Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall göra en översyn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område och föreslå de författningsändringar som föranleds av övervägandena.

Utredaren skall

• beskriva förändringarna inom TV-området och analysera vilka konsekvenserutvecklingen haft för konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden,
• analysera hur konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden kan komma att påverkas av skiftet från analog till digital sändningsteknik,
• överväga behovet av att ändra reglerna för koncessionsavgift på TV-området, dels beträffande avgiftsskyldigheten, dels beträffande avgiftens storlek samt hur avgiften skall beräknas.

Bakgrund

Reklam-TV-sändningar via satellit med särskild inriktning mot den svenska publiken inleddes under senare delen av 1980-talet. TV-sändningar med reklam i marknätet startade efter det att Nordisk Television AB (senare namnändrat till TV4 AB) den 11 november 1991 meddelats sändningstillstånd av regeringen.

Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen) trädde i kraft den 1 mars 1992. Enligt 1 § första stycket skall koncessionsavgift betalas av ett programföretag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen (1996:844) att sända TV-program med analog sändningsteknik i hela landet under förutsättning att företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt.

Syftet med koncessionsavgiften är att motverka effekterna av den bristfälliga konkurrens som är följden av att det företag som har ensamrätt att sända reklam-TV i rikstäckande marksändningar i viss mån verkar på en skyddad marknad (prop. 1991/92:78 s.10-12, bet. 1991/92:KU21, rskr. 1991/92:114). Avgiften består enligt 2-4 §§ koncessionsavgiftslagen av dels en fast del, dels en rörlig del som baseras på reklamintäkterna. Den fasta avgiften och beloppsgränserna för den rörliga avgiften justeras årligen med hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex. För år 2000 uppgick koncessionsavgiften till sammanlagt 548 522 366 kronor.

I propositionen som låg till grund för koncessionsavgiftens införande (prop. 1991/92:78) anfördes att det är naturligt att koncessionsavgiften upphör om Sveriges Television AB (SVT) skulle få tillstånd att sända betalda annonser. Detsamma gäller om något annat företag får tillstånd att sända reklam i rikstäckande televisionssändningar. Enligt propositionen är det emellertid i det senare fallet inte självklart att skyldigheten att betala avgift helt skall bortfalla. I sådant fall, liksom i fall av andra förändringar i fråga om aktörer eller teknik på marknaden, kan det finnas skäl att mer förutsättningslöst ompröva avgiftens konstruktion och storlek.

I november 2000 beslutade riksdagen att marksänd digital-TV skulle få byggas ut i hela landet (prop. 2000/01:01 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Regeringen har därefter gett tillstånd för rikstäckande digitala sändningar av 18 programtjänster.

Före den 1 juli 2001 var skyldigheten att betala koncessionsavgift knuten till att programföretaget var ensamt om rätten att bedriva rikstäckande TV-sändningar med reklam, oavsett sändningsteknik. Genom riksdagens beslut (prop. 2000/01:132, bet. 2000/01:KU26, rskr. 2000/01:277) ändrades detta. Fr.o.m. den 1 juli 2001 gäller avgiftsskyldigheten under förutsättning att programföretaget är ensamt om att ha tillstånd att bedriva rikstäckande TV-sändningar med reklam med analog sändningsteknik. Skälet för preciseringen var att det numera finns flera programföretag som har rätt att bedriva rikstäckande TV-sändningar med reklam i det digitala marknätet. Dock har antalet hushåll som har skaffat sig mottagarutrustning än så länge inte haft någon avgörande inverkan på den konkurrensfördel som det medför att vara ensam om att sända rikstäckande reklam-TV i marknätet med analog teknik.

I samband med beslutet gav riksdagen till känna för regeringen att en grundlig översyn av reglerna för koncessionsavgift bör göras beträffande dels avgiftsskyldigheten, dels avgiftens storlek (bet. 2000/01:KU26). Riksdagen fann en sådan översyn motiverad mot bakgrund av att TV-marknaden har förändrats betydligt sedan TV 4 AB fick reklammonopol i det analoga marknätet.

Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen skyndsamt borde utreda den särskilda frågan om koncessionsavgift vid analog sändningsteknik. Regeringen beslutar i dag om en proposition (prop. 2001/02:170) med förslag till ändring av 4 § koncessionsavgiftslagen. Förslaget innebär att koncessionsavgiften begränsas genom att reklamintäkter från unikt digitala programtjänster i marknätet inte ingår i underlaget för avgiftens beräkning. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2002.

Regeringen har nyligen i propositionen Ändrade regler om annonser i TV-sändningar (prop. 2001/2002:82) lämnat förslag till ändringar av reglerna i radio-_och_TV-lagen vilka medför att det blir tillåtet att avbryta TV-program för att sända annonser. Förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 april 2002, syftar till att minska de störningar som reklamavbrott i kommersiell TV innebär för publiken.

