MÖD 2003:74
Omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken av vattenregimen i en sjö----- Kammarkollegiet begärde omprövning av villkoren för sjön Östens sänkningsföretag i syfte att säkerställa vissa lägsta vattenstånd under tider av året till förmån för den allmänna naturvården. Miljööverdomstolen ogillade talan med hänvisning till att sänkningsföretagsverksamheten avsevärt skulle försvåras genom de nya villkoren (24 kap. 5 § 4 st. miljöbalken). Det skulle bli fråga om att bedriva en helt ny verksamhet med andra syften (upprätthållandet av en dammanläggning) än den nuvarande verksamheten och med högre ställda krav på verksamhetsutövaren. Miljödomstolens dom hade även överklagats av Sveriges Ornitologiska Förening. Överklagandet avvisades med hänvisning till att föreningen saknade rätt enligt 24 kap. 7 § miljöbalken att initiera en omprövning och därför inte fick klaga på en dom i ett sådant mål. Även fråga om rättegångskostnader vid omprövning.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-07-12 i mål nr M 284-00,
se bilaga A
KLAGANDE
1. Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 STOCKHOLM
Ombud: kammarrådet GE
2. Sveriges Ornitologiska Förening, Ekhagsvägen 3, 104 05 STOCKHOLM
Ombud: B.W
MOTPARTER
Tillståndshavare
Sjön Östens sänkningsförening av år 1882-1886
Uppgivet ombud: advokaten LV, Box 7493, 103 92 STOCKHOLM
Övriga
se bilaga B
SAKEN
Omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken av vattenregimen för sjön Östen
_________________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
1. Sveriges Ornitologiska Förenings överklagande avvisas.
2. Kammarkollegiets yrkande om fastställande av ändrade villkor
lämnas utan bifall.
3. Kammarkollegiets yrkande om befrielse från att utge ersättning för rättegångskostnader vid miljödomstolen avvisas.
4. Kammarkollegiet skall betala ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen till
a) Tidans vattenförbund med niotusentvåhundratre (9 203) kr avseende arvode till NR,
b) LVs huvudmän med tjugoniotusenfemhundra (29 500) kr, varav 25 000 kr avseende arvode till LV och 4 500 kr avseende arvode till RL,
c) LEs huvudmän med tjugoåttatusentvåhundrafemtio (28 250) kr, varav 23 750 kr avseende arvode till LE och 4 500 kr avseende arvode till RL,
d) LT/AB Vads Kvarn & Såg med ettusenfemhundra (1 500) kr avseende arvode till WJ.
På ovanstående belopp skall Kammarkollegiet betala ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.
_________________________
YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN M.M.
Kammarkollegiet har yrkat helt bifall till sin vid miljödomstolen förda talan. Vad gäller de vid miljödomstolen utdömda rättegångskostnaderna har Kammarkollegiet, efter överklagandefristens utgång, yrkat befrielse från att utge ersättning för de rättegångskostnader som tas upp under punkterna d), e) och f) i miljödomstolens domslut samt yrkat att beloppet under punkten c) sätts ned till 121 596 kr.
Sveriges Ornitologiska Förening har yrkat bifall till den av Kammarkollegiet förda talan.
LVs huvudmän, LEs huvudmän och Tidans vattenförbund har bestritt ändring. LT / AB Vads Kvarn & Såg har inkommit med yttrande.
LVs huvudmän, LEs huvudmän, Tidans vattenförbund och LT / AB Vads Kvarn & Såg har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.
Målet har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Kammarkollegiet har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.
SWECO VBB VIAK har på Kammarkollegiets begäran utrett den sökta omprövningens inverkan, dels på sträckan nedströms sjöns utlopp till Nykvarns kraftverk, dels på sträckan uppströms och nedströms Kräftåns utlopp i Tidan. För den förra sträckan har resultatet av utredningarna redovisats i målet, varvid konstaterats att några praktiskt mätbara skador inte uppkommer. Kammarkollegiet har då utgått från att det haft en trovärdighet då det uppgivits att det inte heller uppkommer några sådana skador på den senare sträckan. Något yrkande om ersättning från berörda markägare har inte heller framförts. Beträffande förhållandena nedströms Östen konstaterar Kammarkollegiet sammanfattningsvis att sökt omprövning inte medför praktiskt mätbara skador. Kammarkollegiet kan inte finna annat än att det framstår som helt uteslutet att sökt omprövning kan påverka förhållandena nedströms på sådant sätt att det strider mot 24 kap. 5 § miljöbalken.
