AD 1996 nr 70

Parter:

Svensk Pilotförening; HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund; Scandinavian Airlines System

Nr 70

Svensk Pilotförening

mot

HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund och Scandinavian Airlines System i Stockholm.

Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) och Svensk Pilotförening gäller kollektivavtal om löner och andra anställningsvillkor för flygkaptener och flygstyrmän inom SAS.

SAS tillhör HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund (FBA). Mellan FBA och Pilotföreningen har sedan åtskilliga år brukat träffas kollektivavtal om löner och andra anställningsvillkor för piloter som är anställda i taxiflygbolag och regionflygbolag. Fr.o.m. den 1 februari 1994 rådde avtalslöst tillstånd. Sedan förhandlingar i avtalsfrågan strandat varslade Pilotföreningen den 31 maj 1994 om bl.a. arbetsnedläggelse hos taxiflygbolag och regionalflygbolag som var medlemmar i FBA. FBA varslade påföljande dag om lockout av piloter i samma företag. Stridsåtgärderna trädde i kraft den 8 juni 1994. Samma dag varslade Pilotföreningen om sympatiåtgärder avseende arbetsnedläggelse och blockad rörande svenskt inrikesflyg. Åtgärderna riktade sig bl.a. mot SAS och skulle träda i kraft torsdagen den 16 juni 1994 mellan kl. 00.00 och 24.00. FBA varslade samma dag om sympatiåtgärder avseende lockout och indragna biljettförmåner för piloter som var medlemmar i Pilotföreningen vid bl.a. SAS. Lockouten inskränkte sig till svenskt inrikesflyg och hade samma omfattning som de av Pilotföreningen varslade sympatiåtgärderna. Stridsåtgärderna verkställdes från båda partssidor den 16 juni 1994.

SAS gjorde inte omedelbart något avdrag på piloternas löner med anledning av konfliktdygnet den 16 juni 1994. Vid utbetalning av oktoberlönen 1994 gjordes emellertid avdrag för flertalet piloter som deltagit i konflikten.

Pilotföreningen har väckt talan mot SAS och gjort gällande att SAS genom att göra avdrag på de berörda medlemmarnas löner verkställt kvittning i strid med bestämmelserna i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

Beträffande C.W. och S.E. har Pilotföreningen gjort gällande att SAS verkställt löneavdrag utan att ha någon motfordran. Pilotföreningen har anfört att dessa piloter tjänstgjorde i utrikestrafik den 16 juni 1994, varför löneavdragen enligt föreningens mening, oavsett kvittningsfrågan, varit oberättigade.

Pilotföreningen har yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta SAS att utge

1. allmänt skadestånd med 2 000 kr till envar av de i domsbilaga A (uteslutes här) namngivna piloterna jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från den 7 april 1995 tills betalning sker, samt

2. de belopp som finns antecknade i domsbilagan vid respektive arbetstagares namn - med undantag för H.S., M.T. och C.C. - jämte ränta på respektive belopp enligt 6 § räntelagen från den 28 oktober 1994 för samtliga piloter utom för C.W. där räntan skall beräknas från den 28 december 1994, allt till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt bifall till käromålet men vitsordat yrkade belopp samt ränteberäkningen som skälig i och för sig. Vad avser de allmänna skadestånden har inte något belopp vitsordats som skäligt i och för sig. Enligt arbetsgivarsidans mening har löneavdragen varit att anse som en korrigering av preliminärt beräknad lön och som sådan förenliga med kvittningslagens regler.

Parterna har fordrat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Svensk Pilotförening

Stridsåtgärder mot svenskt inrikesflyg trädde i kraft den 16 juni 1994 kl. 00.00 Ett stort antal piloter anställda hos SAS som skulle ha flugit inrikestrafik den dagen kom inte att göra detta. Arbetsnedläggelsen ledde till att SAS övervägde att göra löneavdrag för de piloter som omfattades av konflikten. Det fanns emellertid vissa piloter som hade tagits i anspråk för arbete den 16 juni och som hade utfört arbete men som på grund av blockaden mot svenskt inrikesflyg endast flugit i utrikestrafik.

I slutet av juni 1994 erhöll flygkapten L.J., som under den aktuella tiden var ordförande i Pilotföreningens kaptenssektion för SAS, ett meddelande från SAS daterat den 15 juni1994 och riktat till föreningens medlemmar. Meddelandet inleddes med rubriken "I tillfälle av att varslad arbetsnedläggelse och lockout träder i kraft den 16 juni 1994 för SPF- piloter på svensk inrikestrafik". I meddelandet stod följande att läsa under rubriken Löneavdrag: "För pilot som skulle flugit 100 procent inrikesproduktion den 16 juni görs helt löneavdrag för en dag. För pilot som skulle flugit några legs inrikes och de övriga utrikes delas lönen för en dag enligt följande: Lön/antal planerade legs X genomförda legs = lön." (Ordet leg betyder i detta sammanhang en flygtjänstgöring mellan två flygplatser.)

