HFD 2016 not 15
Dom den 18 maj 2016 i mål 728-16
Bakgrund
Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 29 maj 2013 att bilda naturreservatet Bråtaskogen i Härryda kommun samt att fastställa skötselplan för reservatet. Syftet med beslutet var bl.a. att bevara områdets landskapsbild samt dess miljöer och biologiska mångfald samtidigt som friluftsliv skulle kunna bedrivas i hela naturreservatet.
I det klandrade avgörandet avslog regeringen J.J:s överklagande av länsstyrelsens beslut.
Yrkanden m.m.
J.J. ansöker om rättsprövning och yrkar att regeringens beslut ska upphävas samt att Högsta förvaltningsdomstolen ska förordna om inhibition. Han yrkar även ersättning för kostnader i målet.
J.J. anför bl.a. följande. Naturreservatet är uppdelat i två områden. Eftersom hans fastighet, Härryda Bråta 2:106, är belägen mellan dessa områden kommer såväl verksamheten på fastigheten som fastighetens värde att påverkas negativt av länsstyrelsens beslut. I skötselplanen anges att en informationstavla ska sättas upp i anslutning till en befintlig ”entréstig” som går över hans fastighet. Det betyder att länsstyrelsen utan tillåtelse anvisar allmänheten att passera över hans fastighet. Regeringen har gjort en felaktig avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Beslutet strider mot såväl proportionalitetsprincipen som skyddet för äganderätten i regeringsformen och Europakonventionen.
Skälen för avgörandet
Av 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § ska Högsta förvaltningsdomstolen upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet.
Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23 ff. och 234).
Enligt 7 kap. 4 § första stycket miljöbalken får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Enligt andra stycket får ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter också förklaras som naturreservat.
Av 7 kap. 5 § miljöbalken framgår att i ett beslut om att bilda naturreservat ska skälen för beslutet anges och också de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Av 25 § framgår att vid prövning av frågor om skydd av områden ska hänsyn tas även till enskilda intressen och att en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelser i kapitlet därför inte får gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.
Enligt 3 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ska länsstyrelsen eller kommunen fastställa en skötselplan för ett naturreservats långsiktiga vård. En skötselplan ska ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat.
De i målet tillämpliga bestämmelserna är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som de aktuella bestämmelserna ger eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som J.J. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast.
Yrkandet om inhibition föranleder ingen åtgärd.
J.J:s yrkande om ersättning för kostnader i målet kan inte lagligen bifallas. Yrkandet ska därför avslås.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att regeringens beslut ska stå fast.
Högsta förvaltningsdomstolen avslår yrkandet om ersättning för kostnader i målet.
I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Knutsson, Ståhl, Classon och Gäverth. Föredragande var justitiesekreteraren Mattias Håkansson.
______________________________
Regeringen (Miljö- och energidepartementet, 2015-11-12):
Enligt 7 kap. 4 § miljöbalken får ett område förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. I beslut om bildande av naturreservat ska anges skälen för beslutet och de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Föreskrifterna ska inte vara mer ingripande än vad som krävs för att uppnå syftet med reservatet. Vidare får, om det behövs för att tillgodose syftet med reservatet, ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet förpliktas att tåla vissa intrång inom området. En skötselplan ska fastställas för naturreservatets långsiktiga vård och ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat.
Av länsstyrelsens beslut framgår bl.a. följande. Bråtaskogen ligger i Härryda kommun strax norr om Mölnlycke. Bevarandevärdena i Bråta är främst knutna till skogen. De skogliga värdena är tillsammans med det tätortsnära läget och friluftslivsvärdet de främsta skälen till reservatsbildningen. Syftet med naturreservatet är bl.a. att bevara våtmarksmiljöer med mossar och kärr, biologisk mångfald knuten till ädellövskog, tallskog, lövblandad barrskog och lövsumpskog och strukturer som död ved, samt möjliggöra för friluftslivets bedrivande i området.
Av handlingarna i ärendet framgår att området har så höga värden att det är motiverat att skydda det som naturreservat med angivet syfte.
Vad gäller överklagandet av J.J. konstaterar regeringen att det i skötselplanen har hänvisats till att reservatet nås från Mölnlycke via två tunnlar under riksvägen. Regeringen kan också konstatera att den hänvisning som tagits med i skötselplanen utgör en upplysning och att områdets entré kommer att ligga vid den västra tunneln. Den klagande har bl.a. anfört att han äger Bråta 2:106 och 2:24 med tunnlar. Av bilaga 3e till skötselplanen framgår att den västra tunneln som länsstyrelsen hänvisat till som entré är belägen väster om den klagandes båda fastigheter och att det är i anslutning till denna tunnel som en informationstavla kommer att sättas upp och en parkeringsplats iordningställas. Regeringen finner, mot denna bakgrund och med hänsyn till vad länsstyrelsen anfört i sitt yttrande, att vad J.J. anfört inte utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut.
[text här utelämnad]
Sammantaget finner regeringen, vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, att det inte framkommit några omständigheter som utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. – Regeringen avslår överklagandena.