AD 2012 nr 1

Sex arbetstagare har arbetat som abonnemangsförsäljare med helt provisionsbaserad lön. Fråga bl.a. om arbetsgivaren brutit mot kvittningslagen. Tvisten i målet gäller i huvudsak vilka lönevillkor som kan anses avtalade dels i fråga om de provisionsgrundande villkoren dels i fråga om utbetalningssättet, närmare bestämt om den provisionslön som utbetalades var preliminär med rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag eller inte.

Parter:

Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co; C.O.N.; R.S.; A.T.; L.A., H.K., A.R.

Nr 1

Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co i Stockholm

mot

C.O.N. i Östersund, R.S. i Östersund, A.T. i Östersund, L.A. i Östersund, H.K. i Östersund och A.R. i Frösön

samt

C.O.N. i Östersund, R.S. i Östersund och A.T. i Östersund

mot

Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co i Stockholm.

Överklagade avgörandet: Östersunds tingsrätts dom den 15 december 2010 i mål nr T 2414-09

Tingsrättens dom, se bilaga.

Tingsrättens dom har överklagats av Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co (bolaget) samt av C.O.N., R.S. och A.T. Arbetsdomstolen har meddelat prövningstillstånd beträffande bolagets överklagande. Arbetsdomstolen har även meddelat prövningstillstånd beträffande C.O.N:s anslutningsöverklagande såvitt avser hans talan om allmänt skadestånd samt beträffande R.S:s och A.T:s anslutningsöverklagande avseende deras talan om avdragna lönebelopp jämte viss semesterersättning och allmänt skadestånd. Som angetts i beslutet om prövningstillstånd innebär detta att tingsrättens dom om ogillande av de tre arbetstagarnas talan om lön avseende lönesänkning står fast (punkten 5 i domslutet). Den sistnämnda frågan är således inte föremål för fortsatt prövning i Arbetsdomstolen.

Bolaget har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska ogilla motparternas vid tingsrätten förda talan i sin helhet samt befria bolaget från skyldigheten att utge ersättning för rådgivningsavgifter, rättshjälpskostnader och rättegångskostnader vid tingsrätten och i stället förplikta motparterna att utge ersättning för bolagets rättegångskostnader där.

Bolaget har, för det fall Arbetsdomstolen skulle finna att bolaget brutit mot kvittningslagen, yrkat att domstolen ska sätta ned skadestånden till noll eller till ett lägre belopp än det utdömda (punkten 4 i domslutet).

C.O.N. har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av punkten 4 i domslutet, ska förplikta bolaget att till honom utge allmänt skadestånd med 50 000 kr för brott mot kvittningslagen jämte ränta på beloppet på sätt som yrkades vid tingsrätten.

R.S. har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av punkterna 1-3 i domslutet, ska fullt ut bifalla hans vid tingsrätten förda talan avseende löneavdrag jämte semesterersättning samt, med ändring av punkten 4 i domslutet, ska förplikta bolaget att till honom utge 80 000 kr i allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen, jämte ränta på beloppen på sätt som yrkades vid tingsrätten.

A.T. har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av punkterna 1-3 i domslutet, ska fullt ut bifalla hennes vid tingsrätten förda talan avseende löneavdrag jämte semesterersättning samt, med ändring av punkten 4 i domslutet, ska förplikta bolaget att till henne utge 60 000 kr i allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen, jämte ränta på beloppen på sätt som yrkades vid tingsrätten.

C.O.N., R.S. och A.T. har även yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av punkten 7 i domslutet, ska förplikta bolaget att utge full ersättning för deras rådgivningsavgifter och rättshjälpskostnader vid tingsrätten, dvs. med sammanlagt 138 964 kr.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen. Arbetstagarna har, för det fall de skulle förlora målet, yrkat att Arbetsdomstolen ska förordna att vardera parten ska stå för sina rättegångskostnader.

Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden.

Vid huvudförhandlingen har spelats upp ljud- och bildupptagningar av förhören vid tingsrätten med L.A., H.K., C.O.N., A.R., R.S., A.T., J.K., R.SU., F.F., M.A., K.J., L.T., M.B., S.S. och A.H. Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

Parterna har åberopat samma grunder och har till utveckling av talan i nu aktuella delar anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom med följande justering. Bolaget har inskränkt sin talan på sätt att bolaget dels inte längre gör gällande preskription såvitt avser L.A:s, H.K:s, C.O.N: s och A.R:s talan, dels endast gör gällande att R.S:s och A.T:s talan är preskriberad på sätt tingsrätten funnit.

Domskäl

Tvisten

C.O.N., R.S., A.T., L.A., H.K. och A.R. var alla anställda som abonnemangsförsäljare hos bolaget under år 2009 och deras anställningar påbörjades vid olika tidpunkter under åren 2001-2005. De var alltså under flera år anställda hos bolaget som säljare, med uppgift att sälja prenumerationer av tidningen Svenska Dagbladet. Deras lön var helt provisionsbaserad.

Bolaget har sammanfattningsvis anfört följande. Arbetstagarnas enskilda anställningsavtal har innefattat ett provisionslönesystem med rätt för arbetstagarna att erhålla en preliminär lön och med rätt för arbetsgivaren att vid senare löneutbetalningstillfällen göra avdrag på lönen avseende s.k. backar, dvs. annullationer av prenumerationsavtal som skett inom viss tid. Arbetstagarna har därför inte rätt att återfå de avdragna lönebeloppen och bolaget har inte heller brutit mot kvittningslagen. Arbetstagarnas talan ska därför i sin helhet ogillas. För det fall Arbetsdomstolen finner att de enskilda anställningsavtalen inte har innefattat en rätt till korrigering av lönen har bolaget medgett att förfarandet varit i strid mot kvittningslagen.

Såvitt avser R.S. och A.T. har bolaget vidhållit att deras anställningar hos bolaget inte var bisysslor i kollektivavtalets mening och att deras talan därmed i vart fall varit preskriberad på sätt tingsrätten funnit.

Arbetstagarna har sammanfattningsvis gjort gällande följande. Arbetstagarnas enskilda anställningsavtal innebar att de hade rätt till de avtalade provisionsbeloppen för sålda prenumerationer utan något avdrag, dvs. oberoende av om en kund annullerade sin prenumeration. Arbetsgivaren har därmed gjort löneavdrag utan att det har förelegat någon rättslig grund för dessa, vare sig enligt avtal, på grund av medgivande eller någon annan rättslig grund. Löneavdragen har därmed varit i strid mot kvittningslagen. Arbetstagarna har anfört att det inte funnits vare sig något nära tidssamband mellan provisionens utbetalande och löneavdragen, någon klar och förfallen fordran, något beaktande av beneficiereglerna eller någon möjlighet att kontrollera löneavdragens riktighet och därmed om det förelegat någon motfordran. Arbetstagarna har därför rätt att återfå de avdragna lönebeloppen, jämte viss semesterersättning, samt allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen.

R.S. och A.T. har vidhållit att deras anställningar inte var bisysslor och att deras respektive talan därmed inte är preskriberad och att de därför har rätt till de vid tingsrätten yrkade lönebeloppen, inklusive semesterersättning.

För det fall Arbetsdomstolen finner att arbetstagarna har rätt till de omtvistade lönebeloppen och att bolaget brutit mot kvittningslagen föreligger tvist om storleken av det allmänna skadeståndet till C.O.N., R.S. och A.T.

Utgångspunkter för bedömningen

Av Arbetsdomstolens praxis framgår att frågan om gränsdragningen mellan kvittning och korrigering av preliminär löneutbetalning varit aktuell för bedömning i ett antal fall (se t.ex. AD 1977 nr 27 och 101, 1980 nr 59 och 1996 nr 70). De omständigheter som förelåg till bedömande i de två rättsfallen från år 1977 var i viktiga hänseenden likartade. En frånvaroperiod för arbetstagaren i början av en längre sjukledighet beaktades inte av arbetsgivaren vid den närmast infallande löneutbetalningen som var preliminär. Det mot frånvaroperioden svarande löneavdraget genomfördes först avsevärd tid efter det att överkompensationen för arbetstagaren hade uppstått. I AD 1977 nr 27 förflöt mer än ett år och i AD 1977 nr 101 nio månader. I båda fallen betraktade domstolen löneavdragen inte som en lönekorrigering utan som en otillåten kvittning. I rättsfallet AD 1980 nr 59 blev utgången den motsatta. Löneavdraget uppfattades som en lönekorrigering. Arbetsdomstolen uttalade att situationen i 1980 års fall i många avseenden var annorlunda än i 1977 års båda fall. Arbetstagarens lön blev i 1980 års fall slutligt korrigerad mindre än fyra månader efter det att överkompensationen uppkommit och korrigeringen gjordes så snart som det kunnat ske. Domstolen tillmätte också viss betydelse att anledningen till löneavdraget inte var sjukdom utan ledighet för studier, dvs. tid under vilken arbetstagaren frivilligt avstått från löneförmåner. I 1996 års fall hade arbetsgivaren gjort löneavdrag i oktober 1994 och i ett fall i december 1994 med anledning av att ett antal arbetstagare hos SAS varit uttagna i konflikt under ett dygn i juni samma år. Arbetsdomstolen uttalade följande. Enligt domstolens bedömande får det anses ha varit ett rimligt tillvägagångssätt från SAS sida och godtagbart vid en bedömning utifrån de intressen som bär upp kvittningslagen att SAS avvaktade med att genomföra löneavdragen till dess det stod klart om enighet kunde uppnås mellan företaget och föreningen om hur avdragen skulle beräknas. Det anförda gäller oavsett att det kan förhålla sig så att Pilotföreningens invändningar mot den metod för beräkning av löneavdragen som SAS avsåg att tillämpa tog sikte endast på vissa piloter. Domstolen anser därför att löneavdragen i samtliga fall är att betrakta som en korrigering av preliminärt utbetald lön och inte som en kvittningsåtgärd.

