AD 2020 nr 18

Domslut

Domslut

1. Med ändring av tingsrättens domslut under punkten 1 förpliktas K.M. att till C-Rad Imaging AB betala 200 000 kr i allmänt skadestånd, med ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 22 januari 2018 till dess betalning sker.

2. Arbetsdomstolen upphäver tingsrättens domslut under punkten 2 och förordnar i stället att vardera parten ska stå sin rättegångskostnad vid tingsrätten.

3. Arbetsdomstolen upphäver tingsrättens beslut om sekretess under punkten 3 i tingsrättens domslut.

4. Vardera parten ska stå sin rättegångskostnad i Arbetsdomstolen.

Dom 2020-04-01, målnummer B-73-2019

Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Pontus Bromander, Christer Måhl, Ari Kirvesniemi och Ann-Marie Stenberg Carlsson (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.

Rättssekreterare: Leo Nilsson Nannini

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamöter: Catarina Barketorp, Karin Kussak och Philip Forsberg

1 BAKGRUND

1.1 C-Rads verksamhet, m.m.

1. C-Rad Imaging AB (C-Rad) är ett helägt dotterbolag till C-Rad AB.

C-Rad AB är verksamt inom området medicinteknik och är noterat på OMX Stockholms Small Cap-lista. C-Rad AB med dotterbolag (C-Rad koncernen) bedriver forskning, utveckling, tillverkning och försäljning av lösningar och utrustning inom området avancerad strålterapi. All forskning och utveckling bedrivs i C-Rad AB:s dotterbolag, bl.a. i C-Rad. Dotterbolagen, bl.a. C-Rad, innehar ett antal patent och patentansökningar på det aktuella området.

2. C-Rads registrerade verksamhetsändamål är att bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning och system för användning inom diagnostik och strålterapi.

3. E.H. var en av grundarna av C-Rad AB när bolaget bildades 2004 och han var tidigare en av huvudägarna i bolaget. Han var styrelseledamot i C-Rad AB fram till juli 2014 och bolagets VD fram till juli 2013. E.H. har även varit ordförande och VD i C-Rad AB:s olika dotterbolag, bl.a. i C-Rad, under olika tidsperioder fram till mitten av 2014.

1.2 K.M:s anställning

4. K.M. anställdes i C-Rad Positioning AB – ett av C-Rads systerbolag – 2005 där han inledningsvis arbetade som "software engineer" och sedermera fick titeln "product manager". Han arbetade under sin tid som anställd i

C-Rad Positioning AB med forskning och produktutveckling och står som uppfinnare till två patentansökningar som C-Rad Positioning AB innehar.

5. Från våren 2012 tjänstgjorde K.M. som projektledare på C-Rad och i mars 2013 utsågs han till VD för bolaget. Den 29 augusti 2014 sade K.M. upp sig och hans sista anställningsdag var den 29 september 2014. K.M. löstes från sin position som VD i C-Rad den 3 september 2014, men kvarstod som anställd till och med den 29 september 2014.

1.3 Beamocular

6. Beamocular AB (Beamocular) startades av E.H. och K.M. i början av september 2014. En ansökan om att registrera K.M. och E.H. som styrelseledamöter och K.M. som VD i Beamocular lämnades in till Bolagsverket den 9 september 2014. Beamocular försattes i konkurs den 8 januari 2018 och har efter detta datum inte bedrivit någon verksamhet.

7. Beamoculars verksamhetsändamål bestod i att bedriva utveckling och marknadsföring av utrustning för användning inom det medicinsktekniska området. På bolagets hemsida framgick att verksamheten mer precist bestod i att utveckla och marknadsföra lösningar inom området avancerad strålterapi.

1.4 Uppfinningarna

8. C-Rad är registrerad innehavare till den patenterade uppfinningen X-Ray Detector. I det beviljade patentet finns K.M. och G.N. angivna som uppfinnare. K.M. var den som hos C-Rad ombesörjde patentansökan avseende X-Ray Detector samt skötte kontakterna med C-Rads patentombud.

9. Beamocular har ansökt om och i USA beviljats patent på uppfinningen Ionizing Radiation Detecting Device (IRDD), som K.M. också var delaktig i framtagandet av.

10. C-Rad driver för närvarande en talan om bättre rätt till IRDD mot Beamocular vid Patent- och marknadsdomstolen.

11. Uppfinningarna skiljer sig åt. I målet är följande särdrag mellan IRDD och X-Ray Detector aktuella.

a) Konverterstrukturen kan vara uppbyggd av flera lager som är isolerade från varandra. De olika lagren kan ha olika potentialer (spänningssättning).

b) Metallytor kan beläggas med Parylene. Detta tillägg definierar att ytan för varje blindhål är täckt med en isolator, förutom en del som är exponerad för att kunna attrahera och neutralisera joner.

c) GEM-hål kan placeras så att grupperna centreras mot det större konverterhålet.

1.5 Den rättsliga frågan

12. Frågan i målet är om K.M. ska betala skadestånd till C-Rad på grund av att han uppsåtligen eller av oaktsamhet inom ramen för Beamoculars verksamhet har utnyttjat och/eller röjt C-Rads företagshemligheter.

2 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

2.1 C-Rad

C-Rad har yrkat att tingsrätten ska förplikta K.M. att till bolaget betala allmänt skadestånd om 750 000 kr, eller det lägre belopp som tingsrätten finner skäligt, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.

C-Rad har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

2.2 K.M.

K.M. har motsatt sig yrkandet.

K.M. har vitsordat ett allmänt skadestånd om 75 000 kr som i för sig skäligt. Om tingsrätten endast skulle komma fram till att K.M. obehörigen har röjt företagshemlig information genom att i mål mellan C-Rad och Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen åberopa två handlingar som utgörs av utkast till patentansökan, vitsordas endast ett belopp om 10 000 kr som skäligt i och för sig.

K.M. har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

3 GRUNDER

3.1 C-Rad

1. K.M. har i sin anställning hos C-Rad erhållit information om

• utformningen av uppfinningen X-Ray Detector (se PCT-ansökan i aktbilaga 14),

• vidareutvecklingen av tekniska lösningar avseende X-Ray Detector, dvs. de särskiljande momenten mellan X-Ray Detector och IRDD, och

• att C-Rad patentsökt X-Ray Detector samt utformningen av patentansökan och när den gjordes.

2. Informationen tillhör C-Rad. K.M:s insatser vid framtagandet av X-Ray Detector gjordes när han var anställd hos C-Rad och idéer och alster som framtagits tillhör C-Rad. Under alla förhållanden har K.M., liksom meduppfinnaren G.N., år 2013 överlåtit samtliga rättigheter till X-Ray Detector till C-Rad och K.M. saknar på den grunden all rätt att utnyttja och/eller röja informationen han har haft om X-Ray Detector. Den del av X-Ray Detector som G.N. ursprungligen var rättsinnehavare till har K.M. aldrig haft någon rätt till. Informationen och kunskapen om tekniska lösningar inom ramen för vidareutvecklingen av X-Ray Detector samt omständigheten att C-Rad patentsökt X-Ray Detector har K.M. vunnit i sin anställning hos C-Rad.

3. Informationen har hållits hemlig av C-Rad och utgjort företagshemligheter.

4. K.M. har, eller borde ha, i sin roll som VD insett att han inte fick avslöja informationen och han har dessutom av lojalitetsskäl varit skyldig att hemlighålla denna oavsett instruktion från styrelsen.

5. I anslutning till eller efter att K.M:s anställning hos C-Rad upphört har han inom ramen för sin anställning och sitt ägande i Beamocular utnyttjat och/eller röjt C-Rads företagshemliga information.

6. K.M:s förfarande har inneburit ett obehörigt angrepp på C-Rads företagshemligheter. Genom angreppet har Beamocular

(i) kunnat ta fram uppfinningen IRDD och patentsöka denna under tid då patentansökan avseende X-Ray Detector var hemlig hos patentmyndigheten,

(ii) tillgodogjort sig C-Rads idéer om vidareutvecklingen av X-Ray Detector samt patentsökt dessa, och

(iii) förringat värdet av C-Rads ensamrätt till X-Ray Detector genom att med vetskap om C-Rads patentansökan göra egen patentansökan vid sådan tidpunkt att C-Rad inte har kunnat anföra uppfinningshöjd mot IRDD, utan endast nyhetsvärde.

Därutöver har K.M. åberopat företagshemlig information, aktbilagorna 22 och 23 i mål mellan C-Rad och Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen, med följd att ett obehörigt röjande av denna information har ägt rum.

7. Följden härav är följande.

a) att Beamocular har vunnit kunskap om X-Ray Detector trots att uppfinningen inte varit offentlig och därmed orättmätigt vunnit tid,

b) att Beamocular har vunnit kunskap om de tre särdragen samt att dessa genom Beamoculars patentansökan av IRDD blivit offentliga,

c) att Beamocular utan rätt därtill har kunnat patentsöka IRDD,

d) att Beamocular orättmätigt dragit fördel av C-Rads investeringar i produktutveckling och att C-Rad har tvingats lägga tid och pengar på att försvara sig mot det obehöriga angreppet,

e) att Beamocular därmed har förtagit C-Rad möjligheten att fullt ut skydda sin information.

Angreppet har ytterst varit ägnat att gynna K.M. Det yrkade beloppet, som avser allmänt skadestånd, är – mot denna bakgrund och då den utnyttjade och/eller röjda informationen avser uppfinningar med betydande utvecklingskostnader och stor potentiell omsättning vid kommersialisering – skäligt.

8. Det föreligger synnerliga skäl för att K.M. ska hållas skadeståndsskyldig för sitt förfarande dels då han varit VD för C-Rad och således intagit en särskild förtroendeställning i bolaget, dels då han planlagt att genom Beamocular bedriva med C-Rad konkurrerande verksamhet och angreppet skett uppsåtligen eller i vart fall av grov oaktsamhet.

3.2 K.M.

1. Eftersom K.M. har uppfunnit X-Ray Detector har han i sin anställning hos C-Rad haft information om

• utformningen av uppfinningen X-Ray Detector enligt US-patentansökan, aktbilaga 31, och

• att C-Rad patentsökt X-Ray Detector.

