskning i Stockholmsområdet. Enligt propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (1993/94:177 s. 58) bör styrelsen för Stockholms universitet få ansvaret för att vid sidan av av universitetets nuvarande verksamhet i Frescati leda en ny Söderstruktur.
Universitetets rektor är också styrelsens ordförande (HF 2 kap. l ä). Rektor får alltså liksom styrelsen ansvar för både det nuvarande Stockholms universitet och den tillkommande Söderstrukturen. Rektors ansvarsområde blir därigenom mycket stort. Operativa beslut vad gäller Söderstrukturen kan därför behöva delegeras från rektor till en särskild ansvarig ledare (jfr HF 2 kap. 13 5) för hela det nätverk som Söderstrukturen föreslås utgöra.
Arbetsfördelningen mellan rektor och en ansvarig som leder Söderstruktu- ren bör kunna utformas så att den ansvarige för Söderstrukturen får det fulla operativa ansvaret för den verksamheten. Den ansvarige får en ställning som vicerektor med Söderstrukturen som ansvarsområde. Då det i det följande anges att vissa beslut bör fattas av rektor förutsätts att dessa i själva verket omfattas av rektors delegation till vicerektor, som alltså fattar besluten i praktiken.
Grundutbildningen
Stockholms universitet bör enligt förslaget i regeringens proposition få två separata utbildningsuppdrag för grundläggande högskoleutbildning. Det ena avser verksamheten i det nuvarande Stockholms universitet, med undantag för verksamheten på Södertörn. Det andra avser verksamheten i Söderstruk— turen. Utbildningsuppdragen byggs var för sig upp på samma sätt som utbildningsuppdragen till andra universitetet och högskolor.
Om Söderstrukturens utbildningsuppdrag verkligen skall bli fristående från Frescatiuniversitetets behöver en helt fristående planeringsprocess skapas. Utbildningen bör kunna genomföras dels med lärare som är för- ordnade direkt vid Söderstrukturen, dels genom köp av hela kurser från andra utbildningsanordnare. Därutöver bör samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet befästas
genom särskilda anvisningar, vilka utgör delar av dessa lärosätens utbild— ningsuppdrag.
Samband mellan utbildning och forskning
En grund för en långsiktigt hög kvalitet är sambandet mellan utbildning och forskning. Detta samband har som främsta uppgift att bevara aktualiteten och relevansen i utbildningens innehåll. Detta sker genom att all lärarpersonal har löpande kontakt med forskningen inom sitt och närliggande ämnesom- råden. Deltagande i forskningen ger också lärarna den stimulans som är nödvändig för att en livslång karriär inom högre utbildning skall förenas med en fortsatt personlig kompetensutveckling.
Att forskarna också är lärare i utbildningen ger studenterna en direkt kontakt med forskning av hög kvalitet, vilket förbättrar förutsättningama för rekryteringen till forskarutbildningen. Det har också ett direkt värde för forskningen att processerna och resultaten presenteras i ett pedagogiskt anpassat sammanhang och att aktuella forskningsresultat genom studenterna förs ut i samhället.
Forskningen
Även forskning och forskarutbildning bör organiseras självständigt i för- hållande till de övriga lärosätena i Stockholmsområdet. Lärare och forskare vid Söderstrukturen bör kunna vara anknutna dels till de disciplinorienterade fakulteterna vid dessa, dels till en egen fakultetsorganisation.
Funktionella krav på organisationen
Söderstrukturen byggs upp utan nämnvärda arv genom tidigare fattade beslut. Möjligheterna bör tas till vara att skapa alternativa former för styr- ning och ledning som med bibehållen akademisk frihet ger förutsättningar att förbättra universitetsstrukturens förmåga att motsvara omvärldens för— väntningar.
Organisationen måste ge goda förutsättningar för att strategiska föränd- ringar av verksamhetens inriktning skall kunna genomföras. Den skall i ett uppbyggnadsskede bidra till att en vetenskaplig kritisk massa kan uppnås inom de vetenskapliga profilområdena. Sambandet mellan utbildning och forskning skall understrykas. Administrationen skall vara effektiv och under-
stödja forskning och utbildning i de tre universitetscentra samt i de lokala studiecentra.
Ledningsprinciper
Studenter, lärare, administratörer och tekniker bildar tillsammans universite- tet. De tillför -— var och en — universitetet erfarenheter och synsätt som tillsammans utgör grunden för en framgångsrik verksamhet. Söderstrukturen skall med basen i ett kollegialt beslutsfattande organiseras så att ledningen kan fungera kraftfullt och verka för goda kontakter mellan strukturen och det omgivande samhället.
De tre universitetscentra ges starka egna identiteter. Beslutsfattandet decentraliseras med utgångspunkt i en akademisk självreglering. Grunden skall vara en decentralisering av beslutsbefogenheter till de nivåer som är bäst ägnade att fatta olika beslut. Inom denna beslutsordning skall ledningen bibehålla sådana medel att den kan fatta och implementera beslut som berör den strategiska inriktningen av Söderstrukturens verksamhet.
Organisatorisk struktur
Söderstrukturen leds alltså på rektors uppdrag av en vicerektor. Den akade- miska och administrativa basenheten, avdelningen, organiseras med utgångs- punkt i inriktningen av lärarnas forskning. Ansvaret för kvaliteten i den vetenskapliga verksamheten åvilar den till strukturen knutna fakulteten. Fakulteten svarar också för den planering av forskningsverksamheten som kan vara påkallad. För planering och genomförande av utbildningen svarar i varje universitetscenter en utbildningsnämnd. Denna uppdelning av plane- rings- och genomförandeansvaret för forskningen å ena sidan och all ut- bildning å den andra kompenseras av att alla lärare förutsätts ha både ut— bildning och forskning i sina arbetsuppgifter.
Fakulteten
För forskningen och forskarutbildningen (HL 2 kap. 5 &) inrättas en mång- disciplinär fakultet. Denna bör indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakultetens huvuduppgift är att ansvara för att den vetenska- pliga kvaliteteten upprätthålls. Detta sker, liksom vid de ämnesinriktade fakulteterna, genom ansvar för doktorsexamina, rekryteringen av lärare,
fastställande av kursplaner och andra planer för utbildningen samt gerom uppföljning av utbildning och forskning. Fakulteten svarar inte för grundut— bildningen (HL 2 kap. 6 å). För det ändamålet inrättas utbildningsnämnier. Tills vidare bör medlemmarna av fakulteten också kunna vara medlemmar av den fakultet vars tjänsteförslagsnämnd varit ansvarig vid tillsättningen.
Utbildningsnämnder
För planering av den grundläggande utbildningen och för genomförande av både grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning svarar på vrrje huvudort en utbildningsnämnd. Till skillnad från den organisation som gäller vid de flesta universitet och högskolor i Sverige skulle ansvaret för genom- förandet av utbildningen inte åvila institutionsnivån, som här av just det skälet i stället benämnts avdelningar.
De utbildningsprogram som ges vid Söderstrukturen bör utgå från den speciella forskningsprofilen på respektive huvudort samt från efterfrågar. på utbildning. Utbildningsnämnden måste därför planera utbildningen i nära samverkan med lärarna. Sammansättningen av kursutbudet kommer dels att bero på vilka initiativ lärarna kunnat ta, dels vilken efterfrågan som kommit fram i kontakter med studenter och arbetsgivare.
Utbildningsnämnden har också ansvaret för att genomföra utbildningen. Däri ligger att schemalägga lärare och lokaler och att fördela studenter på kurser och grupper. Nämnden skall också svara för rapporteringen av studen- ternas resultat och för studievägledning och annat stöd till studenterna.
