MÖD 2003:138

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2001-12-19 i mål nr M 4-00, se bilaga

KLAGANDE

1. LN

2. LÅN

3. IS

4. KGO

5. LON

6. SN

MOTPARTER

1. GP

Ombud

Advokaten GA

2. FA

3. Länsstyrelsen i Hallands län, 301 86 HALMSTAD

Saken

Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva en vindkraftverksanläggning på fastigheterna V8:1 och S2:1 i Laholms kommun

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av miljödomstolens dom såvitt avser de två nya vindkraftverken på fastigheterna V8:1 (vindkraftverk nr 5) och S2:1 (vindkraftverk nr 2), ogillar Miljööverdomstolen ansökan om tillstånd att uppföra och driva dessa två vindkraftverk (2 x 750 kW) på fastigheterna.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

LN, LÅN, IS, LON, SN och KGO (LN m.fl.) har yrkat att Miljööverdomstolen ogillar ansökan om tillstånd för det nya vindkraftverket på fastigheten V8:1 (vindkraftverk nr 5). När det gäller det nya vindkraftverket på fastigheten S2:1 (vindkraftverk nr 2) har de yrkat att det skall placeras öster om de befintliga vindkraftverken eller, i andra hand, att ansökan om tillstånd ogillas.

GP har bestritt ändring. I andra hand har han yrkat att tillstånd meddelas för de fyra befintliga vindkraftverken.

Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun har i beslut 2001-10-24 (§ 216) vägrat bygglov för det nya vindkraftverket på fastigheten S2:1. FA har återkallat sin ansökan om bygglov för det nya vindkraftverket på fastigheten V8:1.

Miljööverdomstolen har hållit syn på platsen. Miljööverdomstolen avgör målet utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har utöver vad som anförts vid miljödomstolen tillagt i huvudsak följande.

LN m.fl.

När det gäller buller finns en rad faktorer som gör att de teoretiskt framräknade decibeltal som vindkraftföretagen redovisar är för låga. De beräkningar av buller som presenterats har en felmarginal på ± 2-3 dB beroende på mätmetoden. De gäller frifält, när bullret når en husfasad studsar det med 3-6 dB. Såväl fastigheterna R 2:2 som V 2:9 och 9:2 får denna höjning eftersom ljudet kan nå båda bostadsfastigheterna direkt. I de fall beräkningarna gjorts enligt dansk modell är värdena 3 dB för låga på 1 000 m. Av Boverkets allmänna råd 1995:1 framgår att ljudabsorptionen i luften varierar med frekvens, fuktighet och temperatur. Dämpningen avtar med ökad relativ fukthalt. Detta har särskild betydelse för Vallberga med sitt kustnära läge som ger en hög relativ fukthalt. Även ingångsdata i beräkningen kan vara behäftade med vissa fel. Det uppges t.ex. att det i källjudet från vindkraftverk i samma serie kan finnas en differens på 3 dB. I de övervägande som gjorts av länsstyrelsen och miljödomstolen har man utgått från uppgiften att källjudet skulle vara 98,5 dB för de nya verken mot 100 för tidigare planerade Wind World-verk. Detta har tolkats som positivt och de tillkommande verken har godkänts utan ny ansökan. Med de uppgifter från Ingemansson som lämnats av leverantören, kan värdena lika väl vara 100,5 dB. Beträffande Ränneslöv 2:2 har redovisats ett beräknat decibeltal på 39,9 dB. Att bevilja tillstånd för ett vindkraftverk med en marginal på 0,1 dB verkar inte särskilt övertänkt. Enligt den ljudnivåkurva som upprättats av Wind World går den databeräknade linjen för 40 dB bakom fastigheten, dvs. hela bostaden ligger inom kurvan. Vi har vid kontroll funnit att de koordinater som representerar fastigheten inte är belägna framför fastigheten, räknat från vindkraftverket, utan en punkt mitt på tomten. Detta har inneburit att 39,9 dB uppnåtts bakom fastigheten. En kontrollmätning mellan centrum för vindkraftverket och bostaden på 2:2 visar 410 m till bostaden, inte 425 m som angivits. Avståndet beräknat till tomtgräns är mindre än 400 m. Ljudet och skuggorna från vindkraftverken kommer i verkligheten nästan rakt uppifrån ner över tomt och bostadshus. Eftersom decibel skall räknas vid tomtgräns är det dessutom egalt om fasadreflexerna uppstår på bostadshuset eller på uthusets sida mot vindkraftverket.

En annan faktor som tolkats som positiv av miljödomstolen är att vingdiametern är något mindre. Enligt SOU 1999:75 är detta inte någon fördel utan en nackdel för det kringboende.

