Dir. 1997:96

Vidgad försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet

Dir. 1997:96

Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utarbeta förslag om en utvidgning till andra verksamhetsområden av den försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet som för närvarande bedrivs inom ramen för lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik.

Bakgrund

Riksdagen vill vidga försöksverksamheten med kommunal uppdragsverksamhet

I propositionen Kommunal uppdragsverksamhet avseende kollektivtrafik m.m. (prop. 1995/96:167) föreslog regeringen bl.a. att uppdragsverksamhet på försök skulle få bedrivas av kommunala bolag inom området för kollektivtrafik. För att få bedriva sådan verksamhet ställdes vissa villkor. Konstitutionsutskottet delade regeringens uppfattning och angav i betänkandet över propositionen att de kommunala bolagen, när det gäller kollektivtrafiken, borde få tillåtas delta i upphandlingar som anordnas av andra kommuner och landsting (bet. 1995/96:KU34). Riksdagen antog regeringens lagförslag och lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik trädde i kraft den 1 juli 1996 och gäller till utgången av år 2002.

Konstitutionsutskottet behandlade nyligen i sitt betänkande Kommunala kompetensfrågor (bet. 1996/97:KU12) bl.a. frågan om en utvidgning av den kommunala kompetensen beträffande näringsverksamhet. Utskottet angav då bl.a. att det är värdefullt att de kommunala trafikföretagen har möjlighet att försöksvis bedriva verksamhet i andra kommuner. För övrig kommunal verksamhet pekade utskottet på att det enligt praxis finns möjligheter att sälja tjänster utanför den egna kommunen. Utskottet uttalade därvid att det finns skäl att vidga försöksverksamheten till att även omfatta annan kommunal verksamhet och att regeringen därför snarast bör lägga fram förslag för riksdagen med denna innebörd. Utskottet hemställde därför att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Regeringen har i propositionen Mer tillgänglig kollektivtrafik (prop. 1996/97:115) bl.a. föreslagit att lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik skall ersättas med en ny lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Detta föranleder en följdändring av lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att bedriva viss linjetrafik. Ändringen innebär att en sådan trafikhuvudman, som kan ge någon ett uppdrag att bedriva kollektivtrafik, kan vara ett landsting, en kommun, ett regionförbund, ett kommunalförbund eller ett aktiebolag som bildats av kommuner och landsting i ett län. Förslaget har ännu inte behandlats av riksdagen.

1995 års yrkestrafikutredning föreslog i sitt betänkande Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93) bl.a. att vissa bestämmelser i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik skall flyttas över och inarbetas i den nya yrkestrafiklag som utredningen föreslår. Regeringen avser att under hösten till riksdagen överlämna en proposition om yrkestrafik där bl.a. denna fråga behandlas.Tidigare behandling av frågan om uppdragsverksamhet

Frågan om förutsättningarna och gränserna för kommunal uppdragsverksamhet har diskuterats under hela 90-talet. Konkurrenskommittén föreslog i sitt betänkande Konkurrens inom den kommunala sektorn (SOU 1991:104) att kommuner och landsting skulle tillåtas att under vissa förutsättningar bedriva uppdragsverksamhet. Förslaget ledde aldrig till någon lagstiftning.

Lokaldemokratikommittén föreslog i sitt delbetänkande Kommunal uppdragsverksamhet (SOU 1992:128) en treårig försöksverksamhet under vilken kommuner och landsting, utan hinder av den kommunala lokaliseringsprincipen, skulle ges rätten att sälja sina tjänster både till varandra och på den öppna marknaden. Förslaget omfattade alla verksamheter. Inte heller denna gång ledde förslaget till några lagstiftning.

I propositionen Lokal demokrati (prop. 1993/94:188) aviserade den dåvarande regeringen att frågan om uppdragsverksamhet med hänsyn till remissutfallet över betänkandet SOU 1992:128 skulle beredas vidare. Konstitutionsutskottet angav i sitt betänkande över propositionen bl.a. att den utgick från att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till en reglering av kommunal uppdragsverksamhet (bet. 1993/94:KU40 s. 50).

Inom det dåvarande Civildepartementet inrättades en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. utreda förutsättningarna för kommuner och landsting att bedriva uppdragsverksamhet åt varandra. Arbetsgruppen avlämnade rapporten Kommunal uppdragsverksamhet och kommunal samverkan om myndighetsutövning (Ds 1995:13). I rapporten föreslogs bl.a. att kommunala aktiebolag, under vissa förutsättningar, skulle ges möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet inom den s.k. kollektivtrafiken. Som nämnts tidigare föreslog regeringen i propositionen Kommunal uppdragsverksamhet avseende kollektivtrafik m.m. (prop. 1995/96:167) bl.a. att uppdragsverksamhet på försök skulle få bedrivas av kommunala bolag inom området för kollektivtrafik på det sätt som nu också sker.

Utredaren skall med utgångspunkt i vad som sägs i konstitutionsutskottets betänkande Kommunala kompetensfrågor (bet. 1996/97:KU12) och regleringen i lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik

  • föreslå inom vilket eller vilka områden och på vilket sätt den pågående försöksverksamheten kan utvidgas,
  • beakta de konkurrens- och EU-aspekter som kan ha betydelse i detta sammanhang, samt
  • utarbeta de författningsförslag som anses erforderliga.

Förslaget om en utvidgning av försöksverksamheten skall ges en sådan utformning att det inte inbjuder till otillbörlig skatteplanering, subventionering eller på annat sätt medför att otillbörliga konkurrensfördelar kan uppkomma.

Utredaren skall under arbetet samråda med företrädare för näringslivet.

För utredningsuppdraget gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 januari 1998.