Vad gäller markavvattningssakkunnig kan en eventuell framtida omprövning av sänkningsföreningen inte beaktas i detta mål. Därtill kommer att antagandet om omprövning av kostnadsfördelning inte är realistisk. Staten kommer, vid bifall till ansökan, att svara för framtida underhålls- och skötselkostnader av dammen.
Det är angeläget att den formella distinktionen mellan ansökningsmål enligt 11 kap.miljöbalken och omprövningsmål enligt 24 kap.miljöbalken upprätthålls. En anledning är att en annan miljödomstol tagit en förändring beträffande det formella ansvaret till intäkt för att det inte kan vara fråga om ett omprövningsmål utan ett ansökningsmål. Ett annat skäl är att det inte klargjorts vilken myndighet som i så fall skall ha detta ansvar. Länsstyrelsen ligger nära till hands. Frågan kompliceras emellertid av att länsstyrelsen även är tillsynsmyndighet. Det mest väsentliga är dock att staten tagit på sig det ekonomiska ansvaret för framtida underhåll och skötsel.
I fråga om kunskapskravet får kunskap och kompetens köpas vilket inte är en ovanlig ordning beträffande vattenverksamhet.
Sänkningsföreningen har ett tillstånd att sänka sjön till viss lägsta nivå. Sökt omprövning innebär ingen ändring i detta hänseende. Omprövningen innebär att vissa lägsta vattenstånd under vissa tider, helt inom ramen för de naturliga vattenståndsvariationerna, säkerställs. Med omprövningen meddelas varken formellt eller i praktiken ett nytt tillstånd. Det är fråga om att skapa nya villkor för sjöns avsänkning.
Kammarkollegiet har åberopat en kompletterande utredning från SWECO VBB VIAK.
Sveriges Ornitologiska Förening har anfört bl.a. följande.
Det är förvånande att miljödomstolen lägger så lite vikt vid Sveriges åtaganden enligt EU:s direktiv för vilda fåglar samt art- och habitatdirektivet. Det är Sveriges skyldighet att sköta sjön Östen på ett sådant sätt att fågelpopulationerna upprätthålls. Resultatet av 1986 års rensning blev förödande för rastande fåglar i sjön. Översvämningarna minskade kraftigt i omfattning och de varade inte så länge som tidigare. Antalet rastande änder, svanar och vadare minskade i antal och de stannar numera mycket kortare tid vis sjön. Antalet sångsvanar var innan rensningen mellan 1 000 och 1 500, med toppar på över 2 000 individer. Efter rensningen har antalet sjunkit till mellan 500 och 600.
MOTSTÅENDE ENSKILDA INTRESSEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
LVs huvudmän, LEs huvudmän samt Tidans vattenförbund har i huvudsak vidhållit vad som anförts vid miljödomstolen samt åberopat ett kompletterande yttrande från RL.
LT / AB Vads Kvarn & Såg har endast framfört den synpunkten att med Kammarkollegiet överenskommen ersättning skall uppräknas med konsumentprisindex.
YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Västra Götaland har förklarat sig i allt väsentligt instämma med vad Kammarkollegiet har anfört. Länsstyrelsen har vidare påpekat att det skulle vara olämpligt om länsstyrelsen tog ansvaret för anläggningar och skötsel eftersom länsstyrelsen samtidigt är tillsynsmyndighet.
Mariestads kommun har förklarat att kommunen accepterar miljödomstolens dom.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Mariestads kommun har anfört att sjön Östens framtid inte får vara beroende av om vattenregimen skall prövas som en ny ansökan eller omprövas, det viktiga är att en ansökan med tillräckligt underlag underställs prövning så fort som möjligt.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Skövde kommun har förklarat att nämnden ställer sig bakom Kammarkollegiets överklagande.
