HFD 2011:11
Fråga om förväxlingsbedömning mellan en firma och varumärken.
Guccio Gucci S.p.A. (bolaget) ansökte hos Patent- och registreringsverket (PRV) om att de båda hos Internationella byrån hos Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) registrerade varumärkena 778094 och 776197 bestående av bokstäverna ”GG” i visst utförande skulle gälla i Sverige. Bolaget var sedan tidigare innehavare av varumärkesregistreringar av bokstäverna ”GG”. Föreliggande ansökningar avsåg moderniserade versioner av tidigare figurmärken.
Bild här utesluten
Patent- och registreringsverket fann i två särskilda beslut den 30 november 2006 med stöd av 56 § andra stycket varumärkeslagen (1960:644) att den internationella registreringen av figurmärkena bestående av bokstäverna ”GG” i visst utförande inte skulle gälla i Sverige. PRV hänvisade till att frågan om förväxlingsbarhet skulle avgöras genom en helhetsbedömning vid vilken alla omständigheter av betydelse i sammanhanget skall beaktas, främst likheten märket och firman emellan samt likheten avseende de varor/tjänster respektive den verksamhet som kännetecknen avser; Även särskiljningsförmågan skall beaktas vid bedömningen av förväxlingsbarhet. PRV gjorde i de båda besluten följande bedömning: Det sökta märket utgörs av ett monogramliknande figurmärke, där bokstaven G klart framgår två gånger i märket, varför märket rent uttalsmässigt är att betrakta som tvåbokstavskombinationen GG. Även rent visuellt framträder märket klart som två G:n. I den i ärendena motanförda firman GG SÖMNADSINDUSTRI ingår denna bokstavskombination efterföljt av det deskriptiva ordet SÖMNADSINDUSTRI vilket i sig har en mycket svag särskiljningsförmåga. Även med beaktande av det figurativa utseendet i det sökta märket samt vid en helhetsbedömning föreligger likhet mellan det sökta märket och den motanförda firman, även då med hänsyn taget till det icke särskiljande ordet SÖMNADSINDUSTRI. - Den motanförda firman har i sin verksamhetsbeskrivning ”tillverkning och försäljning av kläder och textilier”. Detta gör att det råder klar likhet mellan de i verksamhetsbeskrivningen upptagna varorna kläder och textilier och bolagets varor i framför allt klass 25.
Bolaget överklagade besluten och vidhöll i Patentbesvärsrätten att de aktuella internationella registreringarna skulle medges giltighet i Sverige. Bolaget vidhöll att märkena inte var förväxlingsbara med den motanförda enskilda firman GG Sömnadsindustri. Till utveckling av sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Gucci är ett av världens mest kända och väletablerade modehus. Bokstäverna GG är föremål för lång och mycket omfattande användning. Åtskilliga av Guccis produkter förses med emblemet GG. Symbolen GG är extremt frekvent plagierat och ett starkt varumärkesskydd är väsentligt för att effektivt kunna hindra denna illegala verksamhet. Firman GG Sömnadsindustri måste jämföras i sin helhet med de båda varumärkena GG. Någon rätt att bryta ut en viss del av firman och tillerkänna denna en särskild ensamrätt föreligger inte. För den ena varumärkesregistreringen är märket utfört i en figurform som bidrar till att utöka skillnaderna mellan rättigheterna. Även kännetecknet GG utan figurmoment torde väl kunna existera vid sidan av firma GG Sömnadsindustri utan minsta förväxlingsrisk. Ordet Sömnadsindustri är den mest dominerande delen av firman. Det är således rimligt att verksamheten uppfattas vara just en sömnadsindustri. Under detta uttryck bedrivs i så fall en verksamhet som är helt väsenskild från den som bedrivs av Guccio Gucci S.p.A. och som tydligt återspeglas vid en jämförelse av den varuförteckningen som de båda varumärkena omfattar och den verksamhet som firman är registrerad för. Även om kläder vid en formalistisk jämförelse förekommer i såväl firmans verksamhetsbeskrivning som i de båda varumärkenas varuförteckningar är det ändå i så vitt skilda perspektiv och sammanhang att förväxling och sammanblandning ter sig omöjlig. Det är rimligt att läsa bolagets verksamhet som att företaget har som affärsidé att sy upp hemtextilier och kläder samt ändra och sy om kläder. Detta är långt ifrån samma sak som att tillhandahålla kläder under kännetecknet GG Sömnadsindustri. Det är inte självklart att firmarättigheten ger en rätt att förse ett uppsytt plagg med varumärket GG Sömnadsindustri och en sådan användning vore helt onaturlig och verksamhetsfrämmande. Rättigheterna kan samexistera utan problem.
