MÖD 2000:47

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom 1999-11-10 i mål M 416-99, se bilaga A

KLAGANDE

Karlshamns kommun, 374 81 KARLSHAMN

Ombud

TW

MOTPART

Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 VÄLLINGBY

Ombud

Advokaten PB

SAKEN

Tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) att för en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen (SwePol Link) lägga ut och för framtiden bibehålla en polsjökabel med metallisk återledare i havet från stranden vid Stärnö i Karlshamns kommun, Blekinge län, till territorialvattengränsen

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Karlshamns kommun (kommunen) har yrkat - som det får förstås - att Miljööverdomstolen skall avslå Svenska Kraftnäts ansökan om tillstånd att, för upprättande av en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen (Polenlänken), lägga ned och bibehålla en kabel. Kommunen har alternativt yrkat att Miljööverdomstolen skall undanröja miljödomstolens dom och återförvisa målet för ny behandling.

Svenska Kraftnät har bestritt kommunens yrkanden.

Miljööverdomstolen har avgjort målet utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

GRUNDER I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Karlshamns kommun

Miljödomstolens redovisning och överväganden beträffande samhällsnyttan enligt 3 kap. 4 § vattenlagen (1983:291) har i stort sett begränsats till att Polenlänken kommer att användas för export av el från Sverige till Polen. Prövningen av samhällsnyttan måste innefatta en minst lika noggrann analys av att Polenlänken används för import av el från Polen till Sverige. Hänsyn måste i det fallet tas till att elen i Polen till den helt övervägande delen produceras i koleldade kraftverk. Den polska elproduktionen förorsakar omfattande utsläpp till luften av miljöfarliga ämnen, vilka ger upphov till skador och olägenheter även i Sverige. Miljödomstolen har därmed endast till hälften genomfört den prövning som Miljööverdomstolen ålade miljödomstolen i beslutet om återförvisning den 28 juni 1999.

Enligt kommunen skall ansökan i första hand avslås eftersom Svenska Kraftnät inte har visat att de krav som anges i 3 kap. 4 § vattenlagen är uppfyllda. Alternativt skall målet återförvisas till miljödomstolen för ny behandling, eftersom miljödomstolens bristande handläggning kan antas ha inverkat på målets utgång.

Svenska Kraftnät

Kommunen har inte påstått att något rättegångsfel förekommit vid miljödomstolen. Kommunens påstående att prövningen enligt 3 kap. 4 § vattenlagen endast genomförts till hälften vinner inte något stöd i domen. Miljödomstolen har uttryckligen gjort en fullständig prövning enligt nämnda lagrum. Något skäl för undanröjande av domen och återförvisning för ny behandling föreligger alltså inte.

UTVECKLING AV TALAN I FRÅGAN OM DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV POLENLÄNKEN

Karlshamns kommun

Bestämmelsen i 3 kap. 4 § vattenlagen innebär att Svenska Kraftnät skall visa att fördelarna från enskild och allmän synpunkt av Polenlänken överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det. Kommunen godtar att Svenska Kraftnät har visat att företaget är kommersiellt lönande, dvs. att fördelarna från enskild synpunkt överväger nackdelarna av det. Däremot är utredningen i fråga om fördelarna från allmän synpunkt bristfällig. Den redovisning som gavs in vid miljödomstolen i denna del redovisar inte hur beräkningen har gått till. Svenska Kraftnät har inte heller presenterat ett underlag i den här delen med en metod som är lämplig för ändamålet. Miljödomstolen har i sin bedömning inte vägt in kostnaden för projektet som av Svenska Kraftnät angetts till 2,7 miljarder kronor. Kommunen godtar det mycket omfattande material som utmynnar i slutsatsen att skadorna till följd av vattenföretaget kommer att bli små och hänföra sig till allmänt fiske. Svenska Kraftnät har enligt domen rätt att nyttja Polenlänken för export och import under avsevärd tid. Miljödomstolens bedömning baseras huvudsakligen på antagandet att man förbundit sig att genom avtal leverera 1,7 TWh per år under en tioårsperiod. Det kan dock bli aktuellt att köpa el från Polen.

