lagen.nu

AD 1995 nr 101

En kommun underrättar en anställd som arbetat som barnomsorgschef om att denne fortsättningsvis i stället skall fullgöra arbetsuppgifter i befattning som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamhet. Fråga om kommunen därigenom skilt arbetstagaren från dennes anställning och - när denna fråga besvarats nekande - om det förelegat vägande skäl för förflyttningen av arbetstagaren.

Parter:

Lärarförbundet; Göteborgs kommun

Nr 101

Lärarförbundet

mot

Göteborgs kommun.

Bakgrund

Mellan Göteborgs kommun (kommunen) och Lärarförbundet (förbundet) gäller kollektivavtal, bl.a. Allmänna bestämmelser AB 94.

AB 94 innehåller bl.a. följande bestämmelser.

§ 6 Allmänna åligganden

1 Arbetstagare har att utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal, och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov föreligger är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos kommunen och därvid helt eller delvis fullgöra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att tjänstgöra utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.

Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare skall beaktas, att vägande skäl skall föreligga för att förflytta arbetstagaren mot dennes önskan.

- - - - - -

Göteborgs kommun är uppdelad i 21 stadsdelar. Varje stadsdel leds av en politiskt sammansatt stadsdelsnämnd som lyder under kommunfullmäktige. Stadsdelens förvaltning leds av en förvaltningschef. I stadsdelen Tynnered är K.D. förvaltningschef. Tidigare var I.T. barnomsorgschef och C.S. psykologchef där.

Efter det maktskifte som ägde rum till följd av de allmänna valen till bl.a. riksdagen och kommunfullmäktige hösten 1991 fanns det år 1992 ett uttalat önskemål från kommunledningen i Göteborg att överföra delar av den kommunala verksamheten till privat regi. Den kommunala verksamheten skulle genom anbudsförfarande utsättas för konkurrens. I den programförklaring som den nya, borgerliga majoriteten i Göteborg gjorde i samband med maktskiftet anförs under rubriken Barnomsorg med annan huvudman bl.a. följande.

Stadsdelsnämnderna bör verka för att öka antalet privata/kooperativa former. Minst 50 procent av expansionen bör avse privat/kooperativ barnomsorg. För att ytterligare utöka föräldrarnas möjlighet att välja mellan olika driftformer liksom för att underlätta för personalen att välja arbetsgivare eller bli sin egen bör nya driftformer för befintlig barnomsorg uppmuntras. Även överförande av kommunala daghem i annan regi bör stimuleras.

Under våren 1992 förekom kontakter mellan på ena sidan I.T. och C.S. och på andra sidan en av kommunen inrättad förnyelsegrupp och R.Z., som var politiskt ansvarig för förnyelsearbetet i Göteborgs kommun och dessutom ordförande i stadsdelsnämndsdelegationen där. För kommunen deltog även R.Z:s politiska sekreterare R.O.. Den 1 juni 1992 sammanträffade I.T. och C.S. med R.Z., R.O. och de borgerliga ledamöterna i stadsdelsnämnden i Tynnered.

Den 18 augusti 1992 beslutade stadsdelsnämnden i Tynnered att upprätta ett underlag för att kunna infordra anbud på barnomsorgen. Dagen efter, den 19 augusti, skickade I.T. och C.S. ett brev till de I.T. underställda föreståndarna. Brevet var ställt "till all personal inom barnomsorgen i Tynnered" och innehöll bl.a. följande.

SDN Tynnered beslutade i går att ta fram ett förfrågningsunderlag för att lägga ut hela eller delar av barnomsorgen i Tynnered på entreprenad. Om dessa planer förverkligas kommer det att få en avgörande betydelse för alla som arbetar inom barnomsorg. Det är då lätt hänt att det uppstår fantasier och rykten. För att möta detta vill vi ge en korrekt information om var vi står och vad vi planerar inför den kommande förändringen.

Enligt vår analys inför framtiden kommer endast en mindre del av barnomsorgen att utföras i kommunal regi. Den konkurrenssituation som kommer att uppstå kommer att bli problematisk för den kommunala verksamheten pga oklara planeringsförutsättningar och en tungrodd byråkrati. Ett privat företag med bättre planering, längre framförhållning, väl förankrat, kortare beslutsvägar och med rimligt stor volym kommer att vara steget före när det gäller effektivisering och utveckling.

För oss var yrkandet inte oväntat. Vi har sett tydliga tecken på privatisering av verksamheter inom flera stadsdelar och i landet i övrigt. Därför har vi förberett oss inför denna situation.

Inför risken att 1/1 93 bli beroende av en entreprenör med ett annat synsätt än vi har eller där barnomsorgen splittras upp i många små sårbara delar har vi valt att själva lägga ett anbud på de områden i Tynnered som kommer att bli föremål för entreprenadupphandling. Vi ser dessutom stora möjligheter att utveckla verksamheten på detta sätt.

- - - - - - -

Motstånd mot förändringar

Vi är medvetna om att vi kommer att möta motstånd mot våra förslag till förändringar. Det är naturligt eftersom de radikala förändringar som nu genomförs inom kommunal verksamhet är påfrestande för alla. När stora delar av kommunal verksamhet privatiseras påverkas tillvaron även för de delar som blir kvar. Att stanna kvar i en krympande sektor med stor övertalighetsproblematik och risk för eller möjlighet till systemskifte vart tredje år kan vara förlamande för de flesta.

Alla som arbetar inom barnomsorgen i Tynnered vet att den verksamhet som vi hittills har bedrivit har varit bra för barnen. Vårt anbud på större delen av barnomsorgen syftar till att vidmakthålla och utveckla denna verksamhet.

Inför det fortsatta arbetet

Vårt mål är att behålla all personal som finns på berörda institutioner. Naturligtvis måste personalen kunna räkna med kommunal återanställningsgaranti under de första åren och att verksamheten har kontrakt med kommunen under en längre tid som en extra trygghet vid byte av arbetsgivare.

Är du intresserad av att tillsammans med oss skapa en bättre barnomsorg?

Kontakta då din föreståndare eller tag direkt kontakt med oss. Det är för oss viktigt att inför kommande avtalsförslag veta vilka som är intresserade, för att värna om kontinuitet i genomförandet och för att inte få en onödig personalomflyttning.

I.T. C.S.