Patentbesvärsrätten (2009-02-18, Hallin, Bäckvall, referent, Dahl) ändrade inte de överklagade besluten.
Högsta förvaltningsdomstolen
Bolaget överklagade Patentbesvärsrättens dom och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen, med ändring av domen, skulle återförvisa ansökningsärendena till PRV för handläggning. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Det föreligger inte någon förväxlingsrisk mellan firman GG Sömnadsindustri och de sökta internationella varumärkesregistreringarna 776197 GG och 778094 GG i visst utförande. - Tvåteckenkombinationer för varumärken är enligt praxis i sig särskiljande och möjliga att registrera. En ren tvåteckenkombination kan emellertid inte i sig utgöra en särskiljande del för en firma. Inte ens tre tecken anses besitta en för firmaregistrering tillräcklig särskiljningsförmåga, utan det krävs ett tillägg. Det innebär att skyddsomfånget för firmor bestående av tvåbokstavskombinationer begränsas till ett rent identitetsskydd tillsammans med andra firmaelement. Ordet Sömnadsindustri är föga särskiljande. Firmans totala särskiljningsförmåga torde därmed uppkomma genom kombinationen av bokstäverna GG och ordet Sömnadsindustri. Den motanförda firman har således inget företräde till bokstavskombinationen GG i sig. Vid en bedömning mellan firman i sin helhet och de sökta internationella registreringarna torde tillräcklig skillnad föreligga för samexistens utan risk för förväxling. - Enligt den s.k. produktregeln ska vidare vid bedömningen av förväxlingsbarhet hänsyn tas dels till hur lika varumärkena är, dels till hur lika varukategorierna är. Även särskiljningsförmågan hos motstående kännetecken måste beaktas vid bedömningen. I förevarande fall har GG Sömnadsindustri en mycket låg särskiljningsförmåga eftersom GG i sig inte kan få firmarättsligt skydd enligt praxis. Firman och de sökta varumärkena skiljer sig därmed åt vad avser särskiljningsförmåga och funktion. Verksamhetsbeskrivningen respektive varuförteckningarna skiljer sig också åt. Det är inte rimligt att tro att befintliga eller potentiella kunder skulle tro att en enskild firma inom partihandel har ett kommersiellt samröre med ett internationellt lyxvarumärke med helt andra återförsäljarled och annan prisstruktur, särskilt när det inte föreligger identitet mellan kännetecknen. De båda varumärkena GG i figur skiljer sig därmed vid en helhetsbedömning tillräckligt från firman GG Sömnadsindustri för att kunna registreras vid sidan av denna. - Den argumentation som bolaget framfört hos Patentbesvärsrätten har inte kommenterats av domstolen och det framgår inte av domen hur argumenten bedömts. Det är orimligt att en firma tillmäts ett starkare skydd än ett varumärke, särskilt i ett fall som detta, där sökanden innehar äldre rättigheter, 167598 GG i figur, sedan 1978. Av EU-domstolens dom i mål C-17/06, Céline SARL, framgår bl.a. att syftet med en firma inte primärt är att särskilja varor eller tjänster, varför förväxlingsrisken mellan firmor och varumärken måste bedömas mildare än vad PRV för närvarande gör.
Domskäl
Högsta förvaltningsdomstolen (2011-03-11, Billum, Eliason, Jermsten, Ståhl, Stenman) yttrade: Skälen för avgörandet.
Med en internationell varumärkesregistrering avses enligt 50 § första stycket varumärkeslagen en registrering av ett varumärke som är gjord av den internationella byrån hos Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) enligt protokollet den 27 juni 1989 till överenskommelsen om den internationella registreringen av varumärken den 14 april 1891. PRV är enligt paragrafens andra stycke varumärkesmyndighet i Sverige i ärenden om internationell varumärkesregistrering.
Enligt 54 § första stycket varumärkeslagen ska varumärkesmyndigheten, om den får en begäran om att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige, pröva om det finns något hinder mot detta. Enligt paragrafens andra stycke finns sådant hinder om det varumärke som den internationella registreringen avser inte uppfyller förutsättningarna enligt 13 § varumärkeslagen eller om något hinder mot en nationell registrering skulle ha funnits enligt 14 §.
