AD 2008 nr 107

Parter:

Skogs- och Träfacket; Föreningen Sveriges Skogsindustrier; SCA Timber Aktiebolag

Nr 107

Skogs- och Träfacket

mot

Föreningen Sveriges Skogsindustrier och SCA Timber Aktiebolag i Sundsvall.

Bakgrund

Mellan Föreningen Sveriges Skogsindustrier (Skogsindustrierna) och Skogs- och Träfacket (förbundet) gäller kollektivavtal, det s.k. sågverksavtalet. SCA Timber AB (bolaget) är medlem i Skogsindustrierna och är därmed bundet av detta avtal.

Bolaget, som ingår i SCA-koncernen, driver bl.a. Tunadals Sågverk (sågverket) med cirka 125 anställda.

Sågverksarbetaren C.L., som är medlem i förbundet, har varit anställd hos bolaget sedan år 1974. Han innehar flera fackliga förtroendeposter, bl.a. som vice ordförande i den lokala fackklubben, ledamot i förbundets styrelse och ordförande i ett s.k. europeiskt företagsråd (European Works Council). Vidare är han arbetstagarrepresentant i moderbolagets styrelse.

I den dagliga driften på sågverket används truckar för transport av t.ex. sågat virke och stockar. Sedan år 1989 har bolaget anlitat entreprenörer för truckarbetet. Vid den i målet aktuella tidpunkten anlitade bolaget BT Svenska AB (BT) som huvudentreprenör. BT, som i första hand endast tillhandahöll truckar, anlitade bl.a. med avseende på truckförare i sin tur underentreprenörer, såvitt nu är i fråga Sundsvalls Hamn (Hamnen) under åren 2004 och 2005 samt Proffice Sverige AB (Proffice) från och med år 2006. Efter det att Hamnen under sommaren 2005 sade upp sitt samarbete med BT blev samtliga truckförare hos Hamnen uppsagda med sista anställningsdag den 31 december 2005. BT ingick därefter ett avtal med Proffice för att lösa personalsituationen från och med den 1 januari 2006. Proffice tog över tio av de 23 truckförare som tidigare hade varit anställda av Hamnen och nyanställde tretton.

Den 14 december 2005 sjukskrev sig ett antal av de vid sågverket arbetande truckförare som inte hade fått anställning hos Proffice. För att täcka den uppkomna bristen, och då Hamnen inte stod för extrabemanning för tiden fram till årsskiftet, vände sig BT till Proffice, vilket resulterade i att tio av de truckförare som hade anställts från och med den 1 januari 2006 började arbeta på sågverket redan denna dag. Samma dag utförde skyddsombud hos sågverket, efter kontakt med C.L., kontroller av de nya truckförarna. Bl.a. kontrollerades om truckförarna hade s.k. truckkort. I målet är tvistigt dels vad som föregick dessa kontroller, dels vilken karaktär de hade.

Med anledning av händelserna den 14 december 2005 sände bolaget ett brev med följande lydelse till C.L. på hans hemadress.

Påverkan av skyddsombud

Med anledning av information som vi erhållit i samband med att en truckförare anställd av Proffice beskyllts för att ej inneha korrekt utbildning anser jag mig tvungen att skriva detta brev till dig.

Under eftermiddagen den 14 december blev truckföraren R.E. på ett mycket burdust sätt kontrollerad av skyddsombudet G.Å. med avseende på om han hade korrekt truckförarutbildning samt om han hade utbildning i heta arbeten. R. hade korrekt truckförarutbildning men ej utbildning i heta arbeten och han blev då muntligen "varnad" av skyddsombudet.

Om något skyddombud har frågor eller synpunkter på en entreprenör eller av denne anställda/anlitad personal ska de vända sig till arbetsledningen för entreprenören i fråga och arbetsledningen på sågverket för att klarlägga ärendet.

Reglerna som gäller inom sågverket och inom SCA gällande utbildning hos truckförare är att de givetvis ska ha korrekt truckförarutbildning och att de ska få genomföra en brandskyddsutbildning. Kravet på brandskyddsutbildningen är en policy inom SCA och det är tillräckligt om personen genomfört en sådan inom en rimlig tid efter att personen börjat sin anställning. Med andra ord är kontrollen kring heta arbeten felaktig.

Enligt uppgift fick G.Å. mycket kraftiga instruktioner från dig som facklig representant att utföra denna kontroll som till del var felaktig. Våra skyddsombud gör generellt sett ett bra arbete och är en viktig kugge i sågverkets skyddsarbete. Att du som facklig representant missbrukar deras befogenheter genom de påtryckningar som du gjort är mycket allvarligt.

För din kännedom var R.E. ansluten till Skogs- och Träfacket och han blev så illa berörd av detta att han sade upp sig från Proffice. Han har också tagit upp detta med avdelning 3 i Östersund.

Jag vill tydligt påpeka att ditt fackliga arbete inom sågverket ska röra just de medlemmar som är anslutna till den lokala fackklubben. Agerande av denna typ är illojalt mot företaget och skadar anseendet hos skyddsombuden som försöker utöva sitt arbete på ett bra sätt.

Tunadal 2006-01-03

J.L.

Sågverkschef

För kännedom: H.A.

Personalakten

Tvistefrågorna i målet gäller om brevet utgör eller innefattar åtgärder som har inneburit en kränkning av föreningsrätten och som har skadat C.L. och hindrat honom i hans fackliga arbete samt om bolaget genom brevet har vidtagit en otillåten disciplinär åtgärd mot C.L.

Parterna har förhandlat i tvisten utan att kunna enas.

Yrkanden m.m.

