NJA 1998 s. 633

Fråga huruvida viss information utgör företagshemlighet enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Tillika fråga om skadestånd enligt lagen.

Stockholms TR

J.H. Konsult AB (JAHAB) förde efter stämning å Lärarförbundet och Apple Computer AB (Apple) vid Stockholms TR den talan som framgår av TR:ns dom.

Domskäl

TR:n (rådmännen Heino och Mörner samt tingsfiskalen Runelöv) anförde i dom d 20 jan 1995: Bakgrund och yrkanden m m.

J.H., som är ställföreträdare för kärandebolaget, var några år under 80-talet anställd vid Sveriges Lärarförbund, sammanslaget d 1 jan 1991 med Sveriges Facklärarförbund till Lärarförbundet. År 1997 slutade han denna anställning och ägnade sig därefter åt verksamhet syftande till en effektivare och ökad användning av datorer som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. I detta syfte bildade han två aktiebolag, kärandebolaget (JAHAB) och ett dotterbolag till detta, Skolutveckling Scandinavia AB.

J.H. tog som ställföreträdare för JAHAB kontakt med Lärarförbundet och Apple Computer AB (Apple) och framlade förslag till dessa om viss kommersiell samverkan i syfte att befrämja användningen av datorer i skolan. Under dessa kontakter fick Lärarförbundet och Apple del av JAHAB:s planer för denna samverkan. JAHAB:s affärsplan hade successivt dokumenterats i vad som fortsättningsvis, med användning av JAHAB:s terminologi, kommer att betecknas "verket". Innebörden av denna var bl a att ett nytt bolag kallat Lärarnas Skolutveckling AB skulle bildas med JAHAB, en läraranknuten organisation samt en dataleverantör som intressenter. Lärarförbundet beslutade 1992 att utan JAHAB:s medverkan bilda ett bolag som kom att heta Lärarnas Informationsutveckling AB (LIUAB). Tvist har därför uppstått mellan å ena sidan JAHAB och å andra sidan Lärarförbundet och Apple.

JAHAB har yrkat att TR:n skall förplikta Lärarförbundet och Apple att solidariskt till JAHAB betala 6 350 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 6 200 000 kr från d 12 febr 1993 samt på 150 000 kr från d 10 april 1994. I andra hand har JAHAB yrkat sådant förpliktande avseende ett belopp om 2 173 785 kr.

Om yrkandet gentemot Lärarförbundet och Apple inte skulle vinna bifall har JAHAB framställt likalydande yrkanden gentemot endast Lärarförbundet.

Lärarförbundet och Apple har bestritt käromålet. De har vitsordat ränteyrkandena som i och för sig skäliga. Apple har vitsordat ett belopp om 15 000 kr såsom skäligt, varemot Lärarförbundet inte har kunnat vitsorda något belopp.

JAHAB har som grund för sitt yrkande om solidarisk betalningsskyldighet för Lärarförbundet och Apple gjort gällande följande: Verket var en företagshemlighet hos JAHAB. Förbundet och Apple fick i förtroende del av verket i samband med en affärsförbindelse. Verket fick endast användas för ett ställningstagande till om parterna ville genomföra planen. Lärarförbundet och Apple har obehörigen utnyttjat eller röjt informationen i verket genom att projektet genomfördes med förbigående av JAHAB. JAHAB har därigenom lidit skada.

Som grund för det yrkande som riktar sig endast mot Lärarförbundet har JAHAB gjort gällande att Lärarförbundet genom sitt handlande i förhållande till JAHAB under tiden maj 1991 och därefter ådragit sig skyldighet på grund av culpa in contrahendo att ersätta JAHAB för den skada som JAHAB lidit på grund av att affärsplanen enligt verket genomfördes med förbigående av JAHAB.

De yrkade beloppen utgör skada som JAHAB påstår sig ha lidit genom att verket realiserades med förbigående av JAHAB: det större beloppet skada motsvarande uteblivet utbyte av projektet och det mindre skada motsvarande förlust av det värde projektet representerade. Sakframställningar.

JAHAB: Under 1980-talet gjordes stora och kostnadskrävande ansträngningar att introducera användning av modern informationsteknik i skolorna och frågan om dess användning gjordes till föremål för ett flertal utredningar, bland annat inom Sveriges Lärarförbund. Ansträngningarna hade emellertid föga framgång. Tonvikten vid dessa ansträngningar kom att till alldeles övervägande del ligga på datateknik såsom ett ämne. Informationsteknik såsom ett hjälpmedel vid undervisningen fick en helt sekundär ställning. Ansträngningarna inriktades ensidigt på datalära med följd att datorer i stor utsträckning blev stående oanvända.

Så sent som 1988 fanns ingen kompetens att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel med läraren i centrum som professionell yrkesutövare. JAHAB:s syfte var att datorn skulle få en ställning som ett nytt hjälpmedel i undervisningen så som penna och papper sedan länge varit. Datorer skulle få en plats redan på skolans låg och mellanstadium. Programvaran skulle vara svensk och JAHAB utvecklade sådan programvara. JAHAB skapade ett kontaktnät som täckte hela Sverige och avsikten var att verksamheten skulle utsträckas successivt till övriga nordiska länder.

Verksamheten skulle ha en kommersiell bas. JAHAB fann att datorn Amiga från Commodore var den som bäst passade för den ifrågavarande verksamheten och hösten 1987 fick Commodore del av JAHAB:s projekt beträffande datoranvändningen i skolan och ett samarbete inleddes mellan dem. Våren 1988 fick JAHAB projektanslag från bl a utbildningsdepartementet och JAHAB bedrev därefter en omfattande informationsverksamhet inom den svenska lärarkåren. JAHAB inledde hösten 1988 också ett nära samarbete med institutioner i Danmark som sysslade med frågor rörande datoranvändning i skolundervisningen.

Skolutvecklingsprojektet växte, snabbt och 1991 hade JAHAB etablerat kontakt med 160 kommuner här i riket. Bolaget erhöll under åren 1988-1990 en å två miljoner årligen sond driftsbidrag från Commodore.

År 1989 stod det klart för J.H. att verksamheten i projektet måste konsolideras på annat sätt. Han, utformade då en utförlig affärsplån, som återfinns i verket. Våren 1990 bildade han Skolutveckling Skandinavia AB och ett motsvarande företag i Danmark.

JAHAR började ätt, 1990 precisera sin affärside: samverkan mellan JAHAB, en läraranknuten organisation sa ät en dataleverantör. För att tillfredsställa det behov av dokumentation söm en 'sådan samverkan medförde utarbetade JAHAR successivt verket. En tidig version av verket överlämnades i början av 1992 till Siemens Nikdorf och en "partiell utgåva" därav i slutet av juni till Apple. Då det i juli stod klart att Apple var intresserat av att delta började J.H. att utarbeta vecket: Efter en första gemensam diskussion mellan JAHAB, Lärarförbundet och Apple d 13 aug 1992 slutförde J.H. arbetet med verket. Den 17 augusti överlämnades verket på diskett till H.R. på Apple. Utskriften av detta verk är emellertid daterad d 20 aug 1992. Tillett möte d 21 aug upprättade H.R. en ny version: version 0,95. Härefter upprättade denne ytterligare enversion 0,97, som kom att utgöra underlag för Lärarförbundets beslut att gå in i ett nytt bolag. Version 0,97 motsvarar i allt väsentligt versionen daterad d 20 aug och innehåller inte något nytt förutom resultat och likviditetsplaner, vilka H.R. åtagit sig att upprätta.

Vid mötet d 21 aug 1992 var förutom J.H., Lärarförbundets kanslichef L-E.K. och H.R. även Utbildningshuset Studentlitteratur AB:s VD J.M. närvarande. Version 0,95 innehöll i den därtill bifogade resultatplanen en post om 480 000 kr som återspeglar ett förslag att lösa fråga om konsultersättning till J.H.. J.H. kunde inte godtaga detta förslag. L-E.K. och J.H. diskuterade enskilt frågan, varvid J.H. förklarade sig inte kunna acceptera den föreslagna ersättningen, eftersom han inte erhöll ersättning för sina upparbetningskostnader och inte heller provision. L-E.K. föreslog att frågan skulle lösas på det sättet att JAHAB skulle få en fordran om 700 000 kr på det avsedda bolaget och dessutom en provision om 1,5 procent på bolagets försäljning av programvara och utbildningstjänster, dvs provision efter samma procentsats som det blivande bolaget skulle få från Apple på försäljning av hårdvara. Diskussion skulle fortsätta om en konsultersättning på en högre nivå än den av H.R. föreslagna. Man enades om L-E.K:s förslag. L-E.K. och H.R. kom därefter överens om att JAHAB skulle tillerkännas 80 000 kr i månaden som konsultersättning för tiden d 1 sept 1992 till och med d 30 juni 1993, dvs totalt 800 000 kr.

Lärarförbundet beslutade därefter att bilda ett bolag på grundval av version 0,97.

Samarbetet med Lärarförbundet hade inletts våren 1991 sedan J.H. av S.P., tidigare ordförande i Sveriges Lärarförbund, hänvisats att ta kontakt med L-E.K.. Ett första sammanträffande ägde rum mellan J.H. och L-E.K. d 10 maj 1991. Man diskuterade ett samarbete i enlighet med J.H:s ideer. Diskussion fördes om att Lärarförbundet skulle överta 50 procent av aktierna i JAHAB:s dotterbolag Skolutveckling Skandinavia AB och att detta skulle ändra namn till Lärarnas Skolutveckling AB. JAHAB skulle söka knyta en eller två leverantörer av mjuk- och hårdvara till projektet. Dessa skulle erbjudas aktieposter i företaget och JAHAB skulle behålla en del av aktierna. Någon förbindelse att Lärarförbundet skulle genomföra projektet lämnade inte L-E.K. men tanken var att om det genomfördes skulle genomförande ske tillsammans med JAHAB. L-E.K. uttalade intresse för att JAHAB åtog sig att skapa förutsättningar för genomförande av affärsplanen med option för förbundet att medverka. Lärarförbundet överlät sålunda till JAHAB att söka skapa förutsättningar för projektet och att söka finna leverantörer.

Innan sammanträffandet i maj 1991 med L-E.K. hade JAHAB fört parallella förhandlingar med Kommunförbundet, men då kontakten med Lärarförbundet upptogs och detta ställde sig positivt till samverkan upphörde JAHAB försöken att få Kommunförbundet som partner i projektet. Detta var en naturlig följd av den tillit han satte till att Lärarförbundet inte skulle genomföra överenskommelsen utan att JAHAB ingick som partner.

Hösten 1991 förde JAHAB förhandlingar med IBM och L-E.K. deltog vid ett sammanträffande med representanter för detta företag. J.H. sammanträffade i början av år 1992 vid några tillfällen med representanter för Siemens Nixdorf; L-E.K. deltog vid ett av dessa. Vid det mötet presenterades affärsprojektet.

Även om Lärarförbundet inte förbundit sig att genomförande skulle ske endast i samarbete med. JAHAR har förbundet emellertid ingivit JAHAR den uppfattningen. JAHAR hade fog för att sätta tillit till att ett genomförande inte skulle komma att ske på ett annat sätt. Att ett genomförande skedde i samverkan med JAHAR var av avgörande betydelse för JAHAB:s möjlighet att få ut någon ersättning för det arbete och de kostnader bolaget lagt ner i projektet. I juni vidtog en intensiv period för JAHAB:s del och JAHAR lyckades under sommaren skapa förutsättningar för ett genomförande av projektet. Det samarbete som förekom därefter och fram till dess det upphörde genom ett förslag d 17 nov 1992 till avtal mellan Lärarnas Informationsutveckling AB å ena sidan och JAHAR och J.H. å den andra bekräftade att JAHAR haft fog för att sätta tillit till att Lärarförbundet inte skulle realisera projektet utan JAHAB:s medverkan.

Den information som verket innehåller är till sin karaktär och innehåll sådan som typiskt sett av en företagare betraktas som hemlig. Den utgör basen för den tilltänkta verksamheten och är av strategisk betydelse. Konkurrenssituationen på det aktuella området var ytterst känslig; det gällde att komma först. Uppfattningen att det var av vikt att komma först ut på marknaden delades av Apple. För JAHAB:s del var det omöjligt att genomföra projektet om någon annan förverkligade det. Projektets ekonomiska potential var beroende av att det hölls hemligt.

~iden innebar att en samverkan skulle äga rum med någon organisation med skolanknytning och med något företag i databranschen. Denna ide om samverkan förutsatte att verket delgavs andra med bevarande av verkets hemliga karaktär - Syftet förutsatte att JAHAR kunde lita på att eventuella samverkanpartners inte obehörigen röjde eller utnyttjade verket. Då J.H. d 4 juni 1992 informerade Apple om projektet skrev han också att han förutsatte att ingen information skulle läcka ut. Omständigheterna visar att en förtroendesituation förelåg mellan å ena sidan JAHAR och å andra sidan Lärarförbundet och Apple.

Lärarförbundet och Apple hade JAHAB:s medgivande att utnyttja verket som underlag för ett beslut om ett eventuellt genomförande av projektet: gemensamt med JAHAR. Redan genom att använda verket som underlag för bildande av ettnytt företag i enlighet med verkets tanke men med förbigående av JAHAR har ett obehörigt utnyttjande av detta skett. Bildandet av det nya företaget och verksamheten däri har inneburit ett vidare obehörigt utnyttjande.

Apple har måhända ursprungligen avsett att projektet skulle genomföras i samarbete med JAHAR. Apples åtgärd att sedermera delta i det nya företagets verksamhet, trots att JAHAR var utestängt från detta, har emellertid inneburit ett obehörigt utnyttjande av verket. Att projektet genomfördes utan att Apple inträdde som aktieägare innebär inte att Apple inte deltagit i projektet och ej obehörigen utnyttjat verket. Den reella innebörden av Apples medverkan var oförändrad i förhållande till vad som anges i den ursprungliga versionen (diskettversionen) och i version 0,97. Genom det nya företaget tillgodogör sig Apple en väsentlig fördel, nämligen en positiv effekt på Apples försäljning av hård- och programvara. Enligt planerna skall verksamheten leda till en dominerande ställning på skolmarknaden, där Apple tidigare haft en obetydlig ställning. Genom att tillföra det nybildade bolaget marknadsföringsbidrag har Apple möjliggjort dettas verksamhet. - Apple har vidare genom att överlämna verket till Studentlitteratur AB och LIUAB röjt verket till skada för JAHAB.

Det större av de yrkade skadeståndsbeloppen innefattar fyra poster, nämligen

1.

4,4 miljoner kr utgörande beräknad provision efter 1,5 procent på en antagen omsättning i det tilltänkta bolaget om 291 miljoner kr för perioden 1992-2005.

2.

Värdet av de aktier som JAHAB skulle ha i bolaget, vars nuvärde vid en förväntad lönsamhet om 3 miljoner kr antas uppgå till 15 procent eller 450 000 kr.

3.

800 000 kr utgörande konsultersättning.

4.

700 000 kr utgörande ersättning för upparbetningskostnader.

Det mindre beloppet utgör vad JAHAB nedlagt på projektet under tiden d 1 maj 1988 till och med november 1992.

Lärarförbundet. Lärarförbundet bestrider att verket utgör en företagshemlighet och i vart fall bestrids att förbundet röjt eller utnyttjat någon sådan hemlighet. Lärarförbundet har endast genom L-E.K. tillsammans med J.H. och H.R. utarbetat ett skriftligt underlag för ett ställningstagande från förbundets sida till en av J.H. och H.R. planerad affärsverksamhet att utövas i ett tilltänkt bolag. Samarbetsplanerna avbröts emellertid sedan förbundet beslutat att inte etablera något samarbete med vare sig J.H. eller JAHAB.

I J.H:s arbetsuppgifter, då han var anställd på Sveriges Lärarförbund, ingick bland annat uppgifter inom dataområdet och han deltog i utarbetande av ett datapolitiskt program. Redan 1990 var det väl känt för alla aktörer på marknaden att något måste göras vad beträffade användningen av datorer inom skolans värld och utvecklingen av programvara. Anledningen till att L-E.K. tog emot J.H. i maj 1991 var att man på förbundet insett att man måste få igång någon verksamhet på det aktuella området och att L-E.K. i det sammanhanget såg J.H. jämte ett bolag som möjliga samarbetspartners. L-E.K. visste att deltagande av en leverantör av mjuk- och hårdvara var nödvändigt. En satsning av den karaktär som J.H. föreslog var ingen nyhet för Lärarförbundet. Liknande verksamhet bedrev förbundet genom t ex Lärarfortbildning AB.

L-E.K. hade denna bakgrund då J.H. i maj 1991 åtog sig att söka finna leverantörer som kunde vara intresserade av att samarbeta i ett bolag. L-E.K. hörde därefter inte av J.H. förrän i slutet av 1991 eller i början av 1992, då L-E.K. deltog tillsammans med J.H. i sammanträffande med representanter vid ett tillfälle för IBM och vid ett annat för Siemens Nixdorf. L-E.K:s minne från dessa sammanträffanden är mest att dessa företag var intresserade av att sälja datorer men däremot saknade känsla för lärarnas behov av utbildning och programvara. Saken föll därefter för L-E.K:s del i glömska.

J.H. underrättade genom ett brev d 2 juli 1992 L-E.K. att Apple var intresserat och H.R., L-E.K. och J.H. träffades därefter d 13 aug. Diskussionen gälide hur man effektivt och snabbt skulle kunna få fram ett underlag för ett beslut i Lärarförbundets styrelse. Förbundet var dessförinnan mycket litet engagerat i J.H:s arbete. För L-E.K:s del gällde det främst att få en "rund" beskrivning av verksamheten att läggas på styrelsens bord. L-E.K. bad därför H.R., som hela sommaren hade haft löpande diskussioner med J.H., att utarbeta en ekonomisk ram för den tilltänkta verksamheten. För L-E.K.var det väsentliga att få det skriftliga underlaget. Det som JAHAB kallar verket kände L-E.K. redan tidigare till men det gav ingen information som kunde tjäna till underlag för styrelsen vid ett beslut att gå in i verksamheten eller ej. Vad verket innehåller är för Lärarförbundet kända saker. Det har inte tillhandahållits förbundet med information om att det skulle utgöra en företagshemlighet eller under förutsättning att förbundet inte skulle få tillgodogöra sig det.

Redan våren 1990 hade J.H. informerat S.P. om JAHAB:s verksamhet och sina idéer om samarbete. Även L-E.K. hade muntligen informerats av J.H. så ingående att han visste vad idéerna gällde, Denna, information har inte lämnats i förtrolighet; någon anledning anta att informationen av JAHAB betraktades som en företagshemlighet har inte förekommit. Det är osäkert om L-E.K. fått del av något skriftligt material före d 21 aug 1992. Den version av verket som är daterad d l5 jan,l992 har L-E.K. emellertid sett.

Den verksamhet som LIUAB kom att bedriva är i förhållande till den verksamhet som beskrivs i beslutsunderlaget mycket förändrad. Den omfattar kurser för lärare, konsultverksamhet gentemot aktörer på den aktuella marknaden och utveckling av pedagogisk programvara. Detta är en helt annan verksamhet än den som verket beskriver.

JAHAB:s beräkning av det större yrkade skadeståndsbeloppet utgår från, den prognos som göts i version 0,97. LIUAB:s verksamhet har emellertid varit kraftigt förlustbringande. Av intäkterna av försäljningen första räkenskapsåret 1993-03-03-1994-12-31 på ca l,l miljoner kr utgjorde allt utom ca 350 000 kr intäkter av försäljning till Lärarförbundet och innebar i själva verket kapitaltillskott. År 1994 rekonstruerades företaget och tillfördes därvid 3, miljoner kr såsom aktieägartillskott. Lärarförbundet skulle inte ha tillskjutit ytterligare kapital, om JAHAB skulle ha framställt krav på provisioner, konsultarvode eller ersättning för upparbetningskostnader. Om sådana krav skulle ha framställts skulle Lärarförbundet som villkor för aktieägartillskott ha begärt att JAHAB avstod från dessa; alternativet skulle ha varit konkurs.

Några diskussioner om provisioner eller konsultersättning till JAHAB har inte förekommit mellan JAHAB och L-E.K.. JAHAB:s villkor att erhålla 700 000 kr såsom ersättning för upparbetningskostnad har J.H. inte tagit upp med L-E.K.. Detta villkor hörde L-E.K. talas om först vid sammanträffandet d 13 aug 1992. L-E.K. gjorde då klart för H.R., som trott att J.H. representerade Lärarförbundet, att det förelåg ett trepartsförhållande. J.H. tog då tillbaka detta krav.

Lärarförbundet har inte diskuterat någon provisionsersättning till JAHAB utan endast den provision som Apple skulle betala till det nya bolaget. Den konsultersättning man enades om till J.H. förutsatte att denne utförde arbete åt detta.

När det gäller frågan om innehållet i verket skall anses vara en affärshemlighet har Lärarförbundet anslutit sig till vad Apple anfört.

Apple. Apple etablerades i Sverige 1984 och har sedan lång tid tillbaka haft inriktning mot utbildningssektorn.

J.H. kontaktade i början av juni 1992 H.R. per telefon. Han sade att han representerade Lärarförbundet och sände d 4 juni telefax och visst material. Den 27 juni sammanträffade H.R. med J.H.. H.R. gjorde klart för J.H. i anledning av det villkor om betalning av 700 000 respektive 350 000 kr, som fanns i det översända materialet, att Apple inte kunde diskutera några sådana villkor på grundval av ett icke känt koncept.

Per post erhöll H.R. senare den version av verket som är daterad d 15 jan 1992. Hur den skulle hanteras sades inte; det är emellertid riktigt att i faxet d 4 juni från J.H. sägs att han förutsätter att ingen information skulle läcka ut.

J.H. och H.R. hade flera telefonkontakter under juli och ganska ingående diskussioner fördes med versionen daterad d 15 jan 1992 som underlag. Dessa diskussioner påverkade innehållet i verket.

I slutet av juli eller början av augusti fick H.R. klart för sig att Apple inte kunde gå in i en joint venture. Sådana frågor var av en sådan dignitet att de skulle avgöras av moderbolaget.

Vid sammanträffande d 13 aug med L-E.K. och J.H. inledde L-E.K. med att säga att J.H. inte representerade Lärarförbundet, vilket till dess hade varit H.R:s uppfattning. I anledning av ett brev som H.R. fått från J.H. och vari J.H. uttalar att hans kostnader dittills uppgick till 1 310 000 kr för projektet påpekade H.R. för J.H. att Apple inte givit honom något uppdrag och att han stod sin egen risk. H.R. förklarade vid mötet att Apple med största säkerhet inte skulle kunna gå in i det tänkta nya företaget på grund av att moderbolagets tillstånd krävdes och att sådant inte kunde påräknas. H.R. var emellertid intresserad och föreslog som tredje part i stället Utbildningshuset/Studentlitteratur AB, som är återförsäljare till Claris, ett dotterbolag till Apples moderbolag. Inga beslut fattades vid mötet. Verket bedömdes som orealistiskt och väsentlig information saknades i detta. H.R. skulle därför göra om verket.

H.R. fick en diskett med verket troligen d 14 aug via Apples reception. Inget sades i det sammanhanget om sekretess. H.R. fick disketten för att bearbeta verket till en komplett affärsplan som kunde föreläggas Lärarförbundets styrelse men även Apple. H.R. bedömde nämligen projektet som intressant oavsett om Apple fick något ägarinflytande eller ej: H.R. tillförde verket nödvändiga ekonomiska kalkyler och en resultatplan samt gjorde en break-evenanalys. Avsnitt 4 bedömdes som orealistiskt och ändrades därför. Samma bedömning gjordes beträffande de internationella ambitionerna liksom tanken på ett Pedagoghus och fick därför utgå. Affärskonceptet omarbetades grundligt vad avsåg strategi och mål. Genom H.R:s bearbetning förändrades verket väsentligt i förhållande till den version som är daterad d 15 jan 1992.

När det gäller påståendet om att verket utgör en företagshemlighet gör Apple: gällande följande: JAHAB har inte preciserat vilken information i verket som är hemlig. En sammanställning av inte hemlig information åtnjuter inte skydd. - För det fall en sammanställning skulle kunna vara hemlig görs gällande att informationen är av så enkel karaktär att den på grund därav inte kan anses hemlig. - Informationen i verket rör affärsförhållanden hos Lärarförbundet och Apple. JAHAB skulle inte självt ha kunnat realisera affärsplanen enligt verket. Den enda som kunde det var Lärarförbundet. - Apple har inte brutit mot något sekretessåtagande. Den sekretess som följenav JAHAB:s i fax d 4 juni 1992 uttalade förutsättning att "ingen information om detta läcker ut" innebar endast skyldighet för Apple att hemlighålla vad som förekom vid diskussionen mellan parterna. - Apple har inte utnyttjat eller röjt verket. - JAHAB har tillhandahållit verket till de enda parter som kunnat utnyttja informationen i detta. Sekretess har därigenom blivit meningslös. Ett röjande av informationen däri har inte varit ägnat att medföra någon skada för JAHAB i konkurrenshänseende, eftersom inte någon annan än, Lärarförbundet och Apple hade kunnat utöva verket enligt affärsplanen i verket.

Domskäl.

Från svarandesidan har gjorts gällande att innehållet i den handling, som fanns lagrad på den diskett J.H. överlämnade till H.R., påverkats av H.R. och att denna version av verket således inte kan anses utarbetad av J.H.. Det material som överlämnades till H.R. bygger på den version av verket som dagtecknats d 15 jan 1992, vilken ostridigt utvecklats av J.H. Av utredningen framgår vidare att J.H. sedan flera år hade arbetat med att utveckla det s k skolutvecklingsprojektet medan H.R. inte haft någon erfarenhet av skolväsendet Med hänsyn till dessa omständigheter finner TR:n inte visat, annat än att J.H. i allt väsentligt utarbetat innehållet på disketten även om H.R. kan ha bidragit med uppgifter som är direkt hänförliga till Apples verksamhet.

Fråga är då om verket kan anses utgöra information om affärs- eller driftförhållanden i JAHAB:s rörelse. Verket har utarbetats för att skapa möjligheter att driva skolutvecklingsprojektet vidare. Förutom uttalanden om koncept och strategi samt ekonomiska kalkyler innehåller det konkreta förslag till åtgärder för att utveckla och driva den föreslagna verksamheten. Verket kan sägas innehålla nästa steg i utvecklingen av projektet, som J.H. bl a drivit inom JAHAB:s verksamhet, och måste således anses vara information i detta bolags rörelse. Att skolprojektet skulle drivas vidare i ett särskilt bolag och innefatta samarbete med andra juridiska personer ändrar inte denna bedömning.

Fråga är då om den information som verket innehöll hade hållits hemlig. Det har inte framkommit att verket röjts för andra än sådana som skulle kunna bli framtida samarbetspartner. När det gäller Apple och Siemens Nixdorf har JAHAB presenterat utredning som visar att J.H. uttryckligen begärt att inte någon information skulle lämnas vidare. Det år självklart att den till Apple d 4 juni 1992 riktade begäran även avsåg material som J.H. skulle komma att lämna under de fortsatta överläggningarna. Lärarförbundet har invänt att J.H. aldrig begärt att uppgifterna i verket skulle behandlas med sekretess och heller inte vid något tillfälle antytt att informationen utgjorde företagshemligheter eller att det inte skulle stå förbundet fritt att tillgodogöra sig den. L-E.K. har fått del av verket version 0,95 någon gång under sommaren 1992. Vid denna tid hade J.H., i enlighet med överenskommelsen med L-E.K. i maj 1991, sedan drygt ett år arbetat med att finna en tredje samarbetspartner. Av utredningen framgår att J.H. hade hållit L-E.K. informerad om utvecklingen och att denne även deltagit i sammanträden med dataföretag. Därtill kommer att det sommaren 1992 måste ha varit lika viktigt för Lärarförbundet som för JAHAB att informationen hölls hemlig. Det förhållandet att J.H. underlåtit att, på samma sätt som vid kontakterna med de dataföretag som kanske skulle bli samarbetspartner, uttryckligen begära att Lärarförbundet inte skulle sprida informationen i verket har därför inte medfört att den inte hållits hemlig.

Fråga är då om den information som verket innehåller var av sådan art att dess röjande var ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för JAHAB. Både JAHAB och svarandena har åberopat en mängd material som speglar utvecklingen av användningen av datorer i skolorna. Av detta material drar TR:n den slutsatsen att tiden var mogen för den pedagogiska ide som angivits som verkets koncept. Det har inte visats att det fanns några andra konkreta förslag om hur man skulle gå till väga för att förverkliga en ändamålsenlig användning av datorer. Tvärtom har L-E.K., under vittnesförhör, sagt att utvecklingen hade spårat ur och att han var intresserad av att samarbeta med J.H. eftersom han fann att de ideer som J.H. presenterat skulle kunna utvecklas till någonting användbart. Av innehållet i verket framgår att avsikten var att det nya bolaget snabbt skulle bli dominerande på marknaden. Härav följer att det måste ha varit väsentligt att ha ett försprång i förhållande till eventuella konkurrenter och att det skulle skada projektet om planerna kom ut. Det är vidare självklart att det var ägnat att skada JAHAB om uppgifterna i verket röjdes. Verket var ju bolagets bidrag till projektet i ett inledande skede och skulle motivera bolagets delaktighet även i fortsättningen.

TR:n finner således att den information som i huvudsak sammanställts av J.H. och som överlämnats till svarandena är att anse som en företagshemlighet. Fråga är då om svarandena fått del av denna i förtroende. Av Apple har J.H. uttryckligen begärt att inte någon information skulle läcka ut. När det gäller förhållandet till Lärarförbundet har TR:n konstaterat att en uttrycklig begäran om sekretess inte krävdes för att informationen skulle förbli hemlig. L-E.K. har inte ens påstått att han bidragit till verket förrän vid sammanträdet d 21 aug 1992. Verket var således ett resultat av J.H:s arbete. Dess innehåll skulle bli avgörande för om Lärarförbundets styrelse skulle godkänna projektet och därför även för JAHAB:s möjligheter att fortsätta driva sittprojekt, L-E.K. måste därför ha insett att han fick uppgifterna i förtroende oavsett om han ansåg att hans egna idéer i stort stämde överens med J.H:s.

Fråga är då om verket utnyttjats axsvarandena: JAHAB har gjort gällande att verket överlämnats till svarandena med medgivande att använda det som underlag för beslut om att eventuellt deltaga i projektet och att all annan användning skulle vara skadeståndsgrundande. När det gäller Lärarförbundet konstaterar TR:n att förbundet fattat beslut om att bilda bolag och starta en verksamhet i enlighet med de centrala delarna av verket med den avvikelsen att JAHAB ej skulle deltaga i bolagsbildningen. Det underlag som styrelsen haft för sitt beslut innehåller inte planer for en internationell verksamhet eller för att skapa ett franchisingsystem för lärare, det s k pedagoghuset. De ekonomiska följderna är också något ändrade. Av parternas samstämmiga uppgifter framgår att beslutsunderlaget tagits fram i samarbete mellan bl a J.H., L-E.K. och H.R.. Även om uppgifterna modifierats var de uppgifter i JAHAB:s rörelse på samma sätt som informationen i de tidigare versionerna. Vidare har Lärarförbundet som en följd av styrelsens beslut deltagit i bildandet av LIUAB. Av registreringsbeviset för detta bolag framgår att bolagets verksamhet ordagrant överensstämmer med verkets koncept. Av den bevisning som JAHAB åberopat framgår vidare att i vart fall vissa moment i LIUAB:s verksamhet överensstämmer med den i verket planerade verksamheten. Lärarförbundet har således utnyttjat JAHAB:s företagshemlighet. Detta har skett uppsåtligen varför Lärarförbundet skall ersätta den skada som härigenom uppkommit.

Apple däremot beslutade att inte deltaga i bildandet av det nya bolaget, vilket meddelades parterna i samband med sammanträdet d 21 aug 1992. I januari 1993 träffade bolaget ett samarbetsavtal med LIUAB, vilket innebar att LIUAB fick ett marknadsföringsbidrag på sätt förutsatts i verket. Det har vidare, genom förhör med J.M., framkommit att detta marknadsföringsbidrag varit av avgörande betydelse för Utbildningshuset Studentlitteraturs beslut att gå in i bolaget som aktieägare. Man kan visserligen antaga att Apple utnyttjat sina erfarenheter från förhandlingarna med JAHAB för att fatta beslut om att stödja LIUAB:s verksamhet men detta kan inte anses vara ett utnyttjande i den mening som avses i lagen om skydd för företagshemligheter. - Inför mötet d 21 aug 1992 överlämnade H.R. en utskrift av verket till J.M.. TR:n anser att detta skett med J.H:s, i efterhand, givna medgivande som ett led i de förhandlingar som fördes med eventuella samarbetspartners. Överlämnandet kan således inte heller utgöra grund för skadeståndsskyldighet. - JAHAB har vidare gjort gällande att Apple indirekt utnyttjar verket genom att bolaget tillgodogör sig effekterna av LIUAB:s verksamhet eftersom denna medför en ökad försäljning av bolagets datorer. Även om detta påstående skulle vara riktigt finns därmed inte grund för att döma ut skadestånd för utnyttjande. JAHAB har även påstått att Apple utnyttjat verket genom att vidarebefordra dess innehåll till LIUAB. Det finns emellertid inte något belägg för att informationen i verket skulle ha vidarebefordrats av just Apple. TR:n finner således inte styrkt att Apple på något sätt utnyttjat JAHAB:s företagshemlighet varför bolagets talan gentemot Apple skall lämnas utan bifall.

Skadeståndsberäkning. JAHAB har presenterat utredning avseende ett hypotetiskt utbyte för bolaget av den verksamhet som planerades i verket. De beräkningar som JAHAB gjort i denna del bygger på två förutsättningar, dels att verksamhet hade kunnat drivas i enlighet med gjorda kalkyler, dels att JAHAB skulle få ersättning i enlighet med överenskommelser som bolaget menar träffats av L-E.K., H.R. och J.H. under sommaren 1992. Lärarförbundet och Apple har bestritt att några överenskommelser gjorts om ersättning och har dessutom invänt att beslut om framtida ersättning måste fattas av det nya bolaget. Förbundet har vidare åberopat att den verksamhet som drivs av LIUAB inte kommit igång så snabbt och inte blivit så lönsam som var tänkt och att förbundet skjutit till närmare 4 miljoner kr för att undvika konkurs. JAHAB har inte styrkt sina påståenden om att ersättning till bolaget skulle ha beräknats och utbetalats på det sätt som bolaget gjort gällande. Därtill kommer att förutsättningarna för att den i verket planerade verksamheten hade utvecklats i enlighet med kalkylerna bygger på alltför många osäkra och oförutsägbara faktorer för att läggas till grund för en beräkning av skadeståndet. JAHAB har emellertid även förebragt utredning om vilka kostnader som bokförts i skolutvecklingsprojektet. Genom förhör med J.N. är utrett att de uppgivna kostnaderna, knappt 2,2 miljoner kr, bokförts under räkenskapsåren 1 maj 1988-30 april 1993 och att verifikationer finns. J.H., som valt ut vilka poster som skulle tas med i J.N:s sammanställning, har uppgivit att han endast tagit med drygt hälften av posterna i angivna kostnadsslag och endast sådana som enligt hans uppfattning avser insatser som bidragit till utvecklingen av kompetensen i projektet och därför kan sägas ha haft ett värde för framtiden. Han har vidare uppgivit att han inte tagit ut någon lön ur projektet från och med maj månad 1992. Genom förhör med bl a S.G. har framkommit att J.H. under lång tid lagt ned ett omfattande och intensivt arbete på att utveckla sina pedagogiska idéer och sin verksamhet i skolorna. TR:n har ovan konstaterat att verket innehöll nästa steg i JAHAB:s utveckling av skolprojektet. Det arbete som lagts ned i detta projekt kan därför ses som en investering som JAHAB inte kunnat utnyttja på grund av Lärarförbundets agerande. Den förlust som bolaget lidit kan därför med utgångspunkt i den utredning som förebragts skäligen uppskattas till drygt 2 miljoner kr. Enligt lagen om skydd för företagshemligheter skall vidare, vid beräkning av skadestånd, hänsyn tas till den skadelidandes intresse av att inte hemligheten obehörigen utnyttjas och även till omständigheter av annan än rent ekonomisk natur. Genom Lärarförbundets handlande har JAHAB:s vidare verksamhet i enlighet med de idéer och planer som utvecklats i verket omintetgjorts. Bolaget måste därför sägas ha haft ett synnerligen starkt intresse av att informationen i verket inte röjdes. Vidare beaktas att Lärarförbundet är en ekonomiskt överlägsen part som uppsåtligen utnyttjat sitt överläge i förhållande till JAHAB. Med beaktande av dessa omständigheter finner TR:n att skadeståndsbeloppet skall bestämmas till tre miljoner kr.

Domslut

Domslut.

1.

TR:n förpliktar Lärarförbundet att till J.H. Konsult AB betala 3 000 000 kr jämte ränta därpå enligt 6 § räntelagen (1975:635) från d 12 febr 1993 till dess betalning sker.

2.

Käromålet mot Apple Computer AB lämnas utan bifall.

Svea HovR

Såväl JAHAB som Lärarförbundet överklagade TR:ns dom i Svea HovR JAHAB yrkade att HovR:n helt skulle bifalla bolagets talan mot Lärarförbundet och Apple. Lärarförbundet yrkade att HovR:n helt skulle ogilla JAHAB:s talan mot förbundet.

Apple bestred ändring. JAHAB och Lärarförbundet bestred varandras ändringsyrkanden.

HovR:n (hovrättslagmannen Åsbring samt tf hovrättsassessorerna Ingman och Syren, referent) anförde i dom d 12 febr 1997: JAHAB har åberopat samma omständigheter som vid TR:n och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som där. Till närmare utveckling av sin talan har JAHAB anfört följande.

Den information som bildar utgångspunkten för JAHAB:s talan finns dokumenterad i den handling, benämnd Affärsplan, Marknadsplan, Finansieringsplan 1992-1995 (version 0,97), som L-E.K. lade fram som beslutsunderlag för Lärarförbundets styrelse i månadsskiftet septemberoktober 1992. Det är detta dokument som har betecknats som Verket. - Den pedagogiska ide som finns i Verket och som kan härledas tillbaka till det s k skolutvecklingsprojektet var inte unik i den meningen att den var okänd för övriga aktörer på marknaden. Det unika och nya i Verket var att den pedagogiska iden skulle genomföras på ett affärsmässigt sätt och att verksamheten skulle förankras hos lärarkollektivet. Affärsplanen skulle enligt Verket realiseras genom att Lärarförbundet och JAHAB skulle gå samman i ett nytt bolag med Apple som samarbetspartner. Projektet gavs legitimitet genom sin förankring hos Lärarförbundet. - Verket, sett som en helhet, har utgjort en företagshemlighet hos JAHAB. Det går alltså inte att ange någon särskild uppgift i Verket som är just JAHAB:s företagshemlighet. - Lärarförbundet har i sina kontakter med J.H. hela tiden varit medvetet om att Verket utgjorde stommen i affärsprojektet. Förbundet visste att J.H. försökte engagera också andra för sitt projekt. Förbundet har insett eller borde åtminstone ha insett att J.H. avbröt sina ansträngningar att skaffa andra intressenter i förlitan på att förbundet skulle fullfölja affärsplanen i Verket. Genom att inte upplysa J.H. om att det var möjligt att affärsplanen kunde komma att genomföras utan JAHAB har förbundet handlat vårdslöst mot JAHAB.

Också Lärarförbundet och Apple har åberopat samma omständigheter som vid TR:n och - var för sitt vidkommande - utvecklat sin talan på samma sätt som vid TR:n. Beträffande JAHAB:s andrahandsgrund har Lärarförbundet tillagt följande. Som tidigare anställd i förbundet kände J.H. till beslutsordningen i förbundet. Dessutom påtalade L-E.K. för J.H. att genomförandet av affärsprojektet var beroende av hur förbundsstyrelsen ställde sig till det. Förbundet har inte uppträtt vårdslöst mot JAHAB.

Utredningen, som är omfattande, är väsentligen samma som vid TR:n. Domskäl. JAHAB - Lärarförbundet et v v.

Vad som avses med företagshemlighet anges i 1 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL). Det första kriteriet för att en sådan hemlighet skall föreligga är att den gäller information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse. Ett annat kriterium är att informationen hålls hemlig av denne. Slutligen krävs att ett röjande av hemligheten skall vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för näringsidkaren.

Begreppet information i 1 § FHL skall enligt vad som uttalades vid lagens tillkomst ges en vidsträckt innebörd. Sålunda ryms i begreppet alla typer av uppgifter oberoende av om dessa är unika, komplexa eller på något annat sätt kvalificerade (prop 1987/88:155 s 34). Vidare anförs i förarbetena till lagrummet att med information om affärs- och driftförhållanden skall förstås inte bara kommersiella uppgifter om enskilda affärshändelser utan också information om affärshändelser av mera allmänt slag som t ex marknadsplanering och prissättningskalkyler.

Till att börja med står det klart för HovR:n att den information som Verket innehåller är av sådant slag att den kan vara en företagshemlighet, om övriga förutsättningar härför föreligger. I frågan om informationen i Verket rör JAHAB:s affärs- eller driftförhållanden gör HovR:n följande bedömning.

Utöver affärsiden i Verket - att Lärarförbundet tillsammans med JAHAB och i samarbete med Apple skulle bilda ett bolag genom vilket det s k skolutvecklingsprojekt som J.H. hade arbetat med under flera år skulle drivas vidare på kommersiell basis - innehåller Verket uppgifter om den tilltänkta marknaden och dess struktur samt antaganden om den tillämnade verksamhetens omfattning och möjliga lönsamhet. Den bärande tanken i Verket - lärarkollektivets anknytning till projektet och ett affärsmässigt genomförande av detta - kan spåras tillbaka till de föregångare till Verket som J.H. ostridigt har utarbetat utan medverkan av vare sig Lärarförbundet eller Apple. De bearbetningar som först H.R. och senare och i mindre omfattning L-E.K. företagit i det material som J.H. överlämnat till dem har inte på något avgörande sätt förändrat grundiden. Som HovR:n ser det kom den slutliga versionen, dvs Verket, att bli en gemensam produkt för JAHAB, Lärarförbundet och Apple.

Vid tiden för Verkets tillkomst var JAHAB ett konsultföretag genom vilket J.H. ställde sitt kunnande, sina tjänster och sitt kontaktnät till förfogande. J.H. har förklarat att det nya bolag som skulle bildas enligt Verket skulle utgöra basen för JAHAB:s verksamhet. Verket avslöjar ingenting om JAHAB eller dess verksamhet. JAHAR nämns överhuvudtaget inte på något annat sätt än som blivande minoritetsägare i det nya bolaget. Som HovR:n ser det är Verket att uppfatta som ett prospekt, syftande till att övertyga Lärarförbundets styrelse om det lämpliga i att förbundet tillsammans med andra skulle bilda ett nytt aktiebolag för att i detta genomföra den pedagogiska ide om datorns roll i undervisningen som sedan länge funnits hos förbundet. Verket får alltså ses som ett förslag örn hur Lärarförbundet lämpligen borde agera.

Med hänvisning till vad som har anförts finner HovR:n att informationen i Verket varken rör eller har en sådan anknytning till JAHAB att informationen kan anses gälla JAHAB:s affärs- eller driftförhållanden i den mening som avses i 1 § FHL. Om det kriterium som det här är fråga om skulle anses uppfyllt beträffande Verket, skulle enligt HovR:ns uppfattning skyddet för företagshemligheter bli mera omfattande än som är motiverat av det skyddsintresse som FHL är avsedd att tillgodose. På grund av vad som har anförts anser HovR:n att informationen i Verket inte har utgjort en företagshemlighet hos JAHAB. Dess talan mot Lärarförbundet kan därför inte vinna bifall på den i första hand anförda grunden.

HovR:n övergår härefter till att pröva JAHAB:s i andra hand åberopade grund.

Det är utrett i målet att J.H. hela tiden visste om att avgörandet låg hos Lärarförbundets styrelse. J.H. borde vid sådant förhållande ha insett att allt kanske inte skulle gå som han och L-E.K. planerat. Om J.H. under diskussionerna med Lärarförbundet och Apple avbrutit sina försök att intressera också andra för sitt projekt, återfaller det därför på honom själv och Lärarförbundet kan inte lastas för det. Inte heller på andrahandsgrunden kan JAHAB:s talan mot Lärarförbundet vinna bifall.

I överensstämmelse med vad som har anförts skall JAHAB:s talan mot Lärarförbundet ogillas helt och förbundets överklagande bifallas. JAHAB - Apple.

HovR:n har i det föregående funnit att informationen i Verket inte var en företagshemlighet hos JAHAB. Därmed har grunden ryckts undan också för JAHAB:s talan mot Apple. JAHAB:s överklagande i denna del skall följaktligen ogillas.

Domslut

Domslut.

1.

Med ändring av TR:ns dom ogillar HovR:n J.H. Konsult Aktiebolags talan mot Lärarförbundet (punkt 1 i TR:ns domslut).

2.

HovR:n ogillar J.H. Konsult Aktiebolags överklagande såvitt det avser Apple Computer Aktiebolag med följd att punkt 2 i TR:ns domslut står fast.

Hovrättsrådet Thorsen var skiljaktig i fråga om motiveringen och anförde: Jag anser att HovR:ns domskäl bör ha följande lydelse fr o m stycket 2 på s 6 (stycket som börjar med orden "Vid tiden för") t o m andra stycket på s 7 (stycket som slutar "i andra hand åberopade grund".).

"Grundiden hade emellertid tagits fram och utvecklats i JAHAB:s verksamhet och utgör enligt min mening information i företagets näringsverksamhet.

Som TR:n har funnit har J.H. i sina kontakter med Siemens Nixdorf och Apple uttryckligen begärt att informationen om hans affärsplan inte skulle lämnas vidare. Detta visar att J.H. betraktade innehållet som hemligt.

Ett annat kriterium i 1 § FHL för att viss information är en företagshemlighet är att röjandet skall vara ägnat att medföra skada för näringsidkaren i konkurrenshänseende. Enligt min mening bör vid tillämpning av skaderekvisitet med röjande likställas att informationen faktiskt utnyttjas.

I förarbetena till FHL har bl a framhållits att skyddet gäller endast information som är så väsentlig för näringsverksamheten att ett röjande skulle förändra konkurrensförmågan i negativ riktning (prop 1987/88:155 s 13). Genom att Lärarförbundet tillsammans med en annan intressent bildade ett bolag med i huvudsak samma verksamhets-inriktning som föreslogs i Verket har JAHAB gått miste om möjligheten att etablera ett samarbete med lärarkollektivet. I och med detta var J.H:s affärside i stort sett förbrukad och därmed JAHAB:s konkurrensfördelar enligt Verket.

Med hänvisning till vad som anförts finner jag att den information som Verket innehåller var en företagshemlighet hos JAHAB och att Lärarförbundet utnyttjade informationen genom bildandet av LIUAB utan JAHAB.

Enligt 2 § 1 st FHL gäller lagen obehöriga angrepp på företagshemligheter. I paragrafens 3 st anges att som ett obehörigt angrepp anses inte att någon utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som han eller någon före honom har fått del av i god tro. Den som har fått vetskap om informationen i tron att den inte var hemlig är således inte skadeståndsskyldig enligt 6 § FHL för att han har utnyttjat informationen.

JAHAB har inte påstått att J.H. har sagt till L-E.K. att han betraktade sin affärsplan och de uppgifter som han lämnade i anslutning till informationen som företagshemligheter. Det är ostridigt att L-E.K. inte heller har ombetts att hålla informationen hemlig. Frågan är då om L-E.K. insett eller borde ha insett att informationen utgjorde företagshemligheter hos JAHAB.

Det är ostridigt i målet att J.H. redan under år 1990 muntligen informerade L-E.K. om JAHAB:s verksamhet och J.H:s affärside samt att den väl överensstämde med de frågor som Lärarförbundet hade på sitt program. Det är också ostridigt att dessa kontakter mellan L-E.K. och J.H. syftade till att förmå Lärarförbundet att ställa upp som samarbetspartner för att JAHAB:s affärside, vilken senare dokumenterades i Verket, skulle kunna förverkligas. Mot bakgrund av att vad som förekom mellan L-E.K. och J.H. rörde frågor som förbundet var väl bekant med hade L-E.K. ingen anledning att uppfatta informationen som J.H. lämnade först muntligen och sedan i Verket som JAHAB:s företagshemlighet. Då det inte heller i övrigt framkommit någon omständighet som borde ha gett L-E.K. anledning att uppfatta affärsiden som sådan måste L-E.K. anses ha varit i god tro när han fick del av informationen.

Slutsatsen av vad som har anförts är att Lärarförbundets utnyttjande av Verket inte utgör ett obehörigt angrepp på JAHAB:s företagshemlighet. JAHAB:s talan mot Lärarförbundet kan därför inte vinna bifall."

Jag anser vidare att domskälen i stycket under "JAHAB - Apple" bör ha följande lydelse.

På de av TR:n anförda skälen skall JAHAB:s överklagande mot Apple ogillas.

I övriga frågor är jag ense med majoriteten.

HD

JAHAB (ombud advokaten Ö.G.) överklagade och yrkade att HD skulle bifalla käromålet.

Lärarförbundet (ombud advokaten P.D.) och Apple (ombud advokaten J.M.) bestred ändring.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Elserth, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom: Domskäl. Den ursprungliga versionen av det s k verket är ostridigt utarbetad av JAHAB och får betraktas som ett förslag för att främja användningen av datorer som ett pedagogiskt hjälpmedel vid undervisningen i skolorna. De olika versioner av verket som därefter utarbetats har i viss mån påverkats av Lärarförbundet och Apple men huvudpunkterna vad gäller satsarbete mellan olika aktörer, låtarnas anknytning m m är fortfarande desamma som i den första versionen, varför verket måste anses vara ett resultat av JAHAB:s arbete,

Med företagshemlighet avses enligt 1 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter sådan information om affärs- och driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada for honom i konkurrenshänseende. Av 2 § följer att lagen endast gäller obehöriga angrepp på företagshemligheter.

Ordet information är enligt allmänt språkbruk en samlingsbeteckning för en mängd uppgifter av vilket slag som helst och lagen uppställer således inte något krav på verkshöjd eller liknande. Det är inte informationens karaktär i sig som är avgörande för om den skyddas av lagen utan gränserna för vad som kan utgöra företagshemlighet sätts i stället av de övriga rekvisiten i lagen. (Jfr NJA II 1990 s 565.)

Kravet att informationen skall gälla näringsidkarens affärs- eller driftförhållanden är emellertid inte heller högt ställt; här avses inte bara direkt kommersiella uppgifter om enskilda affärshändelser utan också information av mer allmänt slag som marknadsundersökningar, prissättningskalkyler m m (jfr a a s 566). En affärside som är framtagen av en näringsidkare måste, vare sig den är originell eller inte, anses ha anknytning till dennes rörelse även om genomförandet förutsätter samarbete med andra eller till och med är ett förslag om hur någon annan bör agera.

Det ovan anförda innebär att verket i och för sig innehåller information om JAHAB:s affärs- eller driftförhållanden och kan utgöra företagshemlighet.

Därmed återstår att pröva om de övriga förutsättningarna för lagens tillämpning är uppfyllda. Denna prövning bör med hänsyn till instansordningen ske i HovR:n varför HovR:ns dom skall undanröjas och målet återförvisas dit.

Domslut

Domslut. HD undanröjer HovR:ns dom och visar målet åter till HovR:n för ny handläggning.

HD (JustR:n Magnusson, Lars K Beckman, referent, och Munck) beslöt följande dom: Domskäl. Den ursprungliga versionen av det s k verket är ostridigt utarbetad av JAHAB och är ett förslag till affärsplan för att främja användningen av datorer som ett pedagogiskt hjälpmedel vid undervisningen i skolorna. Den affärside som låg till grund för verket innebar att en samverkan skulle ske mellan en organisation med skolanknytning och ett företag i databranschen. De olika versioner av verket som därefter utarbetats har i viss mån påverkats av Lärarförbundet och Apple men huvudpunkterna vad gäller samarbete mellan olika aktörer, lärarnas anknytning m m är fortfarande desamma som i den första versionen, varför verket måste anses vara ett resultat av JAHAB:s arbete.

Med företagshemlighet avses enligt 1 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.

Ordet information är enligt allmänt språkbruk en samlingsbeteckning för uppgifter, kunskaper och vetande av vilket slag som helst. I begreppet information ryms alltså alla typer av uppgifter oberoende av om de är enkla och okomplicerade eller unika, komplexa eller på annat sätt kvalificerade. Vid lagens tillkomst anfördes att begreppet information har en vidsträckt innebörd och att gränserna för vad som utgör företagshemlighet sätts av de övriga kriterierna i definitionen samt att ytterligare begränsningar följer av förutsättningarna för ansvar enligt lagen. (Se till det anförda prop 1987/88:155 s 34 och NJA II 1990 s 565.)

Kravet att informationen skall avse affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse innebär bl a att informationen skall ha anknytning till ett företag och till näringsverksamheten i företaget. Med affärs- eller driftförhållanden avses inte bara kommersiella uppgifter om enskilda affärshändelser utan även information om affärshändelser av mer allmänt slag som marknadsundersökningar, marknadsplanering, prissättningskalkyler och planer rörande reklamkampanjer. (Se. till det anförda prop 1987/88:155 s 34 f och NJA II 1990 s 565 f.) En affärside som är framtagen av en näringsidkare får anses ha anknytning till dennes rörelse även om genomförandet av affärsiden förutsätter samarbete med andra eller är ett förslag om hur någon annan bör agera.

Av det anförda följer att verket utgör information om affärs- eller driftförhållanden i JAHAB:s rörelse.

Kravet att näringsidkaren håller informationen hemlig skall inte förstås som ett krav på absolut hemlighållande. Informationen kan vara känd av flera men den får inte vara tillgänglig för envar som kan ha ett intresse av att ta del av den. Inom ett företag kan informationen rent allmänt sägas vara hemlig, om den inte får yppas till andra än de anställda som behöver den för att fullgöra sittarbete. Inte ens företaget som sådant bildar emellertid en absolut gräns för hemlighållandet. När spridningen går utanför företaget får den dock inte vara allmän och okontrollerad. Informationen får alltså inte spridas utanför en krets som åtminstone i princip är identifierbar och sluten. Kravet att näringsidkaren skall hålla informationen hemlig Far anses uppfyllt då han har klargjort eller det ändå står klart att informationen inte får spridas utanför en viss krets. (Se till det anförda prop 1987/88:155 s 35 f och NJA II 1990 s 566 f.)

I förevarande fall har det inte framkommit att innehållet i verket skulle ha röjts fr andra än sådana som skulle kunna bli framtida samarbetsparter. När det gäller Apple är det, som TR:n funnit, visat att J.H. som ställföreträdare för JAHAR d 4 juni 1992 uttryckligen begärt att information inte skulle lämnas vidare. Någon motsvarande begäran har inte gjorts i förhållande till lärarförbundet. Emellertid har J.H. presenterat verket för förbundet inom ramen för förhandlingar som från JAHAB:s sida har skett i det uttalade syftet att få till stånd ett sannarbete får att utnyttja verket kommersiellt. Med hänsyn till omständigheterna har J.H. haft befogad anledning att utgå från att det- även utan en uttrycklig förklaring från hans sida- stod klart för förbundet att JAHAB ville hålla informationen hemlig i den mening detta ord har i förevarande sammanhang. Rå grund av det anförda får JAHAB anses ha hållit verket hemligt.

Kravet att ett röjande av informationen skall vara ägnat att medföra skada för näringsidkaren i konkurrenshänseende innebär att informationen skall ha ett värde i näringsidkarens hand. I detta sammanhang räcker det att situationen är sådan att ett röjande typiskt sett är av beskaffenhet att medföra skada. (Se till det anförda prop 1987/88:155 s 36. f och NJA II 1990 s 567 f.)

Det får anses att verket var tillräckligt kvalificerat för att ett röjande typiskt sett var ägnat att medföra skada för JAHAB i konkurrenshänseende.

Med hänvisning till det anförda finner HD att verket utgjort en företagshemlighet enligt definitionen i 1 § lagen om skydd för företagshemligheter.

Enligt 6 § i nämnda lag skall den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare som han i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med denne ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande. Vidare gäller enligt 2 § att lagen endast gäller obehöriga angrepp på en företagshemlighet.

Vad som tidigare har sagts innebär att det måste ha stått klart för förbundet att JAHAB ville hålla informationen hemlig. Förbundet får alltså anses ha fått del av informationen i förtroende.

Fråga är då om verket obehörigt utnyttjats av Lärarförbundet. Det förelåg inte något avtal mellan förbundet och JAHAB. Detta innebär att förbundet hade frihet att avvisa det projekt som verket utgjorde underlag för. Lärarförbundet beslutade emellertid att bilda ett bolag och starta en verksamhet i enlighet med de centrala delarna av verket, dock med den för JAHAB väsentliga avvikelsen att JAHAB inte skulle delta i bolagsbildningen eller verksamheten. Det träffades inte heller något avtal mellan parterna om ersättning till JAHAB för utfört arbete.

Av det anförda följer att Lärarförbundet obehörigt utnyttjat JAHAB:s företagshemlighet. Detta har skett uppsåtligen och förbundet skall ersätta den skada som härigenom uppkommit.

På de av TR:n anförda skälen finner HD att Apple inte kan anses ha utnyttjat eller röjt JAHAB:s företagshemlighet på ett sätt som kan medföra skadeståndsskyldighet för Apple.

Vid bestämmande av skadestånd enligt 6 § i den aktuella lagen för ett angrepp på en näringsidkares företagshemlighet skall enligt 9 § hänsyn tas även till näringsidkarens intresse av att hemligheten inte obehörigen utnyttjas eller röjs och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Det framgår av förarbetena (prop 1987/88:155 s 49 f och NJA II 1990 s 605 f) att utgångspunkten vid bestämmande av skadestånd är att den skada som har uppkommit genom angreppet på en företagshemlighet skall ersättas och att det enligt allmänna bevisregler ankommer på den skadelidande att visa skadans storlek. Erfarenheterna av vad som tidigare gällt vid angrepp på yrkeshemligheter och liknande är emellertid, enligt vad som framhålls i förarbetena, att det är förenat med stora svårigheter att visa den verkliga storleken av en uppkommen skada. En riktpunkt bör vara att skadeståndet inte får bli så lågt att det blir ekonomiskt lönsammare att obehörigen utnyttja någon annans företagshemlighet än att på ett legitimt sätt förvärva hemligheten. I en del fall, sägs det vidare i förarbetena, kan det vara vanskligt att bedöma den skadelidandes uteblivna vinst. Skadeståndet bör då kunna påverkas av andra faktorer, såsom skadevållarens vinst. I andra situationer kan skadeståndet få bestämmas med beaktande av den skadelidandes intresse, generellt sett, av att uppgiften inte blir allmänt känd.

Till grund för det skadeståndsbelopp som JAHAB har yrkat i första hand, 6 350 000 kr, ligger dels en beräknad förlust av provision i det tilltänkta bolaget om 4 400 000 kr, dels ett beräknat värde av de aktier som JAHAB skulle ha i bolaget, 450 000 kr, dels ersättning förvissa kostnader om tillhopa 1 500 000 kr. Det belopp som yrkas i andra hand, 2 173 785 kr, motsvarar kostnader som JAHAB påstår sig ha lagt ned på projektet under tiden d 1 maj 1988-november 1992.

JAHAB:s uppskattning av förlusten: av provision i det tilltänkta bolaget, liksom det beräknade värdet av de aktier som JAHAB skulle ha haft i bolaget, får anses bygga på alltför många osäkra faktorer för att kunna läggas till grund för en beräkning av skadeståndet. Skadeståndsberäkningen får i stället, åtminstone i första hand, ske med utgångspunkt i de kostnader som JAHAB har lagt ned på projektet. I den mån Lärarförbundet vid sitt utnyttjande av verket har sparat in motsvarande kostnader får de anses ersättningsgilla enligt lagen om skydd för företagshemligheter.

Det finns inte anledning att frångå TR:ns bedömning av JAHAB:s kostnader. Det är dock inte utrett att samtliga kostnader har kommit Lärarförbundet till godo på sådant sätt att de bör ligga till grund för skadeståndsberäkningen. andra sidan kan JAHAB:s intresse av skydd mot obehörigt utnyttjande av verket inte anses ha blivit tillgodosett fullt ut, om skadeståndet begränsas till ett belopp motsvarande de kostnader som har kommit Lärarförbundet till godo. Som TR:n har funnit bör därför JAHAB tillerkännas ytterligare ett belopp i kompensation.

Vid beaktande av samtliga omständigheter finner HD att JAHAB med stöd av bestämmelserna i lagen om skydd för företagshemligheter bör ha rätt till skadestånd med sammanlagt 2 miljoner kr.

En skadeståndsskyldighet för Lärarförbundet på den av JAHAB i andra hand åberopade grunden (culpa in contrahendo) kan inte leda till skadestånd utöver vad som nyss har angetts.

Lärarförbundet skall alltså förpliktas betala 2 miljoner kr till JAHAB.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom i vad avser käromålet mot Lärarförbundet förpliktar HD Lärarförbundet att till J.H. Konsult Aktiebolag betala 2 000 000 kr jämte ränta, enligt 6 § räntelagen från d 12 febr 1993 till dess betalning sker.

I vad avser käromålet mot Apple Computer Aktiebolag fastställer HD HovR:ns domslut.

JustR Håstad, med vilken JustR Blomstrand instämde, var skiljaktig beträffande motiveringen och anförde: HD:s domskäl rörande skadeståndsberäkningen borde ha följande lydelse från det stycke som börjar med orden "JAHAB:s uppskattning" t o m det stycke som slutar med orden "nyss har angetts".

Eftersom Lärarförbundet inte varit skyldigt att sluta avtal med JAHAB, kan skadeståndsberäkningen inte utgå från vad JAHAB skulle ha vunnit vid en sådan samverkan.

Det är inte visat att JAHAB skulle ha erhållit ett netto från verket, om Lärarförbundet inte hade röjt detta.

JAHAB bör emellertid alternativt vara berättigat till ersättning med ett belopp som minst motsvarar den utgift Lärarförbundet undgått genom att obehörigen utnyttja affärsiden och den utarbetade affärsplanen. Sådan ersättning skall utges oavsett om projektet har blivit lönsamt för Lärarförbundet. Ersättningen är naturligtvis svårbestämbar, men kan - när annan vägledning saknas - bestämmas till ett skäligt vederlag för utnyttjandet (jfr 54 § upphovsrättslagen och 58 § patentlagen). Vederlaget bör i preventivt syfte avrundas uppåt.

Med beaktande av att de kostnader JAHAB lagt ned på projektet endast delvis varit nyttiga för Lärarförbundet bör ersättningen bestämmas till 2 miljoner kr.

En skadeståndsskyldighet för Lärarförbundet på den av JAHAB i andra hand åberopade grunden, som likaledes bygger på att verket utnyttjades med förbigående av JAHAB, kan inte leda till skadestånd utöver vad som nyss angivits.

HD:s dom meddelades d 6 nov 1998 (mål nr T 1038-97).