Budgetpropositionen för år 2000

Regeringens proposition 1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000

Förslag till statsbudget för budgetåret 2000, reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor m.m.

Regeringens proposition 1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2000 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 9 september 1999

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till 2000-talets första statsbudget. Förslaget till statsbudget, som omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov, visar en omslutning på 700 miljarder kronor. Statens lånebehov för budgetåret 2000 beräknas till -82,5 miljarder kronor, vilket innebär att statsskulden amorteras.

I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för budgeten för 1999 samt lämnar förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999.

Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 2000 - 2002 fördelat på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 2000.

P R O P . 1 9 9 9 / 2 0 0 0 : 1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2000

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 4 460 583 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 578 345 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5 921 618 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 22 667 103 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2 983 393 Utgiftsområde 6 Totalförsvar 46 648 614 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 13 236 909 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 4 900 562 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 25 362 652 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 92 470 469 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33 618 800 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 44 755 500 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 30 573 000 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 46 129 988

PROP. 1999/2000:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

1 Reviderad finansplan

PROP. 1999/2000:1

1 Reviderad finansplan

1.1 2000-talets första statsbudget Politiken är inriktad på att:

−= arbetslösheten skall betvingas och syssel- Med denna budgetproposition sätts punkt för

sättningen öka. Trygghet för barn och äldre 1900-talets ekonomiska politik i Sverige. Under

skall säkras genom en god kvalitet i vården, de gångna hundra åren har vårt land utvecklats

skolan och omsorgen. Därmed kan välfärfrån ett fattigt jordbrukssamhälle till ett högtek-

den stärkas och rättvisan öka i Sverige. nologiskt välfärdssamhälle. Det svenska 1900-

−= nå full sysselsättning och ökat välstånd getalets historia är historien om hur utveckling och

nom en god och uthållig ekonomisk tilljämlikhet har gått hand i hand och varit varand-

växt. Den öppna arbetslösheten skall halveras förutsättningar.

ras till 4 procent 2000, och andelen reguljärt

Med denna proposition sätts också punkt för

sysselsatta skall 2004 vara 80 procent av 1990-talets ekonomiska kris. Många enskilda

befolkningen i åldrarna 20 till 64 år. Målen människor, hushåll och företag for illa under

är ambitiösa men möjliga att nå. krisåren, som vi nu har bakom oss. Genom en kraftfull ekonomisk politik för full sysselsättning −= säkra fortsatt sunda offentliga finanser och kan folkhushållet för första gången på ett decen- stabila priser. Det är en förutsättning för nium självt välja hur vägen in i framtiden skall hög och uthållig tillväxt. Regeringen har gestalta sig. därför sedan 1994 arbetat med ambitiösa

Sverige lämnar 1900-talet i en ekonomisk budgetpolitiska mål. Samtliga mål har överstyrkeposition. Vi kan se fram emot 2000-talet träffats, i de flesta fall med bred marginal. med välgrundade förväntningar, i en känsla av Därmed har grundläggande förutsättningar växande framtidstro. skapats för en hög och stabil tillväxt.

* * * Regeringens ekonomisk-politiska strategi sedan

1994 har varit framgångsrik. De offentliga finan-

serna är sanerade. De budgetpolitiska målen lig- Utveckla den goda ekonomin ger fast. Genom att hålla kontroll över utgifter-

nas utveckling kan den goda ekonomiska ut- Sveriges ekonomi utvecklas väl. Sysselsättningen vecklingen göras uthållig och nedskärningar i stiger och arbetslösheten faller. Utmaningen för nästa lågkonjunktur undvikas. Starka offentliga den ekonomiska politiken är nu att nå full syssel- finanser är en förutsättning både för stabila sättning. För detta krävs att den ekonomiska trygghetssystem och för att alla skall få del av uppgången blir långvarig och uthållig. Nyckeln välfärdens kärna – vården, skolan och omsorgen. ligger i att vårda den goda ekonomin och att fo- Efter budgetsaneringen kan politiken nu konkusera på framtidens möjligheter. Sverige skall ta centreras på framtidens utmaningar. De vidgade steget in i nästa århundrade med en politik för klyftorna måste minskas, omställningen till ett utveckling och jämlikhet som bygger på allas del- ekologiskt hållbart samhälle påskyndas, arbetsutaktighet. budet och utbildningsmöjligheterna ökas. Segre-

PROP. 1999/2000:1

gationen skall minska och integrationen öka för Nya insatser för tillväxt och rättvisa att allas kompetens skall tas tillvara. Samtidigt måste marginaleffekterna minskas för att eko- Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att nomin skall fungera bättre och konkurrensen på stärka tillväxten och rättvisan. Årets budgetproproduktmarknaden skärpas för att priserna skall position innehåller en bred och uthållig satsning pressas ned till fördel för konsumenterna. Vill- på jobb genom att på en och samma gång stärka koren för företagande skall förbättras. Jämlikhet den reala köpkraften och människors möjlighet och utveckling skall prägla hela Sverige. Den re- att bo och att försörja sig genom arbete och gegionala obalansen och segregationen skall mot- nom att utveckla Sveriges goda näringsklimat. verkas. Sverige skall byggas ekologiskt hållbart.

För att uppnå allt detta måste den ekonomiska

−= Barnbidragen höjs i enlighet med tidigare politikens framgångar befästas och göras varakti-

beslut med 100 kronor såväl den 1 januari ga under de kommande åren. Bättre förutsätt-

2000 som den 1 januari 2001. Flerbarnsningar skall skapas för att öka sysselsättningen så

tilläggen höjs på motsvarande sätt. att alla får del av utvecklingen på arbetsmarkna-

−= Ett utrymme har skapats för att fr.o.m. 2001 den. Risken för att den fortsatt höga efterfrågan

stegvis genomföra en allmän förskola och skall övergå i ökad inflation skall begränsas. Åt-

maxtaxa inom barnomsorgen. gärder skall vidtas för att ytterligare öka effektiviteten på såväl produkt-, tjänste- och finans- −= Biståndet höjs. De nya nationalräkenskapermarknaderna som på arbetsmarknaden. na och den goda tillväxten medför en höj-

ning av både BNP och BNI. Regeringen fö-

reslår nu att biståndet 2000 ökar med ca 1,3 Sverige på rätt väg miljarder kronor. Därigenom nås målet om

en biståndsram på 0,72 procent av BNI. Den tydliga och strama budgetsaneringen som Dessutom får drygt 2 miljarder kronor av har genomförts har lyft Sverige ur krisen. Det sparade medel användas. Sammantaget innegår bra för Sverige och svensk ekonomi: bär detta en väsentlig expansion av biståndet −= Arbetslösheten minskar. Arbetslösheten be- med ca 3 miljarder kronor.

räknas falla till 5,4 procent innevarande år.

−= Under 2000 och 2001 disponeras samman-

Målet om 4 procents öppen arbetslöshet un-

lagt närmare 4 miljarder kronor för de kom-

der 2000 ligger inom räckhåll.

muner och landsting som har störst ekono- −= Sysselsättningen stiger. Jämfört med förra

miska problem och som drabbats hårdast av

året har 100 000 jobb tillkommit. De flesta

de regionala obalanserna. av dessa har tillkommit i den privata sektorn.

−= Vården och omsorgen tillförs ett extra till-

Målet om 80 procents sysselsättning 2004

skott på 1 miljard kronor 2001. ligger inom räckhåll.

−= Tillväxten är god. Den beräknas både i år −= De 200 kronor som betalas i statlig inkomst-

och nästa år bli minst 3 procent. skatt skall även under 2001 tillföras kom- −= Priserna är stabila. Inflationsförväntningarna muner och landsting.

är låga. Sverige har en av de lägsta infla- −= Regeringen avser i en särskild proposition

tionstakterna i Europa. Reallönerna stiger. att återkomma med förslag som innebär att −= Bytesbalansen är positiv och växande. Sveri- personer som beviljats assistansersättning

ges stora utlandsskuld minskar. före 65 års ålder skall få behålla denna er- −= De offentliga finanserna är sanerade. I år sättning även efter fyllda 65 år. Avsikten är

väntas överskottet i de offentliga finanserna att kunna presentera propositionen hösten

bli 1,7 procent av BNP, dvs. målet om 0,5 2000 så att lagändringen skall kunna träda i

procents överskott 1999 överträffas med kraft vid årsskiftet 2000/2001. Innan en

bred marginal. proposition kan läggas måste dock förslaget −= Den offentliga skulden amorteras i snabb utredas i en arbetsgrupp eller utredning. Vi-

takt. Nettoskulden är så gott som borta dare måste förhandlingar genomföras och

2002. Redan 2000 kommer den offentliga överenskommelse ha träffats med Svenska

sektorns bruttoskuld att understiga 60 pro- Kommunförbundet. Detta kan komma att

cent av BNP. påverka tidsschemat.

PROP. 1999/2000:1

−= Anslagen har ökats kraftigt för såväl mark- Dessutom förlängs skatterabatten för de s.k.

inköp, biotopskydd, marksanering och krisårgångarna ytterligare ett år. kalkning som miljöforskning och miljööver-

−= Det förstärkta anställningsstödet för arbets-

vakning.

lösa med långa inskrivningstider utökas till

att omfatta personer som har varit öppet ar- Den goda tillväxten i kombination med de ökade

betslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtstatsbidragen till kommuner och landsting inne-

gärder under minst 2 år. bär kraftiga resurstillskott till vård, skola och omsorg. Utöver de höjda statsbidragen ökar den

Genom dessa åtgärder markeras att budgetprokommunala sektorns skatteintäkter med cirka 25

positionen är en del i en långsiktig politik som på miljarder kronor mellan 1999 och 2000.

en och samma gång tar sikte på både att stärka

De förbättrade utsikterna för svensk ekonomi

rättvisan och tillväxten och att bidra till jämlikmöjliggör inom ramen för budgetmålen dess-

het, jämställdhet och utveckling. utom skattesänkningar som både ökar tillväxten

och stärker rättvisan. Skatteförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 och skall ses som

Sverige skall präglas av samarbete

ett första steg i en omfattande skattereform.

−= Skatten sänks med särskild inriktning mot Regeringen avser att under mandatperioden för-

låg- och medelinkomsttagare. Ett utrymme söka skapa största möjliga uppslutning för en

har skapats för att fr.o.m. 2001 stegvis ge- politik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens

nomföra en allmän förskola och maxtaxa in- parter har en viktig roll i detta sammanhang.

om barnomsorgen. Detta minskar margina- Budgetpropositionen bygger på en överens-

leffekterna ytterligare. Därmed kan arbets- kommelse mellan den socialdemokratiska rege-

utbudet öka samtidigt som löntagarna kom- ringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka står

penseras till en fjärdedel för effekterna av bakom riktlinjerna för den ekonomiska politi-

egenavgifterna. ken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbud-

geten för 1999, anslagen för 2000 och de nu före- −= Gränsen för statlig inkomstskatt höjs så att

slagna skatteförändringarna för 2000.

färre löntagare betalar statsskatt. Målet är att

Samarbetet berör fem områden – ekonomi,

andelen förvärvsinkomsttagare som betalar

sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö –

statlig skatt åter skall närma sig 15 procent,

och innefattar både konkreta förslag och åtagan-

vilket var riksdagens ambition i skatterefor-

den inför framtiden. Genom detta samarbete be-

men 1990–1991.

kräftas att det finns en politisk majoritet för en −= Regeringen föreslår att ett ytterligare steg

ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-

tas i en grön skatteväxling genom att diesel-

sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av

skatten, elskatten och kärnkraftsskatten

BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och

höjs. De ökade skatteintäkterna används för

prisstabilitet. skattereduktion i samband med individuell

Regeringen eftersträvar en bred förankring av

kompetensutveckling i arbetslivet samt för

en kommande skattereform. Samtliga riksdags-

att skattemässigt likställa jordbruket med

partier deltar i överläggningarna. Huvudsyftet är

industrin i fråga om energibeskattningen.

att utifrån krav på rättvis fördelning skapa stabila −= Reserveringsmöjligheterna ökas bl.a. genom regler för tillväxt och sysselsättning, en ekolo-

att avsättningstiden för periodiseringsfon- giskt hållbar utveckling samt garantera välfärden

derna förlängs från 5 till 6 år. Kupongskat- och dess finansiering.

ten för utdelning på näringsbetingade aktier till utländska ägare avskaffas från årsskiftet. Publika aktiebolag ges en möjlighet att återköpa egna aktier. Ett utrymme avsätts för att 1.2 Den ekonomiska utvecklingen

införa en lättnad i beskattningen av utländ-

ska experter. Flertalet av de s.k. stoppregler- Den internationella ekonomiska konjunkturen

na för fåmansföretagare avskaffas. pekar uppåt. Med ekonomiska fundamenta i

ordning kan Sverige utnyttja uppgången fullt ut. −= Fastighetsskatten för hyreshus sänks till 1,2

Sverige kan därmed ta steget in i nästa sekel med

procent 2000 för att möjliggöra lägre hyror.

PROP. 1999/2000:1

god tillväxt, låg inflation, minskande statsskuld, att reformprocessen fortsätter och att åtgärder stigande sysselsättning, sjunkande arbetslöshet vidtas för att hantera problemen i den ryska ekooch en offensiv miljöpolitik. nomin.

1.2.1¶Internationell ekonomisk utveckling 1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling

Efter en period av svag tillväxt är utsikterna för Svensk ekonomi har utvecklats starkt under en global återhämtning gynnsamma. Därmed har första halvåret. Trots ett svagt konjunkturläge på förutsättningarna för svensk export förbättrats Sveriges viktigaste marknader har exporten fortmarkant jämfört med början av året. satt att stiga samtidigt som den inhemska eko-

Tillväxten i EU bedöms under de närmaste nomin vuxit snabbt. åren öka efter avmattningen i slutet av förra året Exportökningarna under det första halvåret och under inledningen av 1999. Gynnsamma kan främst hänföras till fortsatt mycket stora förutsättningar i form av låga räntor och stigande framgångar för tele- och läkemedelsindustrin förtroende hos såväl företag som hushåll väntas medan konjunkturläget inom andra exportnäbidra till ökad efterfrågan inom EU, samtidigt ringar varit svagt. Den internationella återhämtsom exporten ökar. Arbetslösheten i EU bedöms ning som förutses under hösten och nästa år minska något framöver. Den genomsnittliga ar- medför dock en bred uppgång inom hela exportbetslösheten väntas under 1999 hamna på 10,1 sektorn. procent. De svenska hushållens ekonomiska situation

Den amerikanska ekonomin har fortsatt att har förbättrats de senaste åren. Den ekonomiska utvecklas starkt, samtidigt som inflationen varit politikens inriktning på att sanera de offentliga låg. Den framgångsrika penningpolitiken har finanserna och därmed möjliggöra låga räntor spelat en central roll för den gynnsamma utveck- och låg inflation har lagt grunden för den goda lingen. Som en följd av bl.a. stigande räntor och utvecklingen och ökade reallöner. Stigande sysett ökat sparande väntas emellertid konjunkturen selsättning bidrar också till att hushållens reala mattas av något framöver. Arbetslösheten i För- disponibla inkomster utvecklas fördelaktigt. enta staterna väntas 1999 bli 4,3 procent. Efter de senaste årens låga nivå på hushållens

Utsikterna för den japanska ekonomin har inköp av varaktiga konsumtionsvaror, finns ett förbättrats något under senare tid. Någon uthål- stort behov av att ersätta förslitna kapitalvaror. lig återhämtning kan dock ännu inte skönjas. Sammantaget kommer dessa förhållanden att bi- Den ekonomiska politiken förutses därmed även dra till en stark konsumtionsuppgång de närfortsättningsvis inriktas på att stimulera ekono- maste åren. min. Det är av stor vikt för hela regionen att reformeringen av den japanska ekonomin fortskri- Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1999–2000

Mdkr Procentuell

der. Arbetslösheten i Japan beräknas i år stiga till volymförändring

1998 1999 2000 4,9 procent.

minskning förväntas i år en positiv tillväxt för

Kommunala 352 1,7 1,3 regionen som helhet. För att säkerställa en håll-

Fasta bruttoinvesteringar 296 6,4 5,6 bar återhämtning är det emellertid viktigt att

Näringsliv exkl. bostäder 227 6,9 5,2 fortsätta reformarbetet även vid en gynnsamma-

Bostäder 24 14,8 14,3 re ekonomisk utveckling. Efter att ha ökat kraf-

Trots politisk instabilitet och en långsam re-

BNP 1 873 3,6 3,0

formprocess har en viss stabilisering av den ryska

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansd epartementet ekonomin skett. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt krävs emellertid

PROP. 1999/2000:1

Den totala investeringsaktiviteten väntas öka −= Den reguljära sysselsättningen som andel av kraftigt såväl i år som nästa år. Särskilt bostads- befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka byggandet väntas växa snabbt framöver. Ett högt från ca 74 procent 1997 till 80 procent 2004. kapacitetsutnyttjande i näringslivet medför ett Därigenom minskar behovet av sociala erfortsatt stort behov av att bygga ut kapaciteten. sättningar. Investeringsökningarna väntas dock mattas av något i takt med att kapaciteten höjs. Sysselsättningen har under det senaste året ökat

Sammantaget väntas BNP växa med 3,6 pro- kraftigt. Första halvåret i år ökade antalet sysselcent i år och med 3,0 procent nästa år. Produk- satta med drygt 100 000 jämfört med motsvationstillväxten under innevarande år blir mycket rande period förra året. Sedan våren 1997 har den god inom framför allt tjänstesektorn. Nästa år öppna arbetslösheten minskat med ca 3 procenväntas tillväxten i högre grad ledas av exporten i tenheter. Den största sysselsättningsökningen takt med att den internationella konjunkturen har skett inom den privata tjänstesektorn, men förstärks. Byggsektorn förutses expandera kraf- även inom de kommunala verksamheterna har tigt under hela perioden, även om det sker från antalet arbetstillfällen ökat kraftigt till följd av de en låg nivå. Den gynnsamma utvecklingen på ar- ökade resurserna. betsmarknaden medför att kommunsektorns fi- Tillväxten har varit sysselsättningsintensiv unnanser förbättras kraftigt. Vården, skolan och der det första halvåret i år. Sett i ett historiskt omsorgen prioriteras. perspektiv blir därmed produktivitetstillväxten

för ekonomin som helhet låg under 1999. Nästa Tabell 1.2 Nyckeltal 1999–2000 år förutses produktivitetstillväxten åter öka när Procent

industrin står för en större andel av produk-

1999 2000

tionsökningen.

vårpropositionen. Den reguljära sysselsättnings-

2

Real disponibel inkomst 4,2 2,6

graden för personer mellan 20–64 år beräknas

2

Hushållens nettosparkvot, nivå 4,4 3,9

uppgå till ca 77 procent 2000, att jämföra med

3

Bytesbalans 1,4 1,7 75,6 procent som prognostiserades i den ekono-

4

1 Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt uppnå det av regeringen uppsatta sysselsätt- 2 Nytt sparbegrepp, nya beräkningar. Enligt de nya nationalräkenskaperna ingår hushållens nettosparande i avtalspensioner i sparbegreppet. Sparkvotens nivå har ningsmålet krävs en ytterligare ökning av ande-

därmed höjts med 2,9 procentenheter för 1998. len sysselsatta med 3 procentenheter under peri- 3 Procent av BNP 4 oden 2001–2004. För att detta skall vara möjligt Årsgenomsnitt Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank och

måste löneökningstakten vara fortsatt låg samti- Finansdepartementet

digt som den ekonomiska politiken måste inrik-

tas på att öka arbetskraftsutbudet och förstärka

arbets- och kompetenslinjen.

1.2.3¶Sysselsättning och arbetslöshet

Framstegen på arbetsmarknaden blir än mer

påtaglig om man beaktar att fler söker sig ut på Det långsiktiga målet för den ekonomiska politi-

arbetsmarknaden. I samband med att sysselsättken är full sysselsättning. Regering och riksdag

ningen har stigit har sålunda även arbetskraftsuthar ställt upp två mål på vägen mot full syssel-

budet ökat. Sammantaget väntas utvecklingen av sättning.

sysselsättningen och arbetskraftsutbudet leda till −= Den öppna arbetslösheten skall halveras till

att den öppna arbetslösheten som årsgenomsnitt

4,0 procent under 2000.

minskar från 6,5 procent 1998 till 4,5 procent

2000.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

1 Antal sysselsatta 3 964 3 927 3 986 3 963 3 922 3 979 4 085 4 151

1

varav privat sektor 2 630 2 633 2 697 2 698 2 695 2 735 2 813 2 864

1

varav offentlig sektor 1 328 1 290 1 287 1 263 1 223 1 240 1 268 1 282

2 Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år 75,9 74,2 74,8 74,6 73,9 74,6 76,2 77,1

3 Öppen arbetslöshet 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,4 4,5

3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program 4,3 5,3 4,4 4,5 4,3 3,9 3,3 3,5

4 Kostnadstimlön 2,9 2,4 3,3 6,0 4,5 3,8 3,4 3,2

5 Produktivitetsutveckling i näringslivet 3,9 2,6 1,5 2,9 1,0 0,7 1,9 1 Tusental personer 2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen 3 I procent av arbetskraften 4 Årlig procentuell förändring 5 Räknat från användningssidan Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet

Det förbättrade konjunkturläget har haft positiva Åren 2001 och 2002 antas, i den första kalkyeffekter i de allra flesta delar av landet och på de len, tillväxten närma sig en långsiktigt normal flesta grupper på arbetsmarknaden. Arbetslös- tillväxttakt kring 2,0 procent per år. Kalkylmäsheten har sjunkit i hela landet och nedgången i sigt innebär det att den öppna arbetslösheten arbetslösheten har varit störst i Stockholm, Syd- minskar till 4,2 procent som årsgenomsnitt 2001 sverige, Västsverige och mellersta Norrland. De för att 2002 ligga kvar på samma nivå. Den reregionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåerna be- guljära sysselsättningsgraden för personer mellan står och arbetslösheten är som högst i norra 20–64 år skulle med dessa tekniska antaganden Mellansverige och Norrland. uppgå till 77,3 procent.

Arbetslösheten har sjunkit för nästan alla ut- Svensk ekonomi har under 1990-talet genombildningsgrupper, men ligger fortfarande på en gått stora förändringar. Osäkerheten om i vilken hög nivå för personer med kortare utbildning. omfattning det finns lediga resurser kvar i eko- Arbetslösheten för högutbildade har däremot nomin efter 2000 är därför stor. Därför redovisas sjunkit till en relativt låg nivå. ytterligare två alternativa kalkyler där arbets-

Målet om 4 procents öppen arbetslöshet ligger marknaden fungerar väl och där produktion och fast. Enligt nuvarande bedömning kommer den sysselsättning kan växa snabbare samtidigt som öppna arbetslösheten i slutet av 2000 ligga strax löner och priser utvecklas på ett hållbart sätt. ovanför 4,0 procent. Målet ligger inom räckhåll.

Regeringen kommer noga att följa utveckling- Tabell 1.4 Tre kalkyler för BNP de följande åren en och, om det visar sig nödvändigt, föreslå yt- 1999 2000 2001 2002 terligare åtgärder mot arbetslösheten utöver dem

Kalkyl 1 3,6 3,0 2,2 2,0 som föreslås i denna proposition. Arbetslösheten

Kalkyl 2 3,6 3,0 2,5 2,5 skall betvingas. Sverige skall åter till full syssel-

Kalkyl 3 3,6 3,0 2,8 2,8 sättning.

Källa: Finansdepartementet

I den andra kalkylen ökar BNP med 2,5 procent

1.2.4¶Kalkyl för 2001 och 2002

per år, vilket innebär att den öppna arbetslöshe-

ten kan minska till 3,8 procent som årsgenom- Utöver prognosen för 1999 och 2000 presenteras

snitt 2002 och sysselsättningsgraden för personer kalkyler för de två följande åren. Kalkylerna är

mellan 20 och 64 år stiger till 78,0 procent. inga prognoser. Den första och mest genomar-

I den tredje kalkylen stiger BNP med 2,8 probetade kalkylen baseras på att svensk ekonomi

cent per år vilket leder till en öppen arbetslöshet utvecklas i enlighet med den långsiktiga produk-

på 3,5 procent 2002 och en sysselsättningsgrad tionsökningen efter det att svensk ekonomi har

som uppgår till 78,5 procent 2002. återhämtat sig från de förlorade åren i början av 1990-talet.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 1.5 Offentliga finanser 1993–2000

Procent av BNP

1

1 Inklusive skatter till EU Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet Med en långsiktig politik för tillväxt och rättvisa ginal. Detta har bidragit till att hålla ner statsinriktad på ett ökat arbetskraftsutbud och en väl skuld, räntesatser och därmed räntekostnaderna, fungerande lönebildning ligger de två sistnämnda vilket i sin tur har möjliggjort ökade resurser till kalkylerna inom räckhåll. prioriterade områden som vården, skolan och

omsorgen.

1.3¶Den ekonomiska politiken Överskott i de offentliga finanserna

Utgångspunkten för den ekonomiska politiken Det långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2 är att sunda offentliga finanser och stabila priser procent av BNP i genomsnitt över en konjunkutgör grunden för en hög och uthållig tillväxt turcykel. Utifrån detta mål fastställs sedan precioch sysselsättning. Detta synsätt har präglat den serade mål för varje år. ekonomiska politiken sedan 1994. Resultaten av I 1997 års ekonomiska vårproposition fastden förda politiken för både tillväxt och syssel- slogs att målet för 1999 skall vara ett överskott sättning har varit goda. om 0,5 procent av BNP, för 2000 1,5 procent av

BNP och för 2001 2,0 procent av BNP. Målen

gäller vid den tillväxt som kalkylerades i 1997 års 1.3.1 Sunda offentliga finanser ekonomiska vårproposition. Om tillväxten av

konjunkturmässiga skäl väsentligen avviker från Med flytande växelkurs och inflationsmål är fi- denna skall motsvarande avvikelse tolereras. nanspolitikens främsta syfte att skapa goda be- Enligt nuvarande prognoser för 1999 och 2000 tingelser för tillväxt och sysselsättning genom att beräknas den sammanlagda tillväxten bli något säkerställa ett överskott i de offentliga finanserna högre än vad som prognostiserades 1997. Regei genomsnitt över en konjunkturcykel och hålla ringen gör bedömningen att detta inte är en väutgifterna under kontroll. Detta skapar förut- sentlig avvikelse. I 1999 års ekonomiska vårprosättningar för låga räntor vilket i sin tur leder till position beräknades den sammanlagda tillväxten höga investeringar, god tillväxt, ökad sysselsätt- bli något lägre än vad som prognostiserades ning och ökade möjligheter till en god fördel- 1997. Även då gjorde regeringen bedömningen ningspolitik. att detta inte var en väsentlig avvikelse.

Regeringen har sedan 1994 styrt finanspoliti-

Tabell 1.6 BNP-tillväxt

ken med fleråriga och preciserade budgetpolitis-

Procent ka mål. Budgetpolitiken styrs av två övergripande

1997 1998 1999 2000 Totalt mål. De offentliga finanserna skall uppvisa över-

Utifrån dessa övergripande mål har fleråriga Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet precisa budgetmål lagts fast. Resultatet har varit gott. Samtliga år har de uppfyllts med bred mar-

PROP. 1999/2000:1

Tabell 1.7 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar, Den offentliga skulden minskar i snabb takt.

netto

Den konsoliderade offentliga sektorns brutto-

2000 2001 2002 skuld, den s.k. Maastrichtskulden, kommer un-

Inkomstminskningar

Utgiftstaken

Hushåll 12 040 15 800 15 800 Företag m.m. 2 780 4 150 1 800

Utvecklingen med kraftigt växande budgetun- Energi –1 350 –1 150 –1 150

derskott i början av 1990-talet förvärrades av den Kompetensutveckling 1 350 1 150 1 150

dåliga budgetdisciplinen. För att inte åter hamna 200-kronan till kommunerna 1 270 i samma situation reformerades budgetprocessen Pensionsuppgörelsen 650 700 700 i mitten av 1990-talet. Genom en stramare bud- Fastighetsskatter 0 600 600 getprocess kan nu regering och riksdag tydligare

Källa: Finansdepartementet

till nominella utgiftstak för tre år framåt. De

statliga utgifterna måste sedan hållas under ut- De offentliga finanserna beräknas 1999 att upp-

giftstaken. Utgiftstaket för 1997 klarades med visa ett överskott på 1,7 procent av BNP, dvs.

bred marginal. Även taket för 1998 klarades med klart över målet om 0,5 procent. För ett år sedan

marginal. föreslog regeringen att målet för 2000 skulle hö-

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde jas till 2,0 procent av BNP, vilket senare också

regeringen bedömningen att det fanns en viss beslutades av riksdagen. Denna ambitionshöj-

risk för att utgiftstaket för 1999 skulle överskrining ligger fast. Då tillväxten beräknas bli god

das om inga åtgärder vidtogs. Regeringen förebåde 1999 och 2000 är detta enligt regeringens

slog därför vissa besparingar. Dessutom beslutabedömning en väl avvägd finanspolitik.

de regeringen om så kallade begränsningsbelopp

Målet om 2,0 procents överskott 2000 i kom-

för vissa anslag. Det innebär att utgifterna inte bination med att det finns ett utrymme för fort-

får överskrida dessa belopp. Enligt regeringens satt ökat resursutnyttjande innebär att det finns

bedömning är dessa åtgärder tillräckliga för att ett utrymme för att sänka skatterna med inrikt-

klara utgiftstaket för 1999. För 1999 beräknas ning mot framför allt låg- och medelinkomstta-

budgeteringsmarginalen till ungefär 1 miljard gare och på företagande.

kronor.

PROP. 1999/2000:1

Även för år 2000 är situationen ansträngd. Re- bär en betydande reduktion i förhållande till geringen förbereder därför vissa utgiftsbegrän- Kommissionens förslag. Ett ekonomiskt utsande åtgärder. Enligt regeringens bedömning rymme för att möjliggöra en anslutning av nya kommer utgiftstaket för 2000 därmed att hållas. medlemmar till unionen skapades. Reformering-

Budgeteringsmarginalen för 2000 beräknas en av jordbrukspolitiken blev inte lika radikal efter dessa åtgärder uppgå till ca 1,5 miljarder som Sverige hade önskat men innebar ändå ett kronor. Budgeteringsmarginalen för 2001 är ca steg i rätt riktning. 3,7 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen Det är av stor vikt för svenska folkets förtroför 2002 är 22,6 miljarder kronor. Om dessa ende för EU att de pengar som inbetalas till marginaler skulle visa sig vara otillräckliga avser unionen används på ett avsett sätt. Därför beregeringen att vidta ytterligare åtgärder. Utgift- hövs insatser för att motverka missbruk av EU:s staken skall hållas. medel. Bedrägeridelegationen har sedan 1996

En översyn av budgetprocessen har påbörjats haft i uppdrag att samordna åtgärder mot bedräsåväl i riksdagen som av regeringen. Regeringens gerier, missbruk och annan oegentlig och inefutgångspunkt är att dess principer om budget- fektiv hantering av EU-medel i Sverige. Samorddisciplin och ordning och reda i de offentliga fi- ningen har inneburit en effektiv bedrägerinanserna skall ligga fast. Den nya budgetproces- bekämpning. Verksamheten bör därför permasen har på ett avgörande sätt förbättrat be- nent föras över till Ekobrottsmyndigheten. tingelserna för en ansvarsfull ekonomisk politik och därmed stärkt förutsättningen för att de svenska offentliga utgifterna hålls på en rimlig 1.3.2 Stabila priser nivå under en hel konjunkturcykel.

Den övergripande uppgiften för penningpoliti-

Diagram 1.1 De statliga utgiftstaken

ken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver pen- Procent av BNP

ningpolitiken självständigt. Riksbanken har defi- 45 nierat prisstabilitet som att ökningen av konsu-

mentprisindex skall begränsas till 2 procent med

en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. 40 Regeringen stöder penningpolitikens inriktning

och står bakom inflationsmålet.

Stabila priser är en grundläggande förutsätt-

ning för en framgångsrik ekonomisk politik.

Hög inflation försämrar förutsättningarna för en

uthållig hög tillväxt och därmed också för en sta-

bilt hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd

inflation har dessutom negativa fördelningsef-

1997 1998 1999 2000 2001 2002 Fotnot: För att möjliggöra en jämförelse över tiden har utgiftstaken för fekter. 1997-1999 justerats för tekniska justeringar av utgiftstaken för 2000-

Under de senaste decennierna har tillväxten

2002

Källa: Finansdepartementet efter perioder med alltför snabb inflations- och

kostnadsutveckling snabbt övergått i nedgång

och budgetunderskott, med påföljande nedskär- EU:s budgetpolitik ningar i välfärden. Detta får inte ske igen.

Flera skäl talar dock för att riskerna för en

upprepning är begränsade jämfört med tidigare Budgetpolitiken inom EU ges fortsatt hög prio-

decennier. En rad strukturella reformer har vidritet. Vid Europeiska rådets extra sammanträde i

tagits under de senaste åren för att minska infla- Berlin i mars 1999 fattades beslut om en ny lång-

tionsbenägenheten i den svenska ekonomin: tidsbudget. Regeringen drev en generellt restrik-

−= De offentliga finanserna är sanerade. Budtiv budgethållning, en minskad svensk nettobör-

getmålen och utgiftstaken bidrar till att troda, en anpassning av budgeten för att klara ut-

värdigheten för den ekonomiska politiken är vidgningen samt en reformering av jordbrukspo-

hög. litiken.

−= Den uppnådda trovärdigheten för prisstabi-

Resultatet blev en årlig budgetram 2000–2006

litetspolitiken och Riksbankens självständiga om i genomsnitt 92 miljarder euro. Detta inne-

PROP. 1999/2000:1

ställning innebär fortsatt låga inflationsför- Inflationen är för närvarande utomordentligt låg.

väntningar. I år beräknas KPI öka med 0,3 procent, ett fall −= Frivilliga överenskommelser på delar av ar- med en tiondels procentenhet jämfört med före-

betsmarknaden medför ökade förutsättning- gående år. De prishöjningar som kan noteras är i

ar för fortsatta låga löneökningar samtidigt stort sett administrativa prishöjningar och något

som sysselsättningen stiger. Behovet av yt- högre oljepriser. Någon tendens till ett ökat in-

terligare reformer kvarstår dock. flationstryck är, trots den goda ekonomiska till- −= Ett ökat konkurrenstryck begränsar möjlig- växten, svårt att skönja.

heterna till prishöjningar. Skärpt konkurrenslagstiftning och avregleringar på t.ex. eloch telemarknaderna samt inom transport- Räntan sektorn har bidragit till att minska infla-

tionsbenägenheten i ekonomin. Arbetet Den låga inflationen och de sanerade offentliga

med att förbättra konkurrensen även på finanserna har medfört att Riksbanken kunnat

andra marknader fortgår. sänka sin styrränta, den s.k. reporäntan, till under −= Den internationella konkurrensen har tillta- 3 procent. Det är den lägsta styrränta Sverige

git bl.a. genom EU-medlemskapet. Sverige haft sedan den moderna kreditmarknaden börja-

arbetar dessutom aktivt för att återstående de ta form under 1980-talet.

hinder för den fria rörligheten inom den inre Sedan årsskiftet har den internationella ränte-

marknaden skall tas bort. nivån stigit relativt kraftigt. Bakgrunden är bl.a. −= Sverige ligger främst i Europa vad gäller in- en fortsatt stark amerikansk tillväxt och förbätt-

ternetanvändning, nästan varannan svensk rade utsikter för de europeiska och asiatiska eko-

har i dag tillgång till Internet i hemmet. nomierna. I Förenta staterna har den 10-åriga

Ökad elektronisk handel begränsar möjlig- obligationsräntan stigit med ca 1,3 procentenhe-

heterna för prishöjningar på lokala markna- ter.

der. De svenska räntorna ligger i ett historiskt per-

spektiv på låga nivåer trots den internationella För att säkerställa att den goda tillväxten och hö- uppgången. Under tidigare perioder med interga efterfrågan kan fortgå under lång tid utan att nationell osäkerhet och stora ränteförändringar leda till överhettning på arbetsmarknaden och har Sverige drabbats mycket hårt. Ränteskillnapåföljande uppgång i arbetslösheten behövs dock den gentemot Tyskland har sedan den ekonoytterligare utbudsreformer på arbetsmarknaden. miska vårpropositionen stigit med endast ett par Bland dessa kan nämnas lönebildningen, arbets- tiondels procentenheter trots oro på de finansilöshetsförsäkringens tillämpning och arbets- ella marknaderna. Saneringen av de offentliga fimarknadspolitikens omfattning och inriktning. nanserna och penningpolitikens inriktning på På produktmarknaderna måste konkurrensen prisstabilitet är de viktigaste förklaringarna till att öka ytterligare. Sverige återvunnit stabilitet även i en internatio-

nellt turbulent miljö.

Diagram 1.2 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI utfall 1995–1999

Procent

Valutan

3,5 3,0

2,5 Kronan har stärkts väsentligt under året. Jämfört

2,0 med ett konkurrensvägt genomsnitt av valutor

1,5 har kronan stärkts med drygt 5 procent sedan

1,0 årsskiftet. Detta speglar styrkan i svensk ekono-

0,5 mi men är också ett uttryck för att förtroendet

0,0

för svensk ekonomisk politik är starkt. -0,5 Utfall Förväntningar

Den starkare svenska kronan begränsar ett re- -1,0

1994 1995 1996 1997 1998 1999 dan måttligt internationellt inflationstryck och

Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för minskar riskerna för överhettning inom export-

inflationen.

Källa: Statistiska centralbyrån industrin samtidigt som importpriserna hålls till-

baka.

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.3 Växelkurs mot euron 1999 arbetskraft kunna förenas med måttliga nomi-

Kronor per euro

nella löneökningar. Regeringen kommer därför

9,6

att under hösten att lägga en proposition med

9,5

åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för

9,4

att lönebildningen skall fungera på ett sätt som är

9,3

förenligt med en bestående god sysselsättnings-

9,2

utveckling. 9,1

9,0 En mer effektiv arbetsmarknad är viktig för

8,9 att den nuvarande positiva ekonomiska utveck-

8,8 lingen skall fortsätta och leda till en varaktigt

8,7 högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.

8,6 En effektiv matchning mellan arbetssökande och

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug lediga platser bidrar till att sysselsättningen kan

Källa: Finansdepartementet öka utan att inflationsdrivande flaskhalsar upp-

står.

Under 1970- och 1980-talen var den nomi- Den 1 januari infördes EU:s gemensamma valu-

nella löneökningstakten betydligt högre än data, euron. Införandet av euron utgör ett histo-

gens. Den låga inflationen under 1990-talet har riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-

dock inneburit att reallöneutvecklingen under de tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-

senaste åren varit betydligt högre än under 1970sträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Det

och 1980-talen. Fortsatt måttliga nominella löär viktigt också för Sverige att projektet blir en

neökningar även under de kommande åren är en framgång.

avgörande förutsättning för en fortsatt förstärk-

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen

ning av löntagarnas köpkraft parallellt med stifrån starten. Ett eventuellt beslut om deltagande i

gande sysselsättning och fallande arbetslöshet. valutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.

Då det övergripande målet för den ekonomis- Sverige håller dörren öppen för ett senare inträde

ka politiken är full sysselsättning, är fortsatta i valutaunionen. Ett beslut om ett svenskt delta-

sänkningar av skatten betingade av att lönebildgande i valutaunionen skall underställas svenska

ningen fungerar väl. Om löneökningarna blir folket för prövning i val eller i folkomröstning.

högre än vad den svenska ekonomin klarar av Det är angeläget att ett framtida ställningstagan-

skulle skattesänkningar leda till överhettning av de om deltagande i valutaunionen föregås av or-

ekonomin. Detta måste undvikas. dentlig debatt och analys. För att öka kunskapen

Huvudansvaret för lönebildningen ligger på och stimulera en bred debatt om ett eventuellt

arbetsmarknadens parter. Legitimiteten för de svenskt deltagande har ett informations- och

överenskommelser som träffas blir större om de folkbildningsarbete påbörjats.

förhandlas fram utan statlig inblandning. Dess-

Regeringens uppfattning är att det inte är ak-

utom har parterna själva de bästa förutsättningtuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-

arna för att hitta effektiva lösningar på de probetet ERM2. Erfarenheterna från den nuvarande

blem som diskuteras. Det gäller även reformepolitiken inriktad på prisstabilitet i kombination

ringen av lönebildningen. Men om parterna ej med rörlig växelkurs är goda.

förmår ta det nödvändiga ansvaret vilar det slut-

liga ansvaret på riksdag och regering.

1.3.3¶Lönebildning

En fortsatt förbättring av lönebildningen är av

avgörande betydelse för att den goda sysselsätt-

ningsutvecklingen skall bli bestående. Under de

senaste åren har den nominella löneökningstak-

ten sänkts betydligt. Samtidigt är de genomsnitt-

liga lönekostnadsökningarna fortfarande högre

än i våra viktigaste konkurrentländer.

För att klara arbetslöshets- och sysselsätt-

ningsmålen måste en fortsatt hög efterfrågan på

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.4 Nominell löneökningstakt och real löneök- 1.4.1 En politik för full sysselsättning ningstakt 1980–2000

Procent

Det övergripande målet för den ekonomiska po-

litiken är full sysselsättning. För att målet skall

8 kunna uppnås måste arbetsmarknaden fungera

Nominell timlön

6 väl. Med offentliga finanser i överskott och sta-

bila priser finns nu en unik möjlighet att varak-

tigt pressa ned arbetslösheten mot de nivåer som

2 fanns innan 1990-tals krisen. Nyckeln är en poli-

tik som mobiliserar Sveriges resurser och gör alla

delaktiga i tillväxten.

-2 Real timlön

Den goda utvecklingen innebär att sysselsätt-

-4 ningspolitiken ändrar perspektiv. Nu handlar det

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 om att prioritera tillsättningen av de lediga plat-

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

serna, utbilda arbetskraften så att flaskhalsarna

motverkas och öka utbudet av kompetent arbets- Riksdag och regering har ett övergripande sam- kraft för att förhindra att tillväxten bromsas upp hällsekonomiskt ansvar som går utöver det an- till följd av brist på arbetskraft innan målet om svar för lönebildningen som parterna har. En då- full sysselsättning uppnåtts. Nu handlar det om ligt fungerande lönebildning undergräver väl- att genomföra skattesänkningar som gynnar föfärden för alla medborgare, även för dem vars retagande och därmed tillväxten. intressen inte i första hand företräds av parterna på arbetsmarknaden. Statsmakterna bör dessutom bidra till att skapa goda förutsättningar för Europasamarbete en aktiv dialog mellan olika grupper på arbetsmarknaden i syfte att undvika en situation där en Kampen mot arbetslöshet och för full sysselsättgrupp tar för sig på andra gruppers bekostnad. ning utgör även i fortsättningen ett viktigt inslag

Riksdag och regering har dessutom ett speci- i en aktiv svensk Europapolitik. De politiska förellt ansvar för att motverka löneskillnader på utsättningarna för ett stärkt samarbete är goda. grund av kön. Det är en av jämställdhetspoliti- Regeringen avser att arbeta för att riktlinjerna för kens viktigaste frågor. De uppdrag och åtgärder sysselsättningspolitiken och dess övervakning som redan beslutats inom detta område följs nu ges samma vikt som motsvarande instrument på upp och analyseras av regeringen. Regeringen har det ekonomiska området samt att sysselsättdessutom under våren haft överläggningar med ningspakten som beslutades i Köln i juni blir en arbetsmarknadens parter i syfte att påskynda det framgång. Sysselsättningspolitiken är en central arbete som parterna bedriver för att motverka del av den ekonomiska politiken. lönediskriminering. Regeringen avser att åter- Den nya avdelningen om sysselsättning i EGkomma i frågan under hösten. fördraget har medfört att sysselsättningsfrågan

har fått en förstärkt position i EU:s samarbete.