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att utge allmänt skadestånd till C.L. med 100 000 kr och till förbundet med 50 000 kr. Vidare har förbundet yrkat ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 11 december 2006, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandena och inga belopp har vitsordats som i och för sig skäliga. Ränteyrkandena har vitsordats.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Händelseförloppet den 14 december 2005

Det uppstod oreda på sågverket den 14 december 2005 när truckförarna från Proffice började arbeta. Flertalet av dessa truckförare hade inte tidigare arbetat på sågverket. Stora virkespaket om tre till fyra ton hamnade fel eller välte, vilket gjorde att det förelåg risk för skador. En diskussion rörande säkerheten uppstod bland bolagets anställda. Vissa var rädda för att de skulle bli påkörda eller hamna under en virkeslast. Härigenom uppkom en direkt störning i arbetet. De sågverksanställda undrade om de nya truckförarna hade tillräcklig kompetens eller om dessa behövde mer stöd och utbildning och kontaktade därför den lokala fackklubben. I normala fall skulle de ha vänt sig till L.W., som var klubbordförande och huvudskyddsombud, men han var sjuk. I stället kontaktades vice ordföranden i klubben, C.L., som arbetade i justerverket. C.L. försökte per telefon få kontakt med P.M., som var huvudskyddsombud vid Hamnen, men denne var ledig. C.L. och skyddsombudet G.Å. kom då överens om att man skulle be skyddsombuden på sågverket att fråga de nya truckförarna om de hade erforderlig utbildning. Enligt sågverkets skyddsbestämmelser krävs giltigt truckkort. Avsikten var att förbundet, för det fall de aktuella truckförarna inte hade erforderlig utbildning, skulle informera arbetsgivaren och ställa krav på att utbildning skulle tillhandahållas. Även andra skyddsombud kontaktades. C.L. gav inte några särskilda instruktioner om hur kontrollerna skulle gå till. Han har inte heller haft någon inblick i hur kontrollerna utfördes, utan överlät detta helt till skyddsombuden. När hans skift upphörde och han skulle lämna arbetsplatsen sade han till skyddsombuden att de kunde göra likadana kontroller på det följande skiftet.

G.Å. blev senare uppkallad till produktionschefen T.H. med anledning av kontrollerna. G.Å. lämnade en redogörelse för händelseförloppet i enlighet med det som sagts ovan.

L.W. tog över frågan när han återkom till arbetet. Han rapporterade till arbetsledningen i fråga om vilka truckförare som saknade utbildning och dessa fick inom en tvåveckorsperiod sina bevis.

Skyddsombudens verksamhet vid bolaget

Det som skedde den 14 december 2005 är att betrakta som informationsinhämtning i enlighet med den praxis som vid den aktuella tidpunkten gällde vid bolaget och var sanktionerad av detta. Skyddsombuden skulle i den löpande verksamheten ha ögonen öppna så att olyckor skulle kunna undvikas. Om fara förelåg eller om information behövde inhämtas kunde skyddsombuden agera direkt utan att först vända sig till arbetsledare. De vanligaste exemplen på ett sådant agerande utgjorde påpekanden om att någon skulle ta på sig sin hjälm, stänga luckor på visst sätt eller använda skyddskläder, dvs. normal skyddsverksamhet. Skyddsombuden kunde och kan inte beordra en viss åtgärd, t.ex. i en situation då en arbetare vägrar ta på sig sin hjälm efter ett påpekande. I ett sådant fall vänder sig skyddsombudet till arbetsledningen. Skyddsombudens verksamhet har varit en viktig del i bolagets säkerhetsarbete. Om någon arbetare trakasserar ett skyddsombud t.ex. i samband med ett påpekande, har bolaget vidtagit åtgärder mot sådana trakasserier, ytterst genom uppsägning.

Brevet av den 3 januari 2006

Bolagets brev av den 3 januari 2006, undertecknat av sågverkschefen, innehåller åtgärder enligt förtroendemannalagen och medbestämmandelagen enligt följande.

I tredje stycket anges vilken arbetsordning som ska gälla för skyddsombuden i samband med kontroller av säkerheten vad avser entreprenörer. Den innebär att skyddsombuden ska vända sig direkt till arbetsledningen för bolaget eller entreprenören. Detta utgör en ny ordning jämfört med hur skyddsombuden tidigare arbetat.

I sista stycket anges att C.L:s fackliga arbete inte får röra andra än medlemmar anslutna till den lokala fackklubben. Även detta är en ny arbetsordning som står helt i strid med vad som tidigare gällt. Fackklubben har alltid varit inblandad i andra frågor än sådana som direkt berört medlemmar, t.ex. bevakning av kollektivavtalets tillämpning beträffande icke-medlemmar, frågor rörande sommararbetare och i skyddsverksamheten.

Bolaget riktar vidare skarp kritik mot C.L. Han anklagas för illojalitet samt för att ha missbrukat skyddsombudens ställning och skadat förtroendet för dessa. Han påstås vidare ha gett kraftiga instruktioner om kontrollerna och i detta ligger att det gjorts på ett felaktigt sätt. Brevet utgör en disciplinär åtgärd. Det är inte en tillrättavisning. Av brevet i sig samt även av det faktum att brevet dels skickades hem till C.L., dels lades i hans personakt, framgår att det är en bestraffning och att det skedda kan komma att läggas honom till last i framtiden, trots att han handlade på ett korrekt sätt.

Personalchefen H.A. kallade C.L. till ett möte och frågade om det inte vore bäst om han avstod från sin plats som arbetstagarledamot i moderbolagets styrelse med anledning av den uppkomna tvisten. Under ett styrelsemöte tog bolagsjuristen upp frågan om C.L. mot bakgrund av tvisten ansåg att han skulle delta i mötet. Klimatet i styrelsen har påverkats efter detta.

Det inträffade har varit föremål för återkommande diskussioner i klubben, bolagsstyrelsen och den europeiska fackliga verksamheten. Man har frågat sig om bolaget inte har förtroende för C.L. mot bakgrund av de allvarliga anklagelser som har framförts mot honom.

De åtgärder som bolaget vidtagit genom brevet innebär långtgående begränsningar av C.L:s och klubbens fackliga arbete. Bolagets åtgärder har skadat C.L. i hans roll som facklig företrädare. Han har tagit mycket illa vid sig och känt sig djupt kränkt.

Bolagets brev följdes av en skrift av den 9 januari 2006 från L.W. till bolaget. Efter de införda nyordningarna ville han "att anklagelsen tas tillbaka och att vi samtidigt i det ordinarie arbetet i skyddskommittén klargör ansvar och befogenheter för skyddsorganisationen". L.W:s uppfattning var att det förelåg något nytt och att arbetet med skyddsverksamheten i fortsättningen inte skulle få bedrivas på sedvanligt sätt.