Det bestrids att de tre särskiljande momenten mellan X-Ray Detector och IRDD utvecklats hos C-Rad under den tid K.M. var anställd där.

2. Informationen om X-Ray Detector har inte tillhört C-Rad. K.M. har inte varit anställd som uppfinnare hos C-Rad och X-Ray Detector har alltså inte uppfunnits inom ramen för anställningen. Rättigheterna till X-Ray Detector har därmed inte övergått till C-Rad genomanställningsförhållandet. K.M. vet inte om X-Ray Detector överlåtits till C-Rad på annat sätt. Det finns i vart fall inget uttryckligt avtal som reglerar en sådan överlåtelse. Det bestrids att K.M. fått information om tekniska lösningar inom ramen för vidareutvecklingen av X-Ray Detector i sin anställning hos C-Rad.

3. Informationen har inte hållits hemlig av C-Rad och har inte utgjort företagshemligheter.

4. K.M. har inte insett eller bort inse att han inte fick avslöja informationen. Inom C-Radkoncernen har det inte varit praxis att patentsökta uppfinningar hållits hemliga. K.M. har aldrig fått några instruktioner från någon företrädare för C-Radkoncernen att patentsökta uppfinningar eller patentansökningar ska hållas hemliga eller i övrigt hanteras som företagshemlig information. K.M. har inte heller av lojalitetsskäl varit skyldig att hemlighålla informationen. Hans lojalitetsplikt har upphört senast den 29 september 2014.

5. K.M. har inte avslöjat och/eller använt företagshemlig information med följd att Beamocular kunnat utveckla och patentsöka IRDD.

6. Se p. 5.

7. C-Rad har inte lidit skada i konkurrenshänseende eller i form av onödiggjorda kostnader och Beamocular har inte vunnit motsvarande fördel. Det bestrids att K.M. röjt företagshemlig information, aktbilagorna 22 och 23 i mål mellan C-Rad och Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen under 2017 eftersom denna information inte varit hemlig efter publiceringen i mars 2015 av C-Rads amerikanska patentansökan för X-Ray Detector. Även om ifrågavarande dokument utgjorde företagshemligheter och informationen bedöms som röjd har angreppet inte varit obehörigt mot bakgrund av att de inlämnades i syfte att Beamocular skulle kunna tillvarata sin rätt. Det har ej visats att handlingen är utlämnad till tredje part.

8. Det föreligger under alla omständigheter inte synnerliga skäl för att K.M. ska hållas skadeståndsskyldig.

4 UTVECKLING AV TALAN

4.1 C-Rad

4.1.1 Utvecklad bakgrund

C-Rads verksamhet och uppfinningen X-Ray Detector

1. C-Rad har sedan starten 2004 bedrivit forskning och utveckling av ett detektorsystem inom ett projekt som kallas GEMini. Systemet är tänkt att användas för tumörlokalisering och verifiering av levererad stråldos vid och inför strålterapi. Några färdiga produkter baserade på denna teknologi finns ännu inte.

2. C-Rads verksamhet har i huvudsak letts av G.N. som varit anställd sedan 2005 och som tidigare även varit VD för bolaget.

3. Inom ramen för GEMini-projektet har C-Rad skapat uppfinningen "Photon converter unit comprising blind holes, and detector comprising such a converter hjälp av vilken bilder av en patient kan tas och adekvat strålningsdos kan beräknas vid strålterapi. C-Rad patentsökte X-Ray Detector genom en ansökan i USA den 4 september 2013 och sedermera genom en PCT-ansökan. C-Rads patentansökan avseende X-Ray Detector publicerades den 5 mars 2015 och patent meddelades den 26 december 2017. K.M. och G.N., vilka är angivna som uppfinnare till X-Ray Detector, är mer eller mindre i lika omfattning uppfinnare av X-Ray Detector som tillkom genom ett samarbete dem emellan.

Patentansökan avseende X-Ray Detector

4. K.M., som år 2013 var VD för C-Rad, hanterade patentansökan avseende X-Ray Detector. G.N. informerades i ett relativt sent skede om att en patentansökan var i färd att upprättas av C-Rad och han blev något överrumplad av detta. Av allt att döma ville K.M. försöka hålla patentansökan hemlig för G.N. så länge som möjligt. För G.N:s del var det självklart att han skulle anges som uppfinnare i patentansökan eftersom X-Ray Detector tillkom som resultatet av ett samarbete mellan honom och K.M. och båda är uppfinnare till den. Både G.N. och K.M. överlät sina uppfinnarrätter till C-Rad 2013.

C-Rads verksamhet efter patentansökan

5. Efter att patentansökan ingivits fortsatte C-Rads arbete med att utveckla X-Ray Detector. I det arbetet deltog både G.N. och K.M. mer eller mindre på heltid.

6. Under våren 2014 fattades på initiativ av K.M. beslut om att C-Rads verksamhet, som dittills bedrivits i Östersund, skulle samlokaliseras med övriga bolag i C-Radkoncernen i Uppsala. Det innebar att C-Rad tappade kompetens genom att medarbetare slutade.

7. I juni 2014 approcherade E.H. C-Rad AB:s styrelseordförande B.B. och frågade om han fick köpa loss C-Rad från C-Rad AB. C-Rad AB hade emellertid inget intresse av att sälja C-Rad.

8. Under sommaren 2014 anlitade K.M. en konsult med uppdrag att genomgå kod och hårdvara i GEMini-projektet, som efter projektets flytt till Uppsala fanns på en extern hårddisk. Uppdraget redovisades i en konsultrapport daterad den 28 augusti 2014. Dagen därpå sade K.M. upp sig från sin tjänst hos C-Rad.

Patentansökan av uppfinningen IRDD

9. Beamocular ansökte den 2 mars 2015 om patent på IRDD i USA och sedermera ingavs även en PCT-ansökan. K.M. var ursprungligen angiven som ensam uppfinnare i ansökningarna. USA-ansökan gjordes två dagar innan publiceringen av C-Rads patentansökan av X-Ray Detector.

4.1.2 Den utnyttjade och/eller röjda informationen

10. Informationen K.M. utnyttjat och/eller röjt utgörs av information och kunskap om X-Ray Detector samt idéer om tekniska lösningar för vidareutvecklingen av uppfinningen i tiden efter C-Rads patentansökan som återfinns som tre särdrag i IRDD.

11. Information som lett till de tre särdragen som IRDD uppvisar i förhållande till X-Ray Detector är följande.

a) Flerlagerstrukturen. Att de olika lagren kan ha olika potential konstaterades av C-Rad redan 2013.

b) Användningen av Parylene som isolator. Idén fanns hos C-Rad under den tid då K.M. var anställd där.

c) Placeringen av GEM-hål. Denna fråga diskuterades mellan G.N. och K.M. under sommaren 2014 och det stod då klart att det behövdes mer än ett GEM-hål för att lösa problemet med mättnad. Detta tillägg framgår även av X-Ray Detector och motsvarar väsentligen särdraget i patentkrav 1 i X-Ray Detector, som anger att åtminstone en del av de genomgående hålen är upplinjerade med blindhålen. Den exakta utformningen presenterades för C-Rads styrelse den 26 september 2014. Den utformning som då presenterades för C-Rads styrelse är exakt likadan som den som anges i IRDD figur 2d, aktbilaga 17.

12. IRDD bygger i huvudsak på X-Ray Detector. Samtliga tre särdrag bygger på idéer som togs fram hos C-Rad, främst av G.N., men även i någon mån av K.M. i ett samarbete mellan dem. Det stämmer inte att M.A., som varit anställd hos Beamocular, är uppfinnare till de tre ovan nämnda dragen som särskiljer IRDD från X-Ray Detector.

4.1.3 Informationen har hållits hemlig

13. X-Ray Detector har hållits hemlig av C-Rad under tiden den utvecklades. Uppfinningen blev publik först genom att C-Rads patentansökan publicerades 18 månader efter ingivandet, dvs. i början av mars 2015, vilket K.M. känt till.

14. C-Rad är ett forsknings- och utvecklingsbolag med ett litet antal anställda och så var fallet även under den tid då K.M. var anställd. Det är givet att arbetsresultat, idéer och uppfinningar som uppkommit i verksamheten har varit hemliga hos C-Rad, i vart fall har det varit underförstått. Det ter sig dessutom närmast självklart att en uppfinning som är föremål för en patentansökan och därför hemlig hos patentmyndigheten hålls hemlig hos sökanden, i detta fall C-Rad. Det framgår dessutom av utkastet till patentansökan att information om X-Ray Detector är "confidential". Anställningsavtal som C-Rad har ingått med arbetstagare – där för övrigt K.M. har tecknat firman för bolaget – innehåller också sekretessbestämmelser.

15. C-Rad och C-Radkoncernen hade inte under den tid då K.M. var anställd hos C-Rad en kultur där det talades öppet om uppfinningar efter att patentansökningarna lämnats in. C-Radkoncernen hade en praxis som innebar att utomstående fick underteckna sekretessavtal för att kunna ta del av information om patentsökta uppfinningar och/eller utvecklingsarbete.

16. Det har även funnits sekretessklausuler i anställningsavtal för anställda vid C-Rad, bl.a. för G.N. och M.P.

17. Korrespondens mellan K.M., G.N. och patentombudet H.S. avseende utformningen av patentkraven för X-Ray Detector är märkt som ”confidential”.

18. K.M:s anförande på den s.k. ESTRO-mässan i april 2014, där han ska ha förevisat en PowerPoint-presentation, aktbilaga 69, visar inte att C-Rad inte haft som praxis att hemlighålla information om sin forskning och utveckling i allmänhet eller om X-Ray Detector i synnerhet. För det första har presentationen inte riktats till några andra än en utvald publik. För det andra godtar C-Rad inte K.M:s påstående att de som deltog vid presentationen inte hade undertecknat sekretessavtal. För det tredje röjer inte presentationen några tekniska detaljer om X-Ray Detector.

19. Inte heller stämmer K.M:s påståenden i övrigt att X-Ray Detector ska ha presenterats på branschmässor, m.m., utan att sekretessavtal har upprättats. Alldeles oavsett skulle ett begränsat spridande till en mindre krets inte förta informationen dess kvalitet som företagshemlighet eller innebära att den inte har hemlighållits.