Stadsdelen inledde ett upphandlingsförfarande. Så länge detta förfarande pågick arbetade I.T. inte som barnomsorgschef. Ett bolag som innehades av honom och C.S. lade ett anbud på delar av barnomsorgen. Upphandlingsförfarandet ledde emellertid inte till att något anbud antogs. När upphandlingsförfarandet avslutats ville I.T. återgå till arbetet som barnomsorgschef men arbetsgivarsidan motsatte sig detta.

Genom ett brev den 6 september 1994 underrättade K.D. I.T. om att han inte kunde återgå till sitt tidigare arbete och att han från och med den 12 september 1994 skulle fullgöra arbetsuppgifter i befattning som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten. Innehållet i denna befattning beskrevs av kommunen på följande sätt.

Rubricerad tjänst är direkt underställd stadsdelschefen och ingår i förvaltningens resursnämndsgrupp och chefsgrupp. SDN Tynnered är resursnämnd för sex stadsdelsförvaltningar beträffande insatserna för barn och ungdomar i västra Göteborg.

Enheten består av chef, som till 100 % fullgör ledaruppgifter samt 10 årsarbetare (8 socialsekreterare och 2 byråassistenter.) Verksamhetens budgetomslutning är c:a 18 000 tkr.

Familjehemsenheten:

F.n är c:a 140 familjer anställda att ha 160 barn placerade hos sig för stadigvarande vård och fostran. Socialsekreterare rekryterar familjehem, placerar barn på uppdrag av respektive stadsdelsnämnd och utövar tillsyn, handleder och lämnar stöd i många olika former så lång tid som placeringen varar. I arbetet ingår nära arbete med, förutom barnet och familjehemmet, även resp. Individ- och familjeomsorgsenhet, biologiska föräldrar och BUP.

Verksamheten regleras i Socialtjänstlagen och Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Feriebarnsenheten:

I verksamheten ingår att erbjuda sommarvistelse utanför Göteborg för barn, som annars inte skulle ha sådana möjligheter. Det handlar om såväl enskilda feriehem, som kolonier och lägerverksamhet. Två av kolonierna riktar sig till psykiskt utvecklingsstörda barn. Utöver de enskilda feriehemmen utgör kolonipersonalen motsvarande 6 årsarbetare.

Kontaktfamiljsverksamheten:

På uppdrag av individ- och familjeomsorgsenheterna i västra Göteborg rekryteras kontaktfamiljer åt klienter som beviljats bistånd.

Utbildningsresurs:

Familjehemsenheten bedriver omfattande utbildningsverksamhet för såväl kontaktfamiljer som familjehem, både grundkurs för presumtiva familjehem och fortbildning för de nu aktuella. Utbildningsverksamheten vänder sig till såväl de västra som centrala stadsdelsförvaltningarna.

Verksamhetens karaktär är ett kvalificerat socialt utrednings- och behandlingsarbete, som är specialiserat och ställer krav på högt utbildad personal, kvalificerad arbetsledning och handledning i arbetet. Verksamheten blir intäktsfinansierad vid årsskiftet, vilket ställer speciellt höga krav på verksamhetschefens kompetens i bl.a. ekonomifrågor.

Mellan kommunen och förbundet har tvist uppkommit med anledning av vad som förevarit.

Yrkanden m.m.

Förbundet har, under påstående att kommunen genom att beordra I.T. att tjänstgöra som chef för familjehemsverksamheten i realiteten skilt denne från hans anställning, yrkat att arbetsdomstolen skall

dels ogiltigförklara avskedandet av I.T.,

dels förplikta kommunen att till I.T. utge allmänt skadestånd för det ogrundade avskedandet med 150 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker.

I andra hand, för det fall arbetsdomstolen inte skulle finna att I.T. avskedats, har förbundet yrkat att arbetsdomstolen skall

dels förklara att kommunens omplacering av I.T. strider mot § 6 andra stycket i kollektivavtalet AB 94,

dels förplikta kommunen att utge allmänt skadestånd till I.T. med 50 000 kr och till förbundet med 15 000 kr, jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från den 1 mars 1995 till dess betalning sker.

Kommunen har bestritt käromålet i dess helhet. Enligt kommunen har omplaceringen av I.T. inte inneburit att denne har skilts från sin anställning; de nya arbetsuppgifterna har legat inom ramen för I.T:s arbetsskyldighet. För det fall arbetsdomstolen skulle finna att omplaceringen har inneburit ett skiljande från anställningen, anser sig kommunen ha haft saklig grund för uppsägning alternativt laglig grund för avskedande av I.T.. Kommunen har vidare gjort gällande att det har förelegat vägande skäl enligt § 6 andra stycket AB 94 för att omplacera I.T.. Ränteyrkandena har vitsordats som skäliga i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Lärarförbundet

I.T., som är medlem i Lärarförbundet, har utbildning till fil.kand. och fil.mag. i beteendevetenskapliga ämnen samt till förskollärare. Han anställdes i kommunen på 1970-talet. År 1978 fick han en befattning som barnomsorgschef. I början av 1980-talet deltog han i kommunens chefsutbildning. Under åren 1988 och 1989 deltog han i Göteborgs stads chefsskola, en ettårig utbildning på halvtid. Efter olika kommunala omorganisationer erhöll han år 1990 befattningen som barnomsorgschef i stadsdelen Tynnered.

Barnomsorgschefen i Tynnered är organisatoriskt direkt underordnad förvaltningschefen. Barnomsorgschefen har en omfattande och ansvarspåliggande befattning. Han leder en verksamhet som består av 30 arbetsledare och under dem 300 förskollärare, barnskötare, ekonomibiträden och kanslipersonal. Verksamheten är kostsam; budgeten omsluter 120 - 130 miljoner kr. Arbetet innefattar övergripande chefsarbete, planering, budget- och verksamhetsutveckling, personalutveckling, m.m.

Barnomsorgschefen ingår tillsammans med cheferna för bl.a. fritids- och kulturverksamheten samt socialbyrån i förvaltningschefens ledningsgrupp. Ledningsgruppen är en liten grupp som träffas varje vecka och som tillsammans med förvaltningschefen leder den exekutiva verksamheten i stadsdelen. I ledningsgruppen sker den övergripande planeringen, och de som sitter där har ett övergripande ansvar för stadsdelens utveckling. Väsentliga frågor bereds, t.ex. hur uppdragen från stadsdelsnämnden skall verkställas. I mycket stor utsträckning rör det sig om besparingsfrågor.

