Avstängning

Beskrivning saknas!

Rättsfall29

AD 1999 nr 79: Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare vid ett bageri på grund av påstått dålig personlig hygien. Även fråga om avstängning av arbetstagaren stått i strid med anställningsskyddslagen och kollektivavtal.
AD 2010 nr 79: En arbetstagare som efter avslutad sjukskrivning har velat återgå i arbete har nekats detta av arbetsgivaren. Arbetstagaren har sedermera sagts upp med hänsyn till att han, enligt arbetsgivaren, på grund av sitt hälsotillstånd inte kunde utföra arbete av någon betydelse. På grund av sin inställning i fråga om arbetstagarens arbetsförmågan har, med undantag för en viss begränsad tidsperiod, arbetsgivaren inte betalat ut någon lön för tiden efter uppsägningen. Fråga dels om det har förelegat saklig grund för uppsägning, dels om arbetstagaren har avstängts från arbetet utan att det har funnits särskilda skäl för åtgärden.
AD 1998 nr 1: Arbetsdomstolen har funnit att förutsättningar inte föreligger för en prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen av frågan om det funnits laga skäl för en påstådd avstängning i ett fall där parterna tvistar om det föreligger något anställningsförhållande mellan dem. - Domstolen har med stöd av 3 kap. 6 § tredje stycket lagen om rättegången i arbetstvister företagit målet till avgörande med tre lagfarna domare.
AD 1994 nr 77: En kommun har beordrat en platschef inom kommunens barnomsorg till arbete med att leda verksamheten vid en enda av kommunens förskolor, kombinerat med "ansvar för socialt områdesarbete" i det område där förskolan är belägen. Fråga huruvida det sålunda beordrade arbetet omfattades av platschefens arbetsskyldighet eller beordringen inneburit att beskaffenheten av platschefens tjänst ändrats så i grunden, att han i själva verket skilts från sin dittillsvarande anställning och fick anses ha blivit avskedad från denna. - Vidare fråga huruvida ett förfarande från kommunens sida, som inneburit att platschefen under en längre tid ställts utan arbetsuppgifter i anställningen som platschef, utgjort en enligt gällande kollektivavtal otillåten avstängning av honom.
AD 2007 nr 53: En arbetsgivare har avskedat en facklig förtroendeman och avstängt honom från arbete. Fråga om avskedandet inneburit föreningsrättskränkning och brott mot anställningsskyddslagen. Även frågor om arbetsgivarens skyldighet att varsla och underrätta i samband med avstängningen.
AD 2017 nr 14: En präst i ett mindre trossamfund har sagts upp till följd av en konflikt med bl.a. ärkebiskopen i trossamfundet. Arbetsdomstolen har funnit att konflikten mellan prästen och bl.a. ärkebiskopen varit av sådan allvarlig art att den äventyrade kyrkans verksamhet, att prästen inte varit utan skuld till samarbetssvårigheterna, att det måste ha stått klart för prästen att trossamfundet inte accepterade hans agerande, att det inte varit möjligt att omplacera prästen och att det därför funnits saklig grund för uppsägning. Därutöver fråga om trossamfundet stängt av prästen i strid mot 34 § andra stycket anställningsskyddslagen och om prästen har rätt till lön under den s.k. förlängningstiden, dvs. från det att uppsägningen löpt ut till dess tvisten slutligen avgjorts.
AD 1995 nr 133: Fråga om en avdelningsföreståndare som arbetat vid en vårdcentral avstängts från arbetet i strid mot kollektivavtal och senare avskedats utan laga grund eller i vart fall förflyttats i strid mot avtalet genom att omplaceras till en tjänst som sjuksköterska.
AD 2008 nr 2: En resemontör hos ett företag som tillverkar svetsutrustning m.m. har i samband med ett installationsuppdrag i Kina blivit frihetsberövad under 15 dagar på grund av att han i strid med landets lagstiftning vid ett tillfälle har köpt sexuella tjänster av kvinna. Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägning av arbetstagaren. Dessutom fråga om arbetsgivaren haft rätt att avstänga denne.
