Dir. 2006:59

Överföring av huvudmannaskapet för

Kommittédirektiv

Överföring av huvudmannaskapet för

inskrivningsverksamheten

Dir.

2006:59

Beslut vid regeringssammanträde den 18 maj 2006

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har bedömt att huvudmannaskapet för inskrivnings-

myndigheterna bör föras över från Domstolsverket till Lant-

mäteriverket. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens be-

dömning. Mot denna bakgrund skall en särskild utredare

överväga vissa frågor med anledning av överföringen av huvud-

mannaskapet.

Utredaren skall överväga och lämna förslag på de författ-

ningsändringar som en förändring av huvudmannaskapet krä-

ver.

Utredaren skall vidare lämna förslag på hur inskrivnings-

verksamheten med Lantmäteriverket som huvudman skall vara

organiserad.

Slutligen skall utredaren överväga hur behovet av juridisk

kompetens i inskrivningsverksamheten bör tillgodoses.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007.

Bakgrund

Allmänt om inskrivningsverksamheten

Inskrivningsärenden, i den mening som avses i jordabalken, är

ärenden om lagfart, inteckning eller annan inskrivning i

fastighetsregistrets inskrivningsdel enligt 20–24 kap. jorda-

2

balken samt ärenden om anteckning enligt 19 kap. 29 och 30 §§

jordabalken. Inskrivningsärenden handläggs av särskilda in-

skrivningsmyndigheter. Inskrivningsverksamhetens nuvarande

organisation tillkom efter regeringens förslag i budgetpropo-

sitionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, bil. 7, bet. 1999/2000

JuU:01, rskr. 1999/2000:78 och 79).

Inskrivningsmyndigheter finns vid tingsrätterna i Skellefteå,

Härnösand, Mora, Norrtälje, Eksjö, Uddevalla och Hässleholm.

Inskrivningsmyndigheterna är inte egna förvaltningsmyndig-

heter utan är organiserade som självständiga avdelningar vid

tingsrätterna. Vanligen delar inskrivningsmyndigheten lokaler

med tingsrätten och den lagman som är chef för tingsrätten

ansvarar också för verksamheten vid inskrivningsmyndigheten.

En inskrivningsmyndighet skall ledas av en lagfaren domare

(19 kap. 5 § jordbalken). Verksamheten vid inskrivningsmynd-

igheterna sysselsätter i dag knappt 200 årsarbetskrafter. Av

dessa är ca 20 inskrivningsjurister, knutna till inskrivnings-

myndigheten, samt några notarier som tjänstgör vid en inskriv-

ningsmyndighet som ett led i sin juridiska utbildning.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för dom-

stolsväsendet och huvudman för inskrivningsmyndigheterna.

Lantmäteriverket ansvarar för utveckling, förvaltning och drift

av fastighetsregistret, inklusive dess inskrivningsdel, och är

personuppgiftsansvarig för fastighetsregistret. Lantmäteriverket

ansvarar också för det handläggningssystem som används vid

inskrivningsmyndigheterna och framställer de bevis och

dokument som är en följd av inskrivningsmyndigheternas

beslut. Vidare är Lantmäteriverket uppbördsmyndighet för

stämpelskatt och expeditionsavgifter som staten tillförs genom

inskrivningsverksamheten (se lagen [1984:404] om stämpel-

skatt vid inskrivningsmyndigheter och förordningen [1987:452]

om avgifter vid de allmänna domstolarna).

Till följd av sitt ansvar för fastighetsregistret och inskriv-

ningsmyndigheternas handläggningssystem samverkar Lant-

mäteriverket nära med inskrivningsmyndigheterna. Verkets

ansvar för inskrivningssystemet leder till dagliga kontakter med

personalen på inskrivningsmyndigheterna i främst tekniska,

men också juridiska frågor. Lantmäteriverket har också kontakt

3

med inskrivningsmyndigheterna i frågor som rör ändringar i

fastighetsregistret.

Inskrivningsärenden

Antalet inskrivningsärenden uppgick 2005 till 946 000, vartill

kommer ca 70 000 ärenden som skickades åter på ingivarens

begäran. De vanligaste inskrivningsärendena var ärenden om

lagfart och inteckning. Dessa två ärendeslag svarade för drygt

90 procent av inskrivningsmyndigheternas samtliga ärenden.