De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska

politiken och de gemensamma sysselsättnings- 1.4 Tillväxt och rättvisa riktlinjerna är viktiga instrumentet för ekono-

misk-politisk samordning i EU. Ett starkt euro- Tillväxt och rättvisa står inte i konflikt med var- peiskt samarbete skapar bättre förutsättningar andra. Tvärtom, tillväxt och rättvisa går hand i för ett samlat agerande och kan därmed stödja de hand. En stabil och uthållig tillväxt bygger på nationella ansträngningarna för ökad tillväxt och delaktighet, att alla bidrar efter sin förmåga. sysselsättning. Rättvisa handlar om att ge alla samma möjlighet De allmänna riktlinjerna pekar på vikten av att att utvecklas och försörja sig och att välfärdsre- medlemsstaterna bedriver en sammanhållen surserna fördelas efter behov. strategi för att skapa goda förutsättning för en

hög tillväxt och sysselsättning. Strategin bygger

på en sund makroekonomisk politik, åtgärder för

att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt

samt ekonomiska reformer i syfte att öka effek-

PROP. 1999/2000:1

tiviteten på varu-, tjänste- och kapitalmarknader- Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken na. för att öka kvaliteten och minska risken för

Sysselsättningsriktlinjerna för 1999 delas i lik- flaskhalsar gynnar tillväxt. De fortsatt omfattanhet med föregående års riktlinjer in i fyra hu- de satsningarna på utbildning och ett reformerat vudområden: studiemedelssystem bidrar till att minska den so- −= att förbättra anställbarheten, ciala snedrekryteringen. Skattereduktionen vid −= att utveckla företagarandan, anställning av arbetslösa med långa inskrivnings- −= att uppmuntra företagens och de anställdas tider ökar möjligheten för utsatta grupper att få

anpassningsförmåga, samt in en fot på arbetsmarknaden. För att öka ande- −= att stärka jämställdheten. len som omfattas av detta stöd föreslår regering-

en nu att stödet skall omfatta alla som varit öppet Inom varje område finns ett antal riktlinjer som arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgäranger vad medlemsstaterna bör göra. I vissa fall der i minst två år. Det är en utvidgning då det tifinns konkreta mål som länderna skall sträva ef- digare förslaget krävde minst tre år. Det är angeter att uppnå. Rekommendationerna har stärks läget att arbetsförmedlingarna fortsättningsvis vad gäller utformning av skatte- och bidragssys- prioriterar långtidsarbetslösa och långtidsintem, tillgång till livslångt lärande, åtgärder mot skrivna. Utsatta grupper skall prioriteras. Arbetsdiskriminering av svaga grupper, undanröjande marknadssituationen för invandrare är särskilt av hinder för sysselsättning i tjänstesektorn samt problematiskt och sysselsättningsgraden har fallit åtgärder för ökad jämställdhet. markant sedan början av 1990-talet.

Sveriges sysselsättningspolitik stämmer väl Genom en effektiv rehabilitering och fördjumed riktlinjernas rekommendationer. Arbets- pad samverkan skall fler långtidssjukskrivna kraftens anställbarhet måste främjas genom akti- kunna återgå i arbete. Genom rätten till vilande va åtgärder, med betoning på utbildning och förtidspension ges förtidspensionärer möjlighet kompetensutveckling. Sådana åtgärder skall prio- att få pröva eventuell arbetsförmåga. riteras framför passivt kontantstöd. Skatte- och Regeringen bedriver dessutom ett långsiktigt bidragssystem skall vara så utformade att det lö- arbete för att minska marginaleffekter och ta nar sig att arbeta. Jämställdhetsfrågorna är en bort fattigdomsfällor. Arbete har ett egenvärde självklar del av reformarbetet inom arbetsmark- och ger självkänsla. Systemen bör utformas så att nadspolitiken. utbildning och arbete lönar sig bättre. Kompen-

Sverige uppfyller i de flesta fall de mål och in- sation för egenavgifterna är en viktig del i denna tentioner som riktlinjerna ger uttryck för. I flera politik. I detta syfte har också ekonomiskt utfall är regeringens ambition mer långtgående än rymme skapats för att fr.o.m. 2001 stegvis igevad riktlinjerna anger, t.ex. när det gäller att nomföra en allmän förskola och maxtaxa inom motverka långtidsarbetslöshet bland ungdomar. barnomsorgen. Regeringen kommer också att

genomföra en översyn av de familjeekonomiska

stöden. Arbetslinjen De höga marginaleffekter som finns i kombi-

nationen av skatte- och bidragssystemen och Alltför många människor utestängs idag från den kommunala avgifter utgör ett stort hot mot insociala gemenskap, det inflytande och den känsla tegration och social rättvisa. Marginaleffekterna av att vara behövd som ett arbete medför. Det drabbar särskilt hårt utsatta grupper i samhället. innebär att alla människors erfarenheter och De gör att människor inte nämnvärt kan påverka kompetens inte tillvaratas. sina ekonomiska förhållanden genom att arbeta

Den viktigaste vägen för att motverka risken mer och öka sina inkomster. Att ta kortvariga för att människor stängs ute är åtgärder som hö- arbeten, att övergå från arbetslöshet till arbete jer kompetensen och sysselsättningen. Den klas- och att gå från deltid till heltid lönar sig ibland siska svenska arbetslinjen går därmed allt mer inte alls. över i en arbets- och kompetenslinje. Alla måste Arbetslöshetsersättningens roll som omställständigt vara beredda att lära nytt och skola om. ningsförsäkring måste säkerställas för att den

De förslag som regeringen aviserade i den ökade efterfrågan på arbetskraft skall kunna ekonomiska vårpropositionen och som nu preci- mötas. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete seras riktas i hög grad till dem som under en med att förtydliga kraven på omställning samtilängre tid varit utan arbete. digt som de arbetslösas rättstrygghet förstärks.

PROP. 1999/2000:1

Förslagen kommer att skickas ut på remiss var- Målet för forskningspolitiken är att Sverige efter regeringen avser att återkomma till riksda- skall vara en framstående forskningsnation, där gen. forskningen håller hög kvalitet och där forsk-

Regeringen ser mycket allvarligt på den alar- ningsinsatserna ger utrymme för både bredd och merande utgiftsutvecklingen inom sjukförsäk- specialisering. Resurserna för grundforskning ringen. Detta gäller såväl ur ett hälsoperspektiv ökas för att bidra till kunskapssamhällets insom ur ett arbetsmarknadsperspektiv med avse- frastruktur. Staten är garant för fri grundforskende på tillgången på arbetskraft. Utgifterna för ning med långsiktig och obunden finansiering. sjukförsäkringen riskerar dessutom med den nu- Sverige behöver också fler forskarutbildade såvarande utvecklingen att tränga undan andra väl för högskolans eget behov som för att möta viktiga statliga insatser. efterfrågan på forskarutbildade inom näringslivet

och i offentlig verksamhet. En successiv satsning

sker därför på grundforskning och forskarut- Kompetenslinjen bildning. Anslagshöjningarna för 2000 används

framför allt till att utveckla verksamheten vid de Kunskap och utbildning är nyckeln till en hög nya universiteten. sysselsättning och tillväxt som inte sker på be- Regeringen föreslår att ytterligare steg skall tas kostnad av ökade orättvisor och fördjupade i en grön skatteväxling. Genom att höja diesel-, klyftor. Därför behövs fortsatta offensiva inves- el- och kärnkraftsskatten kan en god miljö gynteringar i kunskap. Kunskap är en central faktor nas samtidigt som medel tillförs kompetensutför tillväxt, utveckling och modernisering. Sveri- veckling i arbetslivet. Hela Sverige skall lära. ge skall konkurrera med kompetens och välutbildad arbetskraft. Sverige skall vara en ledande kunskapsnation. Generell välfärd för kvinnor och män

Förskolan utgör det första steget i det livslånga lärandet. Det är ett av skälen till att rege- Målet för den generella välfärdspolitiken är rättringen skapat ett budgetutrymme för att fr.o.m. visa och jämlika livsvillkor för kvinnor och män. 2001 stegvis genomföra en allmän förskola och Den generella välfärden minskar klyftor och maxtaxa inom barnomsorgen. gränser mellan olika samhällsgrupper och funge-

Grundskolan och gymnasieskolan skall ge alla rar som en sammanhållande kraft. Barnbidraget elever en god grund för det livslånga lärandet. leder till att många slipper bli beroende av be- Skolans viktigaste resurs är välutbildade lärare hovsprövade bidrag och därmed hamna i en fatoch skolledare, som kan leda den pedagogiska tigdomsfälla. Den obligatoriska försäkringen utvecklingen. Regeringen fortsätter att prioritera som utgår i från inkomstbortfallsprincipen gaarbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan. ranterar tryggheten för en stor majoritet av Kommunerna tillförs de närmaste åren ökade re- människor. surser för att stärka skolan och öka måluppfyllel- Socialförsäkringen skapar drivkrafter för arsen. Dessutom medför den goda tillväxten att bete eftersom det är sysselsättningen som ger kommunernas skatteinkomster växer kraftigt. delaktighet. De svenska socialförsäkringarna

Kunskapslyftet är nu inne på sitt tredje verk- främjar ett högt arbetskraftsdeltagande. Föräldsamhetsår sedan starten hösten 1997. I dag stu- raförsäkringen har stora positiva effekter för derar över 200 000 i vuxenutbildning på gymna- kvinnornas möjligheter att komma in och stanna sial nivå. Under femårsperioden fram till 2002 kvar på arbetsmarknaden. Det nya pensionssyskommer Kunskapslyftet att ha nått över 800 000 temet är ett annat bra exempel på detta. Sverige nya studerande, varav majoriteten är kvinnor. har som ett av få länder reformerat pensionssys- Genom Kunskapslyftet har hundratusentals, i temet. Det nya systemet är av stor betydelse för huvudsak tidigare arbetslösa, fått möjlighet att tilltron till svensk ekonomi. öka sin kompetens och förbättra sin ställning på arbetsmarknaden.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och den Hela Sverige skall växa internationella konkurrensen kräver att fler har en högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög- Den höga omvandlingstakten i näringslivet och skolan fortsätter. Studiestödet reformeras med på arbetsmarknaden ställer nya krav på politiken början under 2001. inom flera områden. För att kunna hantera kon-

PROP. 1999/2000:1

sekvenser av de snabba strukturförändringarna i digitala Sverige används den nya informationssamhället behöver politiken bli mer långsiktig tekniken av alla. Ingen lämnas utanför, varken och bättre på att ta till vara tillgängliga resurser. gamla, arbetslösa, funktionshindrade eller andra. Politiken behöver även på ett bättre sätt anpassas Informationstekniken ökar människors frihet till varierande regionala och lokala behov. De se- att välja bostad, arbete och studier. Därmed motnaste årens befolkningsminskning i flera regioner verkas dagens regionala obalanser. IT gör företaär ett allvarligt hot mot en balanserad regional gen mer effektiva och ger näringslivet ökad inutveckling och möjligheter för att uppnå riksda- ternationell slagkraft. IT-utvecklingen leder gens regionalpolitiska mål. Regeringen har därför också till att nya företag uppstår och att nya artillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift betstillfällen skapas. att lämna förslag om den framtida inriktningen Regeringen kommer att vidta en rad åtgärder och utformningen av den framtida regionalpoli- för att stärka Sveriges position som en världsletiken. dande IT-nation. Tre områden är prioriterade:

Riksdagen beslutade om en ny regional nä- regelverken, utbildningen och infrastrukturen. ringspolitik under våren 1998. Målet är att uti- Det måste finnas tydliga spelregler och hög från de regionala förutsättningarna stimulera en säkerhet. Elektroniska affärer skall stimuleras. hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler Regler som förhindrar utvecklingen av ett digioch växande företag och därmed ökad sysselsätt- talt samhälle skall tas bort. ning för både kvinnor och män. Regionala till- I det digitala samhället är kunskap en strateväxtavtal är det bärande instrumentet i den nya gisk resurs. En fortsatt satsning görs därför på näringspolitiken. Tillväxtavtalen innebär en sam- utbildning och kompetensuppbyggnad. Insatserordnad tillväxt- och sysselsättningspolitik under na skall ske både på bredden – i t.ex. skola och stort regionalt och lokalt inflytande. Den första företag – och på spetskompetens genom högavtalsperioden omfattar perioden 2000–2002. skoleutbildning och forskning.

Samtliga län har tagit fram utkast till regionala Sverige skall ta tillvara och bygga vidare på de tillväxtavtal. Arbetet med tillväxtavtalen har lett framgångar som vi nu har bl.a. genom Ericsson, till att breda partnerskap har etablerats. Närings- Telia. och de nya små växande IT-företagen. Inlivets engagemang är stort. De åtgärder som pri- formationsteknikens betydelse för Sveriges konoriteras spänner över ett stort antal ämnesområ- kurrenskraft framgår bl. a. av den kraftiga expanden. Utbildning, kompetensutveckling och före- sionen av företagens IT-investeringar och tilltagsfrämjande åtgärder dominerar. Flertalet län växten inom IT-sektorn under 1990-talet. Det är har lämnat förslag som syftar till att förbättra av särskild betydelse för den regionala tillväxten samordningen av insatser mellan olika politik- och de mindre företagens utvecklingskraft och områden och att öka statliga myndigheters enga- konkurrensförmåga. gemang i processen. En hög teknisk tillväxt och internationell

Regeringen tydliggör nu förutsättningarna för konkurrenskraft är en förutsättning för stark berörda statliga myndigheter och organ inför de- ekonomisk tillväxt. En väl utvecklad IT-infraras förhandlingar med partnerskapen om ge- struktur har stor betydelse för att svenska förenomförande och finansiering av tillväxtavtalen. I tag skall bibehålla sin framskjutna position både budgetpropositionen föreslås bl.a. att arbets- som IT-användare och som producenter av promarknadspolitiken blir mer tillväxtorienterad. gram och exempelvis telekommunikationspro- Vidare klarläggs hur vissa nationella program, dukter. IT-infrastrukturen är väsentlig för hela t.ex. för utveckling inom storstadsregionerna näringslivets utveckling. Regeringen avser att samt näringslivsutveckling i Östersjöregionen, fortlöpande ta initiativ inom området och avser knyts an till tillväxtavtalen. Regionalpolitiken även att återkomma i den IT-proposition som och de nya strukturfondsprogrammen skall sam- planeras till början av år 2000. ordnas med genomförandet av tillväxtavtalen för Regeringen anser att staten har ett ansvar för att ge större effekt. att en väl fungerande IT-infrastruktur finns till-

gänglig genom att möjliggöra investering i öppen

ledning, som säkerställer konkurrens mellan Sverige en ledande IT-nation skilda operatörer. Detta kan t.ex. ske i form av

ett stomnät mellan landets alla kommuner som Sverige skall stärka sin ställning som en av de le- ett första steg mot högre kapacitet i nätet som dande IT-nationerna. I regeringens vision om det helhet. Det kräver nya investeringar i bredbandig

PROP. 1999/2000:1

IT-infrastruktur vilket kan ske både i privat och −= Flera branscher kännetecknas i dag av brisoffentlig regi. tande konkurrens. Regeringen har uppdragit

åt Konkurrensverket att närmare kartlägga,

analysera och utvärdera hur konkurrensför- 1.4.2 En uthållig tillväxt hållandena utvecklats på den svenska mark-

naden under 1990-talet. Regeringen avser att Produktmarknaderna spelar en central roll i en i en särskild proposition återkomma med politik för uthållig tillväxt. Väl fungerande mark- konkreta förslag om hur konkurrensen skall nader förbättrar de långsiktiga tillväxtförutsätt- öka samtidigt som konsumentens ställning ningarna ytterligare. stärks.

Ökad konkurrens leder till snabb produktivi- −= De få kvarvarande hinder för konkurrens i tetstillväxt, hög standardutveckling och ett in- gränslandet mellan offentlig och privat verkternationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Detta samhet skall undanröjas. Statskontoret har främjar en hög sysselsättning. Konkurrensen fått i uppdrag att snarast se över hur de statgynnar också konsumenterna i form av lägre pri- liga myndigheterna agerar på konkurrensutser, bättre kvalitet och större urval av varor och satta marknader. tjänster. En ökad konkurrens bidrar till att mot- −= En väl fungerande konkurrens inom byggverka de tendenser till ökat inflationstryck som sektorn är av stor betydelse för att minska kan uppkomma när efterfrågan i ekonomin är risken för ökat inflationstryck. Den kan hög. dessutom leda till att boendekostnaderna

En rad strukturreformer har genomförts un- blir lägre även i det nuvarande bostadsbeder 1990-talet som påverkar stora delar av den ståndet. Byggkostnadsdelegationens fortsvenska ekonomin: satta arbete skall intensifieras och fokuseras −= En konkurrenslag som innehåller ett ut- enligt de tilläggsinstruktioner som regering-

tryckligt förbud mot konkurrensbegränsan- en överlämnade till delegationen i maj.

de samarbete mellan företag och missbruk Byggkostnaderna skall sänkas och konkur-

av dominerande ställning har införts. rensen på bygg- och byggmaterialmarkna- −= En elmarknadsreform har genomförts. Pro- den förstärkas.

duktion och försäljning av el har omvandlats −= Eventuella hinder för en fortsatt snabb ök-

till konkurrensmarknader. ning av bostadsbyggandet i de expansiva re- −= Sverige har idag en av Europas mest avregle- gionerna bör undanröjas. På regeringens

rade telemarknader. Post- och Telestyrel- uppdrag har länsstyrelserna i tillväxtregio-

sens agerande har medfört sänkta samtrafi- nerna tillsammans med berörda kommuner

kavgifter för mobiltelefoni, vilket bör leda kartlagt och analyserat plan- och markbered-

till ännu bättre konkurrens. skapen och vad som kan göras för att klara −= Postens ensamrätt till brevbefordran har ett ökat bostadsbyggande.

slopats och en rad följdreformer har ge- −= Sveriges deltagande i den inre marknaden

nomförts för att öka andra aktörers tillgäng- ger konsumenterna ett bredare utbud och

lighet till den postala infrastrukturen. lägre priser. Regeringen arbetar för att ytter- −= Inrikesflyget, järnvägstransporterna och den ligare stärka konsumentintresset i handels-

långväga busstrafiken har avreglerats. politiken bl.a. genom ökad importkonkur- −= En lag om offentlig upphandling har till- rens. Ett exempel på detta är frågan om

kommit. utvidgad parallellimport. −= Rådet för konkurrens på lika villkor mellan −= Regeringen har nyligen gett i uppdrag åt

privat och offentlig sektor har inrättats i Statistiska centralbyrån att undersöka

syfte att förbättra konkurrensen mellan pri- prisskillnaden mellan svenska och utländska

vata och offentliga aktörer. varor. Underlaget kommer att utgöra en −= Inom EU har Sverige bland de lägsta nivåer- viktig bas för regeringens fortsatta ansträng-

na på statsstöd till företag. ningar att sänka prisnivån i Sverige.

Regeringens arbete med att förbättra konkurren- En förutsättning för det civila samhällets utvecksen och öka effektiviteten på varu-, tjänste- och ling är att rättsväsendet fungerar väl. Rättsväsenfinansmarknaderna kommer att fortgå med det befinner sig mitt i en period av reformarbete. oförminskad styrka: Regeringens ambition är att med fortsatt kraft

PROP. 1999/2000:1

driva moderniseringen, förändringen och effek- retagsamhet. Det bidrar till det omvandlingstiviseringen av rättsväsendet. Regeringen avser tryck som driver på den ekonomiska utveckdärför att i 2000 års ekonomiska vårproposition lingen. Därmed kan ytterligare resurser avsättas återkomma till riksdagen när det gäller vilka yt- för en hållbar utveckling. terligare resursförstärkningar som behövs för att Den ekonomiska politiken måste därför komfullfölja statsmakternas intentioner i fråga om bineras med en effektiv miljöpolitik baserad på utvecklingen av rättsväsendet. såväl en skarp och tydlig lagstiftning som på

De svenska produktmarknaderna är starkt be- ekonomiska styrmedel och andra stimulanser. roende av den internationella omgivningen. För Regeringens förslag på skatteområdet om grön att effektivisera produkt- och kapitalmarknader- skatteväxling är en del i denna strategi. na måste det ske ett ökat samarbete inom EU Arbetet med att ställa om Sverige till ett föreom fortsatta reformer på dessa marknader. gångsland för den ekologiska hållbarheten skall

Det är viktigt att fördelarna av den inre mark- fortgå och följs upp årligen genom skrivelser naden kommer EU:s konsumenter till del på ett som presenteras i anslutning till budgetpropositydligt sätt genom lägre priser, ökat urval och tionen. Årets skrivelse presenteras i början av bättre kvalitet på produkter och tjänster. De oktober. Skrivelsen kommer att innehålla en resvenska miljö- och konsumentintressena skall tas dovisning av vilka åtgärder som har vidtagits och tillvara. en bedömning av vilka effekter de har haft för

Sverige är mycket positiv till EU-samarbetet omställningsarbetet. Redovisningen innefattar kring reformer av produkt- och kapitalmarkna- också en sammanställning av nya åtgärder som der, den s.k. Cardiff-processen. Syftet är att för- följer av förslag som regeringen presenterat i bättra den inre marknadens funktionssätt. EU:s propositioner som lagts under året eller i sammedlemsländer skall årligen presentera rapporter band med andra beslut. om hur viktigare inhemska marknader fungerar, Anslagen för miljöpolitiken har ökat. Komvilka reformer som genomförts, identifiera åter- munerna är brett engagerade genom bland annat stående brister för effektiv konkurrens och slut- de lokala investeringsprogrammen. Energiöverligen presentera det fortsatta reformarbetet. enskommelsen innebar ett stort investerings-

En viktig marknad för Sverige är Östersjöre- program för att ställa om energisektorn. Ytterligionen som har goda förutsättningar att bli en gare åtgärder gäller forskning, teknikutveckling dynamisk tillväxtregion och marknadsplats även i och miljöanpassad upphandling, främjandet av ett globalt perspektiv. Till regionen räknas även export av svensk miljöteknik, osv. Alla samhälls- Öresundsregionen där den nya fasta förbindel- sektorer är berörda och samarbetet med näringssen över sundet möjliggör ytterligare integration livet i dessa frågor måste intensifieras. och ekonomisk aktivitet över nationsgränserna. Det internationella samarbetet inom bl.a. EU Genom sitt läge i förhållande till kontinentala är centralt. Arbetet med att skydda miljön, sti- Europa, tillväxtmarknaderna österut samt övriga mulera lokala initiativ och främja kretsloppstän- Norden bör Öresundsregionen kunna få stor kandet skall fortsätta. Åtgärder för ekologisk betydelse för utvecklingen i hela Östersjöområ- hållbarhet skall stimulera teknisk utveckling och det. nyföretagande och därmed också samtidigt stär-

ka ekonomi och sysselsättning.

Under de senaste två åren har regeringen gjort Hållbara Sverige stora satsningar på bl.a. naturvård, miljöövervak-

ning, marksanering och miljöforskning. Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att är att till nästa generation kunna lämna över ett stimulera omställningen till ett Hållbart Sverige: samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är −= Ytterligare 20 miljoner kronor till kalklösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om- ningsverksamheten. ställningen till hållbar utveckling. −= Ytterligare 20 miljoner kronor till biotop-

Omställningen till ett ekologiskt hållbart sam- skyddet för att uppnå en god balans mellan hälle skapar en sysselsättningspotential. Denna de olika statliga insatserna för att bevara den skall tas till vara. Framsynta krav på att skydda biologiska mångfalden i skogen. naturen och människors hälsa och att gradvis öka −= Ytterligare 3 miljoner kronor till Kemikalieresurseffektiviteten skapar tryck på teknisk ut- inspektionen. veckling och ger därmed möjligheter för ny fö-

PROP. 1999/2000:1

500 miljoner kronor till ett sexårigt samar- Diagram 1.5 Total energianvändning resp. BNP 1970– −=

1996

bete med svenska biltillverkare för forskning

1991 års priser

och utveckling av teknik för framtidens

Energianvändning/TWh BNP/Mdkr

miljövänliga fordon.

500 1600 −= 5 miljoner kronor till särskild satsning för

450 1500

att underlätta svenska företags export av va-

400 1400

ror och tjänster med hög miljöprestanda.

350 1300 −= Ett tidsbegränsat investeringsstöd till ter-

300 1200

misk solvärme införs under förutsättning att

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96

Källor: SCB, Na 18 SM 9601 samt SCB 1998

Gröna nyckeltal

Som ett av de första länderna i världen presente- Energianvändningen har en stark koppling till rade regeringen gröna nyckeltal i den ekonomis- flera miljöproblem, där sättet att producera enerka vårpropositionen. Gröna nyckeltal är ett av gin har stor betydelse. En fortsatt förbättrad efregeringens instrument att följa det övergripande fektivitet i användningen av energi är också nödmålet för det miljöpolitiska arbetet att till nästa vändig för att en positiv ekonomisk utveckling generation kunna lämna över ett samhälle där de skall kunna förenas med minskade miljöproblem. stora miljöproblemen är lösta. Nyckeltalen kan Ökad energieffektivitet och övergång till milanvändas som vägledning för politiska beslut och jövänliga energislag kan stimuleras på flera sätt, som underlag för samhällsdebatt på samma sätt bland annat genom en ökad användning av ekosom de ekonomiska nyckeltalen. nomiska styrmedel. Regeringens förslag i bud-

Utvecklingen av nyckeltal är en process där getpropositionen om en grön skatteväxling är ett nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser led i ett sådant arbete. följa, relevanta miljöproblem och samhällsut- Energianvändningen är ett av de elva gröna vecklingen i övrigt. Regeringen kommer därför nyckeltalen som beskrivs under utgiftsområde 20 att fortsätta arbetet med att vidareutveckla nyck- ”Allmän miljö- och naturvård”. Där presenteras eltalen. Regeringen studerar även möjligheterna ytterligare gröna nyckeltal som alla beskriver en att i framtiden presentera prognoser för vissa av utveckling i samhället inom områden av stor benyckeltalen. Regeringen avser också att regel- tydelse för miljön. bundet presentera gröna nyckeltal för riksdagen.

Den ekonomiska utvecklingen skall vara ekologiskt hållbar. I vissa fall finns goda möjligheter att nå fastställda miljökvalitetsmål utan väsentliga 1.5 Rättvisa skatter för vård, skola kostnader eller uppoffringar. I andra fall är det och omsorg väsentligt svårare och förenat med stora kostnader. Sambandet mellan miljö och tillväxt är inte Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärentydigt. Regeringen anser det angeläget att un- den. Ytterst bestäms nivåerna på skatteuttaget av dersöka hur sambanden ser ut och har därför till- samhällets välfärdsambitioner. Väljer medborsatt en särskild utredning för översyn av sam- garna ett välfärdssamhälle med bra vård, skola bandet mellan tillväxt och miljö samt utredning och omsorg för alla, trygga försäkringar mot inav behov av åtgärder för en effektivare använd- komstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet, en ning av naturresurser i syfte att nå en hållbar ut- bra utbildning för alla o.s.v. – då måste erforderveckling . liga skatter tas ut för att finansiera välfärden.

Energianvändningen i Sverige de senaste 30 åren visar att den tekniska utvecklingen möjliggjort en stabil nivå på energianvändningen samtidigt som en ekonomisk tillväxt har skett. Detta visas i nedanstående diagram.

PROP. 1999/2000:1

1.5.1 Vård, skola och omsorg dersstrukturen, fortsatt hög arbetslöshet och låg

tillväxt. Detta är yttre strukturella faktorer som Regeringen har sedan den tillträdde 1994 kon- till stor del inte går att påverka, men som delvis sekvent prioriterat vård, skola och omsorg. I takt kompenseras genom det nuvarande utjämningsmed framgångarna i saneringen av de offentliga systemet för kommuner och landsting. För dessa finanserna har ökade resurser kunnat tillföras kommuner och landsting kan krävas särskilda den kommunala sektorn. Den goda tillväxten insatser. medför dessutom att den kommunala sektorn får Regeringen har därför inrättat en delegation markant ökade skatteintäkter de närmaste åren som skall bereda ärenden om stöd till vissa

I år är statsbidragen till kommuner och lands- kommuner och landsting för åtgärder så att de ting 16 miljarder kronor högre än de var 1996. kan nå ekonomisk balans. Sedan tidigare används Regeringen föreslår i enlighet med tidigare avise- en del av de ökade resurserna till särskilda insatringar att statsbidragen nästa år höjs med ytterli- ser i vissa kommuner och landsting. Regeringen gare 4 miljarder kronor. Därutöver får kommu- föreslår nu att resurserna för detta ändamål ökas ner och landsting i enlighet med tidigare beslut med 700 miljoner kronor år 2001. År 2000 och ytterligare 1,3 miljarder kronor både 1999 och 2001 kommer de sammanlagt att uppgå till ca 2000 genom att de 200 kronor i statlig inkomst- 4 miljarder kronor. skatt som alla löntagare betalar förs över till den Många kommuner har ekonomiska problem kommunala sektorn. Sammanlagt innebär det att trots att man effektiviserat verksamheten och har vård, skola och omsorg 2000 tillförs 21,3 miljar- höga skatter på grund av utflyttning och stora der kronor. bestånd av outhyrda lägenheter. Generellt höjda

För 2001 har regeringen aviserat att ytterligare statsbidrag är emellertid inte alltid verkningsfulla 4 miljarder kronor kommer att tillföras kommu- för att stödja just de kommuner och landsting ner och landsting. som har de största ekonomiska problemen.

Regeringen föreslår nu att ytterligare en mil- Staten kan aldrig överta det ansvar som åligger jard kronor tillförs vård- och omsorgssektorn kommunerna att tillse att medborgarnas vilja geredan 2001. Därutöver förelås nu att de 200 kro- nomförs beträffande de kommunala skatterna nor i statlig inkomstskatt som alla löntagare be- och den kommunala servicen. Skatteintäkterna talar omförs till den kommunala sektorn även utgör omkring två tredjedelar av de totala in- 2001, vilket innebär 1,3 miljarder kronor. Dess- komsterna, resten utgörs av kommunala avgifter utom föreslås att ytterligare 0,7 miljarder kronor och av statsbidrag. tillförs anslaget för särskilda insatser för kom- Därför är långsiktigt ökade skatteinkomster muner och landsting. Därmed kommer vården, som uppstår genom tillväxt och ökad sysselsättskolan och omsorgen att tillföras sammanlagt ning viktigare för kommunernas ekonomi än 27 miljarder kronor mer 2001 jämfört med 1996. ökade statsbidrag. En god utveckling av Sveriges I detta belopp ingår en viss finansiering för att ekonomi innebär att kommunernas inkomster stegvis genomföra en allmän förskola och en ökar. En ökad privat sysselsättning bidrar till en maxtaxa i barnomsorgen. direkt och kraftig förstärkning av kommunernas

Vården, skolan och omsorgen prioriteras. och landstingens resurser. Den goda tillväxten Sammantaget ger detta goda förutsättningar för innebär att kommunernas och landstingens fler jobb och en ökad kvalitet på den svenska skatteinkomster beräknas öka med omkring välfärden. 25 miljarder kronor 2000 och med ytterligare

Försvarsuppgörelsen innebär dessutom att omkring 16 miljarder kronor 2001. totalt ca 8 miljarder kronor bedöms kunna frigö- Genom bidragen till vården, skolan och omsorras för insatser inom vård- och omsorgssektorn gen omfördelas stora belopp över livet och melunder perioden 2002–2004. Av dessa resurser lan grupper. I den fördelningspolitiska redogöskall en första miljard kronor utbetalas 2002, relsen i bilaga 4 behandlas fördelningseffekterna 3 miljarder kronor 2003 och 4 miljarder kronor av den offentliga konsumtionen. 2004. Resultaten visar att de resurser som fördelas

Även om utvecklingen i den kommunala genom offentliga tjänster bidrar till en jämnare sektorn i sin helhet är god finns det en grupp fördelning. Resurserna är högre för personer kommuner och landsting som halkar efter. med låg ekonomisk standard än för välbeställda. Många kommuner och landsting har ekonomiska Kvinnor gynnas mer än män i den offentliga problem på grund av utflyttning, obalanser i ål- sektorn. De offentliga tjänsterna omfördelar

PROP. 1999/2000:1

dessutom inkomster över livet. En omfördelning reformerat studiemedelssystem bidrar till att ge sker från de välbeställda till de ekonomiskt svaga. alla mer likvärdiga möjligheter.

Skillnaderna i utnyttjande av barnomsorgen Analyserna visar att de stora satsningarna har mellan olika grupper har minskat under 1990- medfört att klyftan i antalet utbildningsår minstalet. Barnomsorgen utnyttjas fortfarande i något kat markant de senaste åren. Sverige har en jämhögre grad av välutbildade föräldrar. Ändå inne- nare fördelning av kunskaper än de flesta andra bär barnomsorgssubventioner som finansieras länder. Utbildningssubventionerna för grundmed skatter en omfördelning från välbeställda skola och gymnasium är rättvist fördelade. De är föräldrar till dem med låga inkomster. Förskole- lika stora för föräldrar med olika inkomster och verksamheten stimulerar och utvecklar barn. social bakgrund. Den underlättar för föräldrar att förena barn, ar- Ett stort problem är att snedrekryteringen till bete och studier. Det är en politik för barns ut- den högre utbildningen består. Subventionerna veckling, för arbete och jämställdhet, för tillväxt till högskolan gynnar därför främst barn till högoch rättvisa som intresserar allt fler andra länder. utbildade och tjänstemän. Det kompenseras del-

De nuvarande barnomsorgsavgifterna för vis av att subventionerna i arbetsmarknadsutdock med sig problem. De inkomst- och tidsbe- bildning och vuxenutbildning gynnar dem med roende avgifterna minskar många föräldrars lägre utbildning och inkomster. Totalt sett får möjlighet att påverka sin ekonomi. Ofta lönar dock barn till personer med lägre utbildning nådet sig dåligt för arbetslösa föräldrar att börja ar- got lägre utbildningssubventioner än barn till beta, att ta korttidsjobb eller att gå från deltids- högutbildade. arbetande till heltid. Regeringen har därför ska- Social rättvisa kan aldrig nås om gamla och pat ett utrymme för att fr.o.m. 2001 stegvis sjuka får stå tillbaka, om deras livsvillkor försämgenomföra en allmän förskola och en maxtaxa i ras och om vården gynnar den som har goda rebarnomsorgen. surser. Det finns oroande tecken. De stora skill-

Kunskap och utbildning är i den nya globala naderna i dödlighet och ohälsa mellan olika ekonomin avgörande för tillväxt, sysselsättning sociala grupper minskar inte. Det finns forskning och rättvisa. Utbildningen är nyckeln till en lång- som tyder på att välutbildade och höginkomsttasiktig politik för rättvisa och jobb. Den har en gare numera utnyttjar vården mer än andra och stor betydelse för den framtida lönen, utveck- detta även med hänsyn till hälsoskillnader. lingen och risken för arbetslöshet. För att korri- Men livslängden ökar och åtskilliga indikatogera de bakomliggande orsakerna till en ojämn rer pekar på en bättre folkhälsa. Det mest grundinkomstfördelning är det effektivare med en läggande i livet, livslängden, är allt jämnare förjämnare spridning av utbildningsmöjligheter och delad. Allt färre dör i förtid. Subventionerna för kunskaper än att omfördela ekonomiska resurser sjukvård och äldreomsorg är betydligt högre för i efterhand. En gymnasieskola för alla, fler hög- låginkomsttagare än välbeställda. Allt talar dessskoleplatser i hela landet, kunskapslyft och ett utom för att behoven av offentliga tjänster ökar

till följd av att Sveriges befolkning blir äldre.

Tabell 1.8 Ökade resurser till vård, skola och omsorg

Miljarder kronor

1

Budgetpropositionen för 2000 3

2 2

Summa 4 12 17,3 21,3 27 25

3

Skatteintäkter jämfört med 1996 –1 5 13 38 54 57

1 vårdmiljard+1,3 miljarder kronor för 200-kronan +0,7 miljarder kronor för särskilda insatser I detta belopp ingår en viss finansiering av införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen samt allmän förskola På grund av skattereduktion för egenavgifterna ändras såväl skatteintäkten som statsbidrag. Detta har ej beaktats i tabellen för en rättvis jämförelse. Utbetalda skattemedel, exklusive statsskatten om 200 kronor

PROP. 1999/2000:1

Regeringen prioriterar en bred och långsiktig vägas. Regeringen föreslår dessutom för 2000 en rättvisepolitik. Den syftar både till en jämn för- sänkning av fastighetsskatten för hyreshus till delning och förbättringar för de mest utsatta. 1,2 procent. Den innefattar medborgarnas grundläggande Förslaget om sänkta skatter gynnar den komlivsvillkor i vid mening och en utjämning av de munala sektorn genom att öka tillväxten och de ekonomiska resurserna. Den ger stor tyngd till kommunala skatteintäkterna. Regeringens fören rättvis vård, skola och omsorg med god kva- slag innebär att en fjärdedel av egenavgifterna ej litet. blir avdragsgilla och samtidigt kompenserade ge-

nom en skattereduktion. Därmed uppnås två ef-

fekter. En fjärdedel av egenavgifterna neutralise- 1.5.2 Skatter för jobb och rättvisa ras för alla som betalar dem samtidigt som den

kommunala sektorns skatteintäkter ökar. Stats- De överskott som nu uppstår i de offentliga fi- bidragen för kommunerna sänks i motsvarande nanserna är resultatet av en ansvarsfull och mål- grad. Resultatet är neutralt för kommunerna. medveten politik som syftat till att rädda väl- Dessutom innebär förslaget ökat stöd för arfärdssamhället. Alla medborgare har fått bära betslinjen genom att arbetsutbud och arbetstunga bördor när skatter höjts och besparingar marknadsdeltagande främjas, vilket ökar sysselgenomförts för att rädda välfärden. sättningen och tillväxten ytterligare. När in-

I takt med att de offentliga finanserna har ut- komsterna ökar i samhället växer även skatteinvecklats positivt har det skapats utrymme för att komsterna för kommuner och landsting. kompensera flera av de åtgärder i saneringen som För att undvika att en kompensation för egedrabbade även de mest utsatta grupperna. Ersätt- navgifterna innebär att fler löntagare kommer att ningsnivån i arbetslöshets-, föräldra- och sjuk- betala statlig inkomstskatt föreslås samtidigt att försäkringen har höjts till 80 procent, pensioner- skiktgränsen för den statliga inkomstskatten na har höjts, speciella åtgärder för de sämst höjs. På sikt bör skiktgränsen höjas så att målställda pensionärerna har vidtagits, barnbidragen sättningen om att endast 15 procent av skattehar höjts och beslut har fattats om ytterligare betalarna skall omfattas av den statliga inkomsthöjningar. Dessutom har värnskatten avvecklats i skatten uppfylls. enlighet med riksdagsbeslutet hösten 1994. Jus- Regeringen har under våren bedrivit samtal teringar har också gjorts i exempelvis fastighets- med övriga riksdagspartier för att undersöka om skatten. det finns förutsättningar för en bred förankring

Som en följd av budgetsaneringen har bryt- av en kommande skattereform. Regeringen avser punkten för statlig skatt inte räknats upp i den att under hösten fortsätta skattesamtalen för att takt som ursprungligen var avsikten och egenav- inom ramen för en fortsatt ansvarsfull budgetgifterna har höjts för alla löntagare. När ett ut- politik stärka rättvisan och tillväxten i Sverige. rymme nu växer fram, prioriterar regeringen därför att sänka skatten på ett sådant sätt att den kompenserar löntagarna för de egenavgifter som Grön skatteväxling även framdeles kommer att tas ut eftersom de nu är en del av det nya ålderspensionssystemet. Miljörelateringen av skattesystemet fortsätter. Löntagarna bör få en återbäring på de skattehöj- De första stegen i en grön skatteväxling togs i ningar som egenavgifterna i själva verket har in- samband med skattereformen 1990–1991. Regeneburit. Denna åtgärd sänker marginalskatterna ringen föreslår nu ett ytterligare steg i en grön för låg- och medelinkomsttagare och har dess- skatteväxling. Dieselskatten föreslås från den utom en positiv fördelningsprofil eftersom ege- 1 januari 2000 höjas med 25 öre, elskatten med navgifterna är en tyngre börda för låginkomstta- 1 öre och kärnkraftsskatten med 0,5 öre. Detta gare än för andra. ger ökade skatteintäkter på i storleksordningen

För att ytterligare förbättra de fördelningspo- 1,7 miljarder kronor. litiska effekterna föreslår regeringen för 2000 Dessa ökade resurser används för två ändamål. dessutom en förlängning av den temporära Dels för skattereduktion i samband med indiviskattereduktionen riktad mot låginkomsttagare. duell kompetenshöjning i arbetslivet och dels för Avsikten är att en förlängning skall ske för åren att skattemässigt likställa jordbruket med industdärefter. En alternativ metod för att åstadkomma rin. ett likvärdigt resultat kan dock komma att över-

PROP. 1999/2000:1

Sverige tar därmed ett ytterligare steg i att dekod har antagits för företagsbeskattningen. strukturera omställningen till ett ekologiskt håll- Vidare har på svenskt initiativ ett operativt sambart samhälle. arbete inletts på skatteområdet mellan Öster-

I en särskild proposition föreslår regeringen sjöländerna och Norge. Syftet är att genom samen ändring av förmånsbeskattningen av miljöbi- ordning försöka förbättra skattekontrollen i lar för att på så sätt underlätta introduktionen av regionen. nya bränslen och ny teknik i personbilar. Vidare höjs fordonsskatten för bussar, vilket tidigare aviserats i den transportpolitiska propositionen. Därmed uppnås neutralare konkurrensförhållan- 1.6 Fördelningseffekter den mellan olika transportslag.

