HFD 2013 not 64

Not 64. Överklagande av Stilleryd Logistics AB (bolaget) av ett förhandsbesked ang. mervärdesskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde bolaget bl.a. följande. Bolaget hade för avsikt att låta uppföra byggnader på en egen fastighet i Helsingborg. Bolaget skulle antingen anlita ett byggföretag för en totalentreprenad avseende byggnadsarbetena eller utföra arbetena i egen regi. Byggnaderna skulle inrymma såväl kontor som bostäder. Bolaget avsåg inte att ansöka om frivillig skattskyldighet. Om bolaget valde att anlita ett externt byggföretag för en totalentreprenad kommer detta företag att kunna lyfta ingående skatt på fakturor från underleverantörer löpande under byggtiden, oavsett om leveranserna avser varor eller tjänster. Utgående skatt ska däremot betalas först då faktura ställs ut, vilket kan ske när byggnaderna färdigställts. Om bolaget valde att utföra arbetena i egen regi skulle löpande lönekostnader för arbetet överstiga 300 000 kr. Fastigheten torde få anses utgöra tillgång i en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt. I och med detta blir uttagsbeskattning aktuell enligt 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Bolaget frågade om den svenska lagstiftningen, vad gäller avdragsförbud för ingående skatt hänförlig till ”köpta fastighetstjänster” i samband med uttagsbeskattning enligt 2 kap. 8 § ML, är förenlig med mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och övrig EU-rätt. - Bolaget ansåg att den svenska lagstiftningen strider mot EU-rättens grundläggande principer på i vart fall två punkter, nämligen dels kravet på konkurrensneutralitet, dels innebörden av transaktionsbegreppet så som det kommer till uttryck i artikel 168 i mervärdesskattedirektivet. - Skatteverket framhöll att enligt förarbetena är syftet med bestämmelsen om uttagsbeskattning i 2 kap. 8 § ML att uppnå konkurrensneutralitet i de fastighetsförvaltande bolagens val mellan upphandling av tjänster och tjänster i egen regi. Bestämmelsens konformitet med mervärdesskattedirektivet respektive det numera upphävda direktivet 77/388/EEG (sjätte direktivet) har prövats i ett flertal lagstiftningsärenden och inte ansetts strida mot bestämmelserna i direktiven. Skatteneutralitetsprincipen innebär enligt Skatteverket att all ekonomisk verksamhet ska beskattas på ett neutralt sätt. Av detta följer att ekonomiska aktörer som tillhandahåller samma varor och tjänster ska behandlas lika (se målen C-217/97 Gregg och C-174/08 NCC Construction Danmark A/S, NCC). Enligt Skatteverkets uppfattning är det inte relevant att jämföra en byggentreprenör med ett fastighetsförvaltande bolag, då det handlar om helt olika verksamheter. En byggentreprenör tillhandahåller byggtjänster medan ett fastighetsförvaltande bolag bedriver fastighetsuthyrning. Ur neutralitetssynpunkt handlar det således inte om jämförbara situationer. Även vid en jämförelse mellan 2 kap. 7 § och 8 § ML handlar det inte om ekonomiska aktörer som tillhandahåller samma varor och tjänster. - Skatterättsnämnden (2012-12-05, Svanberg, ordf., Ohlsson, Fored, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Wingren) : Förhandsbesked . Uttagsbeskattning med stöd av bestämmelsen i 2 kap. 8 § ML ska inte ske i anledning av de med ansökan avsedda tjänster som bolaget förvärvar från utomstående. - Skatterättsnämndens bedömning . Bolaget anser att bestämmelsen i 2 kap. 8 § ML strider mot principen om skatteneutralitet bl.a. eftersom ett företag som driver byggnadsrörelse till skillnad mot ett fastighetsförvaltande bolag erhåller löpande avdrag för ingående skatt hänförlig även till förvärvade tjänster när det gäller byggnation i egen regi. Bolaget anser vidare att uttagsbeskattning ska ske av de aktuella tjänsterna, att en sådan nybyggnation som ärendet gäller bör betraktas som en enda transaktion och att avdragsrätt bör föreligga för den ingående skatt som hänför sig till denna transaktion. - Motsvarigheten till 2 kap. 8 § ML infördes år 1991 i punkt 2 i första stycket f och sjunde stycket av anvisningarna till 2 § i den numera upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Bestämmelsen infördes i syfte att åstadkomma neutralitet vid de fastighetsförvaltande företagens val mellan å ena sidan egenregi och å andra sidan upphandling av tjänster (prop. 1989/90:111 s. 92 f.) Bestämmelsen har fått en utformning och ett innehåll som gör att syftet med den uppfylls. EU-rättsligt stöd för bestämmelsen finns i artikel 27 i mervärdesskattedirektivet och vederbörligt samråd enligt artikeln har ägt rum. - I det tidigare berörda målet angående NCC anförde den danska regeringen att syftet med de bestämmelser i den danska mervärdesskattelagen som var tillämpliga i målet var att, med vederbörlig hänsyn till principen om likabehandling, placera sådana byggföretag som NCC, som vid sidan av sin byggverksamhet sysslade med fastighetsförsäljning som var undantagen från skatteplikt, i samma situation som fastighetsförsäljare som, med hänsyn till att verksamheten var undantagen från