HFD 2012 not 7

Not 7. Ansökan av Bostadsrättsföreningen Härden 107 om rättsprövning av ett beslut att anta detaljplan. - Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beslutade den 15 april 2010 att anta detaljplan för kv. Åstorp m.m. i stadsdelen Hammarbyhöjden. Syftet med planen är att möjliggöra en ombyggnad av en tunnelbanedepå för att göra den mera funktionsduglig. Sedan beslutet överklagats avslog Länsstyrelsen i Stockholms län överklagandet i beslut den 21 juni 2010. - Bostadsrättsföreningen Härden 107 överklagade länsstyrelsens beslut och anförde bl.a. följande. Kommunens beslutsunderlag innehåller felaktigheter och brister. Planförutsättningarna har inte angetts på ett korrekt sätt, bl.a. nämns inte att en del av planområdet omfattas av en detaljplan som vann laga kraft 2006. Det föreligger oklarheter rörande utformningen av byggnaden som avses att uppföras och dessutom riskerar den nya verksamheten att leda till miljöfarliga luftutsläpp. Kommunen har inte utrett alternativa lokaliseringar av den verksamhet som ska flyttas till Hammarbydepån. Det aktuella planärendet har av kommunen handlagts enligt reglerna om enkelt planförfarande. Kommunen anger att skälet till att enkelt planförfarande valdes var att åtgärden avser en pågående verksamhet. Den beskrivningen är helt felaktig. Det rör sig i stället om att en helt annan typ av verksamhet ska flytta till Hammarbydepån och den typen av verksamhet innebär bl.a. makadam- och rälshantering. Förutsättningar för att använda enkelt planförfarande har inte ens inledningsvis förelegat i ärendet, men även om så skulle vara fallet, så borde kommunen under arbetets gång har övergått till att handlägga ärendet med normalt planförfarande. Den gällande detaljplanen, vars genomförandetid inte löpt ut, antogs med normalt planförfarande och kan inte lagligen ändras genom enkelt planförfarande. Dessutom stämmer inte den förändring av verksamheten vid Hammarbydepån som nu föreslås med det som anges i översiktsplanen. - Regeringen (Miljödepartementet, 2011-09-22) avslog överklagandet med följande motivering. En ny plan- och bygglag (2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011 då plan- och bygglagen (1987:10) upphörde att gälla. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya lagen ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för ärenden som avser överklagande av beslut i ett ärende som har påbörjats före den 2 maj 2011. Den numera upphävda plan- och bygglagen, ÄPBL, ska därför tillämpas i detta ärende. - Regeringen har i detta ärende endast att pröva kommunens beslut att anta aktuell detaljplan. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § ÄPBL att antingen fastställa eller upphäva planbeslutet i dess helhet. Regeringen kan således inte pröva en annan planutformning än den som kommunen antagit. - Av 5 kap. 11 § ÄPBL framgår att före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Av planhandlingarna framgår att klaganden äger en fastighet som varken omfattas av gällande detaljplan eller av den nya detaljplanen. Regeringen finner inte att klaganden utgör sådan berörd fastighetsägare som avses i den bestämmelsen. - Regeringen finner att det underlag som har utarbetats i samband med detaljplaneförslaget är tillräckligt för bedömningen av konsekvenserna av detaljplanens genomförande för de närboende. - Det aktuella ärendet har av kommunen handlagts enligt reglerna om enkelt planförfarande. Som förutsättning för ett sådant förfarande anges i 5 kap. 28 § ÄPBL att förslaget till detaljplan bl.a. ska vara av begränsad betydelse och sakna intresse för allmänheten. Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. att planområdet till större del redan i dag är planlagt huvudsakligen för de ändamål som även den nya detaljplanen reglerar. Av både den gamla och den nya översiktsplanen framgår att det nu aktuella området är ett område i utveckling och att det är viktigt bl.a. för kollektivtrafiken, innebärande att detaljplaneförslaget får anses vara förenligt med översiktsplanen. Regeringen finner att tillämpningen av reglerna om enkelt planförfarande får godtas. - Länsstyrelsen har den 3 maj 2010 beslutat att inte pröva kommunens beslut att anta detaljplanen enligt 12 kap. ÄPBL. Länsstyrelsen har därmed bedömt att planbeslutet inte innebär att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken inte tillgodoses, en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken inte följs, eller bebyggelsen annars blir olämplig med hänsyn tagen till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion. Vad klaganden anfört i dessa frågor föranleder inte regeringen att göra en annan bedömning än den länsstyrelsen gjort. - Regeringen finner, vid prövning av ärendet i övrigt, att de olägenheter som detaljplanen kan medföra för klaganden inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klaganden anfört bl.a. om trafiksituationen och om buller samt om miljöfarliga luftföroreningar utgör inte skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Bostadsrättsföreningen Härden 107 ansökte om rättsprövning och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle undanröja regeringens beslut och återförvisa ärendet till regeringen för ytterligare beredning och ny prövning. Föreningen yrkade också att Högsta förvaltningsdomstolen skulle besluta att regeringens beslut tills vidare inte ska gälla. - Föreningen anförde i huvudsak följande. Föreningen är ägare till tre fastigheter belägna alldeles intill den planerade depåbyggnaden inom det aktuella detaljplaneområdet och de in- och utfarter som den omfattande lastbilstrafiken till och från depåbyggnaden kommer att använda. Fastigheterna kommer att utsättas för buller och andra betydande miljöstörningar från den planerade verksamheten. Regeringens beslut inkräktar därmed på föreningens möjlighet att nyttja sina fastigheter. Regeringens beslut är olagligt på följande grunder. Beslutsunderlaget är bristfälligt och inkorrekt på flera punkter, bl.a. anges inte att området redan omfattas av en annan gällande detaljplan. Genomförandetiden för planändringen överensstämmer inte med genomförandetiden för denna andra detaljplan. Det saknas förutsättningar för att anta detaljplanen genom ett enkelt planförfarande. - Högsta förvaltningsdomstolen (2012-03-01, Melin, Almgren, Nord, Brickman, Ståhl) : Skälen för avgörandet . Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § samma lag ska Högsta förvaltningsdomstolen upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Högsta förvaltningsdomstolens prövning är således begränsad och avser frågan om regeringsbeslutet kan konstateras strida mot någon rättsregel. Högsta förvaltningsdomstolen finner vid denna prövning inte att beslutsunderlaget kan anses bristfälligt. Med hänsyn till detaljplanens innehåll och omfattning kan det inte heller anses strida mot tillämplig lag att detaljplanen har beslutats efter ett enkelt planförfarande. - Det har i målet inte i övrigt kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärendet eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att regeringens beslut ska stå fast. - (mål nr 7782-11, fd 2012-02-08, Borlid)