20. E-post daterad april och maj 2014 säger inget om C-Rads praxis och attityd i fråga om hemlighållande då den avser korrespondens med C-Rads interna försäljningsorganisation.

4.1.4 K.M. har fått del av företagshemligheter genom sin anställning

21. Informationen enligt p. 1 s. 7, ovan, har K.M. erhållit inom ramen för sin anställning hos C-Rad. G.N. och K.M. har ingående diskuterat och arbetat med dessa lösningar och andra frågor som ett led i utvecklingen av GEMini-projektet och X-Ray Detector.

22. De tre tillägg som IRDD uppvisar i förhållande till X-Ray Detector, eller i vart fall idéerna till dem, togs fram hos C-Rad under den tid då K.M. fortfarande var anställd på bolaget. Den huvudsakliga uppfinnaren till dessa tillägg är G.N., även om K.M. deltagit i arbetet eller i vart fall vunnit kunskap om idéerna i sin anställning hos C-Rad. Avseende de specifika särdragen anförs följande.

a) Flerlagerstrukturen utvecklades av C-Rad – främst av G.N. – under den tid som K.M. var anställd där. K.M. tog del av kunskapen om flerlagerstrukturen i oktober 2013. Frågan diskuterades fortlöpande.

b) Att använda Parylene som isolator är en idé som togs fram under den tid K.M. var anställd hos C-Rad. Detta diskuterade G.N. och K.M.

c) Placeringen av GEM-hålen togs fram under den tid K.M. var anställd hos C-Rad. Den exakta utformningen presenterades för C-Rads styrelse den 26 september 2014. Detta diskuterade G.N. och K.M.

4.1.5 K.M. har utnyttjat och/eller röjt företagshemligheter

23. Beamocular hade inte kunnat uppfinna IRDD och patentsöka uppfinningen utan den kunskap och information K.M. fått i förtroende av C-Rad under sin anställning hos C-Rad. Detta framgår av likheten mellan uppfinningarna, enligt följande.

Likheten mellan uppfinningarna X-Ray Detector och IRDD

24. IRDD överensstämmer i mycket stor utsträckning med X-Ray Detector och ett utnyttjande av uppfinningen IRDD skulle göra intrång i C-Rads uppfinning X-Ray Detector. Detta framgår av den jämförelse som C-Rads patentombud har gjort över hur patentkraven i de båda patentansökningarna förhåller sig till varandra. IRDD har av det amerikanska patentverket befunnits i flera avseenden vara identisk med X-Ray Detector när ansökan ingavs i USA. Även efter att Beamocular gjort vissa justeringar av ansökan upprepades det av det amerikanska patentverket att IRDD uppvisade mycket stora likheter med X-Ray Detector.

25. Uppfinningstanken för IRDD är densamma som för X-Ray Detector. I det pågående målet mellan C-Rad och Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen har uppfinningstanken för X-Ray Detector angetts vara: "En konverterenhet och detektor som reducerar elektron- och fotonspridning och som möjliggör hög skärpa i bilder av inkommande strålning."

26. Uppfinningstanken för IRDD har av Beamocular i samma mål angetts vara: "En konverterenhet och detektor som reducerar spridda (laterala) elektroner och som möjliggör en ökad noggrannhet och upplösning i bilder av inkommande strålning."

27. X-Ray Detector och IRDD skiljer sig åt endast på tre relevanta punkter, se ovan, p. 11, och avsnitt 1, p. 11.

28. De tillägg IRDD uppvisar i förhållande till X-Ray Detector är följande.

a) Flerlagerstrukturen, se ovan, p. 27. Detaljen i tillägget – spänningssättning – är så begränsad att väsentlig identitet mellan uppfinningarna under alla förhållanden föreligger.

b) Användning av Parylene som isolator, se ovan, p. 27. Detaljen i tillägget – att endast delar av blindhålet isoleras för att påverka mängden elektroner som lämnar blindhålet – tjänar samma syfte som den princip som kommer till uttryck i X-Ray Detector. I X-Ray Detector är det fotoelektriska konverterlagrets syfte att styra konverteringseffektiviteten för valda fotonenergier, vilket betyder att beläggning helt eller delvis kommer att påverka mängden elektroner som lämnar konverterenhetens blindhål. Med andra ord är syftet med isolatorn i IRDD och det fotoelektriska delvis belägga blindhålet för att påverka mängden elektroner som lämnar konverterenhetens blindhål, även om det sker via olika mekanismer. Detaljen i tillägget – att endast isolera delar – är hur som helst så begränsad att väsentlig identitet föreligger mellan uppfinningarna.

c) Placeringen av GEM-hål, se ovan, p. 27. Detaljen i tillägget – som endast framgår i underkrav 5 i IRDD – är oväsentlig och hur som helst så begränsad att väsentlig identitet föreligger mellan uppfinningarna.

IRDD har inte skapats oberoende av C-Rad

29. K.M:s kompanjon i Beamocular, E.H., har tidigare velat köpa ut GEMini-projektet, d.v.s. X-Ray Detector, från C-Radkoncernen så sent som i juni 2014. X-Ray Detector har alltså varit intressant för Beamoculars utvecklingsprojekt.

30. IRDD bygger i princip helt på X-Ray Detector. De tre dragen som särskiljer IRDD från X-Ray Detector har bara utmejslats genom den amerikanska patentansökningsprocessen efter många justeringar som medförde att IRDD till slut ansågs vara patenterbar. Vid inlämnandet av den amerikanska patentansökan ansågs IRDD istället sakna uppfinningshöjd i förhållande till X-Ray Detector. Europeiska patentverket har även, inom ramen för PCT-ansökan av IRDD, klassificerat X-Ray Detector som ett dokument av särskild relevans för IRDD och som i relation till IRDD utgör hinder avseende kraven på såväl nyhet som uppfinningshöjd. Alltså, som patentansökan ursprungligen såg ut var IRDD i princip identisk med X-Ray Detector, och även efter att patent meddelades står klart att IRDD fortfarande till övervägande del består av X-Ray Detector och att de tre särdragen härrör från C-Rad.

M.A. har inte uppfunnit de tre särdragen och har i vart fall försetts med information av K.M.

31. Det stämmer inte att M.A., som varit anställd hos Beamocular, är uppfinnare till de tre ovan nämnda särdragen som särskiljer IRDD från X-Ray Detector.

32. M.A. har engagerats för att utveckla en detektor och då fått del av teknik som K.M. hade kunskap om. Det är inte riktigt att M.A. ensam kommit fram till en uppfinning som är mer eller mindre identisk med X-Ray Detector utan att K.M. skulle ha försett honom med information eller kunskap om X-Ray Detector. M.A. har endast bidragit till skapandet av IRDD.

33. K.M. har också varit delaktig i arbetet med IRDD och/eller försett M.A. med företagshemligheterna enligt ovan, avsnitt 4.1.2.

34. Att M.A. senare angetts som meduppfinnare i den amerikanska patentansökningsprocessen avseende IRDD är mindre relevant då det ”klargörandet” gjordes den 22 juni 2017 – efter att C-Rad hade ansökt om stämning mot Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen i maj 2017.

De tre särdragen

35. De tre särdragen som skiljer IRDD från X-Ray Detector har i allt väsentligt tagits fram på basis av de idéer och tekniska lösningar som fanns hos C-Rad när K.M. var anställd där.

4.1.6 K.M. har insett eller bort inse att han inte fick avslöja företagshemligheterna

36. Se ovan, p. 14–18 och 20. K.M. har alltså varit helt införstådd med att C-Rad krävde sekretess av anställda.

37. Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 4.1.3, ovan, har K.M. insett att X-Ray Detector varit hemlig hos C-Rad och att den utgjort en företagshemlighet. Detta gäller alldeles oavsett om K.M. har överlåtit uppfinningen till C-Rad eller inte. Den omständigheten att han har överlåtit sin del av uppfinningen till C-Rad talar endast för att han haft ännu större skäl att avhålla sig från att röja och/eller utnyttja informationen om X-Ray Detector i sin konkurrerande verksamhet. Det har inte krävts något sekretessåtagande från K.M:s sida i samband med överlåtelsen för att han i lagens mening obehörigen skulle kunna utnyttja och/eller röja företagshemlig information.

38. När det gäller C-Rads vidareutveckling av X-Ray Detector har det uppenbarligen varit i vart fall underförstått för K.M., som var VD för C-Rad, att de konkretiserade idéer om olika tekniska lösningar som tagits fram av G.N. i samarbete med andra hos C-Rad skulle hållas hemliga.

4.1.7 Det föreligger synnerliga skäl för skadeståndsansvar

39. Se ovan, under grunder, avsnitt 3.1.

40. K.M. har vidare redan vid den s.k. ESTRO-mässan i april 2014 annonserat att han hade långt framskridna planer på att i egen regi bedriva verksamhet som konkurrerade med C-Rad.

41. Enligt det anställningsavtal K.M. själv pekat ut i samband med att C-Rad AB bytte lista på Stockholmsbörsen 2014 var han förbjuden att utan medgivande från C-Rad bedriva direkt eller indirekt affärsverksamhet, ta emot uppdrag eller utöva verksamhet som kan antas inverka menligt för C-Rad. Trots detta har K.M. den 9 september 2014 ansökt hos Bolagsverket att registreras som VD och styrelseledamot för Beamocular.

42. Efter sin uppsägning kvarstod K.M. i tjänst till den 29 september 2014, vilken period avslutades redan den 3 september 2014 genom överenskommelse mellan K.M. och C-Rad.

43. Den 30 augusti 2014, en lördag, tillika dagen efter K.M:s uppsägning, observerade M.N. (anställd hos C-Rads systerbolag) K.M. i C-Radkoncernens lokaler i Uppsala. M.N. överhörde då ett telefonsamtal mellan K.M. och E.H. i vilket K.M. uttryckte någonting i stil med att han alltjämt hade nycklar kvar till serverrummet och därför ”kan göra vad jag vill”. Kort därpå konfronterade K.M. M.N. om huruvida M.N. hade hört telefonsamtalet. Efter att det framkom att så var fallet uppgav K.M. att vad han hade sagt hade bara varit ett skämt. Han var även angelägen om att M.N. inte skulle berätta för någon annan att K.M. hade befunnit sig i lokalerna. Påföljande vecka observerade M.N. återigen att K.M. befann sig i C-Radkoncernens lokaler under kvällstid.