Meddelandets innehåll tilldrog sig L.J:s uppmärksamhet, eftersom han ansåg att det var fel att piloter som faktiskt arbetat den 16 juni skulle få vidkännas löneavdrag. Principen om löneavdrag för planerade men inte genomförda legs var en nyhet och hade inte tidigare diskuterats mellan parterna. SAS och Pilotföreningen har träffat ett s.k. omdisponeringsavtal som innebär att en pilot som påbörjar ett tjänstgöringspass inte är garanterad att få genomföra passet på det sätt som ursprungligen är planerat, eftersom arbetsgivaren kan omdisponera piloten för arbete i den omfattning som SAS önskar. Pilotföreningen var därför av den uppfattningen att SAS hade haft möjlighet att i enlighet med avtalet omdisponera de piloter som trädde i tjänst den 16 juni 1994, dock inte för att tjänstgöra avseende blockerat svenskt inrikesflyg.

Med anledning av den information som hade delats ut till Pilotföreningens medlemmar tillskrev L.J. SAS. I skrivelsen, som är daterad den 28 juni 1994, åberopade Pilotföreningen 35 § medbestämmandelagen och gjorde gällande att det inte fanns något stöd i lag eller avtal för SAS att införa ett löneavdrag som var grundat på antalet flugna legs samt att pilot som ianspråktagits för tjänst inte kunde åläggas löneavdrag.

Lokal förhandling i frågan hölls den 14 juli 1994. Det konstaterades att SAS påkallat förhandling med anledning av att Pilotföreningen åberopat 35 § medbestämmandelagen. Inga löneavdrag hade genomförts i väntan på denna förhandling. Vid förhandlingen besvarade SAS de synpunkter som Pilotföreningen framfört i skrivelsen. SAS anförde att företaget utifrån allmän praxis vid lönereglering i samband med arbetskonflikter hade för avsikt att företa löneavdrag. Avdrag skulle göras för den flygtid som den strejkande eller lockoutade piloten skulle ha flugit inrikesproduktion och skulle gälla pilot som i sitt schema varit indelad till inrikesproduktion och som inte blivit omdisponerad till annan SAS- produktion. Pilotföreningen konstaterade att oenighet förelåg vad avsåg bl.a. löneavdrag, varför förhandlingen avslutades i oenighet.

Vid den lokala förhandlingen efterhörde Pilotföreningen om SAS närmare kunde precisera gentemot vilka piloter löneavdrag skulle företas och med vilka belopp avdrag skulle ske. SAS kunde emellertid inte lämna någon sådan information, varför förhandlingen blev föga konkret.

Central förhandling ägde rum den 8 och 25 augusti 1994. I det förhandlingsprotokoll som arbetsgivarsidan upprättade anges i § 3 att Pilotföreningens representant P-O.S. "redogjorde för SPFs mening att de piloter som såväl strejkade och dessutom var lockoutade den 16 juni 1994 ej skulle få vidkännas löneavdrag eftersom de stod till förfogande för utrikesproduktion. SPF anser vidare att de piloter som stannat kvar på utestation under strejkdygnet dessutom ska utfå traktamente".

I en justeringsanmärkning till det centrala förhandlingsprotokollet daterad den 9 september 1994 angav Pilotföreningen att § 3 rätteligen skulle ha följande lydelse: "Enligt SPF uppfattning skall lön och traktamente ej reduceras för piloter som på SAS begäran och önskemål kvarstannat på utestation. För piloter som tjänstgjort denna dag skall lön ej heller reduceras. Piloterna var disponibla för annan produktion, vilket också SAS utnyttjat i en del fall. För piloter som var planlagda till enbart inrikes flygning och som stannade i sina hem, anser SPF att löneavdrag är korrekt".

Något löneavdrag gjordes inte i samband med utbetalning av piloternas löner under juni, juli, augusti och september.

Den 3 oktober 1994 erhöll Pilotföreningen ett meddelande från FBA i vilket det angavs att löneavdrag för piloter som deltagit i konflikten den 16 juni 1994 skulle komma att verkställas vid löneutbetalningstillfället i oktober 1994. Det angavs att löneavdraget inte hade kunnat verkställas tidigare beroende på att det förelegat skilda uppfattningar om vilka piloter som skulle beröras av löneavdrag.

Pilotföreningens representant kontaktade sin advokat. Denne tillskrev J.B. vid FBA och förklarade att den tilltänkta åtgärden utgjorde en otillåten kvittning och att den inte kunde genomföras mot piloternas önskemål. Trots detta verkställdes avdrag på oktoberlönen 1994 för flertalet av de piloter som finns upptagna på den i målet aktuella listan och med där angivna belopp. För vissa piloter skedde löneavdragen först i november 1994.

Den 7 december 1994 inleddes lokal tvisteförhandling angående påstått brott mot kvittningslagen. Pilotföreningen yrkade att SAS skulle återbetala de belopp som felaktigt dragits av samt att SAS till varje pilot även skulle utbetala ett allmänt skadestånd om 2 000 kr. SAS motsatte sig detta. Tvisten fördes till central förhandling, som ägde rum den 28 december 1994. Vid denna förhandling intog parterna samma positioner som vid den lokala förhandlingen och nådde därmed inte något resultat.