AD 2010 nr 62: Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning på grund av bl.a. samarbetsproblem samt skäl för avstängning av en distriktssköterska.
AD 2001 nr 47: Sedan samarbetsproblem uppstått bland lärare i ett arbetslag genomförde skolledningen en enkätundersökning som gav vid handen att problemen orsakades av en viss lärares beteende. Arbetsgivaren träffade då en överenskommelse med lärarens fackliga organisation som innebar att läraren "tjänstebefriades" tills vidare och att arbetsgivaren skulle undersöka möjligheterna att finna en annan placering av henne. Arbetsdomstolen finner att överenskommelsen i förhållande till den enskilde läraren utgjort ett av arbetsgivaren fattat ensidigt beslut innebärande en avstängning av läraren. Domstolen finner emellertid att arbetsgivaren enligt det gällande kollektivavtalet, AB 98, haft vägande skäl för åtgärden och därför inte gjort sig skyldig till något kollektivavtalsbrott.
AD 2015 nr 49: En 56-årig arbetsbristdrabbad arbetstagare i Långsele har haft godtagbar anledning att avböja ett erbjudande om omplacering till Örebro. Arbetstagaren - en kundtjänstmedarbetare vid ett tvätteri - har ansetts ha haft tillräckliga kvalifikationer för en ledig befattning som arbetsledare (teamledare) i produktionen vid tvätteriet.Sedan arbetstagaren sagts upp på grund av arbetsbrist till följd av omorganisation och tvist uppkommit om uppsägningens giltighet har arbetstagaren avstängts från arbetet när hennes arbetsuppgifter till följd av omorganisationen försvunnit. Det har funnits särskilda skäl för avstängningen enligt 34 § andra stycket anställningsskyddslagen.
AD 2014 nr 49: En tjänstemän vid Försäkringskassan har sagts upp under åberopande av att hon brutit mot jävsregler och interna behörighetsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att tjänstemännen inte medvetet handlagt närståendes ärenden men att hon brustit i sin jävskontroll i sådan omfattning att det förtjänar allvarlig kritik. Vid en sammanvägd bedömning har domstolen dock funnit att det inte förelegat saklig grund för uppsägning. Även fråga om det funnits särskilda skäl att avstänga tjänstemannen.
AD 2001 nr 26: Tvist om tillämpningen av en bestämmelse i AB 98, vilken innebär att vissa hälsoundersökningar skall genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. - Efter sammanträde mellan företrädare för en kommun och en hos kommunen anställd idrottslärare undertecknas en överenskommelse om slumpvisa alkoholtester på arbetstid under en viss tid. Sedan ett alkoholtest gett positivt resultat hålls ett nytt sammanträde, som avslutas med att det undertecknas en ny överenskommelse av innebörd dels att alkoholtest skall utföras varje morgon under en viss tid, dels bl.a. att idrottsläraren skall vara hemma från arbetet under två dagar med bibehållen lön. I målet uppkommer följande frågor: a) Har läraren undertecknat överenskommelserna under sådana förhållanden att alkoholtesterna inte har genomförts i nära samförstånd med honom? - b) Har läraren avstängts i strid med bestämmelserna i AB 98? - c) Har kommunen åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen?
AD 1997 nr 26: Sedan en tingsrätt genom dom ogiltigförklarat ett avskedande av en kommunal tjänsteman överklagades domen till arbetsdomstolen av kommunen. På yrkande av arbetstagaren fattade arbetsdomstolen ett interimistiskt beslut om att anställningen skulle bestå till dess tvisten slutligt avgjorts. Kommunen förklarade därefter att avskedandet vidhölls och uppmanade arbetstagaren att lämna arbetsplatsen. Kommunen återkallade sin talan i arbetsdomstolen, som senare avskrev målet från vidare handläggning. Arbetstagaren erhöll senare skadestånd av kommunen enligt 39 § anställningsskyddslagen. - I målet uppkommer bl.a. fråga om arbetstagaren är berättigad till lön för tiden innan arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning. Arbetsdomstolen konstaterar att det för tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen krävs att den dom varigenom avskedandet ogiltigförklarats har vunnit laga kraft. Arbetstagarens anställning och rätt till lön bestod därför till dess att arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning.
