MÖD 2000:38
Ersättning för rättegångskostnad vid utdömande av vite; nu fråga om rättens domförhet-----Felaktig sammansättning av miljödomstolen vid utdömande om vite har inte ansetts vara av sådant slag att miljödomstolens dom ska undanröjas. I sådant mål har miljömyndighet inte rätt till ersättning för rättegångskostnad.
RÄTTEN
Hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Eva Wagner och Roland Halvorsen samt hovrättsassessorn Anna Tiberg, referent
PROTOKOLLFÖRARE
Anna Tiberg, även föredragande
KLAGANDE
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Halmstads kommun, Box 153
301 05 HALMSTAD, ej närvarande
MOTPART
EP
SAKEN
Utdömande av vite
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2000-01-12 i mål M 448-99
____________________________
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Halmstads kommun har yrkat bifall till sin talan om ersättning för rättegångskostnader.
Målet föredras.
Miljööverdomstolen fattar följande
BESLUT (att meddelas 2000-10-11 )
Miljödomstolen bestod av en lagfaren domare och ett miljöråd när den avgjorde målet. Avgörandet var enhälligt. Miljööverdomstolen har i ett tidigare avgörande (se beslut den 18 februari 2000 i mål M 5868-99) funnit att det av domförhets- och omröstningsreglerna i 20 kap.4, 5 och 10 §§miljöbalken får anses följa att en miljödomstol i mål om utdömande av vite skall ha den sammansättning som framgår av 20 kap. 4 § miljöbalken, dvs. en lagfaren domare, ett miljöråd samt två sakkunniga ledamöter. Denna praxis innebär att miljödomstolen i detta fall inte var domför när den avgjorde målet.
Det fel som förekommit i miljödomstolen är ett sådant rättegångsfel som innebär att Miljööverdomstolen med stöd av 51 kap. 28 § rättegångsbalken endast får undanröja miljödomstolens dom om felet kan antas ha inverkat på målets utgång och inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i Miljööverdomstolen. Rättspraxis innebär att det förbud mot återförvisning som bestämmelsen innehåller har begränsad räckvidd för fall då felet består i att den lägre rätten inte varit domför; se NJA 1991 s. 783.
I detta fall får antas att den bristande domförheten inte påverkat målets utgång och felet kan utan väsentlig olägenhet avhjälpas i Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen finner därför att miljödomstolens dom inte bör undanröjas.
I frågan om rättegångskostnader delar Miljööverdomstolen miljödomstolens bedömning.
Vad gäller möjligheterna att återfå ansökningsavgiften i målet erinrar Miljööverdomstolen om, att det enligt 9 § förordningen (1987:452) är möjligt att överklaga beslutet om avgift hos Domstolsverket.