Vad gäller C.C. och M.T. gjordes löneavdrag för den 16 juni 1994 men dessa belopp har SAS återbetalat vid löneutbetalningen den 28 april 1995. Beträffande H.S. verkställdes löneavdrag för en konfliktdag den 19 juni 1994. Även detta belopp återbetalades i april 1995. Beträffande dessa piloter föreligger därför inte någon återbetalningsskyldighet av lön men väl skyldighet för SAS att utge allmänt skadestånd.

Grunden för Pilotföreningens talan är att SAS för flertalet i målet angivna piloter verkställt löneavdrag vid löneutbetalningen i oktober 1994 utan att ha haft rätt till det enligt reglerna för tvungen kvittning i 3 § kvittningslagen. Det har inte heller förelegat någon överenskommelse om frivillig kvittning enligt 2 § kvittningslagen. SAS har inte heller iakttagit reglerna om arbetstagarens s.k. benificium i 4, 6 och 7 §§ kvittningslagen. Beträffande flertalet piloter är Pilotföreningens inställning den att SAS i och för sig haft rätt att göra löneavdrag under förutsättning att dessa avdrag verkställts i rätt tid, dvs. så snart det var praktiskt möjligt. Pilotföreningens uppfattning är att SAS kunnat verkställa de ifrågavarande avdragen redan vid löneutbetalningen i juli 1994. Beträffande H.S., C.C. och M.T. har löneavdragen dessutom skett av misstag.

Beträffande flygkaptenen C.W. och flygstyrmannen S.E. har SAS, oavsett kvittningsfrågan, över huvud taget inte ägt rätt att göra något löneavdrag. Det förelåg inte någon motfordran gentemot dessa piloter, eftersom de tjänstgjorde i utrikestrafik den 16 juni 1994. Piloter har inte någon per dag fastställd arbetstid. Endast veckoarbetstiden är reglerad och SAS har dessutom möjlighet att omdisponera piloterna i stort sett efter gottfinnande inom ramen för check in och check out. Omfattningen av den flygning piloterna utförde den aktuella dagen bestämde SAS. Piloterna stod till förfogande för arbete under dagen. Det föreligger ingen grund för att göra löneavdrag för del av dag.

Arbetsgivarparterna

En anställd som deltar i en arbetsmarknadskonflikt anses inte stå till arbetsgivarens förfogande för arbete under den tid som konflikten pågår. Man brukar säga att anställningsavtalet tillfälligt är suspenderat. Detta betyder att den anställde inte kan göra anspråk på löneförmåner under den tid konflikt pågår.

Piloterna informerades om att löneavdrag skulle göras med anledning av stridsågärderna den 16 juni 1994. Detta skedde genom meddelandet den 15 juni 1994 som skickades ut till Pilotföreningens samtliga medlemmar. SAS principiella uppfattning var den att de SAS-piloter som på olika sätt deltagit i konflikten även skulle få vidkännas löneavdrag.

Pilotföreningen kontaktade tämligen omgående SAS och anförde att arbetsgivaren enligt Pilotföreningens uppfattning inte hade rätt att göra något löneavdrag i enlighet med det meddelande som skickats ut till medlemmarna. Pilotföreningen påkallade lokal förhandling och förhandling ägde rum den 14 juli 1994. Vid förhandlingen klargjorde SAS att löneavdrag skulle komma att ske. Pilotföreningen var emellertid inte överens med SAS om hur löneavdragen skulle beräknas.

Piloter inom SAS arbetar med såväl inrikes- som utrikesflygning men den aktuella konflikten omfattade enbart inrikestrafiken. Det krävdes därför att man på något sätt skilde ut den tid som respektive pilot skulle ha varit sysselsatt med inrikesflygning. Det fördes diskussioner mellan parterna angående sättet att beräkna avdragen. Förhandlingen avslutades i oenighet.

Frågan hänsköts till central förhandling som hölls den 8 och 25 augusti 1994. Vid förhandlingen deklarerade Pilotföreningens representant P-O.S. föreningens mening såsom den finns antecknad i § 3 i förhandlingsprotokollet där det anges följande: "P-O.S. redogjorde för SPFs mening att de piloter som såväl strejkade och dessutom var lockoutade den 16 juni 1994 ej skulle få vidkännas löneavdrag eftersom de stod till förfogande för utrikesproduktion." Arbetsgivarparterna uppfattade detta som ett kategoriskt klarläggande från Pilotföreningens sida att inte någon av de piloter som strejkade eller var lockoutade den 16 juni 1994 skulle få vidkännas löneavdrag eftersom de stod till förfogande för utrikesproduktion. Någon reservation för att det kunde förekomma situationer där piloter vid SAS ändå skulle få vidkännas löneavdrag framfördes inte från Pilotföreningens sida.

Arbetsgivarparternas inställning var den att de aktuella piloterna på grund av strejk och lockout ej utfört det arbete de annars varit skyldiga att göra och att därför varken lön eller traktamente skulle utgå för den aktuella tiden. Förhandlingen ajournerades för att ge parterna möjlighet att närmare undersöka tjänstgöringsförhållanden m.m. Vid den fortsatta förhandlingen den 25 augusti 1994 vidhöll parterna tidigare redovisade uppfattningar. Pilotföreningen klargjorde också att den aktuella tvisten enligt föreningens uppfattning var en lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och att löneavdrag därför inte fick verkställas innan tvisten var slutligt avgjord.