Störningar från vindkraftverken kan också uppkomma genom skuggor, reflexer, solflimmer och roterande luftrörelser. För de kringboende blir det sådant solflimmer på den egna fastigheten och skuggor på marken utanför tomten om ett verk placeras för nära. De skuggor som vi skall tåla uppgår till 30 timmar per år. På fastigheten V 9:2, som har c:a 700 m till verk 3 och 4, upplevs detta flimmer som ytterst besvärande. De skuggberäkningar som vindkraftföretaget upprättat når först nu sedan verk 5 etablerats fram till fastigheten. Detta trots att verk 5 kommer 300 m närmare Vrångarp 2:9. Roterande luftrörelser är ett fenomen som är mycket frekvent i vissa bostäder beroende på hur bostadens fönster är placerade i förhållande till ett vindkraftverk. T.ex. på fastigheten Vrångarp 9:2 uppträder dessa luftrörelser mera frekvent. Vindkraftverken 700 m bort ger en virvlande luftrörelse i rummet. Enligt den tekniska granskning som vi har låtit Peder Fyhr genomföra stämmer inte sökandenas uppgifter om buller och skuggor på de drabbade fastigheterna. Hans beräkning visar att fastigheten Ränneslöv 2:2 kommer att utsättas för 43 dB och 73 tim skuggor per år över bostaden. För fastigheterna Vrångarp 3:7 och 9:2 blir motsvarande siffror 40,8 dB/79 tim resp. 40,2 dB/62 tim. Fasadreflexerna kommer att öka decibelvärdena med ytterligare 2 dB enligt Ingemansson och 3-6 dB enligt professor Sten Ljunggren på KTH.

En avgörande faktor är verkens höjd. Höjden på de verk som nu skall byggas närmar sig höjden på stadshuset i Stockholm. Vilken annan industriell anläggning med 64 meters höjd och roterande jättefläkt helt utan skydd skulle fått tillstånd att bli uppförd, med bostäder runt om på 3-400 m avstånd?

Försiktighetsprincipen som även Sverige anslutit sig till bör gälla. Ett avstånd på 3-400 m mellan bostad och vindkraftverk är alltför kort. Allt fler kommuner tänker på de boendes hälsa och ökar avstånden. Gotland som varit en föregångare på vindkraftsområdet har numera 1 000 m som lägsta avstånd.

GP

Bullerstörning uppgående till ungefär 40 dB innebär inte en sådan olägenhet av väsentlig betydelse som avses i 6 § miljöskyddslagen. Om föreskrivet villkor beträffande ljudnivån överstiger 40 dB kan tillsynsmyndigheten besluta om nödvändiga skyddsåtgärder eller begränsningar av driften. Vad gäller ljus och skuggor bör beräkningen av sådana störningar ske med utgångspunkt från betraktarens (skuggmottagarens) upplevelse och belägenhet. Ett realistiskt och rättvisande mått för bestämning av skuggutbredningen hos skuggmottagaren bör därför vara 1 x 1 m.

Den av klagandena föreslagna placeringen är på en fastighet som ägs av annan än GP. GP har inga planer på att uppföra verk på annans mark och på grund härav är den av klagandena föreslagna placeringen inget realistiskt alternativ för honom.

Vindkraftverk nr 2 skall byggas i rät linje med de befintliga verken, vilket motsvarar den i tillståndet angivna koordinaten. Bullernivån vid fastigheten Ränneslöv 2:2 uppgår till 39,9 dB. Beräkningen är utförd enligt de grundförutsättningar som normalt tillämpas. Avståndet mellan vindkraftverket och beräkningspunkten vid fastigheten har uppgetts till 425 meter. Genom Hushållningssällskapet i Halland har företagits förnyad koordinatbestämning och uppmätning. Det genom beräkningen erhållna resultatet 39,9 db gäller vid ett avstånd av 425 m från vindkraftverket och med de placeringar som angetts på nu bifogad karta ligger således den beräknade bullernivån inom gränsen för riktvärdet 40 dB. Det bör i detta sammanhang beaktas att beräkningen utförts utifrån förutsättningen att källjudet är 100 dB istället för 98,5 dB som gäller för nu tillverkade aggregat. Härigenom uppnås ytterligare säkerhetsmarginal utöver den som redan finns i beräkningen. De olika felmarginaler som klagandena redovisat och adderat bör vara beaktade i de bullerberäkningsmetoder som tillämpas. Leverantörernas uppgifter om ljudeffekt från aggregaten har erfarenhetsmässigt visat sig vara tillförlitliga. Övriga faktorer som kan ha inverkan är faktiska förhållanden på plats. På Ränneslöv 2:2 är bostadshuset placerat på sådant sätt att vindkraftverket skyms av både ett uthus och en hög buskhäck. Några störande fasadreflexer från byggnaden på 2:2 behöver därför inte befaras. Det resultat som den teoretiska beräkningen gett kan därför antas helt komma att maskeras, eller i vart fall kraftigt reduceras, av den växtlighet som finns på Ränneslöv 2:2.

