AD 2002 nr 84

Parter:

Norrbottens läns landsting; Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund; Sveriges Psykologförbund

Nr 84

Norrbottens läns landsting

mot

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Sveriges Psykologförbund.

Mellan Norrbottens läns landsting (landstinget) på ena sidan och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund samt Sveriges Psykologförbund (förbunden) på den andra gäller kollektivavtal, AB 01. Däri återfinns en bestämmelse (§ 8 Mom. 1) som anger att arbetstagaren skall utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Arbetstagaren är vidare skyldig att vid behov bl.a. byta schema eller förskjuta arbetstiden. I avtalets § 11 Mom. 7 finns en bestämmelse om att ordinarie arbetstid vid behov skall anges i ett arbetstidsschema eller liknande, som överenskommes med företrädare för arbetstagarorganisationen. I en anmärkning till denna bestämmelse sägs att vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling, och att om så inte sker eller överenskommelse inte nås fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av bestämmelserna i paragrafen i fråga.

Den ordinarie arbetstiden för anställda på dagtid i landstinget är förlagd mellan kl. 07.00 och kl. 22.00.

Vuxenpsykiatrin i Piteå har efter beslut av landstingsfullmäktige år 2000 fått en ny organisation, som bl.a. innebär ett nytt arbetssätt. Olika yrkeskategorier arbetar inte längre var för sig, utan i särskilda arbetslag bestående av skötare, psykolog, sjukgymnast, läkare, sjuksköterska, kurator och arbetsterapeut. I dessa arbetslag görs bedömningar av vilka åtgärder som varje patient är i behov av. Den nya organisationen innebär även en utökning av de tider en vårdsökande skall kunna få hjälp och för de anställda innebär detta en viss kvällstjänstgöring; arbete måste ske fram till kl. 22.00 en vardagskväll i veckan. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 september 2001.

Vid de förhandlingar som föregick den nu nämnda omorganisationen motsatte sig ett antal arbetstagarorganisationer det nya organisationsförslaget och hävdade att de nya arbetsuppgifterna inte rymdes inom deras respektive medlemmars anställningsavtal. Bland andra de två i målet aktuella förbunden beslöt den 4 september 2001 att utöva tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen bl.a. med motiveringen att "delar av de nya arbetsuppgifterna inte ryms inom anställningsavtalen".

Landstinget har nu väckt talan och, efter viss ändring av yrkandena, yrkat dels att Arbetsdomstolen förklarar att landstinget har rätt att förlägga arbetstid för de i landstinget anställda psykologerna, tillika medlemmarna i Sveriges Psykologförbund, A-B.A. och H.K. och sjukgymnasten, tillika medlemmen i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, G.J. i tidsintervallet mellan kl. 07.00 och kl. 22.00, dels att domstolen förpliktar vart och ett av förbunden att betala allmänt skadestånd till landstinget med 50 000 kr. För tiden intill det slutliga avgörandet har landstinget yrkat att domstolen skall förklara att landstinget har rätt att förlägga arbetstiden för de nyss nämnda arbetstagarna i tidsintervallet mellan kl. 07.00 och kl. 22.00.

Förbunden har bestritt landstingets yrkande om interimistiskt förordnande.

Domstolen har behandlat frågan om interimistiskt förordnande efter föredragning av handlingarna i målet. Parterna har under skriftväxlingen utvecklat sin talan i huvudsak enligt följande.

Landstinget

Vuxenpsykiatrin inom landstinget har omkring 600 anställda och återfinns huvudsakligen på tre platser i landstinget: Malmfältens psykiatri, Vuxenpsykiatrin Piteå älvdals sjukhus samt Vuxenpsykiatrin Sunderby sjukhus. Inom Vuxenpsykiatrin Piteå älvdals sjukhus finns 123 tillsvidareanställda, bland dem de tre i målet aktuella arbetstagarna. I deras enskilda anställningsavtal finns inte någon reglering av arbetstidens förläggning.

Landstinget har, mot bakgrund av bestämmelserna i gällande kollektivavtal och praxis, haft rätt att bestämma om arbetstidens förläggning på det sätt som skett, dvs. med ett kvällspass i veckan per individ. För det fall någon av de berörda arbetstagarna inte skulle kunna arbeta enligt det föreslagna schemat på grund av t.ex. svårigheter med barntillsyn har landstinget förklarat sig vara berett att korrigera schemat med hänsyn till detta.

