MIG 2014:9

Migrationsdomstolen beslutade den 10 februari 2010 att avskriva målet angående överklagandet av Migrationsverkets återkallelsebeslut och den 8 september 2010 beslutade domstolen att undanröja verkets beslut om utvisning samt att återförvisa målet till verket för förnyad handläggning. Som skäl anförde domstolen i huvudsak att A hade åberopat en ny anknytning och att han borde få frågorna om uppehållstillstånd och utvisning behandlade i ett sammanhang.

Den 21 september 2010 lämnade A in en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd till Migrationsverket och åberopade en ny anknytning. Samma dag höll Migrationsverket muntlig utredning med honom och anknytningspersonen. Den 23 september 2011 beslutade Migrationsverket att avslå A:s ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd och att utvisa honom från Sverige. Som skäl för beslutet anförde verket i huvudsak att det inte kommit fram något skäl att medge undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), att den som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet.

A överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och yrkade att han skulle beviljas permanent uppehållstillstånd. Han anförde bl.a. att verkets beslut att återkalla hans uppehålls- och arbetstillstånd inte hade delgetts honom förrän efter ankomsten till Sverige. Han reste till Sverige med, som han trodde, giltiga handlingar. Syftet var endast att besöka Sverige under en kortare period. I oktober 2008 lärde han emellertid känna en man som han våren 2009 ingick partnerskap med och sedan sammanbodde med under drygt tre år. Han har arbetat här kontinuerligt sedan oktober 2009 och driver sedan november 2011 ett eget företag inom videouthyrningsbranschen. Han talar flytande svenska, har tagit svenskt körkort och är både socialt och ideellt engagerad i det svenska samhället. Det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader för honom att resa till hemlandet för att där lämna in en ansökan om uppehållstillstånd. De kubanska reglerna om inresetillstånd utgör dessutom ett hinder för ett återvändande. En kubansk medborgare som har uppehållit sig i utlandet mer än 11 månader utan tillstånd vägras möjlighet att återvända till Kuba.

Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2013-05-22, ordförande Björklund samt tre nämndemän), upphävde Migrationsverkets beslut och beviljade A permanent uppehållstillstånd. I skälen för avgörandet anförde domstolen bl.a. följande. A reste in i Sverige trots att den anknytning hans uppehållstillstånd grundades på hade upphört. Bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen är tillämplig endast i de fall då förhållandet som det tidsbegränsade uppehållstillståndet grundats på har upphört efter det att personen i fråga rest in i landet. A kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av nämnda bestämmelse. Det framgår av 5 kap. 10 § och 5 kap. 5 §utlänningslagen att uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som vill driva näringsverksamhet i Sverige. Enligt 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Av 5 kap. 18 § andra stycket 9 utlänningslagen framgår att undantag från huvudregeln om att tillstånd ska vara beviljat före inresan får göras om det finns synnerliga skäl. Enligt migrationsdomstolens bedömning finns inte några synnerliga skäl att frångå huvudregeln. Om det föreligger synnerliga skäl får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har särskild anknytning till Sverige. Bestämmelsen är avsedd att vara av undantagskaraktär och enligt praxis krävs att sökandens sociala, humanitära och säkerhetsmässiga situation i hemlandet framstår som särskilt utsatt. A:s situation i hemlandet kan inte anses vara särskilt utsatt och det är inte heller i övrigt fråga om sådana udda och ömmande omständigheter som krävs för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas med stöd av den bestämmelsen.

Därefter anförde migrationsdomstolen följande. Om uppehållstillstånd inte får ges på annan grund, får tillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Migrationsdomstolen konstaterar att A har vistats i Sverige i drygt fyra år och nio månader och han är ekonomiskt självförsörjande sedan flera år tillbaka. Av handlingarna i målet framgår att han är engagerad av olika kommuner som kontaktperson och får ersättning för detta med sammanlagt drygt 2 000 kronor i månaden. Det framgår vidare att han är aktiv i en ideell förening där han bl.a. är styrelsemedlem och verksam med att föreläsa. Han talar flytande svenska och har tagit svenskt körkort. Mot denna bakgrund och vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet fann migrationsdomstolen, trots att A hade rest in Sverige sedan den relation som det tidsbegränsade uppehållstillståndet grundades på upphört, att det förelåg sådana synnerligen ömmande omständigheter att han kunde beviljas permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Domstolen beaktade vid bedömningen även den föreliggande problematiken med inrese- och utresetillstånd för kubanska medborgare som vistats utanför landet längre tid än vad som medgetts.

Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att verkets beslut skulle fastställas. Till stöd för sin talan anförde verket i huvudsak följande.

I målet är både 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 och 5 kap. 6 §utlänningslagen tillämpliga. Migrationsdomstolen har ansett att sökanden inte har en sådan särskild anknytning till Sverige att synnerliga skäl för uppehållstillstånd föreligger enligt den förstnämnda bestämmelsen samtidigt som domstolen ansett att det förelegat synnerligen ömmande omständigheter enligt den senare. Att till grund för uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen lägga sådana omständigheter som att sökanden är ekonomiskt självförsörjande, tagit körkort och är aktiv i en ideell förening är ett avsteg från klart uttalad praxis att bestämmelsen är av undantagskaraktär med en restriktiv tillämning. Om det därutöver vägs in att migrationsdomstolen inte anser att dessa omständigheter utgör en särskild anknytning till Sverige enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen medför det en uppenbart oriktig rättstillämning. Mot bakgrund av den restriktiva tillämpning som bestämmelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen ska ha utgör A:s vistelsetid i Sverige inte en synnerligen ömmande omständighet. Enligt praxis är utrymmet för bifall med anledning av lång vistelsetid så gott som obefintligt för en vuxen sökande. Omständigheter som att sökanden är ekonomiskt självförsörjande eller tagit svenskt körkort kan inte ens per definition anses som en synnerligen ömmande omständighet. Sammantaget anser Migrationsverket att de åberopade omständigheterna är långt ifrån den nivå som enligt praxis krävs för att utgöra synnerligen ömmande omständigheter.