Av de redovisade rättsfallen framgår att löneavdragen i fråga avsett avdrag med anledning av arbetstagares frånvaro på grund av sjukdom, studier och deltagande i stridsåtgärd samt att tvistefrågan gällt om arbetsgivaren dröjt så länge med lönekorrigeringen att korrigeringen, löneavdraget, blivit att betrakta som en kvittning i strid mot kvittningslagen. I de aktuella fallen synes det ha varit ostridigt att löneavdragen motsvarat en överkompensation.

I nu aktuellt fall är tvistefrågan annorlunda. Parterna är inte överens i den grundläggande frågan om vilken rätt till provision som arbetstagarna har haft.

Vilken rätt till provision har förelegat och har bolaget haft rätt att göra löneavdrag?

Parterna är överens om att de sex arbetstagarna var anställda på provision och att de för dem vid varje tidpunkt gällande provisionssatserna förhandlades fram i förhandlingar med Unionen, men att själva provisionslönesystemet i övrigt inte fanns reglerat i något kollektivavtal. Det fanns alltså inget kollektivavtal för arbetet som reglerade t.ex. frågan om alla "sålda" alternativt avtalade prenumerationer berättigade till provision eller inte och om provisionen kunde eller skulle betalas i form av preliminär lön eller inte. De närmare villkoren för provisionen har således varit en del av de enskilda anställningsavtalen, varför frågan om arbetstagarna varit medlemmar i Unionen eller inte under respektive anställningstid inte är av relevans för bedömningen av vilka närmare provisionsvillkor som gällt mellan parterna.

Arbetsdomstolen kan instämma i tingsrättens bedömning att det inte av de skriftliga enskilda anställningsavtalen framgår att parterna genom dessa reglerat frågan om de närmare villkoren för provisionen. Några skriftliga avtal parterna emellan om provisionsgrund eller hur provisionen skulle betalas eller regleras finns alltså inte. Det är inte heller utrett att just de aktuella sex arbetstagarna inför anställningen eller vid den introduktion som de var med om informerades om lönesystemet och bruket med s.k. backar.

Arbetsdomstolen kan också instämma i tingsrättens bedömning att löneformen provision inte i sig kan anses innebära en rätt för arbetsgivaren att utge preliminärt beräknad provision och därefter en rätt att dra av provisionslönebelopp vid senare löneutbetalningar för det fall t.ex. en prenumerant ångrat sig.

Frågan är då vilka avtalsvillkor som kan anses ha gällt mellan parterna i frågan om provisionsgrund och utbetalningssätt.

Bolaget har anfört att det tillämpat följande provisionslönesystem. Abonnemangsförsäljaren erhåller provision för de prenumerationer som han eller hon sålt, med undantag för de prenumerationer där kunden ångrar sig i två fall. Det ena fallet avser om kunden ångrar sig, aktivt annullerar prenumerationen, före startdatum för prenumerationen. Det andra fallet avser om kunden på samma sätt ångrar sig inom 14 dagar från startdatum. Dessa undantag gäller dock inte om startdatum är satt mer än sex månader fram i tiden. I de fallen utgår provision trots att kunden annullerar prenumerationen. Utbetalning och reglering av provisionen har skett på följande sätt. Säljaren har månatligen redovisat sålda prenumerationer och provisionssatser, vilka utbetalats månaden därefter. Avdrag på lönen har sedan skett nästföljande månader såvitt avser provisionsbelopp hänförliga till kunder som ångrat sig på sätt som beskrivits ovan och för vilka rätt till provision inte har förelegat. Avdraget på lönen har skett månaden efter annullationen av prenumerationen. Om annullationen skett samma månad som avtalet om prenumeration träffats har, som Arbetsdomstolen uppfattat det, både provisionsbeloppet och avdraget redovisats på lönespecifikationen samma månad. Något provisionsbelopp har i det fallet över huvud taget inte betalats ut.

Att det ovan redovisade provisionslönesystemet har tillämpats på arbetsplatsen i Östersund för alla abonnemangsförsäljare, inklusive de nu aktuella arbetstagarna, synes ostridigt. Arbetsdomstolen finner inte anledning att betvivla bolagets uppgift om att villkoren tillämpats ända sedan verksamheten lokaliserades till Östersund år 1998. Att bolaget tillämpade ett lönesystem med s.k. backar bekräftas även av texten i de skriftliga anställningsavtal som använts sedan år 2003, vari hänvisas till begreppet "backar". Arbetsdomstolen finner inte heller anledning att betvivla de uppgifter som lämnats av bolagets förhörspersoner om att begreppet "backar" var väl känt på arbetsplatsen samt att frågan om backar och arbetstagarnas "backprocent" var föremål för samtal där. Löneavdragens andel av lönen för de flesta av arbetstagarna på arbetsplatsen har, enligt bolaget, varit i storleksordningen 10-15 procent. Bolaget har ingett statistik av vilken det framgår att ca 70 procent av prenumerationerna har haft startdatum inom två månader från det att prenumerationsavtalet slöts. Arbetsdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta de statistiska uppgifterna och att de hänför sig till åren 2004-2009. Som bolaget anfört, kan därmed den slutsatsen dras att ca 70 procent av "backarna", avdragen på lön, gjorts senast inom två-tre månader från provisionsbeloppets utbetalning.

Flera av arbetstagarna har uppgett att när de "undrat" över löneavdraget har de fått förklaringen att det avsåg kunder som avsagt sig prenumerationen och upplysts om att det är det systemet som tillämpades på arbetsplatsen.

Enligt Arbetsdomstolens mening visar utredningen att arbetsgivaren på arbetsplatsen tillämpat ett provisionslönesystem med följande innebörd. Provision utgick för sålda prenumerationer med undantag för avtal som annullerades inom viss tid och där kunden hade rätt att annullera avtalet och därmed undgå betalningsansvar. Provisionsbeloppen utbetalades som preliminär lön med rätt för arbetsgivaren att därefter göra avdrag för provisionsbelopp som var hänförliga till sådana annullerade prenumerationer som angetts ovan. De sex arbetstagarna får anses ha erbjudits anställning på dessa provisionsvillkor. Arbetsdomstolen kan inte komma till någon annan slutsats än att de accepterat villkoren och att de alltså tagit anställning på de angivna villkoren. Arbetstagarnas talan kan beskrivas så att de gör gällande att de var och en har avtalat om avvikande villkor jämfört med de som gällde för de övriga säljarna. Deras ståndpunkt innebär att de, till skillnad från vad som gällde övriga säljare, skulle ha rätt till provision även om kunden ångrade sig på redovisat sätt. Arbetstagarna får, från den andra löneutbetalningen, anses ha varit införstådda med det på arbetsplatsen tillämpade systemet med preliminärlöneutbetalning och löneavdrag för "backar". Av förhören med de sex arbetstagarna framgår att ingen av dem inför arbetsgivaren ifrågasatt det tillämpade lönesystemet förrän under år 2009, dvs. först efter flera års anställning.

Slutsatsen av det anförda är att det provisionslönesystem med s.k. backar som tillämpats för säljarna på arbetsplatsen får anses ha varit en del av de sex arbetstagarnas enskilda anställningsavtal. Arbetstagarna har alltså inte haft rätt till provision såvitt avser prenumerationer som prenumeranterna annullerat och som de haft rätt att annullera inom viss tid. Parterna får anses ha avtalat att arbetsgivaren har haft rätt att göra löneavdrag avseende sådana provisionsbelopp. Arbetstagarna har vid sådant förhållande inte gjort gällande att avdragen ändå varit i strid mot kvittningslagen. Arbetstagarnas talan ska alltså ogillas på nu anförd grund. Frågan om två av arbetstagarnas talan till viss del är preskriberad behöver då inte prövas.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolens ställningstagande innebär att arbetstagarnas talan ska ogillas och att tingrättens dom ska ändras.