Det finns också en chefsgrupp, i vilken bl.a. chefen för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten ingår. Chefsgruppen träffas en gång i månaden, ibland en gång varannan månad. I chefsgruppen ingår även ledamöterna i ledningsgruppen och andra - en tid deltog t.ex. samtliga rektorer i chefsgruppens möten.

Efter valen hösten 1991 blev det borgerlig majoritet i riksdagen och i Göteborgs kommun. Detta ledde bl.a. till att de kommunalt anställda i Göteborg aktivt uppmuntrades att i främst entreprenadform ta över kommunala verksamheter, t.ex. barnomsorg. Av den nya majoritetens programförklaring framgår dels vilken inriktning kommunen hade när det gällde privatisering inom barnomsorgen, dels att kommunens policystyrande organ uppmuntrade den egna personalen att ta initiativ till privatisering inom barnomsorgen. Också regeringen genom Socialdepartementet gav uttryck för ett nytt synsätt när det gällde förnyelsen av den offentliga sektorn; man ville arbeta med nya driftformer etc. Material om detta distribuerades till samtliga barnomsorgsenheter i Sverige.

I Tynnered hade ett intressant utvecklings- och förnyelsearbete bedrivits, framför allt inom barnomsorgen under I.T:s ledning. De nya tankarna från kommunledningen och regeringen stämde mycket väl överens med vad som redan hade skett i Tynnered. I.T. reagerade därför positivt på den uppmuntran och uppmaning till förnyelse som fanns i det ovan nämnda materialet. Tillsammans med C.S. tog han kontakt med J.M., den ledande borgerliga politikern i kommunen, för att utröna om det fanns intresse i Göteborgs kommun för att omsätta de ideer som fördes fram från kommunledningen och Socialdepartementet i handling. J.M., som var mycket positiv, hänvisade dem till R.Z., som var ansvarig för förnyelsearbetet i Göteborgs kommun och dessutom ordförande i kommunens stadsdelsnämndsdelegationen.

R.Z., som kände till I.T:s goda rykte inom kommunen, tyckte att I.T:s och C.S:s ideer var mycket spännande. Han hänvisade de två till kommunens nybildade förnyelsegrupp som skulle hjälpa kommunalt anställda som tog initiativ till nya driftsformer.

Under vintern och våren 1992 förekom diskreta kontakter mellan på ena sidan I.T. och C.S. samt på andra sidan R.Z. och kommunens förnyelsegrupp. I detta skede var I.T:s och C.S:s planer inte konkreta utan snarare övergripande. I.T. och C.S. var främst ute efter att få reda på om det fanns intresse för deras koncept över huvud taget. Konceptet gick bl.a. ut på att det som privatiserades skulle ha en tillräckligt stor volym för att entreprenören skulle kunna ta ansvar för hela den kommunala verksamheten i ett delområde, t.ex. en stadsdel. Planerna var inte inriktade mot någon särskild stadsdel. I.T. och C.S. hade i detta skede inte fattat beslut om huruvida de skulle lägga något anbud eller inte.

Under våren tog I.T:s och C.S:s planer fastare former, men först i slutet av maj 1992 kom förslaget att barnomsorgen i stadsdelen Tynnered skulle bli föremål för entreprenadverksamhet. I detta skede ansåg I.T. att han inte längre skulle vara lika diskret med sina planer som tidigare. R.Z. föreslog att de borgerliga ledamöterna i stadsdelsnämnden i Tynnered skulle kallas till ett möte för att diskutera frågan.

Mötet ägde rum den 1 juni 1992. Deltagare var R.Z., I.T., C.S. och stadsdelsnämndens borgerliga ledamöter. Vid mötet redogjorde R.Z. för de diskussioner som hade förts under våren med I.T. och C.S.. Han förklarade också att I.T. och C.S. kunde tänka sig att delta i förändringsarbetet. Mötet avslutades med att R.Z. frågade stadsdelsnämndens ordförande L.B. om detta var någonting som stadsdelsnämnden var intresserad av att sätta i gång. L.B. var mycket intresserad, och de borgerliga ledamöterna förklarade att de var beredda att driva frågan vidare.

Under mötet diskuterades hur information skulle lämnas och huruvida I.T. själv skulle ge information. I.T. frågade gruppen vem som skulle informera K.D.. Efter en diskussion mellan L.B., R.Z. och R.Z:s politiske sekreterare R.O. åtog sig L.B. att informera K.D.. Man diskuterade också om information skulle gå ut till de berörda inom barnomsorgen. Mötesdeltagarna var eniga om att I.T. skulle informera den sistnämnda gruppen.

Den 9 juni väcktes i stadsdelsnämnden frågan om att lägga ut delar av barnomsorgen i stadsdelen på entreprenad. Ärendet bordlades på begäran av stadsdelsnämndens minoritet, som bestod av socialdemokrater och vänsterpartister. Även den 16 juni bordlades ärendet. I och med att frågan tagits upp i nämnden var den "officiell", och den 17 juni berättade I.T. för de honom underställda föreståndarna och den administrativa personalen om vad som förekommit i nämnden och förklarade att han och C.S. var intresserade av att gå in i projektet, om detta skulle förverkligas. Reaktionen blev positiv.

Efter sommarledigheten cirkulerade en mängd rykten i personalgrupperna. Ryktena gick ut på att I.T. enbart var intresserad av att ekonomiskt suga ut barnverksamheten, att hela barnomsorgsverksamheten skulle privatiseras m.m. Trots den muntliga informationen den 17 juni hade föreståndarna svårt att "klara av" ryktesspridningen. Vid ett möte med I.T. bad de att få ett skriftligt material där fakta presenterades tydligt; de ville helt enkelt ha stöd.

I.T. informerade K.D. och L.B. om önskemålen från arbetsledarnas sida. Vid denna tidpunkt behandlade K.D. I.T. illa; hon låtsades som om han inte existerade, fick raseriutbrott, trakasserade honom inför kolleger och medarbetare. De förde ingen djupare diskussion om arbetsledarnas önskemål, men hon hade inget att erinra mot att han skickade ett brev med information. L.B. tyckte att det var viktigt och mycket positivt att I.T. informerade personalen. När brevet hade skickats ut, bad K.D. I.T. att få se brevet, men han svarade att han inte hade det. Han kontaktade dock C.S. och såg till att K.D. fick det.

Brevet kom att orsaka oro bland personalen. Minoriteten inom stadsdelsnämnden, som motsatte sig en privatisering, reagerade mycket negativt. I.T. personligen utsattes för en kampanj i massmedierna i Göteborg, där företrädare för olika intressen krävde att han skulle avskedas m.m. Publiciteten var omfattande och oerhört plågsam för honom och hans familj; bl.a. blev hans barn trakasserade.