Inom Regeringskansliet bedrivs ett arbete som Sverige har en jämnare fördelning av inkomster syftar till en övergripande reform av energibe- än nästan alla andra länder. Barn i Sverige har en skattningen. Arbetet har som utgångspunkt den bättre relativ ekonomisk standard än i de flesta principskiss som togs fram i Skatteväxlings- andra länder. Andelen hushåll med en svag ekokommitténs betänkande. Energibeskattningens nomi är förhållandevis låg. De äldre har jämförelmiljöstyrande effekter är en viktig aspekt i arbe- sevis mycket god ekonomisk standard. tet. På grundval av detta arbete kommer energi- Men under 1990-talet har inkomstklyftorna beskattningen att diskuteras i de pågående skat- fortsatt att öka. De ekonomiskt välbeställda får tesamtalen mellan regeringen och riksdags- en större del av de disponibla inkomsterna. Fler partierna. har låga inkomster och behöver socialbidrag.

Liknande tendenser finns i många andra län-

der, exempelvis i Norge och Finland. Globalise- Skattepolitik för företagsamhet ring, teknologiska förändringar och ökad kon-

kurrens skapar nya fördelningsproblem. De med En rad åtgärder föreslås för att stimulera företag- högre utbildning har arbete och får allt högre lösamheten i Sverige. Reserveringsmöjligheterna ner. Personer med kortare utbildning och brist ökas genom att avdragstaket för periodiserings- på yrkeserfarenheter riskerar att bli långvarigt fondsavsättningar höjs från 20 till 25 procent av beroende av sociala ersättningar. inkomsten för aktiebolag och andra juridiska Den ökade spridningen i marknadsinkomster personer. För enskilda näringsidkare och han- har hittills till stor del kompenserats av det ekodelsbolag höjs taket från 25 till 30 procent. Dess- nomiska trygghetssystemen och utjämning via utom förlängs avsättningstiden från fem till sex skattesystemet. Regeringens förslag om sänkta år. Jordbrukets energibeskattning likställs med skatter till låg- och medelinkomsttagare skall ses vad som gäller för annan industri. Flertalet av de i ljuset av detta. så kallade stoppreglerna för fåmansföretagare fö- De höjda barnbidragen och studiebidragen reslås avskaffas. och förslagen om sänkta skatter 2000 har en

Kupongskatten för utdelning på näringsbe- gynnsam fördelningsprofil. Sammantaget gynnas tingade aktier till utländska ägare avskaffas från framförallt hushåll med en låg ekonomisk stanårsskiftet för att inte utländska investeringar i dard (diagram 1.6). Den femtedel av hushållen Sverige skall missgynnas i förhållande till investe- som har lägst ekonomisk standard (decilgrupp 1 ringar i andra länder. Regeringen avser också att och 2) får en ökning av den disponibla inkomsföreslå en lättnad i beskattningen av utländska ten med över ca 2,6 procent medan den femtedel experter. Regeringen kommer under hösten att av befolkningen som har högst standard föreslå att dröjsmålsavgift vid betalning av tull (decilgrupp 9 och 10) får en ökning med ca 1,5 skall sänkas. Reglerna vid beskattning av få- procent. Förslaget gynnar kvinnor något mer än mansföretag, de s.k. 3:12 reglerna, kommer att män. ses över.

Sverige stödjer aktivt ansträngningarna att bekämpa skadlig skattekonkurrens, d.v.s. att motverka att länder vid sidan om det ordinarie skattesystemet erbjuder särskilda skatteförmåner för att locka till sig företag från andra länder. Inom EU har Sverige bidragit till att en s.k. uppföran-

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.6 Förändring i disponibel inkomst, justerad för

skap som ett arbete skapar och saknar eko-

försörjningsbörda, till följd av höjda barnbidrag och sänkta

nomiskt oberoende.

skatter 1 januari 2000

Decilgrupp Nu ökar sysselsättningen och tillväxten. Hus- 3,00 hållens inkomster och kvaliteten i utbildning,

vård och omsorg förbättras. Men fortfarande 2,50

försörjs nära var tionde i förvärvsaktiv ålder var-

aktigt med sociala transfereringar. En rättvis för- 2,00

delning kan nås bara när alla arbetar efter sin 1,50 förmåga. Regeringens långsiktiga arbete för att ta

bort fattigdomsfällor och minska marginalef- 1,00

fekter fortsätter. Det är viktigt också för en väl 0,50 fungerande lönebildning. Arbete och utbildning

skall löna sig bättre. 0,00 Den minskade arbetslösheten ger både en

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Finansdepartementet jämnare fördelning av arbetsinkomster och bätt-

re resurser för att stödja de sämst ställda. Ökad

sysselsättning är avgörande för att motverka

Diagram 1.7 Förändring i disponibel inkomst för män

ökade inkomstklyftor.

och kvinnor

Politiken för rättvisa grundas på utbildning, Procent

arbete och den generella välfärden. Människors 1,80 förutsättningar och livets risker är ojämnt förde- 1,60 lade. Det klarar inte marknaden av att utjämna. 1,40 Den generella välfärden ger alla likvärdig tillgång 1,20 till offentliga tjänster oavsett plånbok, bostadsort 1,00 och social bakgrund. Det utjämnar faktiska lev- 0,80 nadsförhållanden. Om alla har goda möjligheter 0,60 till bra utbildning ger det en jämn fördelning av 0,40 kunskaper. Behov, inte ekonomiska förhållan- 0,20 den, bestämmer vården och omsorgen. Det ut- 0,00 jämnar livsvillkoren mellan friska och sjuka eller

Män Kvinnor

funktionshindrade. Ytterst handlar det om del- Källa: Finansdepartementet

ningen av livets grundläggande värden, om hur

länge man får leva, hälsa, kunskaper och därmed Men fördelningspolitik handlar inte bara om att arbetsmöjligheter. Ytterst handlar det om både omfördela inkomster genom skatter och transfe- tillväxt och rättvisa. reringar. Alltför många människor har inte arbete. De är utestängda från den sociala gemen-

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 1999/2000:1

2¶Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2000

1. godkänner de allmänna riktlinjer för den 7. godkänner beräkningen av förändringar av ekonomiska politiken som regeringen för- anslagsbehållningar för budgetåret 2000

ordar (kapitel 1), (avsnitt 7.1, tabell 7.1),

2. med anledning av förslagen om höjd statlig 8. godkänner den preliminära fördelningen av

ålderspensionsavgift, ändrad finansierings- utgifterna på utgiftsområden för budgetprincip för avtalsförsäkringar på det statliga åren 2001 och 2002 som riktlinje för rege-

området och sänkt statsbidrag till kommu- ringens budgetarbete (avsnitt 7.1, tabell nerna till följd av begränsad avdragsrätt för 7.1),

allmän pensionsavgift fastställer utgiftstaket

9. godkänner beräkningen av de offentliga utför staten inklusive ålderpensionssystemet

gifterna för åren 2000 - 2002 (avsnitt 7.3), vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till

10. bemyndigar regeringen att för budgetåret 765 miljarder kronor, för år 2001 till 790

2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret för miljarder kronor och för år 2002 till 814

investeringar i anläggningstillgångar som miljarder kronor (avsnitt 4.1.1, tabell 4.1),

används i statens verksamhet intill ett be- 3. bemyndigar regeringen att under budget-

lopp av 18 700 000 000 kronor (avsnitt 7.6), året 2000 ta upp lån enligt lagen

11. bemyndigar regeringen att för budgetåret (1988:1387) om statens upplåning och

2000 besluta om krediter för myndigheters skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett 4. godkänner beräkningen av förändringar av

belopp av 14 200 000 000 kronor (avsnitt myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-

7.6), gäldskontoret för budgetåret 2000 samt be-

12. bemyndigar regeringen att för budgetåret räkningen av överföring av medel från AP-

2000 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens fonden för budgetåret 2000 (avsnitt 4.4.3,

verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldstabell 4.11),

kontoret för investeringar i anläggningstill- 5. godkänner beräkningen av statsbudgetens

gångar som används i verksamheten intill inkomster för budgetåret 2000 (avsnitt 6.4

ett belopp av 22 000 000 kronor, dels besamt bilaga 1),

sluta om kredit på räntekonto i Riksgälds- 6. beslutar om fördelning av utgifterna för kontoret intill ett belopp av 49 300 000

budgetåret 2000 på utgiftsområden i enlig- kronor (avsnitt 7.6), het med vad regeringen föreslår (avsnitt 7.1,

13. bemyndigar regeringen att under budgettabell 7.1),

året 2000, med de begränsningar som följer

PROP. 1999/2000:1

av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om vention och exportbidrag för jordbrukspro-

statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, dukter, ikläda staten ekonomiska förpliktelmed undantag för anslag anvisade för för- ser som inklusive tidigare gjorda åtaganden

valtningsändamål, får överskridas om ett uppgår till högst 1 600 000 kronor efter år riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget 1999 (avsnitt 5.3.16),

inte hinner inväntas samt om överskridan-

20. bemyndigar regeringen att under år 1999, det ryms inom utgiftstaket för staten

såvitt avser det under utgiftsområde 23 (avsnitt 7.9),

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 14. godkänner de riktlinjer för den fortsatta ut- näringar uppförda ramanslaget E3 Djurhäl-

vecklingen av den ekonomiska styrningen i sovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, staten som regeringen förordar (avsnitt ikläda staten ekonomiska förpliktelser som

9.3), inklusive tidigare gjorda åtaganden uppgår

till högst 1 600 000 kronor efter år 1999

(avsnitt 5.3.16),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1999 21. på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-

getåret 1999 godkänner ändrade ramar för 15. godkänner vad regeringen förordar om an-

utgiftsområden samt anvisar ändrade och vändningen av medel för att täcka avveck-

nya anslag i enlighet med specifikation i lings- och underskottskostnader i samband

bifogade tabell, med avvecklingen av verksamheten vid

Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt 5.3.8), såvitt avser skattefrågor

16. bemyndigar regeringen att under år 1999, 22. antar regeringens förslag till lag om ändring såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar- i kommunalskattelagen (1928:370),

betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-

23. antar regeringens förslag till lag om ändring slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusi-

24. antar regeringens förslag till lag om ändring ve tidigare gjorda åtaganden innebär utgif-

i skattebetalningslagen (1997:483), ter på högst 14 000 000 000 kronor under åren 2000 - 2002 (avsnitt 5.3.10), 25. antar regeringens förslag till lag om skatte-

reduktion på förvärvsinkomster vid 2001 17. bemyndigar regeringen att under år 1999,

års taxering, såvitt avser det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda raman- 26. antar regeringens förslag till lag om ändring slaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshandi- i kupongskattelagen (1970:624),

kappade, ingå ekonomiska förpliktelser som

27. antar regeringens förslag till lag om ändring inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

i lagen (1994:1776) om skatt på energi, utgifter på högst 6 700 000 000 kronor un-

28. antar regeringens förslag till lag om ändring der åren 2000 - 2002 (avsnitt 5.3.10),

i lagen (1983:1104) om särskild skatt på 18. bemyndigar regeringen att under år 1999,

elektrisk kraft från kärnkraftverk, såvitt avser det under utgiftsområde 23

29. antar regeringens förslag till lag om ändring Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

i fordonskattelagen (1988:327), näringar uppförda ramanslaget B11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till 30. antar regeringens förslag till lag om ändring

jordbruket, ikläda staten ekonomiska för- i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- der,

ganden innebär utgifter på högst

31. antar regeringens förslag till lag om ändring 180 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt

i lagen (1981:691) om socialavgifter, 5.3.16),

32. antar regeringens förslag till lag om ändring 19. bemyndigar regeringen att under år 1999,

i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavsåvitt avser det under utgiftsområde 23

gift, Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

33. antar regeringens förslag till lag om ändring näringar uppförda ramanslaget B15 Inter-

i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

PROP. 1999/2000:1

34. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster, 35. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1998:676) om statlig ålderspen-

sionsavgift, 36. antar regeringens förslag till lag om under-

lag för fastighetsskatt i vissa fall vid 2001 års

taxering, 37. antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-

skatt, 38. antar regeringens förslag till lag om beräk-

ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-

komst vid 2002 års taxering, m.m.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

1. till det under utgiftsområde 1 Rikets styrel-

se uppförda ramanslaget B1 Riksdagens le-

damöter och partier m.m. anvisar ytterligare

9 355 000 kronor.

P R O P . 1 9 9 9 / 2 0 0 0 : 1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya snalg för budgetåret 1999

Tusental kronor

Utgifts- Anslags- Belopp enligt Förändring av Ny ram/

nummer statsbudgeten ram/ anslag ny anslagsnivå område

1999 + TB1 1999

1¶Rikets styrelse 4 181 704 1 437 4 183 141

1 Förslag av Riksdagens förvaltningsstyrelse.

P R O P . 1 9 9 9 / 2 0 0 0 : 1

Utgifts- Anslags- Belopp enligt Förändring av Ny ram/

nummer statsbudgeten ram/ anslag Ny anslagsnivå område

1999 + TB1 1999

P R O P . 1 9 9 9 / 2 0 0 0 : 1

Utgifts- Anslags- Belopp enligt Förändring av Ny ram/

nummer statsbudgeten ram/ anslag ny anslagsnivå område

1999 + TB1 1999

B6 Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning, 10 600 9 800 20 400 obetecknat anslag

D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., 394 400 -9 800 384 600 ramanslag

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 11 973 865 12 000 11 985 865

3 Lagförslag

PROP. 1999/2000:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1¶Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

50 § §

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. 2 Senaste lydelse 1997:951.

PROP. 1999/2000:1

3.2¶Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 9 och 10 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse

9 §

10 §

För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.

Vid följande taxeringar uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för föregående taxeringsår multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt 3 § 14 mom.

För dödsbon beräknas skatten enligt andra-fjärde styckena med följande undantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade tas det i andra stycket angivna beloppet 200 kronor ut bara om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp

3 Senaste lydelse 1997:944. 4 Senaste lydelse 1998:593.

PROP. 1999/2000:1 motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 200 kronor ut.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

PROP. 1999/2000:1

3.3¶Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 11 kap. 11§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

8 kap.

3 §

De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att

1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen,

Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kommunal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en sammanlagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift.

11 kap.

11 §

Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå till 30 % av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21 % av resten.

Skattereduktion medges en skattskyldig för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som belöper sig på beskattningsåret. Skattereduktionen skall be-

5 Senaste lydelse 1999:315. 6 Senaste lydelse 1997:1145.

PROP. 1999/2000:1

räknas till 25 procent av avgiften och avrundas nedåt till helt hundratal kro-

nor.

Skattskyldig som haft sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges skattereduktion med 9 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart och med 14 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under en del av ett år medges skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av det belopp som anges i föregående mening för varje dag med sjöinkomst.

Skattereduktion sker i första hand Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för un- för sjöinkomst, därefter för allmän derskott i kapital. Skattereduktion pensionsavgift och sist för underskott i sker endast i fråga om kommunal in- kapital. Skattereduktion sker endast i komstskatt, statlig inkomstskatt och fråga om kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt. statlig inkomstskatt och statlig fas-

tighetsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering.

PROP. 1999/2000:1

3.4¶Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2001 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela beskattningsåret, har vid 2001 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt 1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kronor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande inkomsten. Skattereduktionen får inte överstiga ett belopp motsvarande vare sig förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen eller den debiterade kommunala inkomstskatten.

3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i landet under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar.

Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i 53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.

4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag.

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före annan skattereduktion.

5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalningslagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt denna lag.

6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483) skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

PROP. 1999/2000:1

3.5¶Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

7

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse.

4 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG).

Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 16 § 2 mom. andra eller tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt för utdelning på aktier och andelar, om det utländska bolaget innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande

bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas i fråga om utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 8 Senaste lydelse 1994:1868.

PROP. 1999/2000:1

3.6¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 2 kap. 1 och 10 §§ och 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse

2 kap.

9

1 §

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 00 26, Bensin som 2710 00 27, uppfyller krav för 2710 00 29 eller 2710 00 32

a) miljöklass 2 3 kr 61 öre 86 öre 4 kr 47 öre

per liter per liter per liter

b) miljöklass 3 3 kr 68 öre 86 öre 4 kr 54 öre

per liter per liter per liter 2. 2710 00 26, Annan bensin 4 kr 27 öre 86 öre 5 kr 13 öre 2710 00 34 än som avses per liter per liter per liter eller under 1 2710 00 36 3. 2710 00 51, Eldningsolja, 2710 00 55, dieselbrännolja, 2710 00 69 fotogen, m.m. eller som 2710 00 74 – 2710 00 78

3 3 3

a) har försetts med 743 kr per m 1 058 kr per m 1 801 kr per m

märkämnen eller ger mindre än

85 volymprocent destillat

o

vid 350 C,

b) inte har försetts med

märkämnen och ger

minst 85 volymprocent

o

destillat vid 350 C,

tillhörig

3 3 3

4. ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00 a) drift av motordrivet fordon, 1 kr 01 öre 56 öre 1 kr 57 öre fartyg eller luftfartyg per liter per liter per liter b) annat ändamål än som avses 145 kr per 1 112 kr per 1 000 1 257 kr per 1 000

3 3 3 under a 1 000 m m m

9 Senaste lydelse 1997:450.

PROP. 1999/2000:1

5. ur 2711 29 00 Metan som används för

a) drift av motordrivet fordon, 1 678 kr per 792 kr per 2 470 kr per

3 3 3

fartyg eller luftfartyg 1 000 m 1 000 m 1 000 m

b) annat ändamål än som avses 241 kr per 792 kr per 1 033 kr per

3 3 3

under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m 6. 2711 11 00, Naturgas som används för 2711 21 00

a) drift av motordrivet fordon, 1 678 kr per 792 kr per 2 470 kr per

3 3 3

fartyg eller luftfartyg 1 000 m 1 000 m 1 000 m

b) annat ändamål än som avses 241 kr per 792 kr per 1 033 kr per

3 3 3

under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m 7. 2701, 2702 eller Kolbränslen 316 kr per 920 kr per 1 236 kr per 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg 8. 2713 11 00- Petroleumkoks 316 kr per 920 kr per 1 236 kr per 2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp

Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 00 26, Bensin som 2710 00 27, uppfyller krav för 2710 00 29 eller 2710 00 32

a) miljöklass 2 3 kr 61 öre 86 öre 4 kr 47 öre

per liter per liter per liter

b) miljöklass 3 3 kr 68 öre 86 öre 4 kr 54 öre

per liter per liter per liter 2. 2710 00 26, Annan bensin 4 kr 27 öre 86 öre 5 kr 13 öre 2710 00 34 än som avses per liter per liter per liter eller under 1 2710 00 36 3. 2710 00 51, Eldningsolja, 2710 00 55, dieselbrännolja, 2710 00 69 fotogen, m.m. eller som 2710 00 74 – 2710 00 78

3 3 3

a) har försetts med 743 kr per m 1 058 kr per m 1 801 kr per m

märkämnen eller ger mindre än

85 volymprocent destillat

o

vid 350 C,

b) inte har försetts med

märkämnen och ger

minst 85 volymprocent

o

destillat vid 350 C,

tillhörig

3 3 3

PROP. 1999/2000:1

4. ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00 a) drift av motordrivet fordon, 1 kr 01 öre 56 öre 1 kr 57 öre fartyg eller luftfartyg per liter per liter per liter b) annat ändamål än som avses 145 kr per 1 112 kr per 1 000 1 257 kr per 1 000

3 3 3 under a 1 000 m m m 5. ur 2711 29 00 Metan som används för a) drift av motordrivet fordon, 1 678 kr per 792 kr per 2 470 kr per

3 3 3 fartyg eller luftfartyg 1 000 m 1 000 m 1 000 m b) annat ändamål än som avses 241 kr per 792 kr per 1 033 kr per

3 3 3 under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m 6. 2711 11 00, Naturgas som används för 2711 21 00 a) drift av motordrivet fordon, 1 678 kr per 792 kr per 2 470 kr per

3 3 3 fartyg eller luftfartyg 1 000 m 1 000 m 1 000 m b) annat ändamål än som avses 241 kr per 792 kr per 1 033 kr per

3 3 3 under a 1 000 m 1 000 m 1 000 m 7. 2701, 2702 eller Kolbränslen 316 kr per 920 kr per 1 236 kr per 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg 8. 2713 11 00- Petroleumkoks 316 kr per 920 kr per 1 236 kr per 2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

10 §

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

10 Senaste lydelse 1997:449.

PROP. 1999/2000:1

11 kap.

3 §

Energiskatten utgör Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för 1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i in- elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverknings- dustriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växt- processen eller vid yrkesmässig växthusodling, husodling,

2. 9,6 öre per kilowattimme för 2. 10,6 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, muner som anges i 4 §,

3. 12,9 öre per kilowattimme för 3. 13,9 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 andra kommuner än de som anges i 4 §, och §, och

4. 15,2 öre per kilowattimme för 4. 16,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. fall.

För elektrisk kraft som under ti- För elektrisk kraft som under tiden den 1 november-den 31 mars den den 1 november-den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars in- ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 mega- stallerade effekt överstiger 2 megawatt, utgör dock energiskatten watt, utgör dock energiskatten

1. 11,9 öre per kilowattimme vid 1. 12,9 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges förbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell i 4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och eller yrkesmässig växthusodling, och

2. 15,2 öre per kilowattimme vid 2. 16,2 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §. än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 1999 och efter- För kalenderåret 2001 och efterföljande kalenderår skall de i första följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- och andra styckena angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tion- kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela dels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören. tiondels ören.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

11 Senaste lydelse 1998:289.

PROP. 1999/2000:1

3.7¶Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk skall ha följande lydelse.

5 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 12 Senaste lydelse 1996:1222.

PROP. 1999/2000:1

3.8¶Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att 14 a § fordonsskattelagen (1988:327) och punkten C i bilaga 1 till nämnda lag skall ha följande lydelse.

14 a §

13 Senaste lydelse 1999:692.

PROP. 1999/2000:1

Nuvarande lydelse

14

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327) Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp

för varje helt

hundratal kilo-

gram över den

lägsta vikten i

klassen

C Bussar

D Lastbilar

14 Senaste lydelse 1997:1138.

PROP. 1999/2000:1

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327) Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för

varje helt hundratal

kilogram över den

lägsta vikten i

klassen

C Bussar

2 Bussar som kan drivas med dieselolja

2.1¶Bussar med en högsta skattevikt av

3 500 kilogram som kan drivas med dieselolja

2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500 kilogram som kan drivas med dieselolja

2.2.1 med två hjulaxlar

D Lastbilar

PROP. 1999/2000:1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. I fråga om personbil, buss med en skattevikt av högst 3 500 kilogram eller lastbil med en skattevikt av högst 3 500 kilogram, som uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt bilaga 4 till bilavgasförordningen (1991:1481) i dess lydelse före den 15 juli 1999, gäller 14 a § i sin äldre lydelse. Detta gäller dock endast om ett sådant fordon blivit skattepliktigt före den 1 januari 2000.

PROP. 1999/2000:1

3.9¶Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder skall ha följande lydelse.

3 §

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen samt beräknad särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster och avdrag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.

4 §

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999. Bestämmelserna i 3 § tilllämpas första gången vid 2002 års taxering. Bestämmelserna i 4 § tillämpas första gången vid 2000 års taxering.

15 Senaste lydelse 1998:594. 16 Senaste lydelse 1994:785.

PROP. 1999/2000:1

3.10¶Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 3 § lagen

17

(1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

2 kap.

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år betala

procent, procent,

4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent, 5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent, 6. arbetsmarknadsavgift med 5,84 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande ersättning som avses i 2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension betala endast ålderspensionsavgift.

3 kap.

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år betala

4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent, 5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent, 6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.

4 kap.

17 Lagen omtryckt 1989:633. 18 Senaste lydelse 1998:679. 19 Senaste lydelse 1998:679. 20 Senaste lydelse 1998:679.

PROP. 1999/2000:1

(1962:381) om allmän försäkring (1962:381) om allmän försäkring förs till staten. Den andel som be- förs till staten. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för räknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till premiepension för samma år förs till Riksgäldskontoret för tillfällig för- Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Återstoden förs till All- valtning. Återstoden förs till Allmänna pensionsfonden med vars till- männa pensionsfonden med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen gångar kostnaderna för försäkringen för inkomstpension och tilläggspen- för inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:674) om in- sion enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och komstgrundad ålderspension och tilläggspension i form av ålderspen- tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen om allmän försäk- sion enligt lagen om allmän försäkring skall täckas. ring skall täckas.

Regeringen skall för varje år fastställa de andelar som anges i första stycket efter förslag från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan beräknade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras vid en kommande överföring.

Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) och medel som regleras gentemot Riksgäldskontoret med sådan avkastning som anges i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1 § tillämpas i fråga om avgiftspliktig ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 § tillämpas på inkomster som uppbärs från och med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1999 skall, om den försäkrade inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

PROP. 1999/2000:1

3.11¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1994:1744) om allmän pen-

21

sionsavgift skall ha följande lydelse.

Avgiften beräknas dels på sådan inkomst av anställning som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. nämnda lag om den enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt kommunalskattelagen (1928:370). Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2000.

3. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1999 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

21 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936. 22 Senaste lydelse 1998:680. 23Senaste lydelse 1998:680.

PROP. 1999/2000:1

3.12¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

3 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1999 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

24 Senaste lydelse 1998:700.

PROP. 1999/2000:1

3.13¶Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt

25

på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.

1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet eller Landstingsförbundet,

3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till sjukbidrag,

5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,

6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för förmånen. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt av tjänst i form av en förmån eller ersättning som getts ut eller anses utgiven av fysisk person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person, skall den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige anses som skattskyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan

25 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688. 26 Lydelse enligt prop. 1998/99:124.

PROP. 1999/2000:1

anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mottagaren.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3- 5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 13 och 5 § andra stycket första meningen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

2§

En enskild person eller ett dödsbo En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala sär- skall för varje år till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på skild löneskatt med 24,26 procent på inkomst enligt kommunalskattelagen inkomst enligt kommunalskattelagen (1928:370) av annan näringsverk- (1928:370) av annan näringsverksamhet här i landet än sådan aktiv nä- samhet här i landet än sådan aktiv näringsverksamhet som avses i 2 kap. ringsverksamhet som avses i 2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomst- 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (passiv nä- grundad ålderspension (passiv näringsverksamhet) samt på ersättning ringsverksamhet) samt på ersättning som utges enligt sådan avtalsgrupp- som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i punkt 12 sjukförsäkring som avses i punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunal- av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen eller enligt sådan trygg- skattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda hetsförsäkring som avses i nämnda anvisningspunkt till den del ersätt- anvisningspunkt till den del ersättningen utges i form av engångsbe- ningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Om en skatt- för mistad inkomst. Om en skattskyldig före årets början har fyllt 65 skyldig före årets början har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år men under år eller inte har fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension hela året uppburit hel ålderspension skall särskild löneskatt betalas med skall särskild löneskatt betalas med 18,09 procent eller, om en skattskyl- 16,16 procent eller, om en skattskyldig avlidit under året, med 24,26 pro- dig avlidit under året, med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. cent på inkomst som avses i 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1981:691) 4 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter. Bedömningen om om socialavgifter. Bedömningen om näringsverksamhet är aktiv eller pas- näringsverksamhet är aktiv eller passiv görs för en förvärvskälla enligt siv görs för en förvärvskälla enligt kommunalskattelagen. kommunalskattelagen.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.

Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

27 Senaste lydelse 1998:685.

PROP. 1999/2000:1

2. De nya bestämmelserna i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1999 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

4. För lön eller annan ersättning till arbetstagare som är födda 1937 eller tidigare tillämpas 1 § i dess lydelse enligt lag (1998:340) om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

5. För skattskyldiga som är födda 1937 eller tidigare tillämpas 2 § i dess lydelse enligt lag (1997:940) om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

PROP. 1999/2000:1

3.14¶Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift skall ha följande lydelse

2 §

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 2 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-3 nämnda lag,

2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,

3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,

4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,

6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,

9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen näringsverksamhet,

10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid generationsväxling,

11. utbildningsbidrag för doktorander,

12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),

13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,

14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver.

4 §

PROP. 1999/2000:1

1. ersättningar enligt 2 § 1 som utgör inkomst av annat förvärvsarbete, 2. annan inkomst av annat förvärvsarbete, 3. ersättningar enligt 2 § som utgör inkomst av anställning, 4. annan inkomst av anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

PROP. 1999/2000:1

3.15¶Förslag till lag om underlag för fastighetsskatt i vissa fall vid 2001 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2001 års taxering för värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, som underlag för skatten vara det närmast föregående beskattningsårets taxeringsvärde för värderingsenheten om det är lägre. Gäller olika värden för skilda delar av ett beskattningsår skall jämförelsen göras utifrån det genomsnittliga taxeringsvärdet under beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

PROP. 1999/2000:1

3.16¶Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt att punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

28 Senaste lydelse 1999:636.

PROP. 1999/2000:1

3.17¶Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2002 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.

En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras av skattemyndigheten i januari 2001 i samband med slutavräkningen av 1999 års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2000.

En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2002 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.

4 Budgetpolitiska mål

och statsbudgeten

PROP. 1999/2000:1

4¶Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas budgetpolitiska mål, po- transaktioner. Finansiella transaktioner, som köp litiska prioriteringar och förslag till reviderade och försäljning av aktier och andra finansiella utgiftstak. Vidare redovisas makroekonomiska tillgångar, påverkar således inte den offentliga förutsättningar, statsbudgetens utveckling samt sektorns finansiella sparande. Detsamma gäller den offentliga sektorns finanser. värdeförändringar på tillgångar och skulder. Den

offentliga sektorns bruttoskuld påverkas där-

emot av anskaffning och försäljning av finansiella

tillgångar samt värdeförändringar.

4.1¶Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska mål som regeringen föresla- 4.1.1 Utgiftstak git och som riksdagen ställt sig bakom ligger fast. Målen kan sammanfattas på följande sätt:

Regeringens förslag: Med anledning av förslagen −= De takbegränsade utgifterna skall rymmas

om höjd statlig ålderspensionsavgift, ändrad fi-

inom beslutade utgiftstak för staten.

nansieringsprincip för avtalsförsäkringar på det −= Den offentliga sektorns finansiella sparande statliga området och sänkt statsbidrag till kom-

skall uppgå till 2 procent av BNP i genom- munerna till följd av begränsad avdragsrätt för

snitt över en konjunkturcykel. allmän pensionsavgift fastställs utgiftstaket för

staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsra- av statsbudgeten till 765 miljarder kronor år marna för 26 utgiftsområden (nr 1- 25 samt 27), 2000, 790 miljarder kronor år 2001 och 814 milutgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan jarder kronor år 2002. av statsbudgeten samt minskning av anslagsbehållningar. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna ef- Regeringen presenterade i 1999 års ekonomiska tersom regeringen och riksdagen i mycket be- vårproposition ett förslag till utgiftstak för år gränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på 2002. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för kort sikt. Minskning av anslagsbehållningar ingår staten och ålderspensionssystemet vid sidan av som en post under utgiftstaket, vilket innebär att statsbudgeten till 753 miljarder kronor år 1999, den är medräknad i såväl statsbudgetens saldo 761 miljarder kronor år 2000, 786 miljarder krosom den offentliga sektorns finansiella sparande. nor år 2001 och 810 miljarder kronor år 2002. Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden mellan Regeringen föreslår nu att en teknisk justering utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna. av utgiftstaken görs för åren 2000–2002. Änd-

Den offentliga sektorns finansiella sparande ringen av utgiftstaken föranleds av följande fakvisar den förändring i den offentliga sektorns fi- torer: nansiella nettoförmögenhet som beror på reala

PROP. 1999/2000:1

−= Förslaget om en höjning av en statliga ål- ringen föreslår därför att utgiftstaket höjs med 4

derspensionsavgiften från 6,27 procent till miljarder kronor per år under perioden 2000–

10,01 procent på pensionsgrundande 2002. Genom den föreslagna förändringen be-

transfereringar som är belagda med allmän gränsas de takbegränsade utgifterna – exklusive

pensionsavgift. de nu tillkommande interntransaktionerna inom

den offentliga sektorn – till en nivå som överens- −= Förslaget om en ändrad finansieringsprincip

stämmer med de av riksdagen tidigare fastställda

för avtalsförsäkringar inom det statliga om-

utgiftstaken. rådet.

−= Förändringen av det generella statsbidraget Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

till kommunerna till följd av föreslagna in- Miljarder kronor komstskattesänkningar. 2000 2001 2002

Nuvarande utgiftstak 761 786 810

Den föreslagna höjningen av den statliga ålders-

Statliga ålderspensionsavgiften 3,8 3,7 3,6 pensionsavgiften innebär att de takbegränsade

Statliga avtalsförsäkringar 5,0 5,1 5,2 utgifterna ökar med 3,8 miljarder kronor år 2000,

Förändrat statsbidrag -4,8 -4,8 -4,8 3,7 miljarder kronor år 2001 och med 3,6 miljarder kronor år 2002. Däremot påverkas inte den Summa tekniska justeringar 4,1 4,0 4,0 offentliga sektorns konsoliderade utgifter och Förslag till justerat utgiftstak 765 790 814 inkomster eftersom statsbudgetens ökade utgif- Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. ter motsvaras av en lika stor inkomstökning i ålderspensionssystemet. Ålderspensionssystemets Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av utgifter påverkas inte heller av förändringen. summan av det fastställda utgiftstaket för staten Förändrade utgifter till följd av höjda statliga ål- och den beräknade kommunala utgiftsnivån med derspensionsavgifter är därmed att betrakta som avdrag för interna transaktioner mellan staten, en teknisk justering. kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid

Förslaget om en ändrad finansieringsprincip sidan av statsbudgeten. Den tekniska justering av för avtalsförsäkringar är en saldoneutral föränd- utgiftstaket för staten som sker till följd av förring som inte påverkar statens finansiella sparan- ändrade statliga ålderspensionsavgifter och förde. Anslagen för förvaltningsändamål ökar med ändrade bidrag till kommunsektorn påverkar 5,0 miljarder kronor år 2000, 5,1 miljarder kro- därför inte utgiftstaket för den offentliga seknor år 2001 och med 5,2 miljarder kronor år torn. En reviderad beräkning av utgifterna för 2002 till följd av denna förändring. Storleken på den offentliga sektorn redovisas i avsnitt 7.3. utbetalda statliga avtalsförsäkringar påverkas inte av förändringen.

Som en följd av den föreslagna begränsningen 4.1.2 Överskott i den offentliga sektorns av avdragsrätten för allmän pensionsavgift sänks finanser statens bidrag till kommunsektorn med 4,8 miljarder kronor åren 2000–2002. Kommunsektorns Regering och riksdag har beslutat att ett centralt totala inkomster blir därmed oförändrad då den långsiktigt budgetpolitiskt mål är att den offentföreslagna begränsningen av avdragsrätten ökar liga sektorns finansiella sparande skall uppgå till kommunsektorns skatteinkomster med motsva- 2 procent av BNP i genomsnitt över en konrande belopp. Inte heller denna förändring på- junkturcykel. En gradvis anpassning mot detta verkar den offentliga sektorns konsoliderade ut- mål uppnås genom ett målsatt överskott i de ofgifter. fentliga finanserna på 0,5 procent av BNP år

Sammantaget uppgår de anslagsförändringar 1999 och 2,0 procent av BNP år 2000. Riksdagen som motiverar en teknisk justering av utgiftsta- har tidigare fastställt målet för det finansiella spaken till 4,1 miljarder kronor år 2000 och till randet i den offentliga sektorn för åren 2001– 4,0 miljarder kronor åren 2001 och 2002. En re- 2002 till 2,0 procent av BNP. dovisning av de tekniska justeringarnas effekter Målen för åren 1999 och 2000 gäller vid den på utgiftsramarna för olika utgiftsområden ges i tillväxt som beräknades i 1997 års ekonomiska avsnitt 7.1. vårproposition. Om tillväxten av konjunktur-

I enlighet med tidigare etablerad praxis avrun- mässiga skäl väsentligt skulle avvika från denna das utgiftstaket till hela miljarder kronor. Rege- skall motsvarande avvikelse tolereras. Tillväxten

PROP. 1999/2000:1

beräknas nu bli betydligt starkare år 1999 och nomi. I tabell 4.3 anges några faktorer av särskild något starkare år 2000 än vad som prognostise- betydelse för de offentliga finanserna. rades i 1997 års ekonomiska vårproposition. I I fasta priser prognostiseras BNP växa med i 1999 års ekonomiska vårproposition beräknades genomsnitt 3,6 procent år 1999 och med 3,0 proden ackumulerade tillväxten för åren 1997–2000 cent år 2000. För åren 2001 och 2002 presenteras istället bli 1,0 procentenheter lägre jämfört med istället för en prognos en kalkyl med olika antaberäkningen i 1997 års ekonomiska vårproposi- ganden om hur BNP-tillväxten utvecklas. Den tion. Regeringen gjorde då bedömningen att av- kalkyl som ligger till grund för beräkningarna vikelsen inte var väsentlig och att den därför inte innebär en långsiktig tillväxttakt kring 2,0 proföranledde en nedjustering av det målsatta spa- centenheter per år, vilket medför att den ackurandet på 2,0 procent av BNP för år 2000. Den mulerade BNP-tillväxten under perioden 1999– starkare tillväxt som nu förutses för åren 1999 2002 uppgår till 11,2 procent. En mer utförlig reoch 2000 innebär att den ackumulerade tillväxten dovisning ges i avsnitt 1.1.4. Jämfört med 1999 under perioden 1997–2000 är ca 0,8 procenten- års ekonomiska vårproposition revideras tillväxheter högre jämfört med beräkningen i 1997 års ten upp med 1,4 procentenheter år 1999 och med ekonomiska vårproposition. Inte heller denna 0,4 procentenheter år 2000. Den ekonomiska avvikelse kan betraktas som väsentlig. Avvikelsen tillväxten påverkar de totala inkomsterna i ekoföranleder därför ingen justering av målet om ett nomin och är därför av central betydelse för överskott på 2,0 procent av BNP år 2000. skatteinkomsternas storlek.

Tabell 4.2 BNP-tillväxt Tabell 4.3 Makroekonomiska förutsättningar

Procent Värden från 1999 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

1997 1998 1999 2000 Totalt 1998 1999 2000 2001 2002

1 BP2000 1,8 2,6 3,6 3,0 11,5 BNP 2,6 3,6 3,0 2,2 2,0

(2,9) (2,2) (2,6) (2,5) (2,5) VP1999 1,8 2,9 2,2 2,6 9,7

2

Prisbasbelopp 36,4 36,4 36,6 36,9 37,6 VP1997 2,3 2,5 2,8 2,7 10,7

(36,4) (36,4) (36,5) (36,8) (37,3) Diff.BP2000-VP1997 -0,5 0,1 0,8 0,3 0,8 1

KPI 0,4 0,3 1,2 1,9 2,0 Diff VP1999-VP1997 -0,5 0,4 -0,6 -0,1 -1,0 Årsgenomsnitt (0,4) (0,2) (0,8) (1,7) (2,0)

Hushållens kon- 2,4 3,1 3,0 2,2 2,1

1

sumtionsutgifter (2,6) (2,6) (2,4) (1,8) (1,8) Den övergång till det europeiska nationalräkenskapssystemet ENS 95 som nu har genomförts Utbetald löne- 6,5 5,9 4,6 3,5 3,2

3

summa (6,6) (4,2) (3,7) (3,8) (3,7) innebär att bruttonationalproduktens nivå höjs

Sysselsättnings- 74,6 76,2 77,1 77,3 77,3 med ca 70 miljarder kronor, vilket innebär att 4

grad (74,6) (75,3) (75,6) (76,1) (76,5) överskottsmålet uttryckt i kronor höjs med ca

Öppen 6,5 5,4 4,5 4,2 4,2 1,4 miljarder kronor vid ett mål på 2 procent av 5

arbetslöshet (6,5) (5,8) (5,4) (5,1) (5,0) BNP. Förändringen innebär också en ändrad pe-

Arbetsmarknads- 3,9 3,3 3,5 3,5 3,5 riodisering av skatter och statsskuldsräntor. Un- 5

politiska åtgärder (3,9) (3,6) (3,6) (3,5) (3,5) der perioden 2000–2002 innebär omläggningen

Ränta 5 år 4,7 4,3 4,8 5,0 5,0 att de statsskuldsräntor som ingår i beräkningen Årsgenomsnitt (4,7) (3,7) (3,9) (4,3) (4,6) av den offentliga sektorns finansiella sparande

Ränta 6 månader 4,3 3,2 3,6 4,1 4,4 blir något högre. Denna effekt motverkas dock Årsgenomsnitt (4,3) (3,2) (3,3) (3,6) (4,0)

1 av att omläggningen leder till högre beräknade Årlig procentuell förändring.

2

Tusental kronor, skatteinkomster för åren 2000–2002. 3

Årlig procentuell förändring i löpande priser

4

Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning

5

Andel av arbetskraften

Inflationen under perioden 1999–2001 beräknas

4.2¶Makroekonomiska förutsättningar

bli något högre än vad som antogs i vårproposi-

tionen, vilket medför att prisbasbeloppet beräk- De makroekonomiska förutsättningarna är av

nas bli 100 kronor högre åren 2000 och 2001 och stor betydelse vid beräkningen av den offentliga

300 kronor högre år 2002. Inflationen beräknas, i sektorns inkomster och utgifter. Förutsättning-

likhet med vad som antogs i 1999 års ekonomisarna återfinns i sin helhet i bilaga 2 Svensk eko-

ka vårproposition, öka till 2,0 procent år 2002.

PROP. 1999/2000:1

Prisbasbeloppet påverkar framför allt statens och 4.3 Politiska prioriteringar AP-fondens utgifter för basbeloppsanknutna transfereringar samt grundavdragen vid beräk- I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslogs ningen av fysiska personers inkomstskatt. en rad åtgärder för ökad tillväxt, sysselsättning

I fasta priser beräknas hushållens konsum- och rättvisa samt förbättrad jämställdhet och tionsutgifter öka med 3,1 procent år 1999 och miljö. I den beräkning av statsbudgetens inmed 3,0 procent år 2000. Ökningstakten dämpas komster som redovisas i kapitel 6 och i den fördärefter och antas uppgå till 2,1 procent år 2002. delning av utgifterna på utgiftsområden som fö- Detta innebär en viss uppjustering av hushållens reslås i kapitel 7 har dessa åtgärder beaktats. I konsumtionsutgifter åren 1999–2002 jämfört tabell 4.4 finns en sammanfattning av effekterna med beräkningen i vårpropositionen. I löpande på de offentliga finanserna av de förslag till nya priser beräknas hushållens konsumtionsutgifter satsningar, utgiftsminskningar och utgiftsförnu bli 1,3 procent högre år 2000 och 1,8 procent skjutningar som regeringen presenterar i denna högre år 2001 jämfört med bedömningen i vår- proposition. Samtliga åtgärder ingår i regeringens propositionen. Hushållens konsumtionsutgifter förslag till statsbudget för år 2000 samt i beräkligger framför allt till grund för beräkningen av ningen av utgifterna för åren 2001 och 2002. Åtinkomster från mervärdesskatt. gärderna på skatteområdet ingår i beräkningarna

Den öppna arbetslösheten beräknas minska av inkomsterna. De nya satsningarna är även successivt under perioden, från 6,5 procent år medräknade i de förslag till utgiftsramar som 1998 till 4,2 procent år 2002. Den öppna arbets- presenteras i kapitel 7. lösheten beräknas nu bli 0,9 procentenheter lägre åren 2000–2001 jämfört med den tidigare bedömningen, vilket innebär lägre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. De konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas åren 1999 och 2000 omfatta en något mindre del av arbetskraften än vad som beräknades i 1999 års ekonomiska vårproposition.