Arbetsmetoden i den nya organisationen är inte någon nyhet i landstinget. I Malmfältens psykiatri har man sedan 1995 arbetat på det sätt som det nu tvistas om i Piteå, utan att förbunden har motsatt sig detta. I Piteå har Vårdförbundet och Kommunal accepterat den nya organisationen. Akademikerförbundet SSR och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, som först anslöt sig till de båda instämda förbundens tolkningsföreträde av den 4 september 2001, har därefter meddelat att de för sin del återkallar detsamma.

De tre i målet aktuella arbetstagarna har utfört arbete i den nya organisationen sedan september 2001, då den trädde i kraft, med ett enda undantag - något arbete har inte utförts efter kl. 17.00. Anledningen till detta är att deras förbund motsatt sig att medlemmarna arbetar utanför s.k. ekonomiarbetstid. Det är således frågan om arbetstidens förläggning som är tvistig mellan parterna, inte frågan om arbetsuppgifternas innehåll. Att det förhåller sig på det sättet har också skriftligen bekräftats av de båda förbunden på särskild fråga från landstinget i februari i år.

Landstinget har lämnat de tre arbetstagarna förslag till konkreta arbetstidsscheman, men tolkningsföreträdet gäller alltjämt. Landstinget har respekterat detta. Tolkningsföreträdet hindrar emellertid landstinget från att genomföra den nya organisationen fullt ut. Detta får konsekvenser för både patienter och andra anställda. Patienterna tvingas i onödan resa till Sunderby sjukhus, ca 70 km från Piteå, då det på kvällstid fattas psykolog och sjukgymnast vid bedömningen av patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskor och skötare, som också de tidigare arbetade fram till kl. 17.00, får en alltför tuff arbetssituation då de kvällstid tvingas utföra arbete utan sina kolleger. Tvisten om arbetsskyldigheten har pågått sedan september 2001 och verksamheten inom vuxenpsykiatrin i Piteå skadas allvarligt om inte omorganisationen genomförs inom en snar framtid.

Förbunden

Landstingets talan bör avvisas eftersom landstinget saknar fastställelseintresse i detta mål. Yrkandet om interimistiskt beslut skall därför lämnas utan bifall.

Parterna har i de primärförhandlingar som förevarit omorganisationen av Vuxenpsykiatrin Piteå älvdals sjukhus aldrig tvistat om förläggningen av några medlemmars arbetstider, endast om medlemmars arbetsuppgifter. Parterna har varit oense om innehållet i arbetsuppgifterna till den del dessa enligt landstingets mening skulle utföras på annan tid än vad som hittills gällt för de berörda arbetstagarna. Detta framgår av protokollet från den centrala primärförhandlingen den 6 december 2001. Av protokollet från tvisteförhandlingarna den 15 november 2001 framgår att parterna diskuterade de berörda arbetstagarnas arbetsuppgifter. Såvitt går att utläsa av protokollet från de centrala tvisteförhandlingarna berörde parterna inte närmare vad den uppkomna tvisten om arbetsskyldighetens omfattning gällde. Enligt vad Landstingsförbundet enligt protokollet då uttalade fanns det inget konkret beslut om ändrad arbetstidsförläggning och därmed kunde, enligt Landstingsförbundets mening, inte heller någon tvist om arbetsskyldighet uppkomma.

Även om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att de uppkomna tvisterna om arbetsskyldighet gäller frågan om arbetstidens förläggning, vilket alltså förbunden bestrider, saknar landstinget ändå möjlighet att föra den fastställelsetalan som förs i detta mål. I en sådan situation gäller nämligen arbetsskyldighetstvisterna såväl frågan om arbetsuppgifternas innehåll som frågan om arbetstidens förläggning. Att i en sådan situation domstolen endast skulle ta ställning till ett yrkande avseende arbetstidens förläggning löser inte den mellan parterna föreliggande tvisten.