44. Det beskrivna händelseförloppet kan inte förstås på annat sätt än att K.M. – med E.H:s vetskap – har befunnit sig i C-Rad koncernens lokaler i Uppsala för att antingen tillägna sig C-Rads information eller för att ta med sådan information. Det beskrivna skeendet inträffade då K.M. fortfarande var anställd hos C-Rad och utgör ett handlande som ingått i hans planläggning att bedriva verksamhet som konkurrerar med C-Rads. Alldeles oavsett detta står det klart att K.M. har medtagit dokumentation från C-Rad, bl.a. avseende X-Ray Detector, vilket han medgett och att han efter anställningens upphörande har haft hårddiskar med information om GEMini-projektet som han vägrat att lämna tillbaka till C-Rad. I sista hand gör C-Rad gällande att K.M. har utnyttjat och/eller röjt minneskunskap.

4.1.8 Företagshemligheter som K.M. fått del av obehörigen har röjts

45. Utöver den ovan nämnda informationen har K.M. tillgodogjort sig dokumentation rörande X-Ray Detector, som innehåller företagshemliga uppgifter.

46. I det mellan C-Rad och Beamocular pågående målet i Patent- och marknadsdomstolen har Beamocular ingett två handlingar som utgörs av utkast till patentansökan avseende X-Ray Detector. I utkastet har K.M. och G.N. gjort tillägg och kommentarer i "track changes". Handlingarna är C-Rad tillhörigt arbetsmaterial som K.M. överhuvudtaget inte har någon rätt till och dokumentationen utgör inte heller till patentmyndigheter ingivet material. Detta utgör i sig ett obehörigt angrepp på C-Rads företagshemliga information. Vidare visar K.M:s innehav av dokumentationen att han från C-Rad medtagit företagshemlig infor-mation rörande X-Ray Detector. I samband med muntlig förberedelse i målet upplyste K.M. C-Rads ombud och Patent- och marknads-domstolen att han förbehållit sig rätten att ta med sig och spara handlingar tillhörande C-Radkoncernen som rör de patent och patentansökningar han varit delaktig i.

47. Att K.M. har medtagit företagshemlig information från C-Rad och andra bolag inom C-Rad koncernen framkom även i ett nu avslutat mål mellan Beamocular och C-Rad Positioning AB. I det målet lämnade Beamocular in en s.k. "heder och vandel-frågelista" som var konfidentiell hos C-Rad AB. K.M. förklarade då att han "hittat" handlingen i samband med "vårstädning".

4.1.9 Övrigt

48. K.M:s påstående om att G.N. skulle ha krävt att "stå med som uppfinnare" mot att han skulle granska ett utkast till patentansökan stämmer inte. Inte heller stämmer K.M:s ogrundade försök att förminska G.N:s insatser vid framtagandet av X-Ray Detector. G.N. är för övrigt uppfinnare i ett antal patentansökningar som C-Rad innehar.

4.2 K.M.

4.2.1 Utvecklad bakgrund

C-Rads verksamhet och uppfinningen X-Ray Detector

1. –

2. G.N. hade mellan 2005 och tidpunkten för uppfinningens tillkomst arbetat med produktutveckling och projektledning inom C-Rad. De innovationer inom detektorområdet som utvecklingsarbetet baserades på härrör från professor A.B. och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet i Stockholm. Motsvarande patentansökningar lämnades in under perioden 1999–2003, alltså innan G.N. hade någon koppling till C-Rad. G.N. har inte bidragit till någon av dessa uppfinningar. G.N. är inte registrerad som uppfinnare till något av de övriga patent som C-Rad koncernen är innehavare av. G.N. är inte heller upphovsman till några andra publicerade patentansökningar eller beviljade patent, trots en lång karriär som forskare och utvecklare inom tekniskt avancerade områden.

3. Det är K.M. som är den huvudsakliga upphovsmannen till C-Rads patenterade uppfinning X-Ray Detector, medan G.N. endast bidragit i begränsad omfattning.

Patentansökan avseende X-Ray Detector

4. De nya idéer som patentsöktes som X-Ray Detector i september 2013 tillkom först efter att K.M. engagerat sig i detektorprojektet. K.M. var den som ensam tog fram grunden till X-Ray Detector, efter att ha kartlagt de problem som de befintliga tekniska lösningarna vid C-Rad var behäftade med. Dessa problem hade inte lösts av G.N. eller övriga medarbetare vid C-Rad, trots att arbetet pågått sedan 2005. Varken G.N. eller övriga medarbetare inom gruppen hade den innovativa förmåga som krävdes för att ta fram de nya idéer som resulterade i X-Ray Detector. K.M. var även den som ensam beskrev uppfinningen för patentombudet. Informationen från K.M. utgjorde hela underlaget för nyhetssökningen och till det första utkastet till patentansökan. Det fanns inte anledning att informera G.N. inför inledningen av patenteringsprocessen för X-Ray Detector, eftersom K.M. var ensam upp-hovsman till de centrala delarna av uppfinningen.

A. K.M. tog i augusti 2013 kontakt med G.N. för att be om kommentarer till sökrapporten samt det första utkastet till patentansökan som då hade tagits fram av patentombudet. G.N. meddelade då att han var villig att bidra med sina kommentarer under förutsättning att han skulle listas som meduppfinnare i patentansökan.

B. G.N:s huvudsakliga bidrag som meduppfinnare till X-Ray Detector avser följande delar.

a) Möjligheten att belägga metallytor med ett fotoelektriskt konverterande ytskikt för att på så vis öka antalet frigjorda elektroner och därmed signalnivån (patentkrav 4–6 samt 12–15 i den ursprungliga USA-ansökan).

b) Klargörandet att uppfinningen i vissa utföranden kan utgöra en detektor för s.k. absolutdosimetri (patentkrav 37 i den ursprungliga USA-ansökan).

c) Förslag på alternativa materialval för metallstrukturer och isolationsskikt, samt alternativa gasblandningar (ej separata patentkrav i den ursprungliga USA-ansökan).

C. G.N. har även, efter anvisning från K.M., bidragit med förslag på alternativa tillverkningsmetoder för den med genomgående hål- respektive blindhålsförsedda konverterplattan (ej separata patentkrav i den ursprungliga USA-ansökan) samt alternativa metoder för elektronförstärkning utöver GEM (patentkrav 29 i den ursprungliga USA-ansökan). I dessa delar är G.N. att betrakta som medhjälpare snarare än meduppfinnare.

D. G.N. och C-Rads övriga medarbetare har löpande genomfört teoretiska beräkningar/simuleringar samt praktiska experiment inom ramen för detektorprojektet GEMini. I detta arbete har även ingått att verifiera de idéer som ligger till grund för X-Ray Detector. Det faktum att G.N. har deltagit i verifieringen av en viss idé kan inte tas till intäkt för att han är upphovsman till densamma.

C-Rads verksamhet efter patentansökan

5. Se nedan, p. 36. K.M. var anställd som VD hos C-Rad och tjänsten innefattade inte forsknings- eller uppfinnarverksamhet. Han förelades inte heller en närmare angiven uppgift som resulterade i en ny uppfinning. Under sin anställning hos C-Rad gjorde K.M. inte några anmälningspliktiga patenterbara uppfinningar, utöver X-Ray Detector, som faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Det fanns inget skrivet i K.M:s anställningsavtal inom C-Radkoncernen om äganderätten till de immateriella tillgångar som utvecklades under hans anställning.

6. Under 2014 tvingades K.M. inse att C-Rad inte kom längre med att utveckla en produkt baserad på X-Ray Detector. Det hade varit svårt att få industrigruppen i Östersund att tänka nytt, vilket utmynnade i beslutet att lägga ned den delen av verksamheten i C-Rad.

7. –

8. Se också ovan, p. 6. Syftet med beställningen av konsultrapporten var att säkerställa möjligheten att driva projektet vidare med ny personal inom C-Rad, vilket framgår av rapporten, aktbilaga 15. Ingenjören M.P. som hade anställts med placering i Uppsala med syfte att vidareutveckla produkten baserad på X-Ray Detector slutade oväntat. Dessutom uppstod en konflikt mellan K.M. och C-Rads nya VD T.T. Allt detta ledde till att K.M. sa upp sig från sin anställning hos C-Rad. Han trodde dock fortfarande på möjligheterna att ta fram en effektiv detektor. Behovet av en avancerad detektor för användning inom strålterapi fanns där men den tekniska lösningen X-Ray Detector som tagits fram fungerade inte tillräckligt väl i praktiken – projektet hade misslyckats.

Patentansökan av uppfinningen IRDD

9. –

4.2.2 Den påstått utnyttjade informationen

10. K.M. har inte utnyttjat information och kunskap om X-Ray Detector samt idéer om tekniska lösningar för vidareutveckling av uppfinningen i tiden efter C-Rads patentansökan.

11. Det bestrids att de tre särdragen utvecklats hos C-Rad under den tid K.M. var anställd i bolaget.

a) Förslaget om flerlagerstrukturen kom egentligen från den italienska underleverantören ELTOS. ELTOS föreslog, av rent tillverkningstekniska skäl, att konverterstrukturen skulle byggas upp i flera lager. Dylika flerlagerstrukturer (s.k. ”multilayer PCB”), används regelmässigt inom kretskortstillverkning sedan 1960-talet och ELTOS är en kretskortstillverkare. Att förslaget kom från ELTOS framgår på sid. 35 i rapport upprättad av C-Rad i mars 2014. På sid 38 i samma dokument framgår jämväl att C-Rad inte övervägt att bygga upp konverterstrukturen i flera sinsemellan elektriskt isolerade lager, eftersom det i denna rapport konstateras att de olika lagren behöver förbindas elektriskt, t.ex. genom att belägga insidan av hålen med ett elektriskt ledande ytskikt. Sålunda skall sägas att överväganden kring konstruerandet av en sådan struktur av detektorn inte i sig varit något nytt.

Det kan vidare noteras att idén om en flerlagerkonstruktion, där varje lager är separat spänningssatt, är känt inom röntgendetektorområdet redan genom US-patentet 3,971,942, ”Seidman”, Abstract, stycke 2, raderna 5–7, från 1970-talet.

