MIG 2008:18

Migrationsverket beslutade den 7 mars 2007 att avslå A:s ansökan. Som skäl för beslutet anfördes följande. Av 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716) framgår det att en utlänning ska ges uppehållstillstånd om han eller hon är make, maka eller registrerad partner med någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Uppehållstillstånd kan vägras i vissa fall enligt 5 kap.17 a-17 b §§ samma lag. Där framgår att tillstånd får vägras om bland annat oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter för att få uppehållstillstånd medvetet förtigits eller ett äktenskap eller samboförhållande ingåtts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd.

I förarbetena till lagen sägs att det vid bedömningen av vad som utgör ett skenäktenskap är utgångspunkten att det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap men att detta ingåtts i annat syfte än att makarna ska leva tillsammans som gifta. Syftet med äktenskapet är i stället att ena parten ska få uppehållstillstånd i Sverige. EG:s resolution mot skenäktenskap (EGT 97/C382/01) ger viss vägledning vid bedömningen av om det är fråga om ett skenäktenskap. I resolutionen definieras vissa omständigheter som bör föreligga för att ett äktenskap ska anses utgöra ett skenäktenskap. Som exempel på omständigheter som anges är att makarna saknar gemensamt språk, att makarna inte har kunskaper om varandra samt att makarna inte lever tillsammans.

Det finns omständigheter som gör att Migrationsverket ifrågasätter A:s uppgivna äktenskap med B. Verket finner anledning att ifrågasätta äktheten i det inlämnade vigselbeviset, detta på grund av att B i beviset uppges vara född den 1 januari 1953 samt att hennes födelseort uppges vara Mogadishu till skillnad mot att det på hennes personbevis i Sverige anges vara Ceel Buur. Äktenskapet kan därför inte anses som giltigt i Sverige. Ansökan ska därför inte prövas enligt 5 kap. 3 § utlänningslagen. Frågan är därför om uppehållstillstånd kan beviljas enligt 5 kap. 3 a §. Av 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen framgår det att en utlänning kan få uppehållstillstånd om han eller hon har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.

Enligt förarbetena till de nämnda bestämmelserna (prop. 1999/2000:43, s. 38) finns vissa omständigheter som kan användas som stöd vid bedömningen av om förhållandet är seriöst. Exempel på sådana omständigheter kan vara att förhållandet har varat en tid, att parterna har träffats i viss utsträckning, att de har goda kunskaper om varandra, att de har ett gemensamt språk, att de har eller väntar barn tillsammans. Hänsyn bör också tas till traditioner inom andra kulturer.

Normalt bedöms ett förhållande som seriöst, om det inte finns något som talar för att det är fråga om ett skenförhållande. Det får inte heller finnas några andra omständigheter som talar för att förhållandet inte är allvarligt menat (prop. 1999/2000:43 s. 39).

Vid de utredningar som har företagits med A och B har de vid flera tillfällen lämnat olika uppgifter. Exempel på detta följer.

A har uppgett att han blev kidnappad av beväpnade styrkor i mars 2003 och att han var tillfångatagen under två och en halv månad. B har däremot sagt att de blev attackerade i augusti 2003 av en annan klan som slog henne och tog A med sig. När B lämnade landet i september 2003 var A fortfarande tillfångatagen och B visste inte var A fanns. Enligt B släpptes A efter en till två månader.

Vidare har A uppgett att B ringde honom i april 2004 genom en granne. B brukade därefter ringa A två till tre gånger i månaden. B har sagt att hon åter kom i kontakt med A i början av år 2005 och att de pratar med varandra tre gånger i veckan.

Ovanstående uppgifter tyder på att båda eller åtminstone en av dem lämnar oriktiga uppgifter. Det gör även att man kan ifrågasätta om A och B har haft kontakt så som de har uppgett. Det finns inget som visar att de faktiskt har haft kontakt med varandra.

Ytterligare en omständighet som gör att förhållandet kan ifrågasättas är att A inte har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till B förrän den 7 mars 2006. Om A och B hade ett förhållande när B lämnade Somalia och har för avsikt att leva tillsammans i framtiden framstår det som egendomligt att A inte har ansökt om uppehållstillstånd tidigare och i samband med att han och B åter kom i kontakt med varandra. Ovanstående gör att Migrationsverket starkt ifrågasätter när deras förhållande har uppkommit och överhuvudtaget om det är en seriös relation.

Utöver detta har det framkommit en mycket anmärkningsvärd uppgift. B har under den tid som hon har vistats i Sverige blivit gravid och fött en dotter. Det kan konstateras att B:s dotter som är född 20 december 2005 inte är A:s dotter, eftersom A och B inte har setts, enligt egna uppgifter, sedan någon gång under 2003. A är dock angiven som far till barnet på födelsebeviset. B har fått sin dotter men en annan man i Sverige medan A och B, enligt deras uppgifter, är gifta. A har i sin utredning inte nämnt något om en dotter utan endast sagt att B är i Sverige med sin son, en son som hon har fått i ett tidigare äktenskap. Migrationsverket ställer sig därmed frågande till om A ens vet om att B har fått en dotter. Detta sammantaget med ovanstående gör att Migrationsverket överhuvudtaget ifrågasätter trovärdigheten i A:s och B:s uppgifter.

Sammanfattningsvis har A och B lämnat skilda uppgifter och det har framkommit anmärkningsvärda uppgifter såsom att B har fått ett barn med en annan man i Sverige. Mot bakgrund av ovanstående finner Migrationsverket att det saknas grund att bevilja A uppehållstillstånd grundat på anknytning till B, enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen. Det finns inte heller annan grund för att bevilja A uppehållstillstånd i Sverige.

A överklagade beslutet till migrationsdomstolen och anförde bl.a. följande. Det somaliska vigselbevis Migrationsverket ifrågasatt innehåller visserligen felaktiga uppgifter men felaktigheten består endast i att en del av uppgifterna i handlingen felaktigt hänför sig till hans svärmor och inte till hans hustru.

Migrationsverket överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen med ändring av migrationsdomstolens dom skulle fastställa verkets beslut. Verket anförde till stöd för sin talan bl.a. följande.

Det är för rättstillämpningen väsentligt att få klarlagt hur stark rättsverkan folkbokföringsuppgifter har, som enbart grundas på uppgifter från den sökande, i jämförelse med annan bevisning. Särskilt skall beaktas att uppgiften om civilstånd registreras i folkbokföringsregistret endast i syfte att motverka tvegifte. Det dokument som sökanden visat upp på svenska ambassaden i Addis Abeba uppvisar tydligt bristande äkthet. Förklaringen att det skulle vara svärmoderns födelsedatum som anges i vigselbeviset har inte något stöd. B har under utredningen av sin egen ansökan om uppehållstillstånd lämnat två olika uppgifter beträffande sin mors födelseår; 1948 och 1951. Inget av dem stämmer med det som står i vigselbeviset. Varken B eller hennes mor är födda i Mogadishu utan i El Bour/Ceel Buur enligt uppgifter från B. Genom uppgifter från folkbokföringsregistret kan numera också konstateras att B i samband med registreringen på fråga uppgett att det inte finns något vigselbevis. Ändå har A uppvisat här aktuellt vigselbevis i original i samband med intervjun på svenska ambassaden i Addis Abeba. Migrationsverket anser att vigselbeviset har tillkommit efter det att B har folkbokfört sig för att kunna åberopas av A lagom till ambassadintervjun och att det är en kopia av andra personers vigselbevis i vilket gjorts vissa ändringar, exempelvis av namn. I tidigare samtal har B inte kunnat uppge vilken månad hon gift sig med A.

Folkbokföringen upplyser om att rättelse endast kan begäras av den registrerade. Folkbokföringen kan dessutom på eget initiativ göra en självrättelse om det finns tillräckliga skäl för ändring av registrerade uppgifter. Vidare upplyses om att man inte inleder något rättelseförfarande. I stället registreras en ändring direkt om det finns skäl för det. Migrationsdomstolens resonemang stämmer således inte överens med förfarandet hos folkbokföringen. I Lifos dokument nr 15656 av den 1 januari 2002 angående somalisk familjerätt anges bl.a. att äktenskap skall registreras vid närmaste domstol eller auktoriserat kontor inom femton dagar. Sökanden har inte visat, men påstått, att äktenskapet är registrerat i hemlandet. Legala handlingar är en handelsvara i Somalia och på marknaden i Mogadishu eller i Eastleigh, Nairobi kan man mot betalning få praktiskt taget alla slags dokument eller intyg. Det verkar som att man köper kopior av originalhandlingarna. Ingen kan i dag kontrollera äktheten hos somaliska dokument, varför de inte har något bevisvärde. B och A har lämnat olika uppgifter beträffande bl.a. kontakterna med varandra. A och B har under hela sin uppväxt levt i samma hushåll som syskon, varför det får anses som osannolikt att de plötsligt år 2002 inleder ett förhållande.

A bestred bifall till överklagandet och anförde till stöd för sin talan i huvudsak följande.

För att en anteckning om civilstånd i folkbokföringsregistret skall kunna frånkännas betydelse av svensk myndighet eller domstol måste det krävas att det rör sig om en uppenbar felaktighet och dessutom torde det krävas att ett rättelseförfarande har inletts. Då äktenskapet mellan honom och B ingicks redan innan B lämnade Somalia torde det stå utom allt rimligt tvivel att äktenskapet inletts utan uppsåt att ge honom uppehållstillstånd i Sverige eller något annat land. Han och B har för avsikt att leva tillsammans och har inte medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter som kan ha betydelse för ärendets avgörande.