AD 2006 nr 100: Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen samt otillåten avstängning enligt anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att vid förhandlingar inte ge en något närmare beskrivning av vad som låg till grund för en uppsägning och avstängning av en arbetstagare samt att arbetsgivaren inte visat att den hade fog för avstängningen.
AD 2003 nr 32: En manlig arbetstagare inom en kommuns öppna psykiatrivård hade ett sexuellt förhållande med en yngre kvinna som var vårdtagare hos kommunen och som deltog i den kulturverksamhet som arbetstagaren bedrev i egenskap av projektledare och handledare. Fråga om arbetstagaren haft ett vårdansvar i förhållande till kvinnan och om det sexuella förhållandet mot den bakgrunden utgör laga grund för avskedande av arbetstagaren. Vidare fråga om tillämpningen av kollektivavtalsbestämmelse om löneavdrag under avstängning.
AD 2016 nr 37: En arbetstagare som var anställd som ishockeyspelare blev av Dopingnämnden avstängd från att utföra organiserad idrottsverksamhet under ett år. Beslutet upphävdes därefter av Riksidrottsnämnden och arbetstagaren återgick i arbete hos arbetsgivaren. För den tid som arbetstagaren kom att vara avstängd - ca två månader - betalade arbetsgivaren varken semesterlön eller lön. Tvisten avser huvudsakligen om arbetstagaren har haft rätt till sådan ersättning. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet.
AD 2004 nr 7: Fråga bl.a. om tjänstgöringshinder förelegat för en deltidsanställd brandman som genomgått utredning med anledning av misstanke om hjärtfel.
AD 2010 nr 51: En tingsnotarie har under en pågående process om ogiltigförklaring av ett avskedande och en uppsägning av honom, med anledning av att han dömts för misshandel, fått besked av lagmannen att han, på grund av brottmålsdomen, inte skulle få något förordnande att på eget ansvar handlägga vissa brottmål. Arbetsdomstolen förordnade att anställningen skulle bestå under tvisten varefter staten medgav talan i målet och i den dom som därefter meddelades ogiltigförklarades avskedandet och uppsägningen. Huvudsakligen fråga om staten, genom att inte förordna notarien, ska anses ha felaktigt avskedat alternativt sagt upp notarien eller ha brutit mot avstängningsförbuden i 35 och 37 §§ anställningsskyddslagen alternativt vägrat att rätta sig efter Arbetsdomstolen dom på så sätt att anställningen upplösts och skadeståndsskyldighet inträtt enligt 39 § anställningsskyddslagen.
AD 2007 nr 33: Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en servicetekniker som vid två tillfällen uppträtt påverkad av amfetamin resp. alkohol vid utförandet av sina arbetsuppgifter och som lagförts för rattfylleri, som begåtts i anställningen. Även fråga om det förelegat särskilda skäl för att stänga av serviceteknikern från arbete.
AD 2007 nr 95: Fråga om det funnits saklig grund för uppsägning av en provningsingenjör som enligt arbetsgivaren har uppvisat bristande kompetens och dåliga arbetsprestationer. Även fråga om avstängning skett i strid med anställningsskyddslagens regler.
