HFD 2015 not 5

Not 5. Ansökan av L.A., S.A. och U.A. om rättsprövning av ett beslut ang. bildande av ett naturreservat. - Kommunfullmäktige i Alingsås kommun beslutade den 1 september 2010 att bilda Hjortmarka naturreservat och fastställa skötselplan för reservatet. Sedan beslutet hade överklagats avslogs överklagandena av Länsstyrelsen i Västra Götalands län genom beslut den 16 februari 2012. Länsstyrelsens beslut överklagades av L.A., S.A. och U.A., ägare av den i reservatet ingående fastigheten Bälinge 9:1. - Regeringen (Miljödepartementet, 2013-10-31) ändrade de till reservatsbeslutet knutna föreskrifterna såvitt avsåg punkterna A 7 och A 8 på sätt framgår nedan men avslog överklagandena i övrigt. Regeringen motiverade sitt beslut på följande sätt. Enligt 7 kap. 4 § miljöbalken får ett område förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. I beslut om att bilda naturreservat ska anges skälen för beslutet och de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Föreskrifterna ska enligt förarbetena till miljöbalken inte vara mer ingripande än vad som krävs för att tillgodose syftet med reservatet (prop. 1997/98:45, del 2, s. 73). En skötselplan ska fastställas för ett naturreservats långsiktiga vård och ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat. - Vid prövningen av frågor om skydd av områden enligt 7 kap.miljöbalken ska hänsyn även tas till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelser i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. - I kommunens beslut anges bl.a. följande. Syftet med naturreservatet är att bevara och utveckla områdets rekreations- och naturvärden. Området är tätortsnära och det är särskilt viktigt att bibehålla och utveckla områdets värden som ett attraktivt rekreationsområde för boende i tätorten. Vidare är syftet att bevara och utveckla växt- och djurlivet knutet till framför allt områdets skogar. Reservatsbildningen kan ses som en del av arbetet med att skydda tätortsnära naturområden, vilket ursprungligen är ett regeringsuppdrag som drivits av länsstyrelsen i samråd med berörda kommuner. Området ingår i det program för skydd av tätortsnära naturområden som länsstyrelsen redovisade i november 2003. Skälen för reservatsbildningen är värden för friluftslivet i form av ett lättillgängligt, attraktivt och varierat tätortsnära utflykts-, promenad- och motionsområde för Alingsås invånare samt ett stort sammanhängande sjörikt strövområde med delvis vildmarkskaraktär. Naturvärdena är kopplade till omfattande äldre hedekskogsbestånd, artrika ek- och hasselbestånd, äldre tall- och blandskogar med påtagliga inslag av grov död ved och gamla träd samt gammal tallskog på uddar och stränder vid Stora Kroksjön. En viktig förutsättning för att värdena även på länge sikt ska kunna bevaras och utvecklas är att området förblir oexploaterat och att stor del av skogen sköts med friluftsliv och naturvård som huvudmål. Berörda fastighetsägare i reservatets östra delar kan fortsätta att äga sin mark och sköta sin skog. Kommunens enda krav på dessa fastigheter är att en zon närmast stranden av Stora Kroksjön sparas enligt skötselplanen. För detta kommer kommunen att betala intrångsersättning. I föreskriften A punkten 7 anges följande. Det är förbjudet att avverka träd eller bedriva skogsskötsel i annan omfattning än vad som framgår av skötselplanen. Innan omhändertagande av stormfällda träd ska samråd ske med Skogsstyrelsen. Skogsbruk får, efter samråd med kommunen, bedrivas inom snedstreckat område på skötselplanekartan, bilaga 3. Enligt föreskriften A punkten 8 är det förbjudet att utan kommunens tillstånd framföra motordrivet fordon annat än för underhåll och tillsyn av ledningar, spår och leder samt för skogsskötsel enligt skogsbruksplan, för uttransport av fällt vilt eller för transporter till befintliga byggnader och anvisade parkeringar inom reservatet. Enligt föreskrifterna B punkterna 2 och 3 är ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter skyldiga att tåla anläggande av parkeringsplats och vandringsleder, uppsättning av informationstavlor samt utmärkning och underhåll av stigar och parkeringsplatser. I föreskriften C punkten 7 anges att det är förbjudet att utan samråd med förvaltaren anordna lägerverksamhet. - Länsstyrelsen har i det nu överklagade beslutet anfört bl.a. följande. Med hänsyn till de skyddsvärda naturvärden och värden för friluftslivet som finns i området delar länsstyrelsen kommunfullmäktiges bedömning att det föreligger ett behov av särskilda åtgärder för att skydda området. Bälinge 9:1 behövs för att binda samman skogen runt sjön och man säkrar på så sätt en viktig skyddszon. Trots att stor del av Bälinge 9:1 består av produktionsskog utan några utpekade naturvärden delar därmed länsstyrelsen