Svenska Kraftnät

Fördelarna från allmän synpunkt av företaget behöver inte överväga kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det. För att tillstånd skall meddelas räcker det att fördelarna från enskild - företagsekonomisk - synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna. Polenlänken medför emellertid mycket stora fördelar även från allmän synpunkt. Dessa fördelar framgår bl.a. av bilaga 14 till ansökan som innehåller en samhällsekonomisk kalkyl där bl.a. miljövärdet, värdet som störningsreserv och sysselsättningsvärdet ställs mot kostnader, skador och olägenheter. Miljövärdet redovisas särskilt i underbilaga 14:1. Därutöver beskrivs på s. 1-3 i bilaga 13 hur Polenlänken möjliggör bättre utnyttjande av två olika kraftsystem, vilka miljövinster den medför och att länken är av betydelse som ett första steg till en mer omfattande sammankoppling av Östersjöländernas elmarknader. Det finns således ingen grund för påståendet att Svenska Kraftnät inte har vinnlagt sig om att presentera ett underlag i denna del.

De miljömässiga fördelarna av Polenlänken är svåra att värdera i pengar, eftersom en mängd olika beräkningsmetoder förekommer. Svenska Kraftnät har vinnlagt sig om en försiktig beräkning och därvid redovisat att de miljömässiga fördelarna kan värderas till 2 980 - 7 920 milj. kr beroende på vilken beräkningsmetod som väljs. Så mycket står emellertid klart att Polenlänken medför mycket stora fördelar från allmän synpunkt. Förutom de miljömässiga vinsterna tillkommer nyttan av Polenlänken som störningsreserv och dess effekt i form av ökad sysselsättning. Värdet av dessa bägge fördelar har beräknats till sammanlagt 710 milj. kr. Om man dessutom tar i beaktande att, oavsett alla allmänna fördelar, Polenlänkens företagsekonomiska fördelar ensamma betydligt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av företaget framstår miljödomstolens konstaterande att villkoren i 3 kap. 4 § vattenlagen är uppfyllda med god marginal som väl grundat.

Av ansökan framgår t.ex. av bilaga 13, s. 2, att under normalår kan exporten från Sverige i genomsnitt beräknas uppgå till cirka 2 TWh per år under de första åren efter kommersiell idrifttagning av länken, att under våtår kan uppemot 4 TWh exporteras och att det under torrår kan bli fråga om nettoimport. Företagets samhällsekonomiska nytta utgår från normalår.

Det finns ett långsiktigt kraftutbytesavtal mellan Vattenfall och det polska kraftföretaget Polish Power Grid Company (PPGC). Avtalet säkrar Polenlänkens ekonomi genom intäkter från kraftexport. Någon skyldighet att importera el föreligger inte. Import av el kommer - oavsett Polenlänken - att tillgripas under torrår. Polenlänken möjliggör import från Polen som ett alternativ till i dag tillgänglig torrårssäkring genom bl.a. import av kraft från Danmark, Finland och Tyskland. Vilka alternativ som kommer att väljas bestäms från fall till fall och är beroende av bl.a. kraftpriserna och vilka miljöprestanda den polska produktionskapaciteten kommer att uppnå.

Sedan den överklagade domen meddelades har ett block i kärnkraftverket i Barsebäck avvecklats. Risken för att bortkoppling av elkunder i södra Sverige måste tillgripas har därefter ökat. Nyttan av Polenlänken för att undvika eller begränsa bortkoppling av elkunder har således ökat jämfört med tidigare. Import av el från Polen under torrår eller vid ansträngda effektsituationer ökar därför den samhällsekonomiska nyttan. Alternativen till elimport via Polenlänken kommer att vara dyrare kraftimport och dyrare inhemsk elproduktion (t.ex. gasturbiner) eller under effektbristsituationer begränsning av elförbrukningen genom bortkoppling av elkunder.