I efterhand kan man konstatera att några formuleringar i brevet är olyckliga. Eftersom brevet riktades till all personal skrevs detta i brevhuvudet, trots att brevet skickades enbart till föreståndarna. Orden "har vi valt att själva lägga ett anbud på de områden i Tynnered som kommer att bli föremål för entreprenadupphandling" avser att uttrycka en avsikt, inte att förmedla intrycket att I.T. och C.S. redan hade lagt ett sådant anbud. Skrivningarna om kommunal återanställningsgaranti kom till mot bakgrund av att en sådan hade diskuterats med förnyelsegruppen och R.Z. under våren. Avsikten var givetvis inte att ge intrycket att kommunen redan var bunden av någon sådan garanti. Uppmaningen på slutet att kontakta föreståndaren, I.T. eller C.S. har sin naturliga bakgrund i att det var föreståndargruppen som hade bett om information för att kunna möta de frågor som kom. Föreståndarna tillhör en ledningsgrupp och är väl förtrogna med frågeställningarna samt kompetenta att avgöra på vilket sätt frågorna bör besvaras.

Som en följd av I.T:s och C.S:s intresse för att ta över verksamheten uppkom frågan om de kunde uppehålla sina tjänster under upphandlingstiden. I.T. var införstådd med att han borde avträda tjänsten temporärt, men innan han gjorde detta ville han ha en skriftlig garanti för att han skulle få komma tillbaka om hans privatiseringsplaner inte förverkligades. Detta var av avgörande betydelse för honom, inte minst mot bakgrund av de hätska angrepp med krav på hans avgång som stadsdelsnämndens minoritet och vissa fackliga företrädare hade riktat mot honom. Någon sådan garanti fick han inte, utan i oktober beslutade K.D. ensidigt att I.T. skulle avstängas från sin tjänst. Därefter inleddes långdragna förhandlingar mellan Lärarförbundet och kommunen med syfte att finna sysselsättning åt I.T. under upphandlingstiden.

I.T. och C.S. lade sedermera ett anbud. Anbudsförfarandet ledde emellertid inte till att barnomsorgen i någon del kom att överföras till privat regi. Trots att upphandlingsärendet formellt avslutades fick I.T. inte återgå till sin tjänst som barnomsorgschef i Tynnered. I stället fick han under hösten 1993 och våren 1994 några allmänt hållna förslag om alternativa tjänster.

I augusti 1994 krävde förbundet att I.T. senast den 9 september samma år skulle återinsättas på sin befattning som barnomsorgschef i Tynnered. Följden av förbundets begäran blev att kommunen beslutade att med verkan fr.o.m. den 12 september samma år omplacera I.T. till en befattning som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten. Enligt Lärarförbundets mening är denna tjänst betydligt mindre kvalificerad än tjänsten som chef för barnomsorgen.

Tjänsten som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten innebär ansvar för verksamhet som motsvarar bara en liten del av barnomsorgen. Som chef för barnomsorgen har man mer än 330 underställda personer, medan innehavaren av den nu aktuella tjänsten enbart har 10 underställda. Budgetansvaret är också avsevärt mindre än för barnomsorgschefen; den omsluter blott 18 miljoner kr jämfört med barnomsorgens 120 - 130 miljoner kr. Innehavaren av den nu aktuella tjänsten ingår inte - till skillnad från barnomsorgschefen - i den s.k. ledningsgruppen utan i den mindre kvalificerade och mindre betydelsefulla grupp som benämns chefsgruppen. I denna grupp, som träffas mera sällan, ingår chefer på en lägre nivå än i ledningsgruppen. Ytterligare en viktig skillnad är att I.T. i den nu aktuella tjänsten skulle vara chef och arbetsledare direkt för all underlydande personal, medan barnomsorgschefen har ett underställt chefsled på så sätt att han har underställda föreståndare som i sin tur är arbetsledare för personal på barnstugorna. I.T. skulle behålla sin lön i den nya tjänsten, men Lärarförbundet påstår att löneutvecklingen skulle komma att bli lidande. Enligt förbundet visar det nu anförda att den tjänst till vilken I.T. har omplacerats ligger utanför hans anställningsavtal.

Genom att omplacera I.T. till en tjänst som inte omfattas av hans anställningsavtal har kommunen skilt honom från hans anställning. Någon grund för avskedande eller uppsägning har inte förelegat.

För det fall arbetsdomstolen skulle finna att den nya tjänsten ligger inom ramen för I.T:s anställningavtal, gör förbundet i andra hand gällande att omplaceringen är felaktig på den grunden att den strider mot § 6 andra stycket i det mellan kommunen och förbundet gällande kollektivavtalet AB 94. Det har nämligen inte funnits vägande skäl för omplaceringen.

Kommunen

Kommunen har ingen invändning mot den beskrivning av I.T:s bakgrund som förbundet har lämnat. I stora drag är också händelseförloppet ostridigt mellan parterna. Några kompletterande uppgifter bör dock lämnas.

Det finns inom stadsdelsförvaltningen i Tynnered verksamhetschefer som är direkt underställda förvaltningschefen K.D.; en chef för fastighets- och driftservice, en utredningschef och tre stabschefer. Dessa chefer träffas regelbundet i ledningsgruppen. Samtidigt har stadsdelsnämnden i Tynnered ansvar för verksamhet med insatser för barn och ungdomar samt dessas familjer i hela västra Göteborg, alltså ett större geografiskt område än stadsdelsnämndens. För dessa verksamheter finns fem chefer som också betecknas som verksamhetschefer och är direkt underställda K.D.. I likhet med övriga verksamhetschefer träffar de nu aktuella verksamhetscheferna förvaltningschefen regelbundet för ömsesidig information och diskussion om gemensamma frågor. Denna grupp kallas chefsgruppen.

Det är riktigt att det fanns beslut i kommunen om att uppmuntra till och försöka genomföra en ökad privatisering av kommunala verksamheter och att det fanns olika incitament till anbudsförfarande.