Förhandlingsprotokollet från den centrala förhandlingen översändes till Pilotföreningen för justering. SAS hade uppfattat situationen på det sättet att Pilotföreningen motsatte sig varje form av löneavdrag för de piloter som strejkat eller omfattats av lockouten den 16 juni 1994. Med hänsyn till att Pilotföreningen hade klargjort att man såg det hela som en lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen kände sig arbetsgivarparterna tvingade att vidta åtgärder för att undgå verkningarna enligt 35 § medbestämmandelagen.

SAS hade inte möjlighet att avvakta det justerade förhandlingsprotokollet på grund av att preskriptionsfrister måste iakttas. Den 1 september 1994 ingav därför SAS en stämningsansökan mot Svensk Pilotförening i mål A 199/94 med yrkande om att arbetsdomstolen skulle förklara att SAS hade rätt att göra löneavdrag för de piloter som tagits ut i strejk/lockout.

När SAS återfick protokollet från den centrala förhandlingen var det försett med en justeringsanmärkning till § 3. I denna förklarade Pilotföreningen att det inte fick göras något löneavdrag för piloter som tjänstgjort den 16 juni 1994. Piloterna var enligt föreningens mening disponibla för annan produktion, vilket SAS utnyttjat i en del fall. Beträffande piloter som varit planlagda till enbart inrikes flygning och som stannat i sina hem ansåg Pilotföreningen att löneavdrag var korrekt. Arbetsgivarparterna uppfattade detta så att Pilotföreningen hade frångått den mer kategoriska inställning som framkommit vid förhandlingen och att justeringsanmärkningen i själva verket utgjorde en korrigering i efterhand av det som faktiskt sades vid förhandlingen. Det här föranledde J.B. vid FBA att den 27 september 1994 tillskriva Pilotföreningen och påtala att justeringsanmärkningen inte överensstämde med vad som faktiskt förekommit. Denna korrespondens ledde sedermera till att Pilotföreningen via sitt ombud advokat S.Å.Z. tillskrev motparten och anförde att det skulle röra sig om en otillåten kvittning.

Med avseende på löneuträkningsrutinerna kan nämnas följande omständigheter som har betydelse i målet. Den 10:e i varje månad är en s.k. brytningsdag för rapportering av sådant som påverkar de anställdas löner. Detta innebär att rapportering till SAS lönekontor måste göras före den 10:e i månaden för att rapporterade omständigheter skall kunna beaktas vid den löneutbetalning som därefter äger rum den 28:e i månaden. Det sagda innebär, med avseende på förhållandena i det aktuella målet, att SAS hade kunnat verkställa löneavdrag redan under juli under förutsättning att lönekontoret erhållit en rapport om detta före den 10 juli. I det aktuella fallet var emellertid en sådan inrapportering av löneavdrag otänkbar med hänsyn till att Pilotföreningen hade begärt att frågan om löneavdrag skulle bli föremål för förhandling. Det var inte heller möjligt att reglera löneavdraget på augustilönen eftersom förhandlingarna då fortfarande pågick.

I en justeringsanmärkning till protokollet från den centrala förhandlingen, § 7, anförde Pilotföreningens representant P-O.S. att tvisten hade karaktären av en lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och att enligt Pilotföreningens uppfattning några löneavdrag inte fick verkställas innan tvisten hade avgjorts slutligt. SAS respekterade Pilotföreningens uppfattning. I enlighet härmed gjordes löneavdragen först efter det att den centrala förhandlingen hade avslutats den 9 september 1994. För att löneavdrag skulle ha kunnat verkställas redan i samband med utbetalningarna av septemberlönerna hade SAS lönekontor behövt erhålla erforderliga lönerapporter före den 10 september 1994. Det var dock inte praktiskt möjligt att få fram det underlag som behövdes för beräkningen av avdragen på så kort tid. Lönekorrigeringarna kom därför, i de flesta fall, att ske på oktoberlönerna. Vad beträffar C.W. var emellertid hans tjänstgöringsförhållanden så komplicerade att ytterligare utredning erfordrades.

Av en justeringsanmärkning, § 5d. till protokollet från den centrala förhandlingen den 28 december 1994, framgår att Pilotföreningen var av den uppfattningen att SAS borde ha avvaktat med att göra löneavdrag till dess arbetsdomstolen hade meddelat dom i frågan.

Arbetsgivarparternas uppfattning är att kvittningslagen inte är tillämplig i detta fall. Det har varit fråga om en i efterhand gjord lönekorrigering som inte omfattas av kvittningslagens regler. Skälet till att lönekorrigeringen inte skedde förrän vid utbetalandet av oktoberlönerna och beträffande C.W. vid decemberlönen var att SAS och Pilotföreningen under mellantiden förde förhandlingar bl.a. i frågan om hur löneavdragen skulle beräknas. SAS strävade efter att komma överens med Pilotföreningen och har därför, i enlighet med Pilotföreningens önskemål, valt att inte göra några löneavdrag under pågående tvisteförhandlingar. När det visade sig att parterna inte kunde komma överens, hade SAS inte annat val än att verkställa löneavdragen och att väcka talan mot Pilotföreningen.

Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen haft att ta ställning till huruvida ett förhållande utgör kvittning eller inte. Arbetsdomstolen har i dessa fall klargjort att en korrigering av lön bör ske i sådant tidssamband att de anställda, i det här fallet Pilotföreningens medlemmar, har varit medvetna om att löneavdrag skulle komma att ske. Avgörande är inte någon speciell tidsperiod inom vilken korrigering får ske utan en prövning måste göras i varje enskilt fall. Domstolen har att ta ställning till hur pass informerade de berörda arbetstagarna har varit och anledningen till att korrigering inte har kunnat ske vid en tidigare tidpunkt. Arbetsdomstolen har även klargjort att korrigering av preliminärt utbetald lön inte är att betrakta som kvittning. Enligt arbetsgivarsidans uppfattning var den lön som betalades ut den 28 juni 1994 en preliminärt beräknad lön som senare skulle komma att justeras. Korrigeringen har skett vid en sådan tidpunkt att SAS inte kan anses ha överskridit de tänkbara tidsgränserna.

För det fall arbetsdomstolen skulle finna att SAS brutit mot kvittningslagens bestämmelser och att därför allmänt skadestånd skall utgå, hemställer arbetsgivarparterna att skadeståndet jämkas på grund av att det med hänsyn till omständigheterna varit ursäktligt att göra löneavdragen i oktober och december 1994. Kvittningen har föranletts av ett slags förledande från Pilotföreningens sida, eftersom SAS har förmåtts att avvakta med löneavdrag till dess parterna förhandlat i frågan.

Pilotföreningen påstår numera att det varit tillåtet för SAS att vidta löneavdrag under förutsättning att dessa hade verkställts tidigare. Det betyder att SAS borde ha verkställt löneavdrag utan att beakta de omständigheter som framfördes av motparten vid de lokala och centrala förhandlingarna. SAS gjorde inte detta av det enkla skälet att man ville försöka lösa situationen i samförstånd.

Sammanfattningsvis gör arbetsgivarsidan gällande att de löneavdrag som gjordes i oktober och december 1994 inte utgjort någon kvittning utan en korrigering i efterhand av för mycket utbetald lön. Pilotföreningen och de berörda piloterna har på intet sätt varit okunniga om SAS inställning och om att korrigering av lönen skulle komma att dra ut på tiden. SAS har fortlöpande - såväl muntligen som skriftligen - informerat Pilotföreningen och dess medlemmar om förhållandena och har därvid som orsak till dröjsmålet med löneavdragen hänvisat till förhandlingarna med Pilotföreningen.

Vad särskilt gäller flygkaptenen C.W. och flygstyrmannen S.E. var dessa schemalagda för både inrikes och utrikes flygning den aktuella dagen. Det är riktigt att de utfört utrikes flygning men de avhöll sig från inrikes flygning på grund av arbetskonflikten. Det är detta förhållande som har motiverat de löneavdrag som har gjorts. Beräkningen av avdragens storlek har grundats på en jämförelse mellan den flygtid de utfört och den flygning som de skulle ha utfört enligt schemaläggningen om inte konflikten förekommit.

Domskäl

Bakgrunden

Piloter vid SAS avhöll sig den 16 juni 1994 från att utföra inrikesflygning på grund av en arbetskonflikt. SAS gjorde som följd härav avdrag på piloternas löner. Avdragen skedde emellertid först vid löneutbetalning för oktober 1994 och i ett fall för december samma år.

Den huvudsakliga tvistefrågan i målet gäller om löneavdragen var otillåtna såsom stridande mot bestämmelser i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt eller om avdragen är att betrakta som en sådan i efterhand genomförd korrigering av preliminärt utbetalad lön som inte utgör en kvittningsåtgärd.

Rättsläget

Frågan om gränsdragningen mellan kvittning och korrigering av preliminär löneutbetalning uppmärksammades i förarbetena till kvittningslagen. Det av lagberedningen avgivna utredningsförslaget, som låg till grund för lagstiftningen (SOU 1967:3), innehöll en särskild bestämmelse, som innebar att avlöningen skulle beräknas enligt tjänsteavtalet och vad som hör till det. Till avlöningens beräkning skulle höra avdrag för sådana poster som enligt tjänsteavtalet belastar arbetstagaren såsom avdrag med anledning av utevaro från arbetet eller brister i fråga om arbetets utförande. I motiveringen till den föreslagna bestämmelsen anförde lagberedningen bl.a. att det inte var ovanligt att arbetsgivaren i rationaliseringssyfte låter lönen betalas ut efter en preliminär beräkning och att eventuella korrigeringar, t.ex. på grund av utevaro från arbetet, görs vid senare avlöningstillfällen. Sådana fall skulle enligt lagberedningen höra under den föreslagna bestämmelsen (SOU 1967:3 s. 62). Löneavdraget vid senare avlöningstillfälle skulle alltså enligt lagförslaget inte betraktas som kvittning.

