Dir. 2002:47

Översyn av studiehjälpen

Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall se över studiehjälpssystemet, dvs. studiestödet för studerande under 20 år i gymnasieskolan och i annan gymnasial utbildning. Utredaren skall klargöra studiehjälpens syfte, dess roll som studiestöd i relation till olika ekonomiska samhällsstöd, främst på det familjepolitiska området, samt graden av måluppfyllelse i systemet. Utredaren skall utifrån den gjorda analysen ge förslag till studiehjälpens framtida syfte och roll. Utredaren skall vidare granska regelverket för studiehjälpen och lämna förslag till författningsändringar som leder till att regelverket förenklas och förtydligas.

Utredaren skall särskilt se över frågan om studiestöd till elever i gymnasiesärskolan. Utredaren skall därvid kartlägga och analysera konsekvenserna av tre olika alternativ. Om dessa elever även fortsättningsvis skall få förlängt barnbidrag, om gymnasiesärskolan skall inordnas i studiehjälpssystemet eller om den skall inordnas i såväl studiehjälps- som studiemedelssystemet. Utredaren skall i det sammanhanget kartlägga och analysera samspelet mellan studiestöd och andra former av ekonomiska samhällsstöd till elever i sådan utbildning och deras familjer. Utredaren skall ta ställning för ett av alternativen. I det fall utredarens förslag innebär att författningar behöver ändras, skall utredaren lämna förslag till sådana.

Bakgrund

Studiehjälpssystemet i ett historiskt perspektiv

Studiehjälpssystemet infördes i sin moderna form 1964. De grundläggande principerna för studiehjälpen formulerades av studiehjälpsutredningen i betänkandet Bättre studiehjälp (SOU 1963:48). Studiehjälpen skulle ingå som ett led i utbildningspolitiken. Den skulle vara ett stöd i samhällets strävan att ge alla ungdomar - oberoende av social och ekonomisk bakgrund och oavsett bostadsort - möjlighet att få den utbildning de hade förutsättningar och intresse för. Studiehjälpen skulle också utgöra en del av samhällets stöd till barnfamiljerna.

Studiehjälpen bestod 1964 av ett generellt bidrag till elever som påbörjat gymnasiala studier före 21 års ålder och ett studiebidrag till elever som påbörjat de gymnasiala studierna efter 21 års ålder. Vid sidan om det generella studiebidraget ingick även i studiehjälpen ett inkomstprövat tillägg och ett behovsprövat tillägg som syftade till att stimulera en breddad rekrytering till gymnasieskolan. Vidare bestod studiehjälpen av ett inackorderingstillägg och ett resetillägg som syftade till att skapa mer likvärdiga utbildningsmöjligheter för ungdomar i glesbygd och mindre tätorter.

Studiehjälpens utformning har förändrats i olika avseenden sedan 1964. Bland annat beslutade riksdagen 1973 att äldre elever (dvs. elever som fyller minst 20 år under det kalenderhalvår då läsåret eller kursen börjar) inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal och statlig vuxenutbildning m.fl. skolformer, skulle föras över till studiemedelssystemet. Vidare beslutade riksdagen 1979 att fr.o.m. den 1 juli 1979 ge 18- till 19-åringar, som var oberoende av föräldraekonomin och som gick i gymnasial utbildning, möjlighet att låna återbetalningspliktiga studiemedel upp till samma beloppsnivå som elever inom studiemedelssystemet. Denna möjlighet avskaffades den 1 juli 1992.

År 1984 infördes ett extra tillägg inom studiehjälpen med syfte att öka möjligheterna för ungdomar i inkomstsvaga hushåll att bedriva studier.

Även under 1990-talet har vissa förändringar genomförts i studiehjälpssystemet.

Studiehjälpen i dag

Studiehjälpen består i dag av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Bestämmelser om studiehjälpen finns främst i studiestödslagen (1999:1395), i studiestödsförordningen (2000:655), i förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor samt i föreskrifter som har meddelats av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiehjälpen administreras av CSN.