Under sommaren 1992 fick K.D. reda på att I.T. hade ganska långt gående planer på att tillsammans med en annan person i egen regi ta över barnomsorgsverksamheten i Tynnered. Dessa uppgifter lämnades inte av I.T. själv, utan de kom från ordföranden i stadsdelsnämnden L.B.. K.D. tyckte att detta var mycket märkligt. Det uppstod också oro hos personalen inom barnomsorgsverksamheten. B.G., som är sektionsordförande inom Svenska Kommunalarbetareförbundet, fick kraftiga reaktioner från medlemmar. I det här läget var förtroendet för I.T. naggat i kanten; man tyckte att han hade dolt sina avsikter på ett otillbörligt sätt. Kommunen vill understryka att det inte var I.T:s intresse för att i egen regi ta över verksamhet som var otillbörligt utan enbart det förhållandet att han inte informerade om sina planer.

I augusti 1992 skickade I.T. till föreståndarna ut brevet med information till personalen. Kommunen vill särskilt peka på vissa avsnitt i brevet. För det första är det uppseendeväckande att brevet är ställt till all personal, när det enbart gick ut till föreståndarna inom barnomsorgsverksamheten, och såvitt kommunen har förstått har I.T. och C.S. givit direktiv om att detta brev inte skulle kopieras och delas ut till personalen utan vara underlag för muntlig information. För det andra ger brevet intryck av att I.T. och C.S. redan hade lagt ett anbud, något som de faktiskt inte hade gjort då. För det tredje orsakade skrivningarna under rubriken "Motstånd mot förändringar" en stor oro hos personalen, inte minst mot bakgrund av att den som hade formulerat dem var den egna chefen. För det fjärde saknar löftet om kommunal återanställningsgaranti all täckning; I.T. hade inga som helst möjligheter att utfärda sådana löften. För det femte är skrivningarna om att föreståndarna skulle fungera som länkar mellan I.T. i egenskap av blivande entreprenör och personal som var intresserad av att delta i projektet ytterst olämpliga - tanken är tydligen att de kommunalt anställda och I.T. underställda föreståndarna skulle utnyttjas för I.T:s personliga intressen. I.T:s åtgärd att skicka ut detta brev var ett allvarligt övertramp som gjorde att förtroendet för honom minskade ytterligare.

Den tredje omständighet som kommunen åberopar när det gäller det bristande förtroendet för I.T. är dennes agerande i samband med den jävssituation som uppstod under hösten 1992. K.D. fick vid denna tid ett uppdrag av stadsdelsnämndens presidium att vidta åtgärder för att förhindra att en jävssituation uppstod då I.T. hade beslutat att lägga ett anbud på barnomsorgsverksamheten. Det var inte lämpligt att I.T. befattade sig med verksamheten under upphandlingen; bl.a. kunde det bli problem om han fick en annan insyn än konkurrenter utifrån. Till bilden hör att företrädare för Svenska Kommunalarbetareförbundet i samverkansförhandlingar den 1 september 1992 hade begärt att I.T. och C.S. skulle skiljas från sina tjänster, framför allt under upphandlingstiden. Frågan togs upp med kommunjuristen, och vid ett sammanträde hos denne nådde kommunen en överenskommelse med I.T.. Överenskommelsen gick ut på att I.T. inte skulle stå kvar som barnomsorgschef under den tid som upphandlingen pågick. Efteråt vägrade emellertid I.T. att underteckna överenskommelsen.

Därefter förekom kontakter mellan I.T. och K.D. om olika arbetsuppgifter som I.T. kunde ägna sig åt under den tid då upphandlingen förbereddes och genomfördes. K.D. uppmanade I.T. att kontakta den i kommunens centrala förvaltning placerade U.F. för att få förslag på andra sysslor. I.T. hade dock invändningar mot de förslag han fick och Lärarförbundet ansåg att han inte borde tilldelas tidsbegränsade arbetsuppgifter. Enligt kommunens mening var det snarare en fördel att sysslorna var tidsbegränsade, eftersom avsikten då var att I.T. skulle komma tillbaka till barnomsorgen efter upphandlingstiden. Därefter - i början av oktober 1992 - togs beslut om att I.T. inte skulle arbeta som chef för barnomsorgen. Detta löstes så att I.T. tog semester och kompensationsledigt.

Därefter vidtog en diskussion om alternativa uppgifter för I.T.. På nytt uppmanades I.T. att ta kontakt med U.F.. Vid denna tid hade emellertid de tidigare erbjudna arbetsuppgifterna upphört. I stället uppmanades I.T. att ta kontakt med förvaltningschefen i stadsdelen Högsbo. Där fanns ett "smörgåsbord" med uppgifter. I.T. valde dock att i stället ta semester.

I mars 1993 beslutades att anbudsförfarandet inte skulle leda fram till någon upphandling.

I.T:s beteende före och under upphandlingsprocessen hade lett till en mycket djup förtroendekris mellan på ena sidan honom och på andra sidan förvaltningen och dess chef, minoriteten inom stadsdelsnämnden samt stora grupper av den honom underställda personalen. Kommunen gjorde i detta läge bedömningen att I.T. inte kunde arbeta kvar som barnomsorgschef.

Kommunen tog under hösten 1993 och under 1994 fram flera olika förslag till nya tjänster för I.T.. Ett erbjudande gällde en tjänst som samhällsplanerare vid stadsdelsförvaltningen Bergsjön och innebar ansvar för utrednings- och utvecklingsarbete inom projektet Bergsjön 2000 med målsättningen att göra Bergsjön till en ekologisk stadsdel. I.T. erbjöds också att bli chef för en nyinrättad arbetsmiljöenhet vid stadsdelsförvaltningen i Tynnered. Ytterligare ett erbjudande avsåg en befattning vid stadskansliet med ansvar för uppbyggnad och drift av ett kommuncentralt projekt "NYTT JOBB" som syftade till att få fram arbetsuppgifter vid olika förvaltningar att användas för arbetsträning och rehabilitering av svårplacerad personal inom kommunen. Slutligen erbjöds I.T. den befattning som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten som han sedermera omplacerades till.

Beslutet om omplacering fattades i september 1994. Som har framgått har situationen på grund av I.T:s beteende varit sådan att vägande skäl för omplaceringen har förelegat.