I det förslag till kvittningslag som förelades riksdagen uttalade departementschefen att det kunde finnas situationer där gränsdragningen mellan kvittning och andra fall av avdrag på lönen kunde te sig något tveksam. Departementschefen förklarade sig vara ense med lagberedningen om att korrigeringar för preliminärt utbetald lön inte skulle hänföras till avdrag genom kvittning. Den av beredningen föreslagna särskilda lagregeln ansåg departementschefen dock inte vara behövlig, eftersom den inte gav någon klar ledning för gränsdragningen. Departementschefen framhöll också att det på grund av de varierande förhållandena inom arbetsmarknaden är mycket svårt att i lag göra en klar gränsdragning som är ändamålsenlig i alla de situationer som kan uppkomma. Han stannade därför för att inte ta med någon motsvarighet till den av beredningen föreslagna lagregeln. (Se prop. 1970:94 s. 41 f.)

I arbetsdomstolens praxis har några fall rörande gränsdragningen mellan kvittning mot lönefordran och korrigering av preliminär utbetalning av lön kommit upp till bedömande (se rättsfallen AD 1977 nr 27 och 101 samt 1980 nr 59; jfr även 1979 nr 34).

Domstolens principiella syn på gränsdragningen mellan kvittning mot lönefordran och korrigering av preliminär utbetalning av lön formulerades på följande sätt i domen AD 1977 nr 27:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Den mellan parterna tvistiga frågan bör enligt arbetsdomstolens mening bedömas mot bakgrund av den allmänna uppläggningen av lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Den lagen kan betecknas som en löneskyddslag. Starka sociala skäl har ansetts tala för att lönen bör skyddas så att arbetstagaren verkligen kommer i åtnjutande av den. Arbetsgivarens möjlighet att kvitta har av lagstiftaren bedömts såsom principiellt betänklig. I förarbetena har framhållits att det från principiell synpunkt skulle vara mest tilltalande att likställa arbetsgivaren med övriga borgenärer genom att ta bort hans möjlighet att utöva privatexekution genom tvungen kvittning mot lön. I enlighet med denna principiella uppfattning har arbetsgivarens rätt att genomföra kvittning utan att arbetstagarens medgivande föreligger vid löneutbetalningstillfället begränsats kraftigt i lagen. Den kanske mest väsentliga skyddsregeln i detta sammanhang utgörs av bestämmelsen i 4 § om s.k. beneficium. Bestämmelsen innebär att kvittning, som görs utan stöd av arbetstagarens medgivande, får ske endast mot den del av lönefordringen som uppenbart överstiger vad som går åt för arbetstagarens och hans familjs försörjning samt till fullgörande av annan underhållsskyldighet. Detta betyder att en mycket väsentlig del av lönen är skyddad mot tvungen kvittning.

Tillåts arbetsgivaren att göra korrigeringar för preliminär löneutbetalning utan någon som helst begränsning kommer det löneskydd som lagstiftningen avser att tillgodose att urholkas. Särskilt betänkligt är därvidlag att korrigering kan genomföras utan något hänsynstagande till arbetstagarens behov av lön för sin och sin familjs försörjning. Man måste därför anta att det av grunderna för lagstiftningen följer att vissa begränsningar måste uppställas när det gäller arbetsgivarens möjligheter att göra korrigeringar för preliminärt utbetald lön.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om en arbetsgivare gör korrigering för preliminärt utbetald lön i nära tidssamband med den preliminära löneutbetalning som korrigeringen avser kan korrigeringen normalt antas vara föga betungande för arbetstagaren. Situationen är ju då den att han nyligen erhållit högre lönebelopp än han egentligen haft anledning att vänta sig. Situationen blir en annan om längre tid går mellan den preliminära löneutbetalningen och lönekorrigeringen. Arbetstagaren har då normalt konsumerat den för mycket utbetalda lönen och kan mycket väl vara i den situationen att han inte har några reserver att ta till som kan hjälpa honom att klara de svårigheter som uppstår när arbetsgivaren genomför lönekorrigeringen. Behovet av skydd i form av beneficium blir med andra ord större ju längre tiden går. Görs korrigeringen som i detta fall mer än ett år efter det att den preliminära löneutbetalningen skedde är det uppenbart att arbetstagaren kan försättas i stora svårigheter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De omständigheter som förelåg till bedömande i de två rättsfallen från år 1977 var i viktiga hänseenden likartade. En frånvaroperiod för arbetstagaren i början av en längre sjukledighet beaktades inte av arbetsgivaren vid den närmast infallande löneutbetalningen som var preliminär. Det mot frånvaroperioden svarande löneavdraget genomfördes först avsevärd tid efter det att överkompensationen för arbetstagaren hade uppstått. I AD 1977 nr 27 förflöt mer än ett år och i AD 1977 nr 101 nio månader. I båda fallen betraktade domstolen löneavdragen inte som en lönekorrigering utan som en otillåten kvittning.