Med lagfart avses inskrivning av ett förvärv av fast egen-

dom. Den som har förvärvat en fastighet är skyldig att ansöka

om lagfart inom viss tid (20 kap. 1 § jordabalken). Lagfarten är

främst en formell registrering av förvärvet. Den medför dock

betydelsefulla rättsverkningar för innehavaren. Som exempel

kan nämnas att det vid dubbelöverlåtelse normalt är det förvärv

för vilket inskrivning söks först som skall ha företräde.

En fastighetsägare som vill upplåta panträtt i fastigheten kan

hos en inskrivningsmyndighet ansöka om inskrivning i fastig-

heten av ett visst belopp. En sådan inskrivning kallas inteckning

(6 kap. 1 § och 22 kap. 2 §jordabalken). Mot varje inteckning

svarar ett pantbrev, antingen i form av ett datapantbrev i pant-

brevsregistret eller som ett skriftligt pantbrev, vilket används

för att upplåta panträtt i fastigheten.

En inskrivningsmyndighet skall när anmälan, bevis eller

utdelningslängd som utvisar vissa förhållanden som anges i 19

kap. 29 § jordabalken har inkommit till myndigheten, anteckna

vissa angivna uppgifter i fastighetsregistrets inskrivningsdel

(anteckningsärende). Exempel på uppgifter som skall antecknas

är uppgifter om utmätningar och exekutiva försäljningar av

fastigheter.

4

Handläggningen av inskrivningsärenden

Bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden finns i

jordabalken. Enligt dessa bestämmelser skall i stor utsträckning

bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden

tillämpas vid handläggningen (se bl.a. 19 kap. 26 § jordabalken

och prop. 1999/2000:39 s. 111f.).

Ett inskrivningsärende skall handläggas av den inskrivnings-

myndighet inom vars verksamhetsområde den fastighet som

ärendet rör är belägen (19 kap. 4 § jordabalken).

En ansökan i ett inskrivningsärende skall vara i pappersform

(19 kap. 10 § jordabalken). Den skall tas upp på en inskriv-

ningsdag. Inskrivningsdag hålls i allmänhet varje vardag och

avslutas kl. 12.00 (se 19 kap. 6 § jordabalken).

Inskrivningsmyndigheten skall i vissa situationer hålla

sammanträde. Det skall ske bl.a. om det finns behov av ett

sammanträde (se 19 kap. 16 § jordabalken). En särskild form av

sammanträde är lagfartssammanträde. Kan den som påstår sig

ha förvärvat fast egendom inte förete sin fångeshandling, skall

inskrivningsmyndigheten på hans eller hennes begäran hålla

sammanträde för utredning angående äganderätten till fastig-

heten (se 20 kap. 10 § jordabalken).

En inskrivningsmyndighet kan fatta beslut om – förutom bi-

fall till ansökan – avvisning, avslag, uppskov och vilandeförklar-

ing.

En inskrivningsmyndighets beslut i ett inskrivningsärende

skall registreras i fastighetsregistrets inskrivningsdel om beslutet

innebär att en ansökan bifalls, förklaras vilande eller avslås. Även

vissa avvisningsbeslut skall antecknas i fastighetsregistret.

Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon upp-

enbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller

någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett

tekniskt fel, skall inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften

(se 19 kap. 22 § jordabalken).

Ett beslut av inskrivningsmyndigheten i ett inskrivningsären-

de får överklagas till hovrätten (19 kap. 32 § jordabalken).

5

Regeringen har i propositionen Elektroniskt ansökningsför-

farande i inskrivningsärenden, m.m. (prop. 2005/06:28) lämnat

förslag som bl.a. syftar till att möjliggöra elektroniska ansök-

ningar till inskrivningsmyndigheten. Riksdagen har ställt sig bak-

om förslagen (bet. 2005/06:LU17, rskr. 2005/06:159).

Huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten

Regeringen redovisade i propositionen Lantmäteriverksamheten

(prop. 2005/06:5) bedömningen att huvudmannaskapet för

inskrivningsväsendet bör föras över till Lantmäteriverket. Som

skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle främjas av ett samlat

huvudmannaskap hos Lantmäteriverket för inskrivningsverk-

samheten och anknutna delar av fastighetsregistret. Inskriv-

ningssystemet – inskrivning och register – kommer därmed att

kunna samordnas och koordineras på ett mer effektivt sätt och

förutsättningarna för en välutvecklad styrning, ledning och

samordning av inskrivningsmyndigheternas verksamhet stärkas.

I propositionen anförde regeringen också att nuvarande an-

svarsfördelning mellan inskrivningsmyndigheterna och de läns-

vis organiserade lantmäterimyndigheterna skall ligga fast och

att inskrivningsverksamheten även fortsättningsvis skall bedriv-

as på de sju orter där verksamheten för närvarande bedrivs

(a. prop. s. 26 och 27). Regeringen uttalade också att den stat-

liga lantmäteriorganisationen på sikt bör sammanföras till en

myndighet (a. prop. s. 24).

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning och

uttalat att det synes föreligga en bred enighet om att en

överföring bör ske (bet. 2005/06:BoU4, rskr. 2005/06:51).

6

Behovet av en utredning

Lantmäteriutredningen gjorde bedömningen att inskrivnings-

verksamhetens nära koppling till tingsrätterna och därmed till

de författningar som rör domstolsväsendet krävde ett arbete

med att utforma författningsändringar som inte var möjligt att

utföra inom ramen för utredningen (se Lantmäteriet – nya vägar

för ökad samhällsnytta, SOU 2003:111, s. 441). Regeringen har

därefter konstaterat att en överföring av huvudmannaskapet

kräver omfattande författningsändringar (a. prop. s. 28). Lant-

mäteriverket har utarbetat en promemoria, Regelinventering –

överföring av IM till en förvaltningsmyndighet (dnr

M2004/3961/Bo). I promemorian redogörs för de författnings-

bestämmelser som bedöms påverkas om inskrivningsverksam-

heten överförs till en förvaltningsmyndighet. Enligt prome-

morian behöver ytterligare utredning göras i flera avseenden,

bl.a. såvitt avser förfarande- och forumregler.

Uppdraget

Mot bakgrund av regeringens och riksdagens bedömning att

huvudmannaskapet för inskrivningsmyndigheterna bör föras

över från Domstolsverket till Lantmäteriverket skall en särskild

utredare överväga vissa frågor i anledning därav.

Utgångspunkter

Utredaren skall vid sina överväganden utgå från att inskriv-

ningsverksamheten inte skall vara knuten till någon domstol

utan bedrivas vid förvaltningsmyndighet, att nuvarande ansvars-

fördelning mellan inskrivningsmyndigheterna och lantmäteri-

myndigheterna skall ligga fast och att inskrivningsverk-

samheten även fortsättningsvis skall bedrivas på de sju orter där

den nu bedrivs. Utredaren skall vidare utgå från att inskriv-

ningsärendena skall handläggas på i allt väsentligt samma sätt

som i dag. Detta innebär bl.a. att nuvarande ordning med

7

inskrivningsdag och vilka former av beslut en inskrivnings-

myndighet kan fatta i ett inskrivningsärende skall gälla även

fortsättningsvis. De frågor som utredaren skall inrikta sig på är

sådana som föranleds av den förändrade organisatoriska hem-

visten för verksamheten.

Organisationsfrågor

En inledande fråga som utredaren skall ta ställning till är hur in-

skrivningsverksamheten skall vara organiserad med Lantmäteri-

verket som huvudman. I frågeställningen ligger även att

överväga vilka närmare uppgifter som Lantmäteriverket såsom

huvudman för inskrivningsverksamheten skall ha.

Författningsfrågor

Den förändrade organisationen för inskrivningsverksamheten

medför behov av en översyn av reglerna om handläggning av

inskrivningsärenden i 19 kap.jordabalken och de ärendespeci-

fika handläggningsreglerna i 20–24 kap.jordabalken. Utredaren

skall lämna förslag på de författningsändringar som org-

anisationsreformen ger upphov till. Handläggningsreglerna i 19

kap. jordabalken hänvisar i stor utsträckning till lagen om dom-

stolsärenden (19 kap.16 och 26 §§jordabalken). Utredaren

skall överväga om motsvarande ordning bör gälla i fortsättning-

en eller

om någon annan ordning bör väljas, exempelvis att låta

förvaltningslagen (1986:223) vara tillämplig.

Inskrivningsmyndigheten skall i vissa situationer hålla

sammanträde. Utredaren skall överväga om inskrivningsmynd-

ighet även fortsättningsvis bör hålla sammanträde och i så fall

under vilka former det skall ske. Ett alternativ som skall

övervägas är att låta domstol ha hand om lagfartssammanträden

eller vissa förhör som skall hållas inom ramen för ett lagfarts-

sammanträde eller annat sammanträde.

För närvarande överklagas en inskrivningsmyndighets beslut

i inskrivningsärenden till hovrätten. Utredaren skall överväga

om beslut i inskrivningsärenden även fortsättningsvis får över-

klagas till allmän domstol eller om de i stället får överklagas till

allmän förvaltningsdomstol. Oavsett utredarens ställningstag-

8

ande i denna del skall en utgångspunkt vara att besluten över-

klagas till underrätt. Utredaren skall samtidigt ta ställning till

vilka regler som skall gälla vid överklagande. En utgångspunkt

i denna del skall vara att krav på prövningstillstånd skall gälla

vid överklagande till överrätt.

När de nuvarande handläggningsreglerna i 19 kap. jorda-

balken infördes ansågs det att det med hänsyn till intresset av

trygghet i omsättningen inte borde komma i fråga att låta av in-

skrivningsmyndighet fattade beslut bli ändrade av myndigheten

i större utsträckning än vad nuvarande rättelseinstitut medger

(se prop. 1999/2000:39 s. 116 och 117). Utredaren skall över-

väga om det nu, när verksamheten förs över till förvaltnings-

myndighet, finns anledning att frångå detta ställningstagande

och ge inskrivningsmyndigheten en viss möjlighet att ompröva

sina beslut.

Utredaren skall också utreda behovet av och lämna förslag

på följdändringar i annan lagstiftning än jordabalken, bl.a. rätte-

gångsbalken och lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmynd-

igheter.

Kompetensfrågor

En överföring av huvudmannaskapet för inskrivningsmynd-

igheterna till Lantmäteriverket innebär att den formella anknyt-

ningen till tingsrätterna upphör. Utredaren skall därför överväga

hur inskrivningsverksamheten fortsättningsvis skall ledas och

vilka krav som kan och bör ställas i fråga om behörighet att

handlägga och fatta beslut i inskrivningsärenden.

I de utredningar och bedömningar som gjorts kring en över-

flyttning av inskrivningsverksamheten från tingsrätterna har

behovet av juridisk kompetens lyfts fram. Regeringen har i

prop. 2005/06:5 s. 26 gjort bedömningen att nuvarande sju in-

skrivningsmyndigheter har sådan organisatorisk storlek att

förutsättningar finns för att myndigheterna, i samverkan med

Lantmäteriverket på central nivå, skall kunna klara sina behov

av juridisk kompetens. I propositionen uttalade regeringen vid-

are att om någon myndighet skulle anse att det finns ytterligare

behov av kompetens torde sådana kunna tillgodoses t.ex. genom

9

samverkan med andra myndigheter på orten. Utredaren skall

därför redovisa sin syn på behovet av kompletterande juridisk

kompetens och – för det fall sådant behov bedöms föreligga –

lämna förslag på hur det lämpligen kan tillgodoses. Vidare skall

övervägas om notarietjänstgöring även fortsättningsvis skall

förekomma vid en myndighet som handlägger inskrivnings-

ärenden.

Att beakta i övrigt

Utredaren skall samråda med Lantmäteriverket och Domstols-

verket, som regeringen avser ge i uppdrag att förbereda genom-

förandet av en överflyttning av huvudmannaskapet för inskriv-

ningsverksamheten. Vidare skall utredaren samråda med Utred-

ningen om domstolarnas roll vid handläggning av ärenden (Ju

2005:124).

Utredaren skall hålla sig underrättad om Lantmäteriverkets

och inskrivningsmyndigheternas utveckling av ett nytt inskriv-

ningssystem.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007.

(Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)