Vid denna utgång gäller som huvudregel, enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken, att arbetstagarna, som tappande parter, ska ersätta bolaget för dess rättegångskostnader. Arbetstagarna har yrkat att vardera parten ska stå sin kostnad.

Enligt 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen kan rättegångskostnaderna i en arbetstvist kvittas mellan parterna om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Avsikten med regeln är att den ska kunna tillämpas både när rättsfrågorna och bevisfrågorna varit osäkra (se bl.a. AD 1981 nr 46). Skälig anledning att få tvisten prövad kan vara att båda parter, när de utgörs av organisationer, har ett gemensamt intresse av en auktoritativ tolkning av rättsläget, oavsett hur utgången kan komma att bli. Det kan också vara fråga om att utgången varit en följd av omständigheter som tidigare varit obekanta för den part som förlorat målet eller att rättsläget varit svårbedömt. Det kan anmärkas att det av Arbetsdomstolens praxis framgår att det är relativt ovanligt att omständigheterna är sådana att kvittning enligt den nu nämnda bestämmelsen medges. Detta gäller särskilt beträffande andra mål än kollektivavtalstvister.

Förhållandena i målet är, enligt Arbetsdomstolens mening, inte sådana att de sex arbetstagarna kan anses ha haft skälig anledning att få saken prövad på sådant sätt som avses i den särskilda regeln i arbetstvistlagen om kvittning av rättegångskostnader. Arbetstagarna ska därför förpliktas ersätta bolaget för dess rättegångskostnader såväl vid tingsrätten som i Arbetsdomstolen.

Bolaget har vid tingsrätten yrkat ersättning för sina kostnader där med sammanlagt 555 050 kr, inklusive mervärdesskatt, att utges med en sjättedel av varje arbetstagare. Bolaget har i Arbetsdomstolen nedsatt sitt yrkande till att inte omfatta ersättning för mervärdesskatt. Yrkandet omfattar därmed 325 000 kr i ombudsarvode, 24 000 kr i tidsspillan, 14 800 kr för utlägg, 22 500 kr för sakkunnigutlåtande, 6 500 kr i vittnesersättningar och 75 000 kr avseende bolagets kostnader för eget arbete. Arbetstagarna har vitsordat beloppen utom såvitt avser ombudsarvodet och bolagets kostnader för eget arbete, där de vitsordat 180 000 kr respektive 15 000 kr.

Arbetsdomstolen gör, trots att målet gällt sex arbetstagare och löneanspråk som sträcker sig långt tillbaka i tiden, bedömningen att ombudsarvodet får anses väl högt. Arbetsdomstolen finner att bolaget får anses skäligen tillgodosett med ett ombudsarvode om 275 000 kr. När det gäller bolagets kostnader för eget arbete har grunden eller beräkningssättet för detta anspråk inte närmare preciserats. Arbetsdomstolen finner mot den bakgrunden att bolaget får anses skäligen tillgodosett med en ersättning om 40 000 kr. Bolaget ska således tillerkännas ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten med sammanlagt 382 800 kr, exklusive mervärdesskatt, som ska utges med en sjättedel av varje arbetstagare.

Yrkade kostnader i Arbetsdomstolen, om sammanlagt 180 000 kr att utges med en sjättedel av varje arbetstagare, är inte tvistiga.

Domslut

Domslut

1. Med ändring av tingsrättens domslut, punkterna 1-4, ogillas den av C.O.N., R.S., A.T., L.A., H.K. och A.R. förda talan.

2. Med ändring av tingsrättens domslut, punkterna 7 och 8, befrias Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co från skyldigheten att utge ersättning för rättegångskostnader, rådgivningsavgifter och rättshjälpskostnader och förpliktas var och en av C.O.N., R.S., A.T., L.A., H.K. och A.R. att utge ersättning till Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co för rättegångskostnader med 63 800 kr, varav 49 833 kr avser ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från den 15 december 2010 till dess betalning sker.

3. Var och en av C.O.N., R.S., A.T., L.A., H.K. och A.R. förpliktas utge ersättning till Handelsbolaget Svenska Dagbladets Aktiebolag & Co för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med 30 000 kr, avseende ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

4. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt Jan Heilborn för det biträde som han lämnat C.O.N., R.S., A.T. och L.A. i Arbetsdomstolen med 71 931 kr, varav 42 970 kr för arbete, 6 556 kr för tidsspillan, 575 kr för traktamente, 8 110 kr för utlägg och 13 720 kr för mervärdesskatt.

Dom 2012-01-11, målnummer B-6-2011

Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Sören Öman, Berndt Molin, Bengt Huldt, Curt Karlsson, Ann-Marie Stenberg Carlsson och Bengt G. Nilsson. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamöter: Marit Åkerblom, Ingemar Olofsson och Malin Almqvist)

BAKGRUND

Handelsbolaget Svenska Dagbladet AB & Co (fortsättningsvis Svenska Dagbladet alternativt Bolaget) är en del av mediekoncernen Shibsted. Bolaget ger ut Svenska Dagbladet och har driftställen i Stockholm och - sedan 1998 även i - Östersund i anslutning till att bl.a. prenumerationsförsäljningen flyttades från Stockholm.

Kärandena (fortsättningsvis alternativt benämnda L.A. m.fl.) är eller har varit anställda som säljare hos Svenska Dagbladet, Östersund, med helt provisionsbaserad lön och med uppgift att per telefon sälja prenumerationer till såväl privatpersoner som företag.

Svenska Dagbladet är medlem i Medieföretagen och är därmed bundet av kollektivavtal. Den kollektivavtalsslutande arbetsorganisationen är, såvitt nu är av intresse, Handelstjänstemannaförbundet, HTF, numera Unionen (fortsättningsvis benämnt Unionen). L.A. och H.K. har aldrig under anställningstiden varit medlemmar i någon kollektivavslutande organisation. De andra fyra av kärandena har åtminstone under någon period varit medlemmar i Unionen.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNINGAR

L.A. m.fl.

Kärandena har, såsom de slutligen bestämt sin talan, yrkat att tingsrätten förpliktar Svenska Dagbladet att till dem utge ersättning enligt nedanstående tabell:

Tabell 3. Yrkade belopp

DELBELOPP ÅRTAL L.A H.K. C.O.N. A.R. R.S. A.T.a/ ”Löneavdrag” 2001 14270 7780 2002 16090 172310 61760 2003 73510 9530 124755 63195 2004 24150 19445 9390 129360 68645 2005 44670 5278 57445 20110 50521 68680 2006 40450 61835 42440 32445 48705 43745 2007 17760 43575 22060 31190 17530 17245 2008 16905 51900 38380 38455 36350 34780 2009 9080 17025 18375 27455 11645 24115 153015 179613 287745 168575 605446 389945

b/ Lönesänkning 2008 11790 2009 18290 35500 23800 44400 30080 35500 23800 44400

c/ Semester- ersättning Betr a/ 9000 19469 13279* 15218 15703* 12487 Betr b/ 3610 4260 2856 5328 9000 19469 14763 19477 14594 17815

d/ Allmänt skadestånd betr a/ 50000 60000 95000 55000 200000 130000 50000 60000 95000 55000 200000 130000

Summa: 212015 259082 397508 243052 820040 537760

*Tingsrättens anmärkning: Beloppen torde vara felsummerade.

De har även yrkat ränta på respektive belopp enligt räntelagen med referensräntan plus åtta procent dels såvitt avser lönefordringarna från varje lönefordrans förfallodag till dess full betalning sker, dels såvitt avser skadeståndet från och med dag för delgivning av stämning till dess full betalning sker.

Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet har bestritt käromålet. Bolaget har endast vitsordat beräknade belopp avseende "löneavdragen" och semesterersättningen enligt nedanstående tabell.

Tabell 4: Semesterersättning vitsordad av Svenska Dagbladet

L.A. H.K. C.O.N. A.R. R.S. A.T.Alt 1 4 698 12 370 10 678 10 776 7 216 8 649Alt 2 3 610 4 260 2 856 5 328

varvid Alt 1 avser semesterersättning berörande "löneavdragen" fr.o.m. 2007-04-01 och Alt 2 hänförs till lönesänkningarna.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

HANDLÄGGNINGEN INFÖR TINGSRÄTTEN

Stämningsansökan inkom den 22 september 2009 och delgavs Svenska Dagbladet den 2 november 2009.

Tingsrätten har i anledning av kärandeparternas återkallelse avseende felaktigt anmälda inkomster för tjänstepensioner genom beslut den 5 juli 2010 avskrivet käromålet i denna del.

GRUNDER

L.A. m.fl.