Migrationsdomstolen har använt sig av gammal och felaktig landinformation när det gäller de kubanska utresebestämmelserna. Domstolen har inte beaktat att Kuba sedan januari 2013 inte längre har något krav på utresetillstånd för sina medborgare. Dessutom har domstolen tillämpat bevisbördereglerna på ett felaktigt sätt. Det är sökanden som har bevisbördan för att han inte kommer att tas emot av sitt hemland. A har endast påstått att han sökt inresetillstånd men nekats detta och har inte gett in någon bevisning angående detta påstående. Enligt Migrationsverkets erfarenhet kan en kubansk medborgare beviljas inresetillstånd trots att denne vistats utomlands längre än vad som normalt medges. Sedan i januari 2013 är den tiden 24 månader och inte 11 månader.

Med anledning av vad som anförs i en till Migrationsöverdomstolen ingiven tidningsartikel ifrågasätts vad som menas med att A fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse. Han har inte tidigare i målet åberopat någon risk för förföljelse vid ett återvändande och inte heller vid utredningen hos verket har han uppgett att det finns några hinder att återvända till hemlandet, förutom de praktiska hinder som utgörs av Kubas utreseregler.

Migrationsverket ingav bl.a. ett protokoll från ett möte mellan Migrationsverket och Kubas ambassad samt landinformation angående Kubas ändrade bestämmelser om inrese- och utresetillstånd, vilka trädde i kraft den 14 januari 2013.

A ansåg i första hand att överklagandet skulle avslås och att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa migrationsdomstolens dom. I andra hand begärde han att hans rätt till uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a § utlänningslagen alternativt 5 kap. 16 § samma lag skulle prövas i sak om Migrationsöverdomstolen fann att bestämmelserna i 5 kap. 6 § utlänningslagen inte var tillämpliga. Han anförde i huvudsak följande till stöd för sin inställning.

I förarbetena till 5 kap. 6 § utlänningslagen redovisas vissa bedömningsgrunder varvid särskilt nämns som exempel att sökanden har en social etablering under en mycket långvarig vistelse. Migrationsverket hävdar att utrymmet för bifall med anledning av lång vistelsetid är så gott som obefintligt för en vuxen sökande. Det bör betonas att denna bedömning endast gäller i de fall vistelsetiden är den enda omständigheten som påverkar beslutet. I hans fall finns en lång rad andra omständigheter. Migrationsverket väljer att endast lyfta fram två omständigheter - att han är ekonomiskt självförsörjande och innehar svenskt körkort - men blundar för övriga omständigheter. Han är engagerad av olika kommuner som kontaktperson och får ersättning för detta. Han är med i en ideell förening där han är styrelsemedlem, för närvarande kassör, samt verksam med att föreläsa. Han pratar flytande svenska. Han har en mycket stark anknytning till Sverige. När det gäller hans arbetssituation har han arbetat lagligt under flera år. Han bedriver egen näringsverksamhet och han har nyligen utökat sin verksamhet genom att förvärva en lokal, som ligger intill den lokal där han sedan tidigare bedriver verksamhet. Han har även beviljats ett banklån för ombyggnad.

I fråga om verkställighetsproblematiken och den av Migrationsverket anförda bevisbörderegeln måste beaktas att han inte kan få något intyg eller annan handling från Kubas ambassad som visar att han inte kan få inresetillstånd. Kubanska myndigheter utfärdar inte sådana handlingar. Han har vistats i Sverige sedan augusti 2008, alltså i drygt fem år. Denna tid överstiger även en ny gräns på 24 månader som kubanska medborgare får vistas utomlands. När det gäller förändringarna i den kubanska lagstiftningen om utresetillstånd m.m. så gäller inte dessa utan restriktioner för personer inom strategiska områden som är viktiga för Kubas socio-ekonomiska utveckling, exempelvis hälsovårdspersonal. Efter avslutad skolutbildning anställdes han i en verksamhet där man framställde videoband med Castros politiska budskap. De senaste två åren innan flytten till Sverige arbetade han som datatekniker på en vårdcentral. Det är synnerligen osäkert om han skulle beviljas utresetillstånd, om han överhuvudtaget skulle bli insläppt i landet.

Han ingav en tidningsartikel från Svenska Dagbladet, publicerad den 31 oktober 2013, där det bland annat anfördes att Migrationsverket lämnar ut uppgifter till Kubas ambassad om vilka som sökt asyl i Sverige. Han hänvisade till ett uttalande av Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, om att verket bryter mot en viktig princip eftersom de som namnges till Kubas ambassad betraktas som regimkritiker och därför utsätts för förföljelse om de mot all förmodan tillåts återvända. Han anförde att det mot denna bakgrund kunde konstateras att han fortfarande riskerade att utsättas för förföljelse om han tvingades återvända till Kuba.

Han ingav även ett registreringsbevis, med registreringsdatum den 9 december 2013, angående bolaget XX AB, där han stod upptagen som styrelseledamot och firmatecknare. Han ingav även ett köpeavtal, daterat den 29 november 2013, mellan XX AB och YY AB angående överlåtelse av restaurangrörelse.