När det gäller utnyttjandet av Polenlänken för import av el från Polen och konsekvenserna av sådan import för den svenska miljön anförs följande. Det avtalade långsiktiga kraftutbytet om 1,7 TWh per år, och som utgår från ett s.k. normalår, kommer att utgöra den dominerande delen av kraftutbytet. Detta kraftutbyte tryggar ensamt Polenlänkens ekonomi. Samtliga inblandade parter har ambitionen att utnyttja Polenlänken även för ytterligare kortsiktigt kraftutbyte. Både torrår och våtår är ännu mer gynnsamma för Polenlänken än normalår vid en samhällsekonomisk bedömning, dvs. innebär ytterligare vinster. Miljöfördelarna i form av minskade koldioxidutsläpp och en minskad svavel- och kvävedeposition i södra Sverige har redovisats i bilaga 14 till ansökan. Miljönackdelarna av kraftimport bör åsättas samma värde. Import medför således miljönackdelar. Å andra sidan överstiger värdet av den kraft som importeras värdet av miljönackdelarna. En samhällsekonomisk analys ger därför vid handen att även vid importsituationer, dvs. torrår, ger Polenlänken en samhällsekonomisk vinst som är större än den som redovisats i ansökan. Eftersom kraftpriserna kommer att vara lägre i Sverige än i Polen kommer den kortfristiga importen att bli mindre än den kortfristiga exporten. De kortfristiga kraftutbytena försämrar därför inte det tidigare redovisade miljövärdet av Polenlänken utan innebär en viss förbättring.

Marknadspriset på el i Polen beräknas vara högre än i Norden under alla år utom s.k. torrår. Export från Polen till Sverige kan därför förväntas endast under torrår. Denna situation förväntas bestå i vart fall så länge som den svenska kärnkraften är i drift.

Polen förhandlar om medlemskap i Europeiska unionen (EU), som driver linjen att alla nya medlemsländer måste uppfylla EU:s miljökrav. De polska kraftverken behöver därför kompletteras med svavel- och kväveoxidrening, alternativt ersättas med nya kraftverk. Enligt den nya polska miljölagen skall anläggningar senast år 2005 möta nya strängare krav. Även om Polen i EU-förhandlingarna skulle få en viss tid för anpassning kan denna knappast bli längre än fem år. Det är rimligt att anta att senast år 2010 kommer miljöpåverkan från ett fossileldat kraftverk att vara densamma vare sig kraftverket är beläget i Polen, Tyskland eller Danmark. Alla polska kraftbolag och all polsk eldistribution skall privatiseras inom tre år. Vid förvärvet får investeraren garantera ett investeringsprogram, som bl.a. innebär att anläggningarna renoveras för att möta EU:s miljökrav. Vattenfall har vid förvärv av kraftvärmeverk i Polen förpliktat sig att investera minst 340 milj. dollar i miljöförbättrande åtgärder de närmaste 10 åren.

Kortfristig import av el från Polen är aktuell när elbörspriserna är höga i Norden på grund av torrår, vid effektbristsituationer eller som störningsreserv för svenska behov. Vid effektbrist måste bortkoppling av elförbrukning tillgripas jämlikt 8 kap. 2 § ellagen. Import från Polen innebär att sådan frånkoppling kan reduceras eller undvikas. Det polska kraftsystemet, i första hand överföringsnätet till norra Polen, har begränsningar och bedöms därför inte möjliggöra mer import än cirka 2 TWh per år, som av ekonomiska och drifttekniska skäl beräknas äga rum främst under låglasttid (natt och helg). Energiimporten blir utslagen under en 10-årsperiod i genomsnitt 0,2 TWh per år.

Kortfristig export av el till Polen kan bli aktuell när elbörspriserna är låga i Norden, vid effektbristsituationer i Polen eller som störningsreserv för polska behov. Utöver den fasta leveransen om 1,7 TWh per år kan under våtår ytterligare 2 TWh per år exporteras. Det svenska stamnätet kan dock tidvis begränsa exporten, varför den kortfristiga exporten under våtår bör reduceras till 1 TWh per år. Den kortfristiga exporten kan ske under 7-8 år under en 10-årsperiod och öka linjärt med vattenkrafttillgången för att nå 1 TWh per år under våtår. Detta leder till en genomsnittlig kortfristig export om 0,4 TWh per år.

Kortfristig import från Polen leder givetvis till en ökning av utsläppen från polska kraftverk. Å andra sidan leder en något större kortfristig export till att en nettominskning av utsläppen i Polen åstadkommes.

Den ekonomiska styrningen av kraftutbytet mellan Norden och ett värmekraftland som Polen leder allmänt sett till export till Polen under höglasttid (dagtid) och import under låglasttid (natt och helg). Därmed minskas behovet av att reglera den polska värmekraften vilket också är miljömässigt fördelaktigt.

De dominerande fördelarna för svensk del uppstår under enstaka år med extrema elförsörjningssituationer genom att elransoneringar och effektbrist i Sverige kan undvikas eller reduceras.

En sammanfattning av tänkbara kortfristiga utbyten över Polenlänken i ett tioårsperspektiv visar att totalvärdet av utbytena kan uppskattas till 235-305 milj. kr per år.

För Sverige gäller att vattenkraft och kärnkraft under en betydande del av året leder till låga marginella produktionskostnader och därmed bidrar till låga priser på elbörsen med möjlighet till export istället för nedreglering av kärnkraft. Sveriges leveranssäkerhet för effekt är för närvarande beroende av utlandsförbindelser.

Kommunens bemötande

Miljööverdomstolen förelade Svenska Kraftnät att belysa miljönackdelarna av ett ökat koldioxidutsläpp i Polen och en ökad svavel- och kvävedeposition i södra Sverige för det fall exporten från Sverige uppgår till 1,7 TWh per år och import från Polen samma år uppgår till 3,5 TWh per år. Svenska Kraftnät har antingen inte förstått innebörden av föreläggandet eller avsiktligt undvikit att redovisa de efterfrågade uppgifterna. Den av Svenska Kraftnät ingivna kompletteringen innehåller nämligen inte någon uppgift om skadeverkningar som inte tidigare var känd av domstolen. Någon uppgift om omfattningen av utsläppen vid en kortfristig import står inte att finna i skrivelsen. En långfristig import har inte ens berörts trots att en sådan mycket väl kan komma i fråga. Eftersom tillräcklig redovisning fortfarande inte föreligger av den negativa inverkan som import av el från Polen skulle medföra på miljön, anser kommunen att Svenska Kraftnät inte har uppfyllt de krav som ställs i 3 kap. 4 § vattenlagen.

Svenska Kraftnäts bemötande

Miljöfördelarna av kraftexport från Sverige och miljönackdelarna av kraftimport från Polen värderas lika och värdet ligger i intervallet 23 - 60 öre/kWh. Med denna upplysning kan naturligtvis värdet av de miljönackdelar som import från Polen av 3,5 TWh skulle medföra räknas ut med samma modeller som tidigare redovisats för export. Det är emellertid ointressant eftersom importen från Polen inte kan uppgå till 3,5 TWh per år. Importen från Polen och den återköpta och därmed uteblivna exporten från Sverige kan uppgå till sammanlagt maximalt cirka 2 TWh under ett enskilt år. Eftersom ekonomiska motiv för import i denna storleksordning och för återköp av export endast inträffar vid torrår, som enligt vedertagen statistik inträffar vart tionde år, blir kraftmängden utslagen på en tioårsperiod 0,2 TWh per år. Tillgängligheten för Polenlänken har antagits vara 96 procent; under cirka 350 timmar per år beräknas länken vara avställd på grund av årliga revisioner samt reparationsarbeten orsakade av fel på stationer och kablar m.m.

De överföringsmöjligheter i Polen som PPGC i avtalet har angett för import från Polen innebär en högsta möjliga fysiska import från Polen om cirka 1 TWh per år med dagens utformning av stamnätet i Polen. PPGC har inte redovisat några planer för de närmaste åren avseende förstärkning av det polska stamnätet för att reducera eller eliminera ovan angivna överföringsbegränsningar. Begränsningar vad gäller import från Polen på grund av det svenska stamnätet bedöms vara måttliga och beaktas därför inte.

I ett nationellt perspektiv ter sig angivna export- och importsiffror för Polenlänken relativt blygsamma. Som exempel kan nämnas att under år 1999 uppgick Sveriges export av el till 14 TWh och import till 6,4 TWh. De största utbytena skedde med Norge och Finland.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillämplig lagstiftning

Enligt 6 § första stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken skall målet prövas i sak enligt vattenlagen (1983:291). Enligt andra stycket i samma paragraf skall dock Miljööverdomstolen tillämpa bestämmelserna i miljöbalken i fråga om förfarandet.

Fråga om undanröjande av miljödomstolens dom och återförvisning för ny behandling

Det har vid genomgång av handlingarna i målet inte framkommit något skäl för att undanröja miljödomstolens dom och återförvisa målet för ny behandling.

3 kap. 1 § vattenlagen (allmänna planeringssynpunkter)

Ett vattenföretag får inte komma till stånd om det med hänsyn till valet av plats eller på något annat sätt strider mot allmänna planeringssynpunkter. Vid den bedömningen skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) tillämpas.

Miljööverdomstolen har inhämtat gällande översiktsplan för Sternö och Boön i Karlshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige den 5 april 1993. I översiktsplanen behandlas inte frågan om att använda den aktuella platsen för anläggande av en likströmsförbindelse.

Polenlänken kommer att ligga utanför men i närheten av dels ett område vid Tärnö (Tjärö - Järnavik - Tärnö) som är av riksintresse för naturvården, dels ett område (Hälleryds skärgård - Eriksberg - Tjärö - Järnavik - Tärnö) som är av riksintresse för friluftslivet. I närheten finns vidare Mörrumsån, som enligt 3 kap. 2 § NRL är av riksintresse för turismen och friluftslivet. Dessa områden kan komma att beröras av elektromagnetisk påverkan på vissa vandringsfiskars lekvandring. Vattenföretaget kan dock inte anses påtagligt skada naturvärdena i de nämnda områdena. Hinder möter inte heller enligt 3 kap. 2 § NRL. I det sammanhanget kan framhållas att Regeringen i de beslut om nätkoncession enligt 1902 års ellag som meddelades den 17 juli 1997 respektive den 6 augusti 1998 påpekade att om undersökningarna av miljöeffekterna skulle visa att lax-, havsörings- och ålbeståndets vandringsbeteenden påverkas i påtaglig omfattning, är sökanden skyldig att följa de beslut rörande driften av överföringsledningen som Regeringen kan komma att meddela i syfte att så långt möjligt minska överföringsförbindelsens påverkan.

Som miljödomstolen funnit föreligger det inte något hinder mot bifall till ansökan på grund av allmänna planeringssynpunkter.

3 kap. 2 § vattenlagen (detaljplan)

Ett vattenföretag får inte komma till stånd om det strider mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Det område som berörs av ansökan om tillstånd enligt vattenlagen omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Något hinder mot bifall till ansökan föreligger således inte på grund av denna bestämmelse.

3 kap. 3 § vattenlagen (allmänna intressen)

Även om det inte finns något hinder mot ett vattenföretag enligt 3 kap. 1 eller 2 §, får företaget inte komma till stånd om någon skada eller olägenhet av större betydelse därigenom uppkommer för allmänna intressen.

Miljödomstolen har funnit att det allmänna intresse som kan tänkas komma att påverkas negativt till följd av i första hand driften av kabeln är fiskeintresset. Miljödomstolen har dock inte funnit anledning befara att företaget skulle förorsaka någon betydande skada på detta allmänna intresse, varför hinder inte förelegat enligt detta lagrum. Miljööverdomstolen delar denna bedömning.

Frågan om Polenlänken vid import av el från Polen bidrar till en negativ inverkan på miljön i Sverige i form av deposition av förorenande ämnen från kraftproduktion i Polen berör också ett allmänt intresse. Den frågan kommer att behandlas nedan.

3 kap. 4 § vattenlagen (samhälls- och företagsekonomisk prövning)

Ett vattenföretag får komma till stånd endast om fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det.

Kommunen får anses ha gjort gällande att Polenlänken inte uppfyller kraven i 3 kap. 4 § vattenlagen såvida länken används för import av el från Polen till Sverige i större omfattning än vad Svenska Kraftnät har utgått från i sin ansökan. Kommunen har framhållit att Svenska Kraftnät varken i ansökan eller under målets handläggning i domstolarna har redovisat skadorna och olägenheterna av sådan import på ett begripligt sätt.

Det kan diskuteras om konsekvenserna i Sverige av elproduktion i Polen skall beaktas vid prövningen av om tillstånd skall lämnas enligt vattenlagen att lägga en kabelförbindelse på havsbotten mellan de båda länderna. Av förarbetena till vattenlagen framgår dock att domstolen vid den samhällsekonomiska tillåtlighetsbedömningen bör beakta andra verkningar av företaget än sådana som avser företagets inverkan på vattenförhållandena. Om verksamheten inte prövats enligt miljöskyddslagen eller inte beaktats i en fastställd plan, bör verkningarna av den vägas in i den vattenrättsliga bedömningen (se prop. 1981/82:130 s. 102). Någon prövning av Polenlänkens inverkan på den svenska miljön genom utsläpp av förorenande ämnen i Polen har tidigare inte företagits. Svenska Kraftnät har för övrigt i sin ansökan för egen del lagt stor vikt vid bl.a. de miljövinster i Sverige som beräknas uppnås genom export av el till Polen. Det får då anses följdriktigt att på motsvarande sätt ta hänsyn till eventuella miljöförluster i Sverige vid import av el från Polen.

Svenska Kraftnät har i Miljööverdomstolen på ett tydligare sätt än i miljödomstolen uppgett att en eventuellt ökad elproduktion i Polen avsedd för export till Sverige påverkar den svenska miljön negativt, främst genom att utsläpp av förorenande ämnen deponeras i Sverige. Svenska Kraftnät har vidare uppgett att dessa miljöförluster vid den samhällsekonomiska analysen skall värderas på samma sätt som de miljövinster som uppstår genom export av el från Sverige till Polen.

Svenska Kraftnät har anfört att nätförhållandena på land i Polen för närvarande begränsar möjligheterna att fullt ut utnyttja Polenlänken för import av el till Sverige under den närmaste framtiden. Svenska Kraftnät har också i viss mån baserat sin analys på att kärnkraften finns kvar i Sverige. Regeringen har som tidigare nämnts lämnat koncession enligt ellagen för Polenlänken fram till år 2037, d.v.s. för en 40-årsperiod. Miljööverdomstolen för sin del anlägger vid prövningen ett långsiktigt perspektiv, som bl.a. förutsätter att överföringsbegränsningarna kan undanröjas och att kärnkraftsavvecklingen fortsätter i enlighet med riksdagens intentioner, närmast genom att den andra reaktorn i Barsebäck stängs.

Fördelar från allmän synpunkt

Den långsiktiga exporten av svensk vattenkraft till Polen med beräknade 1,7 TWh per år utgör givetvis en fördel från allmän synpunkt eftersom en av Sveriges naturresurser - den utbyggda vattenkraften - därmed kan utnyttjas optimalt.

Om denna export medför en minskning av produktionen i Polen av fossileldad kraft och om depositionen av förorenande ämnen i Sverige därigenom minskar, är även detta en fördel från allmän synpunkt. Ett sådant samband är dock inte helt säkert eftersom den frigjorda kapaciteten i Polen kan användas för export till Polens övriga grannländer.

Kabelförbindelsen som sådan möjliggör vidare en långsiktig import av kraft från Polen. Utrymmet för import kan uppskattas på följande sätt. Svenska Kraftnät har uppgett att förbindelsen kommer att vara tillgänglig hela året utom cirka 350 timmar för underhåll. Polenlänken är således tillgänglig (365,25x24-350=8766-350=) 8 416 timmar per år. Eftersom den maximala överföringskapaciteten är 600 MW, kan överföring av kraft till eller från Sverige ske med maximalt (600x8416=) 5 049 600 MWh eller cirka 5,0 TWh per år. På lång sikt är därmed den teoretiskt möjliga importen 5,0 TWh per år. Vid en import av den storleksordningen skulle ett visst byggande av fossileldade kraftverk i Sverige kunna undvikas vid en fortsatt kärnkraftsavveckling.

Miljööverdomstolen bedömer emellertid att den största allmänna fördelen består i att elförsörjningen till södra Sverige blir säkrare. Barsebäcksverket omfattade ursprungligen två enheter om vardera 600 MW. Polenlänken och Baltic Cable, elkabeln mellan Sverige och Tyskland, har vardera en kapacitet om 600 MW eller tillsammans en effekt motsvarande Barsebäcksverkets. Risken för elransonering kalla vinterdagar minskar därmed i södra Sverige, liksom risken för bortkoppling vid störningar i den svenska kraftproduktionen. Värdet av den ökade elförsörjningssäkerheten har beräknats på olika sätt av Svenska Kraftnät. Med tanke på de omfattande skador samhället kan tillfogas vid brister i elförsörjningen värderar Miljööverdomstolen en höjd elförsörjningssäkerhet i södra Sverige mycket högt.