Svenska Dagbladet har gjort löneavdrag på arbetstagarnas löner i efterhand utan att det funnits någon rättslig grund för sådana avdrag vare sig i avtal, genom medgivande eller på annat rättsligt giltigt sätt. Löneavdragens storlek och fördelning på respektive år framgår av ovanstående tabell 3, a/. Löneavdragen är att anse som kvittning i strid med lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt (fortsättningsvis kvittningslagen).

Svenska Dagbladet har vidare utan föregående information infört kraftiga sänkningar av provisionsersättningarna för vissa av de anställda - dock ej de arbetstagare som arbetade på företagsavdelningen dels hösten 2008, dels fr.o.m. den 1 januari 2009. De senare förändringarna genomfördes dessutom i strid med vad som utlovades vid ett möte i december 2008. De av kärandeparterna som berörs av dessa förändringar och aktuella belopp framgår av ovanstående tabell 3, b/.

Semesterersättning ska utgå på de lönebelopp som felaktigt avdragits eller skulle ha utgått fr.o.m. den 1 april 2006.

Allmänt skadestånd ska utgå i anledning de rättsligt ogrundade löneavdragen som utgör brott mot kvittningslagen.

Svenska Dagbladet

Huvuddelen av kärandeparternas talan är preskriberad: För de som är eller varit medlemmar i Unionen gäller detta krav som sträcker sig längre tillbaka än den 22 maj 2009 och i vart fall inte längre tillbaka än den 22 september 2007. För de som inte är medlemmar i någon kollektivavtalsbärande organisation gäller i första hand motsvarande tider på grund av kollektivavtalets normerande verkan och i andra hand för krav som sträcker sig längre tillbaka än den 22 september 2007 på sätt som följer av 66 § medbestämmandelagen (1976:580), MBL.

I övrigt bestrids att löneavdrag skett i strid med kvittningslagens bestämmelse. De avdrag som skett är att betrakta som korrigering av förskottslön och omfattas således inte av kvittningslagen. Unionen har känt till förfarandet och även godkänt det vid en förhandling enligt protokoll daterat den 8 juni 2009. I vart fall får kärandeparterna anses ha accepterat löneavdragen genom konkludent handlande.

Provisionssatserna har kontinuerligt setts över och förändrats över tid. Den förändring som ägde rum i januari 2009 och senare är dels en kollektivavtalad förändring, dels omfördelning av s.k. säljmaterial i anledning av en organisationsförändring.

UTVECKLING AV TALAN M. M.

Allmänt om anställningsförhållandena och löneavdragen

L.A. m.fl.

Alla av dem har eller har haft tillsvidareanställningar hos Svenska Dagbladet. Anställningsöverenskommelserna har för var och en av dem träffats vid anställningsintervjuer. Svenska Dagbladet har därvid uppgivit såvitt avser lönevillkoren att lönen var helt provisionsbaserad och att utbetalning skulle ske månad efter det att den provisionsbaserade försäljningen skett. I anslutning till dessa intervjuer eller senast i samband med en kortare introduktionsutbildning har de undertecknat skriftligt anställningsavtal. Avtalen förekommer i två varianter varav den senare började tillämpas från omkring år 2003, se domsbilaga 1-2 (uteslutes här). Informationen om anställningsvillkoren har varit tämligen kortfattad och inte innefattat uppgifter om att löneavdrag skulle komma att ske i efterhand.

Säljarnas redovisningar av gjorda försäljningar sker genom att de dels noterar varje försäljning i Svenska Dagbladets datasystem, dels gör manuella noteringar på ett rapportblad där det framgår bl.a. antalet försålda prenumerationer, typ av prenumerationer, uppdelade dag för dag under en kalendermånad. Rapportbladet, som lämnas i början på nästkommande månad till närmaste chef, ligger till grund för beräkning av den lön som utbetalas månaden efter "försäljningsmånaden". Erhållna provisioner redovisas på lönespecifikationen med en klumpsumma. Arbetsgivaren har regelmässigt - åtminstone fr.o.m. den andra anställningsmånaden - gjort löneavdrag motsvarande 5 - 30 % av lönen - utan föregående information till berörd arbetstagare. I vissa fall har löneavdragen varit så stora att skuld uppkommit, exempelvis vid löneutbetalning till C.O.N. i februari 2004 då det i lönespecifikationen angavs en "löneskuld" om 1 845 kr. Sistnämnda innebär att Bolaget inte heller iakttagit kvittningslagens beneficieregler. Avdragen har redovisats på lönespecifikationerna som en minuspost rubricerad "Provision, pren.fö", men i övrigt utan någon förklaring om vad beloppet avsett och hur det har beräknats. Skillnaden mellan erhållen provisionslön och avdrag har sedan redovisats som "Summa bruttolön". Kärandeparterna har vid olika tillfällen efterfrågat vad avdragen avsett och skälen till dem utan att få klargörande besked - mer än att de avser "backsystemet".

Arbetsuppgifterna för L.A. och H.K. har avsett försäljning under dagtid till företagskunder. C.O.N., A.R., R.S. och A.T. har alla inledningsvis börjat med försäljning av s.k. "kallt material" (försäljning till helt nya kunder, privatpersoner, som inte tidigare prenumererat på tidningen) för att sedan övergå till s.k. "varmt material" (försäljning till tidigare prenumeranter eller aktuella prenumeranter vars prenumerationer är på väg att löpa ut). Tjänstgöringstiden för sistnämnda grupp har i huvudsak avsett kvällstid, från kl 17.30 till 21.00.

Anställningsförhållandena för var och en av dem är sammanfattningsvis följande:

L.A.: Anställningstid fr.o.m. den 14 juli 2004 t.o.m. den 13 februari 2009. Företagsförsäljning.

H.K.: Anställningstid fr.o.m. den 30 september 2005 t.o.m. den 13 februari 2009. Företagsförsäljning.

C.O.N.: Anställningstid fr.o.m. den 7 augusti 2002 t.o.m. maj 2009.

A.R.: Anställningstid fr.o.m. den 5 juni 2003 t.o.m. maj 2009.

R.S.: Anställningstid fr.o.m. den 24 september 2001 t.o.m. juni 2009. Bisysyssla.

A.T.: Anställningstid fr.o.m. den 13 juni 2001 t.o.m. Bisyssla.

Svenska Dagbladet

Bolaget är bundet av kollektivavtal med Unionen, vilket innebär skyldighet att bl.a. tillämpa kollektivavtalet för såväl medlemmar i organisationen som för medarbetare som inte är medlemmar. Eventuellt utträde ur organisationen innebär inte att medlemmen upphör att var bunden av kollektivavtalet, jfr 26 §, MBL. Arbetstagare som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen - L.A. och H.K. - är bundna av kollektivavtalet och dess förändringar genom att deras respektive enskilda anställningsavtal hänvisar till avtalsområdet. Kollektivavtalet har också en normerande verkan.

Samtliga kärandeparter har i huvudsak lika anställningsvillkor och de är inte individualiserade. De skriftliga anställningsavtalen har varit utformade på ungefär samma sätt sedan verksamheten i Östersund startade. Från omkring 2004 har de haft den utformning som framgår av domsbilaga 2 (uteslutes här). Utgångspunkten för anställningen är att arbetstagaren är visstidsanställd för varje arbetspass. För de medarbetare som regelmässigt antecknar sig för arbete torde anställningen anses övergå till en tillsvidareanställning med en i förhand ej fastställd sysselsättningsgrad.

Svenska Dagbladet bestrider att rätten till provision uppkommer redan då arbetspasset är slutfört. I anställningsavtalet framgår redan under rubriken "Provisionsvillkor" ordet "backar", vilket får anses innebära ett kvittningsmedgivande såvitt avser semesterersättningen. Begreppen förklaras för medarbetaren i samband med anställningen och som därmed också är en del av anställningsvillkoren. Provisionslönesystemet innebär bl.a. följande.

Med såld prenumeration menas att prenumerationen startar, prenumeranten får sin tidning och betalar. De prenumeranter som ångrar sig innan startdatum kallas "direktbackar", DB, och generar ingen provision om inte startdatum satts mer än sex månader fram i tiden. Om prenumeranten ångrar sig inom sex månader efter att prenumerationen startat utgår ingen provision. Den provision som säljaren erhållit vid införsäljningen avräknas därvid till fullo i den lönespecifikation som lämnas månaden efter "annullationsmånaden" som en s.k. back. Det belopp som dras är således den provision som säljaren erhöll vid införsäljningen även om provisionsnivåerna ändrats under tiden. Om prenumeranten ångrar sig mer än sex månader efter startdatum sker ingen back.

