AD 1998 nr 1

Parter:

A.U. - HC Wettern

Nr 1

U.A. i Vadstena

mot

HC Wettern i Vadstena.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Motala tingsrätts beslut under punkten 1 i protokoll den 8 december 1997 i mål nr T 254/97

I en ansökan till tingsrätten om stämning på idrottsföreningen HC Wettern (föreningen) gjorde U.A. gällande att han var anställd hos föreningen och att han sagts upp från sin anställning utan att saklig grund förelegat samt att föreningen avstängt honom från arbete i strid mot 34 § andra stycket anställningsskyddslagen. Under åberopande härav yrkade han bl.a. att tingsrätten skulle fastställa att ett anställningsförhållande förelåg mellan parterna samt, för den händelse att ett anställningsförhållande skulle anses föreligga, ogiltigförklara uppsägningen av honom och genom interimistiskt beslut förordna att den pågående avstängningen skulle upphöra.

Föreningen bestred samtliga yrkandena. Föreningen gjorde därvid gällande att något anställningsförhållande inte förelegat mellan parterna samt att U.A. rättsligt sett varit att betrakta som en uppdragstagare.

Tingsrätten yttrade i det överklagade beslutet, i den del som nu är av intresse, följande.

I beaktande av vad som hittills framkommit i målet finner tingsrätten inte förutsättningar föreligga att meddela interimistiskt beslut i enlighet med U.A:s begäran. Yrkandet härom lämnas därför utan bifall.

U.A. har i arbetsdomstolen yrkat i första hand att domstolen, med ändring av tingsrättens beslut, för tiden intill dess lagakraftägande dom föreligger måtte förordna att pågående avstängning av honom från arbetet hos föreningen skall upphöra, och i andra hand att arbetsdomstolen i vart fall återförvisar målet till tingsrätten för förnyad prövning av det interimistiska beslutet.

Skäl

Yrkandet om prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen

Vid tvist om en uppsägnings giltighet gäller enligt 34 § andra stycket anställningsskyddslagen att arbetsgivaren i princip inte får avstänga arbetstagaren från arbete under åberopande av de omständigheter som föranlett uppsägningen. Som framgår av vad arbetsdomstolen uttalat i tidigare beslut (se bl.a. AD 1990 nr 74) förutsätts för en tillämpning av 34 § andra stycket anställningsskyddslagen att det föreligger ett anställningsförhållande mellan parterna. Det finns inte något stöd i tredje stycket samma paragraf för att interimistiskt pröva den i målet tvistiga frågan om ett anställningsförhållande förelegat mellan parterna under den tid som U.A. påstår att en avstängning i strid mot lagen har ägt rum. Av skäl som domstolen närmare redovisat i 1990 års beslut bör det inte heller komma i fråga att domstolen med en analogisk tillämpning av lagrummet interimistiskt tar ställning till om ett anställningsförhållande förelegat mellan parterna under denna tid.

Huvudfrågan i parternas tvist vid tingsrätten är om det föreligger ett anställningsförhållande mellan U.A. och föreningen. Arbetsdomstolen delar därför tingsrättens bedömning att det inte föreligger förutsättningar för att meddela ett interimistiskt beslut i enlighet med U.A:s begäran.

Arbetsdomstolen vill tillägga följande.

Som arbetsdomstolen pekat på i sitt beslut AD 1991 nr 75 ger 15 kap. 3 § rättegångsbalken domstolarna en möjlighet att under vissa förutsättningar preliminärt besluta i frågan om det föreligger ett anställningsförhållande mellan parterna. Enligt vad domstolen samtidigt uttalade borde det krävas alldeles övervägande skäl för att det föreligger ett anställningsförhållande för att en domstol genom ett interimistiskt beslut skall kunna föregripa den slutliga prövningen av frågan om anställning. Arbetsdomstolen framhöll också att en prövning enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken inte borde tas upp till prövning utan att klaganden uttryckligen begärt det. Det bör i anslutning härtill uppmärksammas att en part som utverkat ett provisoriskt beslut om att ett anställningsförhållande föreligger, kan bli ersättningsskyldig för skada som därigenom tillfogas motparten och att parten därför normalt är skyldig att ställa säkerhet för sådan skada (se 15 kap. 6 § rättegångsbalken).

Yrkandet om återförvisning till tingsrätten

Arbetsdomstolen har uppfattat det så att U.A. anser att han inför prövningen av tingsrättens interimistiska beslut inte fått möjlighet att i sak bemöta vad föreningen framfört i sin skrivelse den 26 november 1997 till tingsrätten och att detta förhållande haft betydelse för utgången av tingsrättens prövning.

Som följer av närmast föregående avsnitt kan föreningens skrivelse inte antas ha haft någon betydelse för tingsrättens nu överklagade beslut. Redan av detta skäl finns det inte anledning att besluta om någon återförvisning av målet i den överklagade frågan. Även U.A:s andrahandsyrkande skall därför avslås.

Slut

1. Arbetsdomstolen avslår U.A:s överklagande.

2. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt Ulf Edsfors för det biträde han lämnat U.A. i arbetsdomstolen med femtusentjugo (5 020) kr avseende arbete. Av ersättningen utgör 1 004 kr mervärdesskatt.

Beslut 1998-01-09, målnummer B-179-1997

Ledamöter: Hans Stark, Nina Pripp, referent, och Michaël Koch. Enhälligt.

Sekreterare: S.S.