M.A:s tekniska idé att varje lager ges en separat spänning med sinsemellan olika elektriska potential har emellertid motiverat patenterbarheten för IRDD.

Den tekniken finns inte i t.ex. X-Ray Detector och den konstruktionslösningen har heller inte diskuterats hos C-Rad, såvitt K.M. känner till, såsom ett intressant eller utvecklingsbart alternativ.

Vad gäller den e-postkommunikation som C-Rad har hänvisat till är det en kommunikation som härrör från en situation där G.N. fick i uppdrag av K.M. att utreda om det eventuellt kunde finnas några funktionsmässiga fördelar med en flerlagerskonstruktion. G.N:s svar är en återrapportering till K.M. av detta utredningsuppdrag, och visar att hans slutsats var att det inte fanns några sådana fördelar.

G.N. kan således inte anses vara upphovsman till flerlagerstrukturen och tekniken kan inte heller anses utgöra en företagshemlighet.

b) Användningen av Parylene som isolator och att belägga metallytor med, är allmänt känt och en teknik som kom fram redan under 1940-talet.

Det var även allmänt känt att Parylene är en lämplig isolator för användning inom röntgendetektorområdet, se t.ex. Fuchs patentansökan från 2009, US 2009/0142227 Parylene Coating and method for the productions thereof.

Syftet med att använda Parylene inom C-Rad var endast att elektriskt isolera konvertern från GEM-folien, se aktbilaga 37: ”…to avoid shortcuts between the metal converter and the GEM Cu foil”, alltså inte för att isolera (delar av) konverterhålens väggar såsom beskrivs i IRDD. När Beamocular utvecklade IRDD kom M.A. fram till insikten att det i en och samma konverterstruktur behövs både oisolerade och isolerade metallytor för att fånga in och neutralisera joner samtidigt som elektrontransporten säkerställs där det isolerande ytskiktet i IRDD istället ska vara på insidan av konverterhålen.

I IRDD används Parylene som isolator för att lösa det just sagda problemet. C-Rad har å sin sida använt Parylene för att lösa ett helt annat problem. Det är sålunda lösningen på två olika problem som här kan uppfattas diskuteras som om det vore samma sak.

C-Rad hävdar att detta tillägg tjänar samma syfte som den princip som kommit till uttryck i X-Ray Detector, patentkrav 4. Påståendet är felaktigt. Även om ytterligare elektroner i teorin skulle kunna frigöras ur ”väggarna” med hjälp av ett fotoelektriskt konverterande ytskikt så skulle samtliga fria elektroner i blindhålen ändå omedelbart (via diffusion) absorberas i väggarna igen – såvida inte dessa också vore belagda med ett elektriskt isolerande ytskikt såsom beskrivs i IRDD.

Ett fotoelektriskt konverterande ytskikt gör alltså i sig ingen nytta och kan inte sägas ha samma funktion som ett elektriskt isolerande ytskikt.

Ett elektriskt isolerande ytskikt gör däremot nytta även utan ett fotoelektriskt konverterande ytskikt genom att det säkerställer att fria elektroner i blindhålen inte absorberas i väggarna utan istället reflekteras. Detta är helt nödvändigt för att säkerställa att elektronerna når fram till GEM-folien för att där förstärkas och slutligen transporteras till utläsningspanelen.

C-Rads resonemang bekräftar endast att ett fotoelektriskt konverterande ytskikt i sig inte gör någon nytta såvida det inte också är elektriskt isolerade. Detta framgår inte av X-Ray Detector.

C-Rad hänvisar till e-postkorrespondens mellan K.M. och G.N. Det som diskuterades i denna korrespondens var metoder för att lämna väggarna i blindhålen oisolerade, dvs. tvärt emot vad som beskrivs i IRDD. Som framgår av e-postkorrespondensen så fanns idén att selektivt belägga metallytor med Parylene redan beskriven i en av de tidigare publicerade forskningsartiklarna (”Surface Engineering and Patterning Using Parylene in Biological Applications”) som bifogades det aktuella e-postmeddelandet.

Tanken att selektivt belägga metallytor med Parylene i en röntgendetektor har även offentliggjorts genom Fuchs amerikanska patentansökan från 2009 (förvisso med ett annat syfte än i IRDD), aktbilaga 48. Se t.ex. stycke 0014: ”Hitherto no technically relevant method has been available for direct patterning of parylene. In the prior art the substrate is therefore first completely coated and the coating is then ablated at defined locations.”

G.N. kan således inte anses vara upphovsman till idén att använda Parylene som isolator och tekniken kan inte heller anses utgöra en företagshemlighet.

c) Idén att upplinjera grupper med flera GEM-hål mot varje konverterhål har aldrig diskuterats mellan K.M. och G.N. M.A. drog självständigt den slutsatsen, vilket framgår av hans minnesanteckningar. Vad gäller det eventuella behovet av upplinjering av grupper av GEM-hål mot varje konverterhål så diskuterades inte detta mellan K.M. och M.A. innan M.A. presenterade sin slutsats att det troligen behövs tre GEM-hål per konverterhål.

K.M. är inte upphovsman till denna idé, och han har inte heller fått denna information från G.N. Det kan inte uteslutas att G.N., även om det är troligast att det är uppgifter som kommer från CERN, kommit fram till denna idé efter att K.M. slutat sin anställning.

Vad gäller "styrelsepresentationen", vilken saknar datum men som sägs vara daterad den 26 september 2014, så har K.M. aldrig sett denna och det kan konstateras att det datum som den anges vara skapad, är efter den tidpunkt då K.M. lämnade C-Rad.

Det bestrids således att K.M. erhållit information om placeringen av GEM-hålen.

12. Se ovan, p. 11.

4.2.3 Informationen har inte hållits hemlig

13. Det bestrids att X-Ray Detector hållits hemlig av C-Rad efter det att patentansökan för X-Ray Detector ingavs den 4 september 2013. C-Rad tycks vara av uppfattningen att en uppfinning som har förvärvats av bolaget per automatik utgör företagshemligheter. K.M. bestrider att så skulle vara fallet och menar att en sådan sekretessförbindelse behöver regleras i avtal, vilket inte gjorts i detta fall.

14. Se nedan, p. 16. Därutöver kan tilläggas att anledningen till att utkastet till patentansökan för X-Ray Detector var märkt ”confidential” var att informationen skulle hållas hemlig fram till dess patentansökan ingavs för att inte förstöra kravet på nyhet för uppfinningen.

15. Inom C-Radkoncernen har praxis och kulturen genomgående varit att patentsökta uppfinningar inte har hållits hemliga sedan patentansökan har lämnats in – istället talade såväl bolagsföreträdare som anställda öppet om uppfinningarna. Syftet med den kulturen var att så tidigt som möjligt samla in information om det möjliga marknadsintresset, innan stora investeringar gjordes i nya utvecklingsprojekt. Det bestrids att C-Radkoncernen och dess bolag hade en praxis där utomstående fick underteckna sekretessavtal för att kunna ta del av information om patentsökta uppfinningar och/eller utvecklingsarbete.

16. I K.M:s anställningsavtal hos C-Rad har det varken funnits någon sekretess- eller konkurrensklausul, vilket torde vara ovanligt för en VD eller för en person med M.s kunskap och erfarenhet. Detta får anses ge uttryck för en kultur som existerade hos C-Rad, innebärande att bolaget inte vidtog åtgärder för att hålla företagsrelaterad eller forsknings- och utvecklingsrelaterad information konfidentiell.

Det bestrids att dokumentet ”C-RAD AB RULES OF CONFIDENTIALITY, INVENTIONS AND COPYRIGHT” skulle utgöra ett policydokument för C-Rad koncernens bolag för hemlighållande av bl.a. företagshemligheter. Dokumentet utgör en del av T.T:s VD-anställningsavtal med moderbolaget C-Rad AB och som paraferats av honom och E.H. Begreppet ”the Executive” i dokumentet avser alltså T.T. Något motsvarande avtal har aldrig upprättats mellan C-Rad och K.M.

17. Se ovan, p. 14.

18. Vid ESTRO-mässan i Wien i april 2014 höll K.M. en presentation om X-Ray Detector. Denna presentation var inte märkt som konfidentiell. I presentationen visades en principskiss av X-Ray Detector. Även C-Rads amerikanska patentansökan omnämns. I den muntliga presentationen omnämndes ytterligare tekniska detaljer om uppfinningen. Ett flertal externa intressenter tog del av presentationen vid mässan utan krav på sekretess. Vid mässan förde K.M. ingående diskussioner på teknisk nivå om X-Ray Detector med i vart fall C.G., Y.M., Y.K. samt W.L. Presentationen användes även i andra sammanhang i kontakter med potentiella kunder och samarbetspartners.

19. Patentsökta uppfinningar och tillhörande patentansökningar har regelmässigt presenterats och diskuterats bl.a. på branschmässor och i övrig kommunikation med potentiella kunder och samarbetspartner. Detta har skett utan krav på att det först behövts upprättas ett sekretessavtal med mottagande part. Den 11 juni 2014 besökte K.M. en potentiell kund i Regensburg. Vid mötet deltog K.M., F.C., C-Rads lokala säljare, samt Dr B.D., företrädare för Klinikum der Universität Regensburg. Vid mötet diskuterades X-Ray Detector i detalj. Något sekretessavtal hade inte upprättats före mötet. På kvällen samma dag skickade T.T. ett förslag till mall för intentionsavtal med kunden. I detta förslag angavs ingenting om sekretess. K.M. anpassade förslaget och sände det den 19 juni 2014 till Dr B.D.

20. –

4.2.4 K.M. har inte fått del av företagshemlig information genom sin anställning

21. Se ovan, p. 10–11.

22. Se ovan, p. 10–11.

4.2.5 K.M. har inte röjt företagshemligheter

23. Se ovan, p. 11.

Likheten mellan uppfinningarna X-Ray Detector och IRDD

24. Det bestrids att ett utnyttjande av uppfinningen IRDD skulle göra intrång på uppfinningen X-Ray Detector. Detta framgår av sakkunnigutlåtandet från C.D.

25. Syftet med X-Ray Detector och IRDD är på en hög nivå detsamma – att förbättra upplösning och skärpa, men de tekniska lösningarna är väsentligt olika och därmed är uppfinningstankarna olika.