Anledningen till att Bolaget tillämpar detta lönesystem med en preliminär lön och redovisning av backar så fort de uppkommer är att provisionen erhålls för genomförda försäljningar, d.v.s. sålda och levererade varor/tjänster och ej för av kunden avbeställda. Bolaget har i enlighet med regleringen i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59), som ju innehåller föreskrifter om ångerfrist för konsument som inte börjar löpa förrän tidningen börjar utdelas (startdatum), tillämpat en ångerfrist om 14 dagar efter startdatum gentemot privatpersoner. Av goodwill-skäl har man tillämpat samma regler även gentemot företag. Bolaget har inte heller velat erlägga provision för det som i branschen går under beteckningen "fulsälj", dvs. försäljningsmetoder där säljaren - i strid med Bolagets anvisningar - agerat på ett sådant sätt att kunden känt sig lurad, vilket kan medföra konsekvenser för Bolaget enligt marknadsföringslagen (numer 2008:486) och prisinformationslagen (2004:347) och även skada Bolagets varumärke.

Backsystemet är alltid kontrollerbart. Den säljare som önskar få en förklaring till hur backbeloppet beräknats vid en enskild månad kan alltid få en sådan fullständig "backlista" om begäran lämnas inom några månader. För äldre uppgifter blir det av diverse datatekniska skäl något mera komplicerat, men det är fortfarande möjligt att få fram även dessa uppgifter.

Den omständigheten att det i förevarande mål varit omständigt att i efterhand ta fram relevanta uppgifter hänförliga till varje enskild månad för var och en av kärandeparterna i vissa fall så långt tillbaka i tiden som 2001, beror i huvudsak på omfattningen av materialet (totalt ca sju miljoner prenumerationstransaktioner enbart från 2004), det stora antalet personer som arbetat med försäljningar (sammanlagt ca 2 000 stycken) och att Svenska Dagbladet bytt datasystem 2004. Av kostnadsskäl har redovisningen av uppgifter hänförliga till uppkomna backar därför begränsats.

Begreppet "backar" och dess innebörd diskuteras ofta på arbetsplatsen. Samtliga kärandeparter har arbetat under nu aktuella lönesystem under ett flertal år där provisionen utbetalats på samma sätt och där backar gjorts från Bolagets sida, vilket får ses som en konkludent accept från deras sida vad avser avtalsinnehållet.

L.A. m.fl.

De bestrider att anställningsvillkoren skulle ha kompletterats genom konkludent handlande.

Närmare om lönesänkningarna

C.O.N., A.R., R.S. och A.T.

Svenska Dagbladet införde kraftigt sänkta provisionsnivåer den 2 januari 2009 för de som arbetade i "förlängningsgruppen" utan att i förväg informera dem. Arbetsledning hade dessutom vid ett möte i december 2008 uttryckligen uppgivit att provisionslönerna skulle vara oförändrade under nästkommande år. Nu yrkade belopp motsvarar vad de skulle ha erhållit i provisioner enligt 2008 års nivåer.

Sänkning av provisionerna har även skett vid en förhandling med Unionen i november 2008.

Svenska Dagbladet

I anställningsavtalet anges de vid tidpunkten för avtalets ingående gällande provisionsvillkoren genom hänvisning till en s.k. provisionslista. Det är samma lista som ingår i kollektivavtal som vid olika tidpunkter kommit att förändras efter överenskommelser med Unionen.

Fördelning av säljmaterialet är en fråga som ligger inom arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Vid årsskiftet 2008/2009 ansåg bolaget att säljmaterialet borde omfördelas i syfte att uppnå rättvisa mot andra säljare - särskilt de som arbetade enbart dagtid med huvudsakligen nyförsäljning - och förhandlade därför med den kollektivavtalsbärande organisationen om detta.

Semesterersättning

Parterna är ense om att semesterersättning ska utgå till den del respektive yrkanden om löneavdrag och lönesänkning skulle vinna bifall med den skillnaden att Svenska Dagbladet hävdar att semesterersättning i så fall ska utgå först från och med det semesterår som börjar den 1 april 2007.

Preskription

Svenska Dagbladet

För de arbetstagare som omfattas av kollektivavtal framgår av 14 § punkt 3 kollektivavtalet att tvist på grund av verkliga eller förmenta felaktigheter vilka inte påtalas inom fyra månader från det att organisationen fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten inträffat är att betrakta som preskriberade.

Unionen har känt till hur lönesystemet med lön och backar fungerat och även träffat avtal avseende provisioner som varit aktuella från tid till annan. Några av kärandeparterna har dessutom varit i kontakt med Unionen i frågan.

För de arbetstagare som inte företräds av någon organisation följer av 66 § MBL att denne ska väcka talan inom fyra månader från det han fått kännedom om omständigheten och senast inom två år efter det att omständigheten inträffat. Det torde vara ostridigt att varje sådan kärande varje månad fått kännedom om att backar dras.

L.A. m.fl.

De bestrider att preskription inträtt för någon av dem.

Bisyssla för R.S. respektive A.T.

R.S. och A.T.

Deras anställningar hos Svenska Dagbladet är att anses om bisysslor med hänsyn till att de - var för sig - haft egna verksamheter.

R.S. har bedrivit verksamhet dels som ljud- och ljustekniker/producent, dels med försäljning av ljud- och ljusutrustning bl.a. i företaget S.P. Consulting LTD och den enskilda firman R.S. Studio. Han begärde inte någon ersättning från Bolaget vid föräldraledighet januari-april 2009. Att även Svenska Dagbladet betraktat hans anställning som bisyssla framgår av att han inte fick ta del av det erbjudande om s.k. hem-PC som Bolaget lämnade i början på hans anställning.

A.T. har bedrivit flera olika verksamheter: dels restaurangverksamhet i Schweiz under vinterhalvåren mellan åren 1999-2004, dels fastighetsförvaltning (bestående i förvärv en fastighet i Östersund tillsammans med annan person och på vilken de uppfört ytterligare en byggnad - ett radhus som sedan sålts), dels fastighetsförvärv i Thailand (för planerat uppförande och försäljning av hus i ett fritidsområde), dels designföretaget Swedenizi Design AB under åren 2005-2009.

Svenska Dagbladet

Även om en medarbetare är tillsvidareanställd kan det ändå innebära att det är fråga om en bisyssla t.ex. för studenter. Anställningarna för R.S. och A.T. kan dock inte utgöra en bisyssla i kollektivavtalets mening med hänsyn till bl.a. sysselsättningsgraden och att de inte haft några andra inkomster från sina respektive näringsverksamheter.

Allmänt skadestånd

L.A. m.fl.

Löneavdragen innebär brott mot såväl de enskilda anställningsavtalen som mot kvittningslagens regler och är att betrakta som grova kränkningar. De har i flera fall skett lång tid i efterhand. De har berört mycket stora belopp och det har inte varit möjligt att kontrollera avdragens storlek.

Svenska Dagbladet

För det fall allmänt skadestånd ska utgå, kan det inte beräknas på sätt kärandeparterna gjort gällande.

BEVISNING

På kärandeparternas begäran har förhör ägt rum dels under sanningsförsäkran med var en av dem, dels med vittnena J.K. (tidigare anställd som säljare), R.SU. (tidigare anställd som kundtjänstansvarig) och F.F.

På Svenska Dagbladets begäran har vittnesförhör ägt rum med M.A., K.J., platschefen L.T., M.B., S.S., personalchefen A.Å. och A.H.

Parterna har, som framgår av tingsrättens anteckningar från huvudförhandlingen, åberopat omfattande skriftlig bevisning. Kärandeparterna har åberopat utlåtande av förbundsjuristen Stellan Gärde och Svenska Dagbladet har åberopat utlåtande av professor Jonas Malmberg.

Kärandeparterna har under sina respektive förhör samstämmigt uppgivit: Anställningsintervjun har avsett allmänna frågor. I anslutning härtill har de undertecknat en anställningsöverenskommelse. Några av dem har undertecknat ytterligare anställningsavtal vid senare tillfälle. De har inte fått någon information om lönen skulle vara preliminär och att arbetsgivaren skulle kunna göra avdrag på grund av att en köpare ångrat sin beställning. De har sedan genomgått en kortare säljutbildning som innefattat information om dels tidningen Svenska Dagbladet och namnet på den då aktuella chefredaktören, dels de dataprogram som de skulle arbeta med, dels arbetsplatsen och hur de kunde boka upp sig för tjänstgöringstider. Därefter har de fått sitta bredvid en tidigare anställd säljare för att lyssna på hur han/hon agerat, varefter de fått börja att själva ta egna försäljningssamtal. Inte heller vid dessa tillfällen har de fått någon information om löneavdragen. Den grafiska bild över backsystemet som ingivits i målet (aktbil 72, bil 5) har de aldrig sett. När de senare kunnat se på lönespecifikationerna att arbetsgivaren gjort avdrag på lönerna, har de frågat om detta och fått svaret att "så gör man". De har inte tänkt på att gå vidare med frågan eftersom de utgått ifrån att Svenska Dagbladet, som ju är ett välrenommerat företag, har rätt att göra så.