mervärdesskatteplikt, inte hade rätt att göra avdrag för mervärdesskatt på byggtjänster som utomstående företag hade tillhandahållit, och detta i syfte att förhindra att konkurrensen på den inre marknaden snedvreds. Under dessa förhållanden kunde enligt EU-domstolen inte principen om skatteneutralitet åberopas för att ifrågasätta en tillämpning av de sålunda införlivade bestämmelserna (p. 46). - Skatterättsnämnden konstaterar att uttagsbeskattning med stöd av såväl 2 kap. 7 § som 8 § avser egenregiarbeten på verksamhetstillgångar. I 7 § (som även avser förvärv av aktuella tjänster) krävs att den skattskyldige är fullt ut skattskyldig och dessutom tillhandahåller byggtjänster åt andra. I 8 § krävs att fråga är om verksamheter som över huvud taget inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning. Skillnaderna i förutsättningarna vad avser skatteplikten beträffande den verksamhet som fastigheten ingår i medför motsvarande skillnader i rätten till avdrag resp. återbetalning. Syftet med bestämmelserna är dock att en tjänst ska vara likabelastad med mervärdesskatt oavsett om den upphandlas eller utförs i egen regi, dvs. man vill uppnå konkurrensneutralitet genom att skattemässigt neutralisera dessa val (jfr SOU 1994:88 s. 219). På motsvarande sätt som var fallet i domen angående NCC kan enligt Skatterättsnämndens bedömning inte principen om skatteneutralitet åberopas för att ifrågasätta en tillämpning av de aktuella bestämmelserna. Härtill kommer enligt Skatterättsnämndens bedömning att den omständigheten att likviditetsfördelar kan uppkomma för skattskyldiga i förhållande till icke skattskyldiga inte heller utgör en omständighet som i sig kan anses innebära att principen om likabehandling åsidosätts (jfr domen i målet C-460/07 Sandra Puffer). - Enligt artikel 168 i mervärdesskattedirektivet föreligger i förekommande fall rätt till avdrag för ingående skatt hänförlig till varor och tjänster som används för den beskattningsbara personens beskattade transaktioner. När tjänster anskaffas av en skattskyldig för att användas i verksamhet som inte medför skattskyldighet ska inte någon utgående skatt tas ut eller något avdrag för ingående skatt göras. Ingående skatt som är hänförlig till tjänster som en rörelse har anskaffat för annan verksamhet än den som den skattskyldige har beskattats för är således inte avdragsgill (jfr domen i målet C-515/07 Land- en Tuinbouw). - Som framgått av vad som anförts i det föregående kan bolaget inte åberopa principen om skatteneutralitet till stöd för att bestämmelserna i 2 kap. 8 § ML ska tillämpas på tjänster som ett externt byggföretag tillhandahåller bolaget vid byggnationen av de aktuella byggnaderna. Inte heller på någon annan grund kan bestämmelserna anses tillämpliga i en sådan situation. Det innebär att uttagsbeskattning inte ska ske i anledning av de med ansökan avsedda tjänster som bolaget förvärvar från utomstående. Med denna utgångspunkt kommer de förvärvade tjänsterna inte att användas för transaktioner som ska beskattas hos bolaget och ingående skatt som är hänförlig till tjänsterna är således, på sätt framgår av den i föregående stycke berörda domen, inte avdragsgill. Någon EU-rättslig princip som medför att denna fråga ska bedömas på något annat sätt finns enligt Skatterättsnämndens mening inte. - Förhandsbeskedet har utformats med utgångspunkt i de redovisade övervägandena. - Bolaget överklagade förhandsbeskedet och yrkade att uttagsbeskattning skulle ske i anledning av bolagets förvärv av tjänster från utomstående och att förhandsavgörande skulle inhämtas från EU-domstolen. Bolaget anförde bl.a. följande. Bolagets affärsidé är att i egen regi uppföra byggnader på egen mark för att därefter förvalta dem. Enligt 2 kap. 8 § ML uttagsbeskattas bolaget för tjänster men endast för tjänster som bolaget självt utför. Därmed begränsas avdragsrätten för ingående mervärdesskatt. Detta påverkar finansieringen och leder till att bolaget får ett sämre konkurrensläge i förhållande till externa entreprenörer och till sådana aktörer som beskattas enligt 2 kap. 7 §. Uttagsbeskattningen bör i stället avse hela värdet av byggnaden med rätt till avdrag för mervärdesskatt som erlagts vid förvärv av varor och tjänster som använts för att uppföra byggnaden. - Skatteverket bestred bifall till överklagandet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2013-10-04, Melin, Sandström, Hamberg, Knutsson, Nymansson) : Skälen för avgörandet . Högsta förvaltningsdomstolen finner att de av bolaget åberopade neutralitetsaspekterna redan belysts i tidigare avgöranden av EU-domstolen och att det i de delar som är aktuella i målet inte råder någon osäkerhet om innebörden av EU-rätten. Bolagets yrkande om att förhandsavgörande ska inhämtas från EU-domstolen ska därför avslås. - I sak gör Högsta förvaltningsdomstolen samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen avslår yrkandet om att förhandsavgörande ska inhämtas från EU-domstolen. - Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - (mål nr 7336-12, fd Gulliksson)