Fördelar från enskild synpunkt

Svenska Kraftnät har beskrivit fördelarna från bolagets synpunkt. Kommunen har ansett att bolaget väl visat fördelarna. Miljööverdomstolen finner inte skäl att göra någon annan bedömning.

Kostnader

Kostnaderna har av Svenska Kraftnät uppgivits till 2,7 miljarder kronor. Kommunen har, som den får förstås, vitsordat denna kostnad. Miljööverdomstolen godtar kostnadsuppskattningen.

Skador och olägenheter

Miljööverdomstolen gör inte någon annan bedömning än miljödomstolen i frågan om skador på fisket.

Miljööverdomstolen bedömer de teoretiskt maximala olägenheterna av Polenlänken till följd av ökad deposition av förorenande ämnen i Sverige på följande översiktliga sätt.

Efter den inledande 10-årsperioden med i huvudsak export till Polen kan Polenlänken, när kärnkraften avvecklas i Sverige, teoretiskt behöva utnyttjas för maximal import av 5,0 TWh el från Polen. I ansökan anges att de årliga utsläppen från 2 TWh elproduktion i Polen med kol uppgår till 10 500 ton svavel och 3 400 ton NOx räknat som kvävedioxid; de polska kraftverken har antagits uppfylla de generella polska utsläppskraven. Enligt Miljööverdomstolens bedömning torde efterhand miljökraven på polska kraftverk ha anpassats till EU:s krav, varför utsläppsvärdena bör bli lägre. Miljööverdomstolen använder dock de av sökanden angivna utsläppsvärdena för att uppskatta den maximala inverkan på miljön i Sverige. Vid en produktion av 5 TWh el beräknas de årliga utsläppen därför bli 26 250 ton svavel och 8 500 ton NOx räknat som kvävedioxid, vilket motsvarar 2 600 ton kväve.

I ansökan har antagits att 2 % av svavel- och NOx-utsläppen i Polen deponeras i Sverige. Utgående från statistikuppgifter i Naturvårdsverkets rapportserie och vissa notoriska kunskaper bedömer Miljööverdomstolen att denna andel är korrekt. År 1998 var den totala svaveldepositionen i Sverige cirka 143 000 ton och kvävedepositionen cirka 107 000 ton. Svaveldepositionen i Sverige från 5 TWh elproduktion i Polen skulle således motsvara några tiondels procent av den totala svaveldepositionen och kvävedepositionen mindre än en tiondels procent av den totala kvävedepositionen.

När Miljööverdomstolen värderar inverkan av dessa olägenheter beaktas deras relativa storlek. Dessutom jämför Miljööverdomstolen dessa depositioner med de som skulle erhållas med en alternativ elförsörjning om 5 TWh el. En import från Danmark eller Tyskland, där elproduktionen för närvarande i stor omfattning sker med fossila bränslen, skulle också ge upphov till depositioner i Sverige och om 5 TWh el skulle produceras med fossila bränslen i nya kraftverk i Sverige, skulle depositionerna sannolikt bli större.

Mot denna bakgrund är de maximala olägenheterna för svensk miljö till följd av import av el genom Polenlänken jämförelsevis begränsade vad gäller deposition av svavel och kväve.

Jämförs de samlade depositionerna i södra Sverige till följd av maximal import genom Polenlänken med de nuvarande totala depositionerna där blir slutsatsen densamma, nämligen att påverkan på miljön blir jämförelsevis begränsad.

Inverkan i Sverige av utsläpp till atmosfären av växthusgasen koldioxid är i huvudsak densamma vare sig utsläppen sker i Polen eller Sverige.

Samlad bedömning enligt 3 kap. 4 § vattenlagen

Vid en samlad bedömning av vad som framkommit i målet finner Miljööverdomstolen att fördelarna från allmän och enskild synpunkt av Polenlänken överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.

Samlad bedömning enligt 3 kap.1-4 §§vattenlagen

Miljööverdomstolen finner mot bakgrund av det anförda att det inte föreligger hinder mot att tillåta det ansökta företaget. Miljödomstolens domslut skall därför fastställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2000-12-12

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Lars Hydén, hovrättsrådet Eva Wagner, referent, och hovrättsassessorn Anders Lillienau. Enhälligt.