Arbetsskyldighet

Omfattningen av arbetstagarens arbetsskyldighet avgörs med vägledning av 29/29-principen, vilken utgör en inskränkning i arbetsgivarens i princip fria omplaceringsrätt enligt arbetsgivarprerogativet (se även bastubadarprincipen). Hur långt arbetsgivarens omplaceringsrätt kan sträckas beror således på omfattningen av arbetstagarens arbetsskyldighet. Om arbetsgivarens omplacering medför ett överskridande av arbetstagarens arbetsskyldighet enligt nedan, anses omplaceringen i realiteten vara ett skiljande från anställningen, vilket gör att LAS regler om uppsägning aktualiseras.

Arbetsskyldigheten omfattar alla arbetsuppgifter som utförs för arbetsgivarens räkning, vilket innebär att arbetsgivaren inte utan arbetstagarens samtycke kan överföra sina skyldigheter enligt anställningsavtalet till annan arbetsgivare. Vidare gäller arbetsskyldigheten inom arbetsgivarens naturliga verksamhetsområde, vilket innebär inom kollektivavtalets tillämpningsområde. Det innebär med andra ord att en tjänsteman normalt inte är skyldig att utföra arbete som faller inom arbetares kollektivavtal och tvärtom. Slutligen gäller arbetsskyldigheten inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer, och med detta menas i stort sett bara det att det inte ska krävas någon genomgripande omskolning av arbetstagaren för att denne ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

29/29-principen är en dold klausul i kollektivavtal och gäller både i privat och offentlig sektor. Akademiker, tjänstemän och offentligt anställda har dock en snävare arbetsskyldighet. I stället för att det ska falla inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer undersöks det om omplaceringen innebär att tjänstens beskaffenhet har förändrats i grunden, d.v.s. att arbetstagaren i realiteten har fått en annan anställning än tidigare.

Principen har fått sitt namn efter AD 1929 nr 29 där arbetsdomstolen angav att en kollektivavtalsbunden arbetstagare "är skyldig att mot de avtalsenliga löneförmåner, som gälla för det arbete, vari han är anställd, utföra allt sådant arbete för arbetsgivarens räkning, som står i naturligt samband med dennes verksamhet och kan anses falla inom vederbörande arbetares allmänna yrkeskvalifikationer."

29/29-principen är en tolkning av arbetstagares arbetsskyldighet enligt kollektivavtal och avvikande reglering kan finnas i såväl kollektivavtal som arbetstagares personliga anställningsavtal (även om detta är ovanligt). Det har i den juridiska litteraturen antagits att principen gäller även för utanförstående arbetstagare som är anställda hos kollektivavtalsbunden arbetsgivare och anställda hos utanförstående arbetsgivare, men detta har ännu inte prövats i domstol.