Dir. 2007:38

Fritt val inom äldre- och

Kommittédirektiv

Fritt val inom äldre- och

handikappomsorgen

Dir.

2007:38

Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2007

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda förutsättningarna för

ökad valfrihet när det gäller vård, omsorg, stöd och service in-

klusive särskilt boende som ges till äldre och personer med

funktionshinder enligt socialtjänstlagen (2001:453). Utgångs-

punkten för utredarens förslag ska vara att öka valfriheten och

inflytandet för äldre och personer med funktionshinder. För-

slagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om

storlek och inriktning.

Därför behövs en utredning

Det finns framförallt två skäl till att frågan behöver utredas. Det

ena är att det är oklart hur olika valfrihetsmodeller, för exem-

pelvis hemtjänst och särskilda boendeformer för äldre och per-

soner med funktionshinder, förhåller sig till upphandlingslag-

stiftningen. Det andra skälet är att fler kommuner än i dag borde

införa valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen,

enligt regeringens bedömning. Trots att dagens lagstiftning inte

är konstruerad på ett sätt som underlättar för valfrihetsmodeller

inom äldreomsorgen så har 24 kommuner valt att införa någon

form av kundvalssystem inom denna sektor. Det behöver ut-

redas hur ett valfrihetssystem bör utformas. Regeringen be-

dömer vidare att det behövs åtgärder för att fler kommuner ska

införa valfrihet för äldre och personer med funktionshinder när

det gäller insatser som ges enligt socialtjänstlagen.

2

Utredarens uppdrag

Utredarens uppdrag har två huvudinriktningar. Den första in-

riktningen gäller hur ett valfrihetssystem inom äldre- och

handikappomsorgen ska utformas och i vilka delar det bör

regleras. Den andra inriktningen gäller de juridiska förutsätt-

ningarna för ett sådant valfrihetssystem, i förhållande till upp-

handlingslagstiftningen.

Utredaren ska göra följande:

–

Analysera och lämna förslag på utformningen av ett

valfrihetssystem för äldre och personer med funktions-

hinder med insatser enligt socialtjänstlagen (Fritt val).

–

Med beaktande av upphandlingslagstiftningen, lämna

förslag på nationella krav och kvalitetskriterier som ska

vara uppfyllda för att en utförare ska bli godkänd i val-

frihetssystemet.

–

Se över och lämna förslag på hur kommunerna ska

informera potentiella utförare om de möjligheter till

uppdrag som valfrihetssystemet innebär, inklusive vilka

krav som ställs för att bli godkänd som utförare.

–

Lämna förslag på hur utförare på ett enkelt och effektivt

sätt ska kunna godkännas samt belysa vilken roll kom-

munen eller statliga tillsynsmyndigheter ska ha i denna

process.

–

Lämna förslag på hur en utförare kan få sin sak prövad

om han eller hon upplever sig ha blivit felaktigt be-

handlad vid godkännandeförfarandet, kvalitetsbedöm-

ningar, etc.

–

Uppmärksamma om det finns särskilda svårigheter för

mindre företag och andra typer av utförare i samband

med godkännande, till följd av deras småskaliga verk-

samhet. Förslag till insatser ska lämnas för att stärka

deras möjligheter att bli godkända som utförare.

–

Analysera och vid behov lämna förslag på hur kommu-

ner ska kunna samverka kring ett valfrihetssystem utan

att bilda kommunalförbund eller en gemensam nämnd.

–

Se över och lämna förslag på hur kommunerna kan

agera för att stödja och underlätta för den enskilde att

3

välja utförare, t.ex. genom information eller andra

stödinsatser. Utredaren ska i detta sammanhang över-

väga att tydligare reglera kommunernas skyldighet att

informera personer i behov av vård och omsorg om

valmöjligheterna i kommunen.

–

Överväga om det finns behov av att närmare reglera

kontrollen och uppföljningen av verksamheten i ett val-

frihetssystem samt redovisa goda exempel på uppfölj-

ning och kontroll.

–

Analysera och lämna förslag på hur det statliga stimu-

lansbidrag som aviserats för år 2008 bör användas för

att effektivt underlätta övergången till ett valfrihets-

system med större mångfald av aktörer inom äldre- och

handikappomsorgen.

–

Lämna författningsförslag som möjliggör valfrihets-

system inom äldre- och handikappomsorgen. Utredaren

ska i detta sammanhang särskilt beakta svensk och

gemenskapsrättslig upphandlingslagstiftning.

Bakgrund

Regeringen vill stärka individens möjligheter till inflytande

över den egna vardagen. Valfriheten för äldre och personer med

funktionshinder behöver öka. Individens möjlighet att välja gör

att den offentligt finansierade servicen blir mer lyhörd för den

enskildes behov och önskemål. Mångfald, valfrihet och konti-

nuitet gynnas om omsorgstagare, så långt det är möjligt, kan

välja vem som ska utföra insatserna. Att öka valfriheten är ett

sätt att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom

äldreomsorgen såväl som i stödet till personer med funktions-

hinder. Genom att det blir fler utförare med olika inriktningar

ökar möjligheten för den enskilde att få sina behov och önske-

mål tillgodosedda. För personer med annat modersmål än

svenska kan det t.ex. innebära större möjlighet att få kommuni-

cera på sitt eget modersmål och få de dagliga rutinerna anpassa-

de efter den egna traditionen.

Med en större mångfald av aktörer uppstår inte bara kon-

kurrens om omsorgstagarna, utan även om medarbetarna. Efter-

4

som efterfrågan på medarbetare kan bli större än utbudet sti-

muleras arbetsgivarna att erbjuda medarbetarna goda villkor

och utvecklingsmöjligheter. Konkurrens bidrar till att med-

arbetarnas engagemang, kreativitet och nytänkande tas till vara

på ett bättre sätt. Det ökar potentialen för effektivisering och

utveckling.

Behovet av ett system för ökad valfrihet och högre effektivitet

Motivet för att införa ett system med ökad valfrihet är att öka

inflytandet för enskilda inom ramen för det samhällsfinansie-

rade välfärdssystemet och att öka mångfalden, kvaliteten och

effektiviteten i serviceutbudet. Ett valfrihetssystem innebär ett

ändrat förhållningssätt. Makt flyttas från politiker till med-

borgare och de enskildas önskemål kommer i fokus. Deras

möjlighet att välja och att välja bort är central för utvecklingen

av verksamheten.

Ett valfrihetssystem innebär inte bara ökat inflytande för den

enskilde, utan även konkurrens mellan olika utförare. Det i sin

tur har stor potential att bidra till en utveckling av kvaliteten

och effektiviteten. Nordiska erfarenheter av att konkurrensut-

sätta äldreomsorg är att det har medverkat till en effektivisering

i form av både sänkta kostnader och förbättrad kvalitet. Det

visar Ekonomistyrningsverket (ESV) i en rapport där man

sammanställt slutsatser från ett stort antal utländska och

svenska studier av effekterna av att konkurrensutsätta offentlig

verksamhet, bl.a. äldreomsorg (ESV 2006:15). Effektivitets-

vinsterna är en följd av nya lösningar för t.ex. ledning, organi-

sation eller metoder, som möjliggör bättre användning av till-

gängliga resurser.

En större mångfald av utförare ökar utrymmet för medarbe-

tarna att själva driva och utveckla verksamheten. Mer än 90

procent av dem som arbetar i äldreomsorgen är kvinnor. Bättre

möjligheter att starta och driva företag inom äldreomsorgen

innebär således bättre villkor för kvinnors företagande. Med fler

arbetsgivare att välja mellan kan de anställda välja det arbetssätt

och den typ av organisation de vill jobba i. Det ger dem bättre

möjligheter till utveckling och fler karriärvägar. En större

5

mångfald av arbetsgivare kan bidra till en bättre arbetsmiljö och

göra det mer attraktivt att arbeta inom äldre- och handikappom-

sorgen.

En beskrivning av nuläget

Befintliga valfrihetssystem med check innebär att kommunen

inbjuder privata, ideella och kooperativa utförare att på lika

villkor konkurrera med kommunens egna verksamhet. Detta

sker genom att kommunen först prövar dessa utförares lämplig-

het utifrån fastställda kriterier. De utförare som bedöms lämp-

liga auktoriseras, certifieras eller godkänns av kommunen och

jämställs med kommunens egna verksamhet. Kommunen ansva-

rar för att kontinuerligt kontrollera att de överenskomna kvali-

tetskriterierna efterlevs.

Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av verksamhet som be-

drivs enligt socialtjänstlagen, oavsett om den bedrivs i kommu-

nal eller annan regi. Arbetet består i att följa upp, inspektera och

kontrollera att kommuner och övriga som bedriver verksamhet

enligt socialtjänstlagen i länet följer lagstiftning och andra

gällande bestämmelser. Länsstyrelsen får förelägga den som

svarar för verksamheten att avhjälpa missförhållanden. Om

föreläggandet inte följs får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verk-

samhet. Länsstyrelsen kan även stimulera till utveckling av

kommunernas socialtjänster och deras framtida utveckling.

Länsstyrelsen ger tillstånd för enskild verksamhet, t.ex. för sär-

skilda boendeformer för äldre och personer med funktions-

hinder som drivs i privat regi. Enskilda personer kan vända sig

till länsstyrelsen med klagomål om man är missnöjd med hur ett

ärende handlagts eller har frågor om socialtjänsten.

I dag bedrivs cirka 90 procent av vården och omsorgen om

äldre i kommunal regi. Över hälften av de kommuner som har

andra utförare har endast en utförare utöver kommunen. Enbart

de största kommunerna har fler än fem utförare. Bland de

privata företagen dominerar ett fåtal företag. Enligt en enkät-

undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting genom-

förde under år 2006 har endast 24 kommuner infört kundval för

hemtjänsten och åtta kommuner för särskilda boendeformer. I

6

enkäten har 29 kommuner svarat att de planerar att införa kund-

val i hemtjänsten och åtta kommuner att de planerar att införa

kundval i särskilda boendeformer. Kundvalssystem för hem-

tjänst och särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen om-

fattar inte bara äldre, utan även personer med funktionshinder

under 65 år som har dessa insatser.

I dagens system där nästan all vård och omsorg bedrivs i

kommunal regi har den enskilde små möjligheter att välja vem

som ska utföra de insatser som han eller hon behöver och, del-

vis som en följd av detta, även små möjligheter att påverka hur

och när insatserna utförs. Medarbetarna saknar ofta möjlighet

att själva driva och utveckla verksamheten och att byta arbets-

givare. Resultatet har blivit en begränsad utveckling av kvalitet,

nytänkande, företagsamhet och möjligheter för de anställda.

Utredningsbehov

Regeringen vill skapa ett system som främjar valfrihet, mång-

fald och effektivitet när det gäller insatser för äldre och personer

med funktionshinder, i första hand när det gäller hemtjänst och

särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen. Syftet är att den

enskilde ska få större möjlighet att, efter biståndsbedömning,

välja vem som ska utföra de insatser han eller hon har beviljats.

Rättsläget behöver klargöras när det gäller förutsättningarna för

valfrihetssystem för äldre och personer med funktionshinder.

Enligt regeringens bedömning är det också alldeles för få kom-

muner som har infört något slags valfrihetssystem. Det behöver

utredas hur ett valfrihetssystem för insatser till äldre och perso-

ner med funktionshinder bör utformas samt hur fler kommuner

kan stimuleras att införa valfrihetssystem.

Utredningens uppdrag avgränsas till insatser enligt social-

tjänstlagen och omfattar alltså inte insatser enligt lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

(LSS), eftersom Assistanskommittén (S 2004:06) genomför en

bred översyn av LSS.

7

Otydligt lagstöd för valfrihetssystem

Många kommuner vill kunna erbjuda en större valfrihet för

hemtjänst och särskilda boendeformer och 24 kommuner har

redan infört ett valfrihetssystem. Men mycket tyder på att det

behövs ett tydligare lagstöd för detta än vad som finns i dag.

Det råder oklarhet om hur valfrihets- eller kundvalssystem för-

håller sig till upphandlingslagstiftningen. Flera utredningar har

påtalat att det finns behov av att utreda kundvalssystem inom

äldreomsorg, sjukvård, barnomsorg m.m. i särskild ordning

(Mera värde för pengarna, SOU 2001:31, Vårdens ägarformer –

vinst och demokrati, SOU 2003:23, samt Äldrepolitik för fram-

tiden, SOU 2003:91).