I budgetpropositionen för 1999 presenterade regeringen ett mål för sysselsättningsgraden som innebär att den andel av befolkningen i åldrarna 20–64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå till minst 80 procent år 2004. Sysselsättningsgraden var 74,6 procent år 1998 och beräknas nu stiga till 77,3 procent år 2002. Sysselsättningsgraden beräknas nu bli väsentligt högre under perioden 2000–2002 än vad som antogs i vårpropositionen. Den högre sysselsättningen innebär bl.a. att utbetald lönesumma revideras upp. För åren 1999–2002 beräknas utbetald lönesumma bli omkring 2 procentenheter högre än vad som redovisades i vårpropositionen, vilket leder till högre skatteinkomster.

Den femåriga marknadsräntan väntas stiga mot slutet av perioden. Jämfört med beräkningen till vårpropositionen är den femåriga räntan högre för de kommande åren.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.4 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar Regeringen föreslår att regeringskansliets anslag Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade

tillförs ytterligare medel åren 2000 och 2001 bl.a. utgifter.

för genomförandet av ordförandeskapet i EU:s

Miljoner kronor 2000 2001 2002

ministerråd år 2001. Utgiftsområde 6 Totalför-

Utgifter

svar tillförs 400 miljoner kronor år 2000 för UO1 Ordförandeskapet 2001, 190 190 svenskt deltagande med väpnad trupp i Kosovo.

regeringskansliet

De totala utgifterna för insatsen beräknas år 2000 UO6 Kosovo 400

till 900 miljoner kronor. UO9 Assistansersättning 150 200 Regeringen avser också att föreslå att personer UO14 Europeiska socialfonden* 140 60 80 som beviljats assistansersättning före 65 års ålder UO16 Storstadssatsning, skolor 45 skall få behålla denna även efter fyllda 65 år. Av-

sikten är att kunna presentera en proposition UO17 Folkbildning 10

hösten 2000 så att lagändringen skall kunna träda UO19 Europeiska regionala 360 500 400

miljö- och naturvård föreslås under år 2000 yt-

kompensationsstöd*

terligare medel för kalkning av försurade sjöar

UO23 Viltskador, nyckelbiotoper 27

och vattendrag. Vidare tillförs Kemikalieinspek-

UO24 Näringslivsutv. östersjö- -50 50

tionen ytterligare 3 miljoner kronor för arbete

regionen, miljöexport

med bekämpningsmedel.

UO25 Fordonsskatt, kommun- 100 100 100

sättningen till januari. På samma utgiftsområde

takbegränsade utgifter

ökar utgifterna p.g.a. ökade direktstöd till följd

Summa försvagning av 931 2 060 170

av Agenda 2000 och kompletterande kompensa-

offentliga finanser, utgifter

tionsstöd beroende av valutakursförändringar.

Inkomster

Ytterligare medel föreslås avsättas till nyckelbi-

der perioden 2002–2004. Regeringen gör Summa inkomstminskning, netto 15 550 22 660 19 030 emellertid bedömningen att det finns behov av Nettoförsvagning offentliga 16 481 24 720 19 200 ytterligare resurser till vård och omsorg. Mot den finanser bakgrunden avser regeringen att föreslå att ytter- *Påverkar ej finansiellt sparande i offentlig sektor.

ligare medel, 1 miljard kronor, skall tillföras vår-

den och omsorgen redan år 2001. Vidare aviserar

regeringen att ytterligare 700 miljoner kronor

PROP. 1999/2000:1

engångsvis tillförs anslaget Bidrag till särskilda energiskatter reduceras till den nivå som gäller insatser i vissa kommuner och landsting år 2001. för industrin.

De takbegränsade utgifterna minskar med Nettoförsvagningen av de offentliga finan- 1,8 miljarder kronor år 2000 som en följd av de serna till följd av nämnda åtgärder beräknas till föreslagna förändringarna. För åren 2001 och 16,5, 24,7 och 19,2 miljarder kronor för åren 2002 ökar de takbegränsade utgifterna till följd 2000–2002, varav skattesänkningar, netto, förklaav nya satsningar med 3,4 respektive 1,6 miljar- rar 15,6, 22,7 och 19,0 miljarder kronor. Beräkder kronor. Effekten på det finansiella sparandet ningen av skatteförslagens budgeteffekter för de för den offentliga sektorn skiljer sig från effekten offentliga finanserna i tabell 4.4 har gjorts i enpå de takbegränsade utgifterna eftersom återflö- lighet med nationalräkenskapernas redovisningdet från EG-budgeten inte påverkar det finansi- sprinciper. I kapitel 8 redovisas en beräkning av ella sparandet. skatteförslagens kassamässiga effekter.

Som ett första steg i en kompensation för de I den ekonomiska vårpropositionen gjordes effekter på genomsnittsskatter och marginal- bedömningen att det fanns en risk för att utgiftsskatter som beror av den allmänna pensionsav- taket för staten skulle överskridas år 1999 om giften föreslås för år 2000 en skattereduktion inga åtgärder vidtogs. Regeringen vidtog därför med 25 procent av avgiften. Skiktgränserna för utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande totalt uttag av statlig inkomstskatt korrigeras, där ca 8 miljarder kronor för år 1999. I kapitel 5 reuppjusteringen av den nedre skiktgränsen med- dovisas regeringens prognos för de takbegränsaför att antalet personer som betalar statlig in- de utgifterna för år 1999. Enligt regeringens bekomstsskatt minskar. I 1999 års ekonomiska dömning kommer utgiftstaket för år 1999 att vårproposition aviserades en förlängning av den klaras utan att ytterligare åtgärder behöver vidtas. tillfälliga skattereduktion som gäller i år med ett Regeringen kommer att noga följa utgifternas motsvarande belopp. Den tillfälliga skatte- utveckling under 1999 och kommer, om det bereduktion som gäller i år föreslås nu förlängas till döms som nödvändigt, att vidta de åtgärder som att gälla även för år 2000. För åren 2001 och 2002 krävs för att förhindra ett överskridande av uthar en minskning av skatteinkomsterna med ett giftstaket. motsvarande belopp lagts in i beräkningarna. Vi- Även för år 2000 gjordes i den ekonomiska dare kommer regeringen föreslå att den fasta vårpropositionen bedömningen att åtgärder bestatliga skatten om 200 kronor skall tillföras hövde vidtas för att undvika ett överskridande av kommunerna även för år 2001. utgiftstaket. I förhållande till de utgiftsnivåer

På företagskatteområdet föreslås ett antal åt- som följde av en oförändrad politik innebar de gärder. Företagens reserveringsmöjligheter ut- föreslagna besparingarna och satsningarna att de vidgas dels genom att avdragstaken höjs, till 25 takbegränsade utgifterna reducerades med ca procent för aktiebolag och till 30 procent för 8 miljarder kronor år 2000. Regeringen gör nu egenföretagare, dels genom att den tid inom vil- bedömningen att de takbegränsade utgifterna för ken periodiseringsfonder skall återföras förlängs år 2000 blir högre än vad som beräknades i 1999 med ett år. Flertalet av de stoppregler som gäller års ekonomiska vårproposition. Den beräknade för fåmansföretagare slopas. Kupongskatten på högre nivån föranleds bl.a. av att utgifterna för näringsbetingade aktier slopas. Förslag läggs sjukförsäkringen och avgiften till den Europeiska fram om återköp av aktier och beskattning av gemenskapen nu förväntas bli högre år 2000 (se utländska nyckelpersoner. även kapitel 7). Det är regeringens bedömning

Bland annat som en följd av en uppgörelse att utgiftstaket för år 2000 riskerar att överskrimellan de partier som står bakom pensionsupp- das om inga åtgärder vidtas. Regeringen förberegörelsen föreslås vissa förändringar i socialavgif- der därför ett antal åtgärder i syfte att begränsa terna. Regeringen föreslår vidare att fastig- utgifterna för år 2000. För att säkerställa att uthetskatten på bostadshyreshus sänks till 1,2 giftstaket för år 2000 kan hållas har regeringen procent för år 2000 och att vissa skattelättnader för avsikt att införa begränsningsbelopp som säges för hyreshus tillhöriga vissa krisårgångar. kerställer förbrukningen på några anslag och ut-

En grön skatteväxling sker genom att vissa giftsområden. De områden som berörs av utenergiskatter höjs och där de ökade skatteintäk- giftsbegränsningarna är bl.a. totalförsvaret, det terna används för reducerad skatt i samband med internationella biståndet samt utbildnings- och kompetensutveckling i arbetslivet. Jordbrukets energiområdet. Begränsningsbeloppet som gäller

för det internationella utvecklingssamarbetet år

PROP. 1999/2000:1

1999 beräknas ha inneburit senareläggningar av Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2002

Miljarder kronor planerade projekt m.m. på ca 2,9 miljarder kronor. Regeringen kommer att införa begränsningsbelopp för det internationella biståndet 50 även år 2000. Begränsningsbeloppet kommer att 0 sättas på en sådan nivå att de projekt m.m. som -50 senarelagts till följd av utgiftsbegränsningen 1999 -100 i stället kan genomföras år 2000. I den ekono-

-150 miska vårpropositionen nästa år kommer rege-

-200 ringen närmare informera om de vidtagna åtgär-

-250 dernas innebörd och omfattning.

89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02

4.4¶Statsbudgetens utveckling

Den gynnsamma utvecklingen av de offentliga 4.4.1 Statsbudgetens inkomster finanserna sedan mitten av 1990-talet har burits upp av en framgångsrik budgetsanering. Det sa- I tabell 4.5 redovisas utfallet av statsbudgetens neringsprogram som påbörjades 1994 innebär en skatteinkomster och övriga inkomster för år varaktig årlig förstärkning av de offentliga finan- 1998 och den förväntade utvecklingen under peserna med 126 miljarder kronor eller ca 8 procent rioden 1999–2002. Statsbudgetens totala inav BNP. Förstärkningen av de offentliga finan- komster beräknas bli ca 20 miljarder kronor högserna har åtföljts av en förstärkning av statsbud- re år 2002 jämfört med år 1999, varav 3 miljarder getens saldo. kronor avser högre skatteinkomster och 17 mil-

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma jarder kronor högre övriga inkomster. Under år som statens lånebehov. Ett positivt budgetsaldo 2000 bedöms emellertid övriga inkomster tillfälinnebär att staten amorterar på statsskulden. År ligt öka till en betydligt högre nivå, framför allt 1998 var statsbudgetens saldo positivt för första till följd av högre försäljningsinkomster. I relagången sedan 1989 och staten kunde amortera tion till BNP beräknas såväl statsbudgetens toknappt 10 miljarder kronor på statsskulden. tala inkomster som statsbudgetens skattein-

Som framgår av diagram 4.1 beräknas stats- komster vara lägre i slutet av perioden än år 1999. budgeten uppvisa stora överskott under åren 1999–2002. Överskotten möjliggör en snabb Tabell 4.5 Statsbudgetens inkomster amortering av statsskulden. Totalt beräknas staten amortera ca 224 miljarder kronor på stats- 1998 1999 2000 2001 2002 skulden under denna period. De stora beräknade Miljarder kronor överskotten i statsbudgeten beror på engångsvisa Skatteinkomster 639,7 652,4 617,1 622,7 655,8 effekter i samband med införandet av ålderspen-

Övriga inkomster 66,6 54,4 165,2 70,8 71,1 sionsreformen och på inkomster från försäljning

Totala inkomster 706,3 706,9 782,3 693,5 726,9

av statligt aktieinnehav.

Diff. mot 1999 års ekonomiska vårproposition

Procent av BNP

Skatteinkomster 34,2 33,4 30,2 29,3 29,6

Totala inkomster 37,7 36,2 38,3 32,6 32,8 Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

PROP. 1999/2000:1

Statsbudgetens inkomster beräknas öka med att inkomsterna blir drygt 50 miljarder kronor drygt 75 miljarder kronor mellan år 1999 och år högre detta år. Även minskningen om 17 miljar- 2000. Ökningen förklaras främst av att försälj- der kronor år 2001 förklaras av de ändrade förningsinkomster beräknas öka med ca 95 miljar- säljningstidpunkterna. Under perioden 1999– der kronor och av att inkomster från aktieutdel- 2002 beräknas försäljningar om 126 miljarder ningar tillfälligt beräknas bli högre år 2000. De kronor genomföras. minskade skatteinkomsterna år 2000 följer En mer utförlig redovisning av statsbudgetens framför allt av den föreslagna pensionsomlägg- inkomster presenteras i kapitel 6. ningen och de i denna proposition aviserade skattesänkningarna men även av relativt stora slutregleringar av kommunalskatter. Minskning- 4.4.2 Statsbudgetens utgifter en motverkas dock av ökade inkomster från såväl energiskatt som mervärdesskatt. Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut-

Som framgår i tabell 4.5 så beräknas skattein- giftsområden. Därutöver ingår posterna Minskkomsterna bli avsevärt lägre under perioden ning av anslagsbehållningar, Kassamässig korri- 2000–2002 jämfört med vad som redovisades i gering och Riksgäldskontorets nettoutlåning. 1999 års ekonomiska vårproposition. Skillnaden Som framgår av tabell 4.6 uppgick utfallet för mellan beräkningarna beror till mycket stor del statsbudgetens totala utgifter till ca 697 miljarder på de i denna proposition föreslagna skattesänk- kronor år 1998. År 2002 beräknas statsbudgetens ningarna. De lägre skatteinkomsterna förklaras utgifter uppgå till ca 721 miljarder kronor. Uttill stor del av följande: gifterna beräknas således öka med cirka

24 miljarder kronor under perioden 1998–2002.

Som andel av BNP minskar emellertid utgifterna −= Inkomster från fysiska personer minskar

med 4,7 procentenheter.

dels till följd av den föreslagna skattereduk-

Ålderspensionsreformen innebär att stats-

tionen, dels av den föreslagna höjningen av

budgetens utgifter ökar med ca 15 miljarder kro-

skiktgränserna. Vidare kommer det fasta

nor mellan åren 1998 och 1999. De ökade utgif-

beloppet om 200 kronor även år 2001 att

terna beror på att betalningsansvaret mellan sta-

utgöra en kommunal inkomstskatt.

ten och AP-fonden har ändrats och på att statliga −= Förslaget om att höja avsättningen av obe-

ålderspensionsavgifter har införts. För att möj-

skattade medel till periodiseringsfonder

liggöra en rättvisande jämförelse av utgiftsut-

samt att den tid inom vilken periodise-

vecklingen från 1998 till 2002 kan 1998 års ut-

ringsfonder skall återföras till beskattning

gifter korrigeras för en tänkt ålders-

förlängs med ett år medför minskade in-

pensionsreform detta år. Efter en sådan korrige-

komster från juridiska personer.

ring ökar statsbudgetens utgifter med omkring

10 miljarder kronor mellan 1998 och 2002 eller I samband med pensionsreformen sker en av-

med i genomsnitt ca 0,3 procent per år. Av den giftsväxling år 2000. Innebörden är bland annat

återstående ökningen på totalt 10 miljarder kroatt ålderspensionsavgiften höjs medan den all-

nor förklaras knappt 6 miljarder kronor av att männa löneavgiften sänks. Sammanlagt sänks ut-

delpensionen och arbetsskadeförsäkringen taget av arbetsgivaravgifter med 0,14 procent-

fr.o.m. 1999 förts över från socialförsäkringsenheter år 2000. Dessa förändringar resulterar i

sektorn vid sidan av statsbudgeten till statsatt inkomsterna från socialavgifter minskar. Sam-

budgeten. tidigt höjs den allmäna pensionsavgiften från 6,95 till 7,0 procent av avgiftsunderlaget.

Under övriga inkomster är det framför allt inkomster av försåld egendom som förändrats sedan 1999 års ekonomiska vårproposition. För år 1999 beräknas nu inkomster av försåld egendom uppgå till ca 1 miljard kronor, vilket är drygt 44 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i vårpropositionen. De i 1999 års ekonomiska vårproposition planerade försäljningarna beräknas nu istället genomföras år 2000, vilket medför

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.6 Statsbudgetens utgifter 1998-2002 Tabell 4.7 Förändring i fasta priser för utgifterna exklusive

1

Miljarder kronor statsskuldsräntor 1998-2002

Miljarder kronor

1998 1999 2000 2001 2002

2 1998-2002 i % per år

Utgifter exkl. 585,7 616,2 623,5 641,5 640,0 statsskulds- 1

Utgifter exkl. statsskuldsräntor -4,1 -0,2 %

1 räntor

större ökningar per utgiftsområde

Statsskulds- 113,4 92,7 81,8 77,1 62,2

3 Uo 10 Ek. trygghet sjukdom/handikapp 5,6 1,7 % räntor

Riksgäldskontor -2,5 -57,3 -5,5 -106,1 18,9 Uo 12 Ek. trygghet för familjer/barn 5,1 3,0 % ets nettout-

4 Uo 16 Utbildning och univ.forskning 7,6 6,2 %

låning m.m.

5 större minskningar per utgiftsområde Totala utgifter 696,6 651,5 699,8 612,5 721,1

Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet -12,7 -9,3 %

Procent av BNP

Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -4,8 -2,6 % Utgifter exkl. 31,3 31,6 30,5 30,1 28,9 statsskulds- Uo 18 Samhällsplan, bostadsförsörjn. -11,4 -16,3 % räntor m.m.

1 Totala utgifter 37,2 33,4 34,3 28,8 32,5 Fastprisberäkning med implicitprisindex för statlig konsumtion och investeringar och 1 med KPI för övriga delar. För att möjliggöra en jämförelse över tiden har korrigering Inklusive minskning av anslagsbehållningar gjorts för en tänkt ålderspensionsreform år 1998. Vidare har hänsyn inte tagits till den 2 Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 600,4 mdkr (dvs. beloppet föreslagna minskningen av statsbidraget till kommunsektorn på 4,8 miljarder kronor skulle ha varit 600,4 mdkr om ålderspensionsreformen genomförts redan 1998). med anledning av den nu föreslagna skattesänkningen. 3 Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 4 Inklusive kassamässig korrigering, finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret och beräkningsteknisk överföring till hushållen. 5 I tabell 4.8 redovisas de beräknade utgifterna i Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 711,3 mdkr.

löpande priser per utgiftsområde för åren 1998–

2002. I en fotnot till tabellen redovisas en beräk-

Utgifter exklusive statsskuldsräntor

ning av utgifterna per utgiftsområde i de fall ål- Med statsbudgetens utgifter exklusive stats-

derspensionsreformen hade genomförts år 1998. skuldsräntor avses samtliga utgiftsområden för-

De största utgiftsökningarna under perioden utom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1998–2002 återfinns under följande utgiftsområ- Korrigerat för en tänkt ålderspensionsreform år

den: 1998 ökar dessa utgifter med knappt 40 miljarder kronor mellan åren 1998–2002 eller med i genomsnitt 1,6 procent per år. I relation till BNP Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

minskar emellertid utgifterna exklusive stats- Anslagen inom utgiftsområdet ökar med ca

skuldsräntor med 3,2 procentenheter, från 2,8 miljarder kronor under perioden 1998–2002.

32,1 procent år 1998 till 28,9 procent år 2002. Till största delen förklaras förändringen av den

Om korrigering även görs för att delpensionen ökade bruttonationalinkomsten (BNI) under pe-

och arbetsskadeförsäkringen fr.o.m. 1999 har rioden. En del av denna ökning förklaras av höglyfts in på statsbudgeten uppgår ökningen från år re BNI på grund av övergången till det nya euro-

1998 till år 2002 till ca 34 miljarder kronor. peiska nationalräkenskapssystemet ENS 95.

Utgifterna exklusive statsskuldsräntor mins- Vidare ökar anslagen p.g.a. att biståndsramen kar realt med i genomsnitt 0,2 procent per år un-

som andel av BNI är högre år 2002 jämfört med der perioden 1998–2002. Som framgår av tabell

år 1998. Den totala biståndsramen som andel av 4.7 motsvarar detta en minskning av utgifterna i

BNI uppgick år 1998 till 0,70 procent av BNI. I fasta priser med 4,1 miljarder kronor. I tabellen

1999 års ekonomiska vårproposition aviserade redovisas de utgiftsområden som uppvisar större

regeringen en höjning av ramen för biståndet år ökningar eller minskningar i fasta priser mellan

2002 till 0,74 procent av BNI. åren 1998 och 2002.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jämfört med utfallet år 1998 beräknas utgifterna

inom utgiftsområdet öka med ca 3,1 miljarder

kronor t.o.m. år 2002. Utgifterna för assistanser-

sättningen ökar med ca 1,8 miljarder kronor

främst p.g.a. ett ökat antal personer och timmar i

ersättningssystemet. Vidare ökar utgifterna för

bidrag till läkemedelsförmånen med ca

PROP. 1999/2000:1

0,8 miljarder kronor under perioden 1998–2002. äldrar samt en maxtaxa i förskoleverksamhet och Utgiftsökningen är bl.a. en effekt av att nya dy- skolbarnomsorgen. Förslaget om ändrad finansirare läkemedel introduceras på marknaden och eringsprincip för avtalsförsäkringar förklarar ca en stigande konsumtion av läkemedel. 1,7 miljarder kronor av ökningen under perioden

1998–2002.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

De totala utgifterna för utgiftsområdet ökar med kommunerna 16,8 miljarder kronor under perioden 1998–2002 Mellan åren 1998 och 2002 beräknas utgifterna

öka med 5 miljarder kronor. Beslutade, föreslagefter det att utgifterna rensats från ålderspensionsreformens effekter (se fotnot 1 till tabell na och aviserade tillskott till kommuner och

landsting uppgår år 2002 till 11,7 miljarder kro- 4.8). I fasta priser motsvarar detta en ökning med i genomsnitt 1,7 procent per år. Knappt 6 miljar- nor i förhållande till 1998 års statsbidragsnivå.

Regeringen föreslår att det generella statsbidrader kronor av ökningen mellan 1998 och 2002 förklaras av utgifter för arbetsskadeförsäkringen. get minskas med 4,8 miljarder kronor till följd av Denna försäkring redovisades fram t.o.m. 1998 den föreslagna minskningen av avdragsrätten för

allmän pensionsavgift. Den förändrade avdragsvid sidan av statsbudgeten, men fr.o.m. 1999 redovisas den på anslag under utgiftsområdet. rätten för allmän pensionsavgift ökar kommu-

nernas och landstingens skatteintäkter med mot- Större delen av den resterande ökningen, 9,4 miljarder kronor, förklaras av ökade kostnader svarande belopp. Det generella statsbidraget

påverkas också av vissa andra ekonomiska regleför sjukpenning. Antalet ersatta dagar med sjukpenning ökar med ca 34 procent under perioden ringar. Även ramen för utjämningsbidraget på- 1998–2002. verkas av den förändrade avdragsrätten samt av

beslutade förändringar i det kommunala utjäm- Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för ningssystemet. Den sammanlagda effekten blir

att ramen för utjämningsbidraget minskar med

familjer och barn

Rensat för ålderspensionsreformens effekter be- 2,7 miljarder kronor år 2000. Utjämningsbidra-

get antas sedan ligga kvar på en oförändrad nivå räknas utgifterna öka med 7,6 miljarder kronor under perioden 1998–2002 (se fotnot 1 till tabell under resten av perioden. På statsbudgetens in-

komstsida sker en motsvarande minskning av 4.8). I fasta priser motsvarar detta en ökning med i genomsnitt 3 procent per år. En viktig förkla- utjämningsavgiften. ring är de högre utgifterna för anslaget Allmänna barnbidrag. Ökningen beror på regeringens för- Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten slag att höja barnbidraget med 100 kronor per Avgiften till EU ökar med 2,5 miljarder kronor barn och månad fr.o.m. år 2000 och med ytterli- under perioden 1998–2002. Ökningen beror gare 100 kronor fr.o.m. år 2001. Vidare ökar framför allt på den del av avgiften som är baserad kostnaderna för föräldraförsäkringen under pe- på bruttonationalinkomsten. rioden 1998–2002.

De största utgiftsminskningarna återfinns under Utgiftsområde 16 Utbildning och följande tre utgiftsområden:

universitetsforskning

Under perioden 1998–2002 ökar utgifterna med Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid 11,2 miljarder kronor. I fasta priser motsvarar arbetslöshet detta en ökning med i genomsnitt 6,2 procent År 1998 uppgick den öppna arbetslösheten till per år. Utgiftsökningen förklaras främst av de i 6,5 procent av arbetskraften. Utgifterna för ar- 1999 års ekonomiska vårproposition aviserade betslöshetsersättning uppgick detta år till satsningarna på kunskap och kompetens. I sats- 35,3 miljarder kronor eller ca 95 procent av utningarna ingår bl.a. nya högskoleplatser, nytt giftsområdets totala utgifter. studiestödssystem och ökade resurser för forsk- Utgifterna inom utgiftsområde 13 beräknas ning och forskarutbildning. Dessutom har eko-

minska med 11,3 miljarder kronor från år 1998 nomiskt utrymme avsatts för att med start år till år 2002. I fasta priser uppgår minskningen till 2001 införa en allmän förskola och en rätt till

i genomsnitt 9,3 procent per år. De lägre utgifförskoleverksamhet för barn till arbetslösa för- terna härrör huvudsakligen från anslaget Bidrag

PROP. 1999/2000:1

till arbetslöshetsersättning. Orsaken till de lägre utgifterna är att den öppna arbetslösheten beräknas minska med 2,3 procentenheter till 4,2 procent av arbetskraften år 2002.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet minskar med 1,8 miljarder kronor mellan åren 1998 och 2002. Minskningen förklaras till stor del av lägre utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Andelen i arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas för år 2002 uppgå till 3,5 procent av arbetskraften. Det är en minskning med 0,4 procentenheter eller cirka 17 000 personer jämfört med år 1998.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Utgifterna beräknas minska med 10,7 miljarder kronor under perioden 1998–2002. I fasta priser motsvarar detta en minskning med i genomsnitt 16,3 procent per år. Den främsta anledningen är att utgifterna för anslaget Räntebidrag m.m. minskar från 10,8 miljarder kronor år 1998 till 1,6 miljarder kronor år 2002. Den kraftiga minskningen beror framför allt på en allt lägre räntenivå och att därmed hela det äldre räntebidragssystemet snabbt avvecklas samt att bostadsbyggandet ligger på en låg volym. Ytterligare en anledning är att det subventionssystem som infördes år 1993 är konstruerat så att för varje ny årgång som påbörjas minskar det statliga bidraget. Vidare minskar utgifterna för anslaget Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Utgifterna för år 2002 beräknas till 0,6 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än utfallet år 1998. Orsaken till de lägre utgifterna är främst det förbättrade ränteläget.

Minskning av anslagsbehållningar

Minskning av anslagsbehållningar beräknas som nettot av förbrukningen av sparade medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit.

I redovisningen av utfallet för år 1998 och i prognosen för år 1999 ingår minskningen av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit under respektive utgiftsområde. För åren 2000-2002 redovisas motsvarande förändringar under posten Minskning av anslagsbehållningar. Minskningen av anslagsbehållningarna beräknas till 6,0 miljarder kronor år 2000, 7,5 miljarder kronor år 2001 och 5,0 miljarder kronor år 2002.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.8 Takbegränsade utgifter 1998-2002

Miljarder kronor

1

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. För att möjliggöra en jämförelse av utgifterna under perioden 1998-2002 redovisas nedan en schablonmässig beräkning av utgifterna för år 1998 i det fall ålderspensionsreformen hade genomförts redan 1998: UO10 75,8 mdkr, UO11 33,3 mdkr, UO12 40,7 mdkr, UO13 39,5 mdkr, UO14 48,0 mdkr, UO15 22,5 mdkr, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 600,4 mdkr, Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 137,1 mdkr och Takbegränsade utgifter 737,5 mdkr. Om hänsyn också tas till att arbetsskade- och delpensionsfonden fram t.o.m. 1998 redov isades utanför statsbudgeten beräknas UO10 till 81,9 mdkr och UO11 till 33,9 mdkr. Enligt förslaget till preliminära utgiftsområdesramar (se tabell 7.1). Beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sammantaget för samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslag sbehållningar.

PROP. 1999/2000:1

Statsskuldsräntor Diagram 4.3 Statsskuldsräntor som andel av statsbudge-

tens utgifter 1998-2002

Räntor på statsskulden ingår under utgiftsområ-

Procent av statsbudgetens utgifter de 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas av ett antal olika faktorer. Viktigast är storleken på statsskulden, statsbudgetens saldo samt ränte- och valutakurs- 15 utvecklingen. Statsskuldsräntorna påverkas även av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskonto-

10 rets upplånings- och skuldförvaltningsteknik.

I diagram 4.2 redovisas statsskuldsräntorna som andel av BNP för åren 1993–2002. År 1998 uppgick statsskuldsräntorna till 113,3 miljarder kronor eller 6,0 procent av BNP. Mellan åren 0 1998–2002 beräknas statsskuldsräntorna som 98 99 00 01 02 andel av BNP minska med ca 3,2 procentenheter för att år 2002 uppgå till 62 miljarder kronor eller I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor ut- 2,8 procent av BNP. De kraftigt minskade rän- giftsmässigt. Statsskuldsräntornas olika kompoteutgifterna under perioden 1999–2002 förklaras nenter visas i tabell 4.9. Utgiftsprognosen för år främst av den amortering på statsskulden som 1999 uppgår till 93 miljarder kronor, vilket är sker till följd av överföringar från AP-fonden till oförändrat jämfört med den nivå som prognostistaten i samband med ålderspensionsreformen serades i 1999 års ekonomiska vårproposition. och försäljningar av statligt aktieinnehav. En yt- Jämfört med 1998 beräknas ränteutgifterna terligare förklaring till de kraftigt minskade rän- minska med ca 20 miljarder kronor, bl.a. berotebetalningarna är att lån med höga kupongrän- rende på en lägre räntenivå år 1999 och mindretor successivt förfaller och refinansieras med lån realiserade valuta- och kursförluster. till lägre räntesatser.

Tabell 4.9 Kassamässiga statsskuldsräntor

Miljarder kronor

Diagram 4.2 Statsskuldsräntor 1993-2002

Procent av BNP 1998 1999 2000 2001 2002

10 Räntor på lån i 73,1 70 58 49 45 svenska kronor 8 Räntor på lån i 23,6 21 20 20 19 utländsk valuta 6 Räntor på in- och -3,9 -3 -4 -4 -5 utlåning 4 Över-/underkurser -5,7 -3 -2 -2 -2 2 vid emission

Summa räntor 87,2 85 73 64 58

0 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Valutaförluster/ 9,8 -3 1 5 1 -vinster

Statsskuldsräntornas andel av statsbudgetens to- Kursförluster/ 15,6 10 8 9 3

-vinster tala utgifter uppgick år 1998 till 16,3 procent.

Övrigt 0,6 0 0 0 0 Statsskuldsräntorna var därmed statsbudgetens enskilt största utgiftspost detta år. Som framgår Summa ränte- 113,3 93 82 77 62

utgifter

av diagram 4.3 beräknas andelen av de totala ut-

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. gifterna minska med 7,7 procentenheter under perioden 1998–2002 för att år 2002 uppgå till

Det budgetpolitiska målet för den offentliga 8,6 procent av statsbudgetens utgifter.

sektorn avser det finansiella sparandet redovisat

I relation till statsbudgetens skatteinkomster

enligt nationalräkenskaperna. Omläggningen av minskar statsskuldsräntorna från 17,7 procent år

nationalräkenskapsstatistiken till det europeiska 1998 till 9,5 procent år 2002.

nationalräkenskapssystemet (ENS 95) innebär

att det räntemått som nu är relevant för beräk-

ningen av det finansiella sparandet är de kost-

PROP. 1999/2000:1

nadsmässiga räntor som redovisas i tabell 4.10. kassamässig korrigering på statsbudgeten. I tabell Tidigare baserades de räntor som ingick i beräk- 4.11 särredovisas dessutom den lånebehovsningen av det finansiella sparandet på delposten påverkande förändring i form av en finansiell summa räntor i tabell 4.9. Omläggningen inne- överföring från AP-fonden till staten som förbär att de statsskuldsräntor som ingår i beräk- anleds av pensionsreformen. Riksgäldskontorets ningen av den offentliga sektorns finansiella spa- nettoutlåning, kassamässig korrigering och rande blir högre under åren 1999–2002. överföring från AP-fonden ingår på utgiftssidan

Kostnadsmässig redovisning innebär att rän- vid sidan av de utgifter som är grupperade på 27 teutgifterna har periodiserats över lånens löptid. utgiftsområden. Den kostnadsmässiga redovisningen är mindre Statsbudgetens saldo förbättrades från beroende av upplåningstekniken och förändring- -6,2 miljarder kronor år 1997 till 9,7 miljarder ar av räntekostnaderna kan lättare förklaras av kronor år 1998. Under perioden 1999–2002 beden underliggande lånebehovs- och ränteutveck- räknas det ackumulerade budgetöverskottet upplingen. Enligt den periodiserade redovisningen gå till ca 224 miljarder kronor vilket innebär en kommer räntekostnaderna att minska från amortering på statsskulden med motsvarande 93 miljarder kronor år 1998 till 64 miljarder kro- belopp. I beräkningen av amorteringen har hännor år 2002. syn tagits till en beräkningsteknisk överföring till

hushållen år 2002 på 20,6 miljarder kronor.

Tabell 4.10 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor

Miljarder kronor

1998 1999 2000 2001 2002 Summa räntor enligt 87 85 73 64 58 tabell 4.9 (tidigare NR-räntor) Justering kursdifferenser 3 1 0 1 2 vid emission Justering nollkupongräntor 3 1 3 3 5 Summa kostnads- 6 3 3 4 6 justeringar

Summa räntekostnader 93 88 76 68 64 (nya NR-räntor)

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.4.3¶Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskuld

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2000 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Rikgäldskontoret för budgetåret 2000 samt beräkningen av överföringen av medel från APfonden för budgetåret 2000 enligt tabell 4.11.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identiskt med statens lånebehov. För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.11 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Inkomster 600,5 648,9 706,3 706,9 782,3 693,5 726,9 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 559,3 569,2 585,7 616,2 623,5 641,5 640,0

2

varav In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) -1,2 7,2 4,1

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta -10,5 -12,1 -13,7 -22,6 -19,4 -19,6 -20,2

4

föring till hushållen

Beräkningsteknisk överföring till hushållen 20,6

Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk -21,0 -6,2 9,7 55,3 82,5 81,0 5,7 överföring till hushållen

Skulddispositioner m.m. 4,4 14,7 26,4 -16,8 -7,3 -15,2 -1,0 Statsskuldsförändring 25,4 20,9 16,8 -72,1 -89,8 -96,2 -6,7

Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk 1 411,2 1 432,1 1 448,9 1 376,8 1 287,0 1 190,7 1 184,0 överföring till hushållen

Procent av BNP 80,5 79,4 77,4 70,6 63,0 55,9 53,4

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar 2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 Normalt görs inga prognoser på In/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast u tfallet. 4 Varav Arbetsmarknadsfonden och Kärnbränslefonden förklarar 87 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning till myndigheter, Riksgäldskontorets utlåning till CSN beräknas affärsverk och statliga bolag uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år De största delposterna under Riksgäldskontorets under perioden 1999–2002. (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar, in- och Kassamässig korrigering utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan studiestödsnämndens (CSN) upplåning för fi- å ena sidan saldot av statsbudgetens anslag och nansiering av studielån samt insättningsgaranti- inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och avgifter. utbetalningar över statsverkets checkräkning

Sedan 1995 har medel för premiepensionen (SCR) i Riksbanken. Redovisningen över SCR avsatts hos RGK. För åren 1999–2002 beräknas är kassamässig. de årliga inbetalningarna till ca 20 miljarder kro- Utfallet av den kassamässiga korrigeringen nor. Inbetalningarna inklusive ränta kommer att framräknas residualt. Några prognoser redovisas överföras till Premiepensionsmyndigheten inte för denna post. (PPM) med två års eftersläpning. Utbetalningen år 2000 till PPM, som avser premiepensionsme- Överföring från AP-fonden till statsbudgeten del för åren 1995–1998, innebär att RGK:s net- Som ett led i den finansiella infasningen av det toutlåning ökar med omkring 50 miljarder kro- nya ålderspensionssystemet kommer medel att nor mellan år 1999 och år 2000. överföras från AP-fonden till RGK. Syftet med

PROP. 1999/2000:1

överföringarna är att reducera den ökning av Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo efter överföring till

hushållen samt justering för större engångseffekter

statens lånebehov som det nya ålderspensions-

Miljarder kronor systemet annars leder till. För åren 1999 och

1998 1999 2000 2001 2002 2000 har riksdagen beslutat att 45 miljarder kro-

Statsbudgetens saldo 9,7 55,3 82,5 81,0 5,7

nor skall överföras för vart och ett av åren. I av-

(efter beräknings-

vaktan på ett beslut om överföringens storlek för teknisk överföring till år 2001 gjordes ett antagande i 1999 års ekono- hushållen) miska vårproposition om ett överföringsbelopp varav beräknings- -20,6 på 235 miljarder kronor. Den 24 juni 1999 slöts teknisk överföring till

hushållen en uppgörelse mellan företrädare för de partier

Större engångseffekter 24,9 68,4 124,9 132,8 25,5

som stod bakom uppgörelsen om en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet som bl.a. varav försäljning av 11,2 0,8 110,0 15,0 15,0

statligt aktieinnehav innebar att överföringsbeloppet år 2001 fastställs till 155 miljarder kronor. Överföringsbeloppet Överföring från AP- 45,0 45,0 117,8 10,5

2

fonden kommer riksdagen att få ta ställning till efter en

3

Premiepensionsmedel, 13,7 22,6 -30,1 särproposition hösten 1999. Den sammanlagda

nettoinbetalningar överföringen åren 1999 till 2001 uppgår därmed

Statsbudgetens saldo -15,2 -13,1 -42,4 -51,8 -19,8

till 245 miljarder kronor. Det slutliga överfö-

justerat för större

ringsbeloppet fastställs enligt pensionsöverens- engångseffekter

1 kommelsen vid en kontrollstation år 2004. Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från

Förvaltningsaktiebolaget Stattums försäljning av innehavet i Pharm acia&Upjohn.

Då överföringen år 2001 till viss del består av 2

Total överföring år 2001 är 155 mdkr, varav 117,8 mdkr påverkar lånebehovet år 2001 bostadsobligationer som antas behållas till för- och 10,5 mdkr år 2002. Resterande belopp påverkar lånebehovet först efter år 2002.

3

Varav inbetalning 19,4 mdkr och utbetalning 49,5 mdkr. Utbetalningen avser premiefallotidpunkten påverkas lånebehovet med ca pensionsmedel för åren 1995-1998. 118 miljarder kronor istället för 155 miljarder kronor detta år. År 2002 beräknas bostadsobli- Efter de åtgärder som regeringen föreslår i denna gationer inklusive kupongräntor till ett värde av proposition beräknas det finansiella sparandet knappt 11 miljarder kronor förfalla till betalning åren 2000-2001 i stort sett sammanfalla med det och därmed minska lånebehovet. Efter år 2002 målsatta överskottet på 2 procent av BNP. År beräknas bostadsobligationer till ett värde av ca 2002 beräknas det finansiella sparandet överstiga 30 miljarder kronor återstå. Bostadsobligationer- det målsatta sparandet med drygt 20 miljarder na förfaller och minskar lånebehovet med mot- kronor. I tabell 4.12 redovisas det justerade budsvarande belopp efterföljande år. getsaldot under förutsättning att detta överskott

tillförs hushållssektorn så att saldomålet uppnås Statsbudgetens saldo justerat för större exakt. Statsbudgetens saldo uppvisar ett överengångseffekter skott även efter denna överföring till hushålls- I tabell 4.12 redovisas statsbudgetens saldo juste- sektorn. Som framgår av tabell 4.12 beror detta rat för större engångseffekter. Som framgår av på engångsvisa inkomstförstärkningar till följd av tabellen är det justerade budgetsaldot negativt försäljningar av statliga bolag och överföringar för samtliga år under perioden 1998–2002. från AP-fonden.

Budgetsaldot justerat för större engångsef- Engångseffekterna är en viktig förklaring till fekter uppgick år 1998 till -15,2 miljarder kronor. de stora budgetöverskotten och den snabba Engångseffekterna summerar till 24,9 miljarder amorteringen av statsskulden, men det är inte kronor varav inkomster från avvecklingen av tack vare dessa effekter som de budgetpolitiska Delpensionsfonden (ingår i posten försäljning av målen beräknas uppnås. Vid beräkningen av den statliga bolag m.m.) svarar för 8 miljarder kro- offentliga sektorns finansiella sparande inkludenor. Det justerade budgetsaldot för år 1999 be- ras varken försäljningsinkomster, överföringar räknas till -13,1 miljarder kronor, vilket är ca från AP-fonden eller in- och utbetalningar av 68 miljarder kronor lägre än det ojusterade bud- premiepensionsmedel. Inte heller utgiftstaket getsaldot. Engångseffekterna består främst av påverkas av dessa engångseffekter. överföringen från AP-fonden och inbetalningar- De negativa justerade budgetsaldona innebär na av premiepensionsmedel till Riksgäldskonto- att statsskulden på sikt nominellt kommer att varet. ra ungefär oförändrad eller öka vid det målsatta

överskottet i de offentliga finanserna på 2 pro-

PROP. 1999/2000:1

cent av BNP. En stor del av det målsatta över- Tabell 4.13 Statsbudgetens saldo och statens finansiella

sparande efter beräkningsteknisk överföring till hushållen

skottet i de offentliga finanserna kommer istället

Miljarder kronor att komma från ålderspensionssystemet vid sidan

1998 1999 2000 2001 2002 av statsbudgeten. Detta är en följd av att ålder-

Statsbudgetens 9,7 55,3 82,5 81,0 5,7

spensionsreformen på lång sikt innebär en stor

saldo

omfördelning av det offentliga sparandet från

Effekt av överföring 37,2 -10,5 staten till ålderspensionssystemet.

från AP-fonden

1

CSN studielån 7,2 7,4 8,6 9,1 8,5

Statsbudgetens saldo och statens finansiella

Försäljning av -4,8 -110,0 -15,0 -15,0

sparande

bolag m.m. Statsbudgetens saldo omfattar allt som påverkar

Kurs-/valuta 26,0 7,3 8,8 13,6 4,4 statens lånebehov, t.ex. Riksgäldskontorets net-

förluster på toutlåning och överföringar till eller från AP-

statsskulden fonden. Statens finansiella sparande däremot vi-

Delpensionsfonden -6,3 sar endast den förändring av statens finansiella

Periodiserings- -8,8 -6,1 -5,8 3,9 -1,2 nettoförmögenhet som sker genom reala trans-

effekter m.m. aktioner.