Utbildningsnämnden bör kunna delegera sina uppgifter till särskilda av rektor inrättade nämnder. Ansvarsområdet för en sådan nämnd bör omfatta ett eller flera utbildningsprogram och kurser som ämnesmässigt eller tema— tiskt har samband med dessa. Ansvarsområdet för en sådan nämnd bör kunna benämnas på samma sätt som vissa specialutbildningar nu benämns hög- skolor inom universiteten. Likheten med den amerikanska organisationen i ”Schools” blir också stor.
A vdelningar
Den akademiska och administrativa basenheten organiseras med grundi inriktningen av lärarnas forskning. I likhet med den gamla Stockholms högskolas organisation bör dessa basenheter kunna benämnas avdelningar. Avdelningar organiseras för minst 15 lärare som har en gemensam tematisr
och/eller ämnesmässig inriktning. Normalt bör en avdelning inte omfatta mer än 50 lärare.
Inom avdelningen får lärarna sin organisatoriska hemvist. Avdelningen får budgetansvar och ställer lärarkrafter till utbildningsnämndemas förfogande för genomförande av utbildningen. Avdelningen disponerar tjänsterum, utrustning för forskning och för att förbereda undervisningen och andra tekniska och administrativa stödresurser. Ansvaret för att genomföra forsk- ningsprojekt ligger i grunden på de enskilda lärarna. I den mån som ett sådant ansvar kan ges en organisatorisk hemvist kommer det i Söderstruktu- ren att ligga på avdelningarna. Som i en matrisorganisation är dock lärarna i sin undervisning och examination underställda utbildningsnämnden.
Administration av lokala studiecentra
Till stöd för distansutbildningen föreslår kommittén i betänkandet att lokala studiecentra etableras och att universitetscentret i Campus Äpplet får det innehållsliga ansvaret för den utbildning som syftar till en kontinuerlig kompetensutveckling.
De lokala studiecentra bör administreras samlat av ledningen för Söder- strukturen. Detta administrativa ansvar omfattar att ombesörja och ta kost— nadsansvar för avtal med handledare, lokaler, inredning, utrustning och kommunikationsmöjligheter. Vid valet av handledare måste därvid givetvis beaktas vilken inriktning utbildningen vid det lokala studiecentret kan väntas få.
Gemensam förvaltningsorganisation
Den gemensamma administrationen bör bestå av ett kansli med främst planerings- och beredningsansvar för rektor, centrala resurser för arkiv— och registrators— funktioner, ekonomiadministration, personaladministration, studentadmini- stration samt service avseende lokaler och infrastruktur. Utbildnings- nämndema ansvarar därutöver själva för sin administration samt för stöd till studenterna. Avdelningarna ansvarar för den administration de behöver som komplement till de centrala administrativa funktionerna. Vid utformningen av de administrativa rutinerna bör det vara naturligt att använda modern informationsteknologi, till exempel elektronisk dokument- hantering.
%
1994 års Stockholmskommitté
Till Regeringen Utbildningsdepartementet
Anhållan om medgivande att teckna hyresavtal
Stockholmskommittén (U l994:05) har genom regeringsbeslut den 23 juni 1994 (Regleringsbrevet för åttonde huvudtiteln avseende budgetåret 1994/95) bemyndigats att överta beslutsrätten i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Bemyndigandet gäller följande högskolor: Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm.
Stockholmskommittén anhåller härmed — med hänvisning till bifogad promemoria - om regeringens medgivande att hyresavtal med en hyrestid om 20 år får tecknas för berörda högskolor.
Ledamoten Bosse Ringholm har lämnat en särskild reservation (se bilaga
5).
Stockholm i september 1994
Bjarne Kirsebom Ordförande i 1994 års Stockholmskommitté
96
Campus Kronan — universitetsutbildning, Lärarhögskolan och konstnärliga högskolor samlas
Visionen
Genom att förlägga de konstnärliga högskolorna i Stockholm, Lärarhögsko- lan i Stockholm och utbildning och forskning inom filosofisk fakultet till en gemensam lokalisering skapas en internationellt ovanlig och för Sverige unik möjlighet till samverkan som i sin tur ger förutsättningar för en förnyelse av de berörda utbildningarna, både till innehåll och form.
I propositionen Utbildning och Forskning. Kvalitet och konkurrenskraft (1993/94: 177) lyfte regeringen fram den betydelse som den fortsatta utbygg- naden av högre utbildning i Stockholm bör få för att främja de kulturella och ekonomiska banden mellan Sverige och Östersjöregionen i övrigt. Denna syn på den högre utbildningens och forskningens möjligheter för samhället har en stark förankring i svensk universitetshistoria, allt ifrån etableringen av Åbo Akademi, universitetet i Dorpat (Tartu) och Lunds universitet m.m. Universitetens förmåga att fungera som internationella brobyggare har så- ledes gamla anor och kan ges en stor betydelse även utifrån det moderna Sveriges förutsättningar.
Det nya Campus för ett antal högskolor i Stockholm som berörs i denna skrivelse måste ges en lokalisering och gestaltning som i sig själv ger kraft åt ambitionen att befästa och stärka Sveriges position i Östersjöområdet, en ambition vars konsekvenser rör ett vida större fält än arbetsvillkoren för den högre utbildningen och forskningen.
Utgångspunkter
I uppdraget (dir. 199434) till 1994 års Stockholmskommitté (U l994:05) ingår bl.a. att analysera kostnaderna för samt närmare precisera och komma med förslag vad gäller förutsättningama för att ge konstnärlig utbildning och lärarutbildning en samlad lokalisering inom den nya strukturen. Kommittén skall samverka med bl.a. de konstnärliga högskolorna vad gäller deras lokalförsörjning och företräda de högskolor för vilka det kan vara aktuellt att flytta större delen av verksamheten till en gemensam lokalisering. Där— med avses att för berörda högskolors räkning ta fram underlag och förutsätt- ningar för samt föra förhandlingar om och föreslå regeringen att medge att kommittén får teckna erforderliga avtal.
Bakgrunden till kommittédirektiven framgår av regeringens proposition Utbildning och Forskning Kvalitet och konkurrenskraft. I denna anförs att en samlad lokalisering av konstnärlig utbildning till södra Stockholmsområ- det tillsammans med annan utbildning inom den nya universitetsstrukturen i ett sådant sammanhang framstår som ett attraktivt alternativ, som skulle kunna stimulera till utveckling av nya utbildnings- och forskningsinriktning- ar. I propositionen föreslogs också att en särskild tillfällig beslutsordning skulle införas för att möjliggöra en samordning av lokalförsörjningsfrågoma i Stockholmsområdet.
I regleringsbrev har regeringen föreskrivit att de konstnärliga högskolorna i Stockholm skall samråda med kommittén före beslut i lokalförsörjningsfrå- gor och att kommittén får överta högskolornas beslutsrätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för dessa.
Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) har uppmärksammat de möjligheter som en samlokalisering med de konstnärliga högskolorna och utbildning inom den nya universitetsstrukturen kan medföra. Kommittén och Lärarhög- skolan har därför fört samordnade förhandlingar dels med KF Fastigheter AB och Nacka kommun rörande en etablering på Kvarnholmen, dels med Stock- holms kommun m.fl. markägare rörande en etablering i Södra Hammarby- hamnen.