I rättsfallet 1980 nr 59 blev utgången den motsatta. Löneavdraget uppfattades som en lönekorrigering. Domstolen uttalade att situationen i 1980 års fall i många avseenden var annorlunda än i 1977 års båda fall. Arbetstagarens lön blev i 1980 års fall slutligt korrigerad mindre än fyra månader efter det att överkompensationen uppkommit och korrigeringen gjordes så snart som kunnat ske. Domstolen tillmätte också viss betydelse att anledningen till löneavdraget inte var sjukdom utan ledighet för studier, dvs. tid under vilken arbetstagaren frivilligt avstått från löneförmåner. Slutsatsen formulerade domstolen på följande sätt: "Mot bakgrund av vad sålunda anförts finner arbetsdomstolen att förfarandet, även om den aktuella tidrymden mellan utbetalningen och justeringen utan beaktande av de övriga här angivna omständigheterna i och för sig knappast kan anses vara godtagbar, i förevarande fall får anses stå i överensstämmelse - - - med kvittningslagen - - -."

Enligt arbetsdomstolens mening synes rättsläget, vid en bedömning mot bakgrund av den relativt begränsade praxis som föreligger, kunna sammanfattas enligt följande. I ett lönesystem med preliminär löneutbetalning, dvs. ett system där lönen betalas ut före utgången av avlöningsperioden och beräkningen av lönen sker relativt tidigt under perioden - vid den s.k. brytningspunkten - och utifrån antagandet att arbetstagaren under återstoden av perioden kommer att utföra arbete i vanlig ordning, betraktas under vissa förutsättningar ett senare genomfört löneavdrag på grund av sådana omständigheter som inte kunnat beaktas vid brytningspunkten inte som kvittning utan som korrigering av den preliminära löneutbetalningen. Om avsevärd tid har förflutit - såsom i 1977 års båda fall - torde löneavdrag inte kunna genomföras som korrigering av preliminärt utbetalad lön. Som antyds i domskälen i rättsfallet från år 1980 synes arbetsgivarens rätt att genomföra löneavdrag såsom korrigering av preliminärt utbetalad lön inte vara självklar ens om en förhållandevis begränsad tid har förflutit efter utbetalningen av den preliminära lönen. Enligt arbetsdomstolens mening bör omständigheterna i det enskilda fallet vara avgörande för hur länge arbetsgivaren kan dröja med löneavdraget och ändå kunna genomföra avdraget såsom lönekorrigeringen. Vid prövningen av de föreliggande omständigheterna bör särskild vikt fästas vid om arbetstagaren har haft skäl att uppfatta situationen på det sättet att den preliminära lönen ännu inte är slutligt reglerad. Ett klargörande besked till arbetstagaren att avdrag kommer att ske senare, eventuellt med angivande av avdragsbeloppets storlek bör rimligen tillmätas betydelse. Även de skäl arbetsgivaren kan åberopa för att dröja med lönekorrigeringen synes också böra vägas in vid prövningen. Särskilda förhållanden på det aktuella avtalsområdet eller praxis inom företaget vid hanteringen av lönefrågor torde även kunna få betydelse.

Föreligger i detta fall otillåten kvittning eller korrigering av preliminärt utbetalad lön?

I föreliggande fall förflöt fyra till fem månader mellan den preliminära löneutbetalningen för den avlöningsperiod som innefattade den 16 juni 1994 och den löneutbetalning då avdraget genomfördes. Enligt arbetsdomstolens bedömande kan denna tidrymd inte anses vara så lång att en korrigering av den preliminärt utbetalade lönen under alla förhållanden varit utesluten.

Det anförda innebär att den avgörande frågan i tvisten blir om det förelegat sådana omständigheter som medför att SAS skall anses ha varit bevarad vid rätten att genomföra lönekorrigeringen i oktober respektive december 1994. Härom vill arbetsdomstolen anföra följande. Av utredningen framgår att SAS i ett meddelande till piloterna som är daterat den 15 juni 1994 och som synes ha distribuerats kort tid därefter angav att löneavdrag avseende den 16 juni 1994 skulle komma att göras med tillämpning av vissa normer. Meddelandet föranledde Pilotföreningen att i en skrivelse till SAS anmärka mot det tilltänkta sättet att genomföra löneavdragen. Det har vidare framkommit i målet att förhandlingar lokalt och centralt ägde rum mellan parterna i fråga bl.a. om beräkningen av löneavdragen. Utredningen ger inte klart vid handen vilka ståndpunkter parterna intog under förhandlingarna. Från båda partssidorna synes ståndpunkterna ha ändrats. Någon gemensam uppfattning om hur avdragen skulle beräknas för varje enskild pilot kunde inte uppnås. Förhandlingarna synes ha avslutats den 9 september 1994. Det skall i anslutning härtill anmärkas att brytningspunkten i det av SAS tillämpade avlöningssystemet infaller den 10:e i varje kalendermånad och att sådan månad utgör avlöningsperiod. Det är arbetsgivarparternas inställning att löneavdragen genomfördes så snart det var möjligt efter förhandlingarnas avslutande. Domstolen anser att man vid ett praktiskt bedömande får godta att det förhöll sig på det sättet. Domstolen gör den bedömningen att det visserligen, som Pilotföreningen har framhållit och SAS även vitsordat, hade varit fullt möjligt för SAS att genomföra löneavdragen redan vid utbetalningen av lönen för juli 1994. Det måste emellertid beaktas att Pilotföreningen i förhandlingarna synes ha krävt att SAS skulle dröja med att göra löneavdragen. Enligt domstolens bedömande får det anses ha varit ett rimligt tillvägagångssätt från SAS sida och godtagbart vid en bedömning utifrån de intressen som bär upp kvittningslagen att SAS avvaktade med att genomföra löneavdragen till dess det stod klart om enighet kunde uppnås mellan företaget och föreningen om hur avdragen skulle beräknas. Det anförda gäller oavsett att det kan förhålla sig så att Pilotföreningens invändningar mot den metod för beräkning av löneavdragen som SAS avsåg att tillämpa tog sikte endast på vissa piloter. Domstolen anser därför att löneavdragen i samtliga fall är att betrakta som en korrigering av preliminärt utbetald lön och inte som en kvittningsåtgärd.