Stöd för att underlätta ett aktivt val

För att det ska uppstå en fungerande kvalitetskonkurrens är det

viktigt att en relativt stor andel av de omsorgsberättigade aktivt

väljer utförare. Att många gör ett aktivt val kan även bidra till

att fler nya aktörer blir intresserade av att etablera sig i en

kommun. Enligt Konkurrensverket var det, i de kommuner som

hade valfrihetssystem år 2002, få som valt utförare och än färre

som utnyttjat möjligheten att byta utförare i hemtjänsten. Ännu

svårare torde det vara att byta från en särskild boendeenhet till

en annan, enligt Konkurrensverket. (Vårda och skapa kon-

kurrens, 2002).

Det är angeläget att ta reda på varför man avstår från att

välja utförare och att vidta åtgärder som underlättar den enskil-

des val. En sådan åtgärd kan t.ex. vara att tydligt definiera vem

som kan hjälpa den enskilde att välja och att ställa krav på rele-

vant och lättillgänglig information om olika valmöjligheter.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett

nationellt system för öppna jämförelser inom vården och om-

sorgen om äldre (S2007/518/ST). I uppdraget ingår att ta fram

kvalitetsindikatorer och att utveckla statistiken om äldreom-

sorgen. På sikt kommer informationen i de öppna jämförelserna

att kunna fungera som ett underlag för brukarnas val av utförare

av äldreomsorg.

8

Kommunen ska informera om valmöjligheter

Tillgång till information är en förutsättning för att den enskilde

verkligen ska ha ett reellt val i en kundvalsmodell. För den per-

son som ska välja måste det klart framgå vilka valmöjligheter

man har och vilka konsekvenser valet kan få. Detta ställer i sin

tur krav på att informationen om tjänsterna är innehållsrik,

mångsidig, lättförståelig och tillförlitlig. Ett välfungerande sys-

tem med ökad valfrihet för den enskilde förutsätter att kommu-

nen tillhandahåller sådan information till personer i behov av

vård och omsorg och till deras anhöriga.

Uppföljning och kontroll

Enligt socialtjänstlagen svarar varje kommun för socialtjänsten

inom sitt område. Kommunen ska därför följa upp de tjänster

som utförs inom ramen för socialtjänstlagen. Behovet av upp-

följning och kontroll av kvalitet ökar om det blir fler externa

utförare. Eftersom kommunens direkta kontroll över verksam-

heten minskar till följd av konkurrensutsättningen bör kommu-

nen skapa rutiner för att kontrollera att utförarna sköter verk-

samheten enligt de krav som ställts upp. Oavsett om utföraren

är privat, ideell, kooperativ eller offentlig ska det offentliga stå

för tillsynen av verksamheten, och för kontrollen av att utförar-

na lever upp till de kriterier som angivits. Det är nödvändigt att

det finns ett system för att återkommande granska utförarnas

verksamhet och vid behov återkalla godkännanden av utförare.

Brukarundersökningar kan vara ett av flera verktyg för att följa

upp hur verksamheten fungerar.

Behov av stöd till kommuner som vill öka valfrihet och

mångfald inom äldre- och handikappomsorgen

I ett valfrihetssystem bör kommunerna utveckla rutiner för att

granska och eventuellt godkänna nya utförare, för att informera

brukarna om valmöjligheterna samt för att följa upp den externa

verksamheten och kontinuerligt kontrollera att uppställda krav

och kvalitetskriterier efterlevs. Detta kräver en särskild kompe-

9

tens hos kommunerna och kan innebära, åtminstone inlednings-

vis, merkostnader för ökad administration.

Om kommunen ska stå för godkännande och kvalitetskon-

troll av utförare och samtidigt själv agera som utförare måste

dessa verksamheter separeras ifrån varandra för att reducera

risken för sammanblandning av rollerna och därmed även

risken för snedvriden konkurrens. Det är viktigt att det finns

tydliga regler och rutiner för att säkerställa att utförarna be-

handlas lika.