Landstinget har inte rätt att förlägga berörda medlemmars arbetstid på sätt som görs gällande i målet. En sådan arbetstidsförläggning innebär en väsentlig förändring av deras arbetstidsförhållanden och sådana förändringar ligger inte inom landstingets ensidiga beslutanderätt. Allmänt sett gäller att en arbetsgivare inte får utöva sin rätt att bestämma den ordinarie arbetstidens förläggning utan begränsning, särskilt inte i en situation när en arbetstagares ordinarie arbetstid bestämts med hänsyn till föreliggande förhållanden och som gällt för en längre tidsperiod (jfr AD 1940 nr 88). Frågan om arbetstidens förläggning skall också avgöras med hänsyn till sedvänjan inom branschen och till vad som tidigare gällt på arbetsplatsen (jfr Schmidt, Tjänsteavtalet, 1959, s. 223 f.) De berörda arbetstagarna har aldrig tidigare haft sin arbetstid schemalagd, i stället har arbetstiden stadigvarande varit förlagd till dagtid. Den förändring som landstinget önskar genomföra strider mot förutsättningarna för de berörda arbetstagarnas anställningsavtal (jfr AD 1979 nr 66 och 1981 nr 174).

Den nu aktuella frågan kan inte avgöras utan bevisning till belysning av de berörda arbetstagarnas förhållanden. Någon sådan bevisning föreligger inte i målet på det här stadiet. Även av detta skäl saknas förutsättningar att bifalla landstingets yrkandet om interimistiskt beslut.

Skäl

Fastställelseintresse?

Av utredningen framgår att landstinget har genomfört en ny organisation av vuxenpsykiatrin i Piteå, innebärande bl.a. ett nytt arbetssätt med särskilda arbetslag bestående av företrädare för olika personalkategorier. Den nya organisationen medför också viss kvällstjänstgöring. Av utredningen framgår vidare att landstinget i februari 2002 - i syfte att ge förbunden tillfälle till överläggningar om arbetstidens förläggning - för förbunden presenterat ett schemaförslag, innefattande arbete fram till kl. 22.00 en vardagskväll i veckan. Därefter har förbunden den 18 resp. den 19 februari till landstinget angett att berörd personal är anställd på "ekonomitid" och "således inte skyldig att fullgöra ordinarie arbetsuppgifter på tid utanför denna."

De berörda arbetstagarna har, enligt vad landstinget obestritt uppgett, arbetat i den nya organisationen enligt det nya arbetssättet sedan september 2001 men utan att tjänstgöra kvällstid.

Enligt landstingets mening gäller det av förbunden utövade tolkningsföreträdet endast arbetstidens förläggning och yrkandena i målet har utformats mot bakgrund härav. Förbunden däremot hävdar att det tolkningsföreträde som utövats avser arbetsuppgifternas innehåll; i vart fall avser tvisten mellan parterna både arbetsuppgifternas innehåll och arbetstidens förläggning. Landstinget saknar enligt förbunden fastställelseintresse i målet; tvisten mellan parterna löses inte genom att domstolen tar ställning endast till yrkandet om arbetstidens förläggning.

Enligt Arbetsdomstolens mening visar den utredning som för närvarande finns i målet att landstinget har intresse av att få fastställt huruvida de berörda arbetstagarna är skyldiga att arbeta enligt schema innebärande ett kvällspass per vecka.

Sannolika skäl för talan?

Enligt 69 § medbestämmandelagen kan domstol meddela interimistiskt förordnande utan hinder av att part har utövat tolkningsföreträde enligt t.ex. 34 § samma lag. En grundläggande förutsättning för bifall till ett yrkande om interimistiskt beslut är, enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, att parten visat sannolika skäl för sin talan.

Landstinget har, med hänvisning till praxis på arbetsmarknaden och kollektivavtalets bestämmelser, hävdat att det har haft rätt att förlägga arbetstiden för de berörda arbetstagarna på sätt som skett. Enligt förbunden innebär den nya arbetstiden sådana förändringar som inte ligger inom landstingets ensidiga beslutanderätt. Förändringarna strider enligt förbunden mot arbetstagarnas enskilda anställningsavtal.

Arbetsdomstolen gör i denna del följande bedömning.