Lokalbehoven
I pågående arbete inom Stockholmskommittén arbetas med antagandet att den s.k. Söderstrukturen tillsammans med andra Stockholmshögskolor bildar Campus i Huddinge (med Karolinska institutet och Landstingets Hälsohög- skola som tunga enheter) och i Haninge (med Kungl. Tekniska högskolans ingenjörshögskola och viss utbildning inom företagsekonomi m.m.), det senare mindre än de övriga två. LHS är f.n. lokaliserat på 13 olika håll i Stockholmsområdet, med Rålambshov som huvudplacering. Högskolestyrel- sen har länge eftersträvat en större koncentration, för att nå väsentliga pedagogiska fördelar. Vidare krävs en samlad lokalisering av LHS för att möjliggöra den av riksdagen beslutade besparingen på LHS (20 mkr/år). Man ger högsta prioritet åt en lösning som ger största möjliga grad av samlokalisering med konstnärliga utbildningar och annan universitetsutbild- ning. Av de konstnärliga högskolorna har Dramatiska institutet, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm redovisat starka önskemål om ändrade lokalförhållanden. För DI rör det sig främst om brist på utrymme, för KMH och Operahögskolan handlar det om såväl kvalitativa som kvantitativa brister.
De konstnärliga högskolornas rektorskonvent har den 1 oktober 1993 uttalat sig för en samlad lokalisering.
De lokalbehov som avses bli tillgodosedda genom projektet är Lärarhög- skolans i Stockholm (LHS) med 26 600 m2 programarea och de konstnärliga högskolornas (utom Konsthögskolan) med 54 500 m2 programarea samt planeringsvis för en del av den nya universitetsstrukturen i södra Storstock— holm med 7 700 m2 programarea.
Kostnader och finansiering
Högskolorna bestrider fr.o.m. budgetåret 1994/95 kostnaderna för sina 10- kalhyror ur reservationsanslagen för grundläggande högskoleutbildning och i förekommande fall anslag för forskning och forskarutbildning. För de konstnärliga högskolorna finns därutöver medel avsedda att förbättra lokal- standarden i samband med en samlad lokalisering avsatta till regeringens disposition. Lärarhögskolan, som erhåller sitt anslag beräknat per helårsstu- dent och helårsprestation, har visat sig ha extremt höga hyreskostnader p.g.a. en splittrad lokalisering och har därför som en övergångslösning i samband med skiftet i resurstilldelningssystem fått extra anslag med 20 miljoner kronor. Detta kommer att avvecklas under en tioårsperiod.
De konstnärliga högskolorna disponerar tillsammans 64 miljoner kronor som beräknas för lokalhyror. De inom utbildningsdepartementet avsatta medlen för en samlad lokalisering av de konstnärliga högskolorna uppgår till 37,5 miljoner kronor. Lärarhögskolan bedömer att lokalhyreskostnadema för den utbildning som LHS själv anordnar efter tioårsperiodens utgång måste sänkas från 55 till 35 miljoner kronor. Den utbildning inom filosofisk fakul- tet som beräknas ske inom den nya universitetsstrukturens ram kommer att, tillsammans med viss ämnesteoretisk utbildning inom lärarutbildningama, kunna bära hyreskostnader på ca 11 miljoner kronor. Forskning finansierad av den s.k. Östersjöstiftelsen och andra externa finansiärer kan väntas få en sådan omfattning att denna lämnar bidrag till lokalkostnader med ca 5 miljoner kronor. Regeringen har aviserat att en revision av hyresnivån som avser en anpassning till en nu marknadsmässig hyresnivå skall genomföras. En sådan kommer att medföra vissa minskningar av högskolornas förmåga att bestrida kostnaderna för lokalhyror. Innan en sådan reduktion genomförts disponeras alltså sammantaget för ett campus med dessa högskolor 152,5 miljoner kronor.
Det ovan kortfattat redovisade resurstilldelningssystemet baseras på genomsnittliga kostnader för alla Sveriges universitet och högskolor. Det är naturligt att en nybyggnad av ett campus av den här aktuella omfattningen
i varje fall inledningsvis blir dyrare. Möjligheter finns att inom Utbildnings- departementets ram genom särskilda förstärkningar ge högskolorna möjlighet att klara de högre kostnaderna. Vid universitetet och de övriga högskolorna i Stockholm kan merkostnader uppkomma som en sekundär effekt av flytt- ningen. Dessa kan kompenseras på liknande sätt.
Tillgängliga områden i Stockholm
LHS behöver för sin rekrytering och för att effektivt kunna sköta praktikde— larna av utbildningen ligga centralt i Storstockholm med goda kommunika- tioner. De konstnärliga högskolorna är beroende av timlärare som arbetar vid de stora kulturinstitutionema i innerstaden. Korta restider är en förutsättning för att högskolorna skall kunna få tillgång till dessa värdefulla lärare. De konstnärliga högskolorna är också beroende av publik för sina elever.
Genom studien ”Campus för mångfald” har konstaterats att endast ett fåtal områden i Storstockholm uppfyller kraven att både någorlunda samlat rymma cirka 120 000 m2 hyresarea för högskoleändamål med en långsiktig expansionsmöjlighet på ytterligare 150 000 m2 och att ligga nära Stockholms centrum. Kravet på närhet till centrum skall ses mot bakgrund av de krav som ovan redovisats.
Den övervägande delen av den nuvarande högskoleverksamheten i Stock- holmsområdet återfinns i de inre delarna av norra Stockholm. Södra Ham- marbyhamnen och Kvarnholmen är de två mest närbelägna och snabbast tillgängliga av de industriområden som nu har tömts av sina tidigare äga- re/hyresgäster. Exempel på andra områden är Vin & Sprits anläggning i Årstadal, som blir tillgänglig först senare, och Långbro sjukhusområde, som ligger för avlägset. Övriga områden som är eller varit aktuella för en hög- skoleetablering ligger ännu längre bort från Stockholms centrum.
Jämförelse av de två alternativen Funktion och estetik
KF Fastigheter AB och Stockholms Stad tillsammans med Kungsleden AB har redovisat möjliga byggnadsplaner för respektive område som tillgodoser grundläggande funktionskrav och som har möjligheter att från andra utgångs- punkter ge en god arbetsmiljö. Högskoleområdet i Södra Hammarbyhamnen kommer i väster att gränsa mot Energiverkets anläggning, men stömingama bedöms som försumbara.
För Södra Hammarbyhamnen gäller att en skicklig arkitektonisk lösning kan ge ett mycket bra campus.
Genom spännande topografi, vatten på tre sidor och kontakt över vattnet både med det centrala Stockholm och Djurgården har Kvarnholmen unika förutsättningar att bli en god utbildnings- och forskningsmiljö.
I KF:s förslag kan kvarnen och vissa andra värdefulla industribyggnader användas. I Södra Hammarbyhamnen är Lumafabriken en likartad kulturmin- nesmärkt miljö som kan inrymma högskoleverksamhet. I båda fallen rör det sig om cirka 40 000 m2.
För båda campusområdena har tillfredsställande expansionsmöjligheter re- dovisats.
I anslutning till Södra Hammarbyhamnen kommer viss service att finnas i det planerade närliggande bostadsområdet Sickla udde. Om en gångbro byggs till Södermalm kommer den stadsdelens serviceutbud att bli tämligen lätt tillgängligt. På Kvarnholmen planeras cirka 1 000 bostäder, andra arbets- platser än högskolornas och service som är normal eller i vissa avseenden bättre än normalt för en stadsdel av denna storlek.