Studiehjälp lämnas för utbildning på gymnasial nivå i allmänhet fr.o.m. kvartalet efter det att den studerande fyllt 16 år t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år. Inackorderingstillägg kan dock lämnas även till studerande som är yngre. Fr.o.m. det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år lämnas studiemedel för studier på gymnasial nivå.

Studiehjälp lämnas under nio månader per år till skillnad från det allmänna barnbidraget som lämnas varje månad. Studiehjälp lämnas endast för de delar av ett läsår då den studerande bedriver studier. Avsikten är att studiehjälpen fr.o.m. år 2003 skall lämnas under tio månader per år i enlighet med riksdagens beslut med anledning av 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:UbU2, rskr. 2000/01:100). Huvudregeln är att studiehjälp endast får lämnas vid heltidsstudier.

Studiebidraget i studiehjälpen följer beloppsmässigt det allmänna barnbidraget. Bidragen är lika stora per månad och lämnas oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. För 2002 är stödet 950 kronor per barn och månad. Under år 2000 betalades studiebidrag ut till omkring 386 000 elever.

Extra tillägg är ett bidrag som studerande från inkomstsvaga hushåll kan ansöka om. Beroende på det ekonomiska underlag som beräknas för familjen är tillägget 285 kronor, 570 kronor eller 855 kronor per månad. Det ekonomiska underlaget får uppgå till högst 125 000 kronor per år under 2001/02 för att en familj skall kunna få det lägsta beloppet i extra tillägg. Drygt fem procent av studiehjälpstagarna får extra tillägg.

Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd enligt 5 kap. 33 § i skollagen (1985:1100). Skyldigheten gäller t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Bidragsnivån är knuten till prisbasbeloppet.

Till studerande vid andra läroanstalter och utbildningar än sådana som ingår i det offentliga skolväsendet kan statligt inackorderingstillägg lämnas (2 kap. 2 § studiestödsförordningen). Av CSN:s föreskrifter (CSNFS 2001:6) framgår att inackordering kan lämnas till en elev om ett nationellt program eller ett program med nationell inriktning inte finns på elevens hemort och skolorten ligger på sådant avstånd att eleven lämpligen inte kan resa varje dag. Vilket belopp som lämnas beror på avståndet mellan föräldrahemmet och skolan. Det statliga inackorderingstillägget lämnas med lägst 1 190 kronor och högst 2 350 kronor per månad. Drygt en procent av studiehjälpstagarna får ett sådant tillägg.

Ekonomiska stöd till elever i gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan och vänder sig till ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda. Drygt 5 100 elever deltog i gymnasiesärskolan läsåret 2000/01.

I 6 kap.skollagen (1985:1100) finns särskilda bestämmelser om särskolan. Särskolan omfattar obligatorisk särskola samt gymnasiesärskola. Den obligatoriska särskolan skall ha tio årskurser, varav den sista årskursen är frivillig. Gymnasiesärskolan omfattar fyra år. Ungdomar har rätt att påbörja studier i gymnasiesärskolan fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, om styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i gymnasieskolan för att de är utvecklingsstörda.

Hemkommunen skall sörja för att utbildning inom särskolan anordnas för var och en som har rätt att gå i särskolan. Detta skall ske genom att hemkommunen anordnar särskola eller kommer överens med en annan kommun att denna tar emot eleven i sin särskola. Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att, så långt det är möjligt, organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet p.g.a. skolgången. I övrigt skall även beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna.

Kommunerna är skyldiga att för eleverna i sin särskola anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild omständighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte sådana elever som väljer att gå i en annan särskola än den som kommunen annars skulle placerat eleven i om något önskemål om en viss skola inte framställts.

För barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Gymnasiesärskolan är inte en studiestödsberättigande skolform. I stället får elever i gymnasiesärskolan förlängt barnbidrag, enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag. Det förlängda barnbidraget lämnas med 950 kronor per månad fr.o.m. kvartalet efter det under vilken eleven fyllt 16 år. Förlängt barnbidrag lämnas t.o.m. den månad eleven slutför utbildningen eller avbryter studierna.