Jordbruksverket har anfört att regleringen av sjön Östen är önskvärd men att projektet inte bör genomföras inom ramen för en omprövning utan som ett nytt ansökningsmål.
Vägverket och Fiskeriverket har uppgett att de vidhåller de synpunkter som framförts vid miljödomstolen
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Sveriges Ornitologiska Förenings överklagande
Av 24 kap. 7 § första stycket miljöbalken framgår att ansökan om omprövning enligt 5 § samma kapitel får göras av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Då Sveriges Ornitologiska Förening saknar rätt att initiera en omprövning har föreningen inte heller någon rätt att överklaga en dom angående sådan fråga. Sveriges Ornitologiska Förenings överklagande skall därför avvisas.
Omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken
Miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att det inte finns något formellt hinder mot att ta upp det tidigare tillståndet till omprövning och meddela ändrade eller nya villkor med stöd av 24 kap. 5 § miljöbalken. Vilka villkor som då kan fastställas regleras av bl.a. de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken, men även av bestämmelsen i sista stycket av 24 kap.5 §miljöbalken. Den bestämmelsen anger att tillståndsmyndigheten inte får meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Bestämmelsen är närmast att se som en yttersta gräns för vad som får föreskrivas vid omprövning.
Mot bakgrund av vad Kammarkollegiet anfört framstår det som motiverat från allmän miljösynpunkt att vidta åtgärder enligt Kammarkollegiets yrkande. Ett bifall till Kammarkollegiets yrkande skulle innebära att sänkningsföreningen blir ansvarig för drift och skötsel av en dammanläggning. Den frågan inställer sig då om den verksamhet som föreningen bedriver skulle avsevärt försvåras eller kanske rent av inte kunna bedrivas vid ett bifall till Kammarkollegiets talan.
Miljööverdomstolen har inte anledning att ifrågasätta föreningens påstående att den inom ramen för sin nuvarande organisation inte har möjlighet att administrera de uppgifter som ett ansvar för en dammanläggning skulle innebära. I och för sig är en verksamhetsutövare skyldig att inhämta den kunskap och organisera verksamheten på det sätt som krävs för att han skall kunna driva den i enlighet med givna tillstånd och meddelade villkor. En aktiv reglering av sjön Östen i enlighet med Kammarkollegiets ansökan är dock närmast att likna vid en helt ny verksamhet med andra syften än den verksamhet som föreningen för närvarande bedriver och med högre ställda krav på tillståndshavaren. Mot den bakgrunden bedömer Miljööverdomstolen att ett bifall till Kammarkollegiets talan innebär att föreningens verksamhet avsevärt skulle försvåras, och därför skall Kammarkollegiets talan i denna del ogillas.
Rättegångskostnaderna vid miljödomstolen
Kammarkollegiet har i sitt överklagande yrkat helt bifall till sin talan. Efter det att tiden för överklagandet gått ut har Kammarkollegiet yrkat befrielse från att utge ersättning för vissa rättegångskostnader. Med hänsyn härtill har Miljööverdomstolen att ta ställning till om Kammarkollegiet i rätt tid kan anses ha överklagat miljödomstolens dom i fråga om rättegångskostnaderna där.
Miljööverdomstolen gör följande bedömning. Kammarkollegiet har oberoende av målets utgång haft att svara för motparternas rättegångskostnader vid miljödomstolen. Mot den bakgrund anser Miljööverdomstolen att det inledningsvis framställda yrkandet, som inte kan uppfattas ta sikte på annat än sakfrågan i målet, inte kan anses innefatta något yrkande även i rättegångskostnadsdelen. Kammarkollegiets yrkande om befrielse från att ersätta rättegångskostnader vid miljödomstolen skall därför avvisas såsom för sent framställt.
Rättegångskostnaderna i Miljööverdomstolen
Tidans vattenförbud har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 36 813 kr avseende ombudsarvode för NR.
LVs huvudmän har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 25 000 kr avseende ombudsarvode för LV.