Som Arbetsdomstolen uttalat i beslutet 1981 nr 174 anses enligt praxis arbetsgivaren ha befogenhet att - som ett utflöde av rätten att leda och fördela arbetet - bestämma om arbetstidens förläggning för den händelse frågan inte är avtalsreglerad och överenskommelse inte kan nås med arbetstagarsidan. Arbetsledningsrätten innefattar emellertid inte en obegränsad och under alla förhållanden gällande befogenhet att totalt ändra arbetstidsförhållandena. På många områden av arbetsmarknaden har läget varit sådant att det skulle vara främmande att ålägga arbetstagare väsentliga och långtgående förändringar av arbetstidsförhållandena. Sådana förändringar kan nämligen mot bakgrund av bl.a. praxis i branschen eller vid företaget uppfattas såsom stridande mot förutsättningarna för berörda arbetstagares anställningsavtal (se AD 1979 nr 66).

Det är ostridigt i målet att de berörda arbetstagarna arbetade dagtid, vilket enligt kollektivavtalet innebär arbete i tidsintervallet kl. 07.00 - kl. 22.00. Arbetstidens närmare förläggning har inte varit uttryckligt reglerad i de enskilda anställningsavtalen. Det har inte framkommit annat än att arbetstiden hittills inte innefattat tjänstgöring på kvällstid på det sätt som är aktuellt i målet.

Den fråga Arbetsdomstolen nu har att ta ställning till är huruvida den av landstinget önskade schemalagda kvällstjänstgöringen mot bakgrund av vad som ovan sagts innebär en så väsentlig förändring av arbetstagarnas arbetstidsförhållanden att landstinget saknar rätt att besluta om den trots att överenskommelse inte kan nås med arbetstagarsidan.

Vad som hittills framkommit i målet om syftet med organisationsförändringen och innebörden av det nya arbetssättet vid Vuxenpsykiatrin Piteå älvdals sjukhus talar för att landstinget, i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser, har rätt att schemalägga arbetstiden för de berörda arbetstagarna på sätt som skett. Vidare kan - med hänsyn till verksamhetens art - av den utredning som för närvarande föreligger i målet inte den slutsatsen dras att det skulle strida mot förutsättningarna för arbetstagarnas enskilda anställningsavtal att kräva att de tjänstgör en kväll per vecka, även om det hittills inte krävts av dem. Arbetsdomstolen gör därför den bedömningen att övervägande skäl talar för att den av landstinget önskade förändringen av de i målet aktuella arbetstagarnas arbetstidsförhållanden är av det slaget att landstinget haft rätt att besluta om den.

Behov av interimistiskt förordnande?

För att ett interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken skall få meddelas krävs, förutom att parten visar sannolika skäl för anspråket, att det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde.

Förbunden har utövat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen och därmed hindrat landstinget från att bedriva verksamhet på det sätt som landstinget funnit behövligt. Mot bakgrund härav bör det genom interimistiskt förordnande klarläggas att landstinget är oförhindrat att förlägga arbetstiden på det tilltänkta sättet, nämligen med kvällstjänstgöring en vardagskväll per vecka. Arbetsdomstolen kan dock inte finna att den föreliggande tvisten ger anledning att helt bifalla ett yrkande med innebörd att domstolen skall förklara att landstinget har rätt att förlägga arbetstiden på vilket sätt som helst inom tidsintervallet kl. 07.00 - kl. 22.00. Eftersom tvisten rör en arbetstidsförläggning med kvällstjänstgöring i viss omfattning bör beslutet begränsas så att kvällstjänstgöring av ifrågavarande omfattning - men inte vidare - möjliggörs.

Arbetsdomstolens ställningstagande

Arbetsdomstolen förklarar att Norrbottens läns landsting, för tid till dess dom i målet föreligger, har rätt att förlägga arbetstid för de i landstinget anställda psykologerna, tillika medlemmarna i Sveriges Psykologförbund, A-B.A. och H.K. och sjukgymnasten, tillika medlemmen i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, G.J., enligt schema som innebär kvällstjänstgöring fram till kl. 22.00 en vardagskväll per vecka.

Dom 2002-07-03, målnummer A-76-2002

Ledamöter: Inga Åkerlund, Inger Mattsson Kasserud och Jarl Karlsson. Enhälligt.

Sekreterare: Klas Lohmander