Befattningen som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten ligger enligt kommunens mening väl inom ramen för I.T:s anställningsavtal. Det kan till en början konstateras att båda befattningarna avser chefer i första ledet. Kommunen bestrider att chefens ansvar kan mätas i budgetomslutning eller antalet underställda personer men vill ändå peka på att det även under chefen för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten finns två nivåer, nämligen en nivå med socialsekreterare och en nivå med föräldrar i de familjehem där verksamheten bedrivs. För båda befattningarna krävs högskoleutbildning. Omplaceringen innebär ingen förflyttning geografiskt och inga förändringar av lönen eller anställningsvillkoren i övrigt. Löneutvecklingen för de båda befattningarna vet man ingenting om, men kommunen anser att I.T. är duktig och väl kvalificerad som chef. I.T. hade ca 23 000 kr i månadslön som barnomsorgschef, medan hans vikarie har en månadslön om ca 21 000 kr. Sammanfattningsvis menar kommunen att båda befattningarna ryms inom I.T:s arbetsskyldighet enligt anställningsavtalet.

För det fall arbetsdomstolen skulle finna att I.T. har skilts från sin anställning, hävdar kommunen att hans handlande har utgjort grund för en sådan åtgärd.

Lärarförbundet

I.T. har nu en månadslön om ca 26 000 kr.

Förbundet bestrider att det är en fördel att erbjuda I.T. en tidsbegränsad befattning, i vart fall när det gäller tiden efter det att kommunen hade beslutat att han inte kunde få vara kvar som barnomsorgschef.

Lärarförbundet har följande kommentarer till kommunens redogörelse för erbjudanden om nya tjänster. Tjänsten som samhällsplanerare vid stadsdelsförvaltningen i Bergsjön låg utanför I.T:s utbildning och erfarenhet och var dessutom tidsbegränsad. I.T. har varken utbildning eller erfarenhet för ekologiskt utrednings- och utvecklingsarbete. Tjänsten ligger utanför hans anställningsavtal. Det bestrids att I.T. erbjöds tjänsten; han fick en ganska lös förfrågan som han ställde sig negativ till. Även befattningen som chef för den nyinrättade arbetsmiljöenheten ligger klart utanför I.T:s anställningsavtal; han saknar utbildning och erfarenhet för arbetsuppgifterna. Det är tveksamt om tjänsten någonsin inrättades. Även denna tjänst var tidsbegränsad. Befattningen vid stadskansliet med projektet "NYTT JOBB" ligger även den utanför I.T:s anställningsavtal. I.T. saknar kompetens även för dessa sysslor. När han avböjde erbjudandet, möttes detta med förståelse från stadskansliets sida. Förbundet har redan redogjort för sin inställning till erbjudandet att vara verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten.

Förbundet vill i detta sammanhang peka på att kommunen under den aktuella tiden har utlyst två tjänster som barnomsorgschef. I.T. har sökt båda men inte fått någon av dem.

Domskäl

I.T. anställdes på 1970-talet av Göteborgs kommun och har därefter innehaft olika befattningar hos kommunen. Från 1990, då kommunen hade indelats i stadsdelar med stadsdelsnämnder och egna förvaltningar, arbetade han som barnomsorgschef i stadsdelen Tynnered. Centralt inom kommunen fanns efter 1991 års val ett önskemål om att överföra delar av den kommunala verksamheten, bl.a. barnomsorg, till privat regi. Under 1992 visade I.T. och en annan anställd vid samma stadsdelsförvaltning intresse för att genom ett bolag ta över och driva viss barnomsorgsverksamhet. Stadsdelen Tynnered inledde också ett upphandlingsförfarande avseende barnomsorg. Det ansågs olämpligt att I.T., som visat intresse för att ta över barnomsorgsverksamhet genom ett bolag och även sedermera tillsammans med den andre anställde lade in ett anbud på sådan verksamhet, uppehöll sin tjänst under upphandlingstiden och han gjorde inte heller det. Diskussioner inleddes om annan sysselsättning för honom men ledde inte till någon överenskommelse. I mars 1993 avbröts upphandlingsförfarandet utan att någon upphandling kommit till stånd. I.T. önskade sedan återvända till arbetet som barnomsorgschef i stadsdelen, vilket arbetsgivaren inte ville acceptera. Kommunen beslutade sedan att I.T. i stället för att återgå i arbete som barnomsorgschef fr.o.m. den 12 september 1994 vid förvaltningen i Tynnered skulle arbeta som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten.

Tvisten i målet rör det sistnämnda beslutet. Lärarförbundet menar i första hand att detta innebär en så ingripande förändring i I.T:s arbets- och anställningsförhållanden att han skilts från sin anställning och att detta skett på ett sätt som är att jämställa med ett avskedande. Förbundet har gjort gällande att avskedandet är ogiltigt och även utövat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen, dvs. hävdat att I.T. inte är skyldig att utföra arbetsuppgifterna som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten. I anslutning till dessa påståenden har förbundet yrkat ogiltigförklaring av det påstådda avskedandet samt allmänt skadestånd till I.T.. I andra hand, för det fall ett avskedande inte anses ha ägt rum, har förbundet gjort gällande att det inte förelegat vägande skäl för kommunens beslut att mot I.T:s önskan ge honom andra arbetsuppgifter och att kommunen därför brutit mot § 6 i AB 94. I anslutning till dessa påståenden har förbundet yrkat fastställelse av att beslutet strider mot kollektivavtalet samt krävt allmänt skadestånd till I.T. och förbundet.

Kommunen har bestritt samtliga yrkanden. Kommunens inställning är att arbetsuppgifterna som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten ligger inom ramen för I.T:s arbetsskyldighet och att kommunen därför inte genom att tilldela honom dessa arbetsuppgifter kan anses ha skilt honom från hans anställning. Och för det fall kommunen anses ha skilt I.T. från hans anställning har kommunen gjort gällande att det funnits grund enligt anställningsskyddslagen för en sådan åtgärd. Kommunen har också gjort gällande att den haft vägande skäl för beslutet att tilldela I.T. andra arbetsuppgifter.

Den fråga arbetsdomstolen först har att ta ställning till är den om kommunen genom att besluta om att tilldela I.T. arbetsuppgifterna som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten kan anses ha skilt honom från den anställning han hade. Avgörande för denna fråga är om dessa nya arbetsuppgifter omfattas av hans arbetsskyldighet eller inte. Bedömningen av frågan om arbetsuppgifter omfattas av en arbetstagares arbetsskyldighet eller inte skall göras på grundval av främst den berörde arbetstagarens enskilda anställningsavtal och eventuellt tillämpligt kollektivavtal.