LEs huvudmän har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 23 750 kr avseende ombudsarvode för LE.
Vidare har RL, tekniskt biträde åt NR, LV och LE, ingivit en kostnadsräkning vilken uppgår till 18 000 kr. Beloppet har specificerats på så sätt att hälften belöper på Tidans vattenförbund och hälften på markägare nedströms.
LT / AB Vads Kvarn & Såg har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 1 500 kr avseende ombudsarvode för WJ.
Kammarkollegiet har medgivit att utge yrkad ersättning för rättegångskostnader till LT / AB Vads Kvarn & Såg samt i övrigt bestritt att betala ersättning för rättegångskostnader. Beträffande storleken av yrkade belopp har Kammarkollegiet i och för sig inte haft något att erinra. Till stöd för sitt bestridande har Kammarkollegiet bl.a. anfört att endast ägaren till AB Vads Kvarn & Såg är att betrakta som sakägare. Kammarkollegiet har vidare med hänvisning till 25 kap. 3 § miljöbalken yrkat att Sjön Östens sänkningsförening själv skall svara för sina rättegångskostnader.
Kammarkollegiet är att anse som tappande beträffande såväl det avvisade yrkandet som målet i sak. I enlighet med huvudregeln i 18 kap. 1 § rättegångsbalken, som Miljööverdomstolen har att tillämpa, skall Kammarkollegiet ersätta motparterna för deras rättgångskostnader. Den frågan uppkommer då vilka som är att anse som motparter i målet. När det gäller det avvisade yrkandet om rättegångskostnader är samtliga mot vilka yrkandet riktats - dvs. Tidans vattenförbund, LVs huvudmän samt LEs huvudmän - att anse som motparter. Vad däremot gäller målet i sak är endast Sjön Östens sänkningsförening och sakägare att anse som motparter.
Miljööverdomstolen gör följande bedömning i fråga om de yrkanden som framställts.
Tidans vattenförbund
Även om flertalet av vattenförbundets medlemmar berörs av Kammarkollegiets ansökan har i målet inte framkommit att vattenförbundet som sådant innehar någon självständig rätt som berörs av omprövningen. Vattenförbundet är därmed inte att anse som sakägare i målet. Att en kungörelse, som utfärdas av en miljödomstol, skall delges styrelsen för ett berört vattenförbund föranleder ingen annan bedömning.
Sammantaget har Tidans vattenförbund endast rätt till ersättning för sina rättegångskostnader till den del dessa gäller det avvisade yrkandet. Av ombudsarvodet till NR kan en fjärdedel skäligen anses gälla denna del. RLs biträde avser endast målet i sak varför Tidans vattenförbund inte skall tillerkännas någon ersättning för detta.
LVs och LEs huvudmän.
LV företräder Sjön Östens sänkningsförening, enskilda fastighetsägare i föreningen, övriga enskilda kring sjön Östen, enskilda nedströms, Birka Energi, diverse dikningsföretag samt andra företag och föreningar. LE företräder i huvudsak samma enskilda, företag och föreningar som LV. Miljööverdomstolen, som anser att även fastighetsägare nedströms berörs av begärd omprövning, finner att flertalet av LVs och LEs huvudmän är att anse som sakägare. Även om bl.a. jaktvårds- och fiskevårdsföreningar som företräds av LV och LE inte är att anse som sakägare kan inte de totala yrkade beloppens storlek antas påverkas av att ombuden, som företräder en mängd sakägare, även fört bl.a. dessa föreningars talan. LVs och LEs huvudmän skall därför tillerkännas full ersättning för det arbete som utförts av LV respektive LE. I enlighet härmed skall dessa även tillerkännas full ersättning för den del av Rolf Lassons arbete som belöper på dem.
LT / AB Vads Kvarn & Såg
Kammarkollegiet skall, i enlighet med medgivande, förpliktas att till LT / AB Vads Kvarn & Såg utge yrkat belopp.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga C
Överklagande senast den 1 augusti 2003
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Liselotte Rågmark och tf. hovrättsassessorn Christina Kroon, referent. Enhälligt.