kommunfullmäktiges bedömning att fastigheten ska ingå i Hjortmarka naturreservat. - Enligt 24 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ska ägare och innehavare av särskild rätt till marken föreläggas att inom viss tid yttra sig över förslag till beslut om att förklara ett område som naturreservat. Föreläggande ska delges och tiden får inte sättas kortare än en månad. Regeringen konstaterar att klagandena på föreskrivet sätt fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget att förklara området som naturreservat innan beslut fattades av kommunen. Vidare framgår att klagandena också kommit in med synpunkter som behandlats av kommunen. Regeringen finner inte att det framkommit sådana omständigheter som innebär att det finns skäl att på formell grund upphäva kommunens beslut. - Regeringen delar kommunens och länsstyrelsens bedömning att det med hänsyn till de naturvärden och värden för friluftslivet som finns i området finns förutsättningar att bilda Hjortmarka naturreservat. När det gäller klagandenas fastighet Bälinge 9:1 finner regeringen att det allmänna intresset av att säkerställa områdets värden överstiger klagandenas enskilda intressen och att naturreservatet har fått en lämplig avgränsning. - Vad gäller föreskriften A punkten 7 har klagandena framfört att det är otydligt om det är samråd eller information som avses. Alingsås kommun har i yttrande till regeringen förtydligat att det är information som avses. Formuleringen i föreskriften A punkt 7 fjärde meningen bör mot denna bakgrund ändras från samråd med kommunen till information till kommunen. - När det gäller föreskriften A punkten 8 anser regeringen att den bör ändras på så sätt att förbudet inte gäller fastighetsägares användning av befintliga vägar inom sin fastighet. - Regeringen finner att de föreskrifter i övrigt länsstyrelsen har beslutat är väl avvägda och lämpliga för att tillgodose syftet med reservatet samt att de av länsstyrelsen fastställda åtgärderna enligt skötselplanen är ändamålsenliga för naturreservatets långsiktiga vård. Regeringen konstaterar att den omständigheten att föreskriften C punkten 7 anger att det är förbjudet att utan samråd med förvaltaren anordna lägerverksamhet inte innebär att medgivande av berörda fastighetsägare inte kan krävas. - Sammantaget finner regeringen, vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, att det inte framkommit några omständigheter som, utöver ovan nämnda ändringar, utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet av L.A, S.A. och U.A. bör därför avslås i övrigt. - L.A., S.A. och U.A. ansökte om rättsprövning och anförde till stöd för sin talan bl.a. följande. Kommunen fattade beslutet om att inrätta reservatet på felaktiga underlag. Budgeten begränsades från början till ett statligt bidrag på tre miljoner kr om kommunen bidrog med lika mycket. I dag har beviljade anslag för bildandet av naturreservatet passerat tio miljoner kr. Följderna av att inkludera fastigheten Bälinge 1:9 i naturreservatet möter inte miljöbalkens krav utan leder till motsatta resultat. Som medborgare bör man också ha rätt till en tydlig motivering av ett beslut, särskilt när det går den enskilde emot. Regeringen har valt att i allmänna ordalag peka på det allmännas intresse utan att specifikt lyfta fram några verkliga värden som motbevisar anförda argument för att fastigheten inte ska ingå i naturreservatet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2015-01-19, Melin, Nord, Silfverberg, Rynning, Askersjö) : Skälen för avgörandet . Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § samma lag ska Högsta förvaltningsdomstolen upphäva regeringens beslut om beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Enligt 7 kap. 4 § första stycket miljöbalken får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. I andra stycket samma paragraf anges att ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter också får förklaras som naturreservat. I ett beslut om att bilda naturreservat ska, enligt 5 §, skälen för beslutet anges liksom de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Enligt 25 § första meningen ska vid prövning av frågor om skydd av områden enligt sjunde kapitlet miljöbalken hänsyn tas även till enskilda intressen. Av paragrafens andra mening framgår att en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet därför inte får gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. - De i målet tillämpliga bestämmelserna i miljöbalken är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som de aktuella bestämmelserna ger eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. - Regeringens beslut kan inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att regeringens beslut ska stå fast. - (mål nr 493-14, fd Sjögren)