Brevet av den 3 januari 2006 utgör en disciplinär åtgärd som är otillåten enligt 62 § medbestämmandelagen. Sågverksavtalet innehåller inte några bestämmelser som ger bolaget rätt att vidta disciplinära åtgärder. C.L:s agerande påstås ha inkräktat på arbetsledningsrätten och han påstås ha gjort sig skyldig till illojalitet Ett sådant handlande utgör kollektivavtalsbrott som kan medföra skadeståndsskyldighet. Enligt § 11 punkten 2 i sågverksavtalet gäller nämligen följande.

Varje anställd ska utföra det arbete som arbetsledningen anvisar samt följa gällande lokalavtal och i övrigt de föreskrifter som gäller för arbetet.

Eftersom bolaget har möjlighet att påstå att C.L. gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott som medför skadeståndsskyldighet kan bolaget inte vidta en disciplinär åtgärd mot honom utan att göra sig skyldigt till brott mot 62 § medbestämmandelagen och ådra sig skadeståndsskyldighet. Det finns enligt förbundet inte något krav på att ett sådant brott har konstaterats. Det bestrids i och för sig att C.L. gjort sig skyldig till brott mot kollektivavtalet.

Grunderna för talan

Bolagets brev till C.L. av den 3 januari 2006 är att anse som en åtgärd enligt medbestämmandelagen och förtroendemannalagen. Detta följer av att bolagets brev dels innefattar en åtgärd att införa en ny arbetsordning för skyddsverksamheten och en åtgärd att begränsa det fackliga arbetet till endast medlemmar, dels en disciplinär åtgärd, dvs. en åtgärd med bestraffningssyfte.

De i brevet innefattade åtgärderna utgör en kränkning av C.L:s föreningsrätt samt ett intrång i förbundets verksamhet i strid med 8 § medbestämmandelagen.

Brevet innefattar vidare åtgärder som har skadat C.L. och hindrat honom i hans fackliga arbete i strid med 3 § förtroendemannalagen och grunderna för denna lag samt utgjort ett intrång i förbundets verksamhet i strid med samma lag.

Det som läggs C.L. till last, dvs. ingrepp i arbetsledningen och missbruk av skyddsombudens ställning samt illojalitet, skulle, om påståendena vore riktiga, kunna utgöra grund för skadeståndskrav från bolagets sida för brott mot sågverksavtalet. Detta innebär att bolagets disciplinåtgärd är otillåten enligt 62 § medbestämmandelagen. Sågverksavtalet medger nämligen inte en rätt för bolaget att vidta disciplinära åtgärder.

Bolaget har på dessa grunder ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot C.L. och förbundet.

Arbetsgivarparterna

Rättslig bakgrund till bolagets brev till C.L.

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet i kraft av sin arbetsledningsrätt. Det tillkommer arbetsgivaren att vidta olika slags kontroller med stöd av denna rätt. Arbetsgivaren har vidare enligt arbetsmiljölagen ett arbetsmiljöansvar, som innebär bl.a. följande. Arbetsgivaren ansvarar för att det råder tillfredsställande skyddsförhållanden på arbetsplatsen och leder skyddsarbetet. Då flera arbetsgivare verkar på samma fasta driftsställe måste de samarbeta i säkerhetsfrågor. Den som råder över det fasta driftsstället är ansvarig för samordningen av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall. Detta ansvar omfattar emellertid endast de risker som är en direkt följd av att flera företag verkar på samma arbetsställe. Varje arbetsgivare ansvarar således för sina arbetstagare.

Ett skyddsombud ska företräda arbetstagarna i det bolag där denne är anställd och har således inte någon rätt enligt arbetsmiljölagen att företräda arbets-tagare i ett bolag där denne inte är anställd, t.ex. arbetstagare hos en entre-prenör. Ett skyddsombuds befogenheter omfattar därför över huvud taget inte andra företag som arbetar på samma arbetsställe, såsom en entreprenör.

Vill skyddsombudet kräva någon arbetsmiljöåtgärd, t.ex. en kontroll av något slag, inom sitt verksamhetsområde - som alltså är begränsat till arbetstagarna på det egna företaget - ska denne först vända sig till sin arbetsgivare och begära sådana åtgärder. Om arbetsgivaren inte reagerar kan skyddsombudet enligt arbetsmiljölagen vända sig till Arbetsmiljöverket, som ska ta ställning till om föreläggande eller förbud ska meddelas. Ett skyddsombud har således normalt inte rätt att ta över arbetsgivarens arbetsledningsrätt.

Gäller det arbetsmiljöbrister hos en entreprenör är det också, utifrån arbetsmiljölagens regler, lämpligt att skyddsombudet vänder sig till sin arbetsgivare, särskilt om arbetsgivaren står i kontraktsförhållande med entreprenören. Ett skyddsombud kan därutöver, för att påtala en arbetsmiljöbrist, vända sig till ledningen för entreprenörsbolaget samt till det bolagets skyddsombud och fackliga representanter. Under inga förhållanden kan ett skyddsombud i ett bolag ta över en entreprenörs arbetsledningsrätt och utan dennes och sin egen arbetsgivares godkännande utföra olika slags kontroller av entreprenörens personal.

Det kan tilläggas att ett skyddsombud vid omedelbar och allvarlig fara för en arbetstagares liv eller hälsa har rätt att vidta ett s.k. skyddsombudsstopp i det bolag där denne är anställd. Ett sådant stopp innefattar ett ingrepp i arbetsledningsrätten. Även i detta fall gäller dock att skyddsombudet i första hand ska försöka få rättelse genom att vända sig till arbetsgivaren.

Närmare om truckverksamheten och bolagets avtal med entreprenören

Enligt entreprenadavtalet mellan bolaget och BT har BT haft det fulla ansvaret för uppdraget att handha truckhanteringen vid bolaget. Uppdraget har innefattat bl.a. att stå för erforderliga fordon, arbetsledning och personal, såsom truckförare. I uppdraget har även ingått service och underhållsarbete på fordonen. BT har för att täcka personalbehovet avseende truckförare anlitat bemanningspersonal från bl.a. Hamnen och Proffice. Bolaget har alltså inte haft något avtal med dessa bolag.

När det gäller arbetets utförande stadgas i entreprenadavtalet bl.a. att det åligger BT att efterleva samtliga anvisningar, rutiner och arbetsbeskrivningar som vid varje tillfälle tillämpas av bolaget. Det stadgas vidare att BT:s ersättning på visst sätt baseras på sågverkets produktion. Under rubriken "Arbetarrättigheter/skyldigheter" anges bl.a. följande. BT och dess anställda ska ha erforderlig kompetens avseende såväl produktion som miljö. BT förbinder sig att tillse att BT:s anställda och av BT anlitade underentreprenörer har en god och säker arbetsmiljö. BT förbinder sig vidare att tillse att gällande regler och rekommendationer avseende arbetsmiljö och säkerhet till alla delar följs. Av avtalet framgår vidare bl.a. att bolaget har samordningsansvaret för den verksamhet som bedrivs vid sågverket och att bolaget inte har haft ansvar för sådana risker som enbart berör truckförarna.

Arbetsmiljöarbetet vid bolaget

Vid sågverket finns cirka tio skyddsombud med olika skyddsområden. Det bedrivs ett väl fungerande skyddsarbete. Skyddsronder genomförs regelbundet på avdelningarna. I dessa ronder deltar både arbetsledningen och skyddsombud. BT medverkar i skyddsarbetet vid bolaget precis som föreskrivs i entreprenadavtalet. Vid bl.a. regelbundna möten har bolaget och BT behandlat frågor avseende truckverksamheten, däribland även i förekommande fall arbetsmiljöfrågor. Vid ett tillbud eller en olycka som direkt berörde truckverksamheten utredde BT saken och gjorde anmälan till Arbetsmiljöverket.

Den normala gången för en arbetsmiljöfråga som liknar den i målet är följande. Om en risk identifieras i bolagets eller en entreprenörs verksamhet vänder sig arbetstagaren eller skyddsombudet direkt till arbetsledningen. Kontakt kan även tas med skyddsombud, huvudskyddsombud, eller förbundet, vilka i sin tur tar kontakt med arbetsledningen, alternativt med arbetsledningen hos entreprenören, eller entreprenörens skyddsombud/förtroende-män. Arbetsgivaren eller entreprenören bestämmer sedan vilka åtgärder som ska vidtas.

Det finns ingen praxis på bolaget som innebär att förbundet eller skyddsombuden har rätt att ta över arbetsgivarens arbetsledningsrätt och på eget initiativ vidta olika typer av kontroller av bolagets anställda. Än mindre förekom-mer det att skyddsombuden lämnar sitt eget arbete utan att ha kontaktat arbetsledningen för att därefter utföra diverse kontroller av personalen hos en entreprenör. Det kan tvärtom konstateras att man vid bolaget följer den ordning som föreskrivs i arbetsmiljölagen.

Det kan tilläggas att om kontakt tas med arbetsledningen i ett fall liknande det i målet så tar ledningen kontakt med BT:s arbetsledning, eftersom BT i förhållande till bolaget var ansvarigt för att truckförarna hade erforderlig utbildning.

Händelseförloppet den 14 december 2005

Bolaget har löpande informerat det lokala facket om de förändringar som var på gång beträffande truckhanteringen genom ett flertal informationsmöten under perioden juni 2005-december 2005. Tretton truckförare som varit anställda vid Hamnen fick den 13 december 2005 besked om att de inte skulle få anställning hos Proffice, när Proffice från den 1 januari 2006 skulle svara för bemanningen av truckförare. Dagen därpå, dvs. den 14 december 2005, var ett antal av dessa tretton truckförare sjukskrivna, vilket medförde att nya truckförare från Proffice anlitades av BT för att utföra arbete på sågverket. Vissa av de nya truckförare hade tidigare arbetat som extrapersonal vid Hamnen. Proffice var med andra ord ingen ny aktör vid bolaget vid den aktuella tidpunkten.

Den kontroll av truckförarna från Proffice som den 14 december 2005 utfördes av skyddsombuden G.Å. och TO.H. skedde på uppmaning av C.L. I tjänst var inledningsvis ungefär tre av dessa truckförare. Kontrollen gällde om truckförarna hade truckförarutbildning samt utbildning i s.k. heta arbeten (t.ex. svetsning). Skyddsombuden stoppade truckverksamheten, dvs. truckarna, varefter frågor ställdes till truckförarna. De begärde också att få se s.k. truckkort. Truckförare har omvittnat att kontrollerna gick bryskt tillväga och att till och med en muntlig varning utdelades till en truckförare. Bolaget har också från en truckförare fått uppgiften att denne i direkt anslutning till kontrollerna sagt upp sig från Proffice med hänvisning till det inträffade.

Varje kontroll varade fem till tio minuter och under denna tid låg truckverksamheten nere. En av kontrollerna innebar dessutom att en truckförare helt avbröt arbetet och åkte iväg för att hämta sitt truckkort. Eftersom truckverksamheten under viss tid har stoppats av skyddsombuden och eftersom dessa i samband därmed utfört de aktuella kontrollerna, har ett ingrepp skett i bolagets arbetsledningsrätt. Uppehåll i truckverksamheten, även små sådana, påverkar eller innebär stor risk för påverkan av produktionen vid sågverket; störningar i truckverksamheten kan därför leda till både större och mindre produktionsbortfall. Även BT var beroende av att produktionen inte stördes eftersom produktionsutfallet påverkade den ersättning som BT erhöll från bolaget. Kontrollerna medförde utöver störningar i produktionen också att kritik framfördes från BT till bolaget. Det innebär att bolagets affärsförhållande med entreprenören kan ha skadats eller att risk för sådan skada i vart fall funnits.

Det har inte endast handlat om allmän informationsinhämtning, dvs. allmänna observationer av verksamheten som kan göras i samband med vistelse eller arbete på sågen. Även förbundet har beskrivit händelsen utifrån att det varit fråga om kontroller. Av L.W:s brev till bolaget framgår att C.L. "beslöt" vidta åtgärderna för att "säkerställa säkerhet och hälsa".

Centralt i målet är att varken C.L., huvudskyddsombudet eller skyddsombuden har tagit någon som helst föregående kontakt med bolagets ledning eller arbetsledning innan kontrollerna vidtogs. Inte heller har någon föregående kontakt skett med BT:s ledning eller arbetsledning, eller med Proffice. Detta står i strid mot den ordning som arbetsmiljölagen föreskriver och den ordning som tillämpas på bolaget. Bolaget har därför inte känt till att kontroller skulle genomföras. Först i efterhand har detta kommit till bolagets kännedom genom att BT uttryckte klagomål. Eftersom föregående kontakt inte togs med bolaget eller entreprenören har C.L. och skyddsombuden över huvud taget inte kunnat bedöma relevansen i kontrollerna.

Bolagets agerande efter händelsen

Händelserna föranledde sågverkschefen vid bolaget, J.L., att skriva ett brev till C.L:s den 3 januari 2006. Bolagets syfte med brevet var att klarlägga hur arbetsmiljöarbetet bör skötas på bolaget och att det är bolaget som ska leda och fördela arbetet. Den uppfattning som bolaget härigenom kommunicerat grundar sig på arbetsmiljölagens regler. Bolaget ansåg att det var viktigt att klarlägga sin uppfattning härvidlag, eftersom C.L. och skyddsombuden inte följt den ordning som arbetsmiljölagen föreskriver eller som normalt tillämpas vid bolaget. Bolaget ansåg att det var nödvändigt att göra de påpekanden som finns i brevet eftersom bolagets och entreprenörens verksamhet hade berörts av kontrollerna samt eftersom saken också berörde bolagets och entreprenörens skyddsarbete.

Brevet skrevs först efter att bolaget kontrollerat att det uppfattat händelseförloppet korrekt, bl.a. såvitt gäller C.L:s roll. Det gjordes bl.a. genom att T.H. talade med G.Å. Denne uppgav att kontrollerna hade skett på inrådan av C.L. och det var också den allmänna uppfattningen på bolaget att det var så det förhöll sig.

Det bestrids att brevet utgör en erinran eller en s.k. LAS-varning. Det utgör inte heller en disciplinär åtgärd.

Brevet är ställt till C.L., eftersom bolaget ansåg det vara naturligt att kommunicera sin uppfattning direkt till honom. Det anges vilken ordning som gäller på företaget och som följer av arbetsmiljölagen, t.ex. i fråga om arbetsledningsrätten. Det bolaget angett i dessa avseenden är korrekt. Tonen i brevet är saklig och det är i allmänna ordalag och upplysningsvis som det anges att "[a]gerande av denna typ är illojalt mot företaget och skadar anseendet hos skyddsombuden som försöker utöva sitt arbete på ett bra sätt". Det påstås inte att C.L. medvetet agerat på ett illojalt sätt. Brevet innehåller inga hot om sanktioner, som t.ex. uppsägning. Det anges i brevet att det läggs i personakten. Inte heller detta konstituerar en sanktion av något slag.

Framför allt har bolaget velat påpeka och klargöra att C.L. i den uppkomna situationen borde ha tagit kontakt med arbetsledningen hos bolaget och/eller entreprenören. Det har funnits anledning att klargöra bolagets uppfattning genom att göra de uttalanden som skett. Brevet innehåller berättigad kritik av C.L:s felaktiga handlande.

Någon nyordning har inte införts genom brevet. Att man ska vända sig till arbetsledningen om man har klagomål framgår av arbetsmiljölagen. Bolaget har inte gjort gällande att man inte får påpeka brister. Arbetsgivaren har endast invänt mot det systematiska förfarandet att stoppa truckverksamheten. Det är givet att uttalandet om att det fackliga arbetet endast ska röra de egna medlemmarna ska ses mot bakgrund av att truckförarna var verksamma hos en entreprenör och att det fackliga arbetet ska röra det egna bolaget.

C.L. har lång erfarenhet av fackligt arbete på bolaget och god kännedom om skyddsombudens roll. Bolaget har inte tidigare eller senare framfört kritik gentemot C.L:s sätt att utföra sitt fackliga arbete.

De frågor som senare, när tvist uppkommit, ställts till C.L. om hans styrelseuppdrag och den skada han påstås ha lidit till följd av dessa har ingen direkt koppling till brevet.

Disciplinär bestraffning?

Det kan vitsordas att Sågverksavtalet inte innehåller några regler om disciplinära åtgärder. Bolaget har heller inte vidtagit någon disciplinär påföljd och bolaget påstår inte att C.L. har gjort sig skyldig till ett skade-ståndsgrundande brott mot sågverksavtalet. Brevet har inte skrivits med utgångspunkt i att C.L. skulle ha brutit mot lojalitetsplikten. Bolaget har i brevet enbart klargjort att agerande av denna typ är illojalt, vilket alltså inte innefattar någon värdering av vad C.L. har insett härvidlag.

Grunderna för bestridandet

Bolagets brev till C.L. utgör inte en sådan åtgärd som avses i 8 § medbestämmandelagen. Bolagets syfte har inte heller varit att förmå C.L. att inte utnyttja sin föreningsrätt eller att ingripa mot honom för att han har utnyttjat den. Således har han inte heller lidit någon skada till följd av bolagets handlande. Det har inte skett något intrång i förbundets verksamhet.

Bolagets handlande innebär inte att C.L. har hindrats att fullgöra sitt fackliga uppdrag. Bolagets syfte har inte varit att hindra honom i hans uppdrag. Således har inte heller konsekvensen blivit att C.L. har hindrats. Bolagets syfte har i stället varit att klarlägga hur arbetsmiljöarbetet bör skötas på bolaget och att det är bolaget som ska leda och fördela arbetet.

Under alla förhållanden har bolagets handlande varit berättigat och skett med fog mot bakgrund av det inträffade.

Det bestrids att brevet utgör en disciplinär åtgärd i strid med 62 § medbestämmandelagen. Bolagets syfte med brevet har varit att klarlägga hur arbetsmiljöarbetet bör och ska skötas på bolaget. Brevet utgör med andra ord inte en påföljd för ett kollektivavtalsbrott bestående i ett brott mot lojalitetsplikten. Bolaget har inte heller påstått att C.L. har brutit mot lojalitetsplikten.

Domskäl

Tvisten

Vid Tunadals Sågverk har sedan länge anlitats entreprenörer för trucktransporter. Det har gällt tillhandahållandet av såväl truckar som förare. Den 14 december 2005 utförde sågverkets skyddsombud - efter kontakt med vice ordföranden i den lokala fackklubben C.L. - kontroller av nya truckförare. Bl.a. kontrollerades om truckförarna innehade s.k. truckkort. Med anledning av dessa kontroller sände sågverkschefen vid bolaget, J.L., den 3 januari 2006 ett brev till C.L. med rubriken "Påverkan av skyddsombud", vars innehåll återgetts i domens inledning.

Tvisten i målet rör frågan om detta brev inneburit en kränkning av föreningsrätten, brott mot förtroendemannalagen och en otillåten disciplinär åtgärd mot C.L.

Utredningen i målet

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med C.L. samt vittnesförhör med klubbordföranden, tillika huvudskyddsombudet L.W. och skyddsombudet G.Å. På arbetsgivarparternas begäran har det hållits vittnesförhör med sågverkschefen J.L. och produktionschefen T.H. Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

Händelseförloppet

Av utredningen i målet framgår att parterna i stora delar är överens om händelseförloppet den 14 december 2005 och därefter. Vad som har framkommit kan sammanfattas enligt följande.

Vid den i målet aktuella tidpunkten anlitade bolaget för trucktransporter, beträffande såväl truckar som truckförare, entreprenören BT, som med avseende på förare i sin tur anlitade Hamnen som underentreprenör. Efter det att Hamnen under sommaren 2005 hade sagt upp sitt avtal med BT samt meddelat att det inte skulle stå för extrabemanning, tecknade BT ett nytt avtal med Proffice som gällde från och med den 1 januari 2006. Proffice tog över tio av de truckförare som tidigare hade varit anställda av Hamnen och nyanställde tretton truckförare. Den 14 december sjukanmälde sig ett antal av de av Hamnen anställda truckförarna vid sågverket och BT vände sig därför till Proffice för att ta in extrapersonal. Detta medförde att tio av de truckförare som hade anställts från och med årsskiftet började arbeta på sågverket redan denna dag. Bland vissa sågverksanställda uppstod med anledning härav oro rörande säkerheten och ordningen, varvid de vände sig till bl.a. G.Å., som i sin tur kontaktade klubbens vice ordförande C.L. eftersom ordföranden L.W. var sjuk. C.L. och G.Å. har berättat att de upplevde situationen som kaotisk samt att även de var bekymrade över säkerheten. C.L. försökte få kontakt med P.M., som var Hamnens skyddsombud, men denne hade frivecka. C.L. har berättat att det efter en diskussion mellan honom och skyddsombuden bestämdes att de skulle tillfråga truckförarna om de hade erforderlig utbildning enligt sågverkets skyddsbestämmelser. Bolagets produktionschef T.H. har berättat att G.Å. på förfrågan sagt till honom att C.L. hade gett honom i uppdrag att genomföra kontrollerna. G.Å. har, å sin sida, uppgett att han inte riktigt minns samtalet, men anser i vart fall inte att han fick "kraftiga instruktioner" utan att C.L. i normal samtalston sade till honom: "Så här ska du göra". C.L. har förklarat att han inte gav skyddsombuden några "kraftiga instruktioner" om kontrollerna samt att han inte heller sade något om hur de skulle gå till eftersom det inte var något märkvärdigt. C.L. var inte närvarande vid kontrollerna, som utfördes av bl.a. G.Å. G.Å. har berättat att han stoppade truckarna och ställde frågor till förarna samt att han inte förstår varför han skulle ha uppfattats som burdus. När C.L. hade arbetat färdigt för dagen träffade han skyddsombuden som skulle gå på nästa skift och de fattade då samma beslut, dvs. att efterfråga truckkort hos de nya truckförarna. Den 3 januari 2006 tillskrev sedan bolaget, genom J.L., C.L. Som en reaktion på detta brev skrev L.W. ett brev till bolaget med krav bl.a. på att anklagelsen om illojalitet skulle tas tillbaka och med begäran om klargörande av vad som gällde beträffande ansvar och befogenheter.

Föreningsrättskränkning?

Arbetsdomstolen behandlar först frågan om bolagets brev till C.L. har inneburit en kränkning av dennes föreningsrätt.

Enligt 8 § första stycket medbestämmandelagen ska föreningsrätten lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar åtgärd till skada för någon på den andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtar åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att inte utnyttja sin föreningsrätt. För att en föreningsrättskränkning ska anses föreligga krävs alltså till att börja med att det är fråga om en konkret åtgärd. Dessutom måste åtgärden ha ett särskilt syfte, nämligen att ingripa mot någon för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller förmå någon att inte utnyttja denna rätt. När det gäller åtgärd mot någon som har utnyttjat sin föreningsrätt ska åtgärden också ha varit till skada för denne.

I mål om kränkning av arbetstagares föreningsrätt har Arbetsdomstolen sedan länge tillämpat en fördelning av bevisbördan som särskilt har sin bakgrund i de svårigheter som typiskt sett föreligger att bevisa syftet med en vidtagen åtgärd. Domstolens praxis innebär att det inledningsvis ankommer på arbetstagarparten att visa sannolika skäl för att en kränkning av föreningsrätten förekommit. Om arbetstagarparten lyckas med detta, kan arbetsgivaren undgå ansvar endast genom att styrka att han har haft en skälig anledning till sin åtgärd oberoende av föreningsrättsfrågan.

Förbundet har hävdat att brevet till C.L. har innefattat åtgärder som sammantaget utgör en kränkning av hans föreningsrätt i strid mot 8 § första stycket medbestämmandelagen jämte ett intrång i förbundets verksamhet i strid mot andra stycket i samma paragraf. Enligt förbundet innefattar brevet sådana åtgärder som avses i den aktuella bestämmelsen dels eftersom bolaget i brevet anger en ny arbetsordning för skyddsarbetet vid bolaget och anvisningar som begränsar det fackliga arbetet till medlemmar i den lokala fackklubben, dels på grund av den skarpa kritik som riktas mot C.L. och som enligt förbundets uppfattning i sig innebär en otillåten disciplinär åtgärd. Dessa åtgärder har enligt förbundet varit till skada för C.L.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att brevet inte utgör eller innehåller någon sådan åtgärd som avses i 8 § medbestämmandelagen. Enligt dem har inga nyordningar införts genom brevet - som enligt dem inte heller utgör en disciplinär påföljd - och bolagets syfte med brevet har inte varit att förmå C.L. att inte utnyttja sin föreningsrätt eller att ingripa mot honom för att han har utnyttjat den. Vidare har de bestritt att C.L. skulle ha lidit någon skada eller att intrång skulle ha skett i förbundets verksamhet.

J.L. har beträffande syftet med brevet uppgett att han, i egenskap av sågverkschef och ytterst ansvarig för säkerheten, kände sig tvungen att för C.L. som facklig företrädare tydliggöra vilka regler som gällde för skyddsarbetet på sågverket.

C.L. har berättat att han kände sig mycket kränkt av brevet, särskilt anklagelserna om illojalitet och att dessa påverkat honom dels som person, dels som facklig företrädare och i hans kontakter med ledningen, i moderbolagets styrelse samt i förhållande till sina fackliga kolleger.

Frågan är först om brevet och dess innehåll kan anses utgöra en sådan åtgärd som avses i 8 § medbestämmandelagen.

Arbetsdomstolen har i rättsfallet AD 1982 nr 33 behandlat frågan om vilken betydelse principen om yttrandefrihet kan ha vid tillämpningen av föreningsrättsreglerna och bestämmelserna i 3 § förtroendemannalagen. Efter en genomgång av förarbeten och rättspraxis konstaterar domstolen att en föreningsrättskränkande åtgärd måste innefatta en aktivitet i form av konkreta åtgärder av mer direkt slag än att arbetsgivaren endast uttrycker en åsikt. Domstolen uttalade vidare bl.a. följande.

Arbetsdomstolen anser sammanfattningsvis att det inte kan innefatta någon föreningsrättskränkning att en arbetsgivare kritiserar en viss facklig organisation eller viss facklig förtroendemans sätt att bedriva facklig verksamhet. Det saknar därvid betydelse huruvida kritiken är befogad eller inte eller om kritiken framförs offentligt eller i enrum. Allmänna uttalanden om motsidan och dess företrädare kan nämligen aldrig i sig konstituera en föreningsrättskränkning. Är det emellertid inte fråga om ett allmänt uttalande utan i stället om ett mer eller mindre direkt uttalat hot mot någon eller några enskilda arbetstagare blir situationen naturligtvis en annan (jfr AD 1976 nr 128).

Arbetsdomstolen kan konstatera att brevet till C.L. innehåller skarp kritik av dennes agerande den 14 december 2005. Han påstås ha missbrukat skyddsombudens befogenheter genom sina påtryckningar och det anges vidare att agerande av denna typ är illojalt mot företaget och skadar anseendet hos skyddsombuden. I brevets tredje stycke anges hur skyddsombuden ska agera i förhållande till entreprenörer och i sista stycket finns ett påpekande om att C.L:s fackliga arbete inom sågverket ska röra medlemmarna i den lokala fackklubben. Något hot om åtgärder mot C.L. uttalas emellertid inte i brevet. Parterna är för övrigt ense om att brevet inte utgör en s.k. LAS-varning. Frågan är då om det ändå kan anses innefatta någon föreningsrättskränkande åtgärd.

Förbundet påstår att bolaget infört en ny arbetsordning för skyddsombuden genom vad som sägs i brevets tredje stycke om att skyddsombuden ska vända sig direkt till bolaget, och att detta innebär en åtgärd. Av utredningen i målet framgår att det finns olika uppfattningar om hur skyddsarbetet på sågverket i praktiken bedrivs vad avser skyddsombudens möjlighet att vidta åtgärder utan att i förväg ha kontaktat arbetsledningen. Utredningen i denna del ger inte något säkert underlag för att bedöma huruvida det som sägs i brevet utgör en nyordning eller inte. Redan av den anledningen kan, enligt domstolens mening, den uppfattning som framförs i brevet om hur skyddsombuden ska agera i förhållande till entreprenörer inte anses utgöra en åtgärd i den mening som avses i 8 § medbestämmandelagen.

När det sedan gäller det avsnitt i brevet som förbundet påstår utgör införande av en ny arbetsordning avseende den fackliga verksamheten gör domstolen följande bedömning. Avsnittet kan visserligen, om det ses isolerat och tolkas bokstavligt, läsas så att fackligt arbete som rör någon som inte är medlem i den lokala klubben fortsättningsvis inte skulle tillåtas av bolaget. En sådan tolkning måste dock framstå som uppenbart felaktig för såväl J.L. som C.L. Formuleringarna i detta avsnitt bör i stället ses i belysning av innehållet i brevet som helhet och det föregående händelseförloppet, nämligen som en markering från bolagets sida av att skyddsarbetet vid bolaget i princip inte omfattar entreprenörers anställda. Till saken hör också att brevet skickats till C.L. på hans hemadress och inte till klubben. Arbetsdomstolen finner således att inte heller denna del av brevet kan anses innehålla en åtgärd i den mening som avses i 8 § medbestämmandelagen.