I ett förslag till samverkansavtal mellan Nacka kommun, KF Fastigheter AB och staten har Nacka erbjudit sig att finansiera byggnation och drift av bibliotek, konsthall och idrottsplats inom området. Några motsvarande ut- fästelser har inte gjorts vad avser Södra Hammarbyhamnen.
Kommunikationer
Vid en full utbyggnad av denna första etapp kommer campus att omfatta ca 7 000 studenter. Trafikunderlaget utgörs därutöver av — i båda alternativen — ca 1 000 bostäder (3 000 personer) och runt 1 000 anställda. Några bin— dande beslut om trafikförsörjning är inte fattade. Den i Dennispaketet ingå- ende snabbspårvägen är redovisad att kunna försörja Södra Hammarbyham- nen, olika spårbuma alternativ har redovisats för Kvarnholmen. Bussar med en turtäthet på mellan 5 och 10 minuter och med restider från Slussen på mindre än 15 minuter ger tillräcklig kapacitet för en inledande period. Förbindelser med Gullmarsplan och pendeltågen bör också skapas. På längre sikt bör spårbunden trafik etableras.
Tidsplan
I båda de nu aktuella lokaliseringarna bör ytterligare utredningar göras innan kommunens detaljplanearbete börjar. Vissa låsningar, bl.a. äldre byggnader
vars fasader skall bevaras, gör det dock möjligt att klara inflyttning i en första etapp inför höstterminen 1997. En förutsättning är därvid att plane- ringsarbetet kan fortsättas från mitten av september 1994.
Kostnader m.m.
Dessa redovisas nedan under rubriken Avtalens huvudsakliga innehåll.
Högskolomas bedömningar
Lärarhögskolans i Stockholm (LHS) ställningstagande redovisades i inled— ningen. Detta innebär att LHS inte låst sig vid något av de två alternativen men anger samlokalisering med de konstnärliga högskolorna som en viktig förutsättning för en flyttning från Rålambshovsområdet. LHS vill om möjligt att bägge alternativen skall kunna bli föremål för fördjupade studier.
Kommittén har berett de konstnärliga högskolomai Stockholm tillfälle att göra en analys av de aktuella alternativen. Sammanfattningsvis har högsko- lorna uttalat följande. Bägge alternativen har förtjänster och brister och flertalet anser att ytterligare beslutsunderlag behövs innan slutlig ställning kan tas. Samtliga betonar att en självständig och egen profil måste kunna bibehållas, att kommunikationer måste vara tillfredsställande och expansions- utrymme finnas. De högskolor som har akuta lokalproblem — Dramatiska institutet, Operahögskolan och Kungl Musikhögskolan i Stockholm — betonar behovet av en snar lösning. Operahögskolan och Danshögskolan förordar Kvarnholmen av de två alternativen. Teaterhögskolan och Konstfack avvisar bägge.
Danshögskolan (DH) har ej akuta lokalproblem, men önskar förbättringar vad gäller omklädningsrum, bibliotek och övningsscen m.m. Förutsättning för att ingå i Campus är att DH får ökad lokalarea och kan disponera öv- ningsscen på egna villkor. DH betraktar ännu förslagen som tentativa efter— som det inte framgår vad lokaliseringen innebär för DH:s del. Därför är DH:s ställningstagande preliminärt. Fördelarna väger över för alternativet Kvarnholmen. För Kvarnholmen talar det ”betydande skönhetsvårdet”. Be- fintliga kommunikationer har brister i båda alternativen men Kvarnholmen har idag såväl trafik— som tidsmässiga fördelar, men också framledes genom den tänkta spårbanan samt båtförbindelse. I bägge alternativen måste de miljömässiga omständigheterna klarläggas t.ex. förekomst av kemiska ut— släpp i marken.
Dramatiska institutet (DI) har akut lokalbrist. Snabbt genomförande därför angeläget. Förutsättning för gemensamt Campus är att samtliga konstnärliga högskolor ingår.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) har akuta lokalproblem och önskar en snar lösning. Samlokalisering med Lärarhögskolan och filosofisk fakultet har stora fördelar. Genom samlokaliseringen får den konstnärliga högskoleutbildningen en framskjuten plats i Stockholm. Fördelar med Kvam- holmen ”utomordentligt vackert”, möjlighet till spännande utformning som kan locka ny publik till evenemang. Nackdelar är det psykologiska avståndet, få boende och därmed sämre förutsättningar för kommersiella lokaler. Som fördelar med Södra Hammarbyhamnen anges närhet/lättillgängli gt för publik, att området är lätt att bebygga och att det ligger inom Stockholms stad. Som nackdelar anges att området under en längre tid efter det att högskolorna är byggda kommer att störas av byggnadsarbeten samt Värmeverket i området.
Konstfack avvisar Kvarnholmen med argumenten att läget är perifert och att det skulle göra det omöjligt att locka publik till utställningar. Vidare att identiteten skulle gå förlorad i ett stort gemensamt Campus och att samloka— lisering i sig inte är en förutsättning för samarbete. Södra Hammarbyhamnen avvisas med samma argument som Kvarnholmen men Konstfack bedömer de framtida expansionsmöjlighetema som större där. Konstfack förordar att nuvarande lokaler och område utvecklas. Styrelsen avser att genomföra en översyn av verksamheten för att fastställa framtida inriktning och därmed lokalbehov.
Operahögskolan i Stockholm (OH) har akuta lokalproblem. OH förutsätter att bägge alternativen innebär möjligheten att bedriva kvalitativ undervisning utan att lokalkostnaderna kommer att påverka densamma. Kvarnholmen för- ordas med hänvisning till läget och dess topografi och det utrymme som skapas för vision och perspektiv. Vidare framhålls en mindre komplicerad ägarbild och att Lärarhögskolan redan kommer att vara på plats vid tidpunk— ten för OH:s inflyttning.
Teaterhögskolan i Stockholm (TH) är nöjd med nuvarande lokaler och vill inte avstå från de stora och i flera delar nyrenoverade lokaler man nu dispo- nerar. TH avvisar samlokalisering med hänvisning till detta och skolan kan heller inte se några samverkansfördelar med Lärarhögskolan och övriga konstnärliga högskolor. THS inser dock de svåra lokalproblem de andra konstnärliga högskolorna har och kan därför tänka sig att delta i fortsatta diskussioner om ett eventuellt Campus för de sceniska utbildningarna och anser då att alternativet Filmstaden i Råsunda vore det bästa.
Det konstnärliga rektorskonventet har tidigare (jfr skrivelsen 1 oktober 1993) talat för en samlokalisering av de konstnärliga högskolorna utom
Teaterhögskolan och Konsthögskolan som inte är berörd då högskolan efter hand kommer att få sin lokalfråga löst på Skeppsholmen.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen i Stockholms län har för sin del förordat en lokalisering till Kvarnholmen med hänsyn till den storslagna miljön vid inloppet till Stock- holm och de stora kulturella värden som kan vinnas för hela Stockholm genom denna lösning.
Föreliggande avtalsförslag Förhandlingsorganisation
Staten har i förhandlingarna företrätts av 1994 års Stockholmskommitté, som har lokalförsörjningsansvaret för de konstnärliga högskolorna och den nya Söderstrukturen, och Lärarhögskolan i Stockholm, som har eget lokalförsörj- ningsansvar. Från kommitténs sekretariat har deltagit John Fiirstenbach (äm- nessakkunnig, tjänstledig bitr. förvaltningschef vid Stockholms universitet), och Lars Santesson, (expert, tjänstledig från upphandlingssektionen vid VHS). Lärarhögskolan har deltagit med rektor Bengt Börjeson och chefen för utbildnings- och forskningsenheten Lars Olofsson. Därutöver har biträden för den statliga sidan varit direktör Mats Robertsson, Statens lokalförsörj- ningsverk, och advokat Torgny Lindberg, Advokatfirman Hans Pedersen.