R.S.: Han begärde i maj 2009 att få en s.k. backlista. Den lista som han fick ut saknade flera uppgifter, bl.a. vilken prenumeration som hade sålts, tillämplig rabattsats och startdatum. Det var således inte möjligt att med utgångspunkt från listan kontrollera om det på lönespecifikationen gjorda avdraget var korrekt beräknat. Han hade inte heller möjlighet att via det "kundkort" som normalt finns för varje prenumerant få fram de saknade uppgifterna eftersom dessa uppgifter tas bort vid en uppsägning på ett sådant sätt att säljarna inte kunde få tillgång till dem.

Då han var föräldraledig januari till april 2009 begärde han ingen föräldralön. Han har under den tid som han varit anställd hos Svenska Dagbladet alltid haft andra verksamheter.

L.A.: Då han undertecknade anställningsavtalet tänkte han inte på att fråga om innebörden av ordet "backar". När det senare uppkom frågor om backar fick han veta att de kunde få ut listor, men att de inte fick kontrollera dem på arbetstid. Det var inte heller särskilt meningsfullt att ifrågasätta arbetsgivarens uppgifter eftersom svaret då kunde bli: "Om det inte passar, så är det bara att gå".

A.R.: Till en början trodde hon att löneavdragen berodde på att hon hade gjort något fel. Hon vågade inte fråga för mycket dels för att trodde att hon då skulle tilldelas sämre och mera svårbearbetat säljmaterial, dels som tjej och lite äldre än de flesta andra på arbetsplatsen, dels för att hon som ensamstående förälder var beroende av inkomsten. Hon anser sig inte ha accepterat förfarandet. Under 2009 har hon frågat efter och även fått ut en backlista. Uppgifterna var dock ofullständiga. Hon kunde därför inte avgöra om löneavdraget var korrekt beräknat.

Vittnet J.K.: Han arbetade som säljare under åren 2001 till 2005. Han begärde vid några tillfällen att få en backlista, men den innehöll bara namn och telefonnummer. Han ringde till några av dem för besked om anledningen till att prenumerationen sagts upp. I ett fall blev svaret att brevbäraren inte hittat rätt postlåda och i något annat fall att tidningen varit blöt vid utdelningen.

Vittnet R.SU.: Han arbetade som säljare dels under 2003, dels åren 2005 till 2007. Han minns inte att det vid anställningstillfället skulle ha talats om preliminärlön eller om avdrag. På lönespecifikationerna drogs det dock varje månad. Han funderade inte särskilt över detta. "Svenska Dagbladet är ju ett seriöst företag."

Vittnet M.A.: Han är anställd på Svenska Dagbladet sedan 1998 och arbetar numera som ledare för säljledarna. Det är han som bl.a. dels tar emot och kontrollerar säljarnas rapportblad, dels går igenom den "backfil" som upprättas varje månad och som sedan ligger till grund för redovisning av backar på lönespecifikationerna. Begreppet backar diskuteras ständigt på arbetsplatsen. Från arbetsledningens sida finns det en strävan efter att undvika backar eftersom hanteringen medför merkostnader för Bolaget. Det förs också diskussioner om detta på säljmötena. Ibland kommer säljare och frågar om hur mycket back det kommer att bli för kommande löneredovisning. Det talas även om löneavdrag vid introduktionsutbildningarna.

Vittnet K.J.: Han är ansvarig för IT-systemen på arbetsplatsen. Aktuella prenumerantuppgifterna noteras i ett datasystem benämnt CIRIX. Om prenumerationen sägs upp överförs uppgifterna till en särskild databastabell, vilket medför att de inte längre är tillgängliga på samma sätt för säljarna eftersom de endast har tillgång till CIRIX. De finns dock kvar i en SQL-bas och kan tas fram. Med hänsyn till det stora antalet uppgifter har en begränsning skett av de uppgifter som redovisats i målet.

Vittnet L.T.: Han är platschef sedan 1998. Vid anställning och introduktion förklaras för den nyanställde bl.a. vad som renderar backar, dvs att motsvarande belopp tas tillbaka från den lönesumma som utbetalats som provision. Backsystemet diskuteras fortlöpande inom företaget. Det sätts även upp anslag med "back-procent" på en vägg i arbetslokalerna där varje säljare är angiven med sitt säljnummer och aktuell back-procent. Det finns inget hinder för en säljare att få ut begärda backlistor. Det är dock inte särskilt praktiskt att kontrollera listorna på arbetstid eftersom denne då går miste om säljtid i motsvarande mån.

DOMSKÄL

Tvisten gäller i huvudsak frågan om anställningsvillkoren innefattar ett provisionslönesystem där varje under en månad såld prenumeration antingen

a) berättigar till lön att utbetalas påföljande månad oberoende av eventuella återkallelser från respektive kunder (s.k. backar) - på sätt kärandeparterna gjort gällande, eller

b) om respektive provisioner är att anse som en preliminär lön med rätt för arbetsgivaren att göra avdrag, för inom viss tid uppkomna backar, vid senare löneutbetalning månaden efter annullationsmånaden - på sätt Bolaget hävdat.

Utgångspunkten för denna bedömning skiljer sig för de arbetstagare som på grund av medlemskapet i Unionen enligt 26 § MBL direkt binds av kollektivavtalsbestämmelserna och de övriga. Tingsrätten har därvid att tolka antingen de enskilda anställningsavtalen i förening med kollektivavtalsbestämmelserna eller de enskilda anställningsavtalen jämte den eventuella inverkan som anses ske vad avser dessa villkor i följd av kollektivavtalets normerande effekt.1

Vad gäller den först angivna gruppen anser tingsrätten till en början att det av den allmänna innebörden av denna löneform - där lön uteslutande utgår i förhållande till försålda prenumerationer - inte följer att sålunda uppkommen provision fritt kan återkrävas vid senare tillfälle av arbetsgivaren för det fall en köpare av någon anledning skulle ångra sitt köp vare sig denne ångrar sig före eller efter avtalad leverans-/startdag. Det är en fråga som får anses tillkomma berörda parter att reglera antingen i anslutning till anställningsavtalet eller på annat sätt.

1 Med kollektivavtals normerande effekt anses att det enskilda anställningsavtalet för den som inte är medlem i en avtalsslutande organisation som huvudregel hämtar sitt innehåll från det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen, såvida arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat om något annat.

Formuleringen i de skriftliga anställningsavtalen kan uppenbarligen inte tolkas på annat sätt än vad som framgår av texten, dvs. att Bolaget har rätt att vänta med utbetalningen av innestående semesterersättning i tre månader för anställd med provisionsbaserad ersättning. Av dessa handlingar framgår således inte att lönen är preliminär eller att arbetsgivaren har rätt att göra nu aktuella avdrag. Vad Bolaget uppgivit om att Bolaget i anslutning till de olika anställningstillfällena alternativt vid introduktionsutbildningarna skulle ha informerat kärandeparterna om provisions- och backsystemet och avdragen på senare löneutbetalningar, finner domstolen så vagt beskrivet att det inte kan anses ha visat att den gemensamma partsviljan omfattat sådana villkor. Bolaget har för övrigt inte heller uppfyllt de krav som föreskrevs i bl. a. - dåvarande - 6 a § lagen om anställningsskydd (1982:80), LAS, om att senast en månad efter det att anställningen påbörjats skriftligen informera om de villkor som gäller för anställningen. För anställningsförhållanden som påbörjats från den 1 juli 2006 har motsvarande krav - enligt 6 c § LAS - preciserats till att avse "alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet".

Med beaktande av de skyddsregler som ligger till grund för ovan nämnda föreskrifter i LAS och då frågan om rätten till arbetsgivarens avdrag får anses vara av betydelse för den enskilda arbetstagaren - med hänsyn till bl.a. deras omfattning och storlek - bedömer tingsrätten att villkor innebärande rätt för arbetsgivare att göra fullt avdrag mot senare förfallen lön inte kan anses ha uppkommit genom konkludent handlande. Bolaget har således inte förmått visa att de enskilda anställningsavtalen innehåller villkor om vare sig preliminär lön eller avdragsrätt på grund av backar.

Bolaget har jämväl invänt att Unionen känt till det av Bolaget tillämpade systemet med bl.a. avdrag för backar - vilket varit i bruk sedan verksamheten överflyttades till Östersund 1998 - utan att framföra några invändningar och även godkänt förfarandet i lokalt kollektivavtal enligt protokoll daterat den 8 juni 2009 i anledning av en förhandling som påkallats av Unionen. Tingsrätten anser att enbart den omständigheten att Unionen eventuellt känt till förfarandet med avdrag på utbetald provisionslön saknar relevans för bedömningen av om dessa villkor är kollektivavtalsreglerade eller ej; med hänsyn till avdragens omfattning och att de i visst fall även medfört att skuld uppkommit för en arbetstagare - vilket uppenbarligen motverkar de skyddsändamål som ligger till grund för exempelvis beneficiereglema i kvittningslagen - är det rimligt att frågan åtminstone bör regleras uttryckligen i kollektivavtals form.