26. Se ovan, p. 25.

27. Se ovan, p. 11.

28. Se ovan, p. 11.

IRDD har skapats oberoende av C-Rad

29. –

30. Utlåtandena från det amerikanska patentverket och C-Rads patentombud, som C-Rad hänvisar till, utgår från det ursprungliga kravomfånget för de båda amerikanska patentansökningarna. Detta kravomfång har senare behövt justeras efter förelägganden från det amerikanska patentverket, vilket innebär att tidigare gjorda utlåtanden inte längre är relevanta. Ett amerikanskt patent har den 30 januari 2018 utfärdats för IRDD, efter att det amerikanska patentverket gjort den slutliga bedömningen att uppfinningen uppvisar uppfinningshöjd och nyhetsvärde över såväl X-Ray Detector som andra uppfinningar inom området.

M.A. har uppfunnit de tre särdragen och har inte försetts med information av K.M.

E. Efter anställningen hos C-Rad träffade K.M. under hösten 2014 M.A. för att diskutera ett samarbete. De hade träffats tidigare och K.M. visste att M.A. var en mycket kompetent disputerad teoretisk och experimentell fysiker med inriktning mot partikelfysik. Han hade även lång erfarenhet ifrån kommersiella produktutvecklingsprojekt. K.M. berättade om behovet av bättre detektorer och vad det var för problem man ville och behövde lösa och frågade om M.A. var intresserad av att vara med och utveckla en fungerande och effektiv detektor.

31. De centrala delarna i Beamoculars patentansökningar benämnda "Ionizing Radiation Detecting Device" härrör från M.A. under hans tid som forskningsansvarig fysiker vid Beamocular i början av 2015. M.A. kom med dessa idéer på eget initiativ. Han fick inte några direkta instruktioner om att söka sådana lösningar och han tog inte heller del av konfidentiell information härrörande från C-Rad.

32. Det starkaste skälet till att K.M. inte ville beskriva någon redan känd teknik (som t.ex. fanns i X-Ray Detector) för M.A. var att han ville att M.A. skulle utveckla något nytt. K.M. ville inte riskera att M.A. skulle bli styrd och fastna i tankegångar som inte lett till någon lyckosam lösning. Med de utgångspunkterna rekryterades M.A. till Beamocular med det tydliga uppdraget att utveckla en detektor som skulle lösa de problem som ännu inte var lösta och som skulle fungera. M.A. och ytterligare en medarbetare anställdes med första arbetsdag den 1 januari 2015. M.A. kände således inte till uppfinningen som låg till grund för X-Ray Detector och hur den var framtagen. M.A. började omedelbart med att utveckla en konstruktion där han relativt snart kom fram till de tre specifika detaljerna som kom att prägla innovationen.

33. Under utvecklingsarbetet har K.M. och M.A. givetvis kommunicerat med varandra. Det bestrids att K.M. försett M.A. med företagshemlig information tillhörig C-Rad.

34. När M.A. hade utvecklat något man hoppades skulle kunna vara patenterbart gav Beamocular in en ansökan för att testa om det var något som kunde patenteras. I detta läge var det K.M., i kraft av bolagets företrädare, som gav in handlingarna och kom i det läget att noteras som ”uppfinnaren”. Detta var inte korrekt och innan bolaget fick respons om att idén/uppfinningen var patenterbar tog M.A. upp frågan att han rätteligen skulle stå som uppfinnare. M.A:s anspråk orsakades inte av att C-Rad började ställa anspråk mot Beamocular.

De tre särdragen

35. Uppfinnare till de centrala delarna av IRDD och de tre tilläggen angivna i målet är M.A. M.A. har i egenskap av forskningsansvarig på Beamocular på eget initiativ och utan instruktion att söka sådana lösningar och utan att ta del av konfidentiell information från C-Rad anmält dessa tekniska lösningar till Beamocular.

4.2.6 K.M. har inte insett eller bort inse att han inte fick avslöja företagshemligheterna

36. Se ovan, p. 14–18 och 20. Vidare innehöll K.M:s anställningsavtal inom C-Radkoncernen varken sekretess- eller konkurrensklausuler.

37. K.M. har i laga ordning under sommaren 2013 anmält uppfinningen X-Ray Detector till bolagets styrelseordförande E.H. enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. K.M. har därefter under fyra månader, den s.k. fyramånadersfristen, varit förbunden att hålla X-Ray Detector hemlig. Något avtal mellan C-Rad och K.M. som reglerar en förlängd sekretess utöver fyramånadersfristen finns inte.

38. Se ovan, p. 11, 36 och 37.

4.2.7 Det föreligger inte synnerliga skäl för skadeståndsansvar

39. Se ovan, under grunder, avsnitt 3.2.

40. Det bestrids att K.M. vid den s.k. ESTRO-mässan i april 2014 annonserat att han hade långt framskridna planer på att bedriva konkurrerande verksamhet med C-Rad.

41. Anställningsavtalet avser K.M:s anställning i RayTherapy Positioning AB (numera C-Rad Positioning AB). I K.M:s anställningsavtal med CRad fanns ingen konkurrensklausul. K.M:s anställning i Beamocular påbörjades den 1 oktober 2014, alltså efter det att anställningen i C-Rad upphört. Innan dess registrerades endast uppgifter vid Bolagsverket, men han utförde inget arbete i Beamocular före den 1 oktober 2014.

42. K.M:s anställning vid C-Rad upphörde i praktiken i månadsskiftet augusti/september 2014, då C-Rad stängde av honom från hans arbetsplats utan att ange giltigt skäl för detta. Den 29 augusti 2014 var sista tillfället som K.M. hade någon form av kontakt med G.N. avseende C-Rads verksamhet, GEMini-projektet eller idéer kring tekniska lösningar.

43. Det vitsordas att K.M. träffade M.N. i C-Rads lokaler någon gång under helgen den 30–31 augusti 2014. Det bestrids att K.M. talade i telefon med E.H. vid detta tillfälle. Anledningen till K.M:s besök i lokalerna var att han skulle hämta sina personliga tillhörigheter. Han har aldrig haft några nycklar till C-Rads serverrum. Han har inte heller känt till administrationslösenordet till C-Rads servrar sedan 2010, då den dåvarande ekonomichefen U.J. tog över som IT-ansvarig och en extern leverantör engagerades för IT-driften. Flera medarbetare som tidigare hade slutat hade behandlats illa av T.T. Även kollegor som valde att ha fortsatt kontakt med före detta anställda hade behandlats på liknande sätt av T.T. Det var mot den bakgrunden, och med omtanke om M.N., som då var relativt nyanställd, han framförde att N. inte behövde nämna för T.T. att de mötts i lokalerna.

44. Det bestrids att K.M. befunnit sig i C-Rads lokaler efter sin uppsägning för att tillägna sig C-Rads information eller för att ta med sådan information. Syftet med hans besök var att hämta sina tillhörigheter utan någon ytterligare konfrontation med T.T.

4.2.8 K.M. har varken obehörigen fått del av företagshemligheter eller röjt sådana företagshemligheter

45. K.M. har, i sin egenskap av uppfinnare, rätt att spara relevant dokumentation om samtliga patentsökta uppfinningar som han har bidragit till. Dokumentationen klargör vilka delar som utgör K.M:s bidrag till respektive uppfinning. Om rättigheterna till en uppfinning har förvärvats av en arbetsgivare har detta skett via avtal där K.M. utgör part. Som avtalspart har han rätt att spara dokumentation kring avtalet. Det faktum att K.M. har sparat viss information kan inte tas till intäkt för att han också har avslöjat och/eller använt densamma.

46. Se ovan, p. 45. Därutöver bestrids det att K.M. röjt företagshemlig information, aktbilagorna 22 och 23 i mål mellan C-Rad och Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen under 2017 eftersom denna information ej varit hemlig efter publiceringen i mars 2015 av C-Rads amerikanska patentansökan för X-Ray Detector

47. Se ovan, p. 45.

5 UTREDNINGEN I MÅLET

På C-Rads begäran har tingsrätten hållit förhör med T.T., G.N., M.N. och H.S. På K.M:s begäran har förhör hållits med K.M., M.A., L.J., E.H., C.K., R.F. och C.D.

Båda parterna har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av sammanställningen, aktbilaga 136.

6 DOMSKÄL

6.1 Utgångspunkter

Frågan i målet är om K.M. ska betala skadestånd till C-Rad på grund av att han uppsåtligen eller av oaktsamhet inom ramen för Beamoculars verksamhet har utnyttjat och/eller röjt C-Rads företagshemligheter.

Parterna är ense om att målet ska prövas enligt 7 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL). Enligt bestämmelsen ska en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja den, ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande. Vidare krävs synnerliga skäl för skadestånd, eftersom det påstådda förfarandet har ägt rum sedan anställningen upphört (7 § andra stycket FHL).

Den information som C-Rad har gjort gällande att K.M. har utnyttjat eller röjt har angetts enligt följande.

a) Utformningen av uppfinningen X-Ray Detector.

b) Vidareutvecklingen av tekniska lösningar avseende X-Ray Detector; nämligen tre särskiljande moment mellan uppfinningen X-Ray Detector och uppfinningen IRDD.

c) Utformningen av patentansökan, att C-Rad patentsökt X-Ray Detector samt när patentansökan gjordes.

C-Rad har vidare gjort gällande att K.M. obehörigen röjt företagshemlig information genom att ge in handlingar (aktbilagorna 22 och 23) i målet mellan C-Rad och Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen.

Med företagshemligheter avses sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende (1 § FHL).

Vid lagens tillkomst anfördes att begreppet information har en vidsträckt innebörd. Vidare angavs att gränserna för vad som utgör företagshemlighet sätts av de övriga kriterierna i definitionen och att ytterligare begränsningar följer av förutsättningarna för ansvar enligt lagen (prop. 1987/88:155 s. 34 och NJA 1998 s. 633).

Det är klart att den typ av information som är aktuell i målet kan omfattas av FHL. Avgörande för frågan om informationen är företagshemlig eller inte är om de övriga kriterierna i definitionen är uppfyllda, dvs. om informationen rör C-Rads affärs- och driftförhållanden, om C-Rad hållit informationen hemlig och om ett röjande varit ägnat att medföra skada för bolaget i konkurrenshänseende.