Enligt regeringens bedömning kommer kommunerna att be-

höva stöd, i syfte att underlätta övergången till ett system med

ökad valfrihet och mångfald inom äldreomsorgen. Därför har

regeringen aviserat 300 miljoner kronor för år 2008 i bidrag för

att stimulera och påskynda införandet av ett valfrihetssystem i

kommunerna. Det behöver utredas hur detta stimulansbidrag

ska användas för att på ett effektivt sätt underlätta övergången

till ett system med ökad valfrihet och en större mångfald av

aktörer inom äldre- och handikappomsorgen.

Uppdraget

Utformning av valfrihetssystem för äldre och funktionshindrade

Utredaren ska analysera och föreslå utformning av ett system

som ökar valfriheten och inflytandet för äldre och personer med

funktionshinder i behov av vård, omsorg, stöd och service in-

klusive särskilt boende enligt socialtjänstlagen (2001:453). För-

slagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om

storlek och inriktning. Utredaren ska ha ett jämställdhetsper-

spektiv på analys och förslag. Utredaren ska även lämna författ-

ningsförslag som skapar juridiska förutsättningar för valfrihets-

system inom äldre- och handikappomsorgen. Det är angeläget

att särskilt beakta hur förslagen till författningsändringar för-

håller sig till lagstiftningen om offentlig upphandling och rele-

vant EG-rätt. Kommunerna avgör själva om de ska införa det

föreslagna valfrihetssystemet, och även vilka insatser som i så

fall ska omfattas av systemet. Regeringens utgångspunkt är

dock att alla insatser som ges till äldre och personer med funk-

10

tionshinder enligt socialtjänstlagen ska omfattas av det fria

valet.

Utredaren ska föreslå ett system som gör det möjligt för den

enskilde att välja utförare även utanför hemkommunen. Privata,

ideella, kooperativa och offentliga aktörer ska ha likvärdiga

villkor – det är viktigt att systemet är konkurrensneutralt.

Tanken är att ge omsorgstagaren möjlighet att göra ett aktivt val

mellan olika alternativ och att valmöjligheten därmed ska bidra

till kvalitetsutveckling. Långsiktiga och stabila villkor stimule-

rar till nyetableringar och därmed ett ökat utbud av tjänster.

Vidare ska utredaren beakta vilka konsekvenser valfrihets-

systemet kan få för särskilt utsatta grupper som t.ex. dementa

och andra svårt sjuka.

Internationella och nationella erfarenheter av valfrihets-

system inom äldreomsorgen ska tas till vara.

Målsättningen bör vara att användandet av valfrihetssystem

ska vara enhetligt när det gäller vissa grundläggande principer.

Utredaren ska analysera i vilka delar det finns skäl att nationellt

reglera hur ett system med ökad valfrihet ska fungera, och i

vilka delar det kan finnas behov av lokal anpassning. Frågor

som ska belysas är bl.a. ansvarsförhållanden, uppföljning och

kontroll, villkor för avtal, parternas roller i avtalet samt bruka-

rens möjlighet att byta utförare och att framföra klagomål. Det

finns en risk för konflikter där utförare anser sig missgynnade

av kommunens ersättningssystem. Det finns också en risk för

att långsiktiga investeringar hämmas om aktörerna inte kan för-

utse de framtida villkoren för verksamheten. Därför ska utreda-

ren föreslå ett system som så långt som möjligt ger förutsebara,

icke-diskriminerande och stabila ekonomiska villkor för verk-

samheter i alternativa driftsformer utan att kommunernas möj-

ligheter eller intresse av att införa valfrihetssystemet hämmas.

I några kommuner med valfrihetssystem har utförarna redan

i dag möjlighet att erbjuda s.k. tilläggstjänster som ligger utan-

för det offentliga vård- och omsorgsåtagandet. En tilläggstjänst

kan dels vara en tjänst som ingår i biståndsbeslutet men som

vårdtagaren vill utöka på något sätt, t.ex. hur ofta tjänsten ut-

förs, dels tjänster som inte ingår i biståndsbeslutet. Tilläggs-

tjänsterna baseras på en överenskommelse mellan vårdtagaren

11

och utföraren och betalas av vårdtagaren själv. Utredarens för-

slag ska säkerställa och om möjligt underlätta att sådana

tilläggstjänster kan erbjudas.