Avtalsförslagen redovisas i en underbilaga som är belagd med sekretess tills dess upphandlingen avslutats.
10)
Betecknlng
' STOCKHOLMS LÄN
Enheten för regional utveckling Peter Gorpe
...—_; LÄNSSTYRELSEN I Q&A Datum
1994-09-01 11-19911-30218
1994 års Stockholmskommitté Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Underhandsyttrande över "Kronan - Spiran - Äpplet. En ny universitetsstruktur för Stockholmsområdet".
Enligt direktiven till 1994 års Stockholmskommitté ska kommittén samråda med Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen lämnar här sina synpunkter.
Allmänt
Ett av de största regionala problemem i Stockholmsregionen är den inomregionala obalans som yttrar sig i mycket starka socio—ekonomiska skillnader mellan olika delar av regionen. Det är i första hand de södra regiondelama som haren socioiekoiio'miskt ofördelaktig sammansättning. Denna skillnad mellan söder och norr har mycket långa historiska traditioner med fabriker på söders höjder och villaförorter i norr. Obalansema förstärktes väsentligt av det forcerade byggandet under miljonprogramperioden, Flera av de kommuner som då hörsammade den tidens politiska signaler att bygga mycket och snabbt har i efterhand drabbats hårt av denna hörsamhet för statliga styrsignaler.
Ett medel att minska den regionala obalansen är att tillföra dessa områden kvalificerade arbetssplatser. En stor del av länets högteknologiska industri ligger i södra länsdelen. Till stor del rekryterar dock fortfarande denna industri sina högre tjänstemän och sin FoU- personal från centrala Stockholm eller norra länsdelen. Det räcker alltså inte med ett antal kvalificerade arbetsplatser. Länsstyrelsen har länge - i länsprogram under 1970- och 1980-talen och i olika regionala projekt - argumenterat respektive agerat för att staten skulle förlägga högre utbildning i den södra länsdelen. Därmed skulle flera effekter uppnås. Genom ett ökat utbud av högre utbildning förbättras tillgängligheten till högre studier för de boende i södra Stockholm, vilket påverkar dessas benägenhet att studera vidare. Därutöver påverkas - om än på lång sikt - dessa områdens allmänna framtoning så att de inte främst ses som problemfyllda sovstäder utan som variationsrika och resursstarka miljöer.
Förståelsen för detta behov har ökat succesivt och en hel del resultat har hittills uppnåtts, främst genom Karolinska Institutets förläggning av utbildning och forskning till Flemingsbergsområdet samt genom KTH:s etableringar i Haninge och Södertälje/Tumba. Men jämfört med den överväldigande dominansen för centrala/norra Stockholmsområdet när det gäller högre utbildning finns fortfarande mycket mer att göra.
106
Det är därför med stor tillfredsställelse som Länsstyrelsen konstaterar att en utveckling nu tycks vara på gång som kan förverkliga en mer storskalig utbyggnad av högre utbildning i södra Stockholmsregionen.
Under de många år som den här frågan utretts, diskuterats och debatterats har en rad olika lokaliseringsaltemativ figurerat och ställts mot varandra. Detta tycks i någon mån ha blockerat frågans vidare framskridande - ungefär på samma sätt som det varit inom trafikområdet. Det förslag som 1994 års Stockholmskommitté lämnar har på ett mycket förtjänstmllt sätt utarbetat en fungerande kompromiss mellan olika önskemål. Det ligger i sakens natur att alla de önskemål och ambitioner som förts fram av t.ex. olika kommuner inte kan tillgodoses. Kommitten har, enligt Länsstyrelsens mening, funnit ett utmärkt balansläge mellan önskemålet om spridning och behovet av viss koncentration för att få till stånd en effektiv utbildning och forskning.
Förslaget om de lokala studiecentra i flera kommuner är också ett nytt och intressant inslag i organisationsbilden som förtjänar allt stöd. Därmed tillgodoses också önskemålen från flera kommuner som agerat i högskolefrågan.
Det är lätt att inse att betänkandet kommer att kritiseras från en del håll därför att förslaget inte kan sägas innebära en renodlad satsning i syfte att minska de' söci'ara obalansema i regionen. Förslaget om lokaliseringen av en betydande verksamhet till Kvamholmen/ Hammarbyhamnen kan om de ses isolerade inte primärt sägas förbättra de socialt stigmatiserade södra förorternas situation. Men Länsstyrelsen vill redan nu avvisa detta slags kritik och ge kommitténs uppläggning sitt stöd. Högskoleutbildning måste tillgodose flera olika syften och det kan vara oklokt att enbart, eller ens huvudsakligen, hänga upp behovet av utbyggnad på regionala och/eller sociala skäl — även om dessa är
viktiga.
Det sagda gäller främst förslaget om Kvamholmen/Hammarbyhamnen. Här är det andra än regionalpolitiska skäl som dominerar, främst de magnifika lokaliserings- förutsättningar som Kvarnholmen erbjuder. Kvamholmens historiskt intressanta miljöer i kombination med läget vid Östersjöinloppet kan tillföra hela Söderstrukturen en "glans" som skulle vara svår att uppnå om man valt en lokalisering endast i Flemingsberg och/eller Haninge. Förslaget måste alltså ses som en helhet där de olika delarna sammantaget ändå till allt väsentligt tillgodoser önskemålet om en förbättrad regional balans bl.a. genom mer högre utbildning i södra länsdelen.
Länsstyrelsen tillstyrker därför mot denna bakgrund det förslag som lämnas 1 utredningen "Kronan— Spiran- Äpplet".
Länsstyrelsen ger härutöver några mindre synpunkter. T ydliggör organisationsbilden!
Det är något oklart vad som exakt "ingår" i Söderstrukturen och vad som bara är samlokaliserad högskoleverksamhet vid något av de tre stödjepunktema Är Söderstrukturen endast är de nya delar som etableras i takt med att Stockholms Universitet i Frescati är fullt utbyggt? Detta förefaller att vara en rimlig tolkning av texten. Likväl utgörs - åtminstone inledningsvis - den dominerande delen av undervisning
3
och forskning på de tre stödjepunktema av de högskolor/institut som redan finns, dvs Hälsohögskolan, LHS, de konstnärliga högskolorna, delar av Karolinska institutet samt av KTH. Frågan är om inte förslaget skulle bli kraftfullare man löpte linan ut och definierade samtlig högskoleverksamhet vid de tre stödjepunktema som en del i Söderstrukturen. I vart fall skulle framställningen kunna göras något tydligare på den här punkten, gäma t.ex. med något slags organisationsskiss.
Ett kompletterande sätt att tydliggöra organisationsstrukturen är att föreslå, eller åtminstone antyda, hur styrningen av Söderstrukturen (här använt i den ovan nämnda utvidgade bemärkelsen) och de tre stödjepunktema är tänkt att fitngera. Att enbart förlita sig på att en välintegrerad nätverksstruktur uppkommer genom samlokalisering förefaller väl optirnistiskt. Det torde behövas såväl egna styrorgan för hela Söderstmkturen dvs inklusive de samlokaliserade högskolorna. Denna styrelse bör också förfoga över ekonomiska resurser som kan användas för att stimulera samverkansutbildningar mellan de olika enheterna.