Det i detta fall tillämpliga kollektivavtalet, AB 94, innehåller i § 6 första stycket, som återgetts i inledningen av denna dom, bestämmelser om allmänna åligganden för arbetstagare. Det föreskrivs att arbetstagaren har att utföra de arbetsuppgifter som framgår av det för arbetstagaren gällande anställningsavtalet och de åligganden i övrigt som är förenade med anställningen. Denna bestämmelse är, som domstolen konstaterat i tidigare fall (se t.ex. AD 1984 nr 119), så allmänt hållen att den inte i sig ger någon konkret ledning för prövningen av arbetsskyldighetens omfattning i ett enskilt fall.

Något mellan Göteborgs kommun och I.T. ingånget anställningsavtal har inte företetts i målet. Arbetsdomstolen utgår därför från att det inte finns några i enskilt avtal intagna bestämmelser som är betydelse för bedömningen av detta mål.

För bedömningen av arbetsskyldighetens omfattning kan även innehållet i tillämpliga befattningsbeskrivningar vara av intresse. Det kan nämligen ligga nära till hands att uppfatta en precisering av arbetsuppgifterna i en befattningsbeskrivning så att man därmed även preciserat arbetsskyldighetens omfattning. Särskild betydelse har sådana beskrivningar ansetts ha inom de delar av arbetsmarknaden där anställningen knutits till ett mer eller mindre bestämt tjänste- eller befattningsbegrepp såsom fallet åtminstone tidigare varit när det gäller offentliganställda tjänstemän. Det har emellertid inte heller företetts någon för I.T:s anställning tillämplig befattningsbeskrivning; enligt en uppgift i målet skulle man inom kommunen under 1980-talet ha upphört med bruket av skriftliga befattningsbeskrivningar.

Som nyss nämnts har anställningarna för tjänstemän traditionellt varit i viss mån knutna till en tjänst eller befattning. Även arbetsgivare på det offentliga området har dock sedan länge ansetts ha rätt att ålägga en tjänsteman nya eller ändrade arbetsuppgifter även om denna rätt ansetts begränsad på så sätt att arbetsgivaren inte genom ensidiga beslut kan åstadkomma så omfattande förändringar att arbetstagaren i realiteten får en helt annan tjänst - eller, som det mot bakgrund av tjänstebegreppets avskaffande på vissa områden måhända bör uttryckas, en annan anställning - än den han tidigare innehade (AD 1980 nr 51 och 1985 nr 6). Arbetsdomstolen har med dessa utgångspunkter prövat ett antal mål rörande arbetsskyldighetens omfattning för offentliganställda (se förutom de nyss nämnda fallen bl.a. AD 1983 nr 105, 1984 nr 119, 1991 nr 114 och 1994 nr 77). Det kan tilläggas att förhållanden på den offentliga delen av arbetsmarknaden genom bl.a. avskaffandet av tjänstebegreppet och preciserade befattningsbeskrivningar kommit att alltmer likna förhållandena för tjänstemän på den privata delen av arbetsmarknaden.

När det gäller I.T:s förhållanden kan först noteras att han varit anställd inom kommunen sedan 1970-talet och att han innehaft flera befattningar innan han år 1990 blev barnomsorgschef i stadsdelen Tynnered. Det framgår emellertid inte vad han ursprungligen anställdes som och inte heller om de förändringar av hans arbetsuppgifter som skett ansetts ha legat inom ramen för en och samma anställning, vilket skulle kunna tyda på en vidsträckt arbetsskyldighet, eller om han formellt fått nya anställningar då arbetsuppgifterna ändrats.

I målet har inte gjorts gällande något annat än att I.T. har de kvalifikationer som krävs för arbetet som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten.

Mot bakgrund av det hittills anförda blir en jämförelse mellan arbets- och anställningsvillkoren för barnomsorgschefen och verksamhetschefen för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten avgörande för bedömningen.

Beslutet om förändrade arbetsuppgifter skulle enligt vad som uppgetts i målet inte innebära någon geografisk förflyttning för I.T:s del. Det har också uppgetts att han skulle behålla samma löneförmåner som tidigare. Förbundet har dock gjort gällande att han som en följd av kommunens beslut riskerar att få en sämre framtida löneutveckling än om han förblivit barnomsorgschef. Kommunen har framhållit att man inte kan förutse hur löneutvecklingen kan komma att bli. Enligt arbetsdomstolens mening kan några lösa antaganden om den framtida löneutvecklingen inte läggas till grund för slutsatsen att I.T. skilts från sin anställning genom kommunens beslut. Man bör därför utgå från att beslutet inte innebar någon förändring av lönevillkoren.

Förbundets påstående att beslutet innebär väsentliga förändringar av I.T:s förhållanden grundas framför allt på att arbetet som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten skulle vara betydligt mindre kvalificerat än arbetet som barnomsorgschef. Förbundet har därvid framhållit bl.a. skillnader i antalet underställda och budgetomslutning. Kommunens inställning är att sådana faktorer inte kan läggas till grund för att mäta en chefs ansvar.

Otvivelaktigt finns det skillnader mellan de båda arbetena i de avseenden som förbundet pekat på. Det gäller framför allt i fråga om antalet underställda och budgetomslutning. Detta visar dock inte att det skulle föreligga någon artskillnad mellan de båda arbetena och kan inte omedelbart tas till intäkt för att det ena arbetet skulle vara mer kvalificerat än det andra. I vart fall kan man inte av dessa skillnader sluta sig till att arbetet som barnomsorgschef skulle vara avsevärt mer kvalificerat än arbetet som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten. Inte heller i övrigt har det framkommit något som kan föranleda en sådan slutsats. I detta ligger att inte heller den omständigheten att barnomsorgschefen men inte den andre chefen ingår i den s.k. ledningsgruppen vid förvaltningen kan tillmätas någon avgörande betydelse. Enligt arbetsdomstolens mening är likheterna mellan de båda arbetena, sådana de beskrivits i målet, mer påtagliga än skillnaderna mellan dem. Båda cheferna är direkt underställda förvaltningschefen och har rena chefsuppgifter som kräver högskoleutbildning och båda har ansvar för kommunal verksamhet med inriktning på barn.

Vid en samlad bedömning av vad som framkommit i målet kan arbetsdomstolen inte finna att kommunens beslut om att I.T. skulle utföra arbete som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten inneburit sådana förändringar av I.T:s arbets- och anställningsförhållanden att han kan anses skild från sin anställning. Förbundets yrkanden som grundas på påståendet att I.T. avskedats skall alltså ogillas.