Statens finansiella 23,0 63,9 -15,9 129,8 -8,1

I tabell 4.13 redovisas de viktigaste skillnader-

sparande

na mellan statsbudgetens saldo och statens finan- 1

Nettot inkluderar förutom ”CSN studielån” under Riksgäldskontorets nettoutlåning siella sparande. En viktig förklaring är överför- (tabell 4.11) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån. ingen av medel från AP-fonden till statsbudgeten. Engångsöverföringen år 2001 kommer Statsskulden delvis att bestå av bostadsobligationer som skall Statsskulden är den skuld som uppkommer geförvaltas av Riksgäldskontoret tills obligationer- nom statens upplåning för att täcka underskott i na förfaller till betalning. Till den del dessa obli- den löpande verksamheten eller för att finansiera gationer förfaller till betalning efter år 2001 på- investeringar och kreditgivning. Statsskuldens verkas inte statens lånebehov det året. En annan utveckling bestäms framför allt av saldot för viktig förklaring är den utlåning som Riksgälds- statsbudgeten. Skulden påverkas emellertid också kontoret förmedlar till studerande via Centrala av valutaförändringar eftersom nära 30 procent Studiestödsnämnden. Ytterligare en skillnad av skulden är upplånad i utländsk valuta. Denna finns i försäljningar av statliga aktieinnehav som del av skulden värderas till aktuella valutakurser. förbättrar statsbudgetens saldo men inte det fi- Statsskulden uppgick vid utgången av 1998 till nansiella sparandet, eftersom byte av en finansiell knappt 1 449 miljarder kronor vilket motsvarar tillgång mot en annan inte har någon effekt på ca 77 procent av BNP. Mätt som andel av BNP den finansiella förmögenhetsställningen. Slutli- minskade skulden med 2 procentenheter jämfört gen påverkas statsbudgetens saldo, men inte det med 1997. Som framgår av tabell 4.11 beräknas finansiella sparandet, av kurs- och valutavins- statsskulden minska med omkring 265 miljarder ter/förluster på statskulden. kronor under åren 1998–2002 för att vid utgång-

en av perioden uppgå till 1 184 miljarder kronor

eller 53,4 procent av BNP. Statsskulden beräknas

minska med ca 40 miljarder kronor mer än den

beräknade ackumulerade amorteringen under pe-

rioden 1999–2002. Orsaken är främst antagande

om en starkare krona. Valutaskuldens förändring

till följd av valutakursförändringar framgår av ta-

bell 4.11 under posten Skulddispositioner m.m.

I diagram 4.4 redovisas statsskuldens andel av

BNP (skuldkvoten) under perioden 1993–2002.

Stora budgetunderskott i början av 1990-talet

innebar att statsskulden ökade till drygt 75 pro-

cent av BNP år 1993. Under åren 1994–1997

stabiliserades skuldkvoten kring 80 procent av

BNP. Från och med 1998 beräknas skuldkvoten

minska med ca 24 procentenheter fram till år

PROP. 1999/2000:1

2002. Den kraftiga minskningen av skuldkvoten Tabell 4.14 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

beror till största delen på de engångseffekter som

1998 1999 2000 2001 2002

har redovisats ovan och på BNP-tillväxten.

Inkomster 422,2 445,5 475,1 487,4 496,7 Diagram 4.4 Statsskuldens utveckling 1993-2002

Skatter 299,5 315,0 344,6 348,5 358,7 Procent av BNP

Statsbidrag 80,5 88,7 86,5 92,6 89,8 90

Skatter och stats- 20,3 20,7 21,1 20,7 20,2 bidrag procent av BNP

Övrigt 42,1 41,8 44,0 46,3 48,2 70

40

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Finansiellt sparande -3,1 4,3 14,5 9,3 3,7

Justerat finansiellt 2,4 9,3 6,8 8,6 3,7

4

sparande

1

Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens avgifter

till momsåterbäringssystemet.

2

Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.

3

Rensad för övertagandet av kostnadsansvaret för läkemedelssubventionen från stat till

4.5¶Kommunsektorns finanser landsting år 1998.

4

Justerat sparande erhålls genom att föra slutavräkningen till det år den avser.

Källa: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Kommunsektorns finansiella sparande visade ett

underskott på ca 3 miljarder kronor 1998. Från

och med år 2000 gäller att alla kommuner och

landsting skall uppvisa ekonomisk balans. Van-

4.6¶Ålderspensionssystemet

ligtvis krävs ett positivt finansiellt sparande för

att balanskravet skall uppfyllas.

AP-fondens finansiella sparande uppgick till

Den kraftiga ökningen av sysselsättningen

24 miljarder kronor 1998 enligt redovisningen i medför en stark ökning av den kommunala sek-

nationalräkenskaperna. Under 1998 överfördes torns skatteintäkter under åren 1999 och 2000.

AP-fondens fastighetsinnehav till bolagsform, Detta tillsammans med höjda statsbidrag ger ut-

vilket redovisas som en negativ utgift i tabell rymme för ökade reala konsumtionsutgifter med

4.15. Detta tillgodoräknas det finansiella sparan- 1,7 procent i år och med 1,3 procent nästa år.

det i nationalräkenskaperna, eftersom aktier till

Det finansiella sparandet beräknas till

skillnad från fastigheter betraktas som en finan- 4,3 miljarder kronor i år och till 14,5 miljarder

siell tillgång. Exklusive effekten av bolagiseringkronor nästa år. Det höga sparandet år 2000 be-

en av fastigheter uppgick AP-fondens finansiella ror på tillfälligt höga skatteinkomster till följd av

sparande till ca 7 miljarder kronor förra året. slutavräkningen av skatterna avseende 1999. Ef-

Ålderspensionsreformen innebär att APfekten beräknas till ca 7,5 miljarder kronor.

fonden fr.o.m. 1999 fått en delvis ny roll. Fon- Detta väntas inte leda till att kommuner och

den finansierar numera inkomstbaserade ålderlandsting ökar sina utgifter, utan i stället antas

spensioner inom det reformerade systemets s.k. utgifterna anpassa sig till den varaktiga inkomst-

fördelningsdel. Finansieringen av efterlevandenivån. Inkomstutvecklingen under 2001 och

och förtidspensioner sker över statsbudgeten. 2002 ger, med uppfyllandet av balanskravet, ut-

Vidare medför reformen att fondens avgiftsinrymme för en fortsatt ökning av de reala kon-

komster förstärks genom att statliga ålderspensumtionsutgifterna.

sionavgifter införs på vissa transfereringar m.m.,

som betalas över statsbudgeten. Avgiftsuttaget

höjs nästa år från 6,40 procent till 10,21 procent

för ålderspensionsavgiften och från 6,95 till

7 procent för den allmänna pensionsavgiften.

PROP. 1999/2000:1

Vid sidan av AP-fonden sker en förmögenhets- Tabell 4.15 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor uppbyggnad inom premiepensionssystemet. De

1998 1999 2000 2001 2002 medel som sedan 1995 avsätts motsvarar intjänad premiepensionsrätt och placeras först i Riks- Inkomster 132,5 146,7 228,4 203,5 200,1 gäldskontoret och därefter hos den fondförvalta- Avgifter 92,0 109,0 149,1 153,2 157,3 re som den enskilde själv väljer. Genom att den Premie- 49,6 21,2 18,9 statliga myndigheten Premiepensionsmyndig- pensionsmedel heten (PPM) formellt är ägare av fondandelarna Räntor, utdel- 40,5 37,7 29,6 29,0 23,7 inräknas sparandet i premiepensionssystemet i ningar m.m. den offentliga sektorn. Under den tillfälliga för- Utgifter 108,6 180,8 185,0 299,8 151,4 valtningen i Riksgäldskontoret ingår avsättning-

Pensioner 124,9 135,0 139,0 143,6 150,1 arna till premiepensionssystemet i statens spa-

Överföring till 0,0 45,0 45,0 155,0 0,0 rande och reducerar statsskulden. Under år 2000 staten överförs retroaktiva premiepensionsmedel på

Övriga utgifter -16,3 0,8 1,0 1,2 1,3 49,5 miljarder kronor avseende inkomståren

Finansiellt 24,0 -34,1 43,4 -96,3 48,7

1995–98 från Riksgäldskontoret till PPM. Där-

sparande

efter överförs medel motsvarande premiepen-

Procent av BNP 1,3 -1,8 2,0 -5,0 2,2

sionsrätten till PPM andra året efter inkomståret.

AP-fonden -34,1 -8,3 -120,0 26,2 Det sparande som sker inom premiepensions-

Premiepensions- 51,7 23,7 22,5 systemet motsvaras således av ett minskat spa-

myndigheten rande i staten.

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Ålderspensionsreformen medför en ökad belastning på statens finanser. Som kompensation överförs under åren 1999 och 2000 ett belopp från AP–fonden till staten på 45 miljarder kronor

4.7¶Den offentliga sektorns finanser

respektive år. År 2001 sker ytterligare en överföríng på 155 miljarder kronor.

År 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-

Den finansiella infasningen av det reformerade

ella sparande till 43,5 miljarder kronor eller ålderspensionssystemet påverkar dess finansiella

2,3 procent av BNP, enligt redovisningen i nasparande under perioden 1999–2001. År 2002 be-

tionalräkenskaperna. Av detta överskott beror räknas det finansiella sparandet i pensionssyste-

emellertid ca 17 miljarder kronor eller 0,9 promet, dvs. AP-fonden och premiepensionssyste-

cent av BNP på att AP-fondens innehav av fasmet, uppgå till 48,7 miljarder kronor eller drygt 2

tigheter överfördes till bolagsform (se kapitel procent av BNP.

4.6).

I år beräknas det finansiella sparandet uppgå

till ca 34 miljarder kronor eller 1,7 procent av

BNP. Det är en förbättring från 1998 efter det

att hänsyn har tagits till den bokföringsmässiga

effekten av bolagiseringen av AP-fondens fastig-

heter förra året.

År 2000 förbättras sparandet ytterligare. Efter

beaktande av de skattesänkningar och andra åt-

gärder, som förslås i denna proposition, beräknas

det finansiella sparandet uppgå till 2,1 procent av

BNP år 2000. Den offentliga sektorns inkomster

och utgifter sjunker under hela prognosperioden

som andel av BNP. Den minskade statsskulden

leder till att ränteutgifterna sjunker även nomi-

nellt. Även inkomsterna av räntor och utdelning-

ar faller eftersom de finansiella tillgångarna

minskar, främst genom AP-fondens överföringar

till staten (se kapitel 4.6), men även till följd av

försäljningar av aktier i statliga bolag. Inkoms-

PROP. 1999/2000:1

terna från dessa försäljningar räknas inte in i det med den offentliga sektorns innehav av egna finansiella sparandet. Däremot reduceras den skulder. För svenska förhållanden innebär defioffentliga skulden och ränteutgifterna när för- nitionen att statsskulden och den kommunala säljningsinkomsterna används till amorteringar sektorns skulder på kreditmarknaden minskas av statsskulden. med AP-fondens innehav av statliga och kom-

Med hänsyn tagen till beslutade och föreslagna munala skulder. Den konsoliderade bruttoskulreglerförändringar väntas det finansiella sparan- den är lägre än statsskulden och uppgick vid utdet uppgå till 2 procent av BNP år 2001 och se- gången av 1998 till 71,7 procent av BNP. Som dan förstärkas till 2,9 procent av BNP år 2002. andel av BNP har den konsoliderade skulden Sparandet år 2002 överstiger målet om ett över- sjunkit sedan 1995. Under prognosperioden skott på 2 procent av BNP med ca 21 miljarder minskar den även nominellt och beräknas underkronor. Detta överskjutande överskott antas i stiga 60 procent av BNP år 2000. föreliggande kalkyl beräkningstekniskt tillföras Nettoskulden, som är nettot av den offentliga hushållssektorn så att budgetmålet för den of- sektorns samtliga finansiella tillgångar och skulfentliga sektorn uppnås exakt. der, sjunker i takt med de finansiella överskotten

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- och de värdeförändringar som sker på tillgångar skuld defineras enligt de s.k. Maastrichtkriterier- och skulder. I slutet av prognosperioden beräkna som det nominella värdet av skulder minskat nas nettoskulden understiga 1 procent av BNP.

Tabell 4.16 Den offentliga sektorna finanser

Miljarder kronor

Finansiell ställning

5¶Prognos och tilläggs-

budget 1999

PROP. 1999/2000:1

5¶Prognos och tilläggsbudget 1999

5.1 Inledning Totalt vidtog regeringen utgiftsbegränsande åt-

gärder motsvarande ca 8 miljarder kronor. Rege- För innevarande budgetår skall regeringen enligt ringen gör nu, i likhet med Ekonomistyrnings- 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten redovi- verket, bedömningen att utgiftstaket år 1999 kan sa prognoser över utfallet av statens inkomster klaras utan ytterligare åtgärder. Regeringen och utgifter samt statens lånebehov vid minst två kommer även i fortsättningen att följa utgiftertillfällen. Väsentliga skillnader mellan budgetera- nas utveckling under 1999 och vidta åtgärder om de belopp och beräknat utfall skall förklaras. det bedöms nödvändigt för att förhindra ett

I denna proposition redovisas nu en andra överskridande av utgiftstaket. prognos för år 1999. Den första prognosen redovisades i 1999 års ekonomiska vårproposition. I avsnitt 5.2 redovisas utgiftsprognosen för 1999, 5.2.1 Budgetsaldo och statsskuld 1999 inklusive utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Inkomstberäkningar- I budgetpropositionen för 1999 beräknades budna för år 1999 redovisas i kapitel 6. getsaldot till 16 miljarder kronor 1999. Aktuell

Uppföljningen av budgetåret 1998 skedde i prognos för statsbudgetens saldo är 55,3 miljarregeringens skrivelse 1998/99:150. I skrivelsen der kronor (se tabell 5.1), dvs. en förbättring lämnade regeringen en redogörelse för det eko- med 39,3 miljarder kronor. nomiska utfallet i staten under 1998. Skrivelsen Inkomsterna ökar med 10,5 miljarder kronor innehåller resultaträkning, balansräkning och fi- jämfört med den beräkning som gjordes i budnansieringsanalys för staten samt det slutliga ut- getpropositionen för 1999 och beräknas nu till fallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. 706,9 miljarder kronor. Det är samtidigt

38,6 miljarder kronor lägre än den beräkning

som presenterades i 1999 års ekonomiska vår-

proposition. De lägre inkomsterna jämfört med 5.2 Utgiftsprognos 1999 beräkningen i vårpropositionen beror främst på

att försäljning av aktier i statliga bolag, som tidi- Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för staten gare bedömdes äga rum 1999, kommer att ske år 1999 på 753 miljarder kronor ligger fast. Rege- först 2000. Den inkomstökning som ändå kvarringen följer noggrant utgiftsutvecklingen. Kon- står, i förhållande till beräkningen i statsbudgetinuerlig utgiftsuppföljning och granskning av ten, beror främst på ett högre antagande om löprognoser är centralt för att i tid kunna vidta nesummans och därmed inkomstskatternas nödvändiga åtgärder om utgiftstaket bedöms va- utveckling (se avsnitt 6.4 för en mer detaljerad ra hotat. Regeringen gjorde i 1999 års ekonomis- redovisning av inkomstprognosen för år 1999). ka vårproposition bedömningen att utgiftstaket Statsbudgetens utgifter prognostiseras nu till för staten 1999 var hotat. För att undvika ett 651,6 miljarder kronor, vilket är 28,8 miljarder överskridande beslutade regeringen därför om kronor lägre än vad som angavs i budgetproposiett antal besparingar och utgiftsbegränsningar. tionen för 1999.

PROP. 1999/2000:1

Utgifter exklusive statsskuldsräntor förväntas tor m.m. ingår således inte. Till de takbegränsade öka med 2,4 miljarder kronor i förhållande till utgifterna adderas också utgifterna för ålderspenberäkningen i budgetpropositionen för 1999 och sionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt i beräknas nu till 616,2 miljarder kronor. budgeteringen även posten Minskning av an-

Statsskuldsräntorna under 1999 beräknas upp- slagsbehållningar. Skillnaden mellan det fastställgå till 92,7 miljarder kronor. Det är en ökning da utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna med 8,1 miljarder kronor jämfört med beräk- utgörs av budgeteringsmarginalen. ningen i budgetpropositionen för 1999. Utgifts- Riksdagen har för år 1999 fastställt utgiftstahöjningen beror framför allt på lägre överkurser ket för staten till 753 miljarder kronor. De takbevid emission än vad som tidigare förväntades. gränsade utgifterna beräknades i budgetproposi-

Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå- tionen för 1999 till 749,7 miljarder kronor. Budning, inklusive den kassamässiga korrigeringen geteringsmarginalen uppgick därmed till och överföringen av medel från AP-fonden, är 3,3 miljarder kronor. -57,3 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen I 1999 års ekonomiska vårproposition revidei budgetpropositionen för 1999 visar den aktuella rades utgifterna under utgiftstaket upp till 751,8 prognosen att budgetsaldot förbättras med 39,3 miljarder kronor. Upprevideringen gjordes bl.a. miljarder kronor. Detta förklaras till största de- som en följd av att utgifterna för sjukförsäkringlen av att det i budgetpropositionen för 1999 en ökade kraftigt. Bedömningen var att utgifterförutsattes att de av Riksgäldskontoret tillfälligt na för sjukförsäkringen skulle komma att öka förvaltade medlen för premiepensionen avseende med 4,4 miljarder kronor i förhållande till anviinkomståren 1995–1997 skulle överföras till sade medel i statsbudgeten. Utgiftstaket var ho- Premiepensionsmyndigheten under 1999. Över- tat och regeringen beslutade därför om såväl beföringen har nu senarelagts till år 2000, vilket sparingar som utgiftsbegränsningar. Efter dessa förbättrar budgetsaldot med 37 miljarder kronor åtgärder beräknades budgeteringsmarginalen år 1999. uppgå till 1,2 miljarder kronor.

Statsskulden beräknas vid utgången av år 1999 I den nu aktuella beräkningen bedöms de takuppgå till 1 376,8 miljarder kronor, vilket är 5,5 begränsade utgifterna uppgå till 752 miljarder miljarder kronor lägre än beräkningen i budget- kronor, vilket innebär att budgeteringsmarginapropositionen för 1999. len är 1 miljard kronor. Detta innebär att bud-

geteringsmarginalen har minskat med 0,2 miljar-

Tabell 5.1 Budgetsaldo och statsskuld år 1999

der kronor jämfört med den beräkningen som Miljarder kronor

redovisades i 1999 års ekonomiska vårproposi-

Differens mot

tionen. För några enskilda utgiftsområden skiljer

Aktuell Vårpropo- Stats-

prognos sitionen budgeten sig de redovisade utgiftsprognoserna väsentligt

2

nettoutlåning m.m

hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Budgetsaldo 55,3 -37,9 39,3 bedöms minska med drygt 1 miljard kronor var- Statsskuld 1376,8 51,4 -5,5 dera. 1 Inklusive posten minskning av a nslagsbehållningar. 2 Som andel av BNP beräknas de takbegränsade Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till statsbudgeten. utgifterna uppgå till 38,5 procent. Jämfört med år

1998, då andelen var 38,3 procent, är de takbe-

gränsade utgifterna därmed något högre. Detta 5.2.2 Takbegränsade utgifter 1999 beror i huvudsak på att utgiftstaket har justerats

med anledning av de statliga ålderspensionsav- Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena gifter som införts från och med år 1999 och som 1–25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-

PROP. 1999/2000:1

uppgår till ca 19 miljarder kronor eller ca Utgiftsområde 6 1 procent av BNP. Totalförsvar

I statsbudgeten anvisades totalt 44,1 miljarder

Tabell 5.2 Takbegränsade utgifter år 1999

kronor. Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområ- Miljarder kronor

det uppgår till 44,7 miljarder kronor och översti-

Differens mot

ger därmed anvisade medel med 0,5 miljarder

Aktuell Vårpropo- Stats-

prognos sitionen budgeten kronor. Störst avvikelse mot anvisade medel

1 uppvisar anslaget Utveckling och investeringar. Utgifter exkl. statsskulds- 616,2 0,2 2,4 räntor Prognosen för detta anslag är 0,7 miljarder kro- Ålderspensionssystemet vid 135,9 0,0 0,0 nor högre än anvisade medel. De högre utgiftersidan av statsbudgeten

na för anslaget täcks av anslagssparande och ut- Takbegränsade utgifter 752,0 0,2 2,4 nyttjande av anslagskredit. Vidare är utgifterna Budgeteringsmarginal 1,0 -0,2 -2,4 för anslaget Fredsfrämjande truppinsatser 0,4 mil- Utgiftstak för staten 753,0 0,0 0,0 jarder kronor högre än beloppet i statsbudgeten. 1 Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar. Samtidigt beräknas anslaget Förbandsverksamhet

och beredskap m.m. beräknas bli 0,8 miljarder

kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten.

5.2.3¶Utgiftsprognoser per utgiftsområde

Utgiftsområde 8

I tabell 5.3 redovisas prognoserna över utgifterna Invandrare och flyktingar per utgiftsområde samt ålderspensionssystemet I statsbudgeten anvisades 4,3 miljarder kronor vid sidan av statsbudgeten. För samtliga utgifts- för detta utgiftsområde. Den nuvarande prognoområden har prognoserna reviderats i förhållan- sen innebär att anvisade medel överskrids med de till anvisade medel på statsbudgeten. De 0,3 miljarder kronor. Orsaken är krisen i Kosovo största differenserna mellan prognos och stats- under våren 1999. Utgifterna på anslagen Mottabudget redovisas utgiftsområdesvis. I vissa fall gande av asylsökande och Kommunersättningar kommenteras även förändringen mot den pro- till flyktingar har ökat mer än väntat. Utgiftsökgnos som redovisades i 1999 års ekonomiska ningen är en följd av att Sverige har tagit emot ett vårproposition. större antal personer än vad som antogs i stats-

budgeten och att ett stort antal asylsökande från Utgiftsområde 1 Förbundsrepubliken Jugoslavien har fått tidsbe- Rikets styrelse gränsat uppehållstillstånd och stannat kvar i Sve- Den nuvarande utgiftsprognosen innebär att ut- rige. Anslagskrediten räcker inte för att finansiegifterna förväntas uppgå till 4,8 miljarder kronor, ra överskridandet. Regeringen föreslår därför i vilket är 0,6 miljarder kronor högre än anvisade denna proposition att anslaget Mottagande av medel i statsbudgeten. De högre utgifterna hän- asylsökande under år 1999 tillförs 0,3 miljarder för sig i huvudsak till anslagen Regeringskansliet kronor. Finansieringen sker delvis genom m.m. och äldreanslaget Samarbete och utveckling minskning av anslaget Migrationspolitiska insatinom Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljar- ser. den). Den högre beräknade förbrukningen på dessa två anslag finansieras med anslagssparande Utgiftsområde 9 och reservationer. Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I statsbudgeten anvisades totalt 24 miljarder Utgiftsområde 4 kronor. Utgiftsprognosen innebär att budgete- Rättsväsendet rade medel överskrids med 0,8 miljarder kronor. I statsbudgeten för år 1999 anvisades utgiftsom- Den främsta orsaken till avvikelsen är att utgifrådet 21,9 miljarder kronor. Den aktuella pro- terna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen gnosen visar att utgifterna överstiger anvisade beräknas överstiga beloppet i statsbudgeten med medel med 0,2 miljarder kronor. Största delen av omkring 0,7 miljarder kronor. Regeringen föreavvikelsen härrör från anslagen Domstolsväsendet slår i denna proposition att anslaget tillförs 0,2 m.m. och Kriminalvården. Utgiftsprognosen för miljarder kronor. de två anslagen innebär att tilldelade medel överskrids och att anslagskrediterna därmed måste utnyttjas.

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 10 största delen förklaras ökningen av anslaget Eu- Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ropeiska socialfonden m.m. I statsbudgeten anvi- I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet totalt sades på anslaget 1,8 miljarder kronor. Den nu 80,5 miljarder kronor. Nuvarande prognos visar aktuella bedömningen tyder på att utgifterna att utgifterna blir betydligt högre. Bedömningen kommer att uppgå till 2,3 miljarder kronor. Ökär att utgifterna kommer att bli 87,9 miljarder ningen täcks helt av anslagssparande. kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor mer än vad som anvisades på statsbudgeten. Avvikelsen här- Utgiftsområde 15 rör från anslaget Sjukpenning och rehabilitering Studiestöd m.m. Prognosen för anslaget uppgår till Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet upp- 27,4 miljarder kronor och i statsbudgeten anvi- går till 19,8 miljarder kronor. Det är 2,6 miljarder sades 20,0 miljarder kronor. Utgifterna för kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgesjukförsäkringen har ökat kraftigt under år 1999. ten. En av orsakerna är att utgifterna för anslaget Antalet ersatta sjukpenningdagar beräknas bli Studiemedel m.m. minskar med 1,6 miljarder 63,2 miljoner dagar. Det är ca 12,8 miljoner fler kronor, delvis p.g.a. en redovisningsteknisk förän 1998. Trots att anslagskrediten för anslaget ändring som innebär att avräkningsprinciperna utnyttjas fullt ut kommer tillgängliga anslagsme- för Centrala studiestödsnämnden gjorts mer endel inte att räcka. Regeringen föreslår därför i hetliga. I stället för att som tidigare tillämpa både denna proposition att anslaget tillförs 7,4 miljar- utgifts- och kassamässig avräkning för olika slag der kronor på tilläggsbudget. av utgifter under anslaget tillämpas efter föränd-

ringen enbart en kassamässig avräkningsprincip. Utgiftsområde 12 Förändringen medför att ca 1,1 miljarder kronor Ekonomisk trygghet för familjer och barn avräknas år 2000 i stället för år 1999. I viss mån Utgiftsprognosen uppgår till 40,9 miljarder kro- förklaras minskningen också av en något lägre nor och är därmed 1 miljard kronor högre än vad studerandevolym. En annan orsak till att utgifsom anvisades i statsbudgeten. Till största delen terna minskar är att utgifterna på anslaget Vuxförklaras ökningen av högre utgifter för anslagen enstudiestöd beräknas bli 1 miljard kronor lägre för Föräldraförsäkring och för Underhållsstöd, än vad som anvisades i statsbudgeten. vilka ökar med 0,4 miljarder kronor respektive 0,5 miljarder kronor. De högre utgifterna inom Utgiftsområde 16 föräldraförsäkringen leder till att anslagssparan- Utbildning och universitetsforskning det utnyttjas. De ökade utgifterna för under- I statsbudgeten anvisades totalt 29,0 miljarder hållsstöd innebär ett överskridande av anslags- kronor. Utgifterna förväntas nu bli 1,1 miljard krediten. Regeringen föreslår därför i denna kronor högre. Den främsta orsaken till utgiftsproposition att anslaget tillförs 0,5 miljarder ökningen är att en del av en tidigare beslutad bekronor. sparing uppgående till 1,1 miljard kronor kom-

penseras genom förbrukning av anslagsbehåll- Utgiftsområde 13 ningar med 0,6 miljarder kronor. För utgifts- Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet området uppgår den högsta tillåtna anslagsbe- Prognosen för den öppna arbetslösheten år 1999 lastningen till 30,1 miljarder kronor. Begränsuppgår till 5,4 procent av arbetskraften, vilket är ningsbeloppet har justerats från 30,0 till en minskning med 0,3 procentenheter jämfört 30,1 miljarder kronor till följd av förslag på med den bedömning som presenterades i bud- tilläggsbudget. getpropositionen för 1999.

Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, uppgår till 33,5 miljarder kronor, vilket är ca 0,3 bostadsförsörjning och byggande miljarder kronor lägre än vad som beräknades i För år 1999 beräknas utgifterna till 18,3 miljarder statsbudgeten. kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än

vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget Stöd Utgiftsområde 14 till lokala investeringsbidrag för ekologisk hållbar- Arbetsmarknad och arbetsliv het utgör ca 0,5 miljarder kronor av minskning- Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 48,8 en. Den lägre anslagsförbrukningen beror dels på miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor en besparing på 120 miljoner, dels på utgiftshögre än vad som anvisades i statsbudgeten. Till minskning till följd av att anslaget omfattas av ett

PROP. 1999/2000:1

begränsningsbelopp. Vidare är utgiftsprog- Utgiftsområde 22 noserna för anslagen Räntebidrag m.m. och Bo- Kommunikationer stadsbidrag sammanlagt omkring 0,5 miljarder I statsbudgeten anvisades totalt 25,5 miljarder kronor lägre än beloppen i statsbudgeten. Den kronor. Aktuell beräkning av utgifterna uppgår största utgiftsminskningen avser anslaget Statens till 25,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet där ut- kronor högre än anvisade medel. Orsaken är fallet bedöms bli 1,1 miljarder kronor lägre än de främst en höjning av prognosen för anslaget Ermedel som anvisades i statsbudgeten. Orsaken är sättning till SJ vid utdelning från Swedcarrier. en låg ärendetillströmning. Ökningen täcks helt av anslagssparande.

Utgiftsområde 19 Utgiftsområde 24 Regional utjämning och utveckling Näringsliv

Utgiftsprognosen uppgår till 4,0 miljarder kro- I statsbudgeten anvisades totalt 2,9 miljarder nor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än vad kronor till utgiftsområdet. Den aktuella utsom anvisades i statsbudgeten. Till största delen giftsprognosen överstiger anvisade medel med beror avvikelsen på att vissa åtaganden gjorda fö- 0,4 miljarder kronor. De beräknade högre utgifre år 1999 skall täckas av anslagsbehållningar på terna är framför allt hänförliga till de två anslagen främst äldreanslaget Regionalpolitiska åtgärder. Teknisk forskning och utveckling och Program för För att underlätta övergången till ett bemyndi- småföretagarutveckling, förnyelse och tillväxt (angandesystem har ett nytt anslag Allmänna regio- visades på statsbudgeten budgetåret 1995/96). nalpolitiska åtgärder förts upp på statsbudgeten år De högre utgifterna täcks av anslagssparande. 1999. Anslaget uppgår under en övergångsperiod till ett lägre belopp på grund av att anslagsbehåll- Utgiftsområde 25 ningar på äldreanslagen istället skall tas i anspråk. Allmänna bidrag till kommuner

På anslaget Europeiska regionala utvecklings- I statsbudgeten anvisades totalt 103,6 miljarder fonden anvisades i statsbudgeten 0,8 miljarder kronor till detta utgiftsområde. I den aktuella kronor. Enligt nuvarande bedömning kommer prognosen beräknas utgifterna bli omkring utgifterna att bli 0,3 miljarder kronor högre. 1 miljard kronor lägre. Detta förklaras av att ut- Ökningen täcks i sin helhet av anslagssparande. gifterna för anslaget Bidrag till särskilda insatser i

kommuner och landsting bedöms bli 0,3 miljarder Utgiftsområde 21 kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge- Energi ten. En annan orsak är att det Statliga utjäm- Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår till ningsbidraget till kommuner och landsting bedöms 1,2 miljarder kronor och understiger därmed an- minska med ca 0,7 miljarder kronor jämfört med visade medel i statsbudgeten med 0,4 miljarder vad som anvisades i statsbudgeten. kronor. Besparingar och utgiftsreduktioner på grund av beslutade begränsningsbelopp förklarar Utgiftsområde 27 ca 0,2 miljarder kronor av minskningen. Vidare Avgiften till EG-budgeten har utgiftsprognosen för anslaget Introduktion av Sveriges avgift till EU beräknas bli 1,3 miljarder ny energiteknik reviderats ned med ca 0,2 miljar- kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeder kronor jämfört med anvisade belopp i stats- ten för år 1999. Detta beror på att slutregleringen budgeten. Anledningen till detta är att verksam- av EU-budgeten för 1998, som tidigare beräknaheten ännu inte till fullo kommit igång. des ske först år 2000, nu istället beräknas ske re-

dan år 1999.

PROP. 1999/2000:1

Minskning av anslagsbehållningar anslagsbehållningarna minskar med ca 7,5 miljar- I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbe- der kronor, dvs. med ca 2,5 miljarder kronor mer hållningar ej fördelad per utgiftsområde utan re- än vad som beräknades i budgetpropositionen dovisades under posten Minskning av anslagsbe- för 1999. De ingående anslagsbehållningarna var hållningar. Förbrukningen prognostiserades i vid 1999 års början 37,5 miljarder kronor. De utstatsbudgeten till 5 miljarder kronor. I aktuell gående anslagsbehållningarna vid årets slut beprognos ingår emellertid förbrukningen av an- döms uppgå till ca 30 miljarder kronor. slagsbehållningar under respektive anslag och utgiftsområde. Den nuvarande bedömningen är att

Tabell 5.3 Användning av medel 1999

Miljarder kronor

Stats- Tilläggs- Förslag på Totalt Prognos Differens

budget budget i tilläggs- prognos

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

PROP. 1999/2000:1

5.3 Förslag till tilläggsbudget till förändringar bör anslaget höjas i en utsträckning

statsbudgeten för 1999 som motsvarar befintlig reservation på ett s.k.

äldreanslag som inte får användas efter utgången Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen av innevarande budgetår. för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande C3 Allmänna val statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns sas i det följande. för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

Anslagsförändringarna i detta förslag till 100 000 000 kronor. tilläggsbudget innebär att anvisade medel sam- För att bidra till finansieringen av höjningen manlagt ökar med 8 594 miljoner kronor. Inklu- av anslaget B1 Åklagarorganisationen under utsive av regeringen beslutade indragningar av an- giftsområde 4 Rättsväsendet minskas anslaget C3 slagsbehållningar leder åtgärderna till en ökning Allmänna val med 10 000 000 kronor. av tillgängliga medel med 8 463 miljoner kronor.

De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till totalt cirka 9 353 miljoner kronor. I vissa fall D3 Sametinget finns förslag till finansiering av den föreslagna utgiftsökningen genom minskning av 1999 års I statsbudgeten för innevarande budgetår finns anslag. I några fall föreslås indragning av anslags- för detta ändamål uppfört ett ramanslag på behållningar. Minskningarna av 1999 års anslag 13 661 000 kronor. uppgår totalt till cirka 759 miljoner kronor. Minskningarna till följd av indragningar av anslagsbehållningar uppgår till 131 miljoner kro- Regeringens förslag: Anslaget D3 Sametinget ökas nor. med 165 000 kronor. Finansieringen sker genom

Regeringens ambition är att ökade utgifter att anslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. skall finansieras genom motsvarande minskning under utgiftsområde 23 minskas med motsvaav utgifterna samma år. Efter de föreslagna åt- rande belopp. gärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 1,0 miljarder kronor för år 1999.

Skälen för regeringens förslag: Sametinget är

såväl ett folkvalt organ som en statlig myndighet. 5.3.1 Utgiftsområde 1 Sametinget är nu inne i sin andra mandatperiod.

Rikets styrelse Nya samepolitiska partier, partiblock och same-

politiker har tillkommit. För administrationens B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. del har ny personal tillkommit. Det föreligger

därför ett särskilt behov att anordna en kurs i I statsbudgeten för innevarande budgetår finns förvaltningslagstiftning, myndighetsfrågor, möför detta ändamål uppfört ett ramanslag på testeknik och demokrati. 489 000 000 kronor.

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag: Anslaget B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ökas med 9 355 000 kronor. Finansiering sker genom indragning av medel från det för budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget A2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige med motsvarande belopp.

Skälen för Riksdagens förvaltningsstyrelses

förslag: Medelsbehovet är större än anvisat anslag. För att möjliggöra angelägna verksamhets-

PROP. 1999/2000:1

E2 Presstöd som finns under reservationsanslaget därigenom

kan utnyttjas under den kommande treårsperio- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns den. för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 531 579 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-

slutade (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15, Regeringens förslag: Anslaget E2 Presstöd ökas

rskr. 1995/96:307) att på tilläggsbudget till statsmed 9 117 000 kronor. Finansieringen sker ge-

budgeten för budgetåret 1995/96 anslå 1 miljard nom att anslagen E1 Presstödsnämnden och Tal-

kronor för stöd till samarbete och utveckling intidningsnämnden minskas med 1 500 000 kronor

om Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljarsamt E3 Stöd till radio- och kassettidningar med

den). Dessa medel anslogs som ett reservations- 6 700 000 kronor. Dessutom minskas anslagen I3

anslag i syfte att stimulera tillväxt och syssel-

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och

sättning och för att utnyttjas för åtgärder och Finland och I4 Bidrag till dokumentation om den

projekt inom bl.a. områdena livsmedel, energi-

mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt me-

system, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö diesamarbete inom utgiftsområde 17 Kultur, me-

samt för att öka handeln och investeringarna och dier, trossamfund och fritid med 132 000 re-

i övrigt stärka samarbetet mellan stat och näspektive 785 000 kronor.

ringsliv i Östersjöregionen.

Genom riksdagens beslut om budgetproposi-

tionen för budgetåret 1996/97 överfördes Skälen för regeringens förslag: Anslaget får an- 50 miljoner kronor för ändamål inom jordbruksvändas i enlighet med bestämmelserna i sektorn varigenom anslaget reducerades till presstödsförordningen (1990:524). Enligt Press- 950 miljoner kronor. stödsnämndens prognos för år 1999 täcker inte anslaget beräknade utbetalningar av presstöd ef- Regeringens överväganden tersom anslagskrediten använts för att täcka ut- Intresset för Östersjömiljarden har varit mycket gifterna under föregående år. För att täcka kost- stort och antalet inkomna ansökningar och pronaderna för presstödet för år 1999 föreslår jektförslag mycket brett. Regeringen har beslutat regeringen därför att 9 117 000 kronor anvisas om bidrag ur Östersjömiljarden motsvarande ca anslaget E2 Presstöd. Finansieringen sker genom 700 miljoner kronor och utbetalningar har skett att anslagen E1 Presstödsnämnden och Taltid- med ca 300 miljoner kronor. ningsnämnden och E3 Stöd till radio- och kasset- Regeringen har fattat beslut om bidrag för tidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen I3 projekt inom olika sektorer bl.a. miljö, energi, Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och informationsteknologi (IT), livsmedel, in- Finland och I4 Bidrag till dokumentation om den frastruktur, kultur och utbildning. Inom ITmediepolitiska utvecklingen och till europeiskt me- området kan nämnas satsningar på telemedicin diesamarbete inom utgiftsområde 17 minskas för och IT-stöd för räddningsverksamhet. På livsinnevarande år med totalt motsvarande belopp. medelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte demonstrationsjordbruk och mejeri i Sankt Pepåverka dessa verksamheters nuvarande omfatt- tersburg. Kulturellt inriktade projekt finns också ning och inriktning. representerade genom bl.a. renovering av kultur-

historiskt värdefulla byggnader i Polen och kyr-

korenoveringar i Tallinn. Särskilda stipendiepro- Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen gram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur

Östersjömiljarden och hanterats av Svenska In- Något anslag för detta ändamål finns inte upp- stitutet. På miljöområdet kan nämnas ett flertal fört i statsbudgeten för innevarande år. miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i

Polen och Baltikum samt inom energiområdet en

satsning på kollektivtrafiken i Baltikum. Regeringens förslag: Reservationsanslaget Samar-

Regeringen avser att i en särskild skrivelse till bete och utveckling inom Östersjöregionen förs

riksdagen närmare redovisa erfarenheterna av ånyo upp på statsbudgeten och 1 000 000 kronor anvisas för år 1999 varigenom de reservationer

PROP. 1999/2000:1

Östersjömiljarden och den verksamhet som finansierats inom ramen för detta anslag. Regeringens förslag: Anslaget B1 Åklagarorganisa-

Flera projekt har inletts först under 1998 eller tionen ökas med 9 428 000 kronor. Finansiering 1999 och en fullständig utvärdering låter sig ännu sker genom att anslaget C3 Allmänna val under inte göras. Det ligger i sakens natur att projekt utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och 10 000 000 kronor. Härvid har beaktats att anslagenomföra. Regeringen bedömer dock att erfa- get B1 Åklagarorganisationen skall minska med renheterna av projekten överlag är goda och att 192 000 kronor till följd av en korrigering av tiaktiviteterna, även om de i vissa fall kommit digare genomförd pris- och löneomräkning och igång med viss fördröjning, ger positiva effekter med 380 000 kronor till följd av överföring av både för svenskt vidkommande och i övriga län- verksamhet till Ekobrottsmyndigheten. der i regionen.

Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och har utgjort ett värdefullt Skälen för regeringens förslag: För budgetåret instrument för stöd till svensk näringslivsaktivi- 1999 har åklagarorganisationens anslag ökats entet i regionen. En del av de medel som ursprung- gångsvis med 10 000 000 kronor. Resurstillskotligen anslogs av riksdagen under detta reserva- tet används bl.a. till att ytterligare utveckla samtionsanslag har ännu inte förbrukats. verkan med polisen och till en satsning på

Regeringen föreslår därför att anslaget på nytt kompetensutveckling. Regeringen bedömer nu förs upp på statsbudgeten för år 1999 med att åklagarorganisationen måste tillföras ytterli- 1 000 000 kronor varigenom de reservationer gare 10 000 000 kronor engångsvis för att säkersom finns under anslaget kan utnyttjas under ställa genomförandet av den nyligen reformerade den kommande treårsperioden. grundutbildningen för åklagare samt införandet

av en högre utbildning för åklagare med inrikt-

ning på bl.a. bekämpningen av den grova organi- 5.3.2 Utgiftsområde 2 serade brottsligheten med internationell anknyt-

Samhällsekonomi och ning.

finansförvaltning

B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning B2 Ekobrottsmyndigheten och låneförvaltning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 199 197 000 kronor. 535 000 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen av anslaget A11 Bonusränta för ungdomsbospa- Regeringens förslag: Anslaget B2 Ekobrottsmynrande, under utgiftsområde 18 Samhällsplane- digheten ökas med 2 600 000 kronor. Finansiering, bostadsförsörjning och byggande, minskas ring sker genom att anslaget A1 Polisorganisatioanslaget B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för nen minskas med 2 220 000 kronor. upplåning och låneförvaltning med 692 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli

innevarande år ingår även ekobrottsbekämpning- 5.3.3 Utgiftsområde 4 en i Hallands län och Gotlands län i Ekobrotts-

Rättsväsendet myndigheten. Anslaget ökas nu med ett belopp

som motsvarar de kostnader som Ekobrotts- B1 Åklagarorganisationen myndigheten tar över från polis- respektive åkla-

garorganisationen i de berörda länen. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 620 140 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1

F4 Brottsoffermyndigheten styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till

en internationell fredsstyrka i Kosovo (prop. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr. för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1998/99:252). För att finansiera den bataljon 12 588 000 kronor. som Sverige bidrar med behöver anslaget A2

Fredsfrämjande truppinsatser ökas med

92 015 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget F4 Brottsoffermyn- Regeringen föreslår att anslaget B1 Funktiodigheten ökas med 1 000 000 kronor. Finansie- nen civil ledning minskas med 5 000 000 kronor, ring sker genom att anslaget F5 Ersättning för anslaget B3 Funktionen befolkningsskydd och skador på grund av brott minskas med motsva- räddningstjänst minskas med 15 000 000 kronor, rande belopp. anslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

minskas med 10 000 000 kronor och anslaget A1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas Skälen för regeringens förslag: Antalet inkom- med 3 559 000 kronor. Vidare avser regeringen na brottsskadeärenden har ökat drastiskt under dra in anslagssparande uppgående till 58 456 000 första halvåret 1999, sannolikt till följd av vid- kronor från anslag inom utgiftsområdena 6 och tagna informationsinsatser. Detta förhållande 24. samt en hög personalomsättning motiverar att myndigheten redan nu tillförs medel för att kunna genomföra personalförstärkningar. Anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot tillförs därför 1 000 000 kronor. Finansiering olyckor sker genom att anslaget F5 Ersättning för skador på grund av brott minskas med motsvarande be- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns lopp. för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

417 103 000 kronor.