GP är beredd att underkasta sig de begränsningar som kan bli följden om det visar sig att ljudnivån överskrids eller störande skuggbildningar uppstår, varvid en s.k. skuggstopper med styrutrustning och ljussensor kan installeras.

GP har till belysande av de olika sätt ljus och skuggor kan uppfattas ingivit ett yttrande av docenten Lennart Persson, sakkunnig i neurologi och nervsystemets sjukdomar.

Länsstyrelsen i Hallands län har yttrat sig i målet och hänvisat till vad som framgår av tillståndsbeslutet och målet i miljödomstolen. Till detta har länsstyrelsen anfört att skäl inte föreligger att ändra miljödomstolens avgörande, varför klagandes yrkanden bör ogillas.

Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun har vid synen uppgett att det inom Laholms kommun pågår en översyn av översiktsplanen och att några nya vindkraftverksetableringar för närvarande ej bör medges inom det aktuella området.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Som miljödomstolen konstaterat skall miljöskyddslagens (ML) regler tillämpas i målet.

Enligt 4 § ML skall för miljöfarlig verksamhet väljas sådan plats att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Enligt 5 § ML skall den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att för att förebygga eller avhjälpa olägenheten. Enligt 6 § ML får en miljöfarlig verksamhet som kan befaras föranleda olägenhet av väsentlig betydelse, även om försiktighetsmått som avses i 5 § iakttas, utövas endast om särskilda skäl föreligger.

Enligt 4 a § ML skall vid prövning av miljöfarlig verksamhet lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) tillämpas. Enligt 2 kap. 1 § NRL skall mark och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Enligt Miljööverdomstolens bedömning framstår det som en naturlig utgångspunkt för prövningen att beakta den aktuella översiktsplanen m.m. som tagits fram inom kommunen. Till detta kommer en bedömning av de störningar för närboende som kan uppkomma genom verksamheten.

Den sökta lokaliseringen av vindkraftverket är beläget inom ett område som i den kommunala planeringen tidigare ansetts som särskilt lämpligt för etablering av vindkraftverk. Inom området finns också ett stort antal vindkraftverk och området är uppenbarligen attraktivt för nya etableringar. Kommunen har påbörjat en revidering av översiktsplanen och bygglov medges inte under det pågående planarbetet. Bygglov har därför vägrats för det vindkraftverk som GP avser att bygga (vindkraftverk nr 2). FA har återtagit sin bygglovsansökan avseende vindkraftverk nr 5.

När det först gäller de fyra befintliga vindkraftverken på fastigheterna V8:1 och S2:1 gör Miljööverdomstolen samma bedömning som miljödomstolen. Tillstånd skall alltså meddelas för dessa verk under de villkor som framgår av länsstyrelsens beslut och miljödomstolens dom. Miljödomstolens dom skall följaktligen stå fast i den delen.

För de två tillkommande vindkraftverken ställer sig saken annorlunda. Miljööverdomstolen anser att lämpligheten i lokalisering av dessa två vindkraftsverk, som är 20 meter högre än de befintliga på platsen, kan ifrågasättas både med hänsyn till störningar på landskapsbilden och befarade störningar för de närboende.

När det gäller vindkraftverk nr 2 kommer den bullernivå som drabbar den del av fastigheten R 2:2 som används som bostadstomt att ligga på och delvis överskrida den nivå som behöver tålas av närboende. De kringliggande fastigheterna kommer även att drabbas av störningar i form av beskuggning. Den valda placeringen kan redan utifrån detta inte anses vara acceptabel. Som miljödomstolen har uttalat, avser ansökan denna placering och någon annan lokalisering kan därför inte bedömas i målet.

När det sedan gäller vindkraftverk nr 5 är det avsett att byggas fristående från den rad som de befintliga vindkraftverken ingår i. Den valda lokaliseringen medför visserligen mindre störningar i form av buller och beskuggning för de kringliggande fastigheterna, men vindkraftverket kommer ändå att genom sin avvikande placering och höjd att påverka landskapsbilden på ett markant sätt. Mot bakgrund av vad som anförts ovan angående vikten av en planmässig utbyggnad av vindkraften i områden som är föremål för en omfattande konkurrens mellan dessa intressen och annan markanvändning, kan inte heller denna placering godtas.

Lokaliseringen av de två tillkommande vindkraftverken kan alltså inte godtas enligt vare sig 4 § ML eller 2 kap. 1 § NRL. Ansökan om tillstånd för dessa två vindkraftverk på fastigheterna V8:1 (vindkraftverk nr 5) och S2:1 (vindkraftverk nr 2) skall därför ogillas.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, fastighetsrådet Anders Dahlsjö, hovrättsrådet Henrik Runeson och adjungerade ledamoten Jan Darpö, referent. Enhälligt.