AD 1998 nr 82: Fråga om det förelegat grund för avskedande av en arbetstagare som medverkat till att bl.a. utrustning från sjukhus frånhänts arbetsgivaren, ett landsting. - Även frågor om tolkning av bestämmelser i kollektivavtal, § 10 och § 20 i AB 95 om avstängning respektive lön vid avstängning. I domen prövas om det är förenligt med bestämmelserna att avstänga en arbetstagare från tjänstgöring för tiden efter det att åklagaren lagt ned en mot arbetstagaren riktad förundersökning samt om arbetstagaren har rätt att återfå avlöningsförmåner som innehållits under avstängningstiden när han sedan avskedas.
AD 1997 nr 144: En vårdare på ett kommunalt hem för utvecklingsstörda avskedas under påstående om hon har gjort sig skyldig till stölder m.m. I målet uppkommer fråga om vilka omständigheter som kommunen får åberopa som stöd för avskedandet mot bakgrund av de skriftliga preciseringar i detta hänseende som kommunen gjorde efter avskedandet. - Arbetsdomstolen finner att avskedandet har ägt rum utan att det ens har förelegat saklig grund för uppsägning. Fråga om storleken av det allmänna skadeståndet på grund av det obefogade avskedandet. Vidare fråga om allmänt skadestånd på grund av avstängning.
AD 2000 nr 76: En byrådirektör vid dåvarande Statens Invandrarverk sades upp med hänvisning till att det förelåg samarbetssvårigheter. I tvist om uppsägningens giltighet uppkommer frågan om myndigheten har fullgjort sin skyldighet att enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen bereda byrådirektören annat arbete hos myndigheten. Vidare uppkommer frågan om myndigheten gjorde sig skyldig till en otillåten avstängning av arbetstagaren.
MÖD 2002:17: Skadestånd för miljöskada enligt 32 kap. miljöbalken-----En bensinstation fick under drygt två månader kraftigt minskade intäkter pga att en tillfartsväg hade spärrats av för omfattande gatuarbeten. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att avspärrningen var en störning enligt 32 kap. 3 § första stycket 8. Domstolen fann också att företaget hade drabbats av en ren förmögenhetsskada av betydelse och att det var övervägande sannolikt att denna orsakats av vägavspärrningarna. Vid en skälighetsavvägning bedömde MÖD emellertid att skadan var sådan att den fick tålas, främst med hänvisning till störningens orts- och allmänvanlighet men även till att gatuarbeten ansågs vara samhällsnyttiga.
AD 1996 nr 76: En arbetstagare sägs upp på grund av samarbetsproblem och avstängs senare från arbetsplatsen. I mål om ogiltigförklaring av uppsägningen avslår domstolen ett yrkande från arbetsgivarsidan om interimistiskt förordnande om att anställningen skall upphöra. Samtidigt avslår domstolen ett yrkande från arbetstagarsidan om interimistiskt förordnande om att avstängningen skall upphöra.
AD 2007 nr 97: Arbetsdomstolen har i beslut interimistiskt förordnat att en pågående avstängning omedelbart skulle upphöra. Arbetsgivarparten har därefter yrkat att domstolen med ändring av det tidigare beslutet skall förordna om avstängning. Arbetsdomstolen har funnit att förutsättningar inte föreligger för en sådan prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen.
AD 2006 nr 73: Fråga om Försvarsmakten har haft saklig grund för att säga upp en regementschef på grund av personliga skäl efter att han misskött sig och uppträtt kränkande mot värnpliktiga på en årlig kadettbal.
AD 2019 nr 2: Huvudsakligen fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl av en arbetstagare med lång anställningstid. Därvid även fråga om arbetsgivaren uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Enligt arbetsgivarparterna har arbetstagaren vid upprepade tillfällen under en längre period allvarligt brutit mot sina skyldigheter i anställningen genom ett stort antal fall av arbetsvägran och genom att ha uppträtt sarkastiskt och otrevligt mot sina närmaste chefer. Vidare fråga om arbetsgivaren har haft särskilda skäl enligt 34 § 2 st. anställningsskyddslagen för att stänga av arbetstagaren från arbete under viss tid.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator