Domskäl

Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen (2007-02-01, ordförande Mattsson, skiljaktig, och tre nämndemän), yttrade bl.a. följande. Av 5 kap. 16 § utlänningslagen framgår att en utlänning som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning får beviljas ett nytt uppehållstillstånd endast om förhållandet består. Om förhållandet har upphört får uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknytning till Sverige (tredje stycket 1) eller andra starka skäl talar för att utlänningen skall ges fortsatt uppehållstillstånd (tredje stycket 3). A har arbetat som läkarassistent i Sverige i ungefär tio månader och har erbjudits anställning som ST-läkare under förutsättning att arbets- och uppehållstillstånd beviljas. Han måste härigenom anses ha skaffat sig viss anknytning till Sverige och svenska förhållanden. Denna anknytning ensam kan dock inte anses utgöra grund att bevilja fortsatt uppehållstillstånd. A har vidare åberopat att han vid ett återvändande till hemlandet inte kommer att kunna arbeta eller försörja sig. Detta beror dels på skammen över hans upphörda äktenskap, dels på grund av att omgivningen skulle uppfatta det som att han övergett sin religiösa tillhörighet. Hans familj har inte heller möjlighet att försörja honom då de spenderat så mycket pengar på bröllopet. Dessa uppgifter har inte ifrågasatts av Migrationsverket och kan inte bedömas som osannolika. - Vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet anser därför migrationsdomstolen att A har så starka skäl att han skall beviljas fortsatt uppehållstillstånd. Det finns vidare synnerliga skäl för undantag från huvudregeln att utlänningen skall ha ansökt om och beviljats uppehållstillstånd före inresan (5 kap. 18 § 6 utlänningslagen). Tillståndet skall vara permanent. Arbetstillstånd behövs inte för den som har permanent uppehållstillstånd (2 kap. 8 § utlänningslagen). Yrkandet om arbetstillstånd faller därför. Vid denna utgång i tillståndsfrågan skall utvisningen upphävas. Överklagandet skall således bifallas.

Ordföranden Mattsson var av skiljaktig mening och anförde följande. A har visserligen kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Han har dock inte arbetat här i landet under någon längre tid. Tiden han kommit att vistas i Sverige är också förhållandevis kort. Han kan därför inte anses ha fått en sådan särskild anknytning till Sverige som medför att uppehållstillstånd kan ges med stöd av 5 kap. 16 § tredje stycket 1 utlänningslagen. Bestämmelsen i punkten 3 i tredje stycket samma lagrum tar sikte på olika former av humanitära skäl, t.ex. att utlänningen riskerar att bli utstött vid ett återvändande eller att han eller hon är allvarligt sjuk eller handikappad. I A:s fall är omständigheterna enligt min mening inte så ömmande att fortsatt uppehållstillstånd bör beviljas. A är välutbildad, kommer från goda förhållanden och har ett socialt nätverk i hemlandet. Att han skulle bli socialt utstött framstår därför inte som troligt. Med hänsyn härtill och till att det inte finns någon annan grund för att bevilja uppehållstillstånd avslår jag överklagandet. Överröstad i denna fråga är jag i övrigt ense med majoriteten.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2008-03-18, Wahlqvist och Berselius, referent), yttrade:

Enligt 5 kap. 16 § första stycket utlänningslagen får en utlänning som med stöd av 8 § beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning beviljas ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd eller permanent uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består. Av paragrafens tredje stycke l framgår dock att uppehållstillstånd får beviljas även om ett förhållande har upphört om utlänningen har särskild anknytning till Sverige.

Enligt uttalande i prop. 2004/05: 170 s. 283 skall 5 kap. 16 § utlänningslagen motsvara 2 kap. 4 e § i den tidigare utlänningslagen (1989:529). I förarbetena till tredje stycket 1 i sistnämnda bestämmelse, prop. 1999/2000:43 s. 64, uttalas bl.a. följande. Uppehållstillstånd får, ”trots att förhållandet upphört, liksom tidigare enligt praxis ges till en utlänning som har särskild anknytning till Sverige. Under bestämmelsen ryms såväl familjeanknytningsfall som fall där sökanden har anknytning till det svenska samhället. Anknytning till det svenska samhället kan exempelvis föreligga när sökanden kommit in på den svenska arbetsmarknaden. En utlänning torde genom en anställning regelmässigt ha fått anknytning till svenska förhållanden genom kontakter med arbetskamrater och genom ökad kunskap om svenska förhållanden. Vid bedömningen av om särskild anknytning till Sverige skall anses föreligga görs i praxis alltid en samlad bedömning av samtliga omständigheter i ärendet, där det exempelvis också vägs in hur länge sökanden kommit att vistas här. Någon ändrad praxis på denna punkt är inte avsedd.”

Regeringen och Utlänningsnämnden har vid tillämpningen av tidigare utlänningslag som grund för fortsatt uppehållstillstånd godtagit etablering på den svenska arbetsmarknaden genom en längre tids arbetsanställning. Enligt tidigare praxis krävdes, för att särskild anknytning till arbetsmarknaden skulle anses föreligga, fast anställning på heltid under ett par års tid (Utlänningsnämnden - Vägledande avgöranden, UN 22-92) eller motsvarande deltider (UN 433 02 I och UN 433-02 II). Det har tidigare även krävts att anknytningen till arbetsmarknaden uppkommit då utlänningen haft uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning (UN 334-98 och UN 409-01).

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

Av utredningen i målet framgår att A vistats legalt i Sverige i nära tre år. Förhållandet mellan A och hans tidigare hustru upphörde i oktober 2005 efter en kortare tids sammanboende. Hans uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning gällde till och med den 6 februari 2006. A visstidsanställdes den 10 april 2006 som läkarassistent. I oktober 2006 anställdes han som underläkare. A har sedan den l mars 2007 en fast heltidsanställning som sådan.

För att anställning, tillsammans med övriga omständigheter, skall kunna medföra särskild anknytning enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 1 bör det liksom enligt tidigare praxis ställas krav på kontinuitet men också på att anställningen haft viss omfattning. Heltidsanställning väger därför tyngre än deltidsanställning vid bedömningen av om utlänningen kan anses vara etablerad på den svenska arbetsmarknaden. Andra faktorer såsom anpassning till det svenska samhället på annat sätt, såsom tillägnade kunskaper i det svenska språket, familjeanknytning och lång legal vistelsetid här bör också beaktas vid bedömningen av om utlänningen fått särskild anknytning till Sverige.

Mot bakgrund främst av att A arbetat heltid som läkarassistent respektive läkare i Sverige, med de krav på språkkunskaper som detta yrke ställer, under snart två års tid samt det förhållandet att han nu vistats legalt i Sverige under nära tre år, finner Migrationsöverdomstolen att A får anses ha fått sådan anknytning till Sverige som krävs enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 1 utlänningslagen.

Enligt huvudregeln i 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen skall en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ha ansökt om sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Undantag får dock göras enligt andra stycket 6 i nämnda lagrum om det finns synnerliga skäl att bevilja ansökan om uppehållstillstånd trots att utlänningen befinner sig i Sverige.

Bestämmelsen i 5 kap. 18 § andra stycket 6 utlänningslagen har överförts utan förändringar från 2 kap. 5 § andra stycket 4 utlänningslagen (1989:529), senast ändrad i juli 2000 (prop. 1999/2000:43). Enligt förarbetena till bestämmelsen ansågs det föreligga synnerliga skäl bl.a. i fall där sökanden åberopar en ny grund för sin ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Bestämmelsen kan även i något enstaka fall tillämpas i ärenden som rör personer som av arbetsmarknadsskäl bör tillåtas bosätta sig i Sverige (prop. 1999/2000:43 s. 65). Sistnämnda yttrande har tolkats som att det är möjligt för den som vistats i landet med tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning och under den tiden kommit att etablera sig på arbetsmarknaden att kunna beviljas förlängt uppehållstillstånd även om förhållandet upphört (se Gerhard Wikrén och Håkan Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer, 8:e uppl., s. 236 f.). För att ett uppehållstillstånd skall kunna beviljas med stöd av 5 kap. 16 § utlänningslagen krävs att utlänningen tidigare har haft ett uppehållstillstånd i Sverige. Syftet med bestämmelsen är att i vissa angivna situationer göra det möjligt att bevilja fortsatt uppehållstillstånd i landet. För att tillämpa bestämmelsen kan det enligt Migrationsöverdomstolens uppfattning inte krävas att utlänningen först utvisas ur landet.

Enligt Migrationsöverdomstolens mening föreligger det, med beaktande av vad som ovan anförts, sådana synnerliga skäl som enligt 5 kap. 18 § andra stycket 6 utlänningslagen krävs för att bevilja A:s ansökan om uppehållstillstånd trots att han befinner sig i Sverige.

Migrationsöverdomstolen finner, i likhet med migrationsdomstolen, sammantaget att A skall beviljas permanent uppehållstillstånd.

Migrationsverkets överklagande skall således avslås.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2007-03-22, ordförande van der Stad, skiljaktig, och tre nämndemän), yttrade bl.a. följande. Migrationsverkets beslut är grundat på bestämmelser i den äldre utlänningslagen (1989:529). Enligt övergångsbestämmelserna till den nu gällande utlänningslagen (2005:716) upphörde den äldre lagen att gälla den 31 mars 2006, samtidigt som den nya lagen trädde i kraft. Migrationsdomstolen avgör därför målet enligt den nya utlänningslagen. En bestämmelse motsvarande den av Migrationsverket tillämpade 2 kap. 4 e § i den äldre utlänningslagen har tagits in i 5 kap. 16 § i den nya utlänningslagen. Härutöver gäller enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen att om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. B har sina föräldrar och syskon i hemlandet. I Sverige har B en morbror och vänner. Sedan februari 2003 har B en anställning vid ett städföretag. I december 2006 fick B en heltidstjänst vid samma företag. Eftersom B:s äktenskap på grund av vilket B beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört kan B inte beviljas fortsatt uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 16 § första stycket utlänningslagen. Med hänsyn till den tid B har kommit att vistas i Sverige, den tid och omfattning han har arbetat här samt det förhållandet att han sedan december 2006 har en heltidsanställning finner migrationsdomstolen att B skall anses ha sådan särskild anknytning till Sverige att han kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 16 § tredje stycket 1 utlänningslagen.

Ordföranden van der Stad var skiljaktig och anförde följande. Jag delar majoritetens bedömning att B inte kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 16 § första stycket utlänningslagen. I frågan om B kan anses ha sådan särskild anknytning till Sverige att han kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 16 § tredje stycket 1 utlänningslagen gör jag följande bedömning. Vid en samlad bedömning där särskilt beaktas att B under större delen av sin anställningstid inte innehaft en heltidsanställning kan B inte anses ha sådan särskild anknytning till Sverige att han kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 16 § tredje stycket 1 utlänningslagen. Inte heller i övrigt finns förutsättning att bevilja B fortsatt uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen. B:s personliga förhållanden är inte sådana att han kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap 6 § utlänningslagen. I övrigt är jag ense med majoriteten.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2008-03-18, Wahlqvist och Berselius, referent), yttrade:

Enligt 5 kap. 16 § första stycket utlänningslagen (2005 :716), utlänningslagen, får en utlänning som med stöd av 8 § beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning - - - se under I - - - har särskild anknytning till Sverige.

Enligt uttalande i prop. 2004/05: 170 s. 283 - - - se under I - - - är inte avsedd.”

Regeringen och Utlänningsnämnden har vid tillämpningen av tidigare utlänningslag - - - se under I - - - på grund av familjeanknytning (UN 334-98 och UN 409-01).

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

För att anställning, tillsammans med övriga omständigheter, skall kunna medföra särskild anknytning enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 1 bör det liksom enligt tidigare praxis ställas krav på kontinuitet men också på att anställningen haft viss omfattning. Andra faktorer såsom anpassning till det svenska samhället på annat sätt, såsom tillägnade kunskaper i det svenska språket, familjeanknytning och lång legal vistelsetid här bör också beaktas vid bedömningen av om utlänningen fått särskild anknytning till Sverige. För att en person som arbetat deltid skall anses etablerad på den svenska arbetsmarknaden bör det enligt Migrationsöverdomstolen krävas en längre tids anställning än vid heltidsarbete.

Enligt intyg från B:s arbetsgivare anställdes han i företaget den 16 augusti 2003. B hade då ett giltigt uppehållstillstånd i Sverige på grund av familjeanknytning. De lönespecifikationer B givit in visar att hans arbetstider i företaget har varierat från som minst 16 timmar till som mest 148 timmar under de månader han har arbetat. B har således inte arbetat i sådan omfattning att det under hela hans anställningstid motsvarar arbete på heltid. I genomsnitt har dock B arbetat mer än halvtid.

Mot bakgrund av den långa tid B deltagit i arbetslivet i Sverige, arbetets omfattning och övriga omständigheter i målet, särskilt det förhållandet att han nu har vistats legalt i Sverige under drygt fem år, finner Migrationsöverdomstolen att B får anses ha fått sådan anknytning till Sverige som krävs enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 1 utlänningslagen.

Enligt huvudregeln i 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen, - - - se under I - - - inte krävas att utlänningen först utvisas ur landet.

Enligt Migrationsöverdomstolens mening föreligger det, med beaktande av vad som ovan anförts, sådana synnerliga skäl som enligt 5 kap. 18 § andra stycket 6 utlänningslagen krävs för att bevilja B:s ansökan om uppehållstillstånd trots att han befinner sig i Sverige.

Migrationsöverdomstolen finner, i likhet med migrationsdomstolen, sammantaget att B skall beviljas permanent uppehållstillstånd.

Migrationsverkets överklagande skall således avslås.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.