Ett enkelt system som är offentligt finansierat

Systemet ska vara enkelt att tillämpa. Det ska vara enkelt för

dem som berörs att förstå och nyttja och enkelt för kommunen

att hantera. Det ska också vara enkelt för utförarna av välfärds-

tjänster att ta sig in på marknaden. Villkoren ska vara tydliga

och långsiktiga så att stabiliteten och tryggheten garanteras för

den enskilde som behöver insatsen och för utföraren. Systemet

ska utformas så att en mångfald av utförare, både när det gäller

storlek och inriktning, stimuleras att etablera sig inom omsorgs-

sektorn. Privata, ideella, offentliga och kooperativa aktörer bör,

oavsett storlek, ha goda förutsättningar att verka. Det är ange-

läget att systemet är organiserat på ett sätt som motverkar att

några aktörer får en monopolliknande ställning på marknaden.

En ökad valfrihet och en större mångfald av utförare innebär

inte någon förändring av det offentliga åtagandet. Att aktivt

välja utförare ska vara en möjlighet för den enskilde och inte ett

krav. Om utföraren av någon anledning tvingas upphöra med

sin verksamhet måste kommunen se till att behovet av tjänster-

na i fråga tillgodoses på något annat sätt. Verksamheten ska

även fortsättningsvis vara finansierad av offentliga medel.

Nationella krav och kvalitetskriterier för att bli godkänd

utförare

Utredaren ska lämna förslag på nationella krav och kvalitets-

kriterier som ska vara uppfyllda för att en utförare ska bli god-

känd i valfrihetssystemet. Utredaren ska göra en bedömning av

om det bör vara möjligt för en kommun att, utöver de nationella

kraven och kvalitetskriterierna, ställa ytterligare krav på utföra-

re som ska verka i just den kommunen. Av bedömningen ska

det framgå under vilka förutsättningar som det i så fall ska vara

möjligt. Vid utformning av krav och kriterier ska relevanta

delar av upphandlingslagstiftningen beaktas.

12

Utredaren ska lämna förslag på hur godkännandet av utföra-

re kan utföras på ett enkelt och effektivt sätt samt belysa vilken

roll kommunen respektive statliga tillsynsmyndigheter ska ha i

denna process. Det ska vara tydligt på vilket sätt kommunen

eller statliga tillsynsmyndigheter kan godkänna utförare som

uppfyller uppställda krav och kvalitetskriterier. Utredaren ska

även lämna förslag på hur en utförare kan få sin sak prövad om

han eller hon upplever sig ha blivit felaktigt behandlad vid god-

kännandeförfarandet, kvalitetsbedömningar, etc.

Vidare ska utredaren belysa hur ökad öppenhet och tydlighet

kan uppnås i förfarandet att godkänna utförare. Utredaren ska se

över och lämna förslag på hur kommunerna ska informera po-

tentiella utförare om de möjligheter till uppdrag som valfrihets-

systemet innebär, inklusive vilka krav som ställs för att bli god-

känd som utförare.

Samverkan mellan utförare

Utredaren ska uppmärksamma att det kan finnas särskilda

svårigheter för mindre företag och andra typer av utförare i

samband med godkännandeförfarandet till följd av deras små-

skaliga verksamhet. Det innebär bland annat att utredaren sär-

skilt ska belysa förutsättningarna för hur flera utförare i sam-

verkan kan ingå i en gemensam krets för att därmed kunna

uppnå likvärdiga förutsättningar i processen att bli godkänd

som utförare jämfört med större företag. Utredaren ska lämna

förslag till insatser för att stärka de mindre utförarnas möjlig-

heter att bli godkända som utförare.

Samverkan mellan kommuner

Utredaren ska analysera och vid behov lämna förslag på hur

kommuner ska kunna samverka kring ett gemensamt valfrihets-

system utan att bilda kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Det kan exempelvis innebära samverkan kring godkännandet av

utförare, kontroll och uppföljning samt gemensamma informa-

tions- och stödinsatser. Regeringen bedömer att kommunal

samverkan kan göra det möjligt för små kommuner att använda

sig av valfrihetssystem.