Förbundet har i andra hand gjort gällande att det inte förelegat vägande skäl för att mot I.T:s önskan tilldela honom andra arbetsuppgifter och att kommunen därför brutit mot § 6 i kollektivavtalet. Kommunens ståndpunkt är att det förelegat vägande skäl för åtgärden. Kommunen har i detta sammanhang åberopat att I.T:s agerande före och under det i målet aktuella upphandlingsförfarandet lett till en mycket djup förtroendeklyfta mellan på ena sidan honom och på andra sidan stadsdelsförvaltningen och dess chef, den dåvarande minoriteten inom stadsdelsnämnden samt stora grupper av den honom som barnomsorgschef underställda personalen. Förbundet har, som dess inställning måste förstås, inte velat förneka att det uppkommit en sådan förtroendeklyfta som kommunen påstått men ändå gjort gällande att kommunen inte haft vägande skäl för åtgärden att ge I.T. andra arbetsuppgifter.

Den här aktuella kollektivavtalsbestämmelsen och en likalydande bestämmelse på ett annat avtalsområde har berörts av arbetsdomstolen i flera tidigare domar (se AD 1987 nr 18, 1991 nr 72 och 1992 nr 111). Domstolen har i allmänna uttalanden framhållit bl.a. följande. Bestämmelsen ger uttryck för att en avvägning skall göras mellan arbetsgivarens intresse av att inom ramen för sin arbetsledningsrätt organisera arbetskraften på ett för honom lämpligt sätt och arbetstagarens intresse av att inte behöva förflyttas mot sin vilja. Föreskriften får anses uppställa ett krav på att de skäl som ligger till grund för en förflyttning är godtagbara i sammanhanget. Den bygger också på uppfattningen att en förflyttning mot arbetstagarens vilja är en ingripande åtgärd, särskilt om förflyttningen medför en försämring av anställningsvillkoren eller att arbetstagaren tvingas lämna en arbetsgemenskap. Det måste därför krävas att arbetsgivaren i första hand försöker uppnå sitt syfte med mindre ingripande åtgärder än förflyttning. Den syn på bestämmelsens innebörd som kommit till uttryck i de tidigare domarna bör läggas till grund för bedömningen även i det nu aktuella målet.

Förbundet har som nämnts inte motsagt kommunens påstående att det uppkommit en djup förtroendeklyfta mellan på ena sidan I.T. och på andra sidan stadsdelsförvaltningen och dess chef, den dåvarande minoriteten inom stadsdelsnämnden samt stora grupper av den barnomsorgschefen underställda personalen. Förbundet har inte heller motsagt kommunens påstående att det är denna förtroendeklyfta som utgjort skälet för kommunens åtgärd att tilldela I.T. andra arbetsuppgifter. Förbundet synes egentligen inte heller i den nu aktuella delen vilja ifrågasätta kommunens åtgärd såvitt den innefattar att han fråntogs uppgiften som barnomsorgschef i stadsdelen Tynnered. Förbundets inställning är närmast att I.T. borde ha tilldelats något annat arbete än det som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten. Det innebar nämligen enligt förbundet en väsentlig försämring för honom samtidigt som han fortsättningsvis skulle ha bl.a. samma chef. Förbundet har framhållit att kommunen haft möjlighet att ge honom arbete som barnomsorgschef på andra håll inom kommunen. Mot detta har kommunen invänt att det var förtroendet för I.T. just som barnomsorgschef som brast och att man i övrigt ansett honom som en duglig chef.

Av de vittnesförhör som hållits med K.D., som är chef för stadsdelsförvaltningen i Tynnered, och I.S., som vid den i målet aktuella tiden var vice ordförande och numera är ordförande i stadsdelsnämnden där, framgår att det otvivelaktigt föreligger en förtroendeklyfta mellan dem och I.T. som barnomsorgschef. Av det vittnesförhör som hållits med B.G., som är facklig företrädare för arbetstagare underställda barnomsorgschefen, framgår att det bland arbetstagare inom barnomsorgen finns ett motstånd mot att låta I.T. återuppta arbetet som barnomsorgschef.

Det framgår alltså att det uppkommit en djup förtroendeklyfta mellan I.T. och personer som han som barnomsorgschef hade att på olika sätt samarbeta med. Enligt arbetsdomstolens mening har kommunen otvivelaktigt i den uppkomna situationen, oavsett dess bakgrund, haft ett befogat intresse av att I.T. inte fortsatte som barnomsorgschef i stadsdelen Tynnered. Samtidigt står det klart att de förändringar det av kommunen fattade beslutet innebar för I.T. i vissa avseenden var mycket begränsade; han skulle med oförändrad lön kunna fortsätta att arbeta vid samma förvaltning med kvalificerade chefsuppgifter. Kommunen har också innan beslutet fattades gjort försök att komma överens med I.T. om andra arbetsuppgifter. Kommunen har dock inte velat ge honom arbete som barnomsorgschef med tanke på att det bristande förtroendet för honom i denna egenskap. Vid en samlad bedömning av omständigheterna kommer arbetsdomstolen till slutsatsen att kommunen får anses ha haft vägande skäl för sitt beslut att tilldela I.T. uppgiften att vara verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamheten.

Det anförda innebär att förbundets talan skall avslås.

Vid denna utgång skall förbundet utge ersättning för kommunens rättegångskostnader.

Domslut

1. Arbetsdomstolen avslår Lärarförbundets yrkanden.

2. Lärarförbundet skall ersätta Göteborgs kommun för rättegångskostnader med fyrtiosextusentvåhundratjugo (46 220) kr, varav 35 770 kr avser arvode, jämte ränta på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1995-08-23, målnummer A-249-1994

Ledamöter: Hans Tocklin, Gudmund Toijer, Margit Strandberg, Lennart Hörnlund, Lars Ahlvarsson, Thore Ziethen och Erik Adolfsson (förste ombudsman vid Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare). Enhälligt.

Sekreterare: Anna Ekström

Metadata

Domstol
Arbetsdomstolen
Avgörandedatum
1995-08-23
Målnummer
A-249-1994
Lagrum
4 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Litteratur
Sökord
Anställningsskydd
Förflyttning
Kollektivavtal
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (2)

AD 2003 nr 20: En arbetstagare har fått vikariat hos en kommun som skolbusschaufför. Fråga huruvida omplacering av arbetstagaren till arbete som skolvaktmästare rättsligt sett har inneburit att arbetstagaren blivit...
AD 2008 nr 40: En kommun har förflyttat en arbetstagare från att vara s.k. förste rektor på en gymnasieskola till att vara rektor vid en annan gymnasieskola i kommunen. Fråga om förflyttningen inneburit att...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation