AD 2009 nr 24

Parter:

Svenska Transportarbetareförbundet; Biltrafikens Arbetsgivareförbund; Schenker Åkeri Aktiebolag

Nr 24

Svenska Transportarbetareförbundet

mot

Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Schenker Åkeri Aktiebolag i Göteborg.

Bakgrund och yrkanden

Mellan Svenska Transportarbetareförbundet (förbundet) och Biltrafikens Arbetsgivareförbund gäller kollektivavtal. Schenker Åkeri AB (bolaget) är medlem i Biltrafikens Arbetsgivareförbund och är bundet av kollektivavtalet.

A.T. är medlem i förbundet. Han anställdes som chaufför hos bolaget år 2005 och blev tillsvidareanställd i september 2006. Den 14 januari 2008 avskedades han. Som skäl för avskedandet angav bolaget att han den 13 december 2007 hade gjort sig skyldig till stöld av två pallar med parfymerivaror från bolagets terminalbyggnad i Helsingborg.

Mellan parterna har uppkommit tvist om avskedandet. Parterna har tvisteförhandlat utan att kunna enas. Förbundet har därefter väckt talan i Arbetsdomstolen mot Biltrafikens Arbetsgivareförbund och bolaget.

Förbundet har, som talan slutligt bestämts, yrkat att Arbetsdomstolen ska

1. förklara att avskedandet av A.T. är ogiltigt,

2. förplikta bolaget att till A.T. betala allmänt skadestånd med 150 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 24 april 2008,

3. förplikta bolaget att till A.T. betala ekonomiskt skadestånd motsvarande lön med

a) 6 848 kr för perioden den 14-31 januari 2008,

b) 11 574 kr för perioden den 1-29 februari 2008,

c) 19 067 kr för perioden den 1-31 mars 2008,

d) 24 164 kr per månad från och med den 1 april 2008 till och med den 31 januari 2009, och

e) 15 095 kr för perioden den 1-19 februari 2009,

jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från den 25:e i respektive månad till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandena. Lönebeloppen och ränteyrkandena har vitsordats i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Bakgrund

A.T. är 31 år gammal. Han kom till Sverige från Bosnien år 1993. Han har därefter utbildat sig till både kock och chaufför. År 2005 anställdes han som chaufför hos bolaget. I september 2006 blev han tillsvidareanställd. I samband med en olycka på arbetet i oktober 2006 skadade A.T. sin fot. Han blev därför sjukskriven, först på heltid och därefter på halvtid.

Vid tidpunkten för avskedandet arbetade A.T. fortfarande halvtid mellan kl. 13.00 och 17.00. Hans arbetsuppgifter var då att köra distributionsbil för leveranser av gods från terminalen till olika adresser i Helsingborg. Han hade inte någon fast körrutt utan körde resterande gods efter morgonens och förmiddagens leveranser. Hos bolaget finns, förutom distributionsbilar, även s.k. fjärrbilar, vilka kör längre sträckor vid leveranser.

Terminalbyggnaden har en yta om cirka 8 000 kvadratmeter och är uppdelad i två delar. I den ena delen lossas och lastas gods. I den andra delen bedrivs annan verksamhet. I den del av terminalbyggnaden där godset lossas och lastas finns ett stort antal portar längs varje långsida. Det gods som ska köras ut av chaufförerna är placerat vid portarna. Distributionsgods lossas och lastas från port nummer 2-9 längs ena långsidan. Fjärrgods lastas från motsatt långsida av terminalbyggnaden, där bl.a. port nummer 37 är belägen. Det är stora, öppna ytor mellan portarna där distributionsgods lastas och portarna på andra långsidan där fjärrgodset lastas. Varje port i terminalbyggnaden är övervakad med en rörelseutlöst övervakningskamera.

Vid lastning av gods ska varje chaufför scanna av godset med en handdator. När detta är klart ska chauffören i en dataterminal, som finns i terminalbyggnaden, lista godset som chauffören har tagit hand om. Därefter kör chauffören ut godset.

Händelseförloppet den 13 december 2007

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att A.T. den 13 december 2007 gjort sig skyldig till stöld av två pallar parfymerivaror i terminalbyggnaden. Arbetsgivarparterna har åberopat bilder från två övervakningskameror och hävdat att det är A.T. som syns på bilderna och är den person som lastar gods - det påstådda stöldgodset - vid port nummer 37. Det är inte A.T. som syns på bilderna. Han har inte lastat gods vid port 37 den aktuella dagen. A.T. har inte stulit de aktuella varorna och bestrider alltså att han har gjort sig skyldig till stöld. A.T. är tidigare ostraffad. Såvitt känt, har något åtal om stöld inte väckts i detta fall.

Bolagets uppgifter om godsets värde har varierat och värdet är ännu inte klarlagt. Det är vidare oklart vad det påstådda stöldgodset utgjort för slags gods. Fråga är om det är utrett att det begåtts någon stöld.

Den 13 december 2007 arbetade A.T. som vanligt. Han kom till arbetet strax före arbetets start kl. 13.00. Han gick till trafikledningen och fick där sina fraktsedlar. Den kollega som hade kört bilen under förmiddagen hade parkerat bilen på den sida av terminalbyggnaden där distributionsbilar lastas, närmare bestämt vid port nummer sex.

A.T. lastade gods vid port nummer fem eller sex för en transport till södra Helsingborg och vid port 41 eller 42 för två transporter till Tippen i Helsingborg. Han lastade bl.a. på en pall med tio datorer med Hewlett-Packard som avsändare. Detta skedde vid port nummer fem eller sex och inte vid port 37 som arbetsgivarparterna gör gällande.

A.T. listade sitt gods kl. 13.29. Därefter körde han ut godset. Under transporten fick han meddelande om att han även skulle hämta gods på fyra olika platser, vilket han också gjorde. Han kom tillbaka till terminalbygganden kl. 15.30, lastade av godset och parkerade bilen kl. 16.00.

Det är riktigt att bilen, enligt vad som framgår av färdskrivardiagrammet, har stått stilla vid nio tillfällen under A.T:s arbetspass. Detta i och för sig ostridiga förhållande innebär dock inte att man kan dra några slutsatser om orsaken till att bilen har stått stilla.

Enligt uppgift från bolaget i polisanmälan var det 16 terminalarbetare i tjänst vid det aktuella tillfället. Det var dessutom i vart fall ytterligare en chaufför som lastade och listade gods vid samma tidpunkt som A.T.

Senare samma kväll blev A.T. uppringd av sin sambo som bad honom komma hem på grund av att polisen sökte honom. A.T. begav sig hem. Polisen genomförde husrannsakan i både hans hem och bil, dock utan att hitta något som talade för att A.T. hade gjort sig skyldig till stöld.

Kameraövervakningen

Enligt de riktlinjer för kameraövervakning som har tagits fram av Statens Kriminaltekniska Laboratorium, Polisen, Bankföreningen och Svensk Handel ställs relativt höga krav för att bilder från kameraövervakning ska användas för identifiering. I riktlinjerna nämns till exempel att det vid identifiering kan krävas närbilder i bröstbildstorlek.

De aktuella bilderna har dålig upplösning. Dessutom är kameravinkeln på den person som lastar godset brant, vilket försvårar identifieringen. Sammanfattningsvis motsvarar ingen av övervakningsbilderna de krav som bör ställas för att en person ska kunna anses identifierad genom bilderna.

Det saknas dessutom filmmaterial från den port som A.T. gör gällande att han lastat gods vid.

Sammanfattning av grunderna för talan

A.T. har inte gjort sig skyldig till stöld. Det finns därför inte laga grund för avskedandet. Avskedandet ska därmed ogiltigförklaras och bolaget ska betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till A.T.

Arbetsgivarparterna

Bakgrund

Schenker AB är ett av de större transportföretagen i Sverige. Chaufförerna är anställda av bolaget Schenker Åkeri AB och terminalarbetarna är anställda av bolaget Schenker AB.

Terminalen utgör knutpunkten mellan kund och leverantör. I terminalen hämtas gods av chauffören för vidare befordran till kund. Godsflödet i terminalbygganden är störst på morgonen och avtar normalt vid lunchtid.

Det är chaufförerna själva som lastar på och stämmer av godset. Terminalarbetarna är inte inblandade i lastningen av godset. Godset lossas vid portarna 2-9 i terminalen. Efter utförd leverans överlämnar chaufförerna kvittenser på utkört gods, parkerar bilen på särskilt anvisad plats på gården samt lämnar in bilnycklar och, i förekommande fall, mobiltelefon till bolaget.

Det finns ingen möjlighet för obehöriga att komma in i terminalbyggnaden, eftersom det krävs passerkort eller att man ringer på för att bli insläppt.

Det är riktigt att A.T. blev tillsvidareanställd i bolaget i september 2006 och att han drabbades av en arbetsskada hösten 2006. Det stämmer vidare att han, vid den aktuella tidpunkten, arbetstränade fyra timmar per dag mellan klockan 13.00 och 17.00.

Händelseförloppet den 13 december 2007

A.T. tog vid arbetspassets start den 13 december 2007 över en distributionsbil från en chaufför som hade slutat sin arbetspass kl. 12.30. Han hade gods för tre olika leveranser att lasta. Den lastpall med datadetaljer som A.T. skulle leverera stod vid port nummer sju. Lastpallen innehöll kartonger med tio datorer med Hewlett-Packard som avsändare. En del större gods, i form av verktygsskåp, fanns placerade närmare port 37.

Det fanns två chaufförer, A.T. och C.R., som arbetade med lastning av distributionsgods vid tidpunkten då det aktuella stöldgodset lastades på en distributionsbil vid port 37. Därutöver lastade trafikledningen vissa paket. Den andra chauffören, C.R., hanterade gods som till sin volym var betydligt mindre än det gods A.T. lastade.

En av bolagets kunder hade tidigare reklamerat försvunnet gods. Av det skälet fanns det särskild bevakning på visst gods i terminalen. Det var två lastpallar med parfymerivaror som var särskilt märkta genom att vara inplastade med svart plast och tejp. Enligt kunden var godset värt 30 000 kr.

Bolagets säkerhetschef U.J. noterade att godset fanns kvar i terminalen under förmiddagen den 13 december 2007, men upptäckte under eftermiddagen samma dag att godset var försvunnet.

Vid kontroll av filminspelningen från övervakningskamerorna kunde U.J. konstatera att det märkta godset lastades på en distributionsbil vid port 37. U.J. kunde vidare identifiera A.T. som den person som lastade på godset. U.J. tog kontakt med terminalchefen P.W., som i sin tur kontaktade transportchefen H.B. Flera personer identifierade personen på filmsekvenserna som A.T. Dessutom kunde gärningsmannen identifieras genom det gods som lastades på distributionsbilen, dvs. pallen med tio datorer med Hewlett-Packard som avsändare. Detta var gods som A.T. hade att leverera den aktuella dagen. Den typen av leveranser sker återkommande, varför godset var lätt att känna igen. Sedan A.T. identifierats försökte man från bolagets sida nå honom, men han hade lämnat arbetsplatsen före arbetstidens slut utan att stämpla ut eller på annat sätt meddela detta.

Av färdskrivardiagrammet från den bil som A.T. körde vid det aktuella tillfället framgår att bilen, under arbetspasset den 13 december 2007, stannade vid åtminstone nio tillfällen. A.T. körde ut gods till tre leveransadresser och hämtade fyra leveranser. Det betyder att A.T. har stannat bilen vid fler tillfällen än vad som har varit nödvändigt och att han således har haft möjlighet att lämna av det stulna godset.

Händelseförloppet efter stölden

A.T. kom inte tillbaka till arbetet på flera dagar. Ansvarig driftschef, Å.E., skickade ett brev till honom med rekommenderad post, där hon uppmanade honom att ta kontakt med arbetsgivaren. A.T. tog därefter kontakt med Å.E. och på fredagen den 20 december 2007 hölls ett möte mellan dem. Vid det mötet förklarade A.T. att skälet till att han inte hade kontaktat arbetsgivaren tidigare var att han trodde att han hade blivit uppsagd. På rak fråga från Å.E. bekräftade A.T. att han hade tagit det aktuella godset. Han påstod då inte att han hade lastat sitt gods vid annan port än nummer 37. På grund av A.T:s medgivande beslutade bolaget att avskeda honom.

Åtal för stöld har väckts mot A.T.

Kameraövervakningen

Kameraövervakning har funnits i terminalbygganden sedan länge och detta är väl känt även för de anställda. Övervakningssystemet har även godkänts av förbundet.

De riktlinjer för kameraövervakning som förbundet har hänfört sig till avser kameraövervakning där det krävs särskilt tillstånd för kameraövervakning på grund av att det är fråga om allmän plats. I de fallen är kraven mer speciella. Av riktlinjerna framgår dock att systemet även i de fallen i första hand bör ge möjlighet att förmedla en uppfattning om händelseförloppet. I det aktuella sammanhanget är bilderna fullt tillförlitliga och kan användas på sätt som skett.

Sammanfattning av grunderna för bestridandet

A.T. har gjort skyldig till stöld av varor för ca 30 000 kr på sin arbetsplats. Skäl för avskedande har därför förelegat varför förbundets talan ska ogillas.

Förbundet

Det stämmer inte att A.T., vid mötet mellan honom och Å.E., skulle ha erkänt att det var han som hade stulit godset.

Domskäl

Tvisten

A.T. avskedades den 14 januari 2008 från sin anställning som chaufför hos bolaget. Som grund för avskedandet har arbetsgivarparterna gjort gällande att A.T. fredagen den 13 december 2007 i bolagets terminalbyggnad stulit två pallar parfymerivaror för ett värde av sammanlagt cirka 30 000 kr.

Förbundet har bestritt att A.T. har gjort sig skyldig till den påstådda stölden. För det fall Arbetsdomstolen skulle komma fram till att det är styrkt att A.T. har gjort sig skyldig till stöld har förbundet vitsordat att bolaget har haft laga grund för avskedandet av honom. Tvisten i målet gäller alltså huruvida arbetsgivarparterna har förmått styrka att A.T. har gjort sig skyldig till den påstådda stölden.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på begäran av förbundet hållits förhör under sanningsförsäkran med A.T. På begäran av arbetsgivarparterna har vittnesförhör hållits med driftchefen Å.E. och f.d. transportchefen H.B., anställda hos bolaget, samt terminalchefen P.W. På arbetsgivarparternas begäran har domstolen tagit del av filmsekvenser från övervakningskameror. Parterna har därutöver åberopat viss skriftlig bevisning.

Några rättsliga utgångspunkter

Att en arbetstagare begår tillgreppsbrott mot arbetsgivaren innebär regelmässigt att arbetstagaren har åsidosatt sina åligganden i anställningsförhållandet på ett sådant sätt att han eller hon enligt 18 § anställningsskyddslagen kan skiljas från anställningen genom avskedande. Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att arbetstagaren har begått en handling som är av sådant slag att ett avskedande är berättigat. Enligt domstolens praxis gäller att beviskravet i ett fall av detta slag inte kan sättas lägre än i motsvarande brottmål (se AD 1995 nr 121 och AD 2003 nr 93).

Har det förekommit en stöld i bolagets terminalbyggnad den 13 december 2007?

Förbundet har vid huvudförhandlingen ifrågasatt om det är utrett att det förekommit en stöld av parfymerivaror hos bolaget den 13 december 2007.

Arbetsdomstolen konstaterar inledningsvis att det av de åberopade filmsekvenserna framgår att det påstådda stöldgodset lastades på en lastbil vid port nummer 37 den 13 december 2009 kl. 13.12-13.13. Parterna är ense om att den aktuella lastbilen är en s.k. distributionsbil, dvs. en sådan lastbil som A.T. körde den aktuella dagen.

P.W. har berättat följande. Säkerhetschefen U.J. har i efterhand förklarat för honom att det aktuella godset var särskilt bevakat och därför märkt med svart plast. På så sätt kunde godset lätt identifieras, både i terminalbyggnaden och sedermera på filmsekvenserna. Skälet till den särskilda bevakningen var att gods från samma kund tidigare hade försvunnit. U.J. har vidare för honom uppgett att denne kunde konstatera att godset fanns kvar i terminalbyggnaden under förmiddagen den 13 december 2007, men var försvunnet vid 14-tiden på eftermiddagen samma dag. Stockholmschaufförerna uppgav vid kontakt att de inte lastat godset. Han har hört att stöldgodset bestod av parfymeriartiklar, men har ingen kännedom om dess värde.

De uppgifter P.W. har lämnat utgörs huvudsakligen av andrahandsuppgifter. Inget i utredningen talar emellertid emot P.W:s uppgifter. Arbetsdomstolen finner därför inte anledning att ifrågasätta dessa.

Genom P.W:s uppgifter och de förebringade filmsekvenserna, finner Arbetsdomstolen det utrett att det har förekommit en stöld av parfymerivaror i bolagets terminalbyggnad vid den aktuella tidpunkten och att godset lastades på en distributionsbil vid port nummer 37.

Har A.T. gjort sig skyldig till stöld?

Nästa fråga är då om A.T. kan bindas till stölden.

Förbundet har invänt att det inte kan uteslutas att det är någon annan person än A.T. som har tillgripit godset. Som skäl för sin invändning har förbundet anfört att identifikationen av A.T. inte har skett med erforderlig säkerhet, att ett stort antal personer har haft tillträde till terminalbyggnaden och att flera personer har uppehållit sig i terminalbyggnaden vid tidpunkten för tillgreppet.

A.T. har beträffande händelserna den 13 december 2007 berättat i överensstämmelse med vad förbundet har anfört i sin sakframställning. Han har alltså bekräftat att han befann sig i terminalbyggnaden vid tidpunkten för den aktuella stölden. Han har dock förnekat såväl att han har gjort sig skyldig till stöld som att han över huvud taget har lastat något gods vid port nummer 37 den aktuella dagen.

Det är ostridigt att A.T. började lasta gods på en distributionsbil strax efter kl. 13.00 samt att han hade lastat klart och listade sitt gods kl. 13.29. Det är vidare ostridigt att det aktuella stöldgodset lastades på en distributionsbil kl. 13.12-13.13.

Det saknas, i målet, direkta vittnesiakttagelser av händelseförloppet. Vid bedömningen av om A.T. kan bindas till stölden får därför bilderna från övervakningskamerorna särskild betydelse. Kvaliteten på dessa bilder är dock inte så hög att Arbetsdomstolen redan på grundval av dessa kan dra några egna slutsatser om gärningsmannens identitet. Både Å.E. och H.B. har emellertid med säkerhet identifierat A.T. som den person som syns på bilderna. De har förklarat att de har känt igen A.T:s kroppsspråk, kroppsbyggnad och hållning samt därutöver fäst sig vid att personen på filmen bar en mössa som var signifikativ för A.T.

Arbetsdomstolen noterar att bildkvaliteten inte är så hög att exempelvis gärningsmannens anletsdrag framträder med någon tydlighet. Några säkra slutsatser om gärningsmannens identitet kan inte heller dras med ledning av att denne hade mössa på sig. Den aktuella stölden ägde rum vid en tidpunkt på året då det vanligtvis är kallt och därför vanligt förekommande att bära mössa. Såväl Å.E. som H.B. var dock, i egenskap av chefer till A.T., väl bekanta med honom sedan tidigare. Enligt Arbetsdomstolens mening rådde därmed bättre förutsättningar för en säker identifikation än om så inte hade varit fallet. Å.E. och H.B. bör nämligen, genom sin bekantskap med A.T., ha haft goda möjligheter att identifiera honom på bilderna just genom sådana övriga kännetecken som de har beskrivit. P.W., som är chef för terminalarbetarna som arbetar i byggnaden, har berättat att han på motsvarande sätt kunnat identifiera den terminalarbetare som syns på filmsekvenserna.

När Å.E. såg filmsekvenserna, och identifierade A.T., var hon informerad om att andra personer redan hade identifierat honom som gärningsman. Enligt Arbetsdomstolens mening kan det inte uteslutas att den informationen i någon mån kan ha påverkat henne. Å andra sidan har det inte framkommit någon omständighet som talar för att Å.E., eller för den delen H.B., skulle ha skäl att oriktigt utpeka A.T. Arbetsdomstolen har tvärtom fått intrycket att relationerna mellan A.T. och hans överordnade, i vart fall fram till den aktuella händelsen, har varit mycket goda.

Av utredningen har vidare framkommit att A.T., utan att meddela arbetsgivaren, uteblev från sitt arbete under veckan efter den aktuella händelsen. Å.E. gjorde återkommande försök att nå honom per telefon, dock utan att lyckas. Först sedan Å.E. på onsdagen den 18 december 2007 skickat ett rekommenderat brev till A.T. hörde han av sig till henne dagen därpå. De bestämde då tid för ett möte fredagen den 20 december 2007. När det gäller vad som utspelade sig vid det mötet går uppgifterna isär. Å.E. har uppgett att A.T. då bekräftade inför henne att det var han som hade tagit det aktuella godset, men att han inte ville tala om var han hade gjort av godset. A.T. har förnekat att han skulle ha gjort ett sådant medgivande eller erkännande.

Enligt Arbetsdomstolens mening skulle A.T:s agerande att utebli från arbetet kunna förklaras likaväl av att han blivit oriktigt beskylld för stöld som av att han faktiskt begått stölden. Däremot är de uppgifter som Å.E. har lämnat om vad som sades vid mötet den 20 december 2007 besvärande för A.T. I enlighet med vad Arbetsdomstolen ovan har uttalat om Å.E:s utpekande av A.T., finns det inte något som talar för att hon heller i det här avseendet skulle ha anledning att lämna oriktiga uppgifter ägnade att skada A.T.

De omständigheterna att ett stort antal personer har haft tillträde till terminalbyggnaden och att andra personer än A.T. har uppehållit sig i byggnaden vid det aktuella tillfället innebär visserligen att annan person än A.T. skulle kunna ha haft möjlighet att genomföra stölden. Å.E:s och H.B:s uppgifter om gärningsmannens identitet framstår dock sammantaget som så tillförlitliga att Arbetsdomstolen finner att antagandet om en annan gärningsman kan lämnas utan avseende.

Mot bakgrund av det anförda finner Arbetsdomstolen, genom Å.E:s och H.B:s utpekande och övrig utredning, det ställt utom allt rimligt tvivel att A.T. gjort sig skyldig till den påstådda stölden av parfymerivaror.

Vid detta förhållande är parterna ense om att det föreligger laga grund för bolagets avskedande av A.T.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft laga grund för avskedandet av A.T. Förbundets talan ska därför avslås.

Med hänsyn till utgången i målet ska förbundet förpliktas betala arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Om kostnadernas storlek råder inte tvist. Förbundet har dock, oavsett utgången i målet, yrkat att arbetsgivarparterna ska ersätta förbundet för A.T:s inställelse vid sammanträde för muntlig förberedelse den 6 oktober 2008 med 2 411 kr. Som skäl härför har förbundet anfört att sammanträdet blev inställt på grund av arbetsgivarparternas utevaro. Arbetsgivarparterna har medgett förbundets yrkande i den delen. Förbundets yrkande om ersättning för rättegångskostnader i den delen ska därför bifallas. Från arbetsgivarparternas ersättning för ombudsarvode om sammanlagt 102 500 kr avräknas därför 2 411 kr.