5.3.4¶Utgiftsområde 6

Totalförsvar Regeringens förslag: Anslaget C5 Statens rädd-

ningsverk: Samhällets skydd mot olyckor ökas med A2 Fredsfrämjande truppinsatser 26 200 000 kronor. Finansiering sker genom att

anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och I statsbudgeten för innevarande budgetår finns räddningstjänst minskas med motsvarande beför detta ändamål uppfört ett ramanslag på lopp. 392 376 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö- Regeringens förslag: Anslaget A2 Fredsfrämjande reslog i budgetpropositionen för 1999 att Statens truppinsatser ökas med 92 015 000 kronor. Finan- räddningsverks utgifter för förvaltningskostnasiering sker genom att anslaget B1 Funktionen der och kostnader med anledning av fredsrädd- Civil ledning minskas med 5 000 000 kronor, an- ningstjänst skulle anvisas under förevarande anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd- slag. Till och med budgetåret 1998 beräknades ningstjänst minskas med 15 000 000 kronor, an- dessa utgifter under anslaget B3 Funktionen Beslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. folkningsskydd och räddningstjänst. Riksdagen beminskas med 10 000 000 kronor och anslaget A1 slutade i enlighet med förslaget (bet. Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38. med 3 559 000 kronor. Vidare kommer regering- Regeringen föreslog på tilläggsbudget till en att dra in anslagssparande uppgående till statsbudgeten år 1999 i samband med den eko- 58 456 000 kronor från anslag inom utgiftsområ- nomiska vårpropositionen att anslaget C5 Statens dena 6 och 24. räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

skulle ökas med 88 890 000 kronor. Finansiering

föreslogs ske genom att anslaget B3 Funktionen Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har Befolkningsskydd och räddningstjänst skulle godkänt regeringens förslag att ställa en väpnad minskas med 86 390 000 kronor och anslaget B6

PROP. 1999/2000:1

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. med måste medge ett överskridande av anslaget. Re- 2 500 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet geringen föreslår att överskridandet regleras gemed förslaget (bet. 1998/99:FiU27, rskr. nom att anslaget höjs med samma belopp. Finan- 1998/99:249). I regeringens förslag skulle rätteli- siering sker delvis genom en minskning av anslagen ytterligare 26 200 000 kronor ha beräknats get A3 Migrationspolitiska åtgärder med under förevarande anslag, i stället för under an- 152 900 000 kronor. slaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd- Därutöver sker finansiering genom indragning av ningstjänst. Regeringen föreslår därför att ansla- medel på anslaget A3 Migrationspolitiska åtgärder get B3 Funktionen Befolkningsskydd och med 28 299 000 kronor, anslaget A4 Utlänningsräddningstjänst minskas med 26 200 000 kronor nämnden med 38 000 kronor, anslaget A5 Ofoch att anslaget C5 Statens räddningsverk: Sam- fentligt biträde i utlänningsärenden med 6 660 000 hällets skydd mot olyckor ökas med motsvarande kronor, anslaget B1 Integrationsverket med belopp. 855 000 kronor, anslaget B3 Integrationsåtgärder

med 4 816 000 kronor och anslaget B5 Hemut-

rustningslån med 2 331 000 kronor.

5.3.5¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Skälen för regeringens förslag: Anslaget finan- A1 Biståndsverksamhet sierar mottagandet av asylsökande och vissa per-

soner med tidsbegränsade uppehållstillstånd. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns Från anslaget bekostas även asylsökandes resor för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag från Sverige och kostnaderna för utlänningar på 10 731 461 000 kronor. som tagits i förvar enligt Utlänningslagen

(1989:529) samt ersättning till kommunerna för

den ersättning som ges till vissa andra utlänning- Regeringens förslag: Anslaget A1 Biståndsverk-

ar än asylsökande medan de väntar på beslut om samhet ökas med 40 000 000 kronor. Finansie-

uppehållstillstånd. ring sker genom att anslaget A2 Biståndsförvalt-

Kostnaderna för mottagande av asylsökande ning minskar med samma belopp.

under år 1999 kommer enligt aktuella prognoser

att överstiga anslagna medel. Orsaken till detta är

framförallt långa vistelsetider för asylsökande Skälen för regeringens förslag: I ett regerings- från Förbundsrepubliken Jugoslavien på grund beslut den 23 juni 1999 beslutades att särskilda av händelserna där. Ett stort antal tidigare fattade insatser på västra Balkan skall finansieras med avvisningsbeslut rörande denna grupp har inte medel för humanitära ändamål och från medel gått att verkställa, dels på grund av att det återtaavsedda för Europeiska utvecklingsfonden. An- gandeavtal som förhandlades fram med Jugoslaslaget föreslås förstärkas med 40 000 000 kronor, vien aldrig ratificerades av Jugoslavien, dels på vilket finansieras med medel under anslaget A2 grund av den politiska utvecklingen i provinsen Biståndsförvaltning. Kosovo. Sammantaget har detta medfört att fler

personer än beräknat vistats i Invandrarverkets

mottagandesystem. 5.3.6 Utgiftsområde 8 Utfallet på anslaget beräknas bli 1 307 000 000

Invandrare och flyktingar kronor, vilket innebär ett överskridande med

408 000 000 kronor. A2 Mottagande av asylsökande Effekterna av finansieringsåtgärderna är att

regeringen disponerar medel som var budgetera- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns de för kvotuttagningar på anslaget A3 Migraför detta ändamål uppfört ett ramanslag på tionspolitiska åtgärder för att täcka kostnader som 875 350 000 kronor. hör samman med mottagandet av de överförda

flyktingarna från Kosovo. Ett visst utrymme

lämnades dock kvar för angelägna kvotuttag- Regeringens förslag: Anslaget A2 Mottagande av

ningar från andra områden i samarbete med asylsökande ökas med 408 000 000 kronor. Rege-

UNHCR. ringen hinner inte avvakta riksdagens beslut utan

PROP. 1999/2000:1

B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande om hur det reformerade stödet slutgiltigt skulle

utformas. Detta gav upphov till en ökad efterfrå- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns gan på tandvård, främst från patienter med mer för detta ändamål uppfört ett ramanslag på omfattande tandvårdsbehov som tidigarelade si- 2 183 958 000 kronor. na behandlingar. Utgifterna för år 1998 blev

därför större än beräknat och anslaget överskreds

med 338 miljoner kronor. Regeringens förslag: Anslaget B4 Kommunersätt- Utgiftsutvecklingen för tandvårdsstödet unningar vid flyktingmottagande ökas med der år 1999 är fortfarande osäker inte minst be- 35 000 000 kronor. Finansiering sker genom roende på att många patienter med stöd av övermotsvarande minskning av anslaget B5 Hemut- gångsbestämmelser under år 1999 har rätt att rustningslån. slutföra sina under 1998 påbörjade behandlingar

enligt de ersättningsregler som då gällde. Rege-

ringen bedömer att utgifterna kommer att över- Skälen för regeringens förslag: Det stora kom- skrida de tillgängliga medlen under anslaget med munmottagandet av flyktingar åren 1997 och 326 miljoner kronor under år 1999. För att delvis 1998 får utbetalningsmässigt genomslag även år täcka detta belopp avser regeringen att höja an- 1999. Regeringen bedömer att anslaget kan slagskrediten med 100 miljoner kronor till komma att överskridas med 80-90 miljoner kro- 200 miljoner kronor. Resterande belopp om nor. Tillgänglig anslagskredit uppgår till 51 mil- 226 miljoner kronor föreslås finansieras inom joner kronor. Vidare finansiering kan ske genom utgiftsområdet genom att anslagen B2 Vissa en minskning av anslaget B5 Hemutrustningslån statsbidrag inom handikappområdet och B8 Kostmed 35 miljoner kronor, där utgifterna för ränte- nader för statlig assistansersättning reduceras med subventioner och låneeftergifter nu minskar 68 750 000 kronor respektive 157 250 000 krokraftigt. nor.

5.3.7¶Utgiftsområde 9 A2 Bidrag för läkemedelsförmånen

Hälsovård, sjukvård och social

omsorg I statsbudgeten för innevarande budgetår finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag på A1 Sjukvårdsförmåner m.m. 13 491 000 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag för läke- 1 992 000 000 kronor. medelsförmånen ökas med 167 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A1 Sjukvårdsförmå- Skälen för regeringens förslag: Vid tiden för ner m.m. ökas med 226 000 000 kronor. Finansi- budgetpropositionen för 1999 var förhandlingeringen sker genom att anslagen B2 Vissa statsbi- arna mellan regeringen och Landstingsförbundet drag inom handikappområdet och B8 Kostnader om det särskilda statsbidraget till landstingen för för statlig assistansersättning minskas med läkemedelsförmånens kostnader för år 1999 inte 68 750 000 respektive 157 250 000 kronor. avslutade. Mot bakgrund av de pågående för-

handlingarna föreslog regeringen ett anslag på

13 491 000 000 kronor, vilket var ett oförändrat Skälen för regeringens förslag: Utgifterna un- belopp jämfört med utgifterna för 1998. Någon der anslaget avser ändamålen vuxentandvården uppräkning till 1999 års penningvärde har således (tandvårdsstödet) och ersättningar till sjukvårds- hittills inte skett för anslaget. Regeringen träffahuvudmännen m.m. Huvudparten av anslaget de den 22 april 1999 en överenskommelse med avser utgifter för vuxentandvård. Ett reformerat Landstingsförbundet om ett särskilt statsbidrag tandvårdsstöd infördes den 1 januari 1999. till landstingen för läkemedelsförmånens kost-

Utgiftsutvecklingen för vuxentandvården nader år 1999 m.m. präglades under år 1998 tidvis av en osäkerhet

PROP. 1999/2000:1

För att kompensera utsatta grupper för den nomför i syfte att anpassa verksamheten till de höjning av beloppsgränsen för högkostnads- tilldelade medlen. skyddet vid köp av läkemedel som införts fr.o.m. Regeringen föreslår att Smittskyddsinstitutet den 1 juni 1999, genomfördes höjningar av pen- engångsvis tillförs 5 000 000 kronor för år 1999. sionstillskottet och det särskilda bostadstillägget Finansieringen sker genom att anslag A12 Hälsotill pensionärer. Detta behandlas under utgifts- och sjukvårdens ansvarsnämnd engångsvis minsområde 10 och 11 i det följande. Sammantaget kas med motsvarande belopp. Resterande beräkinnebär detta att anslaget A2 Bidrag för läkeme- nade underskott på 7 250 000 kronor finansierar delsförmånen bör ökas med 167 000 000 kronor. SMI med sitt anslagssparande på 2 325 000 kro-

nor samt genom att utnyttja anslagskrediten.

A9 Smittskyddsinstitutet

5.3.8¶Utgiftsområde 10

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns Ekonomisk trygghet vid sjukdom för detta ändamål uppfört ett ramanslag på och handikapp 108 750 000 kronor.

A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Regeringens förslag: Anslaget A9 Smittskyddsin- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns stitutet tillförs 5 000 000 kronor. Finansieringen för detta ändamål uppfört ett ramanslag på sker genom att anslaget A12 Hälso- och sjukvår- 20 035 000 000 kronor. dens ansvarsnämnd minskas med motsvarande belopp.

Regeringens förslag: Anslaget A1 Sjukpenning och

rehabilitering, m.m. ökas med 7 439 590 000 kro- Skälen för regeringens förslag: Smittskyddsin- nor. stitutet (SMI) prognostiserar i sin delårsrapport för första halvåret 1999 ett underskott för år 1999 på 12 250 000 kronor. Underskottet beror Skälen för regeringens förslag: På grund av den till viss del på verksamhetsöverskridanden, men i kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för huvudsak av ökade kostnader till följd av flytten sjukpenning ökat kraftigt för år 1999 i förhållantill Karolinska institutets område samt varsel- de till budgeterade medel. Även för år 2000 och och omställningskostnader beroende på ge- därefter beräknas en utgiftsökning ske i förhålnomförda förändringar av verksamheten i syfte lande till tidigare budgeterade medel. att klara budgetramen år 2000. Anvisade anslagsmedel inklusive beviljad an-

Med anledning av verksamhetsöverskridande- slagskredit förutsågs bli förbrukade i månadsna har SMI vidtagit åtgärder för att minska kost- skiftet augusti/september 1999. Regeringen har naderna i den löpande verksamheten. De åtgär- därför beslutat att öka anslagskrediten. Samtidigt der som vidtagits inkluderar personal- beslutade regeringen om att medge ett överskriuppsägningar, reduktion av enheternas material- dande med högst 7 439 590 000 kronor efter det budgetar, nedläggning av bibliotek och utlägg- att utökad anslagskredit har beaktats. ning av servicefunktioner på entreprenad. I syfte Regeringen föreslår att anslaget A1 Sjukpenatt uppnå en jämnare fördelning av kostnader ning och rehabilitering, m.m. ökas med och intäkter har samarbetet med andra myndig- 7 439 590 000 kronor för år 1999 för att reglera heter formaliserats. Den samlade besparingsef- det beslutade överskridandet. fekten av åtgärderna beräknas till 6 250 000 kronor som realiseras under år 2000. En grundlig verksamhetsöversyn pågår för närvarande inom A2 Förtidspensioner SMI för att ge underlag till nödvändiga prioriteringar i syfte att anpassa verksamheten till ramen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för år 2000. Regeringen kommer noga att följa för detta ändamål uppfört ett ramanslag på den ekonomiska utvecklingen inom myndighe- 37 896 000 000 kronor. ten samt effekterna av de åtgärder som SMI ge-

PROP. 1999/2000:1

dagsläget behäftade med osäkerhet. Regeringen Regeringens förslag: Anslaget A2 Förtidspensioner anser att den del av avvecklingskostnaderna som ökas med 35 000 000 kronor. uppkommer under innevarande budgetår bör fi-

nansieras från redan anvisade anslag.

Regeringen föreslår därför att medel från an- Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö- slaget A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. reslog i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i lä- som är avsedda för utredningar vid Riksförsäkkemedelsförmånen att beloppsgränsen för hög- ringsverkets sjukhus och medel från anslaget B2 kostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen Allmänna försäkringskassor skall kunna användas skulle höjas med 500 kronor från 1 300 kronor för avvecklingskostnader och för viss undertill 1 800 kronor. Ändringen skulle gälla fr.o.m. skottstäckning. Högst 60 miljoner kronor av den 1 juni 1999. För att kompensera ekonomiskt försäkringskassornas anslag bedöms behöva ansvaga grupper för denna höjning föreslogs att vändas för att klara dessa avvecklingskostnader pensionstillskottet till ålders- och förtidspensio- avseende år 1999. närer skulle höjas med 1,4 procentenheter. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen.

Höjningen av pensionstillskottet till förtids- 5.3.9 Utgiftsområde 11 pensionärer innebär att utgifterna under anslaget Ekonomisk trygghet vid ålderdom A2 Förtidspensioner ökar med 35 000 000 kronor för år 1999. A1 Ålderspensioner

A2 Efterlevandepensioner till vuxna A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. A3 Bostadstillägg till pensionärer B2 Allmänna försäkringskassor

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för dessa ändamål uppförda ramanslagen A1 Ålför dessa ändamål uppförda ramanslaget A1 derspensioner på 11 536 000 000 kronor, A2 Ef- Sjukpenning och rehabilitering m.m. på terlevandepensioner till vuxna på 12 734 000 000 20 035 000 000 kronor och ramanslaget B2 All- kronor samt A3 Bostadstillägg till pensionärer på männa försäkringskassor på 4 726 394 000 kronor. 9 841 000 000 kronor.

Regeringens förslag: För att finansiera kostnader Regeringens förslag: Anslaget A1 Ålderspensioner och för täckning av underskott som föranleds av ökas med 37 609 000 kronor, anslaget A2 Efteratt Riksförsäkringsverkets sjukhus avvecklas levandepensioner till vuxna ökas med 2 000 000 medges att medel under anslaget B2 Allmänna kronor och anslaget A3 Bostadstillägg till pensioförsäkringskassor och anslaget A1 Sjukpenning och närer ökas med 26 000 000 kronor. rehabilitering m.m. används.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö- Skälen för regeringens förslag: Regeringen har reslog i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i lägett Riksförsäkringsverket i uppdrag att svara för kemedelsförmånen att beloppsgränsen för högden avveckling av Riksförsäkringsverkets sjuk- kostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen skall hus som skall ske i samband med inrättandet av höjas med 500 kronor från 1 300 kronor till försäkringsmedicinska center samt redovisa 1 800 kronor. Ändringen föreslogs gälla fr.o.m. kostnaderna för detta. Riksförsäkringsverket har den 1 juni 1999. För att kompensera ekonomiskt i skrivelse till regeringen redovisat de engångsvi- svaga grupper för denna höjning föreslogs att sa kostnader avvecklingsarbetet innebär. Verket pensionstillskottet skall höjas med 1,4 procentberäknar att de totala utgifterna för avvecklingen enheter. Vidare föreslogs att motsvarande höjkan komma att uppgå till högst 110 miljoner ning skall göras av det särskilda bostadstillägget kronor. Dessutom beräknas inkomsterna vid till pensionärerna. Riksdagen har beslutat i enligsjukhusen att minska med 12,5 miljoner kronor het med förslagen i propositionen. under innevarande år. Beräkningarna är dock i

PROP. 1999/2000:1

Höjningen av pensionstillskottet och juste- En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliringen av det särskilda bostadstillägget innebär et har, enligt vad som angavs i 1998 års vårpropoatt utgifterna under anslaget A1 Ålderspensioner sition, analyserat regler och ekonomiskt utfall av ökar med 93 miljoner kronor för år 1999. Härav underhållsstödet. Arbetsgruppens arbete har lekan 55 391 000 kronor finansieras inom anslaget gat till grund för de förslag som har lagts fram i varför anslaget netto behöver ökas med regeringens proposition (1998/99:78) Beräkning 37 609 000 kronor. För anslaget A2 Efterlevan- av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd depensioner till vuxna uppgår utgiftshöjningen till till barn med särlevande föräldrar. De av rege- 2 miljoner kronor och för anslaget A3 Bostads- ringen framlagda förslagen beräknas leda till en tillägg till pensionärer till 26 miljoner kronor. statsfinansiell besparing i storleksordningen

160 miljoner kronor per år. Förslagen kan av

administrativa skäl inte träda i kraft den 1 juli A4 Delpension 1999, som tidigare avsetts, utan föreslås tillämpas

första gången i fråga om återbetalningsskyldighet I statsbudgeten för innevarande budgetår finns som avser tid efter den 31 januari 2000. Förslaför detta ändamål uppfört ett ramanslag på gen påverkar därför belastningen på anslaget 204 009 000 kronor. först år 2000.

Regeringen föreslår mot bakgrund av vad ovan

anförts att anslaget A3 Underhållsstöd tillförs 461 Regeringens förslag: Anslaget A4 Delpension ökas miljoner kronor för år 1999. med 55 391 000 kronor.

5.3.11¶Utgiftsområde 14

Skälen för regeringens förslag: Utbetalning av Arbetsmarknad och arbetsliv delpensioner har minskat under de senaste åren och på sikt skall anslaget avvecklas. Några nya A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder delpensioner kommer inte att beviljas efter år 2000. När anslaget fastställdes överskattades I statsbudgeten för innevarande budgetår finns dock den nedåtgående trenden i volymutveck- för detta ändmål uppfört ett ramanslag på lingen. 21 069 086 000 kronor. Något bemyndigande för

Prognosen för utgifterna för delpension under regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har år 1999 beräknas till 259 400 000 kronor, vilket inte begärts. är drygt 55 000 000 kronor mer än som anvisats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att 5.3.10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk under år 1999, såvitt avser ramanslaget A2 Ar-

trygghet för familjer och barn betsmarknadspolitiska åtgärder, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- A3 Underhållsstöd ganden innebär utgifter på högst 14 000 000 000

under åren 2000-2002. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 473 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Beslut om ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder under 1999 kan

innebära utfästelser om utgifter för kommande Regeringens förslag: Anslaget A3 Underhållsstöd budgetår. Riksrevisionsverket har uppmärksamökas med 461 000 000 kronor. mat förhållandet. Regeringen bör därför få ett

bemyndigande som innebär att beslut kan fattas

under 1999 som medför utgifter under åren Skälen för regeringens förslag: Prognosen för 2000-2002. utgifterna för underhållsstöd under år 1999 beräknas till 2 955 miljoner kronor vilket innebär ett överskridande med 461 miljoner kronor.

PROP. 1999/2000:1

A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade motsvarande grundskola och gymnasieskola,

960 000 kronor från anslaget D1 Forsknings- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns rådsnämnden: Forskning och forskningsinforför detta ändamål uppfört ett ramanslag på mation, 9 000 000 kronor från anslaget D3 Hu- 6 745 092 000 kronor. Något bemyndigande för manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har Forskning, 5 000 000 kronor från anslaget D9 inte begärts. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,

3 505 000 kronor från anslaget D10 Teknikveten-

skapliga forskningsrådet: Förvaltning, 3 300 000 Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att kronor från anslaget E1 Kostnader för Sveriges under år 1999, såvitt avser ramanslaget A3 Sär- medlemskap i Unesco m.m., 12 800 000 kronor skilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå eko- från anslaget E2 Utvecklingsarbete inom Utbildnomiska förpliktelser som inklusive tidigare ningsdepartementets område m.m. Vidare finansiegjorda åtaganden innebär utgifter på högst ras höjningen genom indragning av 8 000 000 6 700 000 000 under åren 2000-2002. kronor från äldreanslag inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning 1995/96

F2 Utvecklingsarbete. Skälen för regeringens förslag: Beslut om särskilda åtgärder för arbetshandikappade under 1999 kan innebära utgifter för kommande bud- Skälen för regeringens förslag: Den höjning getår. Riksrevisionsverket har uppmärksammat som engångsvis föreslås avseende anslaget C3 förhållandet. Regeringen bör därför få ett be- Centrala studiestödsnämnden avser att täcka myndigande som innebär att beslut kan fattas kostnadsökningar som i huvudsak beror på att under 1999 som medför utgifter under åren kostnader för datadrift och utveckling har ökat 2000-2002. mer än beräknat. Större besparingar har inte

kunna genomföras på grund av att de flesta kost-

nader är svåra att påverka på kort sikt. Höjning- B2 Arbetslivsinstitutet en finaniseras inom utgiftsområdets ram. Effek-

ten av finansieringsåtgärderna bedöms inte I statsbudgeten för innevarande budgetår finns påverka dessa verksamheters nuvarande omfattför detta ändamål uppfört ett ramanslag på ning. 145 733 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen av anslaget A2 Småföretagsutveckling under ut- 5.3.13 Utgiftsområde 17 giftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget B2 Kultur, medier, trossamfund och Arbetslivsinstitutet med 5 000 000 kronor. fritid

H1 Centrala museer: Myndigheter

5.3.12¶Utgiftsområde 16

Utbildning och I statsbudgeten för innevarande budgetår finns

universitetsforskning för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

603 287 000 kronor.

C3 Centrala studiestödsnämnden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns Regeringens förslag: Anslaget H1 Centrala museer: för detta ändamål uppfört ett ramanslag på Myndigheter ökas med 420 000 kronor. Finansie- 313 566 000 kronor. ring sker genom indragning av 420 000 kronor

från det under elfte huvudtiteln för budgetåret

1995/96 uppförda reservationsanslaget B13 Sys- Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala studi- selsättningsinsatser på kulturområdet. estödsnämnden ökas med 61 194 000 kronor. Finansieringen sker genom att följande anslag minskas med nämnda belopp: 18 629 000 kronor från anslaget A11 Bidrag till viss verksamhet

PROP. 1999/2000:1

Skälen för regeringens förslag: Statens musik- område 24 Näringsliv minskas anslaget A7 samlingar har detta budgetåret ett anslag på Byggforskning med 6 850 000 kronor. 31 828 000 kronor. Den 1 juli 1999 överfördes Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet till Statens musiksamlingar. För att un- A11 Bonusränta för ungdomsbosparande derlätta genomförandet av denna förändring av huvudmannaskap bör åtgärder vidtas för an- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns knytning till nuvarande IT-system i Statens mu- för detta ändamål uppfört ett ramanslag på siksamlingar, anknytning till ny telefonväxel, 6 000 000 kronor. information m.m. Finansiering sker genom indragning av medel från anslaget 1995/96 B14 Sysselsättningsinsatser på kulturområdet. Regeringens förslag: Anslaget A11 Bonusränta för

ungdomsbosparande ökas med 692 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget B4 Riks- I3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och gäldskontoret: Kostnader för upplåning och låne- Finland förvaltning inom utgiftsområde 2 Samhällseko-

nomi och finansförvaltning minskas med I statsbudgeten för innevarande budgetår finns motsvarande belopp. för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 25 533 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen Skälen för regeringens förslag: Lagen om ungav anslaget E2 Presstöd under utgiftsområde 1 domsbosparande trädde i kraft i december 1988. Rikets styrelse minskas anslaget I3 Utbyte av Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år TV-sändningar mellan Sverige och Finland med kan påbörja ett sparande i vissa banker eller spar- 132 000 kronor. kassor som kan fortgå till och med det år spara-

ren fyller 28 år. När kontoinnehavaren har sparat

under tre år och det sparade kapitalet uppgår till I4 Bidrag till dokumentation om den minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren bemediepolitiska utvecklingen och till europeiskt rättigad till en årlig bonusränta på 3 procent från mediesamarbete det sparandet påbörjades. Bonusräntan bekostas

av staten och betalas ut när kontoinnehavaren I statsbudgeten för innevarande budgetår finns begär det. för detta ändamål uppfört ett ramanslag på Under 1998 blev utbetalningarna av bonus- 821 000 kronor. ränta för ungdomsbosparande 691 921 kronor

För att bidra till finansieringen av höjningen större än vad som beräknats. De ökade utbetalav anslaget E2 Presstöd under utgiftsområde 1 ningarna är en följd av att fler ungdomar än för- Rikets styrelse minskas anslaget I4 Bidrag till do- väntat avslutade sina konton och därmed gottkumentation om den mediepolitiska utvecklingen gjordes bonusräntan. Följden blev att hela anoch till europeiskt mediesamarbete med 785 000 slagskrediten på anslaget A11 Bonusränta för kronor. ungdomsbosparande om 440 000 kronor utnytt-

jades samt att anslaget överskreds med 251 921

kronor. Anslaget bör därför ökas med 692 000 5.3.14 Utgiftsområde 18 kronor för innevarande år. För att finansiera

Samhällsplanering, detta föreslår regeringen att anslaget B4 Riks-

bostadsförsörjning och byggande gäldskontoret: Kostnader för upplåning och lå-

neförvaltning inom utgiftsområde 2 Samhälls- A7 Byggforskning ekonomi och finansförvaltning minskas med

692 000 kronor. Effekten av finansieringsåtgär- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns den är bl.a. att Riksgäldskontorets marknadsföför detta ändamål uppfört ett ramanslag på ringsinsatser för ungdomsbosparandet dras ned. 64 356 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen av anslaget C1 Konkurrensverket under utgifts-

PROP. 1999/2000:1

C1 Länsstyrelserna m.m. gå till 390 000 000 kronor. Den ökade anslags-

belastningen under år 1999 beror bl.a. på att an- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns talet stödberättigade ökat i jämförelse med vad för detta ändamål uppfört ett ramanslag på som tidigare beräknats. Då föreslagna regelför- 1 757 893 000 kronor. ändringar förutsätter lagstiftning kommer de

dock inte att hinna träda i kraft före den 1 januari

år 2000. Regelförändringarna kommer att med- Regeringens förslag: Anslaget C1 Länsstyrelserna föra minskade utgifter år 2000. En del av mem.m. ökas med 720 000 kronor. Finansiering delsbehovet kan tillgodoses med ianspråktagande sker genom att anslaget A4 Banverket: Banhåll- av anslagskredit men anslaget behöver också höning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer jas. minskas med motsvarande belopp.

5.3.16¶Utgiftsområde 22

Skälen för regeringens förslag: Som ett led i ut- Kommunikationer byggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig järnväg, inledde Banverket 1992 ett tunnelbygge A2 Väghållning och statsbidrag genom Hallandsåsen. Den 6 oktober 1997 stoppades tunnelbygget, sedan det visat sig att tät- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns ningsmedlet Rhoca Gil orsakat skador på männi- för detta ändamål uppfört ett ramanslag på skor, djur och natur. Samma år beviljade 12 479 738 kronor. regeringen 1 750 000 kronor till Båstads kommun för att hantera de extra arbetsinsatser som krävts av kommunen för att informera invånarna Regeringens förslag: Anslaget A2 Väghållning och om giftet och den framtida hanteringen av byg- statsbidrag ökas med 55 000 000 kronor. Finansiget. Länsstyrelsen i Skåne har begärt ytterligare ering sker genom att anslaget A1 Vägverket: Ad- 720 000 kronor för fortsatta informationsinsatser ministration minskas med motsvarande belopp. om bygget. Regeringen bedömer att dessa informationsinsatser är välbehövliga och föreslår att Banverkets anslag A4 Banverket: Banhållning Skälen för regeringens förslag: För att möjliginom utgiftsområde 22 Kommunikationer mins- göra en ökad satsning på fysiska trafiksäkerkas med motsvarande belopp. hetsåtgärder föreslår regeringen att anslaget A2

Väghållning och statsbidrag ökas med 55 000 000

kronor. Finansiering sker genom en minskning 5.3.15 Utgiftsområde 19 av anslaget A1 Vägverket: Administrationskostna-

Regional utjämning och utveckling der. Förslaget innebär att Vägverket kan öka sina

insatser med fysiska trafiksäkerhetsåtgärder för A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter att minska antalet döda och skadade i trafiken.

Minskningen av anslaget A1 kan ske till följd av I statsbudgeten för innevarande år finns för detta rationaliseringar inom Vägverkets administraändamål uppfört ett ramanslag på 320 000 000 tion. kronor.

A4 Banverket: Banhållning

Regeringens förslag: Anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter ökas med 26 266 000 I statsbudgeten för innevarande budgetår finns kronor. Finansiering sker genom att regelföränd- för detta ändamål uppfört ett ramanslag på ringar genomförs inom åtgärden nedsättning av 6 689 600 kronor. socialavgiften. För att bidra till finansieringen av höjningen

av anslaget C1 Länsstyrelserna m.m. under ut-

giftsområde 18 minskas anslaget A4 Banverket: Skälen för regeringens förslag: Regeringen be- Banhållning med 720 000 kronor. dömer nu att utgifterna på anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter kommer att upp-

PROP. 1999/2000:1

B4 Bidrag till sjöfarten 5.3.17 Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns anslutande näringar för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 405 000 000 kronor. B11 Från EG-budgeten finansierade regionala

stöd till jordbruket

Regeringens förslag: Anslaget B4 Bidrag till sjö- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns farten ökas med 85 000 000 kronor. Finansiering för detta ändamål uppfört ett ramanslag på sker genom att anslaget A1 Vägverket: Admi- 325 000 000 kronor. För innevarande år har regenistration minskas med motsvarande belopp. ringen ett bemyndigande på högst 150 000 000

kronor för ekonomiska förpliktelser med anled-

ning av beslut om stöd. Skälen för regeringens förslag: Anslaget är för närvarande 405 000 000 kronor. Anslaget är beräknat på en betydligt lägre nivå för bidraget till Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att sociala avgifter än det som gäller fr.o.m. den 1 under år 1999, såvitt avser ramanslaget B11 Från januari 1999. Höjningen av bidraget till sjöfarten EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordför sociala avgifter leder till att anslaget behöver bruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser ökas. som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 180 000 000 kronor efter år

1999.

B6 Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning

Skälen för regeringens förslag: Från ramansla- I statsbudgeten för innevarande år finns för detta get B11 Från EG-budgeten finansierade regionala ändamål uppfört ett obetecknat anslag på stöd till jordbruket sker utbetalningar för bl.a. 10 600 000 kronor. stöd till mål 6 och mål 5b samt Leader II som

löper över perioden 1995-1999 men där utbetal-

ningar får ske t.o.m. år 2001. För innevarande år Regeringens förslag: Anslaget B6 Vissa kostnader har regeringen i fråga om beslut om stöd inom med anledning av M/S Estonias förlisning ökas anslaget ett bemyndigande på högst 150 000 000 med 9 800 000 kronor. Finansiering sker genom kronor. De ackumulerade åtagandena ryms dock att anslaget D2 Köp av interregional persontrafik inte inom anvisad bemyndiganderam utan den på järnväg m.m. minskas med motsvarande be- behöver höjas med 30 000 000 kronor till totalt lopp. högst 180 000 000 kronor efter år 1999.

Skälen för regeringens förslag: Sommaren 1996 B15 Intervention och exportbidrag för tömdes M/S Estonia på olja av miljöskäl. Töm- jordbruksprodukter ningen genomfördes av finska myndigheter efter överenskommelse med Sjöfartsverket. Myndig- I statsbudgeten för innevarande budgetår finns heterna kom vidare överens om att dela kostna- för detta ändamål uppfört ett ramanslag på derna för saneringen. Den slutliga kostnaden för 1 550 000 000 kronor. Något bemyndigande för Sveriges del uppgår till 6 617 729 FIM, vilket regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har motsvarar ca 9 800 000 kronor. inte begärts.

PROP. 1999/2000:1

Skälen för regeringens förslag: Den svenska fi- Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att nansieringen för stöd till biodlingen anvisas ununder 1999, såvitt avser anslaget B15 Intervention der anslag E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämoch exportbidrag för jordbruksprodukter, ikläda jande åtgärder. EG:s medfinansiering anvisas staten ekonomiska förpliktelser som inklusive under anslaget B15 Intervention och exportbidrag tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på för jordbruksprodukter. Enligt EG:s regerlverk högst 1 600 000 kronor efter år 1999. löper detta stödprogram under EU:s verksam-

hetsår, som avser perioden 16 oktober till 15

oktober året därpå. För att under innevarande år Skälen för regeringens förslag: EG:s medfinan- kunna fatta beslut om stöd för biodlingen under siering av stöd till biodlingen finansieras under EU:s verksamhetsår fordras bemyndigande att ramanslaget B15 Intervention och exportbidrag för ingå förpliktelser som efter år 1999 uppgår till jordbruksprodukter. Den svenska finansieringen högst 1 600 000 kronor för anslaget E3. anvisas under anslag E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Enligt EG:s regelverk löper detta stödprogram under EU:s verksam- Skyddsvärda skogsbiotoper m.m. hetsår, som avser perioden 16 oktober till 15 oktober. För att under innevarande år kunna Något anslag för detta ändamål finns inte uppfatta beslut om stöd för biodlingen under EU:s fört på statsbudgeten för innevarande år. verksamhetsår fordras bemyndigande att ingå förpliktelser som efter år 1999 uppgår till högst 1 600 000 kronor för anslaget B15. Regeringens förslag: Ett nytt reservationsanslag

H5 Skogsvårdsavgiftsprojekt uppgående till

12 165 000 kronor anvisas för budgetåret 1999. D1 Främjande av rennäringen Anslaget bör få disponeras för särskilda projekt

som rör biotopskyddet i skog och för andra I statsbudgeten för innevarande budgetår finns projekt som är av allmänt intresse för svenskt för detta ändamål uppfört ett ramanslag på skogsbruk. Finansiering sker genom indragning 37 000 000 kronor. av medel från det under tolfte huvudtiteln för

För att bidra till finansiering av höjningen av budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaanslaget D3 Sametinget under utgiftsområde 1 get B6 Bidrag till skogsfröplantager med 2 268 000 Rikets styrelse minskas anslaget engångsvis med kronor samt genom indragning av medel från det 165 000 kronor. under utgiftsområde 23 för budgetåret 1998

uppförda reservationsanslaget H2 Bidrag till

skogsvård m.m. med 9 897 000 kronor. Anslagen E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande motsvaras av inbetalda skogsvårdsavgiftsmedel.

åtgärder

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns Skälen för regeringens förslag: I samband med för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1993 års skogspolitiska beslut slopades samtliga 20 490 000 kronor. Något bemyndigande för re- bidrag till skogsbruket utom vissa naturvårdsbigeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har drag. Efter den 1 juli 1993 har det sålunda inte inte begärts. varit möjligt att bevilja nya sådana bidrag. Före

denna tidpunkt hade emellertid omfattande ut-

fästelser om bidrag gjorts, vilka skulle betalas ut

när de aktuella åtgärderna blivit utförda och Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att godkända av skogsvårdsstyrelsen. under år 1999, såvitt avser anslaget E3 Djurhälso- De aktuella åtgärderna har nu i huvudsak vård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ikläda slutförts. Vissa av ursprungligen planerade åtgärstaten ekonomiska förpliktelser som inklusive der kommer inte att utföras. Det återstår därför tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på medel på det under tolfte huvudtiteln för budhögst 1 600 000 kronor efter år 1999. getåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget

B6 Bidrag till skogsfröplantager och det under ut-

giftsområde 23 för budgetåret 1998 uppförda re-

PROP. 1999/2000:1

servationsanslaget H2 Bidrag till skogsvård m.m. uppbyggnaden av registret. Regeringen avser att Den sammanlagda reservationen uppgår till ca 12 återkomma i den ekonomiska vårpropositionen miljoner kronor. Anslagen motsvarar inbetalda när de totala kostnaderna för registret är avrapskogsvårdsavgiftsmedel. porterade. Finansiering sker genom att anslaget

Skogsvårdsavgiften avskaffades i anslutning B2 Arbetslivsinstitutet, under utgiftsområde 14 till 1993 års skogspolitiska beslut. Återstående Arbetsmarknad och arbetsliv, minskas med medel som då inte bedömdes vara intecknade 5 000 000 kronor. anvisades för inventering av skyddsvärda skogsbiotoper och sumpskogar. Skogsvårdsavgiften som togs ut som en viss andel av skogsbruksvär- C1 Konkurrensverket det skulle enligt riksdagens beslut användas för bidrag till skogsbruket eller för åtgärder som var I statsbudgeten för innevarande budgetår finns av allmänt intresse för skogsbruket. för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

Mot denna bakgrund bör återstående medel 62 465 000 kronor. på de båda äldreanslagen få användas för ändamål som överensstämmer med principerna för skogsvårdsavgifternas användning. Exempel på Regeringens förslag: Anslaget C1 Konkurrensverlämpliga sådana ändamål är särskilda projekt som ket ökas med 6 850 000 kronor. Finansiering sker rör bioptoskyddet i skog och andra projekt som genom att anslaget A7 Byggforskning, under utär av allmänt intresse för svenskt skogsbruk, t.ex. giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsådana som rör de för framtidens skogsproduk- sörjning och byggande, minskas med motsvation allvarliga viltskadorna. rande belopp.

5.3.18 Utgiftsområde 24 Skälen för regeringens förslag: Ett viktigt sätt

Näringsliv att uppnå sänkta boende- och byggkostnader är

att med olika medel stärka konkurrensen inom A2 Småföretagsutveckling byggsektorn. Enligt regeringens uppfattning kan

konkurrensen i byggsektorn främjas genom både I statsbudgeten för innevarande budgetår finns generella och branschspecifika åtgärder. För att för detta ändamål uppfört ett ramanslag på möjliggöra mer generella åtgärder vid sidan av 184 062 000 kronor. mer riktade insatser samt för att täcka de utgifter

som uppstår vid Byggkostnadsdelegationens ef-

terarbete bör anslaget C1 Konkurrensverket hö- Regeringens förslag: Anslaget A2 Småföretagsut- jas. Finansiering sker genom att anslaget A7 veckling ökas med 5 000 000 kronor. Finansie- Byggforskning, under utgiftsområde 18 Samhällsring sker genom att anslaget B2 Arbetslivsinstitu- planering, bostadsförsörjning och byggande, tet, under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och minskas med 6 850 000 kronor. arbetsliv, minskas med motsvarande belopp.

E2 Exportfrämjande verksamhet

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har gett Patent- och registreringsverket (PRV) i I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppdrag att utarbeta ett förslag till samordnat för detta ändamål uppfört ett ramanslag på uppgiftskravregister för företagsdata. Syftet är 157 656 000 kronor. bl.a. att minska företagens uppgiftsbörda till myndigheter och göra det möjligt för myndig- Regeringens förslag: Anslaget E2 Exportfrämheter att återanvända information. Registret jande verksamhet ökas med 1 500 000 kronor. Fikommer att beröra ett stort antal myndigheter. nansieringen sker genom att anslaget G4 Avgifter PRV och Statskontoret kommer i januari 2000 till vissa internationella organisationer minskas att redovisa de totala kostnaderna för projektet. med motsvarande belopp. För att PRV skall ha möjlighet att redan nu inleda de första delarna av uppgiftskravregistret måste medel nu reserveras för en första fas av

PROP. 1999/2000:1

Skälen för regeringens förslag: De små och under den snabba utveckling som sker på tillmedelstora företagen i den svenska exportindust- växtmarknaderna. Regeringen anser att ytterligarin möter på den internationella marknaden en re medel behövs för nämnda åtgärder. Finansieintensifierad marknadspositionering från andra ring sker genom att anslaget G4 Avgifter till vissa nationers aktörer. Det finns därför skäl för rege- internationella organisationer minskas med ringen, att genom strategiska exportfrämjandeåt- 1 500 000 kronor. gärder medverka till att svenska spjutspetsområdens möjligheter till framgång inte går förlorade

6 Inkomster

PROP. 1999/2000:1

6 Inkomster

6.1 Inledning införs. Prisutvecklingen på fastigheter för perio-

den 1996–2000 får då fullt genomslag.