Utredningen talar vid flera tillfällen om betydelsen av att Söderstrukturen ska kunna tillföra universitetssystemet i Stockholmsregionen stimulerande konkurrens. Samtidigt ingår i uppdraget förutsättningen att Söderstrukturen ska ledas av styrelsen för Stockholms Universitet. Detta går inte ihop Utredningen skriver också att denna" förutsättning i uppdraget bör kunna ifrågasättas. Länsstyrelsen stödjer helt den uppfattningen. Söderstrukturen bör ha en från Stockholms Universitet fristående
ledning. Försök mildra de tre stödjepunktemas olika könsprofiler!
Den föreslagna utbildningens inriktning leder tyvärr till att man får vissa tendenser till att det blir "flickhögskolor" på Kvamholmen/Hammarby samt Novum (LHS samt humaniora resp hälsoutbildning) samt en "pojkhögskola" i Haninge. Sålänge pojkar och flickor tenderar att välja olika slags utbildningar torde detta vara svårt att helt undvika om man inte samlar allt på ett ställe. Visserligen finns det flera inslag i förslaget som visar att kommittén sökt beakta detta men möjligen bör man ytterligare markera denna ambition t.ex. genom att i några ord på vägen till den framtida organisationskommittén ange att den bör försöka finna kurskombinationer eller kursupplägg som leder till en bättre blandning. Det kan t.ex. handla om att delar av Hälsohögskolans samt Lärarhögskolans kurser t.ex. i språk och ekonomi förläggs till Campus Äpplet.
Detaljsynpunkter på texten
Vissa detaljsynpunkter och förslag till tillägg biläggs separat.
Beslut i detta ärende har fattats av länsöverdirektören Birgitta Isaksson Pérez. I beslutet deltog även planeringsdirektören Peter Gorpe, föredragande.
'? 7 & ' > x .,r , ' ' i åitiågåzzfmféré LA”? lå”; VfL—x
Peter Gorpe
Reservation
av Bosse Ringholm
Jag reserverar mig mot såväl kommitténs förslag i betänkandet som mot kommitténs skrivelse till regeringen med argumentering om lokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm och Lärarhögskolan till Kvamhol- men i Nacka alternativt Södra Hammarbyhamnen.
Skälen till min reservation är följande:
Orimlig hanteringsordning
Kommittén utsågs av regeringen i maj 1994 med uppdraget att redan till den 10 september 1994 lämna förslag i ett delbetänkande. Den utomordentligt korta arbetstiden (i praktiken två månader) har inte givit ett tillfredsställande tidsmässigt utrymme för en seriös behandling av de mycket omfattande frågor som behandlas i betänkandet. Tidsbristen har medfört att kontakter med kommuner, högskolor, organisationer, partier och andra intressenter inte har kunnat genomföras i den omfattning som hade varit önskvärt.
Betänkandet har stressats fram liksom skrivelsen om omlokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm och de konstnärliga högskolorna. Syftet har varit uppenbart — det har gällt att till varje pris försöka hinna med ett rege- ringsbeslut om omlokaliseringen före valdagen den 18 september.
Enligt min mening har en helt orimlig sammankoppling skett av kommit— téns uppgift att föreslå en ny s.k. Söderstruktur för ett universitet i södra Stockholms län och kommitténs uppgift att se över möjligheterna att samord- na de konstnärliga högskolornas lokalfrågor i Stockholmsområdet. Enligt kommitténs direktiv skall frågan om lokalisering av Lärarhögskolan i Stock- holm primärt inte behandlas i kommitténs betänkande. Trots detta har ändå en koppling mellan Lärarhögskolans och de konstnärliga högskolornas lokalbehov gjorts på ett sådant sätt att kommittén nu begär regeringens medgivande att flytta de berörda högskolorna till Kvarnholmen i Nacka alternativt Södra Hammarbyhamnen.
Denna senare hanteringsordning har menligt inverkat på kommitténs resonemang om att bygga upp en ny Söderstruktur som bl.a. skall medverka till att bidra till en bättre regional balans i Stockholms län.
S ammanfattningsv is
Jag beklagar att kommitténs direktiv och tolkningen av detsamma inte har möjliggjort en fri prövning av förutsättningama och villkoren för en upp- byggnad av en ny universitetsstruktur i södra delen av Stockholms län. Tomma industrilokaler på Kvarnholmen i Nacka och i Södra Hammarbyham- nen i Stockholm har uppenbarligen fått väga tyngre än argumentet om att uppbyggnaden av en ny universitetsstruktur bör medverka till en bättre regional balans i Stockholmsregionen.
En ny universitetsstruktur på Södertörn
Kommittén har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit behovet av att bygga ut universitetsutbildningen i Stockholms län. I förhållande till övriga landet är Stockholmsregionen underförsörjd med högskoleutbildning. Bortåt 90% av all universitetsutbildning finns i dag i den norra halvan av Stockholms län. Under senare år har en etablering skett av högre utbildning och forskning i anslutning till Huddinge universitetssjukhus, det s.k. NOVUM. Viss efter— gymnasial utbildning har därutöver etablerats i Haninge, Botkyrka och Södertälje.
Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen, Stockholms Handelskammare, företag, fackliga organisationer m.fl. har under lång tid pläderat för att högskoleutbildning borde förläggas till den södra delen av länet, framför allt till Södertörn. Både landstinget och Länsstyrelsen har i olika sammanhang betonat vikten av att låta NOVUM i anslutning till Huddinge universitets- sjukhus bli centrum för ett nytt universitet på Södertörn.
Stockholms läns landsting har nyligen erbjudit sig att satsa 250 miljoner kronor för att samordna sin eftergymnasiala vårdyrkesutbildning till en ny hälsohögskola i NOVUM. Dessa 2 500 utbildningsplatser är tillsammans med Karolinska Institutets utbildning av läkare och sjukgymnaster om 1 500 platser en bra grund för att skapa en ny universitetsstruktur, i fortsättningen benämnd Södertörns universitet.
Kommitténs förslag om en utbyggnad av universitetsplatser vid NOVUM och Huddinge universitetssjukhus (i kommitténs betänkande kallas detta för campus Spiran) kan ses som ett första steg mot Södertörns universitet, men det är tyvärr ett otillräckligt steg och som dessutom inte ges den centrala roll som enligt min uppfattning ett nytt Södertörns universitet bör ha i en s.k. Söderstruktur.
Enligt min uppfattning talar många skäl för att merparten av den nya högskoleutbildningen i Stockholms län bör förläggas till ett Södertörns
universitet. Ett sådant synsätt hindrar inte att en viss begränsad utbildnings— volym efter hand också kan förläggas till sådana platser som redan i dag har viss eftergymnasial utbildning som exempelvis Haninge och Södertälje.
De skäl som framför allt talar för att ny högskoleutbildning koncentreras till Södertörns universitet är vikten av en hög kvalitet på utbildningen, behov av samband mellan utbildning och forskning, ett effektivare resursutnyttjan- de, angelägenheten av att bidra till en bättre regional balans i Stockholms län och de mycket goda kommunikationer som finns vid NOVUM (utmärkta vägförbindelser i alla väderstreck samt pendeltågsstationen Flemmingsberg och fjärrtågsstationen Stockholm Syd).
En parallell utbyggnad av ytterligare ett universitetscentra i Kvamhol- men/Södra Hammarbyhamnen kan inte anses rimligt utifrån något av de skäl som talar för en koncentration av högskoleutbildningen till Södertörns universitet.
Lärarhögskolans behov av bättre lokaler kan lösas på annat sätt. Skolan har för egen del pekat på ett campus i Rålambshov där merparten av nuva- rande utbildning i dag finns. Men det finns också möjlighet att exempelvis förlägga den i anslutning till Södertörns universitet eller till Södertälje.