Många av gymnasiesärskolans elever har rätt till förtidspension eller sjukbidrag. Förtidspension lämnas till den som fyllt 16 år om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukbidrag lämnas om nedsättningen av arbetsförmågan inte kan anses vara varaktig men kan antas bli bestående under avsevärd tid.

Bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag kommer att ändras fr.o.m. den 1 januari 2003 (prop. 2000/01:96, bet. 2000/01:SfU15, rskr. 2000/01:257). Detta innebär bl.a. att ungdomar med funktionshinder i åldern 19-29 år kommer att kunna få aktivitetsersättning i stället för förtidspension. Aktivitetsersättningen skall beviljas för längst tre år i taget för att uppmuntra till aktivitet hos dem som är ersättningsberättigade. Till personer som är funktionshindrade i åldern 19-29 år som studerar på grundskole- eller gymnasienivå kommer hel aktivitetsersättning att lämnas utan någon prövning av arbetsförmågan.

Elever i gymnasiesärskolan och deras familjer kan även få andra ekonomiska stöd under studietiden såsom exempelvis handikappersättning.

Tidigare utredningsarbete

I Familjeutredningens slutbetänkande Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24) lämnas olika förslag till förändringar av de sociala trygghetssystemen som, om de genomförs, kommer att beröra studiehjälpen. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Behovet av en översyn

Studiehjälp

Studiehjälpssystemet berördes inte av den studiestödsreform som trädde i kraft den 1 juli 2001. Stödet undantogs uttryckligen från Studiestödsutredningens (dir. 1994:148) arbete. Vissa nödvändiga anpassningar i lagstiftningen har gjorts beträffande studiehjälpen med anledning av studiestödsreformen, men någon mer genomgripande översyn av lagstiftningen har inte gjorts på länge. CSN har under ett antal år pekat på behovet av en samlad översyn av studiehjälpssystemet. Bland annat anser CSN att studiehjälpens roll och måluppfyllelse behöver klargöras i förhållande till andra ekonomiska familjestöd.

Som tidigare redovisats syftar det extra tillägget till att öka möjligheterna för ungdomar i inkomstsvaga hushåll att bedriva studier. CSN har i utvärderingar funnit att stödets utbildningspolitiska betydelse har minskat. Träffsäkerheten är dock osäker. Med anledning av förändringar i samhället och av utbildningsväsendet kan det, enligt myndigheten, ifrågasättas om det extra tillägget verkligen fungerar på avsett sätt, dvs. som ett instrument för att motverka social snedrekrytering.

Rätten till inackorderingsbidrag regleras på olika sätt beroende på vem som är huvudman för utbildningen. CSN har pekat på att det statliga inackorderingstilläggets funktion vid sidan av kommunens ansvar för inackordering behöver ses över och klargöras. Bland annat skiljer sig beloppen beroende på om den studerande får stöd till inackordering från kommunen eller staten.

Bidragsnivåerna för det extra tillägget och inackorderingstillägget inom studiehjälpen har varit oförändrade under en lång tid. Beloppen saknar koppling till något index, t.ex. prisbasbeloppet. Bidragsnivåerna i studiehjälpen och sättet att beräkna stödet behöver därför ses över.

Även förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor (CSNFS 1983:17) behöver ses över, och bl.a. anpassas till lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

Elever i gymnasiesärskolan

I skrivelser från Handikappombudsmannen (dnr U2000/362/ST), Klippans gymnasiesärskola (dnr U2000/317/ST) och socionomer i särskolan (U2001/2651/ST) framhålls att elever i gymnasiesärskolan särbehandlas då de inte, som övriga gymnasieelever, har rätt till studiehjälp.

Även CSN har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om studiestöd för elever i gymnasiesärskolan. CSN har samtidigt pekat på vissa svårigheter med att inordna gymnasiesärskolan i studiestödssystemet. En svårighet som nämns är studiehjälpens åldersgränser i förhållande till särskolans längd. Vidare påpekar CSN att bestämmelser om stöd för boende och resor för gymnasiesärskolans elever är fördelaktigare än motsvarande bestämmelser för gymnasieskolan. CSN har därför framhållit att det görs en samlad översyn av de olika ekonomiska samhällsstöd som lämnas till elever i gymnasiesärskolan.