Förändringarna inom TV-området

De senaste 15 åren har omfattande förändringar skett på TV-området. År 1985 fanns två rikstäckande TV-kanaler. I dag finns dessutom ca 15 kommersiella TV-kanaler som särskilt vänder sig till den svenska publiken. Därutöver finns möjlighet att ta emot ett stort antal TV-kanaler via satellit från hela världen.

Det ökade utbudet innebär dock inte automatiskt att en efterfrågan på dessa tjänster uppkommer i samma omfattning. Trots 10-15 år med satellit- och kabel-TV har ca en tredjedel av det svenska folket fortfarande endast tillgång till tre svenska marksända TV-kanaler. Det totala TV-tittandet i Sverige fördelas till ca 90 procent på de fem största TV-kanalerna, dvs. SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5. SVT och TV4 står tillsammans för ca 70 procent av det svenska folkets TV-tittande.

TV4 är - genom sändningstillståndet i det analoga marknätet och genom att kabel-TV-företagen är skyldiga att vidaresända programtjänsten i sina nät (s.k. must carry) - den enda reklamfinansierade TV-kanal som hela befolkningen har tillgång till. Konkurrerande reklam-TV-kanaler som sänds via satellit, och tas emot via kabel eller parabol, har som mest ca 65 procents befolkningstäckning.

Av de totala reklaminvesteringarna på 17,2 miljarder kronor under år 2000 placerades 23 procent, dvs. ca 3,9 miljarder kronor, i TV-reklam. TV4 AB redovisade för samma år att bolagets annonsintäkter uppgick till 2,2 miljarder kronor.

Samtliga sändningsformer för TV - marknät, satellit och kabel - står inför ett skifte från analog till digital sändningsteknik.

Efter riksdagsbeslutet om att marksänd digital-TV får byggas ut i hela landet har regeringen gett 18 programtjänster rikstäckande digitala sändningstillstånd. Regeringen uppdrog i mars 2001 åt Post- och telestyrelsen att koordinera frekvenser för ytterligare två rikstäckande sändarnät för marksänd digital-TV. När ett femte och sjätte nät tas i bruk kommer de digitala marksändningarna att kunna rymma ett 30-tal olika programtjänster. Genom utbyggnaden har i dagsläget 90 procent av befolkningen möjlighet att ta emot digital marksänd TV. Antalet hushåll som har faktiska förutsättningar att utnyttja denna möjlighet, genom att nödvändig mottagarutrustning anskaffats, ökar stadigt men uppgår ännu endast till ca 100 000.

Den statliga digital-TV-kommittén överlämnade i november 2001 sitt slutbetänkande Digital TV - modernisering av marknätet (SOU 2001:90). Om det digitala marknätet byggs ut på det sätt som Digital-TV-kommittén räknar med kommer digitala marksändningar att bli tillgängliga för alla hushåll. Digital-TV-kommittén har vidare föreslagit att de analoga marksändningarna skall avvecklas år 2007. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Digitaliseringen av marknätet kan få till effekt att flera reklamfinansierade TV-kanaler får samma räckvidd som TV4. I takt med att tillgången till och användningen av de digitala marksändningarna ökar kan TV4 AB:s särställning som rikstäckande reklam-TV-kanal komma att förändras.

Den särskilde utredaren skall beskriva de förändringar som skett på TV-området sedan början av 1990-talet och analysera vilka konsekvenser utvecklingen haft för konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden och för TV4 AB:s ställning gentemot konkurrerande reklam-TV-kanaler. I analysen kan utredaren även ta hänsyn till hur de villkor som enligt sändningstillståndet gäller för TV4 har ändrats under perioden.

Utredaren skall vidare göra en analys av hur konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden kan komma att påverkas av skiftet från analog till digital sändningsteknik. En viktig utgångspunkt för detta arbete är de bedömningar som Digital-TV-kommittén redovisar i sitt slutbetänkande. Utredaren kan även analysera följderna för koncessionsavgiften av en kortare eller längre avvecklingsperiod för de analoga marksändningarna. Konsekvenserna av det tidigare nämnda förslaget till ändrade annonsregler skall ingå i analysen.

Den särskilde utredaren skall, utifrån sin analys av förändringarna inom TV-området och utvecklingens konsekvenser för konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden, se över reglerna för koncessionsavgift på televisionens område. Om utredaren kommer fram till att en avgiftsskyldighet fortsatt är motiverad skall utredaren föreslå hur stor avgiften skall vara och hur den skall beräknas för att fylla avsedd konkurrensreglerande funktion. Utredaren skall även föreslå de författningsändringar som föranleds av övervägandena.

Utredaren skall vidare redovisa de ekonomiska konsekvenserna av framlagda förslag.

Utredaren skall utföra uppdraget i samverkan med berörda företag och myndigheter.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari 2003.

(Kulturdepartementet)