Nyttan av att samlokalisera Lärarhögskolan och de konstnärliga högsko- lorna i Stockholm har inte på ett tillfredsställande sätt kunnat visas. Flera konstnärliga högskolor är antingen helt negativa eller tveksamma till idén. Det är angeläget att de konstnärliga högskolor som har akuta lokalproblem får dessa lösta i annan ordning.
Kronologisk förteckning
QUI-kb)
x]
10.
11.
12.
13. 14. 15. 16.
17.
18.
19.
20. 21.
22.
23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33.
34.
. Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. Fi. . Kommunerna, Landstingen och Europa + Bilagedel. C. . Mäns föreställningar om kvinnor och Chefskap. S. . Vapenlagen och EG. Ju. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. . Sverige och Europa. En samhällsekonomisk konsekvensanalys. Fi. . EU, EES och miljön. M. . Historiskt vägval — Följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli medlem i Europeiska unionen. UD.
. Förnyelse och kontinuitet — om konst och kultur
i framtiden. Ku. Anslutning till EU — Förslag till övergripande lagstiftning. UD. Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. SB. Suveränitet och demokrati + bilagedel med expertuppsatser. UD. JIK-metoden, m.m. Fi. Konsumentpolitik i en ny tid. C. På väg. K.
Skoterköming på jordbruks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag. M. Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv. Del 1 och II. Ju.
Kvalitet i kommunal verksamhet — nationell uppföljning och utvärdering. C. Rena roller i biståndet — styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvaltning. UD.
Reformerat pensionssystem. S. Reforrnerat pensionssystem. Bilaga A. Kostnader och individeffekter. S. Reforrnerat pensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner. S. Förvalta bostäder. Ju. Svensk alkoholpolitik — en strategi för framtiden. S. Svensk alkoholpolitik - bakgrund och nuläge. S. Att förebygga alkoholproblem. S.
Vård av alkoholmissbrukare. S. Kvinnor och alkohol. S.
Barn — Föräldrar — Alkohol. S.
Vallagen. Ju.
Vissa mervärdeskattefrågor III — Kultur m.m. Fi. Mycket Under Samma Tak. C. Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. Ku.
Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. Ku.
35.
36. 37.
38. 39.
40. 41. 42. 43.
44. 45. 46.
47.
48. 49. 50. 51.
52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 59.
60.
61
66. 67.
68.
Vår andes stämma — och andras.
Kulturpolitik och intemationalisering. Ku. Miljö och fysisk planering. M. Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet i Sverige. UD. Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993. UD. Gamla är unga som blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna. Europeiska äldreäret 1993. S. Långsiktig strälskyddsforskning. M. Ledighetslagstittningen — en översyn. A. Staten och trossamfunden. C. Uppskattad sysselsättning — om skatternas betydelse för den privata tjänstesektorn. Fi. Folkbokföringsuppgiftema i samhället. Fi. Grunden för livslångt lärande. U. Sambandet mellan samhällsekonomi, transfereringar och socialbidrag. S. Avveckling av den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer. U. Kunskap för utveckling + bilagedel. A. Utrikessekretessen. Ju.
Allemanssparandet — en översyn. Fi. Minne och bildning. Museemas uppdrag och organisation + bilagedel. Ku. Teaterns roller. Ku. Mästarbrev för hantverkare. Ku. Utvärdering av praxis i asylärenden. Ku. Rätten till ratten — reformerat bilstöd. 5. Ett centrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats. S. Beskattning av fastigheter, del II — Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. Fi. 6 Juni Nationaldagen. Ju.
Vilka vattendrag skall skyddas? Principer och förslag. M. Vilka vattendrag skall skyddas? Beskrivningar av vattenområden. M.
Särskilda skäl — utformning och tillämpning av 2 kap. 5 5 och andra bestämmelser i utlänningslagen. Ku. . Pantbankemas kreditgivning. N. 62 . 63 . 64 . 65 .
Rationaliserad fastighetstaxering, del I. Fi. Personnummer — integritet och effektivitet. Ju. Med raps i tankarna? M. Statistik och integritet, del 2 — Lag om personregister för officiell statistik m.m. Fi. Finansiella tjänster i förändring. Fi. Räddningstjänst i samverkan och på entreprenad. Fö. Otillbörlig kurspåverkan och vissa insiderfrågor. Fi.
Statens offentliga utredningar 1994
Kronologisk förteckning
69.
70. 71.
72.
73.
74. 75. 76.
77. 78. 79. 80.
81. 82.
83.
84. 85.
86.
87.
88. 89.
91.
92. 93. 94. 95. 96. 97. 98.
On the General Principles of Environment Protection. M. Inomkommunal utjämning. Fi. Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. S. Sjukpenning, arbetsskada och förtidspension — förutsättningar och erfarenheter. S. Ungdomars välfärd och värderingar — en under- sökning om levnadsvillkor, livsstil och attityder. C. Punktskattema och EG. Fi. Patientskadelag. C.
Trade and the Environment - towards a sustainable playing field. M.
Tillvarons trösklar. C. Citytunneln i Malmö. K. Allmänhetens bankombudsman. Fi. Iakttagelser under en reform — Lägesrapport från Resursberedningens uppföljning vid sex universitet och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning. U. Ny lag om skiljeförfarande. Ju. Förstärkta miljöinsatser i jordbruket — svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. Jo. Övergång av verksamheter och kollektiva upp— sägningar. EU och den svenska arbetsrätten. A. Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U. Ny lag om skatt på energi. En teknisk översyn och EG-anpassning.
— Motiv. Del I. — Författningstext och bilagor. Del II. Fi. Teknologi och vårdkonsumtion inom sluten somatisk korttidsvård 1981—2001. 5.
Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Fi. Mervärdesskatten och EG. Fi. Tullagstiftningen och EG. Fi.
. Kart- och fastighetsverksamhet — finansiering, samordning och författningsreglering. M. Trafiken och koldioxiden — Principer för att minska trafikens koldioxidutsläpp. K. Miljözoner för trafik i tätorter. K. Levande skärgårdar. Jo.
Dagspresseni 1990-talets medielandskap. Ku. En allmän sjukvårdsförsäkring i offentlig regi. S. Följdlagstiftning till miljöbalken. M.
Reglering av vattenuttag ur enskilda brunnar. M. Beskattning av förmåner. Fi.
99. Domaren i Sverige inför framtiden — utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. Del A+B. Ju. 100. Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m. Fi. 101. Höj ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. 102. Analys och utvärdering av bistånd. UD. 103. Studiemedelsfinansierad polisutbildning. Ju.
104. PVC - en plan för att undvika miljöpåverkan. M. 105. Ny lagstiftning om radio och TV. Ku. 106. Sjöarbetstid. K. 107.Säkrare finansiering av framtida kämavfalls- kostnader. M. 108. Säkrare finansiering av framtida kärnavfalls— kostnader — Underlagsrapporter. M. 109. Tåget kommer. K. 110. Omsorg och konkurrens. S. 111. Bilars miljöklassning och EG. M. 112. Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. En studie av konsumentupplevelser. Jo.