Tingsrätten börjar med frågan om informationen haft företagshemlig karaktär. Tingsrätten prövar informationen enligt punkterna a och c gemensamt och därefter informationen enligt punkten b.

6.2 Har informationen haft företagshemlig karaktär?

6.2.1 Information om uppfinningen X-Ray Detector samt information om patentansökan (p. a och c)

C-Rad har gjort gällande att uppfinningen X-Ray Detector har hållits hemlig under den tid uppfinningen utvecklades och att uppfinningen blev publik först genom att C-Rads patentansökan publicerades den 5 mars 2015. C-Rad har vidare gjort gällande att uppfinningen har patentsökts och att tidpunkten för detta har hållits hemlig.

K.M. har bestritt att informationen har hållits hemlig efter det att patent-ansökan hade lämnats in till det amerikanska patentverket i september 2013. K.M. har därvid anfört att det var praxis inom koncernen att patentsökta uppfinningar inte hölls hemliga sedan patentansökan lämnats in. Istället talade bolagsföreträdare öppet om uppfinningarna. Syftet var att samla in information om det möjliga marknadsintresset innan ytterligare stora investeringar gjordes i projektet. C-Rad har bestritt att det funnits en sådan kultur i företaget och att det i stället fanns en praxis att utomstående fick underteckna sekretessavtal för att få del av information om uppfinningar innan uppfinningen blev offentlig.

K.M. har uppgett att patentsökta uppfinningar inte hölls hemliga hos C-Rad. E.H. och L.J:s uppgifter ger stöd för K.M:s ståndpunkt att patentsökta uppfinningar inte hölls hemliga sedan patentansökan hade lämnats in. E.H. har uppgett att tiden från uppfinning till en kommersiell produkt var lång och att bolaget därför redovisade patentsökta uppfinningar öppet för marknadsföringsändamål.

R.F., som deltog vid ESTRO-mässan 2014, har uppgett att han tog del av den folder om X-Ray Detector som fanns vid C-Rads bås. R.F. har uppgett att han aldrig skrev på något sekretessavtal i samband därmed och att det inte heller brukar förekomma några sekretessavtal vid branschmässor utan att bolagen endast redovisar sådana uppgifter som bolagen inte anser behöver vara hemliga. Det partssakkunniga patentombudet C.D. har i sitt sakkunnigutlåtande anfört att presentationen av X-Ray Detector (bild 8) som gjordes vid ESTRO-mässan i april 2014, dvs. före det att patentansökan blev publik, röjde grundstrukturen i uppfinningen X-Ray Detector.

T.T. och G.N. har uppgett följande. C-Rad håller normalt sett resultaten av forskning och utveckling hemliga, eftersom C-Rad arbetar i en kunskapsintensiv bransch där teknisk know-how är en viktig tillgång. Vidare är

C-Radkoncernen börsnoterad varför det är särskilt viktigt för C-Rad att kunna bestämma över vilken teknisk information som görs offentlig. Den tekniska information som framgår av koncernbolagens prospekt är sådan information som C-Rad har valt att offentliggöra. C-Rad har ingen uttrycklig rutin för om patentsökta uppfinningar ska hållas hemliga eller inte, men har i allmänhet varit försiktigt med att låta sådan information bli offentlig. C-Rad har i regel slutit sekretessavtal med utomstående innan bolaget har lämnat ut företagshemligheter, vilket även är branschpraxis. Sekretessklausuler har funnits i de flesta av C-Rads anställningsavtal, inklusive G.N:s, och alla C-Rads anställda förstår vilken information som är hemlig. C-Rads sekretessrutiner har förbättrats för varje år som gått. Det bör ha funnits en sekretessklausul i K.M:s anställningsavtal.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Av utredningen framgår att uppfinningen X-Ray Detector presenterades vid ESTROmässan 2014. I presentationsmaterialet fanns en principskiss och en redovisning av uppfinningen X-Ray Detector. Patentombudet C.D. har angett att den skissen redovisade grundstrukturen av uppfinningen X-Ray Detector. Det har inte lagts fram någon utredning om att de som närvarade vid mässan skulle ha tecknat sekretessavtal för att få ta del av informationen. Inte heller kan deltagande vid ESTRO-mässan anses utgöra en begränsad krets. C-Rads hantering av informationen om X-Ray Detector vid ESTRO-mässan ger alltså stöd för K.M:s uppfattning.

Av utredningen framgår också att C-Rad offentliggjort tidpunkten för patentansökan i informationsmaterial från bolaget. Vidare framgår det av e-postmeddelanden mellan C-Rad och presumtiva kunder att information lämnats om X-Ray Detector utan krav på att den informationen ska hållas hemlig.

Sammantaget finner tingsrätten att utredningen ger stöd åt K.M:s uppgift om att bolagets policy vid tidpunkten var att tala öppet om patentsökta uppfinningar för att undersöka marknadsintresset innan ytterligare investeringar gjordes i projektet. Även om C-Rad kan ha haft en kultur och en policy att arbetsresultat, idéer och uppfinningar som uppkommit i verksamheten som utgångspunkt var hemliga, är det inte visat att detta även omfattade patentsökta uppfinningar innan dessa blev publika. C-Rad har sålunda inte visat att utformningen av uppfinningen X-Detector, att C-Rad patentsökt uppfinningen X-Ray Detector, vid vilken tidpunkt patentansökan gjordes samt utformningen av patentansökan var hemlig information hos bolaget (p. a och c).

6.2.2 Information om vidareutvecklingen av uppfinningen X-Ray Detector (p. b)

C-Rad har gjort gällande att K.M. även utnyttjat och eller röjt information om idéer och tekniska lösningar för vidareutvecklingen av uppfinningen X-Ray Detector som återfinns i tre särdrag i IRDD. Informationen som lett till de tre särdragen som IRDD uppvisar i förhållande till X-Ray Detector kan sammanfattas under följande rubriker.

(i) Flerlagerstrukturen

(ii) Användningen av Parylene som isolator

(iii)Placeringen av GEM-hålen

C-Rad har anfört att de tre särdragen bygger på idéer som togs fram hos C-Rad, främst av G.N., men även i någon mån av K.M. i ett samarbete mellan dem. Tingsrätten behandlar de tre särdragen var för sig.

(i) Flerlagerstrukturen

Genom den bevisning som C-Rad har åberopat är det utrett att det inom C-Rad vid utvecklingen av X-Ray Detector förts diskussioner om att använda en flerlagerstruktur där varje konverteringsplatta skulle förses med ett isolerande lager för att därigenom kunna isolera dem från varandra och kunna påföra olika spänningspotentialer till konverteringsplattorna. Av e-postmeddelande från den 15 oktober 2013 och en rapport från 31 mars 2014 framgår att tester avseende spänningspotentialer i konverteringsplattan har utförts inom C-Rad. Det framgår av rapporten att idén, som ursprungligen kom från ett tillverkningsföretag, om att använda en flerlagerstruktur alltså har funnits inom C-Rads arbete med att utveckla X-Ray Detector under den tid som K.M. var anställd där.

K.M. har vidare anfört att lösningen med en konverteringsstruktur med flera isolerade skikt som är individuellt spänningssatta utgör teknikens ståndpunkt enligt det amerikanska patentet Seidman. Denna ståndpunkt får stöd av det sakkunnigutlåtande som har åberopats av K.M. K.M. har vidare anfört att den omständigheten att tekniken var allmänt känd även framgår av att idén om en flerlagstruktur kom från ett tillverkningsföretag och inte togs fram inom C-Rad. Enligt K.M. kan därför informationen inte anses vara en företagshemlighet hos C-Rad.

Idén med en flerlagerkonstruktion med individuellt spänningssatta skikt diskuterades inom ramen för utvecklingsarbetet avseende uppfinningen X-Ray Detector efter att patentansökan hade lämnats in. Kravet på att informationen ska ha anknytning till näringsidkarens rörelse har i praxis inte ställts högt. Detta har särskilt gällt känslig information som avser utvecklingsarbete och idéproduktion (Fahlbeck, Lagen om skydd för företagshemligheter, 3:e uppl, s. 309 och NJA 1998 s. 633). Idén om att använda en flerlager-konstruktion med individuella spänningssatta skikt får därför anses ha anknytning till C-Rads rörelse. Även om informationen har anknytning till C-Rads rörelse är emellertid frågan om informationen tillkommer C-Rad på ett sådant sätt att den utgör C-Rads företagshemlighet. Utöver anknytning krävs att informationen måste vara specifik för näringsidkaren och infor-mation som är allmänt förekommande omfattas inte. I detta sammanhang bör emellertid beaktas att FHL inte uppställer ett nyhetskrav för att informationen ska vara företagshemlig. Även om det genom den utredning som framlagts är visat att tekniken som nu avses varit känd genom en tidigare patentansökning, har C-rad emellertid i sitt utvecklingsarbete med X-Ray Detector diskuterat och testat metoden. Informationen får därför anses vara tillräckligt specifik för att den ska anses röra C-Rads affärs- och driftförhållanden.

Tingsrätten övergår till att pröva om informationen har hållits hemlig hos C-Rad.

Det är till en början inte visat att K.M. har varit bunden av någon sekretessklausul i sitt anställningsavtal. Däremot framgår av den skriftliga bevisningen att anställningsavtal som C-Rad ingått med andra arbetstagare, och som undertecknats av K.M. som arbetsgivare, innehöll sekretessbestämmelser. Vidare har det av utredningen i målet framgått att moderbolaget C-Rad AB har haft en policy om sekretess. K.M. har deltagit i arbetet med att utveckla X-Ray Detector och har tagit del av informationen i sin anställning. En arbetstagare har vidare en omfattande lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Detta ansvar omfattar även de hemligheter som arbetstagaren själv utvecklat. Detta har ansetts särskilt gälla på företags utvecklingsavdelningar (Fahlbeck a.a. s 452). En särskild situation har ansetts vara om arbetstagarens prestation i tjänsten är patenterbar. Även här finns en tystnadsplikt (jfr 5 § andra stycket lagen [1949:345] om rätten till arbetstagares uppfinningar). Tingsrätten finner att det inom C-Rad funnits en policy om sekretess som omfattade utvecklingsarbete i verksamheten. Denna policy har även manifesterats i att olika dokument har angetts vara konfidentiella. Sammanfattningsvis anser tingsrätten att informationen rörande idén om att utveckla X-Ray Detector med en flerlagerstruktur som spänningssätts har hållits hemlig hos C-Rad och utgör företagshemlig information.