13

Kommunalt stöd för att underlätta aktivt val

Utredaren ska se över och lämna förslag på hur kommunerna

kan agera för att stödja och underlätta för den enskilde att välja

utförare, t.ex. genom information eller annat stöd. Tillgång till

stöd och information är viktigt för att den enskilde ska kunna

fatta ett aktivt val när det gäller utförare. Goda exempel från

kommuner som infört valfrihetssystem ska lyftas fram. Utreda-

ren ska överväga att tydligare reglera kommunernas skyldighet

att informera personer i behov av vård och omsorg om valmöj-

ligheterna i kommunen.

Behov av att reglera kontroll och uppföljning

Utredaren ska överväga om det finns behov av att närmare reg-

lera kontrollen och uppföljningen av verksamheten i ett valfri-

hetssystem, utöver vad som krävs i rådande lagstiftning, och om

behov finns lämna förslag på sådan reglering. Utredaren ska

vidare redovisa goda exempel på hur kommuner som infört val-

frihetssystem följer upp och kontrollerar kvaliteten i verksam-

heten. Oavsett om utföraren är privat, ideell, kooperativ eller

offentlig är det lika viktigt att verksamheten följs upp så att ut-

förarna fullgör sina åtaganden och uppfyller uppställda krav och

kvalitetskriterier.

Utformning av statligt stöd för att underlätta omställning

För att underlätta övergången till ett system med ökad valfrihet

och större mångfald inom äldre- och handikappomsorgen kan

ekonomisk kompensation för merkostnader eller andra former

av stöd till kommunerna behövas. För år 2008 har regeringen

aviserat 300 miljoner kronor i bidrag för att stimulera och på-

skynda införandet av ett valfrihetssystem, Fritt val, i kommu-

nerna. Om kommunen ska få del av det statliga stimulans-

bidraget är den skyldig att följa den föreslagna modellen för

Fritt val.

Det behöver utredas hur detta stimulansbidrag ska användas

för att på ett effektivt sätt underlätta övergången till ett system

med ökad valfrihet för den enskilde samt en större mångfald av

14

aktörer inom äldre- och handikappomsorgen. Förslagen ska ut-

formas med hänsyn till gällande konkurrenslagstiftning och

EU:s regler för statsstöd. Utredaren ska göra en bedömning av i

vilken mån och på vilket sätt statliga myndigheter bör ha en roll

i att organisera ett statligt stöd.

Författningsreglering

Utredaren ska föreslå de författningsändringar som behövs för

att genomföra förslagen.

Övrigt

I frågor om uppföljning, kontroll, tillsyn och godkännande av

utförare, m.m., ska utredningen samråda med andra utredningar

på området för att säkerställa att systemet blir enkelt och effek-

tivt samt att det inte får inslag av dubbelreglering eller mot-

stridighet. Utredaren ska samråda med Assistanskommittén

(S

2004:06), Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten

(S 2004:12), Utredningen om en värdighetsgaranti inom äldre-

omsorgen (S 2007:25) samt med Näringslivets regelnämnd om

förslagens effekter på företagen. Vidare ska utredaren följa den

fortsatta beredningen av en riktlinjeproposition för tillsyn (SOU

2004:100) där Finansdepartementet är ansvarigt departement.

Utredaren ska även beakta om förslag i Ansvarskommitténs

betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft

(SOU 2007:10) har anknytning till denna utredning när det

gäller tillsyn och normering samt samverkan mellan kommuner.

Utöver detta ska utredaren samråda med andra relevanta aktö-

rer.

Om förslagen påverkar kostnader för staten, landstingen

eller kommunerna ska en beräkning av dessa kostnader redo-

visas. Om förslagen medför kostnadsökningar för stat, landsting

eller kommuner ska utredaren föreslå en finansiering.

15

Redovisning av uppdraget

Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 januari

2008. Utredaren ska senast den 1 juli 2007 lämna ett delbe-

tänkande med förslag på hur det statliga stimulansbidrag som

aviserats för år 2008 ska användas för att så effektivt som möj-

ligt underlätta övergången till ett system med ökad valfrihet och

en större mångfald av aktörer inom äldre- och handikappom-

sorgen.

(Socialdepartementet)