Nu aktuella frågor är inte uttryckligt reglerade i det centrala avtalet. Beträffande löneformen anges att lönerna bestäms individuellt och utges "i princip i form av månadslön", men inget om provision. Frågan om löneavdrag är reglerad på visst sätt i anledning av vissa ledigheter, men i övrigt finns inget angivet om löneavdrag eller korrigering av tidigare utbetald lön. Ordet provision nämns endast i en bilaga till förhandlingsprotokollet och då i anslutning till föreskrifter om en - minst sagt blygsam - minimilön. Den in blanco-accept av Bolagets tillämpning av "systemet för förskottslön, försäljningssystem, backar" som må ha lämnats av Unionen vid lokal förhandling den 8 juni 2009 anger inte uttryckligen vilken avtalstid som avses - än mindre att den avser förfluten tid. Med hänsyn härtill och vad som nyss anförts om avdragens betydelse för den enskilde arbetstagaren, gör tingsrätten den bedömningen att ett sådant kollektivavtal i vart fall inte berör lönefordringar som uppkommit före den tidpunkt då kollektivavtalet träffades, dvs. före den 8 juni 2009. Kärandeparternas krav avser i denna del fordringar som uppkommit senast den 31 maj 2009. Nu angivit kollektivavtal berör således inte dessa krav.

Vad härefter gäller den andra gruppen, dvs. de av kärandeparterna som inte är direkt bundna av kollektivavtalsbestämmelserna, gör tingsrätten till en början motsvarande bedömning avseende begreppet provisionslön och tolkningen av de enskilda anställningsavtalen som angivits ovan.

Av ovanstående bedömning framgår jämväl att tingsrätten inte anser att nu aktuella villkor blivit reglerade i något kollektivavtal såvitt avser de i målet aktuella kraven. I konsekvens härmed kan det då inte heller finnas något kollektivavtal som har någon normerande effekt.

Tingsrättens anser sammanfattningsvis att anställningsvillkorens lönesystem för samtliga kärandeparter ska tolkas på sätt de gjort gällande. Arbetsgivaren har således gjort avdrag vid löneutbetalningarna i strid med anställningsvillkoren utan kärandeparternas samtycke och därmed utan laga grund. Svenska Dagbladet är då i princip skyldigt att återbetala vad som felaktigt avdragits.

Lönesänkningen

Tingsrätten gör inledningsvis den bedömningen att i den mån lönerna förändrats till följd av förändrade arbetsuppgifter är en sådan förändring inte att anse som lönesänkning. Av kärandeparternas egna berättelser framkommer vidare att provisionsnivåerna ändrats vid ett flertal tillfällen - ibland tillfälligt i anslutning till olika kampanjer, ibland mera långvarigt. Det är inte visat att de förändringar som må ha skett den 1 januari 2009 medfört en generell lönesänkning. Käromålet ska därför ogillas i denna del.

Bisyssla

Både R.S. och A.T. har gjort gällande att deras respektive verksamheter ska anses som bisysslor. Svenska Dagbladet har hävdat att det inte kan anses som bisysslor med hänsyn till bl.a. deras begränsade inkomster från de egna verksamheterna och sysselsättningsgraden hos Svenska Dagbladet. Tingsrätten delar Bolagets bedömning. Enbart den omständigheten att en arbetstagare ägnar stor tid och stort engagemang i en verksamhet kan inte vara avgörande. I den mån bisysslan inte ger tillräckligt ekonomiskt utbyte för att hon/han ska kunna försörja sig och anställningsinkomsten uppenbarligen ger sådant utbyte, bör anställningen anses som huvudverksamhet. Vad gäller R.S. noterar tingsrätten vidare att det kollektivavtal som träffades den 8 juni 2009 var föranlett av att Unionen påkallat förhandling i anledning av synpunkter som han lämnat. Enligt tingsrätten kan detta inte gärna tolkas på annat sätt än att han ansåg sig omfattas av kollektivavtalet - oberoende av eventuell bisyssla. Preskription avseende löneavdragen

Bolaget har i denna del gjort gällande att huvuddelen av kraven är preskriberade antingen enligt kollektivavtalsbestämmelserna eller i förekommande fall enligt 66 § MBL.

Tingsrätten anser att reglerna i 66 § MBL avser krav på grund av MBL och kollektivavtal. De omfattar således inte oorganiserade arbetstagares krav grundade på arbetsgivarens felaktiga tillämpning av de enskilda anställningsavtalen. Dessa krav begränsas endast av preskriptionslagens regler om 10 år från en fordrans tillkomst. För de som är eller har varit medlemmar i Unionen anser tingsrätten att de omfattas av kollektivavtalets bestämmelser om preskription för den tid som medlemskapet omfattar. Av dessa regler följer bl.a. att krav som är äldre än två år inte kan göras gällande. Någon närmare utredning om när Unionen blivit underrättad om respektive medlems krav i denna del föreligger ej, vilket innebär att medlems krav som är äldre än två år räknat från stämningsansökans ingivande är preskriberat, dvs. tiden före den 22 september 2007. För tid som ej omfattas av medlemskapet gäller preskriptionslagens regler. Detta innebär således följande.

L.A. och H.K. har inte vid något tillfälle varit medlemmar i Unionen. Deras krav på återbetalning av felaktigt gjorda avdrag bör därför bedömas enligt preskriptionslagens regler. De nu aktuella kraven är inte preskriberade.

C.O.N. och A.R. blev medlemmar i Unionen så sent som april respektive maj 2009. För tid före dessa månader omfattas deras krav av preskriptionslagens regler. För tiden från och med nu nämnda månader föreligger inte heller preskription eftersom talan väckts inom den två års gräns som förhandlingsordningen föreskriver. De nu aktuella kraven är inte preskriberade.

R.S. blev medlem i Unionen i mars 2003. Unionen har påkallat förhandlingar i anledning av hans synpunkter angående provisionssystemet i april 2009. Detta innebär sammanfattningsvis och med beaktande av vad som anförts ovan att hans krav avseende dels tiden 2001 till och med februari 2003, dels tiden från och med den 22 september 2007 inte är preskriberade. Krav hänförliga till tiden mars 2003 till den 21 september 2007 är således preskriberade.

A.T:s medlemskap i Unionen avser dels från den 1 juni 2003 till och med den 31 mars 2007, dels från 1 april 2009. Motsvarande bedömning för henne blir då att hennes krav avseende dels tiden 2001 till och med maj 2003, dels från den 1 april 2007 inte är preskriberade. Resterande tid är preskriberad.

Semesterersättning m.m.

Vid ovan redovisad bedömning ska semesterersättning utgå. Bolaget har invänt att den ska börja utgå först från det semesterår som börjar den 1 april 2007.

Enligt 33 § semesterlagen gäller att arbetstagare som vill fordra semesterlön eller semesterersättning ska väcka talan inom två från utgången av det semesterår då denne enligt lagen skulle ha erhållit den förmån till vilket anspråket hänför sig. Av 3 § samma lag framgår att semesteråret avser tiden från och med den 1 april till och med den 31 mars påföljande år och att motsvarande tid närmast före semesteråret kallas intjänandeår.

Kärandeparternas krav på semesterersättning avser tiden från och med den 1 april 2006, dvs. med intjänandeår som slutar den 31 mars 2007 och semesterår som avser tiden från och med den 1 april 2007 till och med den 31 mars 2008. En fordran som hänför sig till sistnämnda semesterår preskriberas först den 31 mars 2010. Stämningsansökan inkom den 22 september 2009. Kärandeparternas talan ska därför bifallas i denna del.

Sammanfattningsvis

Tingsrätten finner vid ovan angiven bedömning att Bolaget ska förpliktas återbetala felaktigt gjorda löneavdrag till kärandeparterna till den del det inte är preskriberade. Semesterersättning ska utgå på dessa belopp.

Närmare beskrivning av hur bedömningen utfallit för respektive kärandepart och fördelningen månads- och årsvis framgår av domslutet Tabell 1-2. "Gråmarkerade" avsnitt avser tider som helt eller delvis omfattas av preskription.

Skadestånd

Arbetsgivarens förfarande med avdrag på grund av "backar" får anses innebära att denne gjort gällande en motfordran - avseende tidigare för högt beräknad provision - att kvittas mot den aktuella månadslönen, vilket medför att avdraget då skett i strid med kvittningslagens regler.