I detta kapitel redovisas skatternas utveckling

under prognosperioden enligt tre olika redovis- Tabell 6.1 Offentliga sektorns skatter, periodiserad

redovisning och redovisning enligt nationalräkenskaperna,

ningsprinciper.

samt statsbudgetens inkomster

Den periodiserade redovisningen, avsnitt 6.2, Miljarder kronor och procent

visar de skatter som är hänförliga till ett visst in-

1998 1999 2000 2001 2002 komstår. Dessa skatter har en direkt koppling till

Offentlig sektor,

det aktuella årets skatteregler och de makroeko- periodiserade

nomiska förutsättningarna i form av timlön, sys- skatter 1 017 1 060 1 086 1 127 1 166

selsättning, inflation m.m. Årlig förändring 43 26 41 39

I avsnitt 6.3 redovisas skatterna enligt det nya procent 4,1 2,4 3,6 3,3

nationalräkenskapssystemet. Dessa skatter utgör Offentlig sektor,

huvuddelen av den offentliga sektorns inkomster enligt national-

räkenskaperna

och påverkar därmed offentliga sektorns sparan-

skatter 998 1 021 1 056 1 081 1 124 de. Skillnaden gentemot den periodiserade redo- övr. inkomster 139 134 133 131 129

visningen är att skatterna inte periodiseras fullt totalt 1 137 1 155 1 189 1 212 1 253

ut samt att vissa avgifter i nationalräkenskaperna Årlig förändring

redovisas som skatter. En ytterligare skillnad är skatter 23 35 25 43

procent 2,1 3,3 2,3 3,8

att en del av de skatter som finansierar avgiften

Statsbudgetens

till EU-budgeten inte redovisas som nationella

inkomster

skatter.

skatter 640 652 617 623 656

I avsnitt 6.4 redovisas statsbudgetens in- övr. inkomster 67 54 165 71 71

komster som utgörs av skatter och övriga in- totalt 706 707 782 694 727

komster. De senare består främst av inkomster Årlig förändring

skatter 12 -35 6 33 av statlig verksamhet, försäljning av statlig egen-

procent 1,8 -5,7 1,0 5,0

dom samt bidrag från EU. Inkomsterna på stats-

Anm: Beloppen summerar ej alltid p.g.a avrun dning. budgeten är i huvudsak kassamässiga.

Skatternas utveckling under prognosperioden

Skatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) vienligt de olika redovisningsprinciperna framgår

sar en annan utveckling mellan åren jämfört med av tabell 6.1. De periodiserade skatterna ökar

de periodiserade skatterna. Den årsvisa utveckmed mellan 26 och 43 miljarder kronor per år

lingen uppgår till mellan 23 och 43 miljarder under prognosperioden. Den svaga utvecklingen

kronor. Ökningen år 2000 beror bland annat på år 2000 förklaras till största delen av de skatte-

stora slutregleringar till kommunerna samt att en ändringar regeringen avsierar i denna proposi-

del av de aviserade skatteändringarna får genomtion. Den stora ökningen år 2001 förklaras av

slag år 2001. Den stora ökningen år 2002 beror bland annat ökade intäkter från fastighetsskatt,

främst på att effekten av omräkningsförfarandet vilket beror på att omräkningsförfarandet åter-

påverkar NR-skatterna med ett års eftersläpning.

PROP. 1999/2000:1

Statsbudgetens skatteinkomster minskar med 35 tion föreslagna kompensationen för begränsmiljarder kronor år 2000. Nedgången beror ningen av avdragsrätten för den allmänna penfrämst på pensionsomläggningen och de före- sionsavgiften. Regeringen föreslår dessutom en slagna skatteändringarna. Pensionsomläggningen ytterligare uppjustering med 3 600 kronor för att innebär att ytterligare 29 miljarder kronor förs minska antalet personer som betalar statlig inöver till pensionssystemet. Budgetåret 2001 på- komstskatt. Resterande 300 kronor beror på inverkas både av stora slutregleringar av kommu- flationsskyddet och förändringen av konsunalskatter samt av de föreslagna skatteändringar- mentprisindex. na. Den stora ökningen av övriga inkomster år 2000 beror på planerade försäljningar av statligt Tabell 6.2 Antaganden och förändringar jämfört med 1999

års ekonomiska vårproposition (VP99)

aktieinnehav.

Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma och hushållens konsum-

tionsutgifter: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och

skiktgräns: kronor.

1999 2000 2001 2002

sumtionsutgifter i Prognosen över skatteintäkterna baseras på de

löpande priser makroekonomiska förutsättningar som finns re- Diff. mot VP99 0,7 0,8 0,6 0,5 dovisade i Bilaga 2, Svensk ekonomi. I beräk-

tabell 6.2 redovisas de antaganden som har störst Övre skiktgräns 360 000 374 000 385 200 393 700 inverkan på skatteintäkterna samt förändringar i Diff. mot VP99 0 5 800 7 500 8 900 förhållande till 1999 års ekonomiska vårproposition. I prognosen har hänsyn tagits till det preliminära

Inkomståret 1999 har både timlön och antal taxeringsutfallet avseende inkomståret 1998. I arbetade timmar reviderats upp. Den utbetalda jämförelse med vårpropositionen har en del lönesumman beräknas nu öka med 5,9 procent, nedjusteringar gjorts, framförallt vad gäller husvilket är 1,7 procentenheter högre jämfört med hållens löner och ränteinkomster. Dessa nedjusbedömningen i vårpropositionen. Även för år teringar påverkar skattebaserna och får på så sätt 2000 är upprevideringen relativt stor. Schablon- genomslag på samtliga prognosår. I tabell 6.4 remässigt innebär en ökning av lönesumman med dovisas skatteintäkter för åren 1997–2002. en procentenhet att utbetalda löner ökar med 8– 9 miljarder kronor och skatteintäkterna med 5–6 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsut- 6.2.2 Regeländringar gifter har i löpande priser reviderats upp med 0,7 procentenheter, vilket framförallt påverkar in- Utvecklingen mellan åren för de olika skatteslatäkterna från mervärdesskatt. Den något högre gen beror dels på de underliggande skattebaserinflationstakten medför högre prisbasbelopp och nas förändring, dels på beslutade eller föreslagna höjda skiktgränser. Prisbasbeloppet påverkar ut- regeländringar. Som exempel kan nämnas att den betalda pensioner men även grundavdraget och statliga inkomstskatten beräknas minska med det särskilda grundavdraget. De högre pensio- 3,3 miljarder kronor mellan 1998 och 1999 (se nerna ökar skatteintäkterna medan höjningen av avsnitt 6.2.3 Statlig inkomstskatt). Om hänsyn skiktgränsen och grundavdragen minskar skat- tas till de regeländringar som beslutats för 1999 teintäkterna. Skiktgränsen har för år 2000 juste- framgår att nedgången till största delen förklaras rats upp med 8 300 kronor jämfört med vårpro- av skattesänkningar om 5,7 miljarder kronor. positionen. Den största delen av uppjusteringen, 4 400 kronor, förklaras av den i denna proposi-

PROP. 1999/2000:1

Den underliggande utvecklingen är således i själ- re införandeåret eftersom uppbördsförskjutningva verket positiv, 2,3 miljarder kronor. ar, jämkningar m.m. måste beaktas. För att kunna följa den underliggande utvecklingen av de olika skatteslagen redovisas därför i tabell 6.3 effekterna av de viktigaste regeländ- 6.2.3 Inkomstskatt hushåll ringarna under prognosperioden. Beloppen visar den årligt tillkommande intäktsförändringen till Statlig inkomstskatt följd av ändrade skatteregler.

Miljarder kronor

Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB -0,2 200-kronan -1,3 Begränsat avdrag för allm. pensionsavg. 1,4 Mellan åren 1997 och 1998 beräknas den statliga Höjd skiktgräns -2,3 inkomstskatten öka med 2,6 miljarder kronor. Kommunal inkomstskatt -0,3 5,0 År 1999 minskar intäkterna med 3,3 miljarder Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB -0,3 kronor till följd av att brytpunkten för uttag av Sänkt medelutdebitering -1,3

25 procent inkomstskatt ändrats från 245 000 till 200-kronan 1,3 Begränsat avdrag för allm. pensionsavg. 5,0 389 500 kronor samt att det fasta beloppet om Skattereduktion -3,3 -15,9 200 kronor utgör en kommunal inkomstskatt. Låg och medelinkomsttagare -3,3 År 2000 beräknas intäkterna öka med 0,5 miljar- Skattereduktion för allm. pensionsavg. -15,9

der kronor. Den låga ökningen förklaras av den Inkomstskatt bolag -2,5 2,5 -3,0 föreslagna höjningen av skiktgränsen. De följan- Återföring av periodiseringsfonder 2,5 1,8

de åren ökar inkomstskatten med 1,1 respektive Återföring av skatteutjämningsreserv -2,1 upphör 3,3 miljarder kronor. Den större ökningen år Förlängd periodiseringsfond -2,5 2002 beror på att det fasta beloppet om 200 kro- Höjd periodiseringsfond 20%till 25% -2,7

nor åter blir en statlig inkomstskatt. Socialavgifter o allm. pensionsavgift -0,3 -0,6 Det statliga skatteunderlaget är relativt litet Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB 1,0

jämfört med det totala skatteunderlaget. I dia- Allm. pensionsavgift 6,95% till 7,0% 0,4 Sänkt avgiftsuttag 33,06% till 32,92% -1,2 gram 6.1 visas de totala skattepliktiga inkomster- Anställningsstöd -1,3 0,2 na fördelat efter inkomstintervall

Fastighetsskatt -2,0 -0,6 6,3

300

200

100

50 Det är viktigt att understryka att redovisade belopp avser bruttoeffekten, dvs. storleken på den 0 initiala skatteändringen. Nettoeffekten beaktar 0- 50 50- 100- 150- 200- 250- 300- 350- 400- 450- 500-

100 150 200 250 300 350 400 450 500 även indirekta effekter på offentliga utgifter och andra skattebaser via förändringar i löner, priser

I intervallet upp till och med 100 000 kronor i och vinster.

årsinkomst återfinns 50 procent av det totala in-

De redovisade beloppen avser periodiserade

komsterna. I detta belopp ingår även de första helårseffekter. Effekterna på de kassamässiga in-

100 000 kronorna för de personer som har årsinkomsterna och NR-inkomsterna är i regel mind-

komster över 100 000 kronor. Upp till och med

PROP. 1999/2000:1 den första brytpunkten (254 700 kronor) finns inkomsterna finns över den andra brytpunkten 89 procent av inkomsterna medan 4 procent av (398 500 kronor).

Tabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997–2002

Miljarder kronor

varav

PROP. 1999/2000:1

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekono- antas påverka de kommande åren. I den nu aktumiska vårproposition har intäkterna år 1998 re- ella beräkningen antas hushållens ränteutgifter viderats ned med drygt 1 miljard kronor. Revide- bli större under hela prognosperioden, vilket ringen har gjorts med anledning av det prelimi- minskar skatteintäkterna. Sammantaget beräknas nära taxeringsutfallet. Den för höga prognosen skatt på kapitalinkomster bli 1,3 miljarder högre kan troligen förklaras av att inkomstfördelningen år 1999 medan intäkterna för resterande år förunder och över skiktgränsen har förändrats. För- väntas bli 2–3 miljarder kronor lägre. ändringarna åren 2000 och 2002 förklaras främst av den föreslagna höjningen av skiktgränsen. Förändringen år 2001 beror på den föreslagna Kommunal inkomstskatt höjningen av skiktgränsen men även på förslaget

Miljarder kronor om att det fasta beloppet om 200 kronor även år 2001 föreslås vara en kommunal inkomstskatt. Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002

Aktuell 292,7 305,8 321,1 337,4 348,8 359,5

beräkning

Skatt på kapitalinkomster

Diff. VP99 -1,1 3,7 9,7 10,3 8,1 Miljarder kronor

Utfall Prognos Den kommunala inkomstskatten beräknas öka

1997 1998 1999 2000 2001 2002

med 13 miljarder kronor år 1998. Detta kan Aktuell 11,3 9,5 11,8 8,9 8,4 8,0 främst hänföras till en högre lönesumma. Ökberäkning

ningen 1999 uppgår till 15 miljarder kronor var- Diff. VP99 -3,1 1,3 -2,5 -2,4 -3,4

vid beaktats dels att det fasta beloppet om 200

kronor tillförts kommuner och landsting, dels att Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs den genomsnittliga kommunalskattesatsen av nettot av skatt på intäktsräntor, realisa- sänkts med 0,17 procentenheter. De högre skattionsvinster m.m. och skattereduktion för ut- teintäkterna förklaras i huvudsak av en kraftigt giftsräntor. Skatteintäkterna 1998 beräknas bli ökad sysselsättning samt av retroaktiva löneut- 1,8 miljarder kronor lägre jämfört med 1997 och betalningar. År 2000 är ökningen drygt 16 milförklaras av lägre ränteinkomster och realisa- jarder kronor, varav 5 miljarder kronor förklaras tionsvinster. År 1999 antas realisationsvinsterna av förslaget om begränsad avdragsrätt för den öka, vilket förklaras av att aktie- och fastighets- allmänna pensionsavgiften. Åren 2001 och frammarknaderna hittills under året har uppvisat en över beräknas skatteintäkterna öka något långmycket stark utveckling. Lägre utgiftsräntor sammare. medför minskade skattereduktioner, vilket I förhållande till 1999 års ekonomiska vårprosammantaget innebär att skatteintäkterna beräk- position har kommunalskatteintäkterna 1998 nas öka med 2,3 miljarder kronor. År 2000 be- justerats ned med drygt 1 miljard kronor med räknas skatteintäkterna minska med 2,9 miljarder hänsyn till det preliminära taxeringsutfallet. Åren kronor, bl. a till följd av att realisationsvinsterna 1999–2002 är intäkterna högre dels beroende på justerats till en mer långsiktig nivå. Även de föl- en högre sysselsättning, dels på grund av den bejande åren minskar skatteintäkerna, men då till gränsade avdragsrätten för pensionsavgiften. följd av högre utgiftsräntor Förändringen år 2001 förklaras även av att det

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekono- fasta beloppet om 200 kronor föreslås vara en miska vårproposition har intäkterna reviderats kommunal inkomstskatt. ned med 3,1 miljarder kronor år 1998. Enligt det preliminära taxeringsutfallet blir utfallet för både inkomsträntor och realisationsvinster lägre. En Övriga skatter och skattereduktioner förklaring till de lägre ränteinkomsterna kan vara

Miljarder kronor att reglerna om reducerad skatt på utdelning från onoterade bolag kan ha använts i större omfatt- Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002 ning än beräknat. Dessutom kan antagandet om

Aktuell 1,2 0,7 -2,1 -17,6 -17,9 -18,2 ränteinkomsternas utveckling ha varit för högt.

beräkning År 1999 antas realisationsvinsterna bli högre me-

Diff. VP99 0,0 0,0 -15,9 -19,3 -19,6 dan den lägre nivån på inkomsträntorna även

PROP. 1999/2000:1

Övriga skatter och skattereduktioner utgörs av ökningen beror på att företagens vinster antas nettot av ett antal beloppsmässigt mindre skatter öka. och skattereduktioner. På intäktssidan redovisas År 2000 beräknas intäkterna öka med skattetillägg, förseningsavgift, expansionsme- 1,7 miljarder kronor. Utvecklingen år 2000 och delsskatt, avkastningsskatt och fram till och med framöver påverkas i stor utsträckning av avsättår 1998 sjömansskatt. Skattereduktioner utgörs ningar till och återföringar från periodiseringsav reduktion för reparation, om- och tillbyggnad fonder. Systemet med periodiseringsfonder in- (ROT), skattereduktion för låg- och medelin- fördes 1994 och ger företagen möjlighet att komsttagare, reducerad fastighetsskatt samt den i minska det skattepliktiga resultatet genom att denna proposition föreslagna skattereduktionen avsätta 25 procent av vinsten till en periodiseför den allmänna pensionsavgiften. Möjligheten ringsfond. Senast fem år efter avsättningen måste att erhålla ROT-avdrag upphörde den 31 mars beloppet återföras till beskattning. År 1997 be- 1999. Skattereduktionen för den allmänna pen- gränsades avsättningen till 20 procent. Enligt det sionsavgiften uppgår till 25 procent av den debi- förslag som läggs fram i denna proposition höjs terade avgiften. avsättningen återigen till 25 procent från och

De lägre skatteintäkterna 1998 förklaras av att med inkomståret 2001. Dessutom föreslås att avsjömansskatten inte längre redovisas separat utan sättningen skall återföras till beskattning efter numera ingår som en del av statlig och kommu- sex år istället för efter fem år. Den avsättning nal inkomstskatt. Nettot av övriga skatter och som gjordes 1994 behöver således inte återföras skattereduktioner visar ett underskott åren 1999 1999 utan först 2000 osv. och framöver. Underskottet år 1999 förklaras av I tabell 6.5 redovisas den samlade effekten på skattereduktionen för låg- och medelinkomstta- inkomstskatten av avsättningar till och återfögare, vilken uppgår till 3,3 miljarder kronor. År ringar från periodiseringsfonder under prog- 2000 uppgår denna reduktion till 3,2 miljarder nosperioden. Den nuvarande beräkningen skiljer kronor, men då tillkommer dessutom den före- sig från den som gjordes till 1999 års ekonomiska slagna skattereduktionen för den allmänna pen- vårproposition, främst beroende på de föreslagna sionsavgiften som beräknas uppgå till 15,9 mil- regelförändringarna men även på att ny statistik jarder kronor. visar att företagen under åren 1995-1997 frivilligt

Förändringen jämfört med beräkningen till återfört avsättningar i en större utsträckning än 1999 års ekonomiska vårproposition beror på förväntat, vilket medfört en nedrevidering av den föreslagna skattereduktionen för den all- återföringarnas storlek år 2000. männa pensionsavgiften samt att skattereduktio-

Tabell 6.5 Effekter på inkomstskatten av periodiserings-

nen för låg- och medelinkomsttagare har för-

fonder

längts.

Miljarder kronor

1999 2000 2001 2002

Aktuell beräkning 2,5 1,5 1,3

6.2.4¶Inkomstskatt bolag

varav återföringar 2,5 4,3 4,0

varav höjning till 25% -2,7 -2,7

Inkomstskatt

VP99 4,0 4,3 4,0 4,1 Miljarder kronor Diff mot VP99 -4,0 -1,8 -2,5 -2,8

Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002

Återföringar från periodiseringsfonder ökar in- Aktuell 46,5 45,9 51,4 53,1 52,5 54,6

komstskatten 2000 med 2,5 miljarder kronor. beräkning

Högre vinster i företagen ökar skatten med yt- Diff. VP99 -2,0 -4,8 -2,7 -2,8 -4,7

terligare 2,2 miljarder kronor. Den sammanlagda

ökningen av intäkterna motverkas emellertid av Enligt det preliminära taxeringsutfallet är in- de stora extraordinära intäkterna under 1999 till komstskatten 1998 något lägre än 1997. År 1999 följd av realisationsvinsten vid försäljningen av beräknas intäkterna öka med 5,5 miljarder kro- statens aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn. nor. Av ökningen kan 2,8 miljarder kronor för-

Dessutom beräknas inkomstskatten minska med klaras av den realisationsvinst som beräknas drygt 0,2 miljarder kronor på grund av att föreuppkomma vid försäljningen av statens aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn. Resterande del av

PROP. 1999/2000:1

tagen fr.o.m. år 2000 får rätt att återköpa egna miljarder kronor. Avkastningsskatten 2000–2002 aktier. är 1,3–2,4 miljarder kronor högre än i vårpropo-

År 2001 beräknas inkomstskatten minska med sitionen. Upprevideringen beror på ett högre 0,6 miljarder kronor. Förklaringen till minsk- antagande om den genomsnittliga statslåneräntan ningen – trots att de underliggande vinsterna åren 1999–2001. antas öka – är dels att återföringar från företagens skatteutjämningsreserver upphör fr.o.m. detta år, vilket beräknas minska intäkterna med 6.2.5 Socialavgifter och allmän 1,9 miljarder kronor, dels att företagens möjlig- pensionsavgift het till avsättning till periodiseringsfond höjs till 25 procent av vinsten. År 2002 ökar inkomst- Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild skatten med 2,1 miljarder kronor beroende på ett löneskatt antagande om högre vinster för företagen.

Miljarder kronor

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vårproposition har inkomstskatten minskat samtliga Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002 prognosår. År 1998 uppgår minskningen till 2,0

Aktuell 255,9 273,4 289,7 301,4 312,0 322,3 miljarder kronor. Perioden 1999 och framöver

beräkning har inkomstskatten reviderats ned med mellan

Diff. VP99 1,2 5,7 7,9 7,3 6,2 2,7 och 4,8 miljarder kronor. Minskningen 1998 är en anpassning till det preliminära taxeringsutfallet. De lägre intäkterna 1998 har även medfört Socialavgifter tas ut som arbetsgivaravgifter, att framförvarande år reviderats ned med 0,8 egenavgifter och särskild löneskatt. Av tabell 6.6 miljarder kronor. Inkomstskatten 1999-2002 nedan framgår avgiftssatserna år 1999 och år minskar också på grund av förändrade regler och 2000. I samband med uppgörelsen om pensionsde reviderade beräkningarna avseende periodise- reformen sker en avgiftsväxling år 2000. Sjukförringsfonderna. Intäkterna dessa år påverkas säkringsavgiften och ålderspensionsavgiften höjs dessutom av ändrade vinstantaganden. till 8,5 respektive 10,21 procent medan den all-

männa löneavgiften sänks till 3,09 procent. To-

talt sänks därmed arbetsgivaravgiften med 0,14 Avkastningsskatt procentenheter år 2000. En motsvarande föränd-

ring sker beträffande egenavgifterna. Totalt be- Miljarder kronor räknas avgiftssänkningarna minska intäkterna

Utfall Prognos med 1,2 miljarder kronor år 2000.

1997 1998 1999 2000 2001 2002 Aktuell 12,3 11,5 10,3 10,7 12,7 13,7 Tabell 6.6 Arbetsgivaravgifter 1999 och 2000. beräkning Procent Diff. VP99 -0,5 -0,5 1,3 2,4 2,4 1999 2000 Förän-

dring

Sjukförsäkringsavgift 7,50 8,50 1,00 Avkastningsskatten bestäms av kapitalunderla-

Arbetsmarknadsavgift 5,84 5,84 0,00 gets storlek vid årets ingång och den genom-

Från och med år 2000 beräknas avkastnings-

Allmän löneavgift 8,04 3,09 -4,95 skatten istället öka, dels beroende på att statslå-

Totalt 33,06 32,92 -0,14

neräntan antas stiga, dels till följd av att utveck-

lingen av kapitalunderlaget antas vara positiv.

År 1999 beräknas intäkterna från arbetsgivarav-

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-

gifterna uppgå till 272,5 miljarder kronor. Därnomiska vårproposition har avkastningsskatten

efter beräknas avgifterna öka med cirka 10-12 1998 minskat med 0,5 miljarder kronor, vilket

miljarder kronor per år. Ökningen följer i stort förklaras av en anpassning till det preliminära

utvecklingen av utbetalda löner. Egenavgifterna taxeringsutfallet. Till följd av detta har även av-

beräknas år 1999 uppgå till 6,9 miljarder kronor kastningsskatten 1999 reviderats ned med 0,5

PROP. 1999/2000:1

och ökar därefter med ungefär 0,3 miljarder kro- 6.2.6 Egendomsskatter nor per år. Prognosen för särskild löneskatt år 1999 uppgår till 16 miljarder kronor. Intäkterna Fastighetsskatt antas därefter öka med cirka 0,5 miljarder kronor

Miljarder kronor per år. I vissa fall medges nedsättning av avgiftsuttaget, som till exempel regional nedsättning Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002 och företagsstöd. År 1999 beräknas nedsättning-

Aktuell 27,1 24,9 23,3 23,1 29,7 30,6 arna till cirka 5,8 miljarder kronor och ökar föl-

beräkning jande år till 7 miljarder kronor.

Diff. VP99 0,0 0,0 -0,6 0,8 0,4

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekonmiska vårproposition ökar intäkterna från socialavgifterna med 5,7 miljarder kronor år 1999 Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus, och med 6-8 miljarder kronor år 2000 och åren lokaler samt industrifastigheter. År 1999 beräkdärefter. Ökningen förklaras av att både timlö- nas skatteintäkterna minska med ca 1,6 miljarder nen och sysselsättningen har reviderats upp. kronor på grund av tidigare beslutade skatte-

sänkningar. I denna proposition föreslås att

skatten på flerfamiljshus sänks till 1,2 procent år Allmän pensionsavgift 2000 och att flerfamiljshus med värdeår 1989 och

1990 medges ytterligare ett år med halv fastig- Miljarder kronor hetsskatt. Sammantaget beräknas dessa åtgärder

Utfall Prognos leda till ett intäktsbortfall om 0,6 miljarder kro-

1997 1998 1999 2000 2001 2002

nor. År 2001, då omräkningsförfarandet återin- Aktuell 46,5 56,9 60,6 63,0 64,8 66,6 förs, beräknas skatteintäkterna öka med 6,6 milberäkning

jarder kronor, varav omräkningsförfarandet Diff. VP99 0,0 1,1 1,8 1,7 1,6

svarar för 4,9 miljarder kronor.

I förhållande till beräkningen i 1999 års eko- Den allmänna pensionsavgiften utgår på lön och nomiska vårproposition minskar skatteintäkterskattepliktiga transfereringar och betalas av fy- na med 0,6 miljarder kronor år 2000 beroende på siska personer upp till 66 års ålder. Avgiftssatsen ovan nämnda skatteförändringar. År 2001 och är 6,95 procent år 1999. I samband med avgift- 2002 beräknas intäkterna öka med 0,8 respektive sväxlingen i pensionsuppgörelsen höjs avgiften 0,4 miljarder kronor främst beroende på en högtill 7,0 procent. re prisutveckling på bostadshus än vad som tidi-

År 1999 beräknas intäkterna öka med 3,7 mil- gare antagits. jarder kronor. Av ökningen förklaras cirka 1 Prognosen på fastighetsskatten baseras på anmiljard kronor av att taket för avgiftsuttaget taganden om prisutvecklingen för de olika fashöjts från 7,5 till 8,06 gånger det förhöjda pris- tighetskategorierna och tillväxten i de olika fasbasbeloppet (8,07 fr.o.m år 2000). Höjningen av tighetsbestånden. Tabell 6.7 redovisar anavgiftssatsen år 2000 ökar intäkterna med ca 0,4 taganden om prisutveckling på småhus i nuvamiljarder kronor. I övrigt följer den årliga för- rande beräkning jämfört med de antaganden som ändringen utvecklingen av lönesumman. har använts i tidigare beräkningar.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-

Tabell 6.7 Prisutveckling på småhus

nomiska vårproposition har intäkterna för samt-

1

Årlig procentuell förändring liga prognosår ökat med mellan 1 och 2 miljarder

1996- 1997- 1998- 1999- 1996kronor.

1997 1998 1999 2000 2000

Aktuell beräkning 6,8 6,9 9,2 1,5 26,5

Vårproposition 99 6,8 6,9 3,9 1,5 20,4

Budget- 6,8 8,2 1,5 1,5 19,1

proposition 99

1Prisutvecklingen avser perioden juli -juni.

Prisutvecklingen åren 1996–2000 har successivt

justerats upp vid de olika beräkningstillfällena. I

nuvarande beräkning förväntas priserna öka med

PROP. 1999/2000:1

drygt 26 procent, vilket är en ökning med cirka 6 Förmögenhetsskatten beräknas 1999 uppgå till 6 procentenheter jämfört med beräkningen till miljarder kronor. För åren 1998-2000 har prisutvårpropositionen. Uppjusteringen förklaras av en vecklingen på fastigheter ingen inverkan på förfortsatt stark prisutveckling på småhus under mögenhetsskatten. I och med att omräkningsförsta halvåret 1999. Enligt gällande regler påver- förfarandet av taxeringsvärden för fastigheter kas emellertid inte skatteintäkterna förrän år återinförs ökar intäkterna år 2001. 2001 då omräkningsförfarandet återinförs. Prognosen är oförändrad jämfört med beräk-

Tabell 6.8 redovisar skatteintäkterna för de ningen till 1999 års ekonomiska vårproposition. olika fastighetskategorierna.

Tabell 6.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp

6.2.7¶Skatt på varor och tjänster

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002

Mervärdesskatt

Småhus 14,7 13,2 13,2 13,2 16,7 17,1

Miljarder kronor Flerfamiljs- 5,6 5,8 5,2 4,8 7,8 8,1

beräkning Vattenkraft 2,5 1,6 0,4 0,4 0,4 0,4 Diff. VP99 0,1 2,1 3,2 4,1 4,8

Not: Skatteintäkterna år 1997 är beräknade utifrån taxeringsutfallet. År 1998 t.o.m. år 2002 är prognoser.

Den årsvisa förändringen av mervärdesskatten Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar uppgår till 7-8 miljarder kronor under hela proför 75–80 procent av skatteintäkterna. I samband gnosperioden. Mervärdesskatten utgörs till 70 med skattesänkningen från 1,7 till 1,5 procent på procent av mervärdesskatt på hushållens konsmåhus år 1998 minskade intäkterna med cirka sumtion. Till resterande del härrör mervärdes- 1,5 miljarder kronor. Däremot syns inte motsva- skatten från investeringar och förbrukning i både rande sänkning på flerfamiljshus i skatteintäkter- företag och kommunsektorn. Eftersom mervärna. Istället ökar intäkterna 1998 jämfört med desskattepliktiga företag har avdragsrätt för ingå- 1997 beroende på att en större andel av beståndet ende mervärdesskatt påverkas inte intäkterna av debiterades hel och halv skatt. Åren 1999 och investeringar och förbrukning i dessa företag. 2000 sänks skatten på flerfamiljshus, först till 1,3 Däremot påverkar investeringar och förbrukning och därefter till 1,2 procent, vilket bidrar till att i företag med undantag från skatteplikt intäkterintäkterna beräknas minska med 0,6 respektive na. Detsamma gäller för kommunsektorn, som 0,4 miljarder kronor. År 2001 återinförs omräk- visserligen har rätt till återbetalning av ingående ningsförfarandet vilket beräknas öka skattein- mervärdesskatt, men dessa återbetalningar redotäkterna med 3,5 miljarder kronor på småhus och visas inte på inkomsttiteln. 1,4 miljarder kronor på flerfamiljshus. Skattein- Varor och tjänster beskattas enligt olika skattäkterna på vattenkraft och lokaler varierar kraf- tesatser, vilket innebär att även fördelningen tigt under perioden 1996-1999 bl.a. beroende på mellan hög- och lågbeskattade varor och tjänster ändrade skatteregler. har betydelse för hur intäkterna utvecklas. Detta

förhållande är särskilt tydligt åren 1998 och 1999,

vilket framgår i diagram 6.2.

Förmögenhetsskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002 Aktuell 5,5 5,7 6,0 6,0 6,8 6,9 beräkning Diff. VP99 0 0 0 0 0

PROP. 1999/2000:1

Diagram 6.2. Mervärdesskatt och hushållens konsumtions- I jämförelse med beräkningen till 1999 års

utgifter i löpande priser, årlig förändring

ekonomiska vårpropositionen har intäkterna Procent

räknats upp med 0,3 till 0,4 miljarder kronor per

år. De högre intäkterna förklaras av att den 6,0

skattesänkning på cigaretter som genomfördes

Konsumtionsutgifter Intäkter

5,0 den 1 augusti 1998 har medfört en snabbare åter-

hämtning av konsumtionen av beskattade ciga- 4,0

retter dels inom landet, dels via en ökad gräns- 3,0 handel.

2,0

Alkoholskatt

1,0

Miljarder kronor 0,0

1998 1999 2000 2001 2002 Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002 Åren 1998 och 1999 är förändringen av mervär- Aktuell 9,8 10,0 10,4 10,4 10,5 10,7

beräkning desskatten betydligt större än förändringen av hushållens konsumtionsutgifter. En del av skill- Diff. VP99 0,5 0,5 0,5 0,6 naden 1998 förklaras dock av en kraftig ökning av den mervärdesskatt som betalas av kommun- Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt sektorn. på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår- drycker, skatt på mellanklassprodukter samt proposition har intäkterna reviderats upp med skatt på öl. Under mellanklassprodukter åter- 2,1 respektive 3,2 miljarder kronor avseende åren finns i huvudsak starkviner, men även drycker 1999 och 2000. De högre intäkterna förklaras där alkoholhalten inte enbart uppkommit genom främst av att hushållens konsumtionsutgifter nu jäsning, t.ex. sherry. beräknas bli högre, men också av ett ändrat kon- För 1999 beräknas skatten på alkohol uppgå sumtionsmönster med en större andel högbe- till 10,4 miljarder kronor. Intäkterna från skatt skattade varor och tjänster. Främst är det va- på etylalkohol och öl förväntas under perioden i rugrupperna bilar och sällanköpsvaror som ökar stort sett vara oförändrad medan skatt på vin mer än genomsnittet. En högre förbrukning i väntas öka något. De sammanlagda intäkterna kommunsektorn är ytterligare en förklaring till från alkoholskatter beräknas öka med 0,3 miljarde högre intäkterna. De följande åren beräknas der kronor mellan 1999 och 2002. intäkterna bli 4,1 respektive 4,8 miljarder kronor Jämfört med beräkningen till 1999 års ekohögre jämfört med beräkningen i vårpropositio- nomiska vårproposition har intäkterna räknats nen. upp med 0,5 miljarder kronor per år, vilket till

största delen förklaras av en ökad vinkonsum-

tion.

Tobaksskatt

Miljarder kronor

Skatt på energi

Utfall Prognos

1997 1998 1999 2000 2001 2002

Miljarder kronor Aktuell 7,5 7,5 7,0 7,0 7,0 6,9

Utfall Prognos beräkning 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Diff. VP99 0,3 0,4 0,4 0,4 Aktuell 47,1 50,3 50,4 51,9 52,1 52,7

beräkning Intäkterna från tobaksskatten beräknas uppgå till Diff. VP99 -0,2 0,7 0,4 0,4 7 miljarder kronor 1999. För de följande prognosåren beräknas intäkterna minska svagt till Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas inte följd av en långsiktigt nedåtgående trend i to- enbart energiskatt, utan även koldioxidskatt och baksrökningen. svavelskatt. Under perioden 1999–2002 beräknas

de sammanlagda skatterna på energi öka med

PROP. 1999/2000:1

2,3 miljarder kronor. Fördelningen av intäkterna beräkningen till 1999 års ekonomiska vårpropopå olika skatte- och energislag framgår av tabell sition är skatteintäkterna något lägre 1999 medan 6.9. Till övriga bränslen i tabell 6.9 hänförs bl.a. den föreslagna skattehöjningen ökar intäkterna oljeprodukter och kolbränslen. åren 2000–2002 med 0,3 miljarder kronor.

Tabell 6.9 Intäkter från energiskatter

Miljarder kronor

1998 1999 2000 2001 2002

6.3¶Offentliga sektorns

Energiskatt 37,2 37,2 38,8 39,0 39,5 inkomster enligt

varav nationalräkenskapssystemet

elektrisk kraft 10,4 10,7 11,2 11,3 11,4

Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent

komster enligt nationalräkenskapssystemet skil-

varav

jer sig från de periodiserade skatterna av flera or-

bensin 4,7 4,6 4,6 4,7 4,7 saker. I hushållens och företagens skatter ingår

övrigt 8,3 8,5 8,3 8,3 8,3 dels de preliminärt debiterade skatterna avseende Svavelskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 inkomståret, dels det över- eller underuttag av Not: På grund av avrundning summerar inte alltid delsummorna till totalsummo rna. skatt som avser året före inkomståret. De delar

av avgiften till EU-budgeten som avser tullar Energiskatten utgör knappt 75 procent av de to- samt den momsbaserade delen av avgiften ingår tala skatterna på energi medan resten huvudsak- inte i inkomsterna, eftersom dessa definitionsligen består av koldioxidskatt. Av intäkterna från mässigt inte är nationella skatter utan skatter skatterna på energi utgör skatt på bensin knappt som tillhör Europeiska Gemenskapen. En ytter- 50 procent, skatt på elektrisk kraft drygt 20 pro- ligare skillnad är att även en del andra inkomster cent och skatt på övriga energislag cirka 30 pro- i NR redovisas som skatter. Bland dessa kan cent. nämnas insättningsgarantin, avgifter till kärn-

År 1999 beräknas intäkterna vara i princip bränslefonden och inlevererat överskott från AB oförändrade jämfört med 1998. År 2000 ökar Svenska Spel. I tabell 6.10 redovisas den offentlidäremot intäkterna med 1,5 miljarder kronor, ga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer. vilket främst beror på de skattehöjningar på Pensionsomläggningen år 2000 minskar statens energi som regeringen föreslår i denna proposi- inkomster men ökar inkomsterna i pensionssystion. Energiskatten på elektrisk kraft föreslås temet. höjas med 1 öre/kWh och med 25 öre per liter för dieselolja. Dessutom föreslås att jordbruket Tabell 6.10 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt

nationalräkenskaperna, sektorsvis

får samma reduktion av energi- och koldioxid-

Miljarder kronor och procent skatterna som industrin för närvarande har. Åren

1998 1999 2000 2001 2002 2001 och 2002 ökar intäkterna med mellan 0,2

Staten 607 613 582 599 628 och 0,6 miljarder kronor per år.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko- Pensionssystemet 92 94 129 133 137 nomiska vårproposition är skatteintäkterna hög- Kommunerna 299 315 345 349 359 re för perioden 2000–2002, vilket förklaras av de S:a skatter 998 1 021 1 056 1 081 1 124 föreslagna skatteändringarna.

Övriga inkomster 139 134 133 131 129

S:a inkomster 1 137 1 155 1 189 1 212 1 253

Övriga skatter

Utvecklingen av skatterna mellan åren för hela Prognosen för särskild skatt på elektrisk kraft den offentliga sektorn uppgår till mellan 23 och har utarbetats med hänsyn tagen dels till Rege- 43 miljarder kronor. Den stora ökningen år 2000 ringsrättens beslut att driften av reaktorn Barse- förklaras av stora slutregleringar av kommunalbäck 1 upphör vid utgången av november 1999, skatter och hushållesskatter avseende indels till det förslag om skattehöjning som rege- komståret 1999. Den genomsnittliga ökningen ringen föreslår i denna proposition. Jämfört med mellan åren uppgår till 30 miljarder kronor.

PROP. 1999/2000:1

Utvecklingen av skatterna fördelat på olika komster. Skillnaden mellan intäkter, dvs. perio-

skatteslag framgår av tabell 6.11. Mellan 1999 diserade skatter, och inkomster, dvs. kassamässioch 2002 ökar de totala skatterna med drygt 100 ga skatter, förklaras i huvudsak av förskjutningar

miljarder kronor. Hushållens inkomst- och ka- i uppbörden och av att vissa skatter betalas in pitalskatter ökar med drygt 30 miljarder kronor som preliminära skatter med slutreglering året

och socialförsäkringar med drygt 70 miljarder efter. kronor. De ökade skatteinkomsterna kan således Två inkomsttitlar, fysiska och juridiska perso-

till största delen förklaras av tillväxten i löne- ners inkomstskatt, redovisar skatteinkomster summan. som avser både flera år och flera skatter. På tit-

larna redovisas emellertid inte de inbetalda skat-

Tabell 6.11 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt

terna utan debiterade preliminärskatter och skill-

nationalräkenskaperna, skatteslag

naden mellan slutlig och preliminär skatt Miljarder kronor

avseende det föregående inkomståret. Om betal-

1998 1999 2000 2001 2002

ningen avviker från de deklarerade beloppen re- Inkomst- och 364 370 381 386 402

dovisas denna skillnad på inkomsttiteln Betalkapitalskatter, hushåll ningsdifferenser. Denna titel kan således redovisa

antingen ett positivt eller ett negativt belopp. Inkomst- och 68 64 64 60 67 kapitalskatter, Redovisningsordningen innebär att vissa titlar företag redovisar ett mellanting av intäkt och inkomst

Socialförsäkring 272 262 314 325 335 medan andra endast redovisar inkomster. Statso pensionssystem budgetens totala inkomster blir däremot alltid

Produktskatter 126 127 134 140 147 kassamässigt redovisade eftersom även betal-

Produktskatter 82 82 85 86 87 ningsdifferenser ingår.

exkl. moms mm

Övriga produk- 86 115 78 85 87 tionsskatter

6.4.2¶Skatter m.m.

Totalt 998 1 021 1 056 1 081 1 124

Miljarder kronor

Utfall Prognos

1998 1999 2000 2001 2002

Aktuell 639,7 652,4 617,1 622,7 655,8

6.4¶Statsbudgetens inkomster –

beräkning

kassamässig redovisning

Diff. VP99 3,3 -34,3 -50,1 -46,0

exkl. pen- 639,7 652,4 646,0 655,3 689,5

sionsom- Regeringens förslag: Beräkningen av statsbudge-

läggning tens inkomster för budgetåret 2000 enligt bilaga

Diff. VP99 3,3 -5,4 -17,5 -12,2 1 godkänns.

Under prognosperioden 1999-2002 beräknas

statsbudgetens skatteinkomster öka med 3 mil-

jarder kronor. År 2000 minskar inkomsterna

6.4.1¶Övergången från periodiserad till

med 35 miljarder kronor vilket till största delen

kassamässig redovisning

förklaras av pensionsomläggningen. Nedgången

beror även på föreslagna skatteändringar år 2000 I avsnitt 6.2 redovisas skatterna periodiserat. Det

och relativt stora slutregleringar av kommunalinnebär att de är beräknade utifrån gällande

skatter. Även år 2001 påverkas av kommunala skatteregler och de inkomster den skattskyldige

slutregleringar och ändrade skatteregler. År 2002 har ett visst inkomstår. Statsbudgetens inkoms-

ökar skatteinkomsterna med 33 miljarder kroter redovisas emellertid kassamässigt, vilket in-

nor, vilket utöver den underliggande inkomstutnebär att det är de skatter och avgifter som under

vecklingen förklaras av att det återinförda ombudgetåret betalas in till staten som redovisas.

räkningsförfarandet för fastigheter samt att det Dessutom avser redovisningen av de periodise-

fasta beloppet om 200 kronor åter blir en statlig rade skatterna hela den offentliga sektorn medan

inkomstskatt. statsbudgeten enbart omfattar statens skattein-

PROP. 1999/2000:1

För många inkomsttitlar överensstämmer den periodiserade skatten i stort sett med den kassamässiga. Det som i vissa fall skiljer är att uppbörden sker med en månads eftersläpning. Denna redovisning gäller för flertalet inkomsttitlar under Skatt på varor och tjänster, Övriga inkomstskatter och Övrig skatt på egendom. Den kassamässiga fastighets- och förmögenhetsskatten är den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden. Dessa skatter ingår i den samordnade uppbörden och omförs från inkomstskattetitlarna andra året efter inkomståret. För de skatter som redovisas över skattekontot är redovisningen speciell, varför de kommenteras nedan. En ytterligare skillnad mellan de periodiserade skatterna och de kassamässiga är att tillkommande, restituerade, indrivna och restförda skatter ingår i den kassamässiga redovisningen men inte i den perodiserade. Tillkommande skatter och restitutioner beror på omprövningsbeslut av tidigare års taxeringar.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 6.12 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997–2002

Miljarder kronor

Utfall Utfall/Prognos Prognos

Tabell 6.13 Statsbudgetens inkomster 1998–2002

Miljarder kronor

PROP. 1998/99:100

1111 – Fysiska personers inkomstskatt Kommunalskatterna bidrar positivt till titeln

1998 och 1999. Förskotten till kommunerna är Miljarder kronor

fastställda och eftersom lönesumman har revide-

Prognos Prognos rats upp tillgodoförs titeln de ökade kommunal-

/Utfall

1998 1999 2000 2001 2002 skatterna. Effekten blir dock negativ åren 2000

och 2001 då slutregleringen av kommunalskat-

Periodiserad 46,5 43,1 25,5 26,0 28,9 redovisning terna betalas ut.