Enligt 13 § första stycket första meningen varumärkeslagen får ett varumärke registreras endast om det har särskiljningsförmåga. I 14 § första stycket anges under nio punkter omständigheter som medför att registrering inte ska medges. Enligt den sjätte punkten får ett varumärke inte registreras bl.a. om det är förväxlingsbart med en firma som någon annan använder i en näringsverksamhet. Det finns inget krav på att en näringsidkare ska ha använt sin firma som varukännetecken för att skydd ska föreligga och skyddet kan därför sägas gälla för firman som potentiellt varukännetecken (jfr prop. 2009/10:225 s. 112).
Vid prövning av frågor om förväxling mellan firmor och varumärken enligt varumärkeslagen bedöms firmors skyddsomfång på ungefär samma sätt som skyddsomfånget för egentliga varukännetecken (jfr prop. 2009/10:225 s. 352). Ett varumärke ska alltså enligt huvudregeln anses vara förväxlingsbart med en äldre firma, om märket är identiskt med eller liknar firman och märket avser varor eller tjänster med anknytning till den bransch där firman används, inbegripet att konsumenterna uppfattar att det finns ett samband mellan varumärket och den som använder firman. Även om utgångspunkten är att en registrerad firma har särskiljningsförmåga ska denna bedömas vid prövning av kännetecknets skyddsomfång. En firma med svag särskiljningsförmåga ska följaktligen tillerkännas ett snävt skyddsomfång (se t.ex. NJA 1999 s. 3 samt SOU 2001:26 s. 369 f. och s. 382).
De svenska bestämmelserna är anpassade till direktiv 2008/95/EG (tidigare benämnt 89/104/EEG) av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. Genom varumärkesdirektivet är grunderna för att vägra registrering av ett varumärke i stor utsträckning harmoniserade inom EU. I direktivet saknas uttryckliga bestämmelser om firma. Av EU-domstolens praxis (C-17/06, Céline SARL) framgår dock att viss slags användning av en firma kan utgöra varumärkesrättslig användning. Av EU-domstolens praxis framgår vidare bl.a. att förväxlingsrisk mellan varumärken föreligger om det finns en risk för att allmänheten kan tro att varorna eller tjänsterna i fråga kommer från samma företag eller, i förekommande fall, från företag med ekonomiska band (C-120/04, Medion AG, p. 26). Risken för förväxling ska, vad gäller varumärkenas visuella, fonetiska och begreppsmässiga likhet, grunda sig på det helhetsintryck som varumärkena ger, bland annat med hänsyn till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar (p. 28).
Frågan i målet är om bolagets varumärken GG i figur är förväxlingsbara med den enskilda firman GG Sömnadsindustri.
PRV har funnit att de sökta märkena - där bokstaven G klart framgår två gånger i märket - rent uttalsmässigt är att betrakta som tvåbokstavskombinationen GG. Även visuellt framträder märkena klart som två G:n. Verket har vid förväxlingsbedömningen därför funnit att, även med beaktande av det figurativa utseendet i de sökta märkena, likhet med firman GG Sömnadsindustri föreligger. Då firman i sin verksamhetsbeskrivning har ”tillverkning och försäljning av kläder och textilier” föreligger enligt verket klar likhet med bolagets varor och vid en helhetsbedömning föreligger därmed förväxlingsrisk.
Patentbesvärsrätten har lämnat bolagets överklagande av verkets beslut utan bifall men underlåtit att i domen redovisa skälen för sitt ställningstagande. Hur Patentbesvärsrätten har resonerat är således obekant.
Högsta förvaltningsdomstolen gör följande bedömning.
Visserligen förekommer tvåbokstavskombinationen GG både i firman och i märkena. Bokstavskombinationens särskiljningsförmåga är emellertid sådan att firman får anses ha ett begränsat skyddsomfång. Bolagets märken skiljer sig vidare rent visuellt från firman genom det monogramliknande figurativa inslaget; bokstäverna är utformade på visst sätt och placerade så att de överlappar varandra. Vid den helhetsbedömning som ska göras finner Högsta förvaltningsdomstolen att det inte finns någon risk för att allmänheten skulle kunna tro att varor från bolaget respektive GG Sömnadsindustri kommer från samma företag eller från företag med ekonomiska band. Bolagets varumärken kan därmed inte anses vara förväxlingsbara med firman GG Sömnadsindustri. Hinder mot registrering på grund av förväxlingsbarhet föreligger alltså inte. Ansökningsärendena bör därför återförvisas till PRV för fortsatt handläggning.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Med bifall till överklagandet upphäver Högsta förvaltningsdomstolen underinstansernas avgöranden och visar ansökningsärendena åter till PRV för fortsatt handläggning.
Föredraget 2011-02-23, föredragande Lundberg, målnummer 2561-2562-09.