Enligt 8 § kvittningslagen ska arbetsgivare som genomför kvittning i strid med lagens regler ersätts arbetstagaren för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada uppstått ska hänsyn tas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Kärandeparterna har gjort gällande att allmänt skadestånd ska utgå och att dess storlek ska beräknas i huvudsak efter beloppens storlek. Bolaget har bestritt denna beräkningsmetod.

Kärandeparterna har inte förebringat någon närmare utredning om uppkommen skada. Även om de sammanlagda avdragen för var och en avser relativt stora belopp, finner tingsrätten att skadeståndet inte bör bestämmas så högt som de gjort gällande. De har nämligen dröjt flera år med att klargöra för arbetsgivaren sin uppfattning om de felaktiga avdragen och kräva rättelse ända till kort tid innan stämningsansökan ingavs. Arbetsgivaren kan därvid ha bibringats sin - i och för sig inte ursäktliga men förståeliga - uppfattning om förfarandets riktighet. Vad kärandeparterna anfört som skäl för sin passivitet härvidlag kan vid skadeståndsberäkningen inte anses motivera höjt belopp. Tingsrätten anser därför att skadeståndet kan bestämmas till skäliga ansedda 20 000 kr vardera. Det saknas anledning att gör någon åtskillnad dem emellan beträffande skadeståndets storlek.

Rättegångskostnader m.m.

Vid denna utgång är Svenska Dagbladet att anse som i huvudsak tappande part. Kärandeparterna har dock inte vunnit målet i alla delar. De har tappat såvitt avser frågan om lönesänkningen och inte vunnit helt bifall berörande skadeståndet. De har återkallat eller nedsatt sin talan såvitt avser tiden för beräkningen av semesterersättningen. Tingsrätten finner därför att ersättningen för deras rättegångskostnader bör jämkas till två tredjedelar. Om beräkningen av deras rättegångskostnader, totalt 277 928 kr, råder ej tvist.

L.A., C.O.N., R.S. och A.T. har beviljats allmän rättshjälp. Rättshjälpsbiträdet har angivit att för det fall tingsrätten skulle besluta att kärandeparterna ska stå för del av kostnaderna själva, ska yrkad ersättning för rättegångskostnader fördelas lika med vardera en sjättedel av totalbeloppet. Ersättning från rättshjälpen begärs i så fall för nu nämnda personer med avdrag för rådgivning.

Bolaget ska således - med beaktande jämväl av vad som anförts beträffande rättshjälpen - förpliktas att till vardera H.K. och A.R. utge (1/6 x 2/3 x 277 928 kr =) 30 881 kr. Bolagets betalningsskyldighet för de som beviljats rättshjälp, sammanlagt (4/6 x 2/3 x 277 928 kr =) 123 524 kr, följer av rättshjälpslagen.

DOMSLUT

1 Tingsrätten förpliktar Handelsbolaget Svenska Dagbladet Aktiebolag & Co att dels till

1.1 L.A. utge 162 015 kr, varav 153 015 kr avser felaktiga löneavdrag och 9 000 kr semesterersättning.

1.2 H.K. utge 199 082 kr, varav 179 613 kr avser felaktiga löneavdrag och 19 469 kr semesterersättning.

1.3 C.O.N. utge 301 024 kr, varav 287 745 kr avser felaktiga löneavdrag och 13 279 kr semesterersättning.

1.4 A.R. utge 183 793 kr, varav 168 575 kr avser felaktiga löneavdrag och 15 218 kr semesterersättning.

1.5 R.S. utge 268 454 kr, varav 261 955 kr avser felaktiga löneavdrag och 6 499 kr semesterersättning.

1.6 A.T. utge 160 704 kr, varav 152 055 kr avser felaktiga löneavdrag och 8 649 kr semesterersättning, och

dels utge ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 25:e i envar av månaderna för de under punkterna 2-3, Tabell 1-2, angivna månadsbeloppen, allt till dess betalning sker.

2.Tabell 1. Månadsbelopp för beräkning av ränta (löneavdrag)

År Månad L.A. H.K. C.O.N. A.R. R.S. A.T.2001 jul 300 aug 500 sep 380 okt 3240 1140 nov 5690 1920 dec 5340 35402002 jan 13060 3880 feb 16350 3540 mar 17360 740 apr 11520 540 maj 10580 0 jun 10120 2400 jul 9820 3520 aug 20640 5160 sep 1200 18500 9080 okt 3520 20600 15220 nov 6700 13400 10380 dec 4670 10360 73002003 jan 2180 12220 7380 feb 5420 9000 920 mar 2820 1200 apr 4310 140 maj 3300 800 jun 694 200 jul 8020 600 aug 5250 1850 sep 12370 1680 okt 11855 1450 nov 6645 1775 dec 4400 19752004 jan 3940 960 feb 3465 650 mar 0 740 apr 3565 410 maj 0 510 jun 0 620 jul 0 310 aug 1330 635 520 sep 3330 2165 840 okt 7320 1810 880 nov 5230 1465 1560 dec 6940 2400 13902005 jan 4240 2390 1420 feb 4260 4785 1390 mar 2610 3605 2370 apr 2620 6295 1750 maj 1840 4560 1900 jun 3175 5150 920 jul 4100 3805 1900 aug 2470 4180 2800 sep 4650 5715 2360 okt 4160 178 5865 1530 nov 4345 2090 5900 1770 dec 5470 3010 5195 02006 jan 3770 4370 2980 0 feb 2910 2860 4420 1675 mar 3670 4860 3200 1060 apr 7455 7920 3860 2560 maj 3010 3770 2985 0 jun 2185 5310 4365 2255 jul 2700 4930 2975 1155 aug 2240 1695 1920 1495 sep 2750 7715 4505 5355 okt 4910 8100 3855 7035 nov 2390 6615 3860 5315 dec 2460 3690 3515 45402007 jan 1820 2015 2730 2800 feb 1530 2885 1990 2180 mar 2400 4515 1780 2325 apr 1080 3470 2095 2340 905 maj 1810 1590 1350 1970 725 jun 1930 2830 610 1705 1020 jul 1060 2980 1365 1530 2665 aug 780 3300 1930 2630 1220 sep 1880 7860 2215 4815 1655 1275 okt 1940 4030 2265 3095 1820 2180 nov 1530 4730 1740 3175 1585 1630 dec 0 3370 1990 2625 1100 15602008 jan 0 2090 2785 2410 2240 1925 feb 900 2020 1965 2975 1585 1560 mar 1020 2680 2590 2410 1380 2110 apr 740 3410 2710 2720 3955 1245 maj 1630 4180 4900 3920 3630 3920 jun 2220 6045 3615 5305 3725 4255 jul 1520 2395 2775 1500 3470 3630 aug 750 3490 2735 1920 2955 1895 sep 885 6275 4510 3335 3565 3055 okt 2110 5600 4405 4475 3170 4020 nov 2700 8645 3255 4185 3140 3110 dec 2430 5070 2135 3300 3535 40552009 jan 2720 6140 1520 5210 3445 3995 feb 2640 3320 3715 5690 1065 5355 mar 1990 2770 3725 6520 2630 4560 apr 0 0 4840 6215 2695 6550 maj 1730 4795 2820 3820 1810 3655 jun 1755

3. Tabell 2. Månadsbelopp för beräkning av ränta (semesterersättning)

Ränta frånoch med L.A. H.K. C.O.N. A.R. R.S. A.T.2007-04-01 4302 7099 4601 4442 0 02008-04-01 1672 4914 2748 380 1364 22532009-04-01 2680 6881 4800 5770 4594 51712010-12-15 346 575 1130 1204 541 1225

4. Tingsrätten förpliktar Handelsbolaget Svenska Dagbladet Aktiebolag & Co att utge skadestånd till var och en av kärandeparterna med 20 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från den 2 november 2009 till dess betalning sker.

5. Tingsrätten ogillar kärandeparternas yrkanden till den del de inte bifallits.

6. Tingsrätten fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) till Jan Heilborn till 180 750 kr, varav 141 467 kr för arbete, 1 733 för tidsspillan och 37550 kr för utlägg. Av Jan Heilborn ersättning utgör 36 140 kr mervärdesskatt.

7. Handelsbolaget Svenska Dagbladet Aktiebolag & Co ska utge ersättning för L.A:s, C.O.N:s, R.S:s och A.T:s för dels deras respektive rådgivningsavgifter med 756 kr vardera, och dels deras rättshjälpskostnader med sammanlagt 120 500 kr enligt den fördelning som rättshjälpsmyndigheten bestämmer.

8. Tingsrätten förpliktar Handelsbolaget Svenska Dagbladet Aktiebolag & Co att ersätta vardera H.K. och A.R. deras rättegångskostnader med 30 881 kr, varav 19 467 kr avser ombudsarvode exklusive mervärdesskatt och 6 174 kr mervärdesskatt, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på kapitalbeloppet från denna dag till dess betalning sker.