Kassamässig 39,8 56,9 21,3 14,1 25,5 Även avvikelser mellan debiterade och faktiskt redovisning inbetalda skatter, s.k. underuttag, ger upphov till

en skillnad mellan den kassamässiga och periodi-

serade redovisningen. Den stora betalningsför- I den periodiserade redovisningen utgörs fysiska

skjutningen 1999 förklaras av införandet av personers inkomstskatt av statlig inkomstskatt,

skattekontosystemet, som medför att kvarskatskatt på kapitalinkomster samt en del be-

ten avseende inkomståret 1997 och underuttaget loppsmässigt mindre skatter och skattereduktio-

avseende inkomståret 1998 redovisas på titeln ner. Den kassamässiga redovisningen skiljer sig

1999. I skattekontosystemet debiteras hela unfrån den periodiserade genom att även kommu-

deruttaget på titeln året efter inkomståret. I det nal inkomstskatt, allmän pensionsavgift, egenav-

gamla uppbördssystemet redovisas en del av gifter, fastighets-, förmögenhets- och mervärdes-

kvarskatten på titeln två år efter inkomståret. skatt betalas in på titeln. Med undantag för

Posten övrigt består av restitutioner och tillkommunal inkomstskatt omförs dessa till andra

kommande skatt och för åren 1998 och 1999 inkomsttitlar på statsbudgeten. Omföringen av

även av restförda skatter. Från och med år 2000 den allmänna pensionsavgiften och ålderspen-

redovisas de restförda skatterna på titeln Betalsionsavgiften görs preliminärt under inkomståret

ningsdifferenser. med en slutreglering två år efter inkomståret. Mervärdesskatten omförs året efter inkomståret medan övriga skatter och egenavgifter omförs

1121 – Juridiska personers inkomstskatt

andra året efter inkomståret. Kommunalskatteutbetalningar sker dels med ett preliminärt

Miljarder kronor belopp, vilket fastställs i december året innan in-

Prognos Prognos

Kassamässig 68,3 68,8 68,6 66,9 75,2 Tabell 6.14 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad redovisning

skatt - Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Juridiska personers inkomstskatt är högre

1998 1999 2000 2001 2002

kassamässigt än periodiserat samtliga prognosår. Skillnad mellan -6,6 13,9 -4,4 -12,4 -3,4

Skillnaden kan främst förklaras av omföringar kassamässig och periodiserad skatt och betalningsförskjutningar. Fastighetsskatt,

särskild löneskatt, förmögenhetsskatt och mervarav omföringar -4,1 -2,6 -5,0 0,2 0,7

värdesskatt betalas in på titeln Juridiska personers varav kommunal- 6,0 11,6 -2,2 -7,4 0,1 skatt inkomstskatt men omförs till respektive titel efter

två år, förutom mervärdesskatten som omförs varav betalnings- -5,8 7,9 5,3 -2,7 -0,8 förskjutningar efter ett år. För samtliga år, utom 2000, översti-

ger summan av dessa skatter det som omförs varav övrigt -2,7 -3,1 -2,5 -2,5 -3,4

från titeln.

Omföringarna påverkar titeln negativt åren 1998–2000 medan de påverkar titeln positivt 2001 och 2002. Det positiva bidraget beror på fastighetsskatten och förmögenhetsskatten som båda ökar år 2001 p.g.a. det återinförda omräkningsförfarandet.

PROP. 1998/99:100

Tabell 6.15 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad Av tabell 6.16 framgår skillnaden mellan kassa-

skatt - Juridiska personers inkomstskatt

mässiga och periodiserade avgifter och olika

Miljarder kronor

faktorers betydelse för differensen.

1998 1999 2000 2001 2002 Skillnad mellan 12,0 7,5 4,9 1,7 6,9 Tabell 6.16 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad kassamässig och skatt - Socialavgifter och allmän pensionsavgift

varav omföringar -4,3 -4,3 -1,6 -1,8 -2,8 Den stora betalningsförskjutningen 1998 beror varav betalnings- -4,0 -2,4 1,3 0,8 1,8

förskjutningar främst på stora egna inbetalningar avseende in-

varav utbetalningar 1,0 1,3 2,8 1,4 0,6 komståret 1997. Från och med budgetåret 1999 redovisas egna inbetalningar på titeln Betalningsdifferenser. De betalningsförskjutningar som re- Egenavgifterna och särskild löneskatt omförs dovisas för övriga år beror på skillnaden mellan från titlarna fysiska och juridiska personers inden slutliga och den preliminära skatten. Posten komstskatt två år efter inkomståret. Omföringövrigt utgörs av tillkommande skatt och restitu- arna påverkar titeln negativt samtliga prognosår. tioner. Åren 1998 och 1999 ingår även restförda Betalningsförskjutningar, som att arbetsgivaravskatter i posten övrigt. Från och med år 2000 re- gifterna betalas med en månads fördröjning, pådovisas restförda skatter på titeln Betalningsdif- verkar titeln negativt åren 1998–1999, därefter ferenser. råder det omvända förhållandet. Utbetalningarna

till pensionssystemet påverkar titeln positivt

samtliga år, vilket beror på att utbetalningarna 1200 – Socialavgifter och allmän sker med viss eftersläpning.

pensionsavgift

Miljarder kronor

Prognos Prognos 1411 – Mervärdesskatt

/Utfall

1998 1999 2000 2001 2002

Miljarder kronor Periodiserad 218,2 239,1 216,9 224,5 232,0 redovisning Prognos Prognos

/Utfall Kassamässig 210,9 233,7 219,5 224,9 231,6 1998 1999 2000 2001 2002 redovisning

Periodiserad 160,3 168,8 176,6 184,0 191,8

redovisning Periodiserade intäkter på titeln består av arbets- Kassamässig 162,6 167,3 175,1 182,5 190,2

redovisning givaravgifter, särskild löneskatt, allmän pensionsavgift och egenavgifter med avdrag för omföringar till ålderspensionssystemet och av- Skillnaden mellan den periodiserade och den giftsnedsättningar. Vid en jämförelse mellan åren kassamässiga mervärdesskatten förklaras i huframgår att de periodiserade nettointäkterna vudsak av omföringar och betalningsförskjutminskar med 22 miljarder kronor mellan 1999 ningar. Mervärdesskatt, som deklareras i fysiska och 2000. Nedgången förklaras i huvudsak av av- och juridiska personers inkomstdeklarationer, giftsväxlingen i samband med pensionsuppgörel- omförs till inkomsttiteln året efter inkomståret. sen. Höjningen av ålderspensionsavgiften inne- Betalningsförskjutningar utgörs av den tidsförbär att utbetalningarna till pensionssystemet skjutning som uppstår p.g.a. att mervärdesskatökar, vilket minskar nettointäkterna. Den ten deklareras och betalas drygt en månad efter kassamässiga minskningen motsvarande period verksamhetsmånaden. För företag med en årsär mindre, 14 miljarder kronor, bl.a. beroende på omsättning över 40 miljoner kronor är förfalloatt uppbörden sker med en månads eftersläp- dagen den 26:e i månaden efter verksamhetsmåning. naden medan förfallodagen för övriga företag är

den 12:e andra månaden efter verksamhetsmåna-

PROP. 1998/99:100

den. Den andel av mervärdesskatten som betalas att betalas under 1999. Av beloppet om 20 mil-

av större företag är cirka 55 procent. I tabell 6.17 jarder kronor avser drygt 11 miljarder kronor fy-

redovisas skillnaden fördelad på olika faktorers siska personer och drygt 5 miljarder kronor juri-

betydelse. diska personer. De följande åren minskar det

negativa beloppet till mellan 9 och 11 miljarder

Tabell 6.17 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad

kronor och utgörs av restförda skatter samt be-

skatt - Mervärdesskatt

talningsförskjutningar. Miljarder kronor

I jämförelse med beräkningen till den 1999 års

1998 1999 2000 2001 2002

ekonomiska vårproposition har den negativa be-

Skillnad mellan 2,3 -1,5 -1,4 -1,5 -1,5

talningsdifferensen 1999 minskat med 2 miljarkassamässig och periodiserad skatt der kronor, vilket bl.a. beror på en upprevidering

av fysiska personers realisationsvinster. Betalvarav omföringar 3,9 -0,3 -0,2 -0,2 -0,2

ningen av den högre skatten sker som kompletvarav betalnings- -1,7 -1,1 -1,2 -1,2 -1,3

teringsbetalningar och görs dels i december, dels förskjutningar

under våren året efter inkomståret. Förändringen

de kommande åren är också en följd av skatter Bortsett från 1998 är den periodiserade mervär-

som inte preliminärbeskattas. desskatten högre för samtliga år. År 1998 ändra-

des tidpunkten för omföringar av mervärdesskatt

från inkomsttitlarna fysiska och juridiska perso-

6.4.3¶Övriga inkomster

ners inkomstskatt. Omföringarna gjordes tidiga-

re i juni månad andra året efter inkomståret, me-

Övriga inkomster beräknas öka med ca 18 mildan de nu omförs i december första året efter

jarder kronor mellan åren 1999 och 2002, vilket inkomståret. Under 1998 omfördes således mer-

motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på ca 10 värdesskatt avseende både inkomståret 1996 och

procent per år. Det är framförallt förändrade för- 1997, vilket förklarar den positiva effekten av

säljningsinkomster och ökade inkomster från omföringarna.

statliga pensionsavgifter som förklarar inkom-

stökningen mellan åren. År 2000 ökar övriga in-

komster med drygt 110 miljarder kronor jämfört

1600 – Betalningsdifferenser

med år 1999. Den kraftiga ökningen följer av

stora försäljningar av statligt aktieinnehav. Miljarder kronor

Utfall Prognos

1998 1999 2000 2001 2002 Aktuell 15,1 -20,1 -11,5 -9,0 -10,8 2000 – Inkomster av statens verksamhet

beräkning

Miljarder kronor Diff. VP99 2,3 -4,5 -1,1 -2,4

Utfall Prognos

1998 1999 2000 2001 2002 På titeln Betalningsdifferenser bokförs de skulder Aktuell 37,5 34,4 48,9 34,6 34,4

respektive fordringar som de skattskyldiga har beräkning

gentemot staten. Om de debiterade skatterna är Diff. VP99 1,1 0,5 0,1 0,0

större än inbetalningarna uppkommer en negativ

betalningsdifferens medan en positiv differens

Inkomsttitlar med de största inkomsterna är uppkommer vid det motsatta förhållandet. Detta

Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat innebär att titeln uppvisar stora variationer mel-

överskott från AB Svenska Spel, Inkomster av stalan både enskilda månader och år. Utfallet för

tens aktier och Finansieringsavgift från arbetslös- 1998 var 15,1 miljarder kronor och förklaras av

hetskassor. stora egna inbetalningar av preliminär skatt, in-

Mellan budgetåren 1999 och 2002 beräknas betalda men ej bokförda skatter samt av bokförd

inkomsterna vara oförändrade. Den stora ökmen ej utbetald negativ mervärdesskatt. Budget-

ningen om ca 15 miljarder kronor mellan år 1999 året 1999 påverkas titeln dels av utbetalningar av

och år 2000 förklaras dels av den beräknade inleöverskjutande skatter, dels av att kvarstående

veransen på 11 miljarder kronor efter försäljskatter, som debiteras fysiska och juridiska per-

ningen av aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn soners inkomsttitlar, enbart till viss del kommer

PROP. 1998/99:100

AB, dels av att Riksbankens inlevererade över- 4000 – Återbetalning av lån skott beräknas öka med ca 4 miljarder kronor.

Miljarder kronor

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekonomiska vårproposition ökar inkomsterna med Utfall Prognos

1998 1999 2000 2001 2002 ca 1,1 miljarder kronor år 1999. Ökningen beror

Aktuell 2,9 3,2 2,7 2,6 2,6 bl.a. på uppreviderade aktieutdelningar och att

beräkning inkomster från Exportkreditnämnden inte tidi-

Diff. VP99 0,0 0,0 0,0 0,0 gare har beaktats. Dessa två inkomstförstärkningar motverkas dock av minskade inkomster från AB Svenska spel, p.g.a. ändrade regler för Under perioden 1999-2002 beräknas inkomstertidpunkter för inleveranser. I samband med att na minska med närmare 0,6 miljarder kronor. Statens fastighetsförvaltning AB sålde delar av Minskningen följer av att inkomsterna endast basitt fastighetsinnehav förändrades företagets so- seras på återbetalningar av studielån tecknade föliditet. Då inlevererade medel baseras på företa- re år 1989. Det innebär således att kapitalstocken gets soliditet minskar inkomsterna 1999 med minskar över tiden och därmed återbetalningar cirka 0,2 miljarder kronor i jämförelse med 1999 av lån. års ekonomiska vårproposition. Inkomstökning- I jämförelse med beräkningen till 1999 års arna åren 2001 och 2002 förklaras av inleveranser ekonomiska vårproposition är prognosen oförfrån Exportkreditnämnden och av högre offent- ändrad. ligrättsliga avgifter. De högre inkomsterna motverkas dock av lägre inlevererade överskott från AB Svenska spel. 5000 – Kalkylmässiga inkomster

Miljarder kronor

Utfall Prognos

3000 – Inkomster av försåld egendom

1998 1999 2000 2001 2002 Miljarder kronor Aktuell 5,2 5,3 9,0 9,0 9,0

beräkning

Utfall Prognos

1998 1999 2000 2001 2002 Diff. VP99 0,0 3,8 3,8 3,7 Aktuell 11,2 0,8 95,0 15,0 15,0 beräkning

Inkomster från statliga pensionsavgifter beräknas Diff. VP99 -44,2 50,0 -20,0 0,0 öka med 3,7 miljarder mellan åren 1999 och

2000. Ökningen följer av att statliga myndigheter Försäljningar av statligt aktieinnehav beräknas fr.o.m. år 2000 skall betala premier som motsvaunder perioden 1999-2002 uppgå till totalt rar avtalsförsäkringarnas försäkringsmässiga 125 miljarder kronor. kostnad. Samtidigt kommer myndigheternas

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro- förvaltningsanslag att anpassas till de nya premiposition beräknas inkomsterna bli cirka 44 mil- enivåerna. De ökade inkomsterna är varaktiga, jarder kronor lägre år 1999, 50 miljarder kronor vilket innebär att förändringarna mellan de högre år 2000 och 20 miljarder kronor lägre år kommande åren beräknas bli oförändrade. 2001. De stora differenserna beror på att tidspla- I jämförelse med beräkningarna till 1999 års nen för försäljningarna har reviderats och att det ekonomiska vårproposition ökar inkomsterna är svårt att uppskatta exakta försäljningsbelopp med ca 3,7 miljarder kronor per år under periooch när i tiden försäljningarna kommer att ske. den 1999-2002. Ökningen i förhållande till den

tidigare beräkningen beror på den beslutade av-

giftshöjningen.

PROP. 1998/99:100

6000 – Bidrag m.m. från EU 6.5 Kommunskatter

Miljarder kronor

Kommunernas skatteinkomster är framförallt

en av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av beräkning

skatteunderlaget år 2000 utgörs 72 procent av Diff. VP99 1,2 0,8 1,1 1,1

löner, 18 procent av pensioner, 8 procent utgörs

av transfereringar exklusive pensioner medan in- Under perioden 1999-2002 minskar inkomsterna komst av näringsverksamhet utgör 2 procent. med ca 0,6 miljarder kronor, vilket till stor del Nivån på skatterna är även beroende av den förklaras av lägre bidrag från EG:s regionalfond. kommunala utdebiteringen. Medelutdebitering- Minskningen begränsas dock av att inkomster en år 1999 är 20,55 procent för kommunerna, från djurbidrag och kompletterande åtgärder 9,74 procent för landstingen och 1,19 procent för ökar i förhållande till beräknade inkomster år kyrkliga församlingar, dvs. totalt 31,48 procent. 1999. Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår- olika redovisningsprinciper - periodiserat avseproposition är inkomsterna högre för samtliga år. ende inkomståret, kassamässigt avseende bud- Ökningen 1999 och 2000 förklaras till stora delar getåret och enligt den metod som används i naav högre inkomster från EG:s jordbruksfonds tionalräkenskaperna. Den kassamässiga skatten garantisektion och utvecklingssektion. Ökning- utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret, en 2001 och 2002 förklaras till största delen av dels av en slutavräkning som avser inkomståret ökade bidrag från EG:s jordbruksfonds garanti- två år tidigare. Slutregleringar påverkar de sektion. kassamässiga skatterna till och med år 2001, då

slutregleringen avseende inkomståret 1999 beta-

las ut. Även NR-skatterna påverkas av slutregle- 6.4.4 Ändrad redovisning av titlar ringarna, men endast med ett års eftersläpning,

vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer Följande inkomsttitlar används inte längre och med den periodiserade skatten från och med år tas därför bort: 2001. I diagram 6.3 redovisas kommunernas och

landstingens skatter enligt alla tre redovisning- −= 1260 Allmänna egenavgifter

sprinciperna för åren 1998-2002. −= 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift

2370 Räntor på beredskapslagring Diagram 6.3 Kommunernas och landstingens skatter. −=

Periodiserad redovisning, redovisning enligt nationalräken-

−= 2371 Räntor på beredskapslagring och för- skaperna (NR) samt kassamässig redovisning

rådsanläggningar Miljarder kronor −= 2385 Ränteinkomster på lån för student- Periodiserat

NR

kårslokaler

Utbetalt

2545 Närradioavgifter 360 −= −= 2626 Inkomster från Banverket 340 −= 5140 Övriga avskrivningar

320 −= 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar 310

300

för civilt totalförsvar

290 −= 7000 Extraordinära medel från EU 280 −= 7111 Återbetalning avseende avgiften till

260

gemenskapsbudgeten 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Inkomsttiteln 2524 Bidrag för arbetsplatsintro-

Mellan år 1999 och 2002 beräknas de periodiseduktion namnändras till 2524 Finansieringsbidrag

rade skatterna öka med 37 miljarder kronor, vilför arbetspraktik.

ket är betydligt mindre än ökningen av de utbe-

talda skatterna och NR-skatterna, vilka ökar med

PROP. 1998/99:100

48 respektive 42 miljarder kronor. Att ökningen det motsatta förhållandet gäller i andra länder.

är betydligt större i de senare fallen beror på slut- Ett alternativ vid internationella jämförelser är

regleringar av kommunalskatt avseende tidigare därför att exkludera skatter på offentliga transfe-

inkomstår. Den periodiserade skatten påverkas reringar vid beräknig av skattekvoten. Som

år 2000 av den föreslagna begränsningen av av- framgår av tabell 6.18 tillhör Sverige den grupp

draget för den allmänna pensionsavgiften. Denna av länder inom OECD som har en hög andel

ändring ökar kommunskatterna med 4,8 miljar- skattepliktiga transfereringar. Om skatten på

der kronor. De ökade intäkterna medför dock offentliga transfereringar exkluderas kommer

ingen inkomstförstärkning för kommuner och den uppmätta skattekvoten för Sveriges del att

landsting, eftersom en motsvarande neddragning minska med i storleksordningen 5–6 procenten-

görs av de generella statsbidragen. heter.

Tabell 6.18 Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten

Procent av BNP

6.6¶Skattekvoten

0-0,5 0,5-3 5,0-6,0

Australien Belgien Danmark Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala

Irland Italien Holland skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de- UK Norge Sverige

finitioner av skattekvoten och i regel är de inter- USA Tyskland

nationellt bestämda. Den vanligaste skattekvoten Källa: OECD.

är den som baseras på de skatter som redovisas

enligt nationalräkenskaperna. Omläggningen av I tabell 6.19 redovisas skattekvoten för perioden

det svenska nationalräkenskapssystemet från 1998–2002 dels enligt NR:s definition, dels be-

SNA68 till SNA93/ENS95 (skillnaderna mellan räknad utifrån de periodiserade skatterna. Vid

de olika systemen finns beskrivna i ett appendix beräkningen av skattekvoten ingår även skatter

till bilaga 2) har medfört att skattekvoten blivit som tillhör Europeiska Gemenskapen.

något lägre. Den lägre skattekvoten beror i hu-

Tabell 6.19 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR)

vudsak på att BNP har reviderats upp med cirka

och periodiserad skattekvot

70 miljarder kronor. Enligt det gamla systemet

Procent var skatterna kassamässiga, vilket innebar att de

1998 1999 2000 2001 2002 hänfördes till det år då inbetalningen skedde.

Skattekvot enl. NR 53,9 53,0 52,3 51,4 51,3 Enligt ENS95 är skatterna mer periodiserade.

varav Den skattekvot som beräknas utifrån nationalrä- staten 32,4 31,4 28,5 28,2 28,4

kenskapernas definition är dock inte strikt peri- pensionssystemet 5,0 4,8 6,3 6,3 6,2

kommunsektorn 16,0 16,1 16,9 16,4 16,2 odiserad, eftersom skillnaden mellan slutlig skatt

EU 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 och preliminär skatt räknas till påföljande år.

Periodiserad Skattekvoten är således beroende av när i tiden

skattekvot 52,9 53,0 51,9 51,6 51,3 den skattskyldige väljer att betala sin skatt, vilket

inte är fallet med den skattekvot som beräknas

Skattekvoten enligt NR är som högst år 1998 utifrån en fullständig periodisering av skatterna.

medan den periodiserade skattekvoten är högst En skatteändring för ett visst år påverkar den pe-

1999. Skattekvoten enligt NR är även fördelad på riodiserade skattekvoten för samma år medan

olika sektorer. Fram till och med år 1999 är stadetta inte behöver vara fallet vid beräkningen av

tens andel drygt 30 procent medan andelen där- NR:s skattekvot.

efter, till följd av pensionsomläggningen, sjunker

Internationella jämförelser av skattekvoter är

till drygt 28 procent. EU-skatternas andel av svåra att göra, eftersom olika länders skattelag-

skattekvoten uppgår till 0,6 procent. Den höga stiftningar behandlar inkomster och avdrag på

nivån på den periodiserade skattekvoten år 1999 skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till

förklaras bland annat av hushållens höga kapibarnfamiljer via en transferering får en högre

talinkomster detta år. De av regeringen föreslagskattekvot jämfört med det land som istället ger

na skattesänkningarna får genomslag på skattesitt stöd som en skattereduktion. Transfereringar

kvoten år 2000, då skattekvoten går ned med 1,1 till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika

procentenheter . bland OECD-länderna. I vissa länder är huvud-

delen av transfereringarna skattepliktiga medan

7 Utgifter åren 2000-2002

PROP. 1999/2000:1

7 Utgifter åren 2000-2002

7.1¶Utgifternas fördelning på utgiftsområden

Regeringen presenterade i 1999 års ekonomiska Det är flera faktorer som leder till reviderade utvårproposition (prop. 1998/99:150) en prelimi- giftsramar jämfört med beräkningen i 1999 års när fördelning av utgifterna på utgiftsområden ekonomiska vårproposition. Utgiftsramarna har för åren 2000–2002. Riksdagen godkände försla- ändrats till följd av föreslagna satsningar och utget (bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256). giftsbegränsningar, reviderade makroekonomis-

I detta kapitel presenterar regeringen en revi- ka förutsättningar, reviderad preliminär pris- och derad fördelning av utgifterna på utgiftsområden löneomräkning för åren 2001-2002 och förändför år 2000 och en reviderad preliminär fördel- rade volymer inom t.ex. sjukförsäkringen. I taning av utgifterna på utgiftsområden för åren bell 7.2 har förändringen av de takbegränsade ut- 2001 och 2002. Förslaget till utgiftsramar för gifterna för åren 2000–2002 jämfört med åren 2000–2002 samt skillnader i förhållande till beräkningen i 1999 års ekonomiska vårproposide preliminära ramarna i 1999 års ekonomiska tion delats upp på dessa faktorer. vårproposition redovisas i tabell 7.1. Beräkningarna av fördelningen på utgiftsområden för åren 2001 och 2002 är baserade på nu kända förutsättningar vad avser den ekonomiska utvecklingen och gällande regelsystem och skall betraktas som preliminära. I bilaga 1 presenteras regeringens budgetförslag för budgetåret 2000 fördelat på utgiftsområden och anslag.

Regeringens förslag: Utgifterna för år 2000 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 7.1.

Förändringar av anslagsbehållningar under år 2000 beräknas enligt tabell 7.1.

Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2001 och 2002 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 7.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2000–2002

Tusental kronor 2000, miljoner kronor 2001 - 2002 samt differenser mot den ekonomiska vårpropositionen

Differens mot vårpropositionen

PROP. 1999/2000:1

Tabell 7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 1999 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för år 2000.

Miljarder kronor

Av redovisningen i avsnitt 4.3 framgår att de ersättning per arbetslös innebär dessa förändsatsningar, utgiftsbegränsningar och senarelägg- ringar att utgifterna för arbetslöshetsförsäkringningar av utgifter som nu föreslås eller aviseras en minskar med ca 4 miljarder kronor per år. för åren 2000-2002 sammantaget beräknas mins- Andra makroekonomiska förändringar jämfört ka utgiftsramarna med ca 1,8 miljarder kronor år med antagandena i den ekonomiska vårproposi- 2000 och öka utgiftsramarna med 3,4 respektive tionen medför emellertid att de takbegränsade 1,6 miljarder kronor åren 2001 och 2002 i för- utgifterna blir högre. Den genomsnittliga timlöhållande till beräkningen i den ekonomiska vår- nen beräknas bli högre under samtliga år vilket propositionen. För år 2000 är det främst den se- innebär ökade utgifter för inkomstrelaterade nareläggning av utbetalningen av arealersättning transfereringar. Upprevideringen av tillväxten från år 2000 till år 2001 som förklarar föränd- och den därmed högre bruttonationalinkomsten ringen. För åren 2001 och 2002 beror föränd- innebär att utgiftsramarna för Internationellt biringen av utgiftsramarna till största delen på en stånd och Avgiften till den Europeiska gemenoväntad stor ökning av återflödet för olika än- skapen blir större. En högre nivå på prisbasbedamål från EG:s budget och på ökade bidrag till loppet beräknas öka statens och ålderskommuner och landsting. pensionssystemets utgifter för basbelopps-

anknutna transfereringar med ca 0,6 miljarder Makroekonomiska förändringar kronor åren 2000 och 2001 och med ca 1,8 mil- Utgifternas fördelning på utgiftsområden påver- jarder kronor år 2002 jämfört med beräkningen i kas av en ändrad bedömning av den allmänna vårpropositionen. Sammantaget beräknas förekonomiska utvecklingen. De anslag som är be- ändrade makroekonomiska förutsättningar roende av makroekonomiska antaganden har för minska de takbegränsade utgifterna med 2,0 åren 2000–2002 justerats med hänsyn till nya miljarder kronor år 2000, 2,4 miljarder kronor år antaganden om den ekonomiska utvecklingen 2001 och med 0,8 miljarder kronor år 2002 jämjämfört med beräkningen i 1999 års ekonomiska fört med beräkningen i den ekonomiska vårprovårproposition. Denna justering berör huvud- positionen. sakligen ett fyrtiotal olika anslag för transfereringsändamål. Pris- och löneomräkning av anslagen till myn-

Den öppna arbetslösheten beräknas nu bli 0,9 digheternas förvaltningskostnader procentenheter lägre åren 2000 och 2001 jämfört I den inledande fasen av budgetprocessen hantemed beräkningen i den ekonomiska vårproposi- ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser.

PROP. 1999/2000:1

Dessa anslag reflateras till löpande priser genom som kommer att utgöra utgångspunkt för löne-

att pris- och löneindexar knyts till anslagen. omräkningen i budgetförslaget för år 2001.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjordes

en slutlig pris- och löneomräkning av anslagen Volymeffekter, prognosfel m.m. för förvaltningsändamål för år 2000 och en pre- Övriga förändringar av utgiftsramarna i förhål-

liminär omräkning av anslagen för åren 2001– lande till beräkningen i 1999 års ekonomiska 2002. Den preliminära pris- och löneomräkning- vårproposition förklaras huvudsakligen av för-

en för åren 2001–2002 baserar sig på bl.a. löneut- ändrade volymer, tidigare prognosfel, tillkomvecklingen mellan 1998 och år 2000 inom den mande ny information och övergången till det konkurrensutsatta sektorn. Till följd av föränd- nya europeiska nationalräkenskapssystemet

rade antaganden om den förväntade pris- och lö- ENS 95. Dessa faktorer medför att utgiftsramarneutvecklingen revideras i denna proposition den na sammantaget ökar med ca 8 miljarder kronor

preliminära pris- och löneomräkningen för åren åren 2000 - 2002 jämfört med beräkningen i den 2001–2002. Totalt ökar utgiftsramarna med ca ekonomiska vårpropositionen. Förändringarna

0,6 miljarder kronor år 2001 och med ca 0,7 mil- orsakas främst av följande faktorer: jarder kronor år 2002 till följd av den reviderade

preliminära pris- och löneomräkningen. Föränd-

−= Övergången till ENS 95 innebär att bruttoringen berör främst utgiftsområdena 4 Rättsvä-

nationalinkomsten, BNI, ökar med omsendet, 6 Totalförsvaret och 16 Utbildning och

kring 80 miljarder kronor under de komuniversitetsforskning vars utgiftsramar ökar med

mande åren. Denna förändring innebär att 0,1-0,2 miljarder kronor vardera till följd av den

biståndsramen höjs med 0,6-0,7 miljarder reviderade beräkningen.

kronor per år under den kommande treårs-

Omräkningen av lönekostnadsandelen i myn-

perioden. digheternas anslag för år 2000 baseras på ett in-

−= Jämfört med beräkningen i den ekonomiska dex för arbetskostnadsutvecklingen inom till-

vårpropositionen beräknas kostnaden för verkningsindustrin under 1998, i enlighet med av

flyktingmottagandet under de kommande riksdagen godkända riktlinjer.

åren bli högre på grund av ett större antal

Från och med år 1995 infördes en allmän lö-

flyktingar. Utgiftsramen för utgiftsområde neavgift och en höjning genomfördes bl.a. av den

8 Invandrare och flyktingar höjs av detta särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster

skäl med omkring 0,5 miljarder kronor. för att finansiera medlemsavgiften till EU. Som en besparingsåtgärd, och i enlighet med vad som −= Sjukfrånvaron har ökat under 1998 och anmälts till riksdagen, har inte myndigheterna 1999. Vid beräkningen av anslaget Sjukpenkompenserats för de årliga kostnader som följer ning och rehabilitering antas nu antalet

av detta (prop. 1994/95:150, bil. 1, prop. sjukdagar med sjukpenning per person i ar- 1996/97:1, vol. 1). För budgetförslaget för år betskraften bli ca 20 procent högre år 2000

2000 innebär detta att det arbetskostnadsindex jämfört med vad som antogs i den ekonosom används för att räkna upp lönekostnadsan- miska vårpropositionen. Den beräknade

delen i myndigheternas anslag blir 1,52 procen- ökningen av antalet sjukdagar har föranlett tenheter lägre än vad det annars skulle ha blivit. en uppjustering av ramen för utgiftsområde

Under 1999 har den allmänna löneavgiften 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och höjts till följd av avgiftsväxlingar mellan olika ar- handikapp med ca 4 miljarder kronor år betsgivaravgifter. Om myndigheterna inte kom- 2000 jämfört med beräkningen i vårpropo-

penseras för dessa avgiftsväxlingar kommer det sitionen.

arbetskostnadsindex som används för budgetför-

−= Till följd av nya och förbättrade beräkslaget för år 2001 att bli ca 2,9 procentenheter

ningsmetoder har utgiftsramarna för utlägre än vad det annars skulle ha blivit. Eftersom

giftsområde 12 Ekonomisk trygghet för effekterna av 1999 års avgiftsväxlingar blir så

familjer och barn och utgiftsområde 13 omfattande – nästan dubbelt så stora som före-

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet samgående år – avser regeringen att kompensera

mantaget höjts med omkring 2,5 miljarder myndigheterna för detta. Regeringen avser där-

kronor per år under den kommande treårsför att inkludera förändringen av den allmänna

perioden. Utgiftsramen för utgiftsområde löneavgiften år 1999 i det arbetskostnadsindex

15 Studiestöd har sänkts med 1 miljard

PROP. 1999/2000:1

kronor år 2000 jämfört med beräkningen i marna och ålderspensionssystemets utgifter.

den ekonomiska vårpropositionen till följd Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll-

av att kostnaden för vuxenstudiestödet nu ningar är en osäker faktor i utgiftsberäkningen.

förväntas bli lägre. Minskningen av anslagsbehållningarna bedömdes

i 1999 års ekonomiska vårproposition bli ca 8,5 −= Utgifterna för Bostadskreditnämndens ga-

miljarder kronor år 2000, 5 miljarder kronor år

rantiverksamhet förväntas åren 2000 och

2001 och 3 miljarder kronor år 2002. 2001 bli lägre jämfört med beräkningen i

Den aktuella utgiftsprognosen för år 1999 in-

vårpropositionen till följd av en lägre ären-

nebär att de utgående anslagsbehållningarna vid

detillströmning. Denna förändring har

årsskiftet 1999/2000 beräknas uppgå till ca 30

medfört att ramen för utgiftsområde 18 har

miljarder kronor (se kap. 5). Minskningen av an-

sänkts med ca 0,7 miljarder kronor dessa år.

slagsbehållningarna under perioden 2000 - 2002 −= Avgiften till EG-budgeten ökar år 2000

beräknas nu uppgå till sammanlagt 18,5 miljarder

med ca 1,2 miljarder kronor jämfört med

kronor, varav 6 miljarder kronor år 2000,

beräkningen i vårpropositionen till följd av

7,5 miljarder kronor år 2001 och 5 miljarder kro-

EU-regler för hantering av kommunal

nor år 2002. moms i bruttonationalinkomsten. Föränd-

Anledningen till att posten Minskning av an-

ringen beror dels på en retroaktiv betalning

slagsbehållningar nu revideras ned för år 2000

för åren 1995-99 på ca 1 miljard kronor,

jämfört med beräkningen i den ekonomiska vår-

dels på att den årliga avgiften ökar med ca

propositionen är bl.a. att regeringen har för av-

0,2 miljarder kronor till följd av förändring-

sikt att fatta beslut om begränsningsbeloppp för

en. Avgiften för år 2000 ökar också med ca

att säkerställa att förbrukningen på vissa anslag

1,9 miljarder kronor till följd av att återbe-

och utgiftsområden inte överstiger vissa bestäm-

talningen av överskottet i EG-budgeten

da nivåer under år 2000 (se avsnitt 4.3). Den för-

från år 1998 nu beräknas ske år 1999 i stället

ändring som införts i anslagsförordningen

för år 2000. För åren 2001 och 2002 beräk-

(1996:1189) och som innebär att anslagssparande

nas avgiften bli högre jämfört med beräk-

överstigande 3 procent får användas först efter

ningen i den ekonomiska vårpropositionen

regeringens prövning, kommer också att förbätt-

till följd av bl.a. EU-kommissionens bud-

ra regeringens möjligheter att kontrollera ut-

getförslag. Till detta kommer den höjning

giftsutvecklingen under år 2000. av avgiften som beror på den höjning av

De medel som inte utnyttjas år 2000 till följd

bruttonationalinkomsten som uppkommer

av begränsningsbeloppen kommer inte automa-

till följd av högre tillväxt jämfört med be-

tiskt att dras in utan kan efter regeringens pröv-

räkningen i vårpropositionen och som ingår

ning föras över till efterföljande år i form av ett

i effekten av makroekonomiska förändring-

anslagssparande eller reservationsmedelsbehåll-

ar i tabell 7.2.

ning. Av denna anledning har beräkningen av

posten Minskning av anslagsbehållningar revide- Minskning av anslagsbehållningar rats upp för år 2001 och 2002 jämfört med be-

Statliga myndigheter har tämligen stor frihet att räkningen i vårpropositionen. fördela sina utgifter över tiden. Ramanslag som

inte utnyttjas fullt ut kan sparas till efterföljande år. På motsvarande sätt kan en myndighet använda tidigare sparade anslagsmedel som komp-

lement till årets anslag för att finansiera en större utgift. Myndigheter har också möjligheter att in-

om vissa gränser låna av efterföljande års anslag om medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig.

Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ramanslag och reservationsanslag gemensam nettopost kallad minskning (eller ökning) av an-

slagsbehållningar. För kommande budgetår erhålls en prognos på de takbegränsade utgifterna

genom att en beräknad storlek på minskningen av anslagsbehållningarna adderas till utgiftsra-

PROP. 1999/2000:1

Tekniska justeringar 1998 och 1999. Justeringarna var föranledda av I avsnitt 4.1.1 föreslår regeringen att en teknisk förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på justering görs av utgiftstaken åren 2000–2002. det statliga området. Regeringen anmälde att Ändringen av utgiftstaken föranleds bl.a. av de justeringarna skulle behöva revideras inför år statliga ålderspensionsavgifter som införts i det 2000 eftersom regeringen såg vissa problem med reformerade ålderspensionssystemet. De statliga den tillämpade modellen för premieberäkningar ålderspensionsavgifter som infördes år 1999 och (se vidare volym 7, avsnitt 6.1). En sådan revidesom förs till ålderspensionssystemet vid sidan av ring har nu gjorts, vilket resulterat i en justering statsbudgeten innebär att statsbudgetens utgifter av anslagen (belopp per anslag anges under reökar. I budgetpropositionen för 1999 beräknades spektive anslagsavsnitt). Justeringen har ingen de takbegränsade utgifterna öka med 18,7 miljar- effekt på statsbudgetens saldo eftersom inder kronor år 2000 och med 19,1 miljarder kro- komsterna på inkomsttitel 5211 Statliga pennor år 2001 till följd av ålderspensionsreformen. sionsavgifter ökar i motsvarande grad. Storleken Eftersom de statliga ålderspensionsavgifterna ut- på utgående statliga tjänstepensioner m.m. pågör en intern transaktion inom den offentliga verkas heller inte av förändringen. I budgetprosektorn som inte påverkar sektorns konsolidera- positionen för 1999 gjordes bedömningen att de utgifter föreslog regeringen i budgetproposi- dessa justeringar var av den storleksordningen att tionen för 1999 att utgiftstaken för åren 1999– de fastställda utgiftstaken behövde höjas. Höj- 2001 skulle höjas med 19 miljarder kronor. Riks- ningen av utgiftstaket med anledning av denna dagen har beslutat i enlighet med regeringens justering av anslagen är att betrakta som en tekförslag. nisk justering. Totalt uppgår justeringen av an-

Den 24 juni i år nådde den s.k. Genomföran- slagen till 5,0 miljarder kronor år 2000, 5,1 mildegruppen, bestående av företrädare för de parti- jarder kronor år 2001 och 5,2 miljarder kronor år er som stod bakom uppgörelsen om en reforme- 2002. ring av det allmänna ålderspensionssystemet, en Regeringen föreslår i denna proposition att uppgörelse i ålderspensionsreformens utestående avdragsrätten för allmän pensionsavgift begränfrågor. Uppgörelsen innebär bland annat att de sas till 75 procent fr.o.m. år 2000. Begränsningen statliga ålderspensionsavgifterna höjs från dagens av avdragsrätten innebär att kommunsektorns 6,40 procent av avgiftsunderlaget till 10,21 pro- skatteinkomster ökar med 4,8 miljarder kronor cent av avgiftsunderlaget. Eftersom man vid be- år 2000. För att kommunsektorns totala inräkning av statlig ålderspensiongavgift även i komster inte skall påverkas av förändringen förefortsättningen skall bortse från den del av den slår regeringen att statens bidrag till kommunerförsäkrades inkomst som överstiger 8,07 förhöj- na sänks med motsvarande belopp. Eftersom den da prisbasbelopp skall det schablonmässiga av- offentliga sektorns konsoliderade utgifter inte giftsuttaget på hela inkomstersättningen höjas påverkas av förändringen samtidigt som de takfrån 6,27 procent till 10,01 procent för samtliga begränsade utgifterna minskar bör denna sänkberörda anslag. ning av kommunbidraget ingå i beräkningen av

Regeringen föreslår därför i denna proposition den tekniska justeringen av utgiftstaket. att den statliga ålderspensionsavgift som tas ut på Totalt uppgår de förändringar av anslagen som pensionsgrundande inkomstersättningar som är motiverar en teknisk justering av utgiftstaket till belagda med allmän pensionsavgift höjs från 6,27 4,1 miljarder kronor år 2000 och till 4,0 miljarder procent av inkomstersättningarna till 10,01 pro- kronor åren 2001-2002. I enlighet med tidigare cent av inkomstersättningarna. Förändringen in- etablerad praxis att avrunda utgiftstaket till hela nebär att de statliga ålderspensionsavgifterna miljarder kronor (prop. 1995/96:150 och prop. ökar med 3,8 miljarder kronor år 2000 och med 1996/97:150) föreslår regeringen att utgiftstaket 3,7 respektive 3,6 miljarder kronor åren 2001 och revideras upp med 4 miljarder kronor för vart 2002, vilket motiverar en höjning av utgiftstaken och ett av åren 2000–2002 till 765, 790 respektive för staten med motsvarande belopp åren 2000– 814 miljarder kronor. 2002. Den förändrade beräkningen påverkar utgifterna inom främst utgiftsområde 10, 12, 13, 14 och 15 (se tabell 7.3).

I budgetpropositionen för 1999 informerade regeringen om att justeringar hade genomförts av anslagen för förvaltningskostnader för åren

PROP. 1999/2000:1

Tabell 7.3 Teknisk korrigering av utgiftstaket år 2000 kronor år 2001 och 791,4 miljarder kronor år

Miljoner kronor

2002. Rensat för de utgifter som föranleder en

Statliga Reviderade Totalt

teknisk justering av utgiftstaket beräknas de tak-

avtalsför- ålders-

säkringar pensions- begränsade utgifterna bli ca 2 miljarder kronor

avgifter

högre år 2000 jämfört med beräkningen i 1999