Härmed återstår att pröva huruvida den kritik som riktas mot C.L. i brevet innebär en kränkning av föreningsrätten. Enligt förbundets uppfattning utgör kritiken även en otillåten disciplinär åtgärd. Arbetsdomstolen har, som kommer att framgå i det följande, gjort bedömningen att brevet inte är att betrakta som en sådan disciplinär åtgärd som avses i medbestämmandelagen. Enligt Arbetsdomstolens mening är inte heller kritiken i sig, mot bakgrund av vad som tidigare anförts om en arbetsgivares rätt att uttrycka kritiska uppfattningar om en facklig förtroendemans sätt att bedriva facklig verksamhet, en föreningsrättskränkande åtgärd. Bolaget får således anses ha haft rätt att framföra kritik på det sätt som skett. En annan sak är att det måhända hade funnits mer ändamålsenliga former för att framföra kritiken och få förhållandena utredda, t.ex. genom ett personligt samtal med C.L.

Arbetsdomstolen har alltså funnit att bolagets brev till C.L. inte innebär att bolaget vidtagit någon åtgärd mot honom i den mening begreppet har i 8 § medbestämmandelagen.

På grund av det anförda kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att någon kränkning av C.L:s föreningsrätt inte har förekommit. Inte heller har det varit fråga om något intrång i förbundets verksamhet. Förbundets talan i denna del ska därför avslås.

Hinder enligt 3 § förtroendemannalagen?

I 3 § förtroendemannalagen föreskrivs att en facklig förtroendeman inte får hindras av arbetsgivaren att fullgöra sitt uppdrag. Av förarbetena framgår i och för sig att uttrycket "hindras" ska ges en vidsträckt innebörd. Mot bakgrund av den bedömning Arbetsdomstolen nyss gjort vad gäller brevets syfte och innehåll kan brevet, som inte offentliggjorts av bolaget, inte anses utgöra en åtgärd som strider mot ifrågavarande bestämmelse. Bestämmelsen kan nämligen i nu aktuellt avseende inte innebära en längre gående begränsning av arbetsgivarens rätt att kritisera en arbetstagare eller en facklig förtroendeman än vad de föreningsrättsliga reglerna gör (se AD 1982 nr 33). Inte heller är det fråga om brott mot grunderna för denna lag eller ett intrång i förbundets verksamhet. Förbundets talan ska därför avslås i denna del.

Otillåten disciplinär bestraffning?

Arbetsdomstolen behandlar slutligen frågan om bolagets brev till C.L. har utgjort en disciplinär bestraffning i strid mot 62 § medbestämmandelagen.

Om det enligt medbestämmandelagen kan följa skadestånd på en åtgärd eller en underlåtenhet av en arbetstagare, får enligt 62 § samma lag annan påföljd inte åläggas arbetstagaren utan stöd i författning eller kollektivavtal. Av medbestämmandelagens förarbeten (prop. 1975/76:105 bil. 1 s. 425) framgår att med lagtextens uttryck "annan påföljd" avses i första hand disciplinpåföljder, exempelvis avstängning eller löneavdrag. Som Arbetsdomstolen tidigare slagit fast kan även andra åtgärder än traditionella disciplinåtgärder omfattas av bestämmelsen, t.ex. en skriftlig varning. Avgörande är om åtgärden är till men för arbetstagaren och vidtas i bestraffningssyfte, se t.ex. AD 1978 nr 89, AD 2002 nr 18 och AD 2005 nr 24. Ytterst är det fråga om att se till omständigheterna i det särskilda fallet.

Enligt förbundet innebär bolagets brev att C.L. bestraffats för sitt agerande den 14 december 2005. Förbundet har vidare anfört bl.a. följande. Bolaget riktar i brevet skarp kritik mot C.L. Han anklagas för illojalitet samt för att ha missbrukat skyddsombudens ställning och skadat förtroendet för dessa. Han påstås vidare ha gett kraftiga instruktioner om kontrollerna och i detta ligger att han handlat på ett felaktigt sätt. Av brevet i sig samt även av det faktum att brevet dels skickades hem till C.L., dels lades i hans personakt, framgår att det är en bestraffning och att det skedda kan komma att läggas honom till last i framtiden. - Det som bolaget lägger C.L. till last, dvs. ingrepp i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet samt illojalitet, skulle, om påståendena härom var riktiga, kunna utgöra grund för skadestånd enligt medbestämmandelagen. Den disciplinära bestraffningen strider därför mot 62 § medbestämmandelagen.

Arbetsgivarparterna har bestritt att brevet skulle utgöra en disciplinär åtgärd. De har vidare anfört följande. Brevet innehåller berättigad kritik mot C.L. och syftet med brevet var att klarlägga hur arbetsmiljöarbetet ska skötas på bolaget. Brevet har inte skrivits med utgångspunkt i att C.L. skulle ha brutit mot lojalitetsplikten. Bolaget har i brevet enbart klargjort att agerande av denna typ är illojalt, vilket alltså inte innefattar någon värdering av vad C.L. har insett härvidlag. Varken innehållet i brevet eller hanteringen av det innebär att några sanktioner vidtagits mot C.L. - Även om brevet skulle anses utgöra en disciplinär åtgärd är en sådan inte stridande mot 62 § medbestämmandelagen eftersom varken förbundet eller bolaget ens påstått att C.L. har gjort sig skyldig till någon skadeståndsgrundande handling.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Brevet till C.L. innehåller, som Arbetsdomstolen redan konstaterat, skarp kritik av dennes agerande den 14 december 2005. Han påstås ha missbrukat skyddsombudens befogenheter genom sina påtryckningar och det anges vidare att ett agerande av denna typ är illojalt mot företaget och skadar skyddsombudens anseende. Brevet har skickats hem till C.L., men har också lagts i hans personakt.

Enligt Arbetsdomstolens mening saknas emellertid anledning att anta annat än att brevet skrivits av de skäl som angetts av arbetsgivarparterna. Det kan därmed inte anses att åtgärden skett i sådant bestraffningssyfte som är kännetecknande för disciplinpåföljder. Det förhållandet att brevet lagts i C.L:s personakt medför ingen annan bedömning. Brevet utgör därmed inte en sådan påföljd som avses i 62 § medbestämmandelagen. Redan av den anledningen föreligger inte något brott mot den bestämmelsen. Förbundets talan ska därför avslås även i denna del.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolens ställningstaganden i det föregående innebär att förbundets talan avslås i samtliga delar. Bolaget ska därför tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader. Om beloppet råder inte tvist.