113. Växande råvaror. M. 114. Avfallsfri framtid. M. 115. Sjukvårdsreformer i andra länder. S. 116. Skyldighet att lagra olja och kol. N. 117. Domstolsprövning av förvaltningsärenden. Ju. 118. Informationsteknologin-Vingar åt människans förmåga. SB. 119. Livsmedelspolitik för konsumenterna. — Reformen som kom av sig. Jo. 120. Finansiell leasing av lös egendom. Ju. 121. Bosparande. Fi. 122. Trygghet mot brott i lokalsamhället. Kartläggning, principiella synpunkter och förslag. Ju. 123. Miljöombudsman. M. 124. Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Ju. 125. Samordnad insamling av miljödata. K. 126. Husläkarreformens första halvår. S. 127. Kronan Spiran Äpplet. En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet. U.
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. [11] lnfonnationsteknologin -Vingar åt människans förmåga.[l 18]
J ustitiedepartementet
Vapenlagen och EG [4] Kriminalvård och psykiatri. [5] Års— och koncernredovisning enligt EG-direktiv. Del I och 11. Ju. [l7] Förvalta bostäder. [23] Vallagen. [30] Utrikessekretessen. [49] 6 Juni Nationaldagen. [58]
Personnummer — integritet och effektivitet. [63] Ny lag om skiljeförfarande. [81] Domaren i Sverige inför framtiden — utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. Del A+B. [99]
Studiemedelsfinansierad polisutbildning. [103] Domstolsprövning av förvaltningsärenden. [117] Finansiell leasing av lös egendom. [120] Trygghet mot brott i lokalsamhället. Kartläggning, principiella synpunkter och förslag. [122] Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. [124]
Utrikesdepartementet
Historiskt vägval — Följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli medlem i Europeiska unionen. [8] Anslutning till EU — Förslag till övergripande lagstiftning. [10] Suveränitet och demokrati + bilagedel med expertuppsatser. [12] Rena roller i biståndet — styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvaltning. [19] Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet i Sverige. [37] Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993. [38] Analys och utvärdering av bistånd. [102]
Försvarsdepartementet Räddningstjänst i samverkan och på entreprenad. [67]
Socialdepartementet
Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. [3] Reformerat pensionssystem. [20] Reformerat pensionssystem. Bilaga A. Kostnader och individeffekter. [21]
___—___—
Reformerat pensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22] Svensk alkoholpolitik — en strategi för framtiden. [24] Svensk alkoholpolitik — bakgrund och nuläge. [25] Att förebygga alkoholproblem. [26] Vård av alkoholmissbrukare. [27] Kvinnor och alkohol. [28]
Barn — Föräldrar — Alkohol. [29]
Gamla är unga som blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna. Europeiska äldreåret 1993. [39] Sambandet mellan samhällsekonomi, transfereringar och socialbidrag. [46] Rätten till ratten — reformerat bilstöd. [55] Ett centrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats. [56] Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71] Sjukpenning, arbetsskada och förtidspension — förutsättningar och erfarenheter. [72] Teknologi och vårdkonsumtion inom sluten somatisk korttidsvård 1981—2001. [86] En allmän sjukvårdsförsäkring i offentlig regi. [95] Omsorg och konkurrens. [110] Sjukvårdsreformer i andra länder. [115] Husläkarreformens första halvår. [126]
Kommunikationsdepartementet
På väg. [15] Citytunneln i Malmö. [78]
Trafiken och koldioxiden — Principer för att minska trafikens koldioxidutsläpp. [91] Miljözoner för trafik i tätorter. [92]
Sjöarbetstid. [106] Tåget kommer. [109] Samordnad insamling av miljödata. [125]
Finansdepartementet
Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. [1] Sverige och Europa. En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] JIK-metoden, m.m. [13]
Vissa mervärdeskattefrågor lII — Kultur m.m. [31] Uppskattad sysselsättning - om skatternas betydelse
för den privata tjänstesektorn. [43] Folkbokföringsuppgiftema i samhället. [44] Allemanssparandet — en översyn. [50] Beskattning av fastigheter, del II — Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. [57] Rationaliserad fastighetstaxering, del [. Fi. [62] Statistik och integritet, del 2
— Lag om personregister för officiell statistik m.m. [65]
Systematisk förteckning
Finansiella tjänster i förändring. [66] Otillbörlig kurspåverkan och vissa insiderfrågor. [68] Inomkommunal utjämning. [70] Punktskattema och EG. [74] Allmänhetens bankombudsman. [79] Ny lag om skatt på energi. En teknisk översyn och EG—anpassning.
— Motiv. Del I.
— Författningstext och bilagor. Del II. [85] Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter. [87] Mervärdesskatten och EG. [88] Tullagstiftningen och EG. [89] Beskattning av förmåner. [98] Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m. [100] Bosparande. [121]
Utbildningsdepartementet
Grunden för livslångt lärande. [45] Avveckling av den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer. [47] Iakttagelser under en reform — Lägesrapport från Resursberedningens uppföljning vid sex universitet och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning. [80] Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. [84] Höj ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning. [101] Kronan Spiran Äpplet. En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet. [127]
J ordbruksdepartementet
Förstärkta miljöinsatser i jordbruket
— svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. [82] Levande skärgårdar. [93] Konsumenterna och livsmedelskvaliteten.
En studie av konsumentupplevelser. [112] Livsmedelspolitik för konsumenterna.
— Reformen som kom av sig. [119]
Kulturdepa rtementet
Förnyelse och kontinuitet — om konst och kultur
i framtiden. [9] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. [34] Vår andes stämma — och andras. Kulturpolitik och intemationalisering. [35] Minne och bildning. Museemas uppdrag och organisation + bilagedel. [51]
Teaterns roller. [52] Mästarbrev för hantverkare. [53] Utvärdering av praxis i asylärenden. [54] Särskilda skäl — utformning och tillämpning av 2 kap. 5 5 och andra bestämmelser i utlänningslagen. [60] Dagspresseni 1990—talets medielandskap. [94] Ny lagstiftning om radio och TV. [105]
Näringsdepartementet
Pantbankemas kreditgivning. [61] Skyldighet att lagra olja och kol. [116]
Arbetsmarknadsdepartementet Ledighetslagstihningen — en översyn [41] Kunskap för utveckling + bilagedel. [48] Övergång av verksamheter och kollektiva upp- sägningar. EU och den svenska arbetsrätten. [83]
Civildepartementet
Kommunerna, Landstingen och Europa.
+ Bilagedel. [2] Konsumentpolitik i en ny tid. [14] Kvalitet i kommunal verksamhet — nationell uppföljning och utvärdering. [18] Mycket Under Samma Tak. [32] Staten och trossamfunden. [42] Ungdomars välfärd och värderingar — en under- sökning om levnadsvillkor, livsstil och attityder. ]73] Patientskadelag. [75] Tillvarons trösklar. [77]
Miljö- och naturresursdepartementet EU, EES och miljön. [7]
Skoterköming på jordbruks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] Miljö och fysisk planering. [36] Långsiktig strålskyddsforskning. [40] Vilka vattendrag skall skyddas? Principer och förslag. [59] Vilka vattendrag skall skyddas? Beskrivningar av vattenområden. [59] Med raps i tankarna? [64] On the General Principles of Environment Protection. [69]
Trade and the Environment — towards a sustainable playing field. [76] Kart- och fastighetsverksamhet — finansiering, samordning och författningsreglering. [90] Följdlagstiftning till miljöbalken. [96]
Systematisk förteckning
Reglering av vattenuttag ur enskilda brunnar. [97] PVC — en plan för att undvika miljöpåverkan. [104] Säkrare finansiering av framtida kämavfallskostnader. [107] Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader — Underlagsrapporter. [108] Bilars miljöklassning och EG. [111] Växande råvaror. [113] Avfallsfri framtid. [114]
Miljöombudsman. [123]