Föreligger skyldighet för SAS att utge allmänt skadestånd till H.S., C.C. och M Tyden?

I målet har framkommit att SAS gjorde löneavdrag för C.C. och M.T. med utgångspunkt från uppfattningen att de deltagit i arbetskonflikten den 16 juni 1994 och beträffande H.S. med utgångspunkt från att denne deltagit i arbetskonflikt den 19 juni 1994. Senare kom SAS till insikt om att ett misstag skett i de tre fallen och att det inte förelåg någon grund för att göra löneavdragen. De avdragna beloppen återbetalades i april 1995.

Arbetsdomstolen har att ta ställning till om SAS skall åläggas att utge allmänt skadestånd på grund av att löneavdrag skedde felaktigt. Domstolen utgår vid sin prövning från att löneavdragen skedde av misstag. Det har inte påvisats några omständigheter som föranleder att misstagen ej skulle vara att anse som ursäktliga. SAS skall därför inte åläggas att utge allmänt skadestånd för det inträffade.

Yrkandet om återbetalning av avdraget lönebelopp till C.W. och S.E.

Beträffande C.W. och S.E. har Pilotföreningen som en särskild grund för kravet på återbetalning av avdraget lönebelopp - i C.W:s fall 677 kr 72 öre jämte ränta och i S.E.s fall 195 kr 38 öre jämte ränta - anfört att SAS över huvud taget inte ägt rätt att göra något löneavdrag då det enligt föreningens mening inte förelåg någon motfordran gentemot dessa piloter eftersom de tjänstgjort i utrikestrafik den 16 juni 1994.

I målet är upplyst att C.W. och S.E. enligt det gällande veckochemat skulle ha utfört såväl inrikes som utrikes flygningar den aktuella dagen. De tjänstgjorde också i utrikestrafik men avhöll sig däremot från inrikestjänstgöringen på grund av att lockout gällde. Löneavdraget synes ha beräknats med utgångspunkt från den lön som skulle ha utgått för den 16 juni om tjänstgöring fullgjorts enligt schemat och under beaktande av den utrikes tjänstgöring som kom att fullgöras.

Arbetsdomstolen är hänvisad till att göra sin prövning på grundval av den begränsade utredning som står till förfogande. Enligt arbetsdomstolens mening kan inte anses att de båda piloterna stod till arbetsgivarens förfogande under den del av den schemalagda tiden då de skulle ha utfört inrikes flygtjänstgöring och inte utförde annan flygning. SAS har varit berättigat att göra löneavdrag för denna tid och detta gäller oavsett att det gällande kollektivavtalet, enligt vad som uppgivits, inte innehåller uttryckliga regler för beräkning av löneavdrag för del av dag. Såsom anförts har SAS beräknat löneavdraget med utgångspunkt från dels den schemalagda flygtiden, dels den flygtid de båda piloterna faktiskt utförde. Såvitt framkommit föreligger inte skäl att rikta någon invändning mot detta beräkningssätt. Domstolen finner därför att de gjorda löneavdragen skall godtas.

Arbetsdomstolens slutsatser

Arbetsdomstolen har funnit att de omtvistade löneavdragen är att betrakta som en korrigering av preliminärt utbetalad lön och inte som en kvittningsåtgärd. Detta betyder att Pilotföreningens på kvittningslagens bestämmelser grundade yrkanden skall avslås.

Arbetsdomstolen har vidare funnit att SAS inte skall åläggas att utge allmänt skadestånd som följd av att löneavdrag av misstag gjordes för H.S., C.C. och M.T.. Yrkandena om allmänt skadestånd avseende dessa piloter skall alltså avslås.

Arbetsdomstolen har funnit att löneavdragen avseende C.W. och S.E. skall godtas. Yrkandena avseende dessa löneavdrag skall därför avslås.

Det anförda innebär att Pilotföreningens talan i dess helhet skall avslås.

Pilotföreningen skall vid denna utgång av målet förpliktas att ersätta arbetsgivarparterna deras rättegångskostnader. Om beloppets storlek råder inte tvist.