(ii) Användningen av Parylene som isolator

Av den bevisning som C-Rad har åberopat framgår att man inom ramen för projektet att vidareutveckla X-Ray Detector diskuterade fördelarna med Parylene som isolator av metallytor i små strukturer. Av e-postmeddelanden mellan G.N. och K.M. framgår att de diskuterade metoder att selektivt belägga metallytor med Parylene. Mot denna bakgrund anser tingsrätten att idén om att selektivt belägga metallytor med Parylene som isolator har funnits inom C-Rads arbete med att utveckla X-Ray Detector under den tid som K.M. var anställd.

K.M. har rörande användningen av Parylene som isolator anfört att metoden har diskuterats i forskningsartiklar och offentliggjorts i patentansökningar. Tingsrätten gör här samma bedömning som rörande avsnittet om ”flerlagerstrukturen” och finner att eftersom idén med Parylene som isolator diskuterades inom ramen för utvecklingsarbetet avseende uppfinningen X-Ray är informationen sådan specifik information som rör C-Rads affärs- och driftförhållanden.

K.M. har deltagit i arbetet med att utveckla X-Ray Detector och har tagit del av informationen i sin anställning. Tingsrätten har tidigare slagit fast att det av utredningen är visat att C-Rad har hållit utvecklingsarbetet i verksamheten hemlig. Informationen om att använda Parylene som isolator var sålunda företagshemlig information hos C-Rad.

(iii) Placeringen av GEM-hålen

När det gäller placeringen av GEM-hålen framgår av en styrelsepresentation som G.N. höll den 26 september 2014 att han föreslog en upplinjering av GEMhålen i förhållande till blindhålen för att utveckla funktionerna av X-Ray Detector. Enligt presentationen föreslås att tre GEM-hål centreras i respektive blindhål.

K.M. har bestritt att han tagit del av denna information i sin anställning. K.M. slutade sin anställning den sista september men var arbetsbefriad fr.o.m. den 3 september 2014.

G.N. har uppgett att han diskuterade en centrering av GEM-hålen med K.M. under sommaren 2014. G.N. har inte kunnat ange något närmare om i vilket sammanhang han pratade med K.M. eller några närmare detaljer om vad som sades vid mötet. Tingsrätten anser inte att C-Rad, mot K.M:s bestridande, har visat att han fått kunskap om informationen rörande GEM-hålens placering under sin anställning. Under sådana förhållanden kan den informationen inte ligga till grund för bolagets skadeståndstalan.

6.2.3. Sammanfattande bedömning

Tingsrätten har bedömt att C-Rad inte har visat att bolaget, sedan patentansökan lämnats in, hållit hemlig information avseende

- utformningen av uppfinningen X-Ray Detector,

- utformningen av patentansökan, att C-Rad patentsökt uppfinningen X-Ray Detector, samt vid vilken tidpunkt patentansökan gjordes.

Det är inte heller visat att K.M. fått del av information om GEM-hålens placering i sin anställning. Däremot har C-Rad visat att information om idéer och tekniska lösningar för vidareutvecklingen av uppfinningen X-Ray Detector för tiden efter C-Rads patentansökan som återfinns i två särdrag, flerlagerstrukturen och användningen av Parylene som isolator utgör företagshemlig information.

6.3 Har K.M. obehörigen angripit C-Rads företags-hemligheter?

Den fråga som tingsrätten nu har att ta ställning till är om C-Rad visat att K.M. utnyttjat och eller röjt företagshemlig information om de idéer och tekniska lösningar för vidareutvecklingen av uppfinningen X-Ray Detector som återfinns i de två första särdragen; nämligen flerlager-strukturen och användningen av Parylene som isolator.

C-Rad har gjort gällande att K.M:s obehöriga angrepp på C-Rads företagshemligheter i denna del består i att han tillgodogjort sig C-Rads idéer om vidareutveckling av X-Ray Detector samt patentsökt dessa.

C-Rads talan bygger i första hand på likheter mellan uppfinningen X-Ray Detector och uppfinningen IRDD. Bolaget har gjort gällande att tilläggen är så begränsade att väsentlig identitet föreligger mellan uppfinningarna samt att dessa tagits fram och patentsökts på en mycket kort tid. Det kan i detta sammanhang anmärkas att C-Rad väckt talan mot Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen om bättre rätt till patentet IRDD.

K.M. har anfört följande. IRDD har skapats oberoende av X-Ray Detector och det är M.A. som har uppfunnit de tre särdragen. M.A. har gjort detta i egenskap av forskningsansvarig på eget initiativ och utan instruktioner från honom. M.A. har inte heller tagit del av någon företagshemlig information från C-Rad.

Av utredningen framgår att M.A. anställdes av Beamocular den 1 januari 2015 som forsknings- och utvecklingsansvarig. Det finns inte anledning att ifrågasätta att M.A. har den specialistkompetens som krävs för att utveckla de tre särdragen. Av M.A:s uppgifter framgår att han fått instruktioner att lösa ett problem, utan angivande av hur problemet ska lösas. Hans uppgifter vinner stöd av de dagliga anteckningar som han löpande fört i sitt forskningsarbete. Tingsrätten bedömer att M.A. detaljerat och initierat redovisat hur han kommit fram till de lösningar som patentsökts i IRDD och som i målet betecknas de tre särdragen.

C-Rad har åberopat sakkunnigutlåtanden av patentombudet H.S. och K.M. har åberopat sakkunnigutlåtande av patentombudet C.D. Deras slutsatser avseende de två uppfinningarna är oförenliga i de delar som är aktuella i målet.

Vid bedömningen om K.M. tillgodogjort sig C-Rads idéer om vidareutveckling av X-Ray Detector gör tingsrätten följande överväganden. Idéerna om en flerlagerstruktur och användningen av Parylene som isolator diskuterades inom C-Rad som möjliga utvecklingsområden. Någon konkret teknisk lösning har C-Rad inte redovisat. Med hänsyn till att lösningarna varit kända inom närliggande områden är det inte osannolikt att en erfaren forskare som M.A. på egen hand uppfunnit lösningar på de problem som han adresserade. Detta även med beaktande av den korta tid som M.A. arbetat med uppfinningen innan patentansökan avseende IRDD gjordes. Det är alltså inte visat att K.M. röjt företagshemlig information till M.A. Den tekniska lösning med användning av Parylene som isolator, som M.A. har uppfunnit, har inte heller diskuterats inom C-Rad. Tingsrätten anser att C-Rad, mot K.M:s bestridande, inte visat att han utnyttjat och eller röjt företags-hemlig information. C-Rads talan i denna del ska därför ogillas.

6.4 Handlingarna i Patent- och marknadsdomstolen.

C-Rad har gjort gällande att K.M., som företrädare för Beamocular, obehörigen har röjt företagshemligheter genom att ge in och åberopa två handlingar i målet mellan C-Rad och Beamocular i Patent- och marknadsdomstolen. K.M. har anfört att han inte har lämnat in handlingar som innehåller företagshemligheter och att han i vart fall inte obehörigen har röjt företagshemligheter.

Det är ostridigt att K.M. har gett in handlingar i målet i Patent- och marknadsdomstolen. Handlingarna är arbetsutkast till C-Rads patentansökan för X-Ray Detector. Handlingarna innehåller arbetskommentarer som i vart fall var företagshemligheter när de gavs in till domstolen.

Röjande kan ske vid domstol i relativt stor omfattning eftersom sekretess ofta gäller enligt 36 kap. 2 § OSL och förhandlingar vid domstol kan ske inom stängda dörrar (Fahlbeck, a.a., s. 382). Skyddet för företagshemligheter får inte gå så långt att en part förhindras att ta tillvara sin rätt.

Av vad som har framkommit i målet här får ingivandet av handlingarna vid Patent- och marknadsdomstolen anses nödvändigt för att Beamocular skulle kunna ta tillvara sin rätt.

C-Rad har påstått att K.M. inte begärde att Patent- och marknadsdomstolen skulle belägga handlingarna med sekretess i samband med att han gav in dem. Det är emellertid inte en förutsättning för sekretess enligt 36 kap. 2 § OSL att en part begär att domstolen ska markera en handling som hemlig (jfr 36 kap. 1 § andra stycket och 2 § tredje stycket OSL). Det kan vidare förutsättas att domstolen självmant uppmärksammar frågan om sekretess, eftersom den regelmässigt handlägger mål där det förekommer uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 36 kap. 2 § OSL. Vidare har det inte ens påståtts att handlingarna har begärts ut av någon utomstående. Det är först vid en sådan begäran som frågan om sekretess aktualiseras vid domstolen. Sedan handlingarna har kommunicerats med C-Rad har det legat på C-Rad att uppmärksamma domstolen om att sekretess gäller för handlingarna, och inte annat har framkommit än att så har skett.

C-Rads talan ska alltså ogillas även i denna del.

6.5 Rättegångskostnader

Vid denna utgång ska C-Rad som tappande part ersätta K.M. för hans rättegångskostnader. K.M:s ersättningsyrkande som framställdes vid huvudförhandlingen är skäligt.

K.M. har efter huvudförhandlingen begärt att tingsrätten ska tillåta ytterligare bevisning. Han har i samband med det yrkat ersättning för ytterligare kostnader. Tingsrätten har i ett särskilt beslut avvisat bevisningen. Det nedlagda arbetet har inte varit skäligen påkallat för att tillvarata K.M:s rätt.

Sammantaget ska C-Rad ersätta K.M. med det belopp som han har yrkat vid huvudförhandlingen.

DOMSLUT

1. Tingsrätten ogillar käromålet.

2. C-Rad Imaging AB ska ersätta K.M. för hans rättegångskostnader med 1 695 869 kr, varav 1 192 188 kr avser arvode. På beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från den 14 juni 2019 tills betalning sker.

3. Sekretess enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ska fortsätta att vara tillämplig på de uppgifter som lagts fram inom stängda dörrar, se protokoll från huvudförhandlingen.