Elever i gymnasiesärskolan kan i dag samtidigt få både förlängt barnbidrag och förtidspension eller sjukbidrag medan en elev i gymnasieskolan i vissa fall inte samtidigt kan få helt sjukbidrag eller hel förtidspension och studiehjälp (2 kap. 23 § studiestödsförordningen). Någon liknande samordning finns dock inte i studiemedelssystemet.

Frågan om elever i gymnasiesärskolan skall få studiestöd i stället för förlängt barnbidrag är, mot bakgrund av vad som ovan beskrivits, inte okomplicerad. Att inordna gymnasiesärskolan i studiestödssystemet kan dels innebära en ekonomisk försämring för vissa elever, dels få konsekvenser för det stöd som eleverna får genom andra ekonomiska samhällsstöd. De ekonomiska förutsättningarna för gymnasiesärskolans elever under gymnasiestudierna behöver därför belysas i ett helhetsperspektiv. Detta framför allt med hänsyn till de andra samhällsekonomiska stöd som kan lämnas under studietiden.

Uppdraget

Studiehjälp

En särskild utredare skall göra en översyn av studiehjälpen. Utredaren skall klargöra studiehjälpens syfte, dess roll som studiestöd i relation till olika ekonomiska samhällsstöd, främst på det familjepolitiska området, samt graden av måluppfyllelse i systemet. Utredaren skall utifrån den gjorda analysen ge förslag till studiehjälpens framtida syfte och roll.

Utredaren skall granska regelverket för studiehjälpen och lämna förslag till författningsändringar som leder till att regelverket förenklas och förtydligas.

Det extra tillägget och inackorderingstillägget skall särskilt granskas med utgångspunkt i stödens funktion och grad av måluppfyllelse. Även bidragsnivåerna och sättet att beräkna beloppen skall granskas. Utredaren skall utgå från att beloppsnivån för studiebidraget även fortsättningsvis skall följa det allmänna barnbidraget.

Elever i gymnasiesärskolan

Utredaren skall särskilt se över frågan om studiestöd till elever i gymnasiesärskolan. Utgångspunkten skall vara att utifrån ett helhetsperspektiv kartlägga och analysera konsekvenserna av tre olika alternativ, nämligen om dessa elever liksom i dag skall få förlängt barnbidrag, om gymnasiesärskolan skall inordnas i studiehjälpssystemet eller om den skall inordnas i såväl studiehjälps- som studiemedelssystemet. För- och nackdelar med de tre olika alternativen skall redovisas. Utredaren skall i detta sammanhang särskilt kartlägga och analysera samspelet mellan studiestöd och andra former av ekonomiska samhällsstöd till elever i gymnasiesärskolan. Utredaren skall ta ställning för ett av alternativen. I det fall utredarens förslag innebär att författningar behöver ändras, skall utredaren lämna förslag till sådana ändringar.

Övriga frågor

Utöver de frågor som berörts ovan står det utredaren fritt att ta upp och föreslå även andra författningsändringar som har samband med uppdraget, exempelvis beträffande möjligheterna till studiehjälp vid studier utomlands, administrationen av stödet eller kravet på studieomfattning.

För utredningen gäller kommittéförordningen (1998:1474). Eventuella ekonomiska konsekvenser av förslagen skall analyseras och bedömas.

Utredaren skall hålla sig informerad om det reformarbete som pågår med anledning av Familjeutredningens nyligen avslutade arbete (SOU 2001:24). Som en konsekvens av Familjeutredningens förslag kan vissa anpassningar i studiehjälpens regelsystem behöva föreslås.

Utredaren skall i arbetet samråda med berörda myndigheter och organisationer samt sådana utredningar som kan ha betydelse för utformningen av förslagen, t.ex. den utredning som ser över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (dir. 2001:100) samt nya Gymnasiekommittén (U2000:06, dir. 2001:8, dir. 2002:8) och Skollagskommittén (U1999:01, dir. 2002:9).

